Onsdagen den 20 maj
EU-nämndens uppteckningar 2025/26:40
§ 1 Utrikesfrågor – handel
Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa
Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utrikesfrågor den 26 mars 2026
Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utrikesfrågor den 29 mars 2026
Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utrikesfrågor den 22 maj 2026
Anf. 1 VICE ORDFÖRANDEN:
Då har bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa med medarbetare tagit plats, och jag förklarar dagens sammanträde med EU-nämnden öppnat.
Vi börjar med återrapporter från mötena i rådet den 26 och 29 mars 2026.
Anf. 2 Bistånds- och utrikeshandelsminister BENJAMIN DOUSA (M):
Ordförande! Tack för möjligheten att komma till nämnden och informera även om det kommande mötet i utrikesrådet för handelsfrågor, FAC handel, den 22 maj! Det är jag själv som kommer att företräda regeringen på mötet.
De senaste formella mötena i FAC handel ägde rum i samband med WTO:s ministerkonferens MC 14 i Kamerun den 26 och 29 mars. Där representerades regeringen av statssekreterare Diana Janse respektive utrikesrådet Camilla Mellander. Återrapportering från mötena har skett skriftligen. Vid det inledande mötet diskuterades rådspositioner inför förhandlingarna om WTO-reform, och vid det avslutande mötet diskuterades läget i förhandlingarna om WTO-reform.
Jag svarar gärna på frågor från nämnden.
Anf. 3 VICE ORDFÖRANDEN:
Det finns inga frågor från nämnden, utan vi tackar för informationen.
Vi går vidare till information och samråd inför möte i rådet den 22 maj 2026. Därmed går vi in på rådets dagordning och punkt 3, Ekonomisk trygghet: Mellanösternkonfliktens inverkan på handeln. Det är en lägesrapport. Detta är en diskussionspunkt, så det vi ska hantera i EU-nämnden är mandat inför diskussionen.
Anf. 4 Bistånds- och utrikeshandelsminister BENJAMIN DOUSA (M):
Ordförande! Konflikten i Mellanöstern och störningarna i Hormuzsundet påverkar globala handelsflöden i form av längre transporttider och högre kostnader för energi, insatsvaror och transporter.
Sverige påverkas främst indirekt via globala och europeiska leveranskedjor. Effekterna på svensk utrikeshandel sammantaget är tydligast för vissa företag och branscher med stor exponering mot regionen och för vissa globala värdekedjor.
Exempelvis påverkas vissa verkstadsföretag av leveransproblem vid svagare global efterfrågan. Flyg- och försvarsindustrin är exponerad genom omfattande export till regionen, och livsmedelskedjor påverkas både via export, till exempel när det gäller mjölkpulver, och av högre gödselpriser. Kemi‑, plast-, fordons- och byggindustrierna påverkas av dyrare insatsvaror, såsom plast och aluminium. Även läkemedels- och medicintekniksektorn påverkas av störd flygfrakt.
EU-samordning är avgörande i detta läge. Ensidiga nationella handelsåtgärder riskerar att försämra försörjningssituationen, driva upp priser och underminera den inre marknadens funktion. En utdragen eller eskalerad konflikt måste undvikas eftersom det på sikt kan leda till allvarligare störningar av leveranskedjor, minskade investeringar och negativ påverkan på europeisk konkurrenskraft.
Det svenska näringslivet står bättre rustat än vid tidigare kriser tack vare lärdomar från covid 19-pandemin och tidigare störningar av handelsflöden, bland annat i Röda Havet, men osäkerheten är fortsatt hög.
Anf. 5 AIDA BIRINXHIKU (S):
Tack så mycket för redogörelsen, statsrådet!
När det handlar om just ekonomisk säkerhet vill jag lyfta att vi socialdemokrater har krävt att regeringen ska göra en fördjupad analys både på nationell nivå och på EU-nivå för att kartlägga våra ekonomiska beroenden och strategiska värdekedjor. Inför den här diskussionspunkten skulle jag därför vilja fråga statsrådet hur regeringen bedömer att lägesbilden ser ut i dag och vilket arbete som i dag pågår för att fördjupa denna analys.
Vad gäller frågan om beredskap för mer dramatiska störningar undrar jag om statsrådet kan konkretisera vilka verktyg eller åtgärder som diskuteras. Ser statsrådet till exempel att rättsakter som den om krissituationer och resiliens på den inre marknaden i nuläget bara aktualiserar samordning och informationsutbyte, eller kan det även handla om mer operativa åtgärder?
Avslutningsvis, ordförande, vill jag lyfta frågan om de höga energikostnaderna eftersom det i allra högsta grad är något som påverkar svenska exportföretag, precis som statsrådet nämnde. Det är viktigt att regeringen gör sitt yttersta för att vi ska kunna använda de verktyg vi har. Det gäller bland annat frågan om att möjliggöra full flexibilitet i användningen av våra flaskhalsintäkter. Det här är något som Sverige behöver driva vid varje givet tillfälle eftersom regeringen inte har fått gehör för det på EU-nivå.
Vi menar att det behöver lyftas vid varje relevant diskussionstillfälle på EU-nivå. Statsministern har själv bett alla partier om hjälp med att lyfta frågan på olika EU-nivåer och i olika sammanhang, vilket vi socialdemokrater har gjort. Därför är det inte mer än rätt att även statsministerns ministrar gör det vid relevanta tillfällen. Jag skulle därför vilja fråga om statsrådet kommer att lyfta även detta.
Anf. 6 REBECKA LE MOINE (MP):
Fru ordförande! Tack för dragningen, ministern!
En mening i den svenska ståndpunkten handlar om att beredskapen för ett scenario med mer långvariga eller eskalerande störningar ska stärkas, och det är ju bra att planera för det sämsta och hoppas på det bästa.
För mig handlar beredskap om resiliens, decentralisering och oberoende. Senast vi möttes i nämnden fick jag gehör för att det är en riskabel investering att göra sig beroende av ett fåtal aktörer som fördjupar beroendet av det fossila. Den insikten är jag ändå glad över. Det jag skulle vilja fråga är vilka insatser regeringen planerar för och diskuterar vad gäller energi och livsmedel.
Ministern nämnde själv just gödselpriser, och Sverige är starkt beroende av mineralgödsel för konstgödsel i livsmedelsproduktionen. Ett sätt att ta fram livsmedel utan det här beroendet är ekologisk odling, och nu när EU står inför en förhandling om jordbrukspolitiken undrar jag vad regeringen kommer att driva för att stärka EU:s oberoende av import av mineralgödsel för att i kriser som dessa – och för framtiden – kunna stå mer på egna ben och inte behöva dras med höga kostnader för livsmedel.
Vad gäller energi skulle jag vilja fråga vad man tänker sig framöver på kort sikt. Jag vet att regeringen har en fäbless för kärnkraft, men vilka scenarier tänker man sig för att konsumenter inte ska drabbas av orimligt höga elpriser på kort sikt?
Anf. 7 HÅKAN SVENNELING (V):
Jag funderade lite på den diskrepans jag ändå upplever finns i det statsrådet säger: Först är man inne på att detta har en begränsad påverkan på svenska företag, och sedan räknar man upp i princip varenda sektor man kan komma på som har en tydlig internationell koppling. Det visar väl ändå att det här kriget har haft en väldigt stor påverkan på Sverige och svensk ekonomi.
Vi ser att stängningen av Hormuzsundet har pågått länge, och sannolikt kan den pågå lika länge till – minst. I det läget behöver man ju hitta vägar och åtgärder för att faktiskt minska det här beroendet. Jag tycker fortfarande att ett av de minst verklighetsförankrade uttalandena som den här regeringen har gjort är att vi har en Trumpsäkrad ekonomi. Så sent som i morse, när jag läste tidningen, såg jag dessutom en ledamot från regeringsunderlaget säga det igen.
Jag tror att vi är ganska långt ifrån en Trumpsäkrad ekonomi i det här läget. Som Socialdemokraterna är inne på behöver regeringen de facto titta på vilken påverkan det här har och hitta sätt – både för Sverige som land och för EU – att faktiskt komma framåt för att minska det här beroendet. Som även Miljöpartiet är inne på handlar det om det tydliga energiberoendet, gödselberoendet och så vidare.
Anf. 8 Bistånds- och utrikeshandelsminister BENJAMIN DOUSA (M):
Ordförande! Jag tänker att vi ska undvika en stor allmänpolitisk debatt i nämnden och i stället hålla oss till agendapunkterna för rådsmötet.
Både den första och den sista frågeställaren tog upp frågor kopplat till hur mycket det här har påverkat svensk ekonomi och svensk export – om vi har en lägesbild och om vi gör analyser. Jag kan verkligen intyga att vi självklart gör det löpande, både i mina två portföljer och i regeringens samlade arbete.
Det är det här jag menar med att man kan säga att det är både och. Det är klart att det inte har fått några dramatiska effekter på svensk export. Under kriget har vi minskat vår export till regionen med ungefär 1 miljard eller 33 procent. Det låter mycket, men då ska man veta att exporten till de här länderna utgör mindre än 2 procent av Sveriges samlade export. Nu blir det mycket siffror här, men på totalen har svensk export alltså minskat med 0,5 procent. Samtidigt går svensk export på totalen relativt starkt och har ökat med 4,5 procent – bara så att man får lite perspektiv.
Med det sagt: Nu pratade vi visserligen om export, men det är klart att vissa företag som har stora importflöden av exempelvis väldigt specifika plastsorter, som kanske bara tillverkas i Förenade Arabemiraten eller Saudiarabien, kan komma att påverkas. Det råder dock ingen extrem dramatik vad gäller vår handel i stort, så att säga. Men det är som sagt klart att exporten till de här länderna påverkas; vår export till Saudiarabien har till exempel minskat med 43 procent. Till Qatar har exporten minskat med 91 procent, och till Förenade Arabemiraten har den minskat med 17 procent.
Det beror alltså lite på vilken exponering man som företag har specifikt mot de här länderna, och på importsidan beror det – exempelvis när det gäller plastsorter – på hur beroende man är av en viss leverantör från ett enskilt land. Men det här är självklart något som vi följer löpande, för att ha koll och för att kunna hjälpa svenska företag att navigera i det.
Det är som sagt helt avgörande inte bara vad gäller export- och importflödena utan även när det gäller energipriser, drivmedelspriser och annat hur eskalerat kriget blir. Den frågan vet ju ingen i det här rummet svaret på, utan det är två äldre herrar som sitter på de svaren. Sedan handlar det också delvis om hur lång och utdragen konflikten blir.
Samtidigt ska vi, för att ta det positiva, veta att många företag anpassar sig efter situationen. Jag noterade bara här i veckan att det på flygbränslesidan ser marginellt bättre ut än för bara några veckor sedan. Man skjuter till exempel på stora underhållsplaner till hösten för att kunna producera maximalt och hantera de högsta nivåerna nu under sommaren. Det är alltså inte en statisk värld vi lever i, utan både svenska och utländska företag anpassar sig efter situationen.
Med det sagt är det viktigt att just inte låsa sig i en enskild lösning utan hela tiden hålla alla dörrar öppna för att kunna hantera läget oavsett var detta slår som hårdast. Just nu ser vi att det är på flygsidan och konstgödselsidan. Vi ser ingen jättedramatik vad gäller vår handel i stort, men det är klart att vi håller koll även på det. Där är det i sin tur så att vi, beroende på hur det här utvecklar sig, måste ha beredskap gällande vilka operativa verktyg vi ska använda – antingen nationellt eller på europeisk nivå.
Man kan väl också säga att Sverige som land sitter i en väldigt gynnsam situation om man jämför med många andra europeiska länder. Givet att vi har en så pass låg statsskuld har vi helt andra verktyg till vårt förfogande än vad andra länder har. Det är därför regeringen just nu sänker drivmedelsskatterna för att se till att svenska hushåll och svenska företag får en så liten påverkan på sin ekonomi som bara är möjligt.
Anf. 9 VICE ORDFÖRANDEN:
Nej, det ska inte vara någon allmänpolitisk debatt. Men detta är också en punkt där nämnden inte har fått några specifika underlag, så det blir en diskussion och ett samråd med nämnden utifrån det som statsrådet ger uttryck för.
Anf. 10 AIDA BIRINXHIKU (S):
Tack till statsrådet för en utveckling vad gäller lägesbilden! Det var min ena fråga.
Min andra fråga gäller om statsrådet kan konkretisera vilka operativa verktyg man har beredskap för och vilka som det ligger i Sveriges intresse att driva på för, vid mer dramatiska störningar.
Ett viktigt verktyg som vi har lyft är att driva på för att vi ska ha full flexibilitet i användningen av svenska flaskhalsintäkter som svenska elkunder har betalat in. Statsrådet känner väl till att detta är något som regeringen i alla fall i nuvarande läge inte har fått gehör för på EU-nivå. Vi, även vi i oppositionen, har blivit ombedda av statsministern att vid varje givet tillfälle lyfta detta med våra kollegor på EU-nivå, och jag undrar därför om statsrådet, med tanke på vilken påverkan energikostnaderna har för svenska företag och vår handel i stort, kommer att lyfta detta inför det här diskussionstillfället och driva på för det även i detta sammanhang. Det tycker vi socialdemokrater att statsrådet borde göra.
Anf. 11 REBECKA LE MOINE (MP):
Fru ordförande! Denna punkt heter alltså Ekonomisk trygghet: Mellanösternkonfliktens inverkan på handeln. Jag lyfte frågor som är väldigt relevanta och handlar om just konstgödsel, något som ministern själv nämnde. Det finns svar på hur man kan göra sig mer oberoende, nämligen ekologisk odling.
Jag nämnde också fördjupandet av det fossila, och statsrådet svarade med att man är stolt över att man fördjupar detta via statliga subventioner. Men det finns också andra svar, som stavas förnybart.
Med detta sagt för jag inte en allmänpolitisk debatt, utan jag håller mig till ämnet. Kanske är det så att regeringen inte har viljan, men då kan man väl stå för det och också berätta det för nämnden.
Anf. 12 ANDERS EKEGREN (L):
Man kan alltid se att en kris också kan skapa möjligheter. Det finns ett bolag i Finland som heter Neste, som ganska länge har gjort flygbränsle av matavfall och slakteriprodukter. Att döma av börskursen verkar folk tro att det är en ny marknad för detta bolag. Jag läste någonstans att något bolag här i Europa eller till och med i Sverige – tyvärr kommer jag inte ihåg vilket – funderar på att göra flygbränsle. Detta kan alltså skapa något nytt.
Ser statsrådet några tendenser till att många företag börjar fundera på att kanske inte köpa flygbränsle från Mellanöstern utan tillverka det själva i Sverige? Om det är så har en kris snarare lett till ett bättre beteende.
Anf. 13 Bistånds- och utrikeshandelsminister BENJAMIN DOUSA (M):
Ordförande! Som jag inledde med att säga vet vi inte helt hur den här krisen kommer att slå, och vi vet inte vad som kommer att vara epicentrum eller i fokus om ens ett par dagar, än mindre om ett par månader. Det är därför vi måste ha beredskap för alla alternativ.
Till exempel pågår under ytan en stor diskussion om den fria havsrätten och om att följa internationell lag, vilket är otroligt viktigt även för den svenska regeringen – om Iran tillåts ta ut avgifter i Hormuzsundet, exempelvis. Detta är i direkt strid mot internationell lag och oacceptabelt på alla sätt, men det öppnar också för andra länder att bete sig på exakt samma sätt. Det är just därför regeringen ställer sig positiv till det brittisk-franska initiativet kopplat till Hormuzsundet.
Min poäng är att lite beroende på var svenskt stöd behövs och vilka operativa lösningar som behövs kommer vi att ligga nära och helt enkelt ha beredskap för att kunna använda de lösningarna, både på europeisk nivå, bilateralt med andra länder och multilateralt, som det fransk-brittiska initiativet, till exempel. Det finns alltså en beredskap, och det beror lite på hur den här konflikten utvecklar sig kommande veckor och, förhoppningsvis inte, månader – men även om den pågår i månader.
Som ledamoten känner till sliter regeringen dagligen för att de svenska flaskhalsintäkterna ska stanna i Sverige och inte gå till Bryssel. Just den punkten är faktiskt inte med på agendan för detta möte, men jag återkommer gärna till nämnden om energifrågor skulle komma upp även i samband med FAC handel.
Vad gäller frågan om beroende behöver det knappt sägas i detta sammanhang – jag tror att alla partier vill fasa ut det fossila beroendet, som såklart är till gagn för länder som kanske inte har exakt samma syn som vi på en massa frågor, som demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det finns också geopolitiskt en risk för att till exempel ett land som Ryssland gynnas av detta krig eftersom de kan sälja sin olja till ett högre pris och helt enkelt finansiera det olagliga krig de bedriver i Ukraina. Så det är klart att vi alla vill fasa ut fossilberoendet, inom transportsektorn men även i jordbruket, till exempel.
Vad gäller den sista frågan är det detta som är det fantastiska med marknadsekonomi: När det finns ekonomiska incitament tenderar företag och människor att anpassa sig och komma med nya innovationer. Detta har vi, som jag var inne på tidigare, sett allra mest i flygbränslefrågan de senaste veckorna. Det kan mycket väl vara så att företag som kanske inte har varit helt specialiserade på just flygbränsle rör sig i den riktningen för att man ser vilka priser man nu kan ta ut. Vi ser också befintliga företag som har produktion här hemma i Europa försöka öka den. Man kanske skjuter på underhållsinvesteringar, som måste göras men inte nödvändigtvis mitt i sommaren, för att kunna behålla en hög produktion.
Detta är saker som kanske inte på samma sätt hade varit möjliga i en planekonomi. Det är det som är det förträffliga med marknadsekonomi: Marknadskrafterna tenderar att anpassa sig, helt enkelt.
Anf. 14 AIDA BIRINXHIKU (S):
Jag har ingen ytterligare fråga utan vill bara meddela att vi i så fall kommer att anmäla avvikande ståndpunkt i enlighet med det jag redogjorde för tidigare.
Anf. 15 VICE ORDFÖRANDEN:
Då ser det ut som att vi kan samla ihop detta. Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning, med en avvikande ståndpunkt från Socialdemokraterna enligt det som Aida Birinxhiku redovisade.
Då går vi vidare till nästa punkt på rådets dagordning, Reformen av WTO: uppföljning av WTO:s 14:e ministerkonferens. Det är en lägesrapport, och även detta är en diskussionspunkt. Det är alltså detta vi hanterar här på EU-nämndens sammanträde: mandat inför diskussion.
Anf. 16 Bistånds- och utrikeshandelsminister BENJAMIN DOUSA (M):
WTO:s ministerkonferens MC14 ägde rum den 26–29 mars i Kamerun. Resultatet var en besvikelse då WTO:s medlemmar inte kunde komma överens i centrala frågor, som WTO-reform, eller nå en överenskommelse gällande e-handelsfrågorna, en förlängning av tullmoratoriet och ett arbetsprogram.
Båda frågorna är prioriterade för Sveriges och EU:s räkning. De har nu hänvisats till Genève för fortsatta diskussioner. Förhoppningarna om en lösning vid mötet i WTO:s allmänna råd den 6–7 maj infriades inte, men arbetet fortsätter inför nästa möte i juli.
WTO-reform är en central fråga för regeringen. WTO står inför stora utmaningar och behöver reformeras för att fungera bättre och för att kunna ta itu med aktuella utmaningar, till exempel global överkapacitet, statliga industristöd, ekonomisk säkerhet samt grön och digital omställning. WTO:s beslutsfattande behöver ses över så att organisationen kan fungera bättre.
Sverige och EU verkade inför och under MC14 för att en ambitiös arbetsplan för reform skulle antas. I andra änden av skalan fanns USA, som ville se en så begränsad arbetsplan som möjligt. EU arbetar aktivt i en bred krets av likasinnade för att driva på arbetet med WTO-reform.
Sverige och EU verkade för ett fortsatt tullmoratorium för elektroniska överföringar. Det handlar om ett förbud mot tullar på elektroniska överföringar, till exempel strömningstjänster men också datorspel och liknande, som vi alltså ville förlänga. Avsaknaden av ett tullmoratorium riskerar att fördyra digital handel, med negativa effekter på konkurrenskraft och globala värdekedjor. Konsekvenserna för näringslivet är svårbedömda.
Det är därför beklagligt att det inte gick att nå en överenskommelse och att moratoriet löpte ut i samband med MC14. Det är viktigt att inom ramen för den fortsatta processen i Genève söka uppnå ett återinsatt multilateralt moratorium, vilket regeringen verkar för inom EU. Vi välkomnar också näringslivets, inklusive det svenska näringslivets, betydande engagemang i denna fråga.
Regeringen anser att det är fortsatt viktigt att arbeta för att värna det regelbaserade, multilaterala handelssystemet. Regeringen fortsätter därför att verka för ett starkt ledarskap från EU och en hög ambitionsnivå när det gäller att nå resultat i det fortsatta arbetet inom WTO.
Anf. 17 AIDA BIRINXHIKU (S):
Även jag vill understryka vikten av att vi stärker och reformerar WTO, särskilt mot bakgrund av det osäkra handelspolitiska läge som vi befinner oss i. Vi socialdemokrater ser att vi behöver öka ansträngningarna för en mer regelbaserad handel men även en mer rättvis handel, vilket vi brukar lyfta fram i dessa sammanhang.
Mot bakgrund av detta skulle vi även vilja höra hur statsrådet resonerade kring Sveriges representation vid ministerkonferensen och det faktum att statsrådet inte själv var på plats, givet WTO:s betydelse och det mycket osäkra handelspolitiska läge som vi befinner oss i.
Jag skulle också vilja följa upp den diskussion som fördes senast i EU-nämnden kring de plurilaterala avtalen. Både e-handelsavtalet och avtalet om investeringsförenkling är oerhört viktiga för svenska företag, och vi socialdemokrater vill understryka vikten av att WTO-medlemmar som vill gå snabbare framåt i särskilda frågor ska kunna göra just det. Därför vill jag fråga statsrådet om han kan utveckla hur regeringen bedömer förutsättningarna för detta efter den senaste ministerkonferensen när det gäller just de plurilaterala avtalen.
Anf. 18 REBECKA LE MOINE (MP):
Fru ordförande! Tack till ministern för redogörelsen!
Det nämns i den svenska ståndpunkten att regeringen anser att det är av största vikt att WTO-medlemmar genomför redan fattade beslut. Där fanns det en förväntan vad gäller subventioner för överfiske och illegalt fiske, där man redan har kommit en bit med Fish 1, som det kallas. Nästa steg, Fish 2, som skulle innebära slut på subventioner som främjar överkapacitet och upprätthåller överfiske, skulle ha antagits på MC14 men sköts på framtiden.
Med tanke på hur tongångarna har förändrats i den svenska riksdagen och hur detta har reflekterats av regeringen på möten i ministerråd, och också hur tongångarna har förändrats i EU-parlamentet, börjar Sverige nu faktiskt förknippas med höga ambitioner vad gäller hav och fiske. Således vore det väldigt logiskt om vi kunde ligga på för att detta nästa steg ska tas. Min fråga är om regeringen kommer att verka för det vid dessa möten.
Anf. 19 Bistånds- och utrikeshandelsminister BENJAMIN DOUSA (M):
Ordförande! Om jag börjar med att svara på frågan om närvaro är man som statsråd alltid efterfrågad på många platser och får försöka göra det bästa av situationen. Dessutom såg vi ganska tidigt att intresset i form av ministernärvaro från andra länder var svalt, för att uttrycka det diplomatiskt. Då kändes det rimligt och rätt att göra den prioriteringen, även givet att vi tyvärr hade på känn redan innan att det kanske inte skulle göras några enorma framsteg under MC14 – något som tyvärr också infriades.
Vad gäller frågan om plurilaterala avtal ser vi ett behov av ett WTO med flera hastigheter. Det kan inte vara så som nu, att ett par stora länder i lite olika frågor och på olika sätt blockerar att vi når framsteg – ibland är det USA som inte helt delar vår linje, och ibland kan det vara Indien. Det är klart att det då är bra för oss som ändå tycker att detta är viktigt på riktigt att det finns lite olika hastigheter.
När det till exempel gäller ett e-handelsavtal har vi tillsammans med andra länder tagit initiativ. 23 WTO-medlemmar har på amerikanskt initiativ publicerat ett plurilateralt uttalande om ett permanent åtagande att fortsätta att tillämpa tullmoratoriet.
Det är ett slags coalition of the willing i handelspolitiken, om man får uttrycka sig så. Det tror jag ändå är bättre än att vi inte gör någonting över huvud taget. Där tror jag att vi har helt samma syn med Socialdemokraterna.
Vad gäller frågorna om fisk tycker vi fortsatt att det är mycket viktigt. Vi vill såklart inte se något illegalt fiske. Frågorna var inte uppe för beslut på MC14 specifikt. Men det är klart att det är fortsatt prioriterade frågor för regeringen.
Anf. 20 REBECKA LE MOINE (MP):
Vi vill nog hålla fast vid vår tradition om att ha en avvikande ståndpunkt vad gäller ordet rättvis när det gäller handel. Vi vill gärna få in rättvis handel. Vi brukar inte få gehör från ministern, och därför vill vi hålla fast vid den avvikande ståndpunkten.
Anf. 21 AIDA BIRINXHIKU (S):
Även vi vill vara konsekventa och följa upp vår tidigare avvikande ståndpunkt om rättvis handel.
Anf. 22 ANNA LASSES (C):
Det gör även vi.
Anf. 23 HÅKAN SVENNELING (V):
Vi instämmer också i den avvikande ståndpunkten.
Anf. 24 VICE ORDFÖRANDEN:
Då kan vi vara redo att samla ihop också denna punkt. Vi kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande ståndpunkt som är känd sedan tidigare från S, V, C och MP gällande rättvis handel.
Vi går vidare till nästa punkt på dagordningen, Övriga frågor. Det är en informationspunkt.
Anf. 25 Bistånds- och utrikeshandelsminister BENJAMIN DOUSA (M):
Det finns inga övriga frågor.
Anf. 26 VICE ORDFÖRANDEN:
Då tackar vi för den informationen.
Vi har därmed klarat av dagens information och samråd inför mötet i rådet den 22 maj 2026 med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. Jag tackar ministern med medarbetare för den här gången.
Innehållsförteckning
§ 1 Utrikesfrågor – handel
Anf. 1 VICE ORDFÖRANDEN
Anf. 2 Bistånds- och utrikeshandelsminister BENJAMIN DOUSA (M)
Anf. 3 VICE ORDFÖRANDEN
Anf. 4 Bistånds- och utrikeshandelsminister BENJAMIN DOUSA (M)
Anf. 5 AIDA BIRINXHIKU (S)
Anf. 6 REBECKA LE MOINE (MP)
Anf. 7 HÅKAN SVENNELING (V)
Anf. 8 Bistånds- och utrikeshandelsminister BENJAMIN DOUSA (M)
Anf. 9 VICE ORDFÖRANDEN
Anf. 10 AIDA BIRINXHIKU (S)
Anf. 11 REBECKA LE MOINE (MP)
Anf. 12 ANDERS EKEGREN (L)
Anf. 13 Bistånds- och utrikeshandelsminister BENJAMIN DOUSA (M)
Anf. 14 AIDA BIRINXHIKU (S)
Anf. 15 VICE ORDFÖRANDEN
Anf. 16 Bistånds- och utrikeshandelsminister BENJAMIN DOUSA (M)
Anf. 17 AIDA BIRINXHIKU (S)
Anf. 18 REBECKA LE MOINE (MP)
Anf. 19 Bistånds- och utrikeshandelsminister BENJAMIN DOUSA (M)
Anf. 20 REBECKA LE MOINE (MP)
Anf. 21 AIDA BIRINXHIKU (S)
Anf. 22 ANNA LASSES (C)
Anf. 23 HÅKAN SVENNELING (V)
Anf. 24 VICE ORDFÖRANDEN
Anf. 25 Bistånds- och utrikeshandelsminister BENJAMIN DOUSA (M)
Anf. 26 VICE ORDFÖRANDEN