Onsdagen den 18 juni 2008

EU-nämndens uppteckningar 2007/08:39

1 §  Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 19 maj 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 23 och 24 juni 2008

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi säger välkommen till jordbruksministern och hans medarbetare. Vi ska börja med återrapporten från rådsmötet den 19 maj. En skriftlig återrapport är utsänd. Finns det något särskilt jordbruksministern vill säga om den?

Anf.  2  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Nej tack, fru ordförande! Jag är beredd att svara på frågor som vanligt.

Anf.  3  SOFIA ARKELSTEN (m):

Jag har en fråga. Ungefär i mitten på s. 4 står det att bland de mer specifika kommentarerna lyfte Medelhavsländerna fram vikten av GI och tropiska produkter och påpekade att denna fråga inte hade lösts. Jag undrar vad de menar med det. Menar de köttproduktionsfrågor? Det ligger under WTO-förhandlingarna inom ramen för utvecklingsagendan från Doharundan. Jag förstod inte detta.

Anf.  4  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Jag har en fråga om situationen på jordbruksmarknaden och utvecklingen av jordbruks- och livsmedelspriser och kopplingen till produktion av biobränsle. Det skulle vara spännande att höra lite om vad de olika medlemsstaterna tycker där. Det gäller både priser och vad man använder jordbruksmarken till. I diskussioner har jag mött att en del medlemsländer är väldigt kritiska till att använda mark till biobränsleproduktion. Jag skulle gärna vilja höra vilka länder det är och hur förhållandena ser ut.

Anf.  5  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag är lite osäker på den första frågan. Jag har inte något s. 4 som passar till den. Det kan vi kanske reda ut sedan.

Vad beträffar den andra frågan kan jag rapportera från föregående rådsmöte. Det sammanfaller också väldigt väl med den FAO-konferens som har varit sedan vi träffades senast här i nämnden. Jag kan konstatera att medvetenheten om att det är väldigt många faktorer som påverkar tillgången på mat är stor. Den är större än vad den var för, låt oss säga, sex månader sedan då diskussionen oftast kretsade kring att vi använde för mycket biomassa till att producera bränslen och/eller drivmedel. Medvetenheten om att oljeprisutvecklingen, ett ändrat konsumtionsmönster i världen, att medelklassen har blivit större och att vi, tack och lov, att vi har spirande ekonomier i många utvecklingsländer och därmed en större efterfrågan på mat som också påverkar har blivit större.

De här inslagen sammanfaller väldigt väl både med diskussionerna i ministerrådet och på FAO-konferensen. När det gäller FAO-konferensen kunde världens ledare, därvarande jordbruksministrar och andra, konstatera det faktiskt är mindre än 1 procent av åkermarken i världen som används till att producera drivmedel och/eller biomassa för bränsleändamål. Påverkan finns, men det är inte den stora saken. Vi kom fram till att den stora saken nog är oljeprisutvecklingen eftersom den styr så väldigt mycket av kostnaderna för insatsmedlen. Därför har vi fått de höga priserna och de handelshinder och restriktioner som många länder har infört.

Nu ska vi se om vi kan be Eva Sjögren att svara på den första frågan eftersom hon har hittat rätt sida.

Anf.  6  Ämnesrådet EVA SJÖGREN:

Jag är inte helt säker på att vi kan reda ut det här nu. Jag kan återkomma om det behövs. I rapporten står det att Medelhavsländerna lyfte fram vikten av GI, geografiska indikationer står det för, och tropiska produkter, vilket möjligen är en lapsus. Det kanske ska stå Medelhavsprodukter. Vi kanske kan reda ut det i ett senare skede om det inte räcker så här.

Anf.  7  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag har två frågor. Den ena handlar om WTO-förhandlingarna och Doha. Det står här i vårt material – det är återigen på s. 4, men nu handlar det om socker – att en MS lyfte fram problemen kring socker och krävde besked om hur socker ska hanteras i förhandlingarna. Det kunde vara intressant att få veta vad som sades om socker. Vi har en sockerreform. Är det inte den som gäller oavsett hur Dohaförhandlingarna går? Eller har jag missuppfattat det? Det vore bra om ministern kunde berätta lite om det.

Sedan handlar det om en fråga som den rumänska delegationen hade väckt. Den gäller småskaliga jordbruksföretag. Jag undrar om man kan få veta lite mer om vad som sades i den frågan än vad som står här. Jag tänker också på den framtida diskussionen om jordbruksstöd och Sveriges hållning i den här frågan. Är det en rädsla för detta som ett nytt land som Rumänien känner?

Anf.  8  ERIK A ERIKSSON (c):

Fru ordförande! Det gäller situationen på mjölkmarknaden. Jag skulle uppskatta om jordbruksministern kunde nämna något ytterligare om det. Våra grannländer Litauen och Lettland har lämnat var sin begäran till mötet. Jag hoppas att det inte är någon kursändring på gång här vad gäller förändring av mjölkkvotsystemet. Jag skulle uppskatta om ministern har möjlighet att nämna något om mjölkkvoter. Finns det något nytt från det senaste mötet att ta upp här? Jag tycker att det är väsentligt att de nya länderna har möjlighet att ha sunda och trygga livsmedel med samma krav som vi ställer på våra livsmedel.

Anf.  9  MARGARETA CEDERFELT (m):

Fru ordförande! Jag vill fråga jordbruksministern om antimikrobresistens. Det är en fråga som i allra högsta grad är angelägen. Jag tänker på de multiresistenta bakterierna som finns där antibiotika inte biter.

Vad jag kan se finns det ett samarbete mellan hälso- och jordbruksministrar som jordbruksministern har påtalat. Jag skulle också vilja ha en redogörelse för hur diskussionerna går. Här står att det har diskuterats om skillnad när det gäller kommersiell djurhållning och husdjur, men det har ju ingen betydelse när det gäller den multiresistenta bakteriefloran. Den tar inte hänsyn till om det handlar om husdjur eller om det handlar om kommersiell djurhållning.

Det talas också om ytterligare forskning på området. Jag undrar om jordbruksministern kan utveckla resonemanget om hur denna fråga går. Jag skulle vilja säga att den är av intresse för väldigt många människor.

Anf.  10  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Tack för frågorna! Det är viktiga frågor. Om inte minnet sviker mig var det Frankrike som, som vanligt, reste frågan om socker. Jag konstaterar att sockerreformen ligger fast. Vi kan inte, bör inte, ska inte göra någon ytterligare förändring i den reform som delvis också är reviderad en gång från det att vi antog reformen för några år sedan.

Rumänien har ett jordbruksföretagande som väldigt mycket liknar det som många andra länder hade i en avlägsen tid. Det är alltså ett väldigt småskaligt jordbruk med mycket små produktionsenheter och en liten djurhållning. Många företag bygger sin verksamhet på självhushållning eller möjligen försörjning till en marknad i närliggande by. Det är något annorlunda än de allra flesta företag som numera finns i andra delar av unionen.

Det gör självfallet att de har lite andra intressen av att till exempel hålla nere utbetalningsnivåerna på en så låg nivå som möjligt i motsats till vårt intresse av att regelförenkla och få bort dessa småutbetalningar som vi tycker mest skapar byråkrati.

Det skiljer alltså väldigt mycket. Det beror delvis på att man har återfört mark till tidigare ägare, och gjort det ganska sent. Det har inneburit att man har fått splittra upp de företag som finns.

Man har också problem i Rumänien och i något annat medlemsland med att man fortfarande inte är hundraprocentigt säker på vem som äger marken, vem som har brukningsrätten, beroende på återföringarna av mark, vilket också gör att det kanske bara är en liten del av den mark som man tror att man äger eller förfogar över som man vågar bruka. Man vet inte om man får skörda det man sår på våren.

Nästa frågeställning handlade om mjölken. Där har jag noterat en positionsförskjutning från flera av medlemsstaterna från höstterminen då väldigt många, för att inte säga nästan alla, var väldigt positiva till att öka kvoterna för att därefter fasa ut det kvotsystem som vi har inom unionen. Nu pratar allt fler om att vi nog bör vara försiktiga med att öka kvoterna. Efterfrågan har minskat. Prisnivåerna är inte som de var under höstterminen. Det beror ibland på lite ändrade konsumtionsmönster. Det beror också på att det har varit lite turbulens till exempel i Mellanöstern runt import från unionen av mjölkprodukter.

Frågan återkommer och kommer förhoppningsvis att bestämmas i den hälsokontroll som fransmännen säger att de har för avsikt att behandla så att vi kan fatta beslut i november. Den svenska inställningen ligger fast, det vill säga att vi ska ha en välavvägd ökning av kvoterna så att vi kan fasa ut systemet. Det är alltså ingen positionsförändring från svensk sida.

Frågan om resistensen har aktualiserats på flera sätt. Men framför allt har den blivit aktuell i samband med problematiken med de populärt kallade klordoppade kycklingarna från USA. Det finns handelsrelationer mellan Europa och USA som har påverkat de diskussioner som har varit om den här frågan. Men i stort sett alla medlemsstater på jordbrukssidan har uttalat: Vi tycker inte om det här eftersom vi riskerar att få ytterligare problematik i Europa med resistenta bakteriestammar. Det vill vi inte ha in.

Många medlemsstater har redan i dag alltför stora problem med olika typer av resistenser. Det finns tendenser till detta också i Sverige, som ni väl känner till, men inte på långa vägar sådana tendenser som finns i några andra medlemsländer.

Om inte minnet sviker mig sade i sista diskussionen om det här 26 av 27 medlemsstater nej till att föra in klordoppade kycklingar. Det tjugosjunde landet lade ned sin röst.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att vi kan lägga återrapporten till handlingarna.

Nu går vi in på information och samråd inför rådsmötet kommande vecka. Det här är sådant som vi samråder om lite tidigare än vanligt, vilket innebär att avståndet till det kommande rådsmötet är lite större än vanligt. Det får nämndens ledamöter ta hänsyn till, det vill säga att det ibland kan vara sådana här frågor som inte är färdiga i Coreper och så. Men det tar vi när det kommer i respektive fråga.

Miljö- och jordbruksutskottet har på sitt sammanträde i går informerats om frågorna på rådets dagordning.

A-punktslistan godkänner vi sist. En sådan finns liggande här på bordet.

Vi går in på den första beslutspunkten, nämligen punkt 3 om upprättande av gemenskapssystem angående orapporterat och oreglerat fiske. I sakfrågan var det överläggningar i miljö- och jordbruksutskottet den 14 februari, något som jag ber er komma ihåg. Nu närmast föreligger förslag till en politisk överenskommelse.

Anf.  12  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! EU är en av de största fiskemakterna i världen och därtill en av de största importörerna av fisk. Europa har därför ett tydligt ansvar för att ligga i framkant vad gäller att stoppa IUU-fisket, tycker jag.

EU-fartyg, operatörer och/eller importörer har varit involverade i några av de största IUU-skandalerna – blåfenad tonfisk, torsk i Barents hav och Östersjön samt så kallad tandnoting. Många länder ser därför EU som en del av problemet snarare än som någon som föregår som ett gott exempel.

Varje år importeras IUU-fiskeprodukter för uppskattningsvis 1,1 miljarder euro till EU. IUU-fisket orsakar svåra miljökonsekvenser då bevarande- och förvaltningsåtgärder som införs för fiskebestånden inte följs. Det medför också minskad lönsamhet för lagliga fiskare och hot mot sysselsättningen i kustsamhällen. Det här är några av de exempel som kan nämnas på det socioekonomiska området.

Nuvarande sanktioner avskräcker inte IUU-fiskare som lockas av små operativa kostnader och hög vinst. Kommissionen och revisionsrätten är kritiska till hur fiskerikontrollen fungerar.

Vad är då förordningsförslaget? Ja, några viktiga komponenter i förslaget är att både gemenskapsfartyg och tredjelandsfartyg omfattas av förslaget. Gemenskapens fartyg bör omfattas av samma bestämmelser som andras fartyg och operatörer. Systemet får inte vara diskriminerande, säger vi, och det måste vara WTO-förenligt.

Vi konstaterar att fartyg som begår allvarliga överträdelser ska kunna hamna på en svart lista. Detta gäller både tredjelandsfartyg och IUU-fartyg. EU-fartyg ska dock hamna på listan bara om den gängse fiskerikontrollförordningen inte efterföljs av flaggstaten.

Vad beträffar fångstcertifikat föreslås ett förbud mot import av IUU-fiskeprodukter. Ett fångstcertifikat ska visa att det är lagligt fiskade produkter som får komma in i gemenskapen. Sverige har tryckt på om att det är viktigt med spårbarhet genom certifikaten och att modern teknik används så att systemet inte blir en tung administrativ börda.

Sanktionssystemet diskuteras emellertid fortfarande. Här pågår fortfarande en diskussion om detaljerna och nivåerna och om hur medlemsstaterna ska kunna välja mellan administrativa och straffrättsliga sanktioner.

Sverige anser att det är viktigt att kommissionen inte överskrider sin befogenhet, utan det bör vara medlemsstaterna som fastställer arten av och nivån på straffrättsliga sanktioner.

Anf.  13  PER BOLUND (mp):

Det är bra att det nu har blivit tydligt att samma regler ska gälla för såväl för EU-fartyg som för tredjelandsfartyg. Däremot förstod jag inte riktigt undantaget från att sättas upp på svarta listan. Där verkar det inte vara en likabehandling av tredjelandsfartyg och EU-fartyg. Jag uppfattade att ministern sade att bara om gängse fiskerikontroll inte fungerar i flaggstaten ska fartygen inte sättas upp på svarta listan.

Men svarta listan ska ju gälla för fartyg som just ertappas med att ha svartfiskat och allvarligt ha överträtt reglerna. Det låter som en för stor inskränkning för att Sverige skulle kunna godkänna det här. Vi borde driva på. Fartyg som överskrider och som inte följer regelverket ska sättas upp på svarta listan – punkt slut. Ett enkelt system brukar vara bättre än ett komplicerat system.

Sedan har jag en fråga om detta med att regeringen vill att man ska vänta med att vidta åtgärder för att genomföra en nödvändig anpassning av nuvarande regelverk, som man skriver. Hur lång tid kan det dröja – hur många år får vi vänta på att få fungerande regelverk?

Anf.  14  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Agnetha Alriksson har länge sysslat med den här frågeställningen och kan frågan.

Anf.  15  Departementssekreterare AGNETHA ALRIKSSON:

När det gäller svarta listan har vi ju en kontrollförordning inom gemenskapen som gäller för fiskefartyg. Är det så att landet i fråga vidtar de åtgärder som gäller inom kontrollförordningen behöver man inte sättas upp på svarta listan som ett EU-fartyg, för då har en åtgärd vidtagits. Så sägs det i förordningsförslaget.

Avseende tiden för att införa förordningsändringar finns det nu ett förslag om att det här ska kunna genomföras på ett år. Där har vi sagt att det kan vara svårt om vi behöver göra vissa förändringar i det svenska systemet. Ibland kan det ta kanske uppemot ett par tre år att hinna med att införa alla förändringar. Det gäller ju också att få allt runt fångstcertifikat att fungera, så tiden kan vara kort för flera medlemsländer.

Anf.  16  PER BOLUND (mp):

Framför allt det sista känner jag mig väldigt tveksam till. Jag tycker att det är oerhört väsentligt att vi får ett fungerande regelverk och ett system för att stoppa oreglerat och illegalt fiske så fort som möjligt. Att vänta med det i flera år känns omotiverat, tycker jag. I sådana fall vill jag nog till protokollet anmäla avvikande mening i den frågan.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt, med avvikande mening från mp.

Vi går nu över till punkt 4 om tillstånd till fiskeverksamhet och om tillträde för fartyg från tredjeland.

Men först vill jag vad gäller punkt 3 säga att frågan var uppe i EU-nämnden den 14 april. Då fanns det en majoritet för regeringens ståndpunkt, med avvikande mening från mp och även v – det glömde jag att säga förut.

Nu gäller det alltså punkt 4 och frågan om tillstånd för fartyg från tredjeland. Den frågan är däremot ny. Möjligen är det en fråga där vi är lite tidigt ute. Men vi får väl lyssna lite, så får vi ta det utifrån det. Underlag har varit utsänt.

Anf.  18  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Regeringen välkomnar kommissionens initiativ till ett förbättrat förfarande för fiske utanför tredjeland och på internationellt vatten samt för tredjelandsfartygs verksamhet i gemenskapens vatten.

Vi tycker att förslaget är ett viktigt led i bekämpandet av illegala fiskeaktiviteter som är ett av de större hoten mot vårt fiskbestånd. Det är viktigt för gemenskapens trovärdighet att vi också ställer höga krav på våra egna fartyg som bedriver fiske utanför gemenskapens vatten, har vi sagt.

Det verkar vara så att man lyckades lösa ut en del av de utestående frågorna i Coreper i måndags och att vi nu faktiskt kan komma till ett beslut i frågan.

Anf.  19  PER BOLUND (mp):

Vi har sett förskräckande exempel på hur EU-fartyg har betett sig i vattnen, framför allt utanför sydliga länder. De här avtalen utgör i stort sett ett stöd till storskaliga fiskefartyg som fiskar långt ifrån EU:s fiskevatten. Det är det mest klimatskadliga fisket och det som har lett till mest överfiske, bland annat utanför Afrika.

Vår syn är därför att EU-politiken i första hand borde gå ut på att EU-fartyg ska fiska i EU-vatten och i nordeuropeiska vatten. Bara i undantagsfall ska man tillåta fiske i havsområden i syd just på grund av att tidigare ställda krav inte har fungerat.

Om man ger sådana tillstånd måste de innehålla tydliga regler och också en övervakning så att fisket just sker klart inom biologiska gränser och det inte finns någon konkurrens med lokalt fiske, som vi också sett många exempel på.

När man har en ersättning till värdlandet är det viktigt att den inte kopplas till fångstmängden eftersom det medför ett stort tryck på ökat fiske och överfiske. Detta ska också utformas på ett sådant sätt att det motverkar korruption i mottagarlandet.

Anf.  20  JACOB JOHNSON (v):

Mina åsikter är snarlika Per Bolunds. Jag tycker att inriktningen bör vara att EU-staterna inte ska bedriva fiske i sydliga vatten och framför allt inte i afrikanska vatten. Det är en annan inriktning, så jag vill förvarna om avvikande mening.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Noteras.

Anf.  22  CARINA OHLSSON (s):

Jag hänger på den frågan. Är det regeringens ståndpunkt att det i första hand ska vara de egna staterna som ska ha rätt till fiske? Man har ju sett att det inte är så.

Vi diskuterar ju småskaligt fiske i Sverige också och ser att det är värdefullt och att det kopplas till andra näringar och diversifierade verksamheter. Vi anser att man måste ha det även när det gäller fiske i tredjeland och att man inte slår ut det egna fisket beroende på att man inte har en så modern och stor fiskeflotta.

Jag vill höra ministerns ståndpunkt här, och att man alltid lyfter fram det när man diskuterar den här typen av avtal.

Anf.  23  SOFIA ARKELSTEN (m):

Det här är ju ingen enkel fråga. Vi hade den uppe i våras. Vi pratade då om att vi ska ha respekt för att andra länder vill sluta avtal med EU. Det tycker jag att vi ska ta upp. Även om det inte är enkelt och inte är perfekt från början kan det vara en möjlighet att ta sig ur fattigdom.

Jag skulle vilja höra lite om utvecklingen i biståndspolitiken som är kopplad till det här. Jag vet att det har skett en förändring. Jag skulle också vilja höra något om de olika typerna av fiske. Det handlar ju inte bara om det kustnära fisket. Det kan vara olika arter man fiskar på.

Anf.  24  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Eftersom frågorna sammanfaller väljer jag att bunta ihop dem. Jag konstaterar att det förslag som finns inte bara bygger på att vi har avtal med tredjeland. Det handlar också om att få ordning på fisket på internationellt vatten. Vi vet att det förekommer fiske från gemenskapens fartyg också. Det ska vi inte glömma.

Därtill har vi länder i vår närhet som är stora fiskenationer och inte är med i Europeiska unionen, Island och Norge, som vi ju jättegärna både vill och måste ha samarbete med. Vi utnyttjar varandras möjligheter att fiska på respektive lands vatten. Det handlar alltså inte bara om den problematik som Jacob Johnson och Per Bolund tar upp.

När det gäller det fiske som Per Bolund och Jacob Johnson tar upp kan vi konstatera att det i stort inte förekommer något kustnära fiske i de vattnen. Det är fiske som de staterna många gånger vill arrendera ut eftersom de inte har möjlighet att nyttja den här naturresursen själva.

Vi återkommer i ett senare ärende till ett protokoll som ska fastställas under nästa rådsmöte. Det gäller Mauretanien. Där har vi en ökad satsning på bistånd – hjälp att bygga upp kontrollverksamhet, göra beståndsuppskattningar och liknande – i förhållande till hur det tidigare har varit. Det tycker jag är att gå i rätt riktning.

Vi försöker ju hela tiden att få dem som nyttjar de här avtalen att betala en större andel av dem än vad som har varit fallet tidigare.

Sammantaget tycker jag att vi går i rätt riktning. Sedan kan man ju i det här sammanhanget, som i många andra sammanhang, säga att vi vill att det ska gå fortare och längre, men riktningen är rätt.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt men noterar avvikande mening v och mp.

Vi går vidare till punkt 5, Skydd av känsliga och marina ekosystem.

Det har varit information i nämnden inför lunchdiskussion på jordbruksrådet i april. I övrigt, mer beslutsmässigt, är frågan ny. Underlag är utsänt.

Anf.  26  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag tycker att det är positivt att kommissionen svarar på FN:s uppmaning med ett förslag som reglerar hur gemenskapens fiskare får agera på internationellt vatten. Det är bra att gemenskapen visar att man tar frågan om skydd av känsliga marina miljöer på allvar. Enligt förslaget måste medlemsstaterna, för att få tråla på de här djupa vattnen, ansöka om speciella tillstånd. För att få tillstånd måste omfattande miljökonsekvensbeskrivningar göras. En speciell fiskeplan måste upprättas för att påvisa att riskerna för att störa ett känsligt område är minimala.

Vi kan också konstatera att det är endast ett fåtal av gemenskapens fartyg som har kapacitet och möjlighet att fiska på de djup som vi nu talar om.

Anf.  27  PER BOLUND (mp):

Vi tycker också att det är bra att kommissionen tar steg åt rätt håll, men vi tycker inte att förslaget går tillräckligt långt. Vi vet att djuplevande arter oftast har väldigt låg reproduktionstakt och att de är dåligt utforskade av vetenskapen. Därför tycker vi inte att de lämpar sig för storskaligt fiske över huvud taget.

Grundprincipen borde vara att fiske med bottenredskap på öppet hav ska vara förbjudet. Undantag ska kunna ges, men då för enskilda båtar och inte på landsnivå. Fisket måste ske på ett särskilt hänsynsfullt sätt och bara i de fall där bestånden är väl dokumenterade.

Det är den ståndpunkt jag tycker att Sverige skulle föra fram.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Om jordbruksministern skulle ha en annan ståndpunkt lutar det åt en avvikande mening? Ja.

Anf.  29  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag kan göra ett tillägg och konstatera att ett förbud endast skulle gälla EU:s fiskare. Det skulle alltså inte innebära att vi fick ett avtal som är internationellt. Jag tycker att det måste vägas mot varandra. Jag har kommit fram till att det måste vara bättre att få ett avtal som gäller internationellt än att ensidigt föreslå att vi inte ska göra något, eller ha en hårdare lagstiftning, och släppa alla andra fria som, det vet vi från andra sammanhang, inte har samma syn på miljö och beståndsutveckling.

Anf.  30  PER BOLUND (mp):

Jag har svårt att se att ett förbud med möjligheter till undantag för EU-fartyg skulle göra det omöjligt att sluta ett internationellt avtal. Jag kan inte se att de står emot varandra.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finns det en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende, men noterar avvikande mening mp.

Vi går vidare till punkt 6 om protokollet med fiske mellan EU och Mauretanien. Den frågan är välbekant, som redan är sagt. Härom informerades EU-nämnden den 18 januari och den 11 april. Den senare gången vill jag minnas att vi trodde att vi skulle komma längre, men det blev information för vår del. Nu däremot föreligger förslag till beslut.

Miljö- och jordbruksutskottet har alltså informerats om detta, men inte haft överläggningar i sak. Det säger jag explicit eftersom det har stått eller sagts något annat vid något tillfälle. Såvitt jag vet är det så det ligger till.

Underlag är utsänt.

Anf.  32  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Frågan handlar den här gången om att rådet formellt ska godkänna protokollet. Rådet har som bekant redan ställt sig bakom protokollet inför de förhandlingar som har skett.

Jag är positiv till protokollet som medför minskade fiskenivåer samt att en större del av gemenskapens kostnader för avtalet går till stöd till fiskeförvaltning. EU:s stöd har bidragit till bättre beståndsuppskattningar, bättre kontroll och bevarandeåtgärder i Mauretanien. Alternativet är ett avtalslöst tillstånd, vilket jag bedömer vara betydligt mycket sämre.

För övrigt kan jag hänvisa till att det finns riksdagsskrivelse i den här frågeställningen där det står att väl genomförda partnerskapsavtal kan bidra till en bättre förvaltning av marina resurser samt till ekonomisk och social utveckling i utvecklingskuststater.

Anf.  33  PER BOLUND (mp):

Jag kan ju hålla med ministern om att det är bättre att ha ett avtal än att inte ha något avtal. Däremot tycker jag inte att det här avtalet är bra.

I det underliggande materialet kan man se att under det första året av avtalet kommer fortfarande 90 procent av ersättningen att vara kopplad till fisket och fångstmängden och bara 10 procent till uppbyggnad av fiskemyndighet och fiskekontroll i Mauretanien. Det tycker jag är ett alldeles för dåligt avtal. Jag tycker därför att Sverige ska kräva att man omförhandlar det så att en betydligt större andel av ersättningen kopplas till att bygga upp Mauretaniens fiskemöjligheter och deras möjligheter att kontrollera fisket. De är i dag väldigt små.

Anf.  34  JACOB JOHNSON (v):

I konsekvens med min ståndpunkt på punkt 4 anser jag att EU inte ska bedriva fiske heller i Islamiska republiken Mauretanien på grund av det allvarliga läget med utfiskning av de stora resurserna som mänskligheten har ägnat sig åt under de senaste decennierna.

Jag anser att Sverige ska driva en helt annan inriktning på avtalet.

Anf.  35  LARS TYSKLIND (fp):

Fru ordförande! Det är klart att man kan föra en diskussion om att det är ett tveksamt avtal. Men med tanke på att det går så mycket i rätt riktning tycker jag att det är en bra utveckling som man trots allt måste bejaka.

Man kan naturligtvis ha synpunkter för Mauretaniens del. Jag läste i något protokoll att en stor del av deras statsbudget bygger på detta, 15–20 procent. Att då abrupt avbryta det tror jag att Mauretanien skulle ha stora nackdelar av. Det är inte heller riktigt bra.

Anf.  36  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag kan bara konstatera att det i bakgrundsmaterialet är noterat att det har varit en lång process. En del i processen har varit att kommissionen har önskat säga upp det nuvarande avtalet, men ett antal av medlemsstaterna godkände inte det. Därtill kan konstateras att Mauretanien inte ville säga upp nuvarande avtal. Därför blev det den protokollsjustering som vi nu har vid handen och som är föremål för ställningstagande nästkommande rådsmöte.

Ingen av parterna vill faktiskt säga upp avtalet.

Anf.  37  PER BOLUND (mp):

Min linje var ju inte heller att man inte skulle ha något avtal. Jag tycker bara att det avtal som ligger i dag inte är tillräckligt långtgående. Jag tycker att en betydligt större andel av ersättningen måste gå till att bygga upp Mauretaniens fiskemöjligheter och deras fiskekontroll – inte att vi inte skulle ha något avtal alls.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Trots den konstruktiva kommentaren uppfattade jag ändå att det finns en avvikande mening från Miljöpartiet.

Sammanfattningsvis finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt men med avvikande mening v och mp.

Vi går vidare till punkt 7, en diskussion om fiskemöjligheterna 2009.

I den här sakfrågan har det varit överläggningar i miljö- och jordbruksutskottet i går. Då fanns det stöd för regeringens redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar. Det var dessutom enigt, enligt mina noteringar. Det säger jag med visst eftertryck för att undvika onödiga dubbletter och upprepningar här.

Anf.  39  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

För protokollets skull vill jag tillägga att jag tycker att det här är bra. Det ger ökad framförhållning, transparens och långsiktighet i de årliga beslut som fattas vad gäller fiskemöjligheter. Det tycker jag är bra.

Anf.  40  CHRISTINA AXELSSON (s):

Eftersom jag inte sitter i miljö- och jordbruksutskottet måste jag fråga om ministern avser att göra något inlägg i diskussionen och då trycka på att man ska leva upp till det som man gemensamt har kommit överens om och att dessa TAC:ar bara ska formas efter vad som är möjligt och hållbart.

Anf.  41  PER BOLUND (mp):

Sveriges utgångspunkt måste vara att för att vi ska kunna ha ett storskaligt fiske måste fiskebeståndet ligga klart över den lägsta biologiskt säkra nivån för beståndets fortlevnad. I underlagsmaterialet från kommissionen finns skrämmande siffror. I 57 procent av bestånden är situationen okänd. Där situationen är känd är 68 procent av bestånden under hög risk att utplånas. För 88 procent av bestånden i EU är överfisket så allvarligt att mer fisk skulle kunna fångas om fisket minskade. Det borde väcka till eftertanke och visar att de åtgärder vi tidigare vidtagit vad gäller fisket inom EU inte varit tillräckliga.

Tidigare har det funnits en princip om att man inte skulle kunna öka eller minska fisket mer än 15 procent per år, men det har också funnits en utväg för särskilt hotade bestånd där man skulle kunna sänka mer än 15 procent. Kommer den utvägen att finnas kvar eller är den borttagen i det nya förslaget?

Anf.  42  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! På Christina Axelssons fråga kan jag säga ja, vi kommer att göra ett inlägg. Vid de allra flesta inlägg som handlar om fiskemöjligheter och liknande brukar jag vara noga med att påpeka att de överenskommelser som vi träffar måste vi allesammans också leva efter och med. Vi kan inte hålla på med det orapporterade fiske som vi vet har förekommit. Till min glädje kan jag konstatera att vårt eget fiskeriverk kom med en rapport för någon dag sedan som pekar på att det orapporterade fisket vad gäller våra fiskar i Sverige numera är minimalt. Jag hoppas och förutsätter att det också är fallet i alla andra medlemsstater.

Vad beträffar Per Bolunds frågeställning kan vi väl uttrycka det så att minus 25 procent är en princip, och det är inget som hindrar att man till exempel stoppar ett fiske om så skulle behövas.

Anf.  43  PER BOLUND (mp):

Jag har en kort kommentar till. Det gäller turordningen, alltså hur man hanterar fiskeöverenskommelser. Tidigare har det varit så att kommissionen kommit överens med andra länder om fiskeavtal. Vad gäller till exempel Östersjön har man kommit överens med Ryssland innan man fastslagit kvoter för EU-fiskeriet. Det tycker jag är en bakvänd ordning, för det gör att avtalen med andra länder blir så att säga styrande för de avtal som EU:s fiskeriministrar kan komma överens om.

Jag skulle uppskatta om regeringen kunde driva på för att man först har ett avtal om kvoter inom EU och därefter börjar förhandla med andra länder.

Anf.  44  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Kommissionen förhandlar om den här typen av avtal, men det bygger alltid på en mandatdiskussion, vilket vi har innan förhandlingar förs med Ryssland eller i förekommande fall med andra länder, Norge till exempel.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att vi har majoritet för att fortsätta arbetet med den inriktning som regeringen här redovisat.

Sedan har vi en eventuell punkt 8, Översyn av TAC:er för torsk i en rad områden som enkelt kan uttryckas Irländska sjön, om jag är rätt underrättad. Det är en diskussionspunkt. Underlag är utsänt.

Anf.  46  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Frankrike, United Kingdom och Irland har via sina fiskare och forskningsmyndigheter tagit fram nya uppgifter om att beståndssituationen skulle kunna motivera en ökad TAC för i år. Ices har därför ombetts granska uppgifterna, och de har bedömt att det inte finns skäl att se över sin rådgivning.

Regeringen och jag anser att en eventuell höjning av kvoterna måste motiveras i förhållande till Ices bedömning. Det kan också konstateras att Sverige inte fiskar i det området. Därtill måste jag för protokollet notera att det handlar om Keltiska havet, inte Irländska sjön.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Jag ber om ursäkt för det felaktiga påståendet. Det är inte lätt att hålla reda på alla torskområden.

Anf.  48  PER BOLUND (mp):

Jag tycker att Sveriges grundhållning är bra, det vill säga att man inte ska tillåta en höjning av kvoterna när inte vetenskapen i form av Ices står bakom den, och det gör den uppenbarligen inte i det här fallet.

Därmed kommer vi in på frågan om förhandlingsmandat, hur långt man kan tänka sig att sträcka sig i förhandlingar. Tyvärr har vi tidigare sett att regeringen intagit ståndpunkten att inte stå bakom Ices rådgivning utan varit villig att gå ifrån den. Hur är det i detta fall? Är man beredd att gå ifrån Ices rekommendation i en förhandlingssituation eller kommer man att stå fast vid den?

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Notera att det inte är en skarp ståndpunkt utan ett förhandlingsuppläggsmandat vi diskuterar.

Anf.  50  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag konstaterar att det är en diskussion den här gången. Det kommer alltså inte att bli några förhandlingar eller beslut i den frågan.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Det stod faktiskt Keltiska havet i våra underlag. Det är jag som börjar bli trött efter alla timmar i EU-nämnden och i andra nämndssammanhang under dagen.

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att vi har stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 9, även den eventuell, Utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Den frågan har varit i nämnden förut. Den 16 maj fanns det en majoritet för regeringens ståndpunkt. Såvitt jag förstår – men jag kan, som ni vet, ha fel – samrådde vi och var ganska klara över vad både regering och riksdag tyckte då, men frågan kom inte fram i rådet.

Det vi i så fall nu har framför oss är att ta ställning till om det är några nyheter vi behöver förhålla oss till vad gäller svensk ståndpunkt eller om jordbruksministern ska åka till rådsmötet med samma inriktning. Det vi vill höra är om regeringens position och upplägg förändrats sedan vi sågs sist. Underlag är utsänt, men jag vill ändå precisera läget.

Anf.  52  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är ingen förändrad ståndpunkt, nej.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Då bör det väl inte vara det från riksdagens sida heller. Eller?

Anf.  54  PER BOLUND (mp):

Som jag minns det hade vi en avvikande mening förra gången, och den har vi kvar om inte regeringen ändrat sin ståndpunkt.

Anf.  55  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag har inte hunnit detaljstudera underlaget men undrar om vi kortfattat kan få höra vilka förändringarna i ordförandeskapets kompromissförslag är jämfört med tidigare förslag.

Anf.  56  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag överlämnar ordet till Charlotte Unger från Miljödepartementet.

Anf.  57  Kanslirådet CHARLOTTE UNGER:

Det blev, som sagt, inget beslut på det förra mötet.

Jag kan säga att det är mindre teknikaliteter som ändrats, ingenting i de stora dragen. Anledningen till att det inte kunde komma till beslut rörde inte enskilt sakfrågan. De stora penseldragen består, det vill säga kriterierna från kommissionen för vilka ämnen som ska godkännas och som Sverige tycker är väldigt bra. Det handlar helt enkelt om detaljfrågor.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Då ska vi för formens skull åter fatta beslut.

Jag sammanfattar med att det även i dag finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende men noterar avvikande mening mp.

Vi går vidare till punkt 10, Hälsokontrollen. Häng med nu för jag ska försöka förklara det hela. Det ska vara en riktlinjedebatt. Inför den finns det frågor som ganska nyligen inkommit och från och med nu finns på bordet. Frågan har, som bekant, varit i EU-nämnden tidigare, den 14 mars, då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt med avvikande mening mp.

Därtill har det avgetts utlåtande i kammaren, den 12 mars, och varit överläggningar i miljö- och jordbruksutskottet senast i går. Det gäller alltså själva frågan om förordningen, det som står här. Det vi nu samråder om är riktlinjedebatten om detta på basis av de utsända frågorna. Försök redan nu ha med er riksdagens ganska gedigna historia i den här frågan.

Anf.  59  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Det slovenska ordförandeskapet har inför nästa veckas möte bett rådet ta ställning till följande frågor:

För det första: Hur ser din delegation på kommissionens förslag om fortsatt frikoppling?

För det andra: Anser din delegation att de särskilda stödåtgärder som föreslås enligt den omarbetade artikeln 69 i förordningen om direktstöd, det vill säga det nationella kuvertet, gör det möjligt att hantera de specifika behov som finns i vissa regioner och sektorer på ett flexibelt och öppet sätt?

Den första frågan tänkte jag besvara med att det är positivt att frikopplingsprocessen fortsätter och att kommissionen föreslår att i stort sett allt direktstöd ska införlivas i gårdsstödet. Det är däremot beklagligt att förslaget om fortsatt frikoppling inte omfattar am- och dikobidrag och får- och getbidrag. Även om man kan ha förståelse för önskan att vilja bevara extensiv djurproduktion i vissa regioner anser jag att dessa målsättningar borde kunna tillgodoses på andra sätt än genom kopplat stöd.

Den andra frågan tänkte jag besvara med att det är viktigt att kunna garantera att gårdsstödet förblir förenligt med WTO:s kriterier för icke-handelsstörande stöd. Jag är därför negativt inställd till att det särskilda stödet ska kunna kopplas till vissa sektorer eller användas för att subventionera försäkringssystem för jordbruken. Sverige kommer i första hand att verka för att dessa inslag stryks från förslaget. Om vi inte får gehör för detta kommer vi att förespråka att användningen av det särskilda stödet ska kringgärdas av så restriktiva kriterier och snäva finansiella ramar som möjligt. I detta senare avseende tycker jag att de villkor som kommissionen nu föreslår motsvarar våra önskemål.

Anf.  60  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag tycker att det är bra att jordbruksministern håller fast vid den linje som Sverige haft när det gäller hälsokontrollen och som nu fullföljs med svaret på de två frågorna.

Nämnden är nog så minnesgod att den kommer ihåg att vi för några timmar sedan diskuterade livsmedelssituationen i världen och människor som svälter. Detta är ett litet steg på väg i rätt riktning, även om det borde vara väsentligt mycket större.

I den rådande situationen finns det dock all anledning att ge jordbruksministerns position stöd i de fortsatta diskussionerna.

Anf.  61  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag har en fråga som gäller den svenska ståndpunkten och det som handlar om regionalpolitik och strukturfondspengar. Jag vill koppla ihop det med jordbruksstödet. Allt detta hänger ju ihop.

Den svenska ståndpunkten innebär, som ministern också sade tidigare, att vi är överens om att vi vill avveckla. Just därför, och kanske också med tanke på frågan från Rumänien om småskalighet, vill jag ta upp det som handlar om att utjämna klyftor mellan regioner och mellan länder – utifrån det som sagts i näringsutskottet rörande denna fråga. Anledningen till att näringsutskottet över huvud taget diskuterat jordbruksstödet är den del som är kopplad till handelspolitik och frihandel.

Från Socialdemokraternas sida anser vi att det i diskussionen om stöd ska finnas med det som utjämnar klyftorna. Därför undrar jag över det som står om den svenska ståndpunkten och som handlar om marknadsorienterad jordbrukssektor. Vad menar ministern med det? Jag känner inte igen just den beskrivningen från de tidigare diskussioner och beslut där vi varit överens om detta.

Anf.  62  CHRISTINA AXELSSON (s):

När vi förändrade jordbrukspolitiken senast hade jag förmånen att få sitta med i miljö– och jordbruksutskottet. Då diskuterade vi mycket utifrån ett konsumentintresse. Jag hoppas att ministern kommer att ha detta fokus även i det fortsatta arbetet med de här frågorna. Därför tror jag att det är viktigt att man hela tiden strävar efter att få ärliga livsmedel och undviker fusk och annat som gör att jordbrukssubventionerna leder till att det exempelvis blir billigt från ett land eller från ett annat land och på så vis slår ut en marknad i ett tredje land. Man måste se till att det inte får de verkningarna.

Anf.  63  PER BOLUND (mp):

Jag kan börja med att ställa mig bakom Socialdemokraternas tidigare ståndpunkt att man måste fördela jordbruksstödet bättre. Det är orimligt att som i dag 30 procent av stödet går till 1 procent av jordbruksföretagen, som är de allra största och dessutom ägs av personer som är bland de rikaste som bor i EU. Det måste förändras.

Vi tycker att hälsokontrollen måste sikta mot att man riktar in jordbruket så att det möter de stora hot som EU står inför när det gäller till exempel klimatförändringar. Man måste rikta stödet så att det förhindrar förlust av biologisk mångfald och jordförstörelse, som är ett stort problem i dag, och gör att EU anpassar sig till de klimatförändringar som är på väg.

Återigen: Vi måste också sikta mot att minska användningen av fossila bränslen och konstgödsel, som är en del av orsaken till klimatförändringarna.

Vi anser också att kopplingen mellan jordbrukspolitiken och EU:s energi- och klimatpaket borde bli mycket tydligare. Det är för lite belyst hur EU:s jordbrukspolitik kan stödja ökad produktion av energigrödor och hur matproduktionen och energiproduktionen kan samsas inom jordbrukssystemet.

Anf.  64  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Även i detta sammanhang tror jag att jag ska slå ihop frågeställningarna, eftersom de faller in i varandra.

I kommissionens förslag finns ett inslag som är döpt till ”modulering”, vilket innebär att vi föreslås flytta pengar från den så kallade första till den andra pelaren, alltså från direktbidrag i form av gårdsstöd till användning i den andra pelaren för de nya utmaningarna.

Vilka är då de nya utmaningarna? Det kan vara klimatet, en god vattenstatus och biologisk mångfald. Sedan tidigare har vi hela landsbygdsutvecklingen, det vill säga en del av regionalpolitiken, i den andra pelaren. Jag tycker att det är positivt att vi använder tillgängliga medel på det sätt som föreslås av kommissionen. Sådana inslag finns som sagt i det kommissionsmeddelande som vi fick omkring den 20 maj.

Vad beträffar kvaliteten, kontrollen och liknande är det att konstatera att vi har en i alla medlemsstater, vill jag väl påstå, rigorös kontroll av våra livsmedel innebärande att mat ska vara sund och säker i alla delar av gemenskapen. Det innefattar också importerade produkter.

Vad jag däremot ville vara noggrann med är att vi inte ska göra som någon medlemsstat faktiskt vill, nämligen använda de kriterierna till att exkludera mat som någon vill importera till unionen. Då får vi handelsstörande hinder som inte tjänar något annat syfte än att möjligen understödja den inomeuropeiska produktionen.

Därtill kan konstateras att med de stöd som utbetalas i dag följer så kallade tvärvillkor, vilka också inkluderar att man som brukare ska sköta vissa andra saker som har till exempel med miljön att göra för att över huvud taget få del av de stöd som kan ifrågakomma.

Vad slutligen beträffar meningen att den allmänna och långsiktiga målsättningen är en avreglerad och marknadsorienterad jordbrukspolitik är det en svensk position som bland annat är diskuterad med riksdagens miljö– och jordbruksutskott inför insändandet av det så kallade positionspapperet för ganska jämnt ett år sedan inför hälsokontrollen.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Kom nu ihåg att riksdagens ståndpunkter i hälsokontrollsfrågan är avgivna i kammaren. Vi ska respektera det.

Anf.  66  ERIK A ERIKSSON (c):

Fru ordförande! Tack för redogörelsen. Jag står bakom det svenska förslaget till ståndpunkt, vilket är väldigt klokt. Det är lätt för människan att glömma hur det har varit. Det är lätt att skratta åt getstöd och andra stöd som finns i andra länder, men de finns utifrån dessa länders behov. Vi hade behov när vi blev medlemmar i EU en gång i tiden. Vi gick till exempel in med en alldeles för låg kvot på mjölk och inte minst oljeväxter, vilket vi får sota för i dag. Kom ihåg att det inte finns någon som helst genväg innebärande att lägga ned svenskt jordbruk och tro att det blir bättre någon annanstans för den sakens skull.

Men det är bra att de nya länderna får känna att utjämningen är allvarligt och ärligt menad. Jag vill bara nämna att det är viktigt att vi jobbar mot en avreglering för att på sikt kunna möta möjligheten att inte ha ett fossilberoende jordbruk.

Anf.  67  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag vill också tacka jordbruksministern för föredragningen. Till den beskrivning som fru ordföranden gav om det livliga utbytet mellan regeringen och riksdagen kan också läggas den särskilda arbetsgrupp inom ramen för utskottet som kontinuerligt har följt frågan och där man har jobbat på ett föredömligt sätt för att förankra den svenska positionen.

Jag hälsar med glädje de utvidgade möjligheterna att möta de nya utmaningar som förordningsförändringarna ger när det gäller klimat, vatten, biologisk mångfald och ianspråktagandet av modulerande medel.

Det som är angeläget för mig och för Kristdemokraterna är att det europeiska jordbruket har fortsatt möjlighet att uppfylla det ökande behov som finns av livsmedel med god kvalitet runt om i världen till följd av inte minst klimatförändringarna. Jag tror att det som man nu går in för och den svenska positionen är ett uttryck för, med en avreglering där starka, effektiva och skickliga jordbrukare får svara för arbetet, är den bästa vägen att gå, inte att skydda och hålla under armarna i ett läge när europeiskt jordbruk kommer att behövas för den framtida livsmedelsförsörjningen.

Anf.  68  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Vill ministern göra ett klargörande? Jag blir lite osäker om svaret som handlar om de nya utmaningarna i förhållande till landsbygdspolitiken och tillgänglighetsmedlen. Finns underförstått med i den svenska ståndpunkten vikten av att utjämna mellan regioner och länder? I det här fallet handlar det väl framför allt om de nya ländernas möjligheter att vara med i den marknadsorienterade jordbrukspolitiken eller jordbruksmarknaden.

Anf.  69  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Landsbygdsutvecklingen är en viktig del i EU:s jordbrukspolitik. Den landsbygdsutveckling som ges möjlighet att bedrivas med dessa pengar i Sverige är förhållandevis omfattande. Den kommer, om kommissionens förslag vinner gehör, att ges ökade möjligheter. I takt med att de nya länderna fasas in i systemet ökar också deras möjligheter. Ett av inträdeskraven från unionen för de nya länderna var att man skulle ha en ganska lång infasningsperiod, i mitt tycke kanske något för lång. Men nu är det som det är. I takt med att de kommer in ökar också deras möjligheter, vilket bör ge ökade möjligheter också för en utjämning i de nya medlemsstaterna.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Det har tidigare varit enhälligt i både kammaren och miljö– och jordbruksutskottet. Jag noterar att det är så i dag också här.

Det var den sista beslutsfrågan. Nu har vi övriga frågor, 11 a och b, om bränslepriserna och eventuella framgångar i WTO-förhandlingarna. Vi kan ta dem en i taget om det är något med den andra. Vi frågar om bränslepriser först. Är det någonting jordbruksministern vill lägga till? Underlag är utsänt, så han måste inte. Nej.

Anf.  71  PER BOLUND (mp):

Jag har en kort fråga. Det som regeringen har slagit fast här ser ganska bra ut. Men ett villkor för ett eventuellt stöd måste vara en omstrukturering av sektorn, står det. Kan du precisera lite grann vilken omstrukturering man i så fall vill se? Det är en minskning av fiskekapaciteten, hoppas jag.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara påminna Per Bolund om att man gärna får ställa frågor, men att detta är informationsfrågor för nämndens del; vi samråder inte.

Anf.  73  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Det underliggande problemet inom fiskeripolitiken är den bristande lönsamheten. Det beror i sin tur på dels beståndssituationen, dels på att det finns en överkapacitet i fiskeflottan. Därest vi gör något inlägg kommer vi med säkerhet att påpeka just detta. Det är det som är det underliggande problemet, ingenting annat.

Anf.  74  LARS TYSKLIND (fp):

Fru ordförande! Bara som en liten kommentar: En strukturförändring som sker automatiskt när bränslepriserna går upp är att man ändrar fiskemetoder. Vi har bestånd som havskräftan i Sverige. Där kan man välja mellan trålare och burar. Trålning kräver definitivt mycket mer bränsle. Bränslepriserna driver fram sådana strukturförändringar.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 11 a. Är det något nytt om WTO i dag såvitt jordbruksministern vet? Nej.

Anf.  76  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Man är väl rädd just för att det inte är något nytt som ministern har att berätta.

Jag skulle ändå vilja ställa en fråga om det som finns i det material som vi har fått. När man läser och tar del av det får man känslan att det inte ser så ljust om att det ska bli något ministermöte i juli, i alla fall inte i början av juli. Det kan vara intressant att höra vad ministern har för bedömning om det.

Det andra är att WTO-ambassadören Crawford Falconer försöker lösa ut vissa tvistefrågor, som det naturligtvis handlar om, för att man ska komma framåt. Då blir frågan naturligtvis vad det som man försöker lösa ut och knäckfrågorna handlar om.

Anf.  77  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Eftersom frågeställningen kommer upp kan jag väl nämna att jag i torsdags i förra veckan hade förmånen att samtala med jordbrukskommissionären Mariann Fischer Boel bland annat om den här frågeställningen. Utifrån det samtalet kan jag väl referera att det är ett betydligt mindre antal frågeställningar och problem som kvarstår på jordbruksområdet än på industri- och tjänsteområdena, vilket säger mig att det inte är jordbruket som är det stora problemet.

Trots detta kvarstår några problem som företrädesvis handlar om marknadstillträdet. Ett exempel på detta är ett svenskt eller möjligen nordiskt problem, nämligen svenskt och danskt tillträde till den norska marknaden, vilket inte är helt enkelt och där det fortfarande kvarstår oerhörda problem att lösa. I det stora sammanhanget betecknas det säkert som ett ytterst litet problem, men för svensk och dansk livsmedelsindustri är det ett jätteproblem, eftersom det är en till oss gränsande marknad som man i princip inte har tillträde till, beroende på att man skyddar sin marknad på det sätt man gör från norsk sida.

Anf.  78  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag tackar för informationen. Detta var Mariann Fischer Boels uppgifter och information till ministern.

Min fråga handlar om WTO-ambassadören som är ordförande i Genève. Vilka frågor handlade det om där? Men det kanske är så att ministern inte har fått den informationen. Det skulle vara intressant att veta vad de här knäckfrågorna handlar om. Utifrån den text som har kommit hit till nämnden verkar det som om det har funnits några frågor som man har gjort en bedömning av och kommit fram till att de är känsliga när det gäller att ro det här i land.

Anf.  79  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag glömde att svara på den andra delen av Carina Adolfsson Elgestams fråga i mitt förra inlägg. Den stora knäckfrågan, vad jag känner till och har blivit informerad om, är industrivarumarknadstillträde i till exempel Sydamerika. De vill jättegärna exportera sina jordbruksprodukter men inte öppna sin marknad för andra länders industrivaror.

Vad beträffar tjänstesektorn finns det många marknader som man absolut inte vill öppna.

Dessutom, vilket jag kanske skulle ha sagt i mitt förra inlägg på jordbrukssidan, har det numera, beroende på en ökad efterfrågan på livsmedel i världen, blivit så att ett antal länder har slutit sina marknader, det vill säga stängt för till exempel export eller försvårat export. Det är ett nytt moment i de förhandlingarna. Enligt min uppfattning borde det vara möjligt att lösa detta, men det har ändå uppstått nu under det senaste halvåret.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Därmed lämnar vi WTO-frågan för i dag. Vi får säkert anledning att återkomma till den.

Det finns en övrig fråga till som är sent inkommen och en lunchdiskussion.

Jordbruksministern kanske vill säga något om 11 c om import av livsmedel, foder, djur och växter. Jag fick ett papper i handen om att en sådan fråga har anmälts av den franska delegationen.

Anf.  81  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Frankrike cirkulerade i mitten av april ett förslag avseende kontroll av och krav på importerade produkter, alltså livsmedel, växter och djur, i form av ett pm till medlemsländerna. I detta sökte man indikationer på eventuellt stöd för att kunna ta upp frågan vid vårt nu kommande möte, det vill säga den 23 och 24 juni.

Frankrike har indikerat att frågan om importkrav kommer att vara en prioriterad fråga under höstens ordförandeskap, alltså under fransmännens ordförandeskap. Frågan kommer att tas upp översiktligt i juni för att sedan diskuteras mer ingående vid rådet i november månad.

Huvudteserna i det franska initiativet är att det finns stora brister i EU:s kontroll av importerade produkter, livsmedel, djur och mat, orsakade av brister i efterlevnaden av befintlig lagstiftning samt brister i lagstiftning. Det medför risk för liv och hälsa inom unionen, säger man. Europeisk produktion åläggs högre krav, vilket ger konkurrensfördelar för importerade produkter, bland annat på grund av att andra länder har lägre krav på till exempel djurskydd eller på miljöområdet.

Det är den fråga som man vill lyfta upp.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen och frågar om det finns något att säga om lunchdiskussionen angående en strategi för europeisk vattenkultur.

Anf.  83  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Vi har lämnat en skriftlig information om detta, och jag nöjer mig med den.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen.

Kvar på rådsagendan har vi nu godkännande av A-punktslistan, punkt 2. En sådan är utdelad till nämndens ledamöter.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i dessa ärenden.

Det innebär att vi är färdiga med jordbruksministern för i dag. Vi önskar trevlig midsommarhelg och lycka till på rådet.

Innehållsförteckning

1 §  Jordbruk och fiske 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf.  3  SOFIA ARKELSTEN (m) 1

Anf.  4  CARINA OHLSSON (s) 1

Anf.  5  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf.  6  Ämnesrådet EVA SJÖGREN 2

Anf.  7  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 2

Anf.  8  ERIK A ERIKSSON (c) 2

Anf.  9  MARGARETA CEDERFELT (m) 3

Anf.  10  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  12  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf.  13  PER BOLUND (mp) 5

Anf.  14  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf.  15  Departementssekreterare AGNETHA ALRIKSSON 6

Anf.  16  PER BOLUND (mp) 6

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  18  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf.  19  PER BOLUND (mp) 7

Anf.  20  JACOB JOHNSON (v) 7

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  22  CARINA OHLSSON (s) 7

Anf.  23  SOFIA ARKELSTEN (m) 7

Anf.  24  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  26  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf.  27  PER BOLUND (mp) 9

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  29  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf.  30  PER BOLUND (mp) 9

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  32  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 10

Anf.  33  PER BOLUND (mp) 10

Anf.  34  JACOB JOHNSON (v) 10

Anf.  35  LARS TYSKLIND (fp) 10

Anf.  36  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 10

Anf.  37  PER BOLUND (mp) 11

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  39  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 11

Anf.  40  CHRISTINA AXELSSON (s) 11

Anf.  41  PER BOLUND (mp) 11

Anf.  42  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf.  43  PER BOLUND (mp) 12

Anf.  44  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  46  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  48  PER BOLUND (mp) 13

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  50  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  52  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  54  PER BOLUND (mp) 13

Anf.  55  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 14

Anf.  56  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 14

Anf.  57  Kanslirådet CHARLOTTE UNGER 14

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  59  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 14

Anf.  60  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 15

Anf.  61  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 15

Anf.  62  CHRISTINA AXELSSON (s) 15

Anf.  63  PER BOLUND (mp) 16

Anf.  64  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 16

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  66  ERIK A ERIKSSON (c) 17

Anf.  67  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 17

Anf.  68  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 17

Anf.  69  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 18

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  71  PER BOLUND (mp) 18

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  73  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 18

Anf.  74  LARS TYSKLIND (fp) 18

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  76  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 19

Anf.  77  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 19

Anf.  78  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 19

Anf.  79  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 19

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  81  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 20

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  83  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 20

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 20