Onsdagen den 16 januari 2013

EU-nämndens uppteckningar 2012/13:18

1 §  Utrikes frågor

Utrikesminister Carl Bildt

Information inför extra möte i Europeiska unionens råd för utrikes frågor den 17 januari 2013 (och samråd i EU-nämnden)
(gemensamt sammanträde Utrikesutskottet och EU-nämnden)

Anf.  1  Utrikesutskottets ordförande HANS WALLMARK (M):

Jag förklarar detta sammanträde öppnat.

Först ska jag förklara var vi rent konstitutionellt har hamnat. Detta sammanträde är ett sammanträde med riksdagens utrikesutskott och EU-nämnden. Vi ska få information om Mali och om regeringens position i förhandlingarna inför berörda ministerråd. Det beror på att vi tidsatt utrikesutskottets information med EU-nämndens samråd i samma fråga, där regeringens förhandlingsupplägg inför berört ministerråd ska förankras. Alla här hälsas välkomna!

Rent tekniskt börjar vi med utrikesutskottets sammanträde, men även EU-nämndens ledamöter är välkomna att delta i diskussionen. Det blir en och samma föredragning av ansvarig minister, alltså utrikesminister Carl Bildt. Sedan blir det en diskussion där ledamöter från både utrikesutskottet och EU-nämnden är välkomna att ställa frågor. Vi har stenografer på plats redan nu, varför jag vill att alla som tar till orda använder sig av mikrofonerna.

Efter denna del avslutas rent formellt utrikesutskottets sammanträde, och EU-nämnden upptar då sitt beslutssamråd under ordförande Allan Widmans ledning. Vi i utrikesutskottet lämnar då lokalen.

Anf.  2  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Herr ordförande! Vi får försöka hålla oss inom de här formella ramarna. Det finns några formella beslut som vi ska ha samråd om; jag behöver inte nämna dem särskilt, för de följer ju liksom av vad jag har att berätta i övrigt.

Det kommer att vara ett extra sammanträde med Foreign Affairs Council i morgon i Bryssel. Det sammankallades med relativt kort varsel av skäl som är relativt uppenbara för er som någorlunda noga följer medierna. Jag kommer inte att ha möjlighet att delta, utan vi kommer att företrädas av kabinettssekreteraren. Anledningen till det är att vi i morgon också har ett besök, som är planerat sedan ett tag, av Finlands utrikesminister respektive försvarsminister för att gå igenom en del andra ärenden som också är bekanta för åtminstone utrikesutskottets ledamöter. Vi har beslutat att ge detta prioritet. Men det hindrar inte att det blir ett viktigt möte i morgon i Bryssel.

Vi kommer i huvudsak att ägna oss åt en föredragning av den aktuella situationen i Mali och händelseutvecklingen där samt de formella besluten angående den EU-mission som vi har förberett sedan en betydande tid tillbaka. Där finns dock även möjlighet att mer informellt sammanträffa med republiken Malis utrikesminister och höra hans beskrivning av läget.

Den omedelbara situationen i Mali är väl relativt bekant för utskottets ledamöter. Man kan säga att detta är ett utflöde av flera olika situationer.

Vi har under Malis historia sedan självständigheten 1960 haft flera revolter av tuaregerna. Om jag inte missminner mig är det den fjärde som nu har pågått ett antal år. Den har dock fått ett antal nya element, framför allt efter det som inträffade i Libyen. Därifrån kom tuareger som hade kämpat med Gaddafi och som hade militär utbildning och militär utrustning. De tillförde alltså en tuaregrevolt som hade förekommit sedan relativt långt tillbaka en helt annan styrka. Sedan tillkom då islamistelementen som i alla fall delvis är allierade med al-Qaida-organisationerna i Sahelområdet. Detta ledde till en helt ny situation.

Om vi backar bandet lite var det så att Malis regering och tuaregerna, som är osams om autonomiförhållanden för de norra delarna av Mali, var bägge emot islamisterna och de al-Qaida-orienterade. Sedan, efter det som inträffade framför allt i Libyen, bytte de inflytelserika tuaregerna sida, och det är klart att då var kraftkonstellationen helt annorlunda.

Detta ledde till en offensiv som de maliska regeringsstyrkorna icke klarade av att möta, vilket ledde till att den maliska armén revolterade mot sin regering. Vi fick en kupp som var början till den händelseutveckling som vi nu ser.

Man förlorade alltså kontrollen över de norra delarna av Mali till en i och för sig rätt instabil koalition mellan tuareger och olika islamistiska element, och vi fick en mycket politiskt osäker situation i de södra delarna av landet, där 90 procent av befolkningen bor kring Bamako. Detta ledde till två beslut av FN:s säkerhetsråd när det gäller att förbereda internationella insatser för att återställa republiken Malis territoriella integritet.

Det är inom denna ram som EU sedan en betydande tid tillbaka har förberett en training mission för de maliska säkerhetskrafterna. Vi har sådana training missions på olika håll i världen, där vi försöker hjälpa dem med polis- eller militärutbildning. Den närmast liggande parallellen är väl det som vi gör i Uganda för Somalia, där vi utbildar och tränar. Det här är en liknande mission.

Anledningen till mötet i morgon är dels att få information om det läge som föranlett det franska ingripandet och ingripandet från Ecowasländerna, dels att fatta de formella besluten angående den här missionen och att försöka få den på plats relativt snabbt.

För att vara tydlig ska väl sägas om denna mission att det handlar om instructors/trainers, och vi strävar från svensk sida efter att lämna ett bidrag på omkring tio personer. Jag säger omkring tio. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Men det är ungefärligen det bidrag som vi håller på att planera nu.

Det som inträffade under slutet av förra veckan var att framför allt de islamistiska grupperingarna gick till offensiv. Det var kanske inte så konstigt när man tänker efter. Det är klart att tanken att de skulle sitta stilla under tiden som det internationella samfundet, Ecowas, Afrikanska unionen, FN och EU, förberedde sig för att bygga upp det här var kanske lite naiv i efterhand. Det är klart att de strävade efter att försöka destabilisera läget innan det internationella samfundet kom på plats.

De anföll på två fronter på det sätt som vi sett när vi lärt oss lite mer om Tchad, det vill säga ett hundratal pickup trucks vardera, försedda med relativt välutbildade och relativt välbeväpnade rebeller. Fransmännen fick då en akut vädjan från Malis regering att hjälpa till, eftersom de bedömde att de inte kunde klara detta själva. Frankrike fattade då beslutet om att ingripa med en inledande kontingent som väl inte var så stor, något hundratal man plus flyginsatser, och stoppade då den ena av de här kolonnerna. Man stoppade kanske dess framryckning >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Man stoppade alltså den ena kolonnen, medan den andra fortsatte ytterligare några dygn och satte sig en bra bit längre ned längs en annan väg, och det är kring detta som det nu utspinns en viss dramatik. Frankrike har i storleksordningen 800 man på plats, men nu tillförs också successivt förband från de andra afrikanska nationerna som deltar i detta.

Det finns anledning att understryka att avsikten med de insatser som nu sker och som vi i allmänpolitisk bemärkelse har gett vårt stöd, och det har också givits stöd av FN:s säkerhetsråd på ett möte i går, är att stoppa och hejda.

Sedan måste det också till en politisk process, både i Bamako och sedan med medling från framför allt Ecowasländerna för att se vad man kan åstadkomma i relationen till vad som inträffar i norr. Att försöka kanske att tala med framför allt tuaregerna och försöka isolera islamisterna förefaller vara den rimliga strategin, men för att det ska vara möjligt krävs att man får stopp på den process som innebär att islamisterna är på väg mot Bamako och de mer befolkade delarna av landet.

Det är väl detta som kan sägas om detta. Det här är en del, och det har vi diskuterat i EU-nämnden tidigare, i vad som måste bli ett rätt långsiktigt EU-engagemang för stabiliteten i Sahelområdet. Vi antog ju en EU-strategi för Sahel i mars 2011 som vi diskuterade här i nämnden. Den är till sin natur långsiktig, för det handlar om stabilitetsbyggande och den typen av saker. Det var fokuserat på Niger också och på Mali. Sedan har då den här akuta situationen tillkommit, och då finns det ett behov både av att få mer information, vilket kommer att ske i morgon från Frankrikes och Malis sida, och sedan fatta de formella besluten angående den European Union Training Mission i Mali som alltså sedan länge har varit under planering.

Anf.  3  CARINA HÄGG (S):

Tack, utrikesministern, för föredragningen! Jag förstår att man har utrett och tittat på flera olika alternativ, och jag skulle gärna vilja veta vad som gjorde att man valde ut just det här alternativet för en svensk insats, men också sätta in det i miljön. Vad säger till exempel ett stort land som Sydafrika, hur ser det ut i Afrikanska unionen och varför har processen gått i den tågordningen som den har? Det kanske inte känns som det bästa att Ecowas liksom kommer lite efteråt, för det har ändå betydelse för hur man ska lyckas framöver.

Finns det också några tankar på att man ska täppa till tillflödet av kriminella element och kanske ammunition och så runt omkring ut mot Atlanten och kanske bort mot andra delar av Sahel? Hur lång tid är det tänkt att man ska vara där? Vad är det för insatser man ska ha, för vi talar väl inte om folkskollärare? Vi hörde antalet tio personer, men sätter vi i och med detta något slags gräns så att det inte kan glida i väg?

Det är alltså viktigt att veta vad det är vi ger oss in i, men jag vill också ha en mer långsiktig analys. Det här kan vara något som bromsar en utveckling, men det kan också vara någonting som sätter eld på en utveckling så att vi får ett band över hela Sahel. Vi vet att EU är rätt upptagna med sina egna interna problem, så det måste ju finnas kraft att även hantera en fortsättning av det man är en del i.

Det finns också en annan fråga. Vi är medvetna om att det finns en svensk kidnappad i Sahel. Han är uppvuxen i min hemstad, så därför kanske jag har följt det lite noggrannare. Hittills när jag har frågat regeringen har man sagt att detta endast är en fråga för Rikspolisstyrelsen. Det varken tror jag eller vill jag tro. Naturligtvis finns det andra åtgärder, och att gå in i den här regionen kan både underlätta en process och försvåra den.

Jag utgår dock ifrån att man från regeringens sida har ett övervägande kring denna person som tillsammans med andra har befunnit sig kidnappad under en längre tid.

Anf.  4  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Får jag, utan att gå in på detaljerna i den senare frågan, bara nämna den i största allmänhet. Det är riktigt att det finns en svensk där. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Det kommer nyheter nu om att de har gått in i södra Algeriet och tagit 13 personer som gisslan. Huvuddelen av dem är Statoilanställda norrmän. Det är klart att detta är en allvarlig situation. De övervägandena finns självfallet med och måste finnas med men kan inte på något avgörande sätt påverka det som vi har en skyldighet att göra i alla fall, för då skulle vi spela terroristerna i händerna. Men jag kan försäkra att för alla de regeringar som har att ta hänsyn till medborgare i känsliga lägen finns dessa överväganden självfallet med. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Jag vill inte gå längre än så i detaljerna om detta, som ni ju har all förståelse för.

Carina Hägg ställde några frågor. Över hur lång tid sträcker sig ett sådant här åtagande? Det är svårt att svara på, men det är klart att detta måste vara ett relativt långsiktigt åtagande. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Det tar sin tid. Jag tror inte att man ska sätta någon bortre tidsgräns, utan det är en relativt utdragen process, och det ska man vara medveten om. Skulle det inte vara det ska man inte ge sig in i sådant här. Man flyger inte in på en veckohelg och åstadkommer någonting. Statsbyggande och byggande av säkerhetsstrukturer vet vi från andra länder där vi har varit inblandade är någonting som sker relativt långsiktigt och måste ske relativt långsiktigt.

Varför blev det då så här? Carina Hägg ställde frågan varför det blev denna sekvens av olika aktörer som kom in på så sätt. Ja, det var inte riktigt så det var planerat, men i konfliktsituationer blir det sällan som man planerar, för det finns ju motståndare. Motståndaren agerade på ett sådant sätt att han kullkastade planerna. Tanken var att det här skulle deployeras och säkerhetsrådet fatta beslut i lugn och ro och sådär, men så blev det inte, utan här var en offensiv som plötsligt kom i slutet av förra veckan och var rätt omfattande. Såvitt vi förstår var den välutrustad, vältränad, väl samövad, hade betydande eldkraft och betydande styrka och hotade att till och med gå mot huvudstaden. Det är klart att det då är nödvändigt med ett snabbt ingripande. I den situationen vädjade Mali till framför allt Frankrike men också till Ecowasländerna, det vill säga till sina grannstater. Frankrike hade möjlighet att ingripa först, men nu är också afrikanska trupper på väg in i Mali för att hjälpa till. Det var alltså ingenting som var planerat i den delen, men det är viktigt att det finns en möjlighet att ingripa relativt snabbt på det sätt som skedde. Det är vad som kan sägas om detta.

Jag fick också frågan om det är någon gräns på tio personer. Jag sade ett tiotal, och låt oss återkomma till vad det blir, men vi ligger i den storleksordningen. Det kommer inte att bli någonting fundamentalt annorlunda, inte över och förhoppningsvis inte heller under, men det återstår att utreda.

Anf.  5  KERSTIN LUNDGREN (C):

Tack, utrikesministern, för informationen! Jag läste Fabius uttalande om att det handlar om några veckor när det gäller de militära insatserna. Jag är nyfiken på att höra om det fanns ett samråd i EU-kretsen innan detta skedde. Det kan ju få följdkonsekvenser för många beroende på vad som händer. Min ena fråga handlar alltså om bilden av de militära insatsernas omfattning och om detta har diskuterats i EU-kretsen.

Min andra fråga är lite bredare och handlar om Sahelregionen som helhet. Det finns ju flera ganska svaga stater där, och jag undrar: Diskuteras att vidta andra åtgärder? Vi har ju neddragning på FN-insatsen i Liberia till exempel, och vi har och har haft bekymmer inte bara i Nigeria utan också i Elfenbenskusten. Samtidigt som världssamfundet kliver ned i närområden kan i den här typen av situationer förflyttningar äga rum, inte bara mellan Libyen och Mali, utan från Mali till andra områden. Hur tar man ett bredare grepp och förebygger nya sådana här situationer när man nu går in och ökar trycket i Mali?

Anf.  6  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Även om vi nu koncentrerar detta just på Mali och situationen där är det som jag angav del av en bredare problematik i Sahelområdet. Det var därför vi antog den här bredare Sahelstrategin. Det här agerandet som nu sker, denna training mission, är en del av detta, men vi har diskuterat andra delar. Det finns biståndsdelar, det finns de humanitära delarna och det finns åtskilligt annat. Det är inte riktigt på bordet egentligen under morgondagen mer än att det kommer att nämnas. Vi får se hur diskussionen går, men det är mer fråga om diskussion.

Man ska inte göra sig några illusioner. Tuaregdelen av detta är begränsad till tuaregområden. Det innebär i och för sig inte att den är så begränsad, för det finns i Libyen, Mauretanien och sträcker sig in i Algeriet, Niger och så vidare. I den del som är islamistisk och al-Qaida-orienterad kan vi väl föreställa oss att det finns anknytningar och kontakter som sträcker sig långt mycket vidare än så. Det är också orsaken till att det har funnits anledning att vidta säkerhetshöjande åtgärder över ett relativt brett geografiskt område i samband med detta. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< i samband med detta, vilket visar en del av de kontaktlinjer i det vidare området som man egentligen bara kan spekulera om men som man kan vara relativt säker på finns.

När det gäller frågan om samråd i EU har det inte varit något samråd i formell bemärkelse, eftersom det franska ingripandet ju inte är en EU-operation utan en nationell, fransk operation. Vi informerades på ett tidigt stadium, eller så tidigt som det gick, om ingripandet som då ju var relativt begränsat. Nu är det i storleksordningen 800 man, och de bygger upp till storleken 2 500 man. Men den franske presidenten bekräftade i dag på eftermiddagen att de inte avser att stanna där långsiktigt, utan de vill bli ersatta, framför allt av de afrikanska trupperna som nu är på väg in.

Vi kommer säkert att få anledning att löpande återkomma till de olika delarna av Sahelstrategin. Tittar vi på långsiktiga säkerhetsutmaningar och utvecklingsutmaningar för Europeiska unionen är det ingen tvekan om att detta är en av de stora utmaningarna för de kommande åren. Det var också därför som vi antog Sahelstrategin.

Anf.  7  HANS LINDE (V):

Först får man väl tacka utrikesministern för att han ger oss goda argument till varför regeringen borde ompröva sitt beslut om att fasa ut det svenska biståndet till Sahellandet Burkina Faso som fattades nyligen. Men det är en annan diskussion.

När det gäller Mali är det alldeles uppenbart att det finns ett behov av långsiktiga insatser av olika karaktär. Utifrån det sätt som utrikesministern beskriver den här träningsinsatsen på och säger att den inte kommer att vara fundamentalt annorlunda ser jag få anledningar att motsätta mig den. Jag uppfattar det som en tydlig signal om att det inte är aktuellt att göra till exempel som Danmark har gjort och gå in direkt och understödja den franska militära intervention som nu genomförs. Jag var i Folketinget i går där man fattade beslut om att skicka ett danskt Herkulesplan under tre månader framöver för att bidra direkt i konfrontationen med de olika rebellgrupperna.

När det gäller Mali är det självklart så att läget på marken förändras och har förändrats snabbt den senaste tiden, men det är inte svårt att se problematiken med att Frankrike som gammal kolonialmakt genomför det som utrikesministern kallar för en egen, nationell operation. Det riskerar att i sig skapa en problematik här. Amnesty International har till exempel redan varnat tydligt för risken för urskillningslösa eller andra olagliga attacker mot civilbefolkningen när Frankrike nu går in. Röda Korset har i dag rapporterat om att minst 30 000 människor har flytt från Mali som en följd av den franska interventionen. Amnesty International uppmanar nu omvärlden att stödja att man tillsätter en människorättsobservatör i syfte att bevaka användningen av barnsoldater och skyddet av civila. Det ska såklart vara någon som ska observera både hur man agerar när det gäller rebellstyrkorna och hur Frankrike nu agerar och som kontrollerar att man vidtar nödvändiga åtgärder för att civilbefolkningen inte ska drabbas. Min skarpa fråga till utrikesministern är om också Sverige kan tänka sig att stödja ett sådant initiativ som Amnesty har efterfrågat.

Anf.  8  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Det är bra att Hans Linde är engagerad i de här frågorna, men när det gäller övergrepp på mänskliga rättigheter har sådana skett relativt massivt i de delar som har övertagits av islamisterna. Halva befolkningen har flytt utan att Hans Linde har ställt krav på någon undersökningskommission för det.

Är det problem med att det finns barnsoldater? Ja, det är det. Det pågår en massiv rekrytering av barnsoldater, inklusive, såvitt vi förstår, de här anfallskolonnerna. Det är klart att det är ytterligare argument för att det internationella samfundet måste vara engagerat för att försöka stoppa detta. Det, bland annat, är anledningen till att vi är så pass bekymrade över detta, och det har gjort att det har varit naturligt för FN:s säkerhetsråd, för Afrikanska unionen och för Europeiska unionen att engagera sig i frågan.

Det franska ingripandet kom i en akut nödsituation, och jag tycker att vi ska vara tacksamma att Frankrike gjorde det. Hade det inte skett hade barnsoldater och terrorister invaderat Bamako, och vad hade skett då? Då hade civilbefolkningen verkligen varit drabbad, utsatt och hotad. Nu har man kunnat skydda den något mer. Det hindrar inte att de här frågorna självfallet är viktiga. Jag sade det lite polemiskt, därför att jag tyckte att det verkade som Hans Linde menade att det är Frankrike som har orsakat de plötsliga problemen för de mänskliga rättigheterna i norra Mali, och så är det inte.

Jag vill också kommentera att vad gäller Danmarks insats ställer de en C-130 till förfogande. Jag skulle tro att det framför allt handlar om att hjälpa de afrikanska länderna att komma på plats. Det är väl en hedervärd insats att hjälpa afrikanska länder. De som ska få in sina trupper till Bamako har kanske begränsade möjligheter transportmässigt sett. Om Danmark och andra länder hjälper till med den typen av insatser tycker jag att det är mycket bra.

Anf.  9  MATS JOHANSSON (M):

Min fråga gällde gisslantagande, apropå det som har hänt i Algeriet, och riskerna för att utsända svenskar drabbas av det. Eftersom utrikesministern själv tog upp den frågan är jag nöjd med att den finns på agendan.

Anf.  10  BODIL CEBALLOS (MP):

Det här är en fråga som vi har haft uppe tidigare. Egentligen hade det varit väldigt bra om vi hade fått lite mer information under tiden som gått sedan förra gången. Om jag har förstått saken rätt har Försvarsmakten förberett sig på att man ska kunna åka till Mali om vi får en sådan fråga. Det hade alltså varit bra om vi hade fått vara med i hela diskussionen, i stället för att nu jättesnabbt behöva ta ställning till olika saker. När vi talade om det senast hade vi slutsatser på bordet som handlade om en utbildnings- och rådgivningsinsats, och det stod också klart och tydligt att det inte handlade om några operativa insatser. Men just den formuleringen har försvunnit i de nya slutsatserna. Det här med operativa insatser finns inte längre med i slutsatserna. Därför skulle jag vilja veta om det har skett en förändring i den delen eller om det fortfarande är så att det som gäller i enlighet med de gamla slutsatserna är att det inte ska vara några operativa insatser.

Carina Hägg ställde frågan om vad det är för personalkategori. Folkskollärare, sade hon, men det utgår jag från att det inte är. Vilken personalkategori är det då som vi hoppas kunna rekrytera för att skicka ned de här fransktalande instruktörerna?

Självklart måste man ha ett långsiktigt engagemang när man går in i någonting, och frågan är då: När man har kommit över den akuta krisen, hur löser man då den fortsatta tiden efter det? När de olika länderna drar sig tillbaka måste man redan ha hjälpt till att hitta vägen framåt. Jag tänker inte minst på tuaregsituationen. Så länge som vi diskuterar bara den territoriella integriteten utan att inse att vi måste lösa den konflikt som finns mellan majoriteten och den del av befolkningen som faktiskt inte vill bo tillsammans med de här 90 procenten kommer vi att fortsätta att ha stora problem också framöver.

Där skulle Sverige kunna spela en stor roll. Vi kan göra annat än bara skicka instruktörer. Vi kan vara med och medla och vara med och lyfta dialogen mellan de olika grupperna i Mali.

Detta är mina huvudfrågor: Vilken personalkategori? Har någonting förändrats med tanke på de nya skrivningarna i slutsatserna? Vad händer sedan?

Vi kan inte ha en situation som när Nato och länderna lämnade Libyen och det var bara kaos.

Anf.  11  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Herr ordförande! Vad jag skulle ha sagt med anledning av det Hans Linde sade är att vi har ett omfattande biståndsprogram. Vi gav cirka en halv miljard förra året till regionen. Det är huvudsakligen humanitärt stöd. Det är inte alldeles oväsentligt, för att uttrycka saken försiktigt. Det har nu varit stopp på biståndsinsatserna till Mali under en tid från hela EU-sidan därför att vi har varit oroade för den konstitutionella ordningen i Bamako. Vi hoppas att det ska kunna komma i gång igen, men det förutsätter att det blir lite mer ordning så att vi vet att den konstitutionella ordningen fungerar i Mali.

Träningsmissionen är egentligen ingen nyhet; den har funnits under planering relativt länge, som Bodil Ceballos påpekade. Det är samma sak som Training Mission. Jag tror att ordalydelsen är: The European Union military mission to contribute to the training of the Malian Armed Forces (Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildningen av maliska försvarsmakten). Det är vad det har varit hela tiden – ingen förändring i den delen.

Personalkategori – jag kanske glömde att svara på den frågan. Det är militära instruktörer, det vill säga instruktörer i militära saker på nivån soldatutbildning, underbefälsutbildning, underofficersutbildning, befälsutbildning av den art som ett gammalt värnpliktsförsvar en gång kunde producera och som vi fortfarande har en del kvar av. Den restriktion som vi där har är att det kräver det franska språket, och det kanske gör att jag uttrycker mig ”huruvida vi kommer upp till dessa tio till tolv”. Jag hoppas att vi gör det, men jag är inte säker på det. Det är det som det handlar om.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Vi får återkomma till bedömningar, men det är inte det som är föremål för dagens diskussion.

Anf.  12  KRISTER ÖRNFJÄDER (S):

Tack för informationen! Situationen i Mali är inte ny; däremot har det hela eskalerat under något år. EU hade den uppe till diskussion redan på försommaren. I oktober hade IPU, som vi alla tillhör, den här frågan uppe och gjorde ett starkt uttalande där man krävde olika former av engagemang för att komma till rätta med situationen. Det handlar inte i slutändan bara om Mali. Det handlar inte bara om beväpnade trupper. Det är en kittel av många olika saker som händer samtidigt i flera länder.

När den här militärkuppen skedde använde, enligt mitt minne, de som gjorde militärkuppen som argument att den dåvarande regeringen inte hade sett till att de väpnade trupperna hade tillräckligt med material för att kunna bemöta det nya hotet.

Jag skulle för min del inte använda de ord som utrikesministern använde när han sade att tuaregerna arbetade för Gaddafi. Jag skulle i stället vilja påstå att de var betalade av Gaddafi. De tjänade sina egna syften. De både beväpnade sig själva och fick ganska bra betalt i akt och mening att kunna bygga upp sin militära styrka helt enkelt.

Vad jag vill komma till är: Kommer det i slutändan att räcka med att vi medverkar till att skicka ned personal för att utbilda den maliska militären? Handlar det inte också om hur man utrustar den militären för att se till att de kan möta sådana här hot? Har det i så fall varit någon form av diskussioner utifrån EU-perspektiv med den nuvarande administrationen i Mali när det gäller utrustning?

Anf.  13  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Svaret på den senare frågan: Nej, vi har inte haft några diskussioner om någon utrustning ska vara med. Det ingår normalt inte i sådant här, utan det här är en träningsmission. Sedan gör vi andra biståndsinsatser som är av statsbyggande natur, men inte just i det där området.

Låt mig få tillägga, anknutet till vad Bodil Ceballos sade tidigare, att självfallet handlar det som Frankrike och Ecowasländerna nu gör om att stoppa ett försök till att kullkasta hela Mali. Jag hoppas att detta lyckas, och jag utgår från att så blir fallet.

Sedan diskuterar vi en EU-mission om att bygga upp säkerhetsstyrkorna, eller hjälpa med utbildning. Vi har även efterlyst en vägkarta för en politisk process i Bamako självt när det gäller den situation som uppkom efter militärkuppen mot den bakgrund som just beskrevs och för att gå in – det är framför allt Ecowasländerna som står för medlingsförsöken av lätt insedda skäl, för det är de som har de bästa möjligheterna att göra det, och så ska det vara – och försöka lösa de grundläggande politiska problemen, som ju inte alls är nya utan har funnits där allt sedan Mali blev självständigt 1960 och som förvisso spiller över i de andra delarna av Sahelområdet.

Det är väldigt mångfasetterade insatser som vi kommer att ha anledning att ta ställning till under lång tid i hela detta breda område. Just nu gäller beslutet bara EUTM, instruktörsmissionen, i Mali, men det ingår i det bredare sammanhang som vi diskuterar.

Anf.  14  ROBERT HALEF (KD):

Tack, utrikesministern, för informationen! Jag instämmer i att både Sverige och EU behöver bidra till att öka både säkerheten och statsbyggandet i Mali. Jag undrar bara om inte frågan om Sveriges bidrag behöver passera riksdagen i något slags betänkande, eller ska det bara hanteras i dag i EU-nämnden och utrikesutskottet?

Anf.  15  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Svaret på den frågan är ja. Så är det. Den här typen av personal ligger inom regeringens mandat att sända ut. Skulle det vara fråga om en väpnad insats är vi i ett annat läge. Det finns väl kända författningsregler för det, men här är ingen väpnad insats aktuell.

Anf.  16  JULIA KRONLID (SD):

Herr ordförande! Tack, utrikesministern, för genomgången!

Som utrikesministern nämnde inledningsvis är den nya koalition som styr fortfarande ganska instabil. Min fråga är om utrikesministern ser någon risk att man, i och med att EU går in med det här stödet, ger någon form av legitimitet åt kuppmakarna och den nya koalitionen när det i det nuvarande läget fortfarande är ganska osäkert vad koalitionen ska stå för och läget är instabilt? Kan utrikesministern hålla med om att det är viktigt att de militära insatserna uteslutande ska ske genom regionala aktörer just för att den här risken finns?

Anf.  17  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Herr ordförande! De militära insatserna sker inte uteslutande via regionala aktörer, men avsikten är att de ska göra det sedan. Den franska insatsen är en fransk insats, men den sker med stöd av FN-stadgans bestämmelse om att man har rätt om en regering har begärt detta. Det har varit föremål för diskussioner inom FN:s säkerhetsråd. Tanken är att det framför allt ska vara Ecowasländerna som ska stå för de militära insatserna. Den franska insatsen är tidsbegränsad.

Finns det politiska risker i detta? Ja, det finns det. Det har illustrerats med all önskvärd tydlighet under de senaste veckorna. Det finns risker, och här kan det bli händelseförlopp som vi inte kan förutse. Då är det väldigt viktigt att det finns en europeisk politisk närvaro och att vi ställer krav på en vägkarta för återställande av konstitutionell ordning. Då talar jag inte bara om den territoriella integriteten utan om en fungerande statsbildning i sin helhet.

Vi ska inte glömma att Mali med alla sina imperfektioner – jag vill inte påstå att jag är någon specialist på landet – har varit en relativt väl fungerande demokrati under relativt lång tid. I den meningen var det ett av de bättre fungerande länderna. Tuaregproblemet har funnits där som sagt fram och tillbaka med olika typer av uppgörelser och olika typer av revolter. Men bortsett från det har det varit en relativt väl fungerande demokrati. Sedan inträffar detta när flera andra element kommer in i situationen. Dels har vi islamistelementet och terroristorganisationerna som kom in. Sedan har vi de väl beväpnade. Om de var betalda eller tjänade väl kan vi diskutera, men det inslaget kom in. En annan faktor som jag inte har nämnt men som vi är väl medvetna om är att vi under senare år sett nya smugglingsrutter etableras. Smuggling ger väldiga inkomster. Jag kommer ihåg för några år sedan när man hittade ett stort Boeingplan i Malis öken fyllt med kokain. Smugglarna kom från Latinamerika, de mellanlandade där men hade fått fel på planet. Där låg vraket och allt kokain. Det var i princip hur mycket pengar som helst som flödade in.

Ytterligare en faktor som jag har berört här är kidnappningen. De olika kidnappningarna görs ju för att ta in pengar och ta in relativt stora belopp för att finansiera framför allt de islamist- och terroristrelaterade grupperingarna.

Det är att antal nya faktorer som har tillkommit, och alla dessa måste man försöka att på ett eller annat sätt lösa ut. Det kräver ett långsiktigt engagemang. Det är framför allt staterna i regionen själva som har både intresse och ansvar för detta, men från Europeiska unionens sida bidrar vi med träningsinsatser och finansiering. Jag vill inte påstå att Somalia i alla avseenden är en modell, men det finns motsvarande saker som vi har hjälpt till med där, till exempel med att finansiera afrikanska styrkor. Vi håller på med utbildningsinsatser. Vi håller på med omfattande biståndsinsatser. Vi håller på med politiska insatser. Det ligger i den Sahelstrategi som vi antog i början av förra året och där vi bara befinner oss i början av förverkligandefasen.

Anf.  18  BODIL CEBALLOS (MP):

Det är väldigt svårt att förutse hur hela den här utvecklingen kommer att vara i Mali. Men jag har fastnat för det här: Varför tar man bort att det inte ska vara operativa insatser? Jag undrar om samma sak gäller för hela missionen. Eller kan vissa länder delta i operativa insatser, men vi har en annan ordning, och då måste det gå via riksdagen? Jag skulle vilja ha det lite mer klarlagt.

När det gäller den vägkarta som man vill att Mali ska upprätta för att återupprätta demokratin etcetera: På vilket sätt skulle vi kunna påverka den vägkartan för att man faktiskt löser problemet med tuaregerna? Det kommer inte att fungera om man inte löser den konflikten. Jag tycker inte att jag fick något riktigt bra svar på det förut.

Anf.  19  GUNNAR ANDRÉN (FP):

Herr ordförande! Det är skönt att alltid kunna stödja de goda, och här är det helt uppenbart vilka det är. Ibland är det regeringar som är de goda, och ibland är det rebeller som vi vill se ta makten. Men vi står alltid på de godas sida, och det är som sagt väldigt skönt.

Därför vill jag ställa en fråga om de onda, alltså tuaregerna. Vad har de för internationellt stöd? Det skulle vara intressant att veta vad det är för omgivning de befinner sig i. När man tar hänsyn till en politisk lösning någonstans är det bra att veta vilka som stöder dessa upprorsmakare.

Anf.  20  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Tack för dessa mycket lätta frågor! Bodil Ceballos tyckte att hon inte hade fått ett alldeles klargörande svar angående hur vägkartan för återställd konstitutionell ordning i Mali ser ut. Jag delar hennes bedömning av mitt svar. Det var inte alldeles klart på den punkten, för där är vi inte än. Men vi har sagt från EU:s sida att vi måste ha en sådan. Vi är ense om behovet. Exakt hur den ser ut har vi begärt från Malis egna myndigheter, och möjligtvis kommer vi att få höra lite mer från Malis regering om detta i morgon. Den frågan inte bara bör ställas, den måste ställas.

Det här med det operativa begriper jag inte riktigt, men det är tydligen något ord som har försvunnit. Jag kan inte se att det har någon betydelse över huvud taget, för i alla de papper som jag har sett är det alldeles uppenbart att det handlar om samma mission.

Bodil Ceballos ställer frågan: Kan andra länder göra operativa insatser? Ja, det kan de väl göra. Men det ingår inte i denna mission. Frankrike gör nu en operativ insats, men det är inte del av denna mission. Ecowasländerna gör det också. Så det kan jag inte utesluta. Men det är inte frågan här, inte i denna mission, för då skulle vi hamna i det vi diskuterade tidigare, också från svenska konstitutionella utgångspunkter.

Gunnar Andrén: Vad gäller tuaregerna och internationellt stöd är det svårt att se. Jag är i alla fall inte medveten om något sådant i den delen.

Det islamistiska, eller hur vi nu ska beskriva det, är annorlunda. Där är det uppenbart att det nu sker ett tillflöde till detta område från andra länder. Då handlar det inte nödvändigtvis om stater som stöder dem, men det handlar om individer. Vi ser i olika sådana här situationer att det sker ett tillflöde av sådana som kommer – det kan vara från Libyen eller från andra områden – och vill delta i de här striderna, av låt oss säga ideologiska eller fundamentalistiska skäl. Det finns fragmentariskt, men mycket, rapportering om att ett sådant tillflöde sker. Det finansieras då på de sätt som jag beskrev. Det kan vara pengatillflöde, det är kidnappningssakerna och det är smugglingssakerna.

Det är detta som gör att detta är så allvarligt också från vidare europeisk utgångspunkt. Det här kan utvecklas till någonting som inte bara är ett hot mot den maliska staten utan också är ett hot mot andra stater.

En stat som är direkt engagerad och som har varit hjälpsam i detta sammanhang är Algeriet, för de har varit berörda. Om man nu ska tro de uppgifter som vi relaterade, men där vi inte riktigt vet vad som har inträffat i detalj, är det i Algeriet som dessa tillslag sker. Som jag sade har vi anledning att utgå från att de grupperingarna nu opererar i internationella nätverk och att de också tänker på att när de ska operera mot de intressen som de ser att de står emot är inte den maliska statsgränsen gränsen för deras operationsområde.

Det var därför jag sade att vi har haft anledning att titta på preventiva säkerhetsåtgärder av en vidare natur. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Vi har, av lätt insedda skäl, reserekommendationer till Bamako. Vi har en ambassadpersonal där, och vi har en säkerhetssituation för ambassaden.

Sådant här ligger rätt högt upp på vår dagordning, av lätt insedda skäl. Det är bra att vi alla är medvetna om den situationen. Det tror jag att vi är, men det skadar inte att det understryks.

Anf.  21  Utrikesutskottets ordförande HANS WALLMARK (M):

Utmärkt! Stort tack för det!

Därmed avslutar jag utrikesutskottets sammanträde.

1 §  Utrikes frågor

Utrikesminister Carl Bildt

Information och samråd inför extra möte i Europeiska unionens råd för utrikes frågor den 17 januari 2013

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Vi övergår nu till samråd med EU-nämnden.

Jag vill börja med att säga att eftersom inte alla våra ledamöter satt vid mikrofonerna och därmed kanske inte så enkelt kunde ställa frågor tycker jag att vi inledningsvis ger en möjlighet till detta.

Jag har en fråga. Jag har säkert bara missat det här i den information som har getts. Utrikesministern påpekade att träningsmissionen för Somalia sker i Uganda. Min enkla fråga är: Kommer den här träningsmissionen att ske inne i Mali eller utanför?

Anf.  23  Utrikesminister CARL BILDT (M):

I Mali.

Jag kan bara notera att vi har en motsvarande mission i grannlandet Niger där vi har ett par svenskar. Men det har varit föremål för diskussion tidigare.

Låt mig sedan bara säga, för att vara formell, att det är två Council Decisions. Det är EU Military Mission to contribute to Training, och det är Council Decision Authorizing the Opening of the Negotiations with the Republic of Mali, för en Status of Mission Agreement. Sedan är det också samråd vad gäller slutsatserna, som jag utgår från att ni har fått på ett eller annat sätt.

Anf.  24  LARS OHLY (V):

Jag lyssnade på svaret på Hans Lindes fråga och tyckte att det var onödigt illa tolkat av utrikesministern. Vad Amnesty säger är att de största övergreppen har begåtts av rebellerna, framför allt när det gäller barnsoldater och rekryteringen av dem, men att även den franska insatsen naturligtvis förvärrar situationen på marken och att många civila har tvingats fly på grund av det. Deras krav på människorättsobservatörer är inte alls riktat i första hand mot den franska insatsen, utan det är riktat mot de problem som följer av krigföring i regionen och som drabbar civila på ett väldigt tragiskt och omfattande sätt.

Jag skulle gärna vilja göra det medskicket att det här är en bra fråga att driva, att alltid när konflikter uppstår av det här slaget har Sverige en hög profil när det gäller mänskliga rättigheter och människorättsfrågor, att man ska titta på det förslaget eller något annat förslag men förslag som i någon mån åtminstone kan förhindra att övergrepp av detta slag sker, oavsett på vilken sida det sker och oavsett i vilken omfattning det sker, och att varje sådant övergrepp är allvarligt och ska beivras.

Anf.  25  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Herr ordförande! Just detta står också i slutsatserna. Om detta råder inga delade meningar.

Jag ska inte tolka Lars Ohly, men när han säger att den franska insatsen kan förvärra situationen skulle jag inte vilja hålla med om det, av den enkla anledningen att hade inte den franska insatsen skett är det fullt möjligt att islamisterna tagit Bamako. Om vi hade fått samma situation i Bamako som vi har fått i Timbuktu, där de spränger kulturskatter och halva befolkningen har flytt, hade det inte varit så bra, lindrigt uttryckt. So far, skulle jag nog vilja säga. Nu är krigshandlingar alltid krigshandlingar; jag håller helt med om detta. Därför är också flyginsatser på ett stort avstånd – det vet vi, tyvärr med tragisk erfarenhet – förknippade med problem.

I huvudsak tycker jag att den franska insatsen har bidragit till att skydda befolkningen. Om det inte hade skett hade en allt större befolkningsgrupp varit utsatt för det vi har sett i norra Mali.

Jag tror inte att det egentligen är någon större skillnad mellan Lars Ohly och mig om vi diskuterar detta fortsatt, men det kan vara bra att klargöra att det är så det är.

Anf.  26  LARS OHLY (V):

Jag ska inte förlänga diskussionen. Jag tror att vi i huvudsak är överens. Jag vill bara säga att vi tror att om man inte hade ingripit hade situationen naturligtvis varit värre. Men varje krigshandling gör det svårt för befolkningen. På marken ser man också spår av den franska insatsen, som drabbar människor i form av flykt och döda. Det är naturligtvis i det skenet som Amnestys krav på människorättsobservatörer ska ses.

Anf.  27  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Jag noterar att Lars Ohly och jag nog är rätt överens.

Anf.  28  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi har en lite avvikande uppfattning gentemot regeringen i den här frågan. Vi tycker att om enskilda länder vill gå in i Mali är det upp till dem att avgöra om de så vill göra. Vi tycker att om man ska stödja insatsen bör man göra det via Afisma, såvida det inte påverkar budgeten i EU i en ytterligare grad.

Däremot är vi inte för ett snabbt inrättande av en EU-insats i syfte att stödja Malis försvarsmakt. Men vi är för internationella insatser, både civila och militära, så länge inte Sverige deltar med egen trupp. Som jag har förstått det är regeringen positiv till att stödja även med militär personal, och det är inte vi, speciellt inte under förutsättning att vi har ett eget försvar som inte kan försvara landet mer än en vecka.

Anf.  29  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Jag förstod inte riktigt Sverigedemokraternas uppfattning. Ni är för internationella insatser under förutsättning att Sverige inte deltar i dem, eller ej militärt – var det så? Alla andra skulle kunna få göra saker men inte just Sverige – var det så?

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Vi tar om frågorna.

Anf.  31  JOHNNY SKALIN (SD):

Nej. Vill man gå in via internationella samfund sätter vi oss inte emot den saken. Om FN vill gå in och intervenera i Mali får man göra det – det sätter vi oss som parti inte emot. Däremot vill vi inte ställa upp med trupp. Vi vill inte ställa upp militärt för att stödja processen i Mali på något sätt.

Det står i regeringens ståndpunkt att Sverige har beredskap för att bidra med militär personal till en sådan insats. Den beredskapen ställer inte vi upp på.

Anf.  32  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Då förstår jag. Vi delar inte den uppfattningen. Det där att Förenta nationerna kan gå in men inte Sverige: Problemet är att Förenta nationerna består av nationalstaterna, och Förenta nationerna kan inte göra någonting ifall inte staterna bidrar. Här sker ju en insats med Förenta nationerna – det är ett säkerhetsrådsbeslut också. Man kan inte bara säga att man är för att Förenta nationerna gör det, som om Förenta nationerna var en organisation med månen och Jupiter som medlemmar huvudsakligen. Förenta nationerna plus Europeiska unionen är organisationer med Sverige som medlem, och då ingår det att vi är beredda att ställa upp. Det kan vara civil personal, och det kan vara militär personal.

I just detta fall med EU-missionen är det en militär instruktörsmission av den art som Sverige har en rätt god tradition av att delta i och som vi, tror jag att vi kan säga, är relativt bra på att delta i sedan många år tillbaka.

Men där har vi uppenbarligen olika meningar.

Anf.  33  JOHNNY SKALIN (SD):

Ja, vi tycker inte att vi ska gå in med militära insatser på något sätt. Däremot ställer vi upp på civila insatser.

Anf.  34  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Ja, vi har delade meningar. För att utbilda säkerhetsstridskrafter och utbilda militärer behöver man militära instruktörer. För att sätta upp säkerhetsstridskrafter behöver man instruktörer som kan detta. Annars blir det ingen mission alls. Om man säger att man är för en sådan här mission men bara med civila blir det ju ingenting. Det finns sådana separat, och det är bra, men det här är en annan sak.

Vi har delade meningar – så är det.

Anf.  35  KERSTIN LUNDGREN (C):

Jag blir bara lite fundersam. När jag hör Sverigedemokraterna prata låter det som att vi sänder trupp till Mali, men så är det ju inte. Precis som framgick tidigare skulle det i så fall handla om någonting helt annat än ett EU-samråd, och då skulle det vara riksdagen som fattar beslut. Det är en mycket tydlig skillnad i den delen. Jag hoppas att ni inte blandar ihop detta.

Anf.  36  JOHNNY SKALIN (SD):

Det står tydligt i regeringens ståndpunkt att Sverige har beredskap att samla militär personal. Den saken invänder vi mot, oavsett om beslut ska tas här eller i Sveriges riksdag. Sedan ställer vi upp på civila insatser. Men innan vi satsar militär personal kanske man ska satsa lite mer pengar på försvaret här i Sverige också. Försvar är ju till för försvar av landet, territorialförsvar. Vårt försvar är ju inriktat på utrikesinsatser. Det kan man ha olika uppfattningar om. Vi har en annan uppfattning än vad ni har i den frågan. Så ser det ut.

Anf.  37  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Det är väl sannolikt att om vi fortsätter det här så hamnar vi i en något annorlunda debatt.

Det svenska försvaret har varit inställt både på att försvara nationen och på att delta i internationella insatser. Det är en tradition vi har sedan Dag Hammarskjölds dagar. Det var han som FN:s generalsekreterare som egentligen inledde fredsbevarande operationer, och inte heller under den tid när det svenska försvaret kunde lägga hela den svenska kartan full med cykelskyttebataljoner tvekade vi att ställa upp vid internationella fredsinsatser. Det tycker jag är en bra tradition som vi ska fortsätta med.

Därmed inte sagt att detta är en väpnad insats. Det är det inte, för att gå tillbaka till det. Men militär personal är mycket användbar också när det gäller annat. Det kan handla om transportinsatser eller utbildningsinsatser. Vi använder ju rätt mycket av våra transportflygplan för att göra olika typer av insatser – humanitära insatser, transportinsatser och den typen av saker – men så fort det gäller en väpnad operativ insats är vi i ett annat läge, och då kommer vi till riksdagen enligt den ordning som är.

Men det handlar det inte om i det här fallet. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Kanske inte just här, men i övrigt.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Vi kanske inte ska låta diskussionen gå hur långt som helst, men jag lämnar ändå ordet till Johnny Skalin.

Anf.  39  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi är inte heller principiellt emot att man skickar trupp och stöd i sådana här fredsframtvingande processer eller vad man vill kalla dem för någonting, men Sveriges försvar ser ju inte alls ut såsom det gjorde under den tidsepok som Carl Bildt hänvisar till. Det är ett faktum.

Det är ett faktum att vi i dag jämfört med tidigare avsätter väldigt lite pengar till försvaret i förhållande till bnp. Jag tror till och med att vi är nere på bråkdelar gentemot det stöd vi hade till Försvarsmakten på 70- och 80-talet.

Detta känner utrikesministern väl till, och det är en invändning jag har. Ska vi kompromissa i den frågan får utrikesministern i så fall börja satsa mer pengar på försvaret.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Vi stannar nog där. Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i både A-punkterna och slutsatserna. Vi har noterat en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Anf.  41  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Jag vill bara säga något som kan vara bra att veta. Jag tittar på norska medier här, och det är tydligen 41 kidnappade – 17 på just den anläggningen, varav 13 var norska medborgare. Det är klart att det är en synnerligen allvarlig kris i den delen från nordisk utgångspunkt.

Det var bara en sakupplysning.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Vi har inga övriga frågor utan tackar för i dag.

Innehållsförteckning

1 §  Utrikes frågor 1

Anf.  1  Utrikesutskottets ordförande HANS WALLMARK (M) 1

Anf.  2  Utrikesminister CARL BILDT (M) 1

Anf.  3  CARINA HÄGG (S) 3

Anf.  4  Utrikesminister CARL BILDT (M) 4

Anf.  5  KERSTIN LUNDGREN (C) 5

Anf.  6  Utrikesminister CARL BILDT (M) 5

Anf.  7  HANS LINDE (V) 6

Anf.  8  Utrikesminister CARL BILDT (M) 7

Anf.  9  MATS JOHANSSON (M) 7

Anf.  10  BODIL CEBALLOS (MP) 7

Anf.  11  Utrikesminister CARL BILDT (M) 8

Anf.  12  KRISTER ÖRNFJÄDER (S) 9

Anf.  13  Utrikesminister CARL BILDT (M) 9

Anf.  14  ROBERT HALEF (KD) 10

Anf.  15  Utrikesminister CARL BILDT (M) 10

Anf.  16  JULIA KRONLID (SD) 10

Anf.  17  Utrikesminister CARL BILDT (M) 10

Anf.  18  BODIL CEBALLOS (MP) 11

Anf.  19  GUNNAR ANDRÉN (FP) 11

Anf.  20  Utrikesminister CARL BILDT (M) 12

Anf.  21  Utrikesutskottets ordförande HANS WALLMARK (M) 13

1 §  Utrikes frågor 14

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  23  Utrikesminister CARL BILDT (M) 14

Anf.  24  LARS OHLY (V) 14

Anf.  25  Utrikesminister CARL BILDT (M) 14

Anf.  26  LARS OHLY (V) 15

Anf.  27  Utrikesminister CARL BILDT (M) 15

Anf.  28  JOHNNY SKALIN (SD) 15

Anf.  29  Utrikesminister CARL BILDT (M) 15

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  31  JOHNNY SKALIN (SD) 16

Anf.  32  Utrikesminister CARL BILDT (M) 16

Anf.  33  JOHNNY SKALIN (SD) 16

Anf.  34  Utrikesminister CARL BILDT (M) 16

Anf.  35  KERSTIN LUNDGREN (C) 16

Anf.  36  JOHNNY SKALIN (SD) 17

Anf.  37  Utrikesminister CARL BILDT (M) 17

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  39  JOHNNY SKALIN (SD) 17

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  41  Utrikesminister CARL BILDT (M) 18

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 18