Onsdagen den 14 juni

EU-nämndens uppteckningar 2022/23:44

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Elisabeth Svantesson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 16 maj 2023

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 16 juni 2023

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

God morgon! Klockan är 09.00. I kammaren är det partiledardebatt. I EU-nämnden är det EU-nämndssammanträde. Så fördelar vi gracerna i det här huset.

Vi hälsar finansminister Elisabeth Svantesson och statssekreterare Lybeck Lilja med medarbetare varmt välkomna till dagens nämnd.

Jag ställer då frågan om det finns något muntligt att tillägga till den skriftliga återrapporten från mötet i rådet den 16 maj.

Anf.  2  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Det gör det. Ni fick den skriftliga rapporten, men jag vill lyfta två viktiga utfall från mötet.

Det första var att vi antog en allmän riktlinje om DAC 8. Det har varit en väldigt viktig fråga för oss och för Sverige under ordförandeskapet. Därför är det väldigt skönt att vi har rott hem det.

Det andra var att vi hade en bra diskussion om genomförandet av sanktioner ur ett tullperspektiv. Där visade det sig bland annat att det finns en väldigt stor vilja från i princip alla medlemsstater att täppa igen de kryphål som vi ser. Det fanns också en samsyn om att fortsätta att bevaka detta framöver.

Sedan, ordförande, ska jag passa på att informera om andra möten som är i anslutning till Ekofin. I morgon kommer Eurogruppen att ha ett möte i inkluderande format, och där kommer diskussionen att handla om kapitalmarknadsunionen. På fredag har EIB årsmöte, och jag leder det mötet i rollen som ordförande i guvernörsstyrelsen. Då kommer EIB:s chef att berätta om bankens verksamhet under det senaste året, och dess revisionskommitté kommer presentera resultatet av den årliga granskningen av bankens kontrollsystem och riskhantering.

Det var allt som jag tänkte säga om detta.

Anf.  3  MATILDA ERNKRANS (S):

Det handlar kanske mer om det som komma skall – mötet med Europeiska investeringsbanken. Den är alltid en viktig funktion, men den är kanske än viktigare med tanke på dess centrala roll för att stötta Ukraina. Kan statsrådet säga något mer om vad som kommer att vara regeringens ingång där och inte minst i den krets som regeringen ingår i när det gäller Europeiska investeringsbanken?

Anf.  4  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Det här är ett årsmöte, men naturligtvis kommer också frågan om vad EIB gör i Ukraina att komma upp. Jag måste säga att jag kanske ibland kan tycka att EIB har fått för lite uppmärksamhet för allt det som man gör. Man jobbar väldigt hårt med att stötta Ukraina på olika sätt och har skjutit till rätt mycket medel.

Jag vet inte om vice ordföranden vill ha mer detaljer kring detta, men det är väldigt bra. Som vi vet är det en svensk som är vice ordförande: Thomas Östros. Vi har haft kontakt med honom men också med bankens chef, Werner Hoyer. Jag pratade med honom senast häromdagen. Jag tycker att de gör ett väldigt gott jobb – det tycker regeringen också – just i att stötta Ukraina.

Det är många som gör mycket i Ukraina, och det synkas ändå ganska bra, tycker jag. Man kan tänka att det skulle vara väldigt mycket överlappande, men EIB synkar med andra parter och bidrar verkligen till Ukraina.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för återrapporten.

Då går vi in på dagordningspunkt 3, Paketet om mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern. Det är en riktlinjedebatt och en diskussionspunkt.

Anf.  6  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Då ska vi alltså diskutera det förslag som kallas VIDA – det är många förkortningar i EU. I grund och botten handlar det om ett lagstiftningspaket om moms i den digitala tidsåldern. Statssekreterare Lindholm var i skatteutskottet i går och överlade om detta.

Man kan säga att hela förslaget har tre syften. Jag ska säga något kort om det.

Det första syftet handlar om att modernisera momsrapporteringen genom att införa digitala rapporteringskrav. Det är då också lättare att upptäcka momsbedrägerier. Men vi vill också motverka att medlemsstaterna har helt olika rapporteringssystem på nationell nivå, för det blir väldigt krångligt för företagen.

Det andra syftet är att uppdatera momsreglerna för plattformsekonomin.

Det tredje syftet med förslaget är att minska antalet fall där företag behöver vara registrerade för moms i flera länder. Det är då också för att minska den administrativa bördan för företagen.

Det har varit många diskussioner på teknisk nivå, och det har gjorts framsteg i alla olika delar. Syftet med denna punkt på mötet på fredag är att få också en vägledning politiskt.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Det är därför som vi inför detta möte har tagit fram en not, som jag vet att nämndens ledamöter har fått. Det är för att vi ska få en vägledning, som jag sa tidigare, i den politiska diskussionen. För att komma framåt måste vi höra vad finansministrarna och länderna ser som en möjlig väg framåt.

Som ordförande är vår ambition att ha en diskussion, och regeringen står bakom den ambitionen.

Vidare välkomnar regeringen arbetet som syftar till att förhindra mervärdesskattebedrägerier, och vi stöder självklart åtgärder för att främja gränsöverskridande handel. Men reglerna bör inte innebära stora kostnader eller administrativa bördor för företagen.

Anf.  7  MATHIAS TEGNÉR (S):

Ordförande! Tack, finansministern, för informationen! Jag har ett par frågor. Jag tänkte börja med den mer formalistiska frågan.

Förslaget presenterades av kommissionen, om jag minns rätt, den 8 december förra året. Sedan tog regeringen fram ett fakta-pm som publicerades på regeringens hemsida den 12 januari. Där finns också en preliminär ståndpunkt som regeringen har kommit fram till. Sedan har regeringen valt att inte förankra den preliminära ståndpunkten i riksdagen förrän i går.

När vi vet att det har varit ett antal diskussioner på teknisk nivå, som finansministern uttryckte det, är den naturliga frågan: Vad har varit Sveriges ståndpunkt under den perioden, när det inte har funnits en förankrad ståndpunkt här i Sveriges riksdag?

Anf.  8  ERIC WESTROTH (SD):

Tack, finansministern, för redogörelsen! Ja, det är viktigt att bekämpa momsfusket inom EU. Det är ett område där det pågår en del fusk. Under överläggningen i skatteutskottet i går förde jag i alla fall fram något när det gäller detta med en obligatorisk elektronisk fakturering vid gränsöverskridande handel.

Jag som har en bakgrund i småföretagen ser framför mig ensamföretagaren som inte har någon administrativ personal anställd. Om han får en förfrågan om en internationell leverans kanske han tackar nej till affären eftersom han ser den elektroniska faktureringen som ett hinder.

Även om man inte som ordförandeland vill driva en sådan fråga tycker jag att jag kan göra ett medskick till regeringen om att man i ett senare skede kan överväga att införa någon form av tröskelvärden. Det kan handla om ett visst antal affärer eller vissa beloppsgränser, som vi har när det gäller andra sådana här rapporteringskrav, för att man ska tvingas använda elektronisk fakturering. Jag vill egentligen bara göra det medskicket.

Anf.  9  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Tack för medskick! Vi kommer naturligtvis att återkomma i frågan framöver.

När det gäller frågan om överläggning kan man absolut fundera på om det borde ha gjorts tidigare. I grund och botten är det riksdagens uppgift att kalla till överläggning, men vi har ett samspel. Konstitutionellt är det nog så. Eller har jag fel nu, herr ordförande och fru vice ordförande?

Vi har ett samspel, och vi brukar ha ett bra samspel. Det är säkert två parter här, om vi ska dela på bördan lite grann. Vi borde kanske ha haft en överläggning tidigare, men det är nu som förhandlingarna börjar, och nu har vi också överlagt. Hittills har det som sagt varit på en teknisk nivå. Jag tror inte att detta kommer att gå snabbt. Vi kommer nog att få anledning att återkomma både i skatteutskottet och i EU-nämnden i denna fråga.

Jag tror att ni också vet att något som är viktigt för mig är att överlägga tidigt i en process. Så var det när jag var ledamot, men så har det också varit när jag har varit statsråd. Vi får väl ta med oss detta, både riksdag och regeringskansli, och fundera på om vi ska komma in tidigare.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Jag kan som ordförande här konstatera att överläggning är en möjlighet som båda parter kan begära, både regeringssidan och riksdagssidan. Sedan kan man då avgöra när det kan vara lämpligt. Det är också olika i olika utskott. Det är något som återkommande diskuteras här i riksdagen: att det finns lite olika utskottskulturer kring överläggningar.

Anf.  11  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Det är inte meningen att skylla på någon annan. Men som ordföranden säger finns det två parter. Det är bra att ha en dialog mellan våra utskottskanslier och Regeringskansliet, naturligtvis. Det ser lite olika ut på olika ställen. Men vi tar med oss detta för fortsatt bearbetning.

Anf.  12  MATHIAS TEGNÉR (S):

Ordförande! Det är alltid en spännande fråga när man sitter i EU-nämnden och i utskott hur man behandlar dessa frågor. Min bild är att Finansdepartementet och finansministern brukar förankra saker i god tid, så jag delar finansministerns ståndpunkt kring det.

Denna fråga har funnits med i informationsmaterial, så det är riktigt att även riksdagen hade kunnat begära överläggning. Men det är klart att det åligger regeringen, om man vill driva en ståndpunkt för Sveriges räkning, att faktiskt ha en ståndpunkt som är förankrad i riksdagen.

Med det sagt kan vi kasta oss över själva sakfrågan. Vi socialdemokrater delar regeringens uppfattning att det är en viktig och prioriterad fråga att arbeta mot skattefusk. Samtidigt finns det flera viktiga avvägningar i den frågan.

I går när vi hade överläggning fördes en diskussion. Den gamla regeringen har i fråga om skattefusk alltid haft en ståndpunkt om att man välkomnar och prioriterar arbetet mot skattefusk. Tidigare har också nuvarande regering accepterat den typen av skrivningar. I går fördes en diskussion där statssekreteraren ställde sig positiv till den typen av viljeinriktning från regeringen, men jag uppfattar inte att det fångades in i beslutsordningen. Därför skulle jag vilja lyfta den frågan här: Är det fortfarande regeringens ståndpunkt att man både välkomnar och prioriterar arbetet mot skattefusk? Det tycker i alla fall vi socialdemokrater är viktigt.

Det finns en annan fråga när det gäller ståndpunkten. Regeringen har, precis som finansministern gav uttryck för, tagit fram en not som finns i bilagan till den dokumentation som vi har i dag. Den rör de tre frågor som är ställda till ministrarna. Det känns som relevanta frågor som det är viktigt att få svar på för att kunna röra sig vidare i processen.

Man kan titta på den svenska ståndpunkten. Det är inte uppenbart hur Sverige självt ställer sig i dessa frågor, baserat på regeringens ståndpunkt. Vi hade i går en diskussion om det i utskottet. Där gav statssekreteraren uttryck för att det inte är kutym att ordföranden ger uttryck för sin egen ståndpunkt. Men det skulle ändå vara klädsamt, tycker jag, om regeringen gav uttryck för sin egen ståndpunkt eller vad som skulle kunna vara Sveriges ståndpunkt när det gäller de tre frågor som man ställer till alla andra länder i EU.

Anf.  13  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Tack, ledamöterna, för frågorna! När det gäller det sakliga innehållet är en viktig del av detta att komma åt momsbedrägerier, som är en form av skatteflykt eller skattefusk. Detta är otroligt viktigt; det tycker självklart den svenska regeringen, och det är också det som står i ståndpunkten. Det finns ingen annan inriktning när det gäller detta.

När det sedan gäller frågan om Sverige har en annan ståndpunkt än den som står här konstaterar jag att det har överlagts om ståndpunkten med skatteutskottet. Vi är i grunden väldigt tydliga med att detta naturligtvis ska förhindra momsbedrägerier men också förenkla och underlätta – det ska vara så lätt som möjligt för företag att göra rätt. Jag tror att skatteutskottet också hade denna diskussion med statssekreteraren i går. Detta är alltså vår grundläggande inställning.

När det gäller var Sverige står i de tre frågorna är vi ju ordförande. I ordförandeskapet ligger att man, om man på det här sättet lyfter upp tre frågor i en väldigt teknisk fråga, vill veta den politiska inriktningen hos alla medlemsländer. Regeringen har inte tagit fram svar eftersom vi inte kommer att göra något inlägg. Dessa frågor handlar mer om vad medlemsländerna vill och vilken inriktning man ska jobba mot för att förtydliga och underlätta vidare arbete på den tekniska nivån.

Har Jan något att tillägga?

Anf.  14  Departementsrådet JAN LARSSON:

Det framgår av ståndpunkten att detta är prioriterat – det var vi överens om när vi överlade i går.

Sverige har ju ordförandeskapet, och vi har hållit en lite låg profil. Det finns definitivt behov av att ta itu med dessa frågor. Den digitala rapporteringen måste ses över. Plattformarna har en central roll; dem behöver vi också titta på lite mer för att se om de ska ha en ännu större, central roll.

Sedan har vi det så kallade one-stop-shop-systemet, som bör förbättras för att minska administrationen. Detta är generella synpunkter som har lämnats tidigare.

Anf.  15  MATHIAS TEGNÉR (S):

Ordförande! Detta blir det sista inlägget. Det blir helt enkelt spännande att höra sammanfattningen av den här diskussionen. Det kommer att vara av vikt att regeringen kommer tillbaka till riksdagen och förankrar en ståndpunkt när ordförandeskapet är slut.

För att hålla sig kvar vid orden tycker vi socialdemokrater inte att det framgår av ståndpunkten att detta är prioriterat. Det var därför vi lyfte det i går i skatteutskottet. Jag uppfattade att statssekreteraren var positiv till detta. Regeringen har tidigare ställt sig positiv till att lägga till att arbetet mot skatteflykt är prioriterat. Men jag hörde faktiskt inte att finansministern gav uttryck för att det är prioriterat, så jag skulle ändå vilja ställa frågan om regeringen uppfattar att arbetet mot skatteflykt är prioriterat.

Anf.  16  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Tack för frågan! Vi har mötts på flera ställen och diskuterat skatteflykt. Det är definitivt en prioriterad fråga och självklart något som kan finnas med i ståndpunkten om majoriteten i utskottet vill det. Det är inget nytt men kan vara viktigt att poängtera. Vi kommer tillbaka till denna fråga längre fram. Det är min bedömning att detta kommer att ta tid. Vi har nu en första diskussion om politisk inriktning, och sedan kommer vi att behöva komma tillbaka – dessvärre, höll jag på att säga, kanske flera gånger – i Ekofin och även här i nämnden.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Därmed kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Paketet om icke-professionella investerare. Vad jag förstår utgår denna fråga eftersom en översättning saknas.

Anf.  18  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Kort bara – även vid det förra Ekofinmötet saknades en fransk översättning för ett av ärendena på agendan, och då gjorde Frankrike en ganska tydlig markering mot detta. Nu är det på samma sätt, så denna punkt utgår på det här mötet.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Då går vi till dagordningspunkt 5, Övriga frågor – Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster – Information från ordförandeskapet.

Anf.  20  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Detta är också en återkommande punkt, där vi som ordförandeskap informerar om aktuella lagstiftningsförhandlingar på finansmarknadsområdet. Sedan jag var här senast har vi nått en preliminär överenskommelse med parlamentet om det som på EU-språk brukar kallas Esap, en europeisk gemensam kontaktpunkt för finansiell och icke-finansiell information. Detta är ett viktigt steg i genomförandet av kapitalmarknadsunionen, som också väntas bidra till att främja gränsöverskridande investeringar.

Vi har också nått en överenskommelse om förordningen om omedelbara betalningar. Här väntar vi på att Europaparlamentet ska anta sitt förhandlingsmandat innan trepartssamtal kan börja.

Något om övriga trepartssamtal och förhandlingar: De fortsätter, och vår bedömning är att vi kommer att kunna nå ytterligare överenskommelser före juni månads slut, innan vi lämnar över ordförandeklubban till Spanien.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Då går vi in på dagordningspunkt 6 a–c, Översynen av den ekonomiska styrningen. Det gäller en riktlinjedebatt och är en diskussionspunkt.

Anf.  22  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Detta är en fråga som har varit återkommande här och i Ekofin under våren. Vid mötet i mars kom vi överens om rådsslutsatser om inriktningen för den här reformen. Sedan dess har kommissionen presenterat sitt förslag till lagstiftning.

Statssekreterare Lybeck Lilja var i finansutskottet i går för att överlägga om lagförslaget; jag tänkte därför fatta mig relativt kort. Det handlar om tre olika förslag.

För det första föreslår kommissionen nu en ny förordning för den förebyggande delen i stabilitets- och tillväxtpakten. Enligt detta förslag ska alla medlemsstater ta fram medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer. Planerna ska bland annat innehålla en landsspecifik utgiftsbana, som ska uppfylla vissa villkor. Denna bana ska sedan antas av rådet.

Det andra förslaget handlar om vissa ändringar i förordningen om den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten. Ändringarna innebär bland annat att man avskaffar regeln om att skuldkvoter över 60 procent ska minska med en tjugondel per år. I stället ska medlemsstaterna följa sin utgiftsbana.

Det tredje förslaget handlar om ändringar i direktivet gällande nationella budgetramverk. Här föreslår kommissionen bland annat ett stärkt oberoende för de nationella finanspolitiska institutionerna, exempelvis Finanspolitiska rådet i Sverige.

På fredag är tanken att vi som ordförande ska ha en diskussion om förslaget för att fortsätta att ta arbetet framåt så att vi kan uppnå en ansvarstagande ekonomisk politik. Regeringen står naturligtvis bakom denna inriktning.

Vidare välkomnar regeringen kommissionens lagstiftningspaket och tycker att det utgör en bra grund inför kommande förhandlingar. Regeringen understryker att stabilitets- och tillväxtpaktens huvudsakliga uppgift är att främja sunda offentliga finanser. Regeringen anser att ramverket bör säkerställa en tillräckligt ambitiös konsolidering i högt skuldsatta medlemsstater.

Anf.  23  FREDRIK STENBERG (S):

Ordförande! Vi hade en lång och bra överläggning kring dessa frågor i finansutskottet i går. Socialdemokraterna förde fram att regeringen initialt borde ställa sig negativ till de ändringar i direktivet om medlemsstaternas nationella budgetramverk som rör oberoende nationella finanspolitiska institutioner. Det kan handla om min okunskap, men detta gick inte riktigt att utläsa i EU-nämndens handlingar. Jag vill bara säkerställa att regeringen fortfarande följer detta.

Anf.  24  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Jag har också lite frågor gällande finansutskottet i går. Den svenska ståndpunkt som det överlades om där var ju betydligt längre än den ståndpunkt som presenterats här. Vänsterpartiet hade avvikande ståndpunkter kopplade till den svenska ståndpunkt som det överlades om i finansutskottet. Men det är inget som riktigt har bäring på den här kortare svenska ståndpunkten. Vi ansåg bland annat att man i ståndpunkten skulle var tydlig med att regeringen inte ser något behov av EU-reglering av nationella finanspolitiska institutioner, som vi hörde här. Jag skulle vilja veta vad statusen är för detta, kopplat till det som det överlades om i finansutskottet i går.

Anf.  25  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Jag ska låta Johanna Lybeck Lilja svara på den andra frågan, som också behandlades i finansutskottet.

Kort bara – vi har definitivt tagit in den synpunkt som Socialdemokraterna anförde och spelade in i utskottet i går som en del av ståndpunkten. Det var ett bra förslag, som jag tror att en majoritet i finansutskottet ställde sig bakom. Den finns alltså med även om man inte ser det här. Det är inte medvetet att den inte finns med. Den finns med i ståndpunkten inför arbetet framåt.

Anf.  26  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Det är ett ganska omfattande och komplext paket som vi arbetar med. Den ståndpunkt vi överlade om i finansutskottet i går är den som ska gälla inför förhandlingarna. Eftersom detta är så komplext och omfattande valde vi att presentera en lite mer kortfattad ståndpunkt för EU-nämnden. Detta är inför diskussionerna i Ekofin, där vi ju fortfarande har ordföranderollen. Jag hoppas att detta klargör.

Anf.  27  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Tack så mycket för svaret! Det var så jag misstänkte att det var. Men jag vill ändå vara tydlig med att vi står bakom den avvikande ståndpunkt vi gav uttryck för i finansutskottet i går. Jag har ingen anledning att upprepa den nu, utan vi får återkomma till den när frågan kommer till EU-nämnden igen.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Då kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Det är ett beslutsärende för antagande.

Anf.  29  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Rådet ska ta ställning till Estlands reviderade återhämtningsplan. Det är inte första gången vi beslutar om reviderade planer, men det som är speciellt i detta fall är att planen också innehåller ett REPowerEU-kapitel. Det är första gången som rådet behandlar detta.

Nämnden har skriftligen fått detaljerad information om dessa ändringar i planen, så jag tänker vara väldigt kortfattad. Utöver några mindre justeringar i Estlands plan tar Estland också bort fyra investeringar och lägger till fem nya. Vad gäller REPowerEU-kapitlet läggs tre åtgärder till.

Kommissionen gör bedömningen att den reviderade planen uppfyller kriterierna för stöd enligt RRF-förordningen, och regeringen instämmer i den bedömningen. Vi kan därför stå bakom ordförandeskapets inriktning att anta kommissionens förslag till reviderat genomförandebeslut om Estlands plan.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Då kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Den europeiska planeringsterminen 2023: Rådets rekommendationer om 2023 års nationella reformprogram för varje medlemsstat och med avgivande av rådets yttranden om de uppdaterade stabilitets- och konvergensprogrammen. Det är en beslutspunkt.

Anf.  31  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Vi ska alltså godkänna de ekonomisk- och finanspolitiska delarna av de landsspecifika rekommendationerna. De sysselsättningspolitiska delarna godkändes på Epscorådet i måndags.

Om Ekofin godkänner detta ska rekommendationerna i sin helhet sedan också godkännas av allmänna rådet, och även Europeiska rådet ska ställa sig bakom dem innan de slutligen kan antas i Ekofin i juli.

I år har Sverige fått fyra rekommendationer. Alla dessa är snarlika dem som vi fick förra året. Jag ska säga något om tre av dem som ska godkännas eftersom en var uppe i Epsco.

Den första handlar om finanspolitiken för 2024. Sverige rekommenderas att fortsätta ha en sund finanspolitik, och i likhet med förra året rekommenderas vi också att vidta åtgärder vad gäller hushållens skuldsättning samt att stimulera bostadsbyggande och öka effektiviteten på bostadsmarknaden. Rekommendationen innehåller också skrivningar om att fasa ut de tillfälliga energistödsåtgärderna, något som alla medlemsstater har haft i någon form.

I den andra rekommendationen uppmanar kommissionen Sverige att genomföra sin återhämtningsplan. Även denna rekommendation har alla medlemsländer fått, med viss variation för att spegla hur genomförandet går i olika länder.

Den sista rekommendationen handlar om att minska beroendet av fossil energi och satsa på förnybart. Även den rekommendationen har samtliga medlemsstater fått även om det också här finns viss variation beroende på de landsspecifika utmaningarna i 27 länder.

Regeringen kan ställa sig bakom att rekommendationerna ges till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Sedan är det naturligtvis i vanlig ordning upp till medlemsstaterna att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.

Regeringen står bakom ordförandeskapets inriktning att godkänna de ekonomiska och finanspolitiska delarna i 2023 års landsspecifika rekommendationer.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Då kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går till dagordningspunkt 9, Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands aggression mot Ukraina. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  33  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Den här gången när vi diskuterar Ukraina kommer fokus att ligga på det makrofinansiella stödet för 2023. Kommissionen kommer ge en halvårsuppdatering om genomförande av stödet inklusive hur det går för Ukraina att genomföra de reformåtaganden som är kopplade till stödet.

Som ni känner till innefattar det här stödet 18 miljarder euro i lån till förmånliga villkor. Hittills har 7,5 miljarder euro betalats ut till Ukraina, och nästa utbetalning på 1,5 miljarder euro väntas ske under andra halvan av.

När det gäller efterlevnaden av reformåtagandena går det på det stora hela bra. Kommissionen för en löpande dialog med Ukraina. De var på plats bara för några veckor sedan och diskuterade detta, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Regeringen står självklart bakom ordförandeskapets ansträngningar att följa upp det makrofinansiella stödet till Ukraina. Det är också viktigt att kontinuerligt fortsätta att följa upp Ukrainas finansieringsbehov och framsteg i genomförandet av det makrofinansiella stödet för 2023.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Dagordningspunkt 10, Förberedelser inför G20-mötet med finansministrarna och centralbankscheferna den 17–18 juli 2023: EU:s mandat vid G20. Detta är en beslutspunkt.

Anf.  35  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Som ni vet representerar den finansminister som sitter som ordförande i rådet EU i G20, och det blir alltså Spanien som kommer att representera EU på det här mötet.

Precis som var fallet i mars är det inte något Ekofinmöte mellan det förberedande arbetet i den ekonomiska och finansiella kommittén och själva G20-mötet. Därför föreslår ordförandeskapet att slutbehandlingen av de gemensamma positionerna sker i EFK och att de i sig inte behöver godkännande av rådet.

Regeringen kommer självklart att granska utkastet till gemensamma positioner. Om utkastet mot förmodan skulle innehålla ståndpunkter som regeringen är osäker på om det finns ett stöd för här i riksdagen kommer regeringen självklart att återkomma för en skriftlig förankring, eller annat om så önskas, från riksdagen.

Regeringen står bakom ordförandeskapets föreslagna hantering och kan godkänna att EFK slutbehandlar positionerna.

Herr ordförande! Till sist skulle jag vilja tacka EU-nämnden och EU-nämndens alla ledamöter – även de som inte är här; ni får hälsa till dem – för det goda samarbete som vi har haft i de här frågorna under ordförandeskapet. Det var ju en ny regering och en ny riksdag väldigt tätt inpå ordförandeskapet, och jag tycker att vi tillsammans har haft ett fint samarbete.

Jag vill verkligen tacka för både flexibilitet, god kommunikation och bra relationer i arbetet och ser självklart fram emot att fortsätta samarbetet även efter ordförandeskapets slut.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Jag kan som ordförande kvittera hälsningen tillbaka till finansministern och medarbetarna. Vi uppskattar att det uppskattas att vi har ett gott utbyte. Det kan man ha i åtanke också när det gäller den tidigare punkten som Mathias Tegnér lyfte fram.

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Dagordningspunkt 11, Övriga frågor. Finns det några från finansministern eller ledamöterna? Nej.

Vi tackar finansministern med medarbetare för dagens deltagande på EU-nämnden!

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  3  MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  4  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  5  ORDFÖRANDEN

Anf.  6  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  7  MATHIAS TEGNÉR (S)

Anf.  8  ERIC WESTROTH (SD)

Anf.  9  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  10  ORDFÖRANDEN

Anf.  11  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  12  MATHIAS TEGNÉR (S)

Anf.  13  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  14  Departementsrådet JAN LARSSON

Anf.  15  MATHIAS TEGNÉR (S)

Anf.  16  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  17  ORDFÖRANDEN

Anf.  18  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  19  ORDFÖRANDEN

Anf.  20  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  21  ORDFÖRANDEN

Anf.  22  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  23  FREDRIK STENBERG (S)

Anf.  24  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  25  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  26  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  27  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  28  ORDFÖRANDEN

Anf.  29  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  30  ORDFÖRANDEN

Anf.  31  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  32  ORDFÖRANDEN

Anf.  33  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  34  ORDFÖRANDEN

Anf.  35  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  36  ORDFÖRANDEN