Onsdagen den 14 april

EU-nämndens uppteckningar 2020/21:34

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Klockan är 11 och vi påbörjar dagens sammanträde i EU-nämnden. Vi sitter i dag i konstitutionsutskottets sessionssal.

Då är det först frågan om medgivande till deltagande på distans för ledamöter och tjänstepersoner. Jag finner frågan med ja besvarad.

§ 2  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson (deltar via Skype)

Återrapport från videomöte den 16 mars 2021

Information och samråd inför videomöte den 16 april 2021

Anf.  2  ORDFÖRANDEN:

Finansminister Magdalena Andersson hälsas välkommen till EU-nämndens sammanträde i dag. Jag ser finansministern i bild, och jag hör henne också!

Vi inleder med återrapport från videomötet den 16 mars 2021. Är det någonting som finansministern önskar rapportera om?

Anf.  3  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja, gärna! Vi fick information om processen för att godkänna rådets slutsatser om kommissionens strategi för massbetalningar. De godkändes sedan den 22 mars. Efter det följde en diskussion om digital beskattning. Här fanns en generell samsyn om vikten av att nå en global överenskommelse inom ramen för det arbete som pågår i OECD. De flesta var optimistiska om förutsättningarna att nå en sådan överenskommelse, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Gällande kommissionens arbete med en digital avgift menade flera medlemsstater, så även Sverige, att åtgärderna på EU-nivå riskerar att underminera de internationella diskussionerna. Kommissionen instämde i att tidpunkten är en viktig fråga och att det inte får uppfattas som att EU bortprioriterar en global lösning.

Därefter redogjorde kommissionen för huvuddragen i det meddelande om de finanspolitiska insatserna som presenterades i början av mars. Jag redogjorde för hur Sverige ser på meddelandet, och jag betonade vikten av att de delar av det finanspolitiska ramverket som handlar om EU-27 också ska diskuteras gemensamt med alla medlemsstater.

Precis som vid tidigare möten under våren avhandlades genomförandet av faciliteten för återhämtning av resiliens. Där konstaterade kommissionen att medlemsstaterna gör framsteg med sina återhämtningsplaner, men man såg en del utmaningar. Det handlar bland annat om att nå en bra balans mellan reformer och investeringar och att utforma tydliga mål och delmål. Sedan redogjorde Belgien, Litauen och Grekland för prioriteringarna i deras återhämtningsplaner.

Vi fick även en presentation av läget i banksektorn av Europeiska bankmyndigheten och den senaste makroprognosen från Europeiska centralbanken. Vi informerades också om processen för att godkänna EU:s gemensamma positioner till G20 och IMFC-mötena i förra veckan. De godkändes efteråt genom ett skriftligt samråd med EU-nämnden.

Det hölls även ett eurogruppsmöte i inkluderande format. På det mötet förbereddes eurotoppmötet den 26 mars, där fokus låg på eurons internationella roll.

Även nu i april kommer vi att ha ett eurogruppsmöte i inkluderande format, och då väntas vi diskutera läget i arbetet med de olika delarna i bankunionen.

Anf.  4  JAN ERICSON (M):

Det var intressant att höra att tre medlemsländer hade berättat om sina tankar och planer för återhämtningsfonden. Detaljerna i planerna är kanske något som man inte vill berätta utåt, men var det någonting som finansministern studsade på i förslagen från bland annat Grekland med tanke på diskussionerna i medierna om att man avser att sänka pensionsålder och annat? Det är inget jag har lyckats få bekräftat, men var det något som stack ut som finansministern tyckte kändes märkligt i planerna?

Anf.  5  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Herr ordförande! Genomgångarna av planerna var på övergripande nivåer. Om det sedan finns några konkreta förslag som man som svensk politiker tycker är lite konstiga skulle de inte framgå av dessa genomgångar. Det skulle jag inte utesluta efter denna genomgång, men inte heller säga att det är så eftersom det var mer övergripande genomgångar.

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för förtydligandet, och vi noterar återrapporten.

Vi går in på dagordningspunkt 1, Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster. Det är en information från ordförandeskapet. Är det någonting som finansministern önskar kommentera?

Anf.  7  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Då noterar vi informationen.

Vi går in på dagordningspunkt 2, Lägesuppdatering om kapitalmarknadsunionen: Uppdatering om arbetet med en gemensam europeisk kontaktpunkt. Det är en informationspunkt.

Anf.  9  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Kommissionen ska berätta om hur de arbetar med det de kallar European Single Access Point. Det är en europeisk kontaktpunkt för finansiell och icke-finansiell företagsinformation. Det är en av de 16 föreslagna åtgärderna i kommissionens handlingsplan för kapitalmarknadsunionen. Den lades fram i september förra året. Arbetet är ett work in progress, så kommissionen väntas lägga fram ett lagförslag om en sådan kontaktpunkt under fjärde kvartalet i år. Nu får vi en uppdatering.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Vi konstaterar och noterar informationen.

Sedan är det dagordningspunkt 3, Den ekonomiska återhämtningen i Europa. Först har vi punkt 3 a, Ekonomiska läget. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  11  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Herr ordförande! Här har vi under det portugisiska ordförandeskapet regelbundet haft diskussioner om det ekonomiska läget. Här kommer kommissionen att ge en lägesuppdatering av genomförandet av det tillfälliga ramverket för statsstöd, som beslutades under förra våren. Syftet är att ge medlemsstaterna utrymme att vidta stödåtgärder med anledning av pandemin.

I sin senaste prognos från februari bedömer kommissionen att utsikterna för EU ser svagare ut på kort sikt än man förväntade sig i höstas. Bnp-tillväxten i EU förväntas bli negativ första kvartalet i år, men den pågående vaccineringen stärker sedan framtidsutsikterna. Tillväxten verkar väntas bli positiv andra kvartalet och sedan öka i snabbare takt i slutet under andra halvåret. Även andra bedömare som ECB, OECD och IMF ser på läget på liknande sätt. Många bedömare påpekar i och för sig de förhöjda osäkerheterna men också vikten av att ha fortsatta välavvägda stödåtgärder och att inte avveckla dem för snabbt.

Regeringen välkomnar en diskussion om ekonomiska läget. Osäkerheten är fortfarande stor. Det gör att det är viktigt att ha välavvägda ekonomisk-politiska åtgärder för att hantera konsekvenserna och stödja ekonomin. Erfarenheten från tidigare kriser, inte minst finanskrisen, är att det är viktigt att inte dra tillbaka stöden för tidigt samtidigt som man såklart måste säkerställa att offentliga finanser är hållbara på lång och medellång sikt.

Anf.  12  JAN ERICSON (M):

Det är svårt att invända mot det finansministern säger om att det ska vara väl avvägt och så vidare och att det är farligt att dra tillbaka stöd för tidigt. Men samtidigt saknar jag lite grann någon form av tanke eller plan för att hur man så småningom ska återgå till normala regelverk igen. Det är klart att det är svårt att sätta en tid, men diskuteras det någon form av plan och tydlighet att man så småningom måste gå tillbaka till normala regler och stabilisera ekonomin?

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Herr ordförande! Jan Ericson tar verkligen upp en viktig fråga. Just nu har vi akuta och stora krisåtgärder. I takt med att den mer akuta krisen vad gäller pandemin går över behöver man skifta från de direkta överbryggningsåtgärderna till mer av åtgärder som återstartar ekonomin och bygga samhället starkare långsiktigt. Det är ett skifte som behöver göras. Även om det finns kvar stödåtgärder kommer de att behöva ha en annan utformning.

Det är klart att det kommer att bli en tuff period. Det vi har sett i Sverige och i många andra länder är att det överlag var få konkurser förra året, även om det var en del konkurser i vissa branscher som hade det särskilt tufft. Det tyder på att stödåtgärderna dels har haft effekt på det sätt som man önskade, dels att stödåtgärderna kan ha försenat den strukturomvandling som är en normal del av ekonomin. Det gör att när man drar tillbaka stödåtgärderna kommer en del företag som under normala fall hade fått avvecklats kommer att avvecklas. Människor kommer att bli av med jobbet. Det är klart att det kommer att vara svår och tricky period för alla regeringar. Men det är nödvändigt.

När restriktionerna släpper behöver överbryggningsåtgärderna fasas ut. Men behöver i stället fasa över stöden till att stimulera framväxten av nya jobb. Det är vad som behöver ske. Exakt hur i tid det kommer att ske handlar väldigt mycket om hur vaccineringen kommer att se ut.

Detta är någonting som inte bara kommer att vara tufft i Sverige utan också i andra länder. Jag satt faktiskt i fredags sen eftermiddag och kväll och hade en diskussion med några men inte alla av mina europeiska kollegor just på det temat. Det är någonting som naturligtvis förenar oss. Där finns också en diskussion om att om många länder samtidigt avvecklar sina krisåtgärder i alltför snabb takt riskerar det att hämma utvecklingen i hela Europa. Det kommer att vara en stor diskussion framöver.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Nästa punkt är dagordningspunkt 3 b, Genomförande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Det är också en diskussionspunkt.

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

På den här punkten ska vi återigen diskutera den här frågan. Diskussionen väntas fortsatt beröra medlemsstaternas arbete med detta. Vi kommer att återigen få en genomgång av några länder och deras arbete med planen.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Så har vi dagordningspunkt 3 c, Finansieringen av NGEU, Next Generation EU. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det här är en punkt som inte har varit uppe så mycket tidigare. Det är hur kommissionen ska finansiera återhämtningsinstrumentet. Det publicerades ett meddelande alldeles nyss som är det som vi ska få information om i morgon.

Här är det så att kommissionen ska låna upp maximalt 750 miljarder euro de kommande fem åren för att stödja återhämtningen. Stödet är som vi vet både via bidrag och via vidareutlåning till medlemsstater. Det möjliggörs genom en höjning av taket för EU:s egna medel.

När kommissionen ska göra detta ska den förhålla sig till ett antal rättsakter som ligger till grund för upplåningen. Det handlar om att lånen ska vara helt återbetalda senast 2058. Det handlar om att återbetalningen ska schemaläggas i enlighet med principen om en sund ekonomisk förvaltning. Det handlar också om säkerställande av en stadig och förutsägbar minskning av skulderna. Det finns därutöver ett tak på den årliga återbetalningen.

I meddelandet behandlas hur upplåningen ska organiseras, hur samarbetet med nationella skuldmyndigheter ska gå till och hur återförsäljning av obligationerna på marknaden ska skötas. Vidare berör kommissionen lånevillkor för de medlemsstater som eventuellt kommer att söka lån från den här faciliteten.

I linje med målet att 30 procent av MFF och NGEU ska gå till klimatåtgärder har kommissionen ambitionen att motsvarande andel av upplåningen ska göras med gröna obligationer. Obligationsutgivningen ska baseras på EU-finansierade klimatinvesteringar i medlemsstaternas återhämtningsplaner där det för planerna finns krav på att en viss del utgifterna ska vara gröna.

Regeringen välkomnar en diskussion om kommissionens strategi för finansiering. Vi menar att skuldförvaltningen behöver bedrivas effektivt, ändamålsenligt och kostnadsrestriktivt inom de ramar som anges i berörda rättsakter. Det är också viktigt att främja sunda incitament. Vi tycker att det är positivt att kommissionen betonar den gröna omställningen. Detta är en första diskussion om detta meddelande.

Anf.  18  JAN ERICSON (M):

För en gångs skull instämmer jag inte alls i ståndpunkten här. Det saknas en oerhört viktig del i detta, nämligen diskussionen om EU-skatter och mer egna medel. Att den ståndpunkt som handlar om finansieringen av NGEU inte ens berör frågan om nya egna medel eller att ge EU beskattningsrätt tycker vi från moderat sida är en väldigt stor brist. Där skulle vi vilja ha ett tydligt förtydligande att regeringen driver den här frågan med kraft i enlighet med det som riksdagen har uttalat väldigt tydligt.

Anf.  19  CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Ordförande! Tack, finansministern, för informationen!

Sverigedemokraterna är oroliga för kommissionens intresse för att föra in skatter på EU-nivå. Vi tycker att förslaget till svensk ståndpunkt är för allmänt hållet. Vi vill därför anmäla en avvikande ståndpunkt.

Sverigedemokraterna är som bekant mycket kritiska till denna för lång tid framåt skuldsättande fond. Vi vill poängtera att regeringen bör markera mot kommissionens planerade skatter för att finansiera egna medel som ligger till grund för finansieringen av Next Generation EU.

Vi anser att det är av stor vikt att Sverige ligger i framkant och sätter gräns för det som planeras på skatteområdet. Sverige ska ta alla tillfällen i akt att stå upp för att beskattningsrätten ska ligga hos medlemsländerna och inte överstatligt i Bryssel.

Anf.  20  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Jag vill nog instämma i att det vore bra om man kunde lägga till någonting i den svenska ståndpunkten om egna medel. Från Vänsterpartiets sida har vi sagt nej till den här formen av fonder. Jag kommer inte att anmäla en avvikande ståndpunkt på det eftersom vi ändå har beslutat det i riksdagen. Allting är ju klart. Det är svårt att komma med invändningar när allting är beslutat. Men det är väldigt viktigt att vi ser till att finansieringen av fonderna sker på rätt sätt. Också jag skulle vilja få ett litet tillägg där från finansministern.

Anf.  21  HAMPUS HAGMAN (KD):

Herr ordförande! Också jag vill instämma med tidigare talare. Det är viktigt att Sverige markerar tydligt mot nya egna medel och då framför allt skatter på EU-nivå. Jag instämmer med tidigare talare om att det här hade jag också gärna sett ett förtydligande om.

Anf.  22  CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Jag vill bara förtydliga. Vi står bakom det som är förslag till svenska ståndpunkten, men vi vill ha ett tillägg som är tydligare. Också jag vet att beslutet är fattat, och det får vi förhålla oss till. Det är just att vi vill att regeringen verkligen hela tiden matar på med att Sverige inte kommer att acceptera att skatterätten flyttas ut på EU-nivå. Det är ett tillägg till svenska ståndpunkten. Om jag inte får in det vill vi anmäla en avvikande ståndpunkt.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Tack, Charlotte Quensel, för det förtydligandet.

Anf.  24  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Herr ordförande! Det var lite vajsing på linjen när Ilona Szatmari Waldau ställde en fråga till mig. Jag uppfattade inte den frågan. Om jag ska svara på den skulle jag nog behöva höra den igen.

Anf.  25  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Jag ville bara höra finansministerns åsikt om egna medel. Det var i linje med vad de andra har sagt.

Anf.  26  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Anledningen till att det inte står någonting om egna medel i ståndpunkten just nu är att diskussionen bara handlar om hur själva upplåningen ska gå till och hur skuldförvaltningen ska gå till. Diskussionen nu kommer över huvud taget inte att handla om egna medel utan bara om en effektiv upplåning, återbetalning och skuldförvaltning. Det är anledningen till att det inte är med.

Om det finns en önskan från riksdagen att ha med en mening om egna medel är det absolut inga problem. Här finns sedan tidigare överlagda ståndpunkter vad gäller egna medel. Det är bara att lägga till den meningen.

Jag undrar: Finns det någon tjänsteman som sitter med en tidigare överlagd mening om egna medel framför sig som vi skulle kunna lägga till i ståndpunkten, kanske Carl Asplund?

Anf.  27  Departementsråd CARL ASPLUND:

Jag arbetar på Finansdepartementets budgetavdelning, och jag sitter hemma i coronakarantän.

Den överlagda ståndpunkten när det gäller frågan om nya egna medel är sådan att regeringen i grunden tycker att nuvarande system fungerar väl. Vi ser inte i grunden ett behov av att införa nya egna medel.

Men vi har också överlagt ett element av den ståndpunkten innebärande att för såvitt nya egna medel som inte innebär en överföring av skattekompetens finns på bordet, vilket var fallet under den senaste förhandlingen om den fleråriga budgetramen, kan det så långt det är gynnsamt för den svenska avgiften vara värt att överväga.

Regeringen erhöll riksdagens mandat att förhandla om den plastavgiftskomponent som låg på bordet i slutförhandlingen om den fleråriga budgetramen i juli i somras och som alltså ingår i det reviderade system för egna medel som riksdagen den 24 mars fattade beslut om.

Alla andra nya egna medel kommer att prövas utifrån den överlagda ståndpunkten.

Anf.  28  JAN ERICSON (M):

Det är viktig att detta kompletteras in. Det går bra att hänvisa till tidigare överlagda ståndpunkter och ta med det i diskussionen. Det är konstigt att över huvud taget diskutera en strategi för finansieringen av Next Generation EU utan att ens beröra den här frågan. På något sätt måste det finnas med i ståndpunkten. Vi måste kunna vara förvissade om att finansministern verkligen står upp för den linje som vi tidigare har enats om i riksdagen.

Anf.  29  CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Ordförande! Vi står kvar vid vår avvikande ståndpunkt om det inte kommer in klart och tydligt. Det Carl Asplund sa var lite rörigt. Han sa ”i grunden” och ”inte se behov”. Det måste vara mycket tydligt och strikt var Sverige står. Jag skulle vilja se att det förs in. Annars står vi kvar vid vår avvikande ståndpunkt.

Anf.  30  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att för ungefär ett år sedan – jag tror att det var i januari förra året – uttryckte regeringens representanter sig positivt om EU:s egna medel. Plasten var en komponent, men det var även andra komponenter.

Jag tror att det är därför som vi i EU-nämnden nu känner att det är viktigt att det finns med. Det känns inte bra om det är så att vi ska pröva varje förslag till egna medel när de kommer.

Vi måste ju vara tydliga redan från början med att den svenska riksdagen inte vill se några egna medel och att det är grunden i de svenska förhandlingarna i den här frågan. För mig är det fortfarande viktigt att detta kommer in i den svenska ståndpunkten, så att vi inte är tysta i frågan och sedan mer eller mindre, som med plastskatten, tvingas eller anser oss vara tvungna att säga ja. Från Vänsterpartiet sa vi nej till plastskatten, men riksdagen sa trots allt ja till nya egna medel där.

Anf.  31  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Herr ordförande! Jag föreslår att vi lägger till en mening, som till exempel skulle kunna lyda: Vad avser nya egna medel avser regeringen att framföra den ståndpunkt som tidigare förankrats i riksdagen.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Jan Ericson skriver i chatten: OK! Det torde väl i alla fall innebära att det finns en acceptans. OK kommer också från Charlotte Quensel, Ilona Szatmari Waldau och Hampus Hagman. Finansministern lyckades få med i praktiken hela EU-nämnden på förslaget. De övriga, som inte sagt någonting, håller med. Då finner jag, med det tillägget i ståndpunkten, att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Europeiska arkitekturen för utvecklingsfinansiering. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  33  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi ha en diskussion om den framtida arkitekturen för utvecklingsfinansiering. I en konsultrapport har tre alternativ för att förbättra effektiviteten i systemet analyserats. Det första alternativet är att Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, EBRD, görs om till EU:s utvecklingsbank och att all utvecklingsfinansiering samlas där. Det andra alternativet är att de här uppgifterna läggs i ett dotterbolag till Europeiska investeringsbanken, EIB. Det tredje alternativet är att förbättra effektiviteten inom nuvarande struktur utan att skapa en särskild utvecklingsbank.

Regeringen överlade om den här frågan i finansutskottet den 6 april. Slutsatsen i rapporten är att alternativen som innebär att skapa en helt ny utvecklingsbank har fördelar men också ganska stora nackdelar, eftersom de skulle kräva omfattande förändringar i nuvarande struktur. Både EIB och EBRD har stor kompetens, men på olika områden. Det skulle alltså krävas en omfattande kompetensuppbyggnad, oavsett vilket av de två alternativen som man skulle välja. Bedömningen är också att det skulle krävas kapitaltillskott från medlemsländerna.

Resultatet av analysen visar att mycket av det som man vill uppnå kan åstadkommas genom bättre styrning och samordning inom nuvarande struktur. Det kan man göra utan att riskera omfattande störningar. Detta är i linje med det tredje alternativet.

Regeringens utgångspunkt är att alla eventuella förändringar bör syfta till att främja effektivitet och bidra till förbättrad utvecklingseffekt för hela det multilaterala systemet med fokus på demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och klimat. Regeringen håller med om att existerande aktörers styrkor bör utnyttjas bättre och att effektiviteten i systemet bör stärkas, bland annat genom ökat samarbete, så som man föreslår i det tredje alternativet. Vi menar att ett förändringsarbete bör inledas baserat på analysen i rapporten om att säkerställa den efterfrågade effekten via det tredje alternativet och att det här bör följas upp regelbundet för att säkerställa ökad effektivitet.

Anf.  34  ANNIKA QARLSSON (C):

Det är intressant att se vad det blir för vägval och hur de andra länderna kommer att resonera om det här. Med tanke på den totala summa som ges i bistånd har ju Sverige en lång historia av att vara en stor aktör och bidra på många olika sätt. Men vi tar inte så stor plats i EU:s biståndsarbete. Om Sverige skulle vilja få mer effekt av de insatser man gör skulle man också se till att bli mer aktiv på EU-nivå. Spelar det någon roll vilket av de här alternativen man väljer för om Sverige skulle välja att kliva in och ta ett större ansvar på området?

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag vet inte riktigt om jag delar uppfattningen att vi inte är så aktiva här. Jag har kontinuerlig kontakt med både EIB:s ledning och EBRD:s ledning. Jag har ett samtal på måndag, tror jag att det är, med den nya chefen på EBRD. Jag har också kontinuerlig och väldigt nära dialog med chefen på EIB och såklart även med den svenska representanten där i styrelsen, Thomas Östros. Men min bedömning är att organiseringen av detta inte påverkar hur aktivt Sverige är i de här frågorna. Vi har goda möjligheter att vara aktiva med båda alternativen.

Nackdelen med båda de andra alternativen är, förutom att de riskerar att kräva kapitaltillskott, att bedömningen är att det kan ta upp till tio år innan man är tillbaka i full funktionalitet. Risken är att man skulle tappa tio år av utvecklingsarbete, och det känns inte så attraktivt.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Internationella möten: Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 7 april 2021. Detta är en informationspunkt.

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vid det här mötet, som jag deltog i som ordförande i IMFC, godkändes en kommuniké och en reviderad arbetsplan för G20:s arbete. Fortsatt diskussion låg på det ekonomiska läget och åtgärder för att säkra en robust, inkluderande och grön återhämtning. Man lyfte fram vikten av finanspolitiska stimulanser, både vad gäller finanspolitik och vad gäller penningpolitik, och vikten av att inte dra tillbaka dem för tidigt. Det var ett väldigt stort engagemang för en global och effektiv vaccinering och för hur viktigt det är att rika länder fortsätter att stötta låginkomstländer genom krisen, även med vaccineringen. I det här syftet godkändes en sista förlängning av uppskovet med de fattigaste ländernas skuldbetalningar till och med utgången av 2021, det som kallas för DSSI.

Vidare uppmanade G20 IMF att gå vidare med ny tilldelning av särskilda dragningsrätter på 650 miljarder dollar. Det var också slutsatsen av vårmötena i Washington förra veckan. Man menar att det här kommer att innebära välbehövliga likviditetstillskott, framför allt för låginkomstländer. G20-länderna underströk också att en överenskommelse om internationell företagsbeskattning bör nås till sommaren 2021 och välkomnade framsteg inom ramarna för ordförandeskapets arbetsprogram på finansmarknadsområdet.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar informationen.

Finns det något under Övriga frågor som finansministern önskar tillägga?

Anf.  39  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Då önskar vi finansministern god lycka vid kommande möten. Tack för närvaron! Ha en trevlig eftermiddag!

Anf.  41  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Tack så mycket!

Innehållsförteckning

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

§ 2  Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.  2  ORDFÖRANDEN

Anf.  3  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  4  JAN ERICSON (M)

Anf.  5  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  6  ORDFÖRANDEN

Anf.  7  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  8  ORDFÖRANDEN

Anf.  9  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  10  ORDFÖRANDEN

Anf.  11  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  12  JAN ERICSON (M)

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  14  ORDFÖRANDEN

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  16  ORDFÖRANDEN

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  18  JAN ERICSON (M)

Anf.  19  CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf.  20  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  21  HAMPUS HAGMAN (KD)

Anf.  22  CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf.  23  ORDFÖRANDEN

Anf.  24  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  25  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  26  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  27  Departementsråd CARL ASPLUND

Anf.  28  JAN ERICSON (M)

Anf.  29  CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf.  30  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  31  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  32  ORDFÖRANDEN

Anf.  33  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  34  ANNIKA QARLSSON (C)

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  36  ORDFÖRANDEN

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  38  ORDFÖRANDEN

Anf.  39  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  40  ORDFÖRANDEN

Anf.  41  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)