§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 15 januari 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 12 februari 2016

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar finansministern med statssekreterare och övriga medarbetare hit.

Jag vill meddela att vi har två personer från riksdagens informationsenhet här i dag, Dan Stenborg och Stina Nygårds, och jag undrar om nämnden kan acceptera att de är närvarande på detta möte. Jag finner att så är fallet.

Jag vill också påpeka att skatteutskottets protokoll tydligen var svårt att öppna elektroniskt för några, och därför ligger en utskrift framför er på bordet.

Jag vill också välkomna två nya ledamöter, nämligen Erik Ezelius från Socialdemokraterna och Helena Bouveng från Moderaterna. Välkomna hit, och lycka till!

Då undrar jag om det finns någon muntlig återrapport från mötet den 15 januari som finansministern vill delge oss. Nej. Finns det några frågor på återrapporten? Jag finner att så inte är fallet.

Då kan vi gå raka vägen in på dagordningspunkt 3, Paketet för bekämpning av skatteflykt.

Anf. 2 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Kommissionen ska presentera sitt antimissbrukspaket, och vi kommer att ha en första diskussion kring detta. Utgångspunkten från svensk sida är att det är viktigt att motverka skatteflykt och skatteundandragande och att det är en hög politisk prioritering. Vi är därför positiva till syftet med det här antimissbrukspaketet.

Samtidigt är det viktigt att nyttan av att ha harmoniserade regler mot skatteundandragande naturligtvis måste vägas mot medlemsstaternas befogenheter och möjlighet att ha egna, nationella regler.

Paketet omfattar fyra förslag och ett meddelande som sammanfattar paketet. Det är ett förslag om direktiv mot skatteundandragande, en ändring i direktivet om obligatoriskt automatiskt informationsutbyte när det gäller upplysningar i fråga om beskattning, ett meddelande om en extern strategi för effektiv beskattning och en rekommendation om åtgärder på skatteavtalsområdet. Jag tänker att jag ska kommentera de här fyra punkterna var och en för sig.

Direktivet mot skatteundandragande innehåller en rad olika delförslag. Det är en generell antimissbruksregel, en ränteavdragsbegränsningsregel, en regel för överflyttning av beskattning – switch-over – en CFC-regel, en uttagsbeskattningsregel samt en hybridregel.

Reglerna i direktivet innebär miniminivå. Det här är viktigt för oss i Sverige, eftersom det ger möjlighet att ta hänsyn till omständigheter som är specifika i vårt skattesystem.

Vad gäller direktivet om automatiskt informationsutbyte kommer det att innebära att land-för-land-rapportering ingår i de upplysningar som ska utbytas. Det här kallas även för Dac 4 och innebär att stora multinationella företag ska redovisa ett antal uppgifter till skattemyndigheterna i de länder de är verksamma. Sedan ska den informationen utbytas mellan medlemsstaternas skattemyndigheter.

Regeringen är preliminärt positiv till Dac 4, för det överensstämmer i stort med vad man kom överens om i OECD, även om det kan finnas några skillnader som vi kommer att behöva analysera närmare.

Vad gäller meddelandet om en extern strategi för effektiv beskattning ger kommissionen förslag på koordinerade åtgärder på EU-nivå för att öka den globala spridningen av god förvaltning på skatteområdet, minskad erosion av EU-ländernas skattebaser och ett jämnare spelfält för näringslivet.

Kommissionen föreslår en översyn av standard för god förvaltning på skatteområdet. När det gäller de konkreta åtgärderna för att förmå tredjeländer att genomföra motsvarande standard föreslår kommissionen att det ska ställas krav på att tredjeländer åtar sig att genomföra motsvarande standard i relevanta avtal som ingås på EU-nivå, att utvecklingsländer ska få stöd för att kunna genomföra standarden och att länder som inte är samarbetsvilliga ska listas och kunna få en sanktion. Slutligen ska det också finnas en starkare koppling till standarden vid användning av EU-medel.

Det är naturligtvis viktigt att motverka skatteflykt och skatteundandragande i tredjeland och att motverka skatteflykt i utvecklingsländer. I de här frågorna måste nyttan av ett gemensamt agerande vägas mot de befogenheter som enskilda länder har på skatteområdet.

Den fjärde delen i paketet är en rekommendation om åtgärder på skatteavtalsområdet, och den innebär att medlemsstater i sina skatteavtal ska ta in en reviderad version av OECD:s antimissbruksregel och resultatet av OECD:s arbete om artificiellt undvikande av fast driftställe. Det här är alltså en rekommendation från kommissionen och därför inte bindande.

Regeringen är lite tveksam till den här rekommendationen, eftersom skatteavtal är någonting som man har mellan två länder. Det finns en poäng i att medlemsstater ska kunna anpassa sin skatteavtalspolicy till de nationella förhållandena.

Om man sammanfattar detta kan man konstatera att kommissionens antimissbrukspaket är omfattande. Vi kommer att analysera de här olika delarna noga och planerar naturligtvis att återkomma till riksdagen med flera fakta-pm om förslagen. Vi har också haft en första överläggning med skatteutskottet i den här frågan.

Anf. 3 HELENA BOUVENG (M):

Herr ordförande! Vi hade ett bra informationsutbyte och en bra överläggning i skatteutskottet i går. Jag uppfattade det som att det fanns en stor samsyn, till stora delar i alla fall, i utskottet.

I överläggningarna skickade vi med att vi i alla fall från Alliansens sida undrar om regeringen inte anser att detta är väldigt långtgående åtgärder. Vi tittar framför allt på ränteavdragen och switch-over. Det går alltså från rekommendationer till regler, och vi får dubbla förfaranden för EU-länderna kontra OECD-länderna. Där undrar vi hur tveksam regeringen är eller om man är tydlig.

Vi är lite oroliga för att kommissionen inte anser sig behöva göra några konsekvensanalyser när det står så nära BEPS. Vi anser nog att det är ganska viktigt att de konsekvensanalyserna kommer fram, både ur ett svensk perspektiv och ur ett EU-perspektiv, och ifrågasätter den åsikten.

Det går otroligt snabbt. Finns det någon möjlighet för regeringen att stoppa bandet så att det inte går så fort? Vi behöver hinna med att göra riktiga analyser av vad det här faktiskt innebär.

Anf. 4 JENS HOLM (V):

Vi tycker också att det här är viktiga förslag. Det är väldigt viktigt att förhindra skatteflykt och annat.

Gällande direktivet om informationsutbyte och land-för-land-rapportering vill jag fråga ministern om det här bara är en rapportering mellan ländernas respektive skattemyndigheter eller ifall Sverige kan tänka sig att driva på för ett mer transparent förfarande där alla kan få del av den här informationen. Jag tror att det bara skulle öka transparensen och efterlevnaden av det hela.

Sedan tänker jag också på de multinationella företagen som ska rapportera. Finns det någon nivå för när de måste börja rapportera? Och ungefär hur många företag kommer att omfattas av det här?

Jag hoppas att Sverige som land driver att det ska vara ett robust system så att man har en relativt låg omsättningsnivå och att det alltså är många företag som omfattas av rapporteringsskyldigheten.

Anf. 5 JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Även vi instämmer i att det är klart att vi måste bekämpa skattefusk. Sedan är frågan hur man gör det. Vad gäller de här direktiven instämmer vi i huvudsak med regeringens åsikt i nuläget. Vi skulle kanske behöva lite mer information och också se om vi kan komma till ett slutskede av det här för att kunna kommentera det ytterligare.

Jag har några synpunkter som jag ändå skulle vilja framföra här i dag. Vi ifrågasätter om inte procentsatserna är lite för förlåtande. Vi ifrågasätter också transparensen och öppenheten i land-för-land-rapporteringen. Det vi vill poängtera är att vi skulle vilja att Sverige är skarpt när det gäller de övriga två delarna av det här. Till exempel svartlistningen, strategin, innehåller smådetaljer som att kommissionen ska sammanställa listan. Det tycker vi inte är en rimlig arbetsordning. Frågan är om man inte kan komma åt det här problemet på ett annat sätt i stället. Ett förbättrat informationsutbyte är ett exempel.

Vi känner, liksom Moderaterna, att det här kanske skulle ske i lite långsammare takt så att vi kan få en djupare förankring. Precis som alla andra förslag som läggs fram på EU-nivå går saker och ting mycket snabbt, och det kan kanske finnas en poäng i att man också mer grundligt går igenom de förslag till beslut som tas fram på EU-nivå.

Med det vill jag anmäla en synpunkt i dagsläget, och så får vi se hur vi ställer oss när frågan kommer till beslut.

Anf. 6 MARIA PLASS (M):

Jag har egentligen bara en fråga, och den är om man räknar med att det här kommer att medföra några ökade kostnader för Sverige, till exempel att Skatteverket får ökade kostnader när det gäller informationsutbytet.

Anf. 7 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag delar helt Helena Bouvengs uppfattning att det är långtgående åtgärder och att tidsplanen är knapp. Givet storleken är vår bedömning att det behövs fler konsekvensanalyser än de som är gjorda. Vi bedömer att de konsekvensanalyser som inte är gjorda av kommissionen behöver vi i alla fall göra, så att vi har ordentlig koll på konsekvenserna för svensk del. Jag tror nog också att det kommer att komma en diskussion om hastigheten i det här arbetet.

Ränteavdrag och switch-over är också två saker som vi behöver titta närmare på och se vad de har för konsekvenser för Sverige. Switch-over-regeln är någonting som man verkligen, tycker jag, behöver fundera på hur den har landat och vad den skulle få för konsekvenser.

När det gäller ränteavdragen, givet det som nu ligger och givet att det är en miniminivå, behöver vi se hur det ”mappar” in i arbetet med Företagsskattekommittén som bedrivs just nu på Finansdepartementet. Här har vi hittills inte upptäckt några stora problem, men vi behöver naturligtvis också analysera det närmare.

När det gäller land-för-land-rapportering har jag fått frågor om det från Jens Holm tidigare. Vi från regeringens sida ser poängen med att inte ha en helt öppen land-för-land-rapportering.

Land-för-land-rapportering kan ju vara ett sätt att hjälpa utvecklingsländer att upptäcka skattefusk och skatteundandragande, och på så sätt kan det vara ett viktigt instrument att använda. Samtidigt är det också viktigt att påpeka att många utvecklingsländer har problem med effektivitet i sina skatteadministrationer, och där kan ett administrativt samarbete vara något som hjälper utvecklingsländerna. Från svensk sida driver vi ganska aktivt via Skatteverket frågan om att stötta utvecklingsländer att bygga upp sina skatteförvaltningar för ett effektivt skatteindrivande, vilket vi är bra på i Sverige.

Öppen land-för-land-rapportering är också någonting som kan ge en missvisande bild av vad företag håller på med och situationen i landet. Det ger inte en komplett bild, utan den kan bli missvisande. Öppen land-för-land-rapportering skulle också kunna påverka företaget att välja att göra sin redovisning på ett sätt som inte nödvändigtvis skulle vara bra för helheten.

Jag fick också en fråga om hur många företag som kan omfattas. Någon av mina medarbetare kanske kan svara på det.

Anf. 8 Finansrådet LINDA HAGGREN:

Frågan var uppe på skatteutskottet, och vi konstaterade då att vi inte kunde ge någon exakt siffra på hur många företag som omfattas. Men i OECD-arbetet har man sagt att ungefär 85 procent av alla vinster från företagen omfattas av den här rapporteringen. Det är alltså en stor andel av vinsterna som omfattas. Även om andelen företag är mindre tycker man inom OECD att man på det här sättet träffar det man har för avsikt att träffa.

Anf. 9 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Sedan hade vi frågan om ökade kostnader för Skatteverket. Vi har bett Skatteverket att analysera konsekvenserna för Skatteverket, och vi kommer att få den rapporten under våren.

Anf. 10 ORDFÖRANDEN:

För den som är intresserad av att följa upp på vilket sätt Sverige hjälper andra länder med att utveckla skatteindrivning och liknande har vi uppteckningarna från när vi diskuterade den frågan med utrikesministern förra året.

Anf. 11 HELENA BOUVENG (M):

Jag upplever en ganska stor samsyn, men vi vill ändå göra ett medskick från Alliansens sida. Det lyder så här:

Vi är i grunden positiva till att motverka skatteflykt men betonar att skattefrågor är en nationell kompetens. Det förslag kommissionen nu har lagt fram är långtgående och riskerar att ge Europas företag dubbla standarder att hantera. Detta skulle försämra EU:s och Sveriges konkurrenskraft. Det är viktigt att finansministern i diskussionen med sina europeiska kollegor värnar den svenska och europeiska konkurrenskraften och den svenska skattebasen samt driver frågan om att en konsekvensanalys måste tas fram.

Anf. 12 JENS HOLM (V):

Vi anmälde avvikande mening i skatteutskottet i går om att vi vill ha en öppen land-till-land-rapportering, så jag följer upp den här och nu. I övrigt vill jag understryka att vi självklart står bakom kraven.

Anf. 13 ORDFÖRANDEN:

Jag finner då att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning, med en avvikande mening anmäld från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, som rör övriga frågor kring lagstiftningsärendet. Finns det någon sådan som finansministern vill ta upp? Nej.

Vi kommer då till dagordningspunkt 6, Genomförande av bankunionen.

Anf. 14 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Detta är just nu en stående punkt på dagordningen. Det är som vanligt en rapportering om hur det går med krishanteringsdirektivet och insättningsgarantidirektivet, där vi nu också får en scoreboard utdelad om hur det går för oss. Vi kommer från svensk sida nu att kunna säga att krishanteringsdirektivet trädde i kraft den 1 februari i år, tack vare snabbt arbete i riksdagen. Målet med insättningsgarantin är att den kommer att vara genomförd till sommaren. Regeringen beslutade om en lagrådsremiss den 28 januari.

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

När det gäller dagordningspunkt 7 vill jag påpeka att det i den senaste versionen av föredragnings-pm:et finns en lite förändrad text i bakgrundsinformationen. Den tar hänsyn till att den här lagen faktiskt numera är beslutad, 2015. Jag ger finansministern ordet om dagordningspunkt 7, Kampen mot terrorismfinansiering (kommissionens handlingsplan).

Anf. 16 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Rådet har ju uppmanat kommissionen att skyndsamt analysera vilka åtgärder som kan vidtas för att ytterligare stärka det europeiska ramverket för att bekämpa terrorismfinansiering. Nu har kommissionen presenterat en åtgärdsplan som innehåller åtgärder både på kort sikt och på lång sikt. I Ekofin kommer vi att få lyssna när kommissionen presenterar åtgärdsplanen och anta rådsslutsatser.

I planen säger kommissionen att man under det andra kvartalet i år tänker lämna lagstiftningsförslag i form av ett tillägg till det fjärde penningtvättsdirektivet, som ju redan är beslutat. Det kommer att innebära att man vill reglera virtuella valutor och förbetalda betalningsmedel. För oss som är lite äldre och behöver en förklaring kan jag säga att virtuella valutor finns till exempel i form av bitcoin. Förbetalda betalningsmedel är inte så vanliga i Sverige, men de är vanliga i andra länder. De innebär att man har ett opersonligt kort som man kan använda och som vem som helst kan ha laddat med pengar.

Regleringen kommer troligen också att syfta till att öka möjligheten att identifiera den som använder tjänsterna och därmed också öka möjligheterna att spåra och förhindra misstänkta transaktioner. Lagstiftningsförslaget kommer också att syfta till att förstärka kraven på kundkännedom kopplat till transaktioner som utförs med banker och andra utövare i högriskländer utanför EU. Ett lagförslag om ökat samarbete mellan EU:s finansunderrättelsetjänster aviseras också. Sverige ställer sig generellt sett positivt till förslagen.

I det aviserade tillägget till det fjärde penningtvättsdirektivet finns det också ett förslag om nationellt, centraliserat bank- och betalkontoregister. Det handlar alltså om ett register över bank- och betalkonto. Det är naturligtvis någonting som väcker frågor om dataskydd och personlig integritet, och vi behöver analysera och överväga det närmare. Vi ställer oss dock i nuläget försiktigt positiva till att man fortsätter behandla frågan.

Därutöver lämnar kommissionen ett stort antal förslag på åtgärder som kan komma att vidtas på längre sikt. Vi får återkomma till riksdagen när de förslagen blir mer preciserade.

Mötet kommer att anta rådsslutsatser som välkomnar kommissionens åtgärdsplan och betonar vikten av att arbetet med att stärka bekämpningen av finansiering av terrorism fortsätter. Slutsatserna uttrycker vikten av att kommissionen lägger fram förslag rörande virtuella valutor, finansunderrättelsetjänsters tillgång till information, förbetalda betalningsmedel och smuggling av kontanter. Rådet åtar sig att intensifiera arbetet med att ytterligare förbättra samarbetet mellan finansunderrättelsetjänsterna.

I slutsatserna betonas också vikten av att kommissionen inom befintliga juridiska ramar effektiviserar förfarandet av frysning av tillgångar till följd av säkerhetsrådsresolutioner och identifiering av tredjeländer med strategiska brister. Rådet uppmanar även kommissionen att etablera en plattform där information på frivillig basis kan utbytas om personer och enheter som listats och vars tillgångar frusits av enskilda medlemsstater. Medlemsstaterna uppmanas att genomföra nationella riskbedömningar, och det betonas att kommissionen ska prioritera den supranationella riskbedömning som är under utarbetande.

Slutligen innehåller slutsatserna en uppmaning till kommissionen att utreda om det behövs restriktioner av kontanta betalningar när det gäller höga summor eller sedlar med högt värde, till exempel den 500-eurosedel som finns. Regeringen välkomnar och ställer sig bakom slutsatserna och anser att de är en bra utgångspunkt för det kommande arbetet.

Anf. 17 ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag tackar finansministern för föredragningen. För att fatta mig kort ställer jag mig väldigt frågande till att vi redan nu ska uttala oss försiktigt positiva till att bifalla centraliserade bank- och betalkortsregister, och därtill med centrala system i alla EU-länder. Jag tycker att vi föregriper det som står i den svenska ståndpunkten, nämligen att det ska vara en fördjupad analys.

Därest finansministern vidhåller att vi redan nu ska vara försiktigt positiva anmäler jag för min del avvikande mening i det här fallet. Jag tycker nämligen att vi måste göra analysen före dess att vi uttalar oss om huruvida vi tycker om detta eller inte.

Anf. 18 JOHNNY SKALIN (SD):

Jag instämmer med Centerpartiet i den uppfattningen och anmäler också avvikande mening, faktiskt med samma andemening.

Utöver det vill jag ställa en fråga. Det är naturligtvis bra att vi värnar den personliga integriteten, och det tycker jag att vi ska titta noga på innan vi fattar några förhastade beslut. Det jag funderar på är dock vad regeringen i ställningstagandet menar med motstående intressen som skulle göra sig gällande i praktiken. Jag skulle gärna vilja ha ett svar på den frågan.

Anf. 19 JENS HOLM (V):

Jag har en konkret fråga om den europeiska svartlistan. Är den borttagen? Jag ser den inte i resolutionsförslaget, och jag hörde inte att finansministern tog upp någonting om den heller.

Anf. 20 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

När det gäller Eskils fråga säger jag inte att vi är positiva till ett centraliserat register utan att vi är försiktigt positiva till en fortsatt behandling av frågan. Vi säger alltså inte att vi måste stoppa diskussionen nu, utan vi är försiktigt positiva till att man fortsätter att behandla frågan. Det är öppet skrivet, men poängen är att jag tror att det är viktigt att vara konstruktiv i frågan. Som sagt sätter vi dock inte ned foten för ett sådant register, utan vi säger att vi är öppna för att fortsätta diskutera frågan framöver.

Jag uppfattade inte Johnny Skalins fråga.

Anf. 21 JOHNNY SKALIN (SD):

I regeringens ställningstagande står det någonting om att man vill motverka motstående intressen, och jag förstår inte vad som avses. Eftersom detta är ett samråd som tas både muntligt och skriftligt skulle jag gärna vilja veta vad det är för någonting vi eventuellt ställer oss bakom.

Anf. 22 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag ber någon av mina medarbetare att plocka fram detta, för jag har inte den exakta skrivningen framför mig.

När det gäller svartlistan är den inte borttagen; tvärtom är det en accelererad process med den svarta listan.

Anf. 23 JENS HOLM (V):

Då vill jag fråga finansministern om hon inte anser att det finns en stor risk att man stigmatiserar länder ifall man upprättar en sådan svart lista. Det görs i all välmening, utgår jag förstås ifrån, men jag vet inte riktigt om jag ser mervärdet i att ha en svartlista där man ska föra upp länder man tycker har strategiska brister etcetera. Jag är rädd att det bara kommer att bli en överdriven och oproportionerlig stigmatisering.

Anf. 24 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jens Holm har absolut en poäng. Med sådana här svarta listor finns det naturligtvis både för- och nackdelar, och här har man gjort bedömningen att fördelarna överväger nackdelarna. Det följer också ett direktiv som redan är beslutat.

Vad gäller de motstående intressena menar vi alltså den personliga integriteten och dataskyddet å ena sidan, som då får vägas mot om man kan öka effektiviteten i att bekämpa terrorismfinansiering. Det är dessa två motstående intressen man behöver väga, diskutera och fundera över i den fortsatta processen.

Jämfört med många andra länder är det ändå hyfsat lätt i Sverige, eftersom vi har personnummer. Om finansunderrättelsetjänsten i Sverige vill få information om olika människors konton kan man alltså hyfsat enkelt få den informationen genom de banker vi har och genom människors personnummer. Det är betydligt svårare i länder där man inte har personnummer.

Anf. 25 ORDFÖRANDEN:

Nuförtiden finns det dessutom många andra ställen man kan ha pengar på än bankkonton; det finns en mångfald av olika betalkort och liknande. Vi får väl komma längre fram i processen när det gäller exakt vad som kommer att omfattas.

Anf. 26 JOHNNY SKALIN (SD):

Jag drar tillbaka vår avvikande mening eftersom jag hade missförstått regeringens inställning. Det är då inte mer än rätt att rätta sig. Jag tycker att det är bra att man utreder frågan, men vi ska ta ställning till det material man får fram utifrån den utredningen.

Angående frågan om motstående intressen har jag noterat att det förekommer till exempel sms-lån och att man leasar bilar för att som terrorist köra vidare till något land för att ingå i olika former av allvarliga dåd. Den sortens beteende tror jag att vi alla vill motverka på något sätt, så om vi kan göra det på ett lämpligt sätt även genom EU skulle vi teoretiskt sett kunna tänka oss att ställa oss bakom det. Men det beror också var vi landar i den kommande processen, så vi avvaktar.

Anf. 27 FREDRIK MALM (L):

Jag instämmer med de synpunkter Eskil Erlandsson och Centerpartiet förde fram tidigare, men med anledning av det finansministern sa nyss bör nog ståndpunkten preciseras så att den inte missuppfattas. Som den läses nu uppfattar nämligen i alla fall jag det som att man är positiv till förslaget att upprätta ett nationellt register över bank- och betalkort. Det handlar om enorma mängder data som i så fall ska centraliseras på ett sätt som man kanske inte ska vara försiktigt positiv till utan snarare ansvarsfullt bekymrad inför. Jag instämmer dock med Eskils synpunkter i det övergripande.

Anf. 28 JENS HOLM (V):

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att bekämpa terrorfinansiering, men vi ser inte poängen med att upprätta en europeisk svartlista där man hänger ut enskilda länder. I just det avseendet anmäler vi därför avvikande mening. Vi tycker att Sverige borde motverka upprättandet av en sådan svart lista.

Anf. 29 ORDFÖRANDEN:

Då får finansministern slutligen klä i språkdräkt en exakt formulering av hur vi ska se på ett centralt register.

Det stod ju här att regeringen är försiktigt positiv. Sedan klargjorde finansministern på mötet att processen ska fortsätta, att vi i dag inte tar ställning till om vi vill ha ett sådant centraliserat register. Det tydliggörs här.

Anf. 30 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Precis! Det är viktigt. Vi tar i dagsläget inte ställning till om vi vill ha ett register. Däremot tycker vi att man bör fortsätta analysera och titta på frågan. Sedan återkommer regeringen till nämnden när det är dags att ta slutlig ställning till om det är en bra eller dålig idé.

Anf. 31 ORDFÖRANDEN:

Vidhåller du din avvikande mening, Eskil Erlandsson?

Anf. 32 ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Det jag tycker är viktigt är att analysen föregår ett ställningstagande. Jag vill gärna ha det framfört och att finansministern i sin tur framför det på kommande rådsmöte.

Om vi är överens tar jag tillbaka min avvikande mening, om vi inte är det vidhåller jag min avvikande mening.

Anf. 33 ORDFÖRANDEN:

I uppteckningarna syns då inte att finansministern tydligt nickade under Eskil Erlandssons inlägg.

Anf. 34 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Låt mig vara tydlig. Tanken är att vi är försiktigt positiva till att man fortsätter att behandla frågan. Vi sätter inte klackarna i backen för att fortsätta att diskutera frågan, men vi tar inte slutlig ställning för ett register.

Vi tycker att man bör kunna diskutera om det går att få tillgång till informationen på ett annat sätt än via register. Det bör man också analysera.

Vill Eskil Erlandsson ha en konkret förändring av skrivningen i ståndpunkten?

Vi kan skriva enligt följande: När det gäller förslaget om upprättande av ett nationellt register över bank- och betalkonton är regeringen försiktigt positiv till en fördjupad analys, …och att noggranna överväganden görs beträffande hur ett sådant register förhåller sig till…

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Har vi samsyn? Även Liberalerna nickar. Ja. Fint.

Anf. 36 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Då stryker vi… [ohörbart].

Anf. 37 ORDFÖRANDEN:

Då är det klargjort.

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning vad gäller ståndpunkterna. Det finns stöd för regeringens ståndpunkt vad gäller slutsatserna.

Det finns en avvikande mening i den punkt som Vänsterpartiet anmälde tidigare. Nu har vi slutligen inga andra avvikande meningar.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Förberedelser inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer.

Anf. 38 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Detta handlar alltså om förberedelser inför G20:s finans- och centralbankschefsmöte i Shanghai. Ekofin ska fastställa gemensamma riktlinjer för EU för mötet.

Riktlinjerna fokuserar på åtgärder för att motverka risker i den globala ekonomin och öka chanserna för en stadigvarande stabil tillväxt. Viktiga åtgärder är då att till fullo implementera medlemsländernas tillväxtstrategier och förbättra investeringsklimatet. G20-länderna uppmanas implementera tidigare beslutade reformer på finansmarknads- och skatteområdet och att införliva nya reformområden. Särskild prioritet ska ges till åtgärder för att motverka terrorismfinansiering.

Fokus läggs även på globala skyddsnät i händelse av finansiell kris samt på G20:s studiegrupper för grön finansiering och klimatfinansiering.

Från regeringens sida menar vi att budskapen ligger väl i linje med vad EU bör lyfta fram med fokus på tillväxtskapande reformer och åtgärder för att motverka terrorismfinansiering och betydelsen av att genomföra beslutade finansmarknads- och skatteregleringar.

Anf. 39 ORDFÖRANDEN:

Kommer även de regionala utvecklingsbankerna att vara med på mötet eller är det vanliga traditionella nationella centralbankschefer? Om de andra också är med har ju Sverige gått med i Asiatiska utvecklingsbanken. Där finns en hel del saker vi kan behöva ta upp om miljöeffektivitet i investeringar. Om de inte är med på mötet får det bli vid ett annat tillfälle.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9, Beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av 2014 års budget.

Anf. 40 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ekofinrådet ska i vanlig ordning anta sin rekommendation till Europaparlamentet för att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för att genomföra EU:s budget 2014. Sverige har sedan många år valt att rösta nej till att bevilja kommissionen ansvarsfrihet eftersom man har tyckt att felen i kommissionens genomförande av budgeten har varit över den accepterbara gränsen. Även i år ligger felen på samma nivå som tidigare. Kommissionen har inte lyckats få en revisionsberättelse utan reservation på 21 år.

Regeringen gör bedömningen att vi är i samma läge som tidigare och har därför för avsikt att rösta nej till ansvarsfrihet även detta år. Det ser ut som att vi, liksom tidigare, kommer att vara i sällskap med Storbritannien och Nederländerna.

Tillsammans med vår nejröst brukar vi lämna in ett gemensamt uttalande med Storbritannien och Nederländerna där vi trycker extra på de områden där det är viktigt med förbättring. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< kommer det att vara bara vi och britterna som lämnar in papperet.

Till rekommendationen lämnar rådet också slutsatser. De tycker vi att man kan acceptera eftersom det finns tydliga skrivningar i texterna om åtgärder som kommissionen bör vidta för bättre budgetgenomförande. Slutsatserna tycker vi är okej, men vi tycker att vi ska rösta nej till ansvarsfrihet.

Anf. 41 ORDFÖRANDEN:

Som vanligt är det EU-parlamentet som ger ansvarsfrihet. Det här är en rekommendation till EU-parlamentets beslut.

Anf. 42 FREDRIK MALM (L):

Ordförande! Vi hänvisar till tidigare ställningstaganden vi har gjort från vårt partis sida i EU-nämnden. Det är ingen avvikande mening, men det är ett medskick. Det är klart att EU:s budget ska följas. Problemet i huvudsak är att medlemsstaterna inte sköter sig. 80–85 procent av medlen är på olika sätt sådant som hanteras av medlemsstaterna. Det är viktigt att betona.

I övrigt är situationen densamma som den har varit i ett antal år.

Anf. 43 MARIA PLASS (M):

Vi stöder regeringens ståndpunkt. Vi stöder förslaget att rösta nej.

Anf. 44 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag vill ge information till Liberalerna. Det är tydligen så att kommissionens felandel har ökat. De är mer medskyldiga till felen än tidigare år.

Anf. 45 ORDFÖRANDEN:

I vilket fall som helst är kommissionen ansvarig för att se till att underliggande betalningar sker i enlighet med regelverket. Om man inte lyckas få medlemsstaterna att göra det är det fortfarande kommissionens ansvar att se till att medlemsstaterna gör det.

Vi är överens om att det är viktigt att nå målen till slut.

Vi är klara med att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 10, Budgetriktlinjer för 2017.

Anf. 46 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Riktlinjerna är ett inspel till kommissionens arbete med att ta fram årsbudgetförslag. Kommissionen förväntas presentera sitt förslag till budget för 2017 i slutet av maj. I riktlinjerna understryker rådet att EU-budgeten ska stödja tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och sammanhållning samt att budgetdisciplin ska upprätthållas på alla nivåer.

Rådet poängterar vikten av att årsbudgeten respekterar taken i den fleråriga budgetramen och att tillräckliga marginaler säkerställs och därmed behovet av budgetdisciplin. Regeringen anser att riktlinjerna återspeglar regeringens ståndpunkt om en effektiv och restriktiv budgetpolitik i EU och kan därför ställa sig bakom slutsatserna.

Anf. 47 JENS HOLM (V):

Jag delar den svenska ståndpunkten.

När jag läste riktlinjerna och den svenska ståndpunkten tyckte jag att det var lite tråkigt att det inte finns med att det ska vara fråga om hållbara investeringar som inte ökar utsläppen.

Man har i EU tidigare talat om att 20 procent av samlade investeringar i budgeten skulle vara klimatsäkrade. Nu finns det inga sådana referenser alls. Man pratar om migration, social och ekonomisk utslagning samt tillväxt överlag som viktiga mål. Det är viktigt, men riktlinjerna känns som ett steg bakåt. Det skulle Sverige kunna ta upp – ett medskick.

Anf. 48 JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Vi anser att regeringen bör trycka på för att uppmärksamma att det finns program som inte syftar till målen om tillväxt. Mot bakgrund av budgetrestriktiviteten borde de strykas. Likaså tycker vi att program och myndigheter som inte använder sina pengar enligt budget ska strykas, så att Sverige kan få en låg EU-medlemsavgift. Samtliga medlemsstater och myndigheter som inte klarar av att handskas med EU-medel ska också fråntas sina medel, det vill säga att EU-myndigheter ska tvingas hushålla med de resurser de får. Som läget är nu vet vi att det finns få myndigheter på EU-nivå som faktiskt håller budget. Det är ett stort problem som leder till att Sveriges och andra medlemsstaters EU-avgifter ökar, kanske oproportionerligt mycket för Sveriges del. Det såg vi i och med den förra hanteringen av den kommande EU-medlemsavgiften, som till och med blev högre än vad Sverigedemokraterna prognostiserade. Vi var det enda politiska partiet i hela riksdagen som över huvud taget hade synpunkter.

Vi anser att överskjutande medel inom varje lina ska betalas tillbaka till medlemsstaterna i stället för att som nu återinvesteras inom andra områden.

Om Sverige menar allvar med budgetrestriktivitet måste det visas i konkret handling. Det gör vi sverigedemokrater i vårt förslag. Jag anmäler avvikande mening.

Anf. 49 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det stämmer, Jens Holm, att det har varit tydligare skrivningar på dessa områden. Jag delar din uppfattning att det är viktigt att vi använder EU:s medel på ett sätt som främjar långsiktigt hållbar tillväxt ur både sociala och miljömässiga aspekter.

Nu är det lite speciellt eftersom det har varit mycket fokus på migration. Det kan vara förklaringen till att frågan inte är med i år. Vi tar med de aspekterna som ett inspel för kommande år.

Anf. 50 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Högnivågruppen för egna medel.

Anf. 51 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Mario Monti, ordförande i högnivågruppen för EU:s system för egna medel, kommer att informera om gruppens arbete. Förmodligen kommer fokus att vara på hur arbetet har fortskridit sedan han var i Ekofin för ett år sedan, vilket jag redogjorde för då.

Arbetet inleddes under våren 2014 och förväntas avslutas under 2016. Vi kommer troligen att få en slutrapport senare i år. Då återkommer jag naturligtvis till nämnden i frågan.

Vi har fått knapphändig information om vad som kommer att presenteras av Mario Monti på fredag. Det finns inget skriftligt underlag. Något som möjligen kan vara en vägledning om vilka frågor han tar upp är vad han sa att de skulle jobba med under 2015. Om vi tittar på vad de har sagt att de ska jobba med kan det komma att handla om hur underliggande principer för nuvarande system har utvecklats, om det finns starka argument för reform, om eurozonen är av särskild relevans för gruppens arbete, om det föreligger något samband mellan inre marknadens funktion och EU-budgeten.

Vi har också hört att Mario Monti kan komma att begära ett utvidgat mandat för gruppen för att även kunna titta på vissa frågor som berör utgiftssidan. Från svensk sida har vi länge argumenterat för att frågor som rör EU:s finanser borde ses i en helhet, och vi skulle därför kunna vara beredda att tillmötesgå en sådan eventuell begäran om ett utökat mandat. Detta vet vi dock ännu inte, men det kan finnas poäng med att titta på både inkomster och utgifter i ett sammanhang.

Vad gäller gruppens arbete generellt är regeringens inställning att det man eventuellt kommer fram till i arbetet bör ha bäring på perioden efter 2020, och inte innevarande budgetram. Därutöver är regeringens uppfattning att nuvarande system huvudsakligen är ändamålsenligt och har fungerat väl. Det är viktigt med en rättvis och rimlig bördefördelning av finansieringen av EU:s budget, och rabattarrangemangen är av central betydelse för en rimlig fördelning. Vi ser inget stort behov av att göra några förändringar i systemet för egna medel.

Jag kan i sammanhanget nämna att systemet för EU-budgetens finansiering kommer att diskuteras på en interinstitutionell konferens med deltagande från de nationella parlamenten som kommer att genomföras senare i år. Även nämndens och det berörda utskottets ledamöter kommer att få en inbjudan till detta – inte från oss utan från Bryssel, förstås.

Anf. 52 JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Det är kul att prata ibland, fast kanske inte just i det här ärendet. Vår uppfattning är att EU inte ska ha fler egna medel. Dessa egna medel syftar till att skapa vägar att gömma EU-medlemsavgifterna och att finansiera EU-projektet på andra sätt. Jag tycker inte att det är rimligt.

Jag tycker inte heller att det är rimligt att vi hela tiden utökar EU:s budget. Det borde vara rimligt och rättvist vad gäller bördefördelningen när vi tittar på hur mycket Sverige betalar i relation till andra medlemsstater. Där har vi också frågan om utvidgning och sådana saker att ta hänsyn till, och vi vet vilken inställning Sveriges riksdag har till detta.

Det svenska EU-medlemskapet kostar mycket pengar, och det ska inte kosta mer. Det ska framför allt inte kosta mer genom att EU ska få fler vägar till egna medel. Systemet borde i stället helt slopas och finansieras på ett annat sätt – rimligtvis till den nivå som vi redan har satt i en tidigare beslutspunkt.

Jag anmäler avvikande mening.

Anf. 53 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi tackar finansministern för detta samråd och önskar lycka till på mötet.

Medan finansministern fortfarande är här kan vi meddela vad som gäller vårt samråd på Ekofinmötet den 10 juni. EU-nämndens sammanträde kvarstår, för vi har Epsco och något mer råd då. Men vi har samråd med finansministern onsdagen den 15 juni kl. 14.30 eftersom det är ett viktigt möte, och vi har då mycket större möjligheter att få bästa möjliga input och information inför det mötet så att vi kan fatta ett välgrundat beslut. Därför kommer vi alltså att ha samrådet inför Ekofin onsdagen den 15 juni kl. 14.30.

Innehållsförteckning

§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf. 3 HELENA BOUVENG (M) 3

Anf. 4 JENS HOLM (V) 3

Anf. 5 JOHNNY SKALIN (SD) 3

Anf. 6 MARIA PLASS (M) 4

Anf. 7 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf. 8 Finansrådet LINDA HAGGREN 5

Anf. 9 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 5

Anf. 10 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 11 HELENA BOUVENG (M) 5

Anf. 12 JENS HOLM (V) 5

Anf. 13 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 14 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 5

Anf. 15 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 16 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf. 17 ESKIL ERLANDSSON (C) 7

Anf. 18 JOHNNY SKALIN (SD) 7

Anf. 19 JENS HOLM (V) 7

Anf. 20 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf. 21 JOHNNY SKALIN (SD) 8

Anf. 22 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 8

Anf. 23 JENS HOLM (V) 8

Anf. 24 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 8

Anf. 25 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 26 JOHNNY SKALIN (SD) 9

Anf. 27 FREDRIK MALM (L) 9

Anf. 28 JENS HOLM (V) 9

Anf. 29 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 30 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 9

Anf. 31 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 32 ESKIL ERLANDSSON (C) 10

Anf. 33 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 34 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf. 35 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 36 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf. 37 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 38 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf. 39 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 40 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 11

Anf. 41 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 42 FREDRIK MALM (L) 12

Anf. 43 MARIA PLASS (M) 12

Anf. 44 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf. 45 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 46 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf. 47 JENS HOLM (V) 12

Anf. 48 JOHNNY SKALIN (SD) 13

Anf. 49 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

Anf. 50 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 51 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

Anf. 52 JOHNNY SKALIN (SD) 14

Anf. 53 ORDFÖRANDEN 14

Onsdagen den 10 februari 2016

EU-nämndens uppteckningar