§ 1 Informellt möte med EU:s stats- och regeringschefer

Kabinettssekreterare Annika Söder

Information och samråd inför informellt möte med EU:s stats- och regeringschefer

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Kabinettssekreterare Annika Söder finns med oss per telefon från Bryssel.

Anf. 2 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Jag vill tacka för möjligheten att tala med er. Jag beklagar att ni har fått vänta.

Det är ett mycket flytande läge. Vi får betrakta detta som information. Jag befarar att vi kan behöva återkomma till nämnden senare under kvällen eller mot natten.

Det som har hänt sedan vi hördes av vid halv ett-tiden är att EU-28 har haft ett möte med Turkiets premiärminister. De hade en diskussion i vilken vår statsminister framförde bland annat synpunkter på mediefrihetsfrågan. I samband därmed fick vi också kännedom om ett papper från Turkiet som innehöll ett antal tilläggsförslag till det statement som vi tidigare har behandlat tillsammans.

Syftet med papperet tycks vara att försöka stoppa människosmuggling mellan Turkiet och Grekland. Det innehåller också element som inleder ett vidarebosättningssystem.

Det finns ingen text, men vi vet att just nu förhandlas detta i olika konstellationer. Under kvällen ska EU-28 samlas på stats- och regeringschefsnivå för att sedan möta Turkiet.

De punkter som har förts fram i papperet från Turkiet innebär att man ska återsända alla irreguljära migranter från Grekland till Turkiet, att för varje person som skickas tillbaka som är syrier ska EU ta emot för vidarebosättning en syrier från Turkiet. Ytterligare en punkt är att den visumliberaliseringsprocess som pågår ska tidigareläggas och förhoppningsvis vara avslutad i juni i stället för till hösten. Det har också diskuterats ytterligare resurser till Turkiet efter de 3 miljarder euro som har lagts fram för 2016–2017. De ytterligare pengarna ska vara för 2018. Det diskuteras också öppnande av nya kapitel i Turkiets EU-närmande.

Den fråga som nu diskuteras under hand är huruvida punkterna är i linje med asylrätten och non-refoulement. Det är de frågorna som är viktiga för Sverige, och det är de frågorna som är utestående – såvitt vi förstår eftersom det inte finns några texter.

Avsikten med punkterna är att de ska tas vidare av president Tusk fram till Europeiska rådets möte den 17–18 mars. President Tusk ska utarbeta detaljerna tillsammans med den turkiska sidan.

Det finns också en idé om att återsändandemekanismen från Grekland till Turkiet ska träda i kraft så snart som möjligt och att inte en tidsutdräkt innebär vad man brukar kalla en pull factor.

Det är i korthet där vi står. Vi tror att det återstår ett antal timmars förhandlingar. Jag säger igen att det viktiga tror vi för EU-nämnden och vet vi för regeringen är att Sverige värnar asylrätten i texterna och i det arbete som ska inledas vid Europeiska rådet den 17–18 mars.

Anf. 3 MARIE GRANLUND (S):

Just nu har jag inga frågor mer än att det är ett otroligt bekymmersamt läge. Jag återkommer.

Anf. 4 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag börjar i den änden att det nämndes utökade resurser för 2018. Jag har sett en medieuppgift på 3 miljarder euro. Stämmer det? Det talas om de ökade resurserna.

Vad är status på beslutet? Vad är det som ska göras? Är det fråga om ett uttalande från stats- och regeringscheferna, och sedan kommer Tusk att utarbeta detaljer för att komma fram med ett konkret förslag inom en och en halv vecka? Hur ser det ut?

Jag hörde att Stefan Löfven skulle ha lett mediefrihetsfrågan under mötet. Jag vill veta lite mer vad som har hänt med mediefrihetsfrågan under dagen i dialogen med Turkiet. Jag hörde bland annat att Hollande var kritisk. Jag vill veta vad som har hänt i den frågan.

Nås det några konkreta resultat om omfördelningen inom unionen? Har det kommit fram något där?

Det är lite svårt att förhålla sig till något som vi ännu inte har sett. Med det sagt är att det måste finnas ett hopp om att hitta en europeisk lösning för att komma till rätta med krisen. Ni får gärna återkomma till frågan om när vi behöver höras av igen och i vilket skede. Tror man över huvud taget att man kommer att ha någonting på bordet i dag eller väntar man till i morgon?

Anf. 5 JOHNNY SKALIN (SD):

Jag inväntar resultatet av fortsatta förhandlingar.

Anf. 6 ORDFÖRANDEN:

Jag undrar om alla ska direktavvisas vid gränsen eller om de ska registreras och tilldelas ett land som ska behandla asylansökan innan de avvisas till Turkiet.

Hur ska one-for-one funka? Om ingen tar sig hit därför att det inte är någon idé eftersom man inte får chans att söka asyl kommer få att komma. Om bara tio personer kommer ska bara tio tas in? Finns det några minimisiffror?

Om vi värnar asylrätten, hur säkerställer vi att förslag – vi har inte sett de exakta formuleringarna – som inte är förenliga med asylrätten eller med internationell rätt inte blir av? Allt måste underordnas de internationella regelverken. Finns det något sätt för Sverige att få in det så att det är tydligt och klart för alla att internationella regelverk gäller och att det inte går att tumma på dem?

Anf. 7 ESKIL ERLANDSSON (C):

Utöver redan framställda frågor har jag två kompletterande frågor. Den ena rör Natoinsatsen. Har statusen förändrats på den insats som Nato har inlett? I andra frågan önskar jag en komplettering om pengarna. Pratar man fortfarande exklusivt bara pengar inom EU:s existerande budget eller är det nya pengar och bidrag från medlemsstaterna?

Anf. 8 AMINEH KAKABAVEH (V):

Det är bra att statsministern har drivit yttrandefrihetsfrågan. Man diskuterar kriget mot kurderna och demokratifrågorna. Jag har en synpunkt att det är absurt att belöna Turkiet, ett land där asylrätten inte funkar och där rättssäkerheten inte funkar för egna medborgare. Det är därför flyktingarna flyr därifrån. Det är ett turkiskt maktspel att få EU-ledarna att använda flyktingfrågan för att få igenom sina krav. Det är konstigt, och man borde inte gå med på Turkiets krav. Det fungerar inte. Folk kommer att fly i alla fall. Turkiet kommer inte att stoppa några flyktingar.

Angående att öppna ytterligare kapitel om medlemskap: Det är en storskalig överenskommelse på bräckliga grunder. Jag hoppas på att få svar på frågan om Sverige kommer att motsätta sig på något sätt. Kommer man att gå med på kraven? Hur tänker man?

Anf. 9 TINA ACKETOFT (L):

Jag ska inte förlänga diskussionen. Jag instämmer i en stor del av frågorna som har ställts.

Anf. 10 DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Ordförande! Det är en knepig situation med frågan om att irreguljära flyktingar ska återsändas till Turkiet. Sedan ska i gengäld alla EU-länder ta emot Syrienflyktingar.

Vad är det som säger att inte de irreguljära flyktingarna blir brickor i ett turkiskt spel? Turkiet kommer knappast att erbjuda de irreguljära flyktingarna någon framtid eller utkomstmöjligheter i Turkiet. Det blir en konstig handel med människogruppen.

Jag undrar lite över visumreglerna som Turkiet har. Tidigare har jag hört att de i princip inte kräver visum från några muslimska länder utan ser alla som sina bröder – och det är bra. Men om Turkiet inte har några gränskontroller själv blir det ett stort inflöde till Turkiet, och då måste Turkiet ta ansvar för det självt.

Det låter som ett märkligt spel där Sverige ingår där de här irreguljära flyktingarna fungerar som brickor i spelet.

Vidare har jag en fråga om suveräniteten för varje EU-land att fatta beslut om hur många Syrienflyktingar eller andra flyktingar man vill ta emot. Kommer EU att kunna säga att det innebär hur många som helst eller finns det något tak? Jag har svårt att se att EU kan ställa sig över suveräniteten för varje land och själv reglera invandringen. Jag har svårt att se att det ska vara fri något slags dragningsrätt för Turkiet att skicka över så många landet anser.

Det låter konstigt. Det handlar om två saker. En är de irreguljära flyktingarna som fungerar som brickor i ett spel, och den andra är suveräniteten för varje EU-land att fatta beslut om hur många personer landet anser sig kunna ta emot.

Anf. 11 ORDFÖRANDEN:

Var det Annika Söder som åter anslöt sig?

Anf. 12 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Hallå! Nu är Bryssel tillbaka. Jag beklagar verkligen vår telefon.

Anf. 13 ORDFÖRANDEN:

Vilket var det sista inlägg som kabinettssekreteraren hörde?

Anf. 14 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Det var Désirée Pethrus som började tala om Turkiet – jag tror att det var det som avsågs – och Turkiets visumregler och öppenhet i förhållande till ett antal länder, till exempel muslimska länder, om jag förstod det hela rätt.

Anf. 15 DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Det var ju flera andra frågor också, om irreguljära flyktingar som blir en bricka i ett spel.

Anf. 16 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Det har jag noterat, men det jag nämnde var den sista fråga jag hörde.

Anf. 17 DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Och sedan suveräniteten…

Anf. 18 ORDFÖRANDEN:

Désirée! Om du stänger av din mikrofon låter vi kabinettssekreteraren svara på alla frågor. Om det är någonting som är missat tar vi upp det igen.

Anf. 19 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Jag beklagar tekniska missöden här som är bortom vår kontroll.

Ulrika Karlsson frågade om utökade resurser och om hur mycket. Vi har två resursdiskussioner här. Det är dels den som gäller stöd till Grekland, och den har vi inte avhandlat i dag mer än att den är omnämnd i det uttalande som nämnden har sett och som vi har talat om tidigare.

När det gäller de utökade resurser som omnämns för Turkiet har Turkiet talat om 3 miljarder euro för 2018 och 2019. Men det finns inga siffror satta på det, och vi har sagt att det naturligtvis måste vara föremål för utvärdering och behovsprövning.

När det gäller de punkter som jag nämnde och som vi ännu inte har fått på papper – som Ulrika Karlsson frågade om – är tanken att de ska infogas i det uttalande som nämnden redan har sett som ytterligare en eller flera punkter i detta. Det är mycket riktigt så att president Tusk sedan ska föra frågan vidare och skapa ett underlag för Europeiska rådets möte den 17–18 mars.

När det gäller mediefrihetsfrågan lyfte som sagt några stats- och regeringschefer upp den i förhållande till medierna. Tyvärr var det färre som lyfte upp den på själva mötet, men det var ett par stycken i tillägg till statsministern.

Omfördelning inom unionen har inte diskuterats specifikt. Det finns också med i det ursprungliga uttalandet, och det är en fråga som finns kvar också inför migrationsdiskussionen nästa vecka.

Vi håller verkligen med Ulrika Karlsson om att det är viktigt att hitta en europeisk lösning och att detta är svåra frågor. Det är svårt att förhålla sig till det här när vi får det bara några timmar innan det förväntas avgöras. Därför hoppas vi att det ska bli få detaljer i det som förs in i uttalandet så att man sedan kan ha en riktig process.

Jag kan tyvärr inte svara på frågan från Ulrika Karlsson om när vi vet mer och kan höra av oss igen till EU-nämnden. Det beklagar jag.

Carl Schlyter frågade om direktavvisning. Det grekiska systemet är sådant att den som söker asyl där ska registreras och prövas. De har ett system som innebär registrering och prövning och även utrymme för överklagande. Vi har i underhandskontakter med Grekland fått besked om att det är detta system som de tänker tillämpa och att Greklands utgångspunkt är att tillämpa EU:s regelverk och internationella konventioner.

Carl Schlyter frågade sedan hur detta med one-for-one ska fungera. Det är en riktig iakttagelse: Om människor slutar komma från Turkiet till Grekland och om ingen därmed kommer att skickas tillbaka till Turkiet blir det inte heller någon ”one” att sedan ta emot för EU. Det är ett korrekt konstaterande.

Carl Schlyter tog också upp värnandet av asylrätten. Precis som jag sa inledningsvis ser vi det som en vital del att folkrätten och asylrätten alltid iakttas. Eftersom vi baserar EU-systemet på dessa värderingar måste vi också använda dem när vi agerar.

Eskil Erlandsson tog upp frågan om huruvida Natos mandat har förändrats. Svaret är nej. Det är i och för sig inte heller någonting som har diskuterats här i dag.

Eskil Erlandsson tog också upp frågan om resurser. Vi har resurser till Grekland som går på EU:s budget genom omfördelning. Sedan har vi resurserna till Turkiet för 2016–2017, som delvis går på EU:s budget, delvis på medlemsstaternas pengar. Sedan har vi den öppna diskussionen om pengar till Turkiet för 2018 och framåt. Där finns inga belopp sagda, och där vågar jag nästan svära på att vi inte heller kommer att få några belopp. Jag tror inte att medlemsländerna är mogna för det.

Amineh Kakabaveh tog upp kurdernas situation. Det är någonting som vi också har diskuterat här i bilaterala sammanhang med olika länder. Man kan konstatera att det inte är en stor fråga bland andra länder. Men vi håller med om att den är viktig, och vi fortsätter att uppmana till att fredsprocessen måste återupptas.

Vi ser inte att det finns anledning att helt och hållet motsäga sig uppgörelsen med Turkiet. Det är ju genom till exempel utvidgningsprocessen som vi också kan påverka Turkiet genom öppnande av till exempel kapitel 23 och 24 när det gäller mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Här måste man hela tiden väga möjligheterna att påverka mot de bekymmer och den oro som vi känner för många delar av utvecklingen i Turkiet.

Désirée Pethrus tog upp frågan om huruvida de irreguljära flyktingarna är brickor i ett turkiskt spel och att det är viktigt att de inte återsänds om de kan komma i fara. Det är precis det som vi har lyft upp här om non-refoulement – att man inte får sända tillbaka personer om de riskerar att utsättas för tortyr eller annan typ av allvarlig förföljelse.

När det gäller frågan om Turkiets visumbestämmelser gällande många länder ingår detta i processen om visumliberalisering för att få möjliga återtagandeavtal. Turkiet gör också en översyn av sina viseringsbestämmelser så att en eventuell visumliberalisering, som också innehåller en rad andra villkor som måste uppfyllas, även innebär att det för EU:s del blir tydligt vilka som kan komma och inte komma via Turkiet.

Det var den sista fråga jag hörde.

Anf. 20 ORDFÖRANDEN:

Vilken process ser vi framför oss nu? Vad är det som förväntas av EU-nämnden, och vad förväntas av rådet den närmaste tiden?

Anf. 21 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Det här var en information till EU-nämnden. Vi förväntar oss att vi snart får ett utkast till text. Det vill vi naturligtvis gärna samråda med EU-nämnden om i och med att det kommer att bli ett tillägg till det uttalande som redan har diskuterats.

Jag kan dock tyvärr inte säga någonting om tiden, herr ordförande. Det finns ett rykte här om att mötet skulle börja om en kvart, men vi har inte fått någon bekräftelse.

Jag föreslår att vi håller kontakt med kansliet och med ordföranden så att vi på det viset efter ordförandens och kanslichefens bedömning får diskutera hur vi ska gå vidare och att ni i er tur samråder inom tillämpliga delar av nämnden.

Anf. 22 AMINEH KAKABAVEH (V):

Får man ställa fler frågor?

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

Innan du gör det vill jag bara säga något om processen. Jag har talat med kanslichefen. Kan vi acceptera en kvarts varsel om alla är beredda?

Anf. 24 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Vi behöver se texten. Sedan har vi en process internt också i de olika partierna. En kvart kan bli lite för snålt. Skicka texten så snart ni har den, men sedan tror jag att vi behöver lite mer tid – kanske en halvtimme.

Anf. 25 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Vi har varit med om det här förut – att vi har låtit 27 stats- och regeringschefer sitta och vänta på att vi ska ha möte. Jag har stor respekt för denna process, men det vore bra om vi kunde ha så kort tid emellan som möjligt.

Anf. 26 ORDFÖRANDEN:

Ja, precis. Men om mötet ska börja om en kvart finns det alltså ingen text, utan då ska man diskutera förslagen. Har jag uppfattat det rätt? Hur stora chanser finns det i så fall att det blir förändringar i texten – om det nu ens finns en text redan nu? Texten är väl ganska kort, om jag har fattat det rätt.

Anf. 27 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Vi tror att det är en kort text. Vi vet inte hur många andra länder som också kan ha synpunkter på texten, så vi har ingen aning om hur lång tid själva diskussionen kommer att ta. Om det blir en lång diskussion har vi naturligtvis mer tid på oss att förbereda och samråda.

Jag återvänder till mitt förslag att vi omedelbart kontaktar ordföranden och kanslichefen så snart vi vet mer. När vi ser omfattningen av den text som kommer kan vi göra ett avgörande av hur mycket tid som kan behövas. Om det är en väldigt omfattande text förstår jag naturligtvis att det behövs mer tid. Om det bara är ett litet påhak kanske det inte behövs så lång tid.

Anf. 28 ORDFÖRANDEN:

Okej. Då föreslår jag att vi ajournerar mötet.

Anf. 29 TINA ACKETOFT (L):

Kabinettssekreteraren uttalar en ställning som jag mycket väl kan ställa mig bakom. Jag tycker bara att vi får gilla läget just nu, spela på boll som den kommer och agera därefter, det vill säga att så snabbt vi får information får vi reagera på den.

Anf. 30 MARIE GRANLUND (S):

Detta är ingenting nytt. Vi har ju tidigare behandlat långtidsbudget och annat. Det är ganska snabba puckar, och det är inte så mycket mer att göra. Det här är den situation vi är i, och då får man försöka reagera väldigt snabbt.

Anf. 31 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Tack för det!

Anf. 32 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Får jag fråga en sak? Jag läste i medierna att statsministern var negativ till visumliberaliseringen och att den skulle skjutas fram till slutet av juni i år snarare än i höst. Det är inte så att vi är beredda att fälla det här på grund av denna punkt?

Anf. 33 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Jag känner inte igen den informationen, men det är mycket möjligt att den har förekommit i medierna. Vi är väldigt principiella när det gäller visumliberalisering. Om alla kriterier är uppfyllda på ett snabbt sätt går det snabbt, och om de inte uppfylls tar det längre tid tills de har uppfyllts. Det är precis som vi alltid brukar resonera om sådana här frågor: Den som vill bli medlem i EU får uppfylla kriterierna och så vidare.

Vi har alltså ingen särskild synpunkt på tidsutdräkten mer än att vi kanske tror att det kommer att vara svårt att klara detta inom de här månaderna. Men det är en principiell fråga.

Anf. 34 AMINEH KAKABAVEH (V):

Jag är jätteglad att statsministern lyfter upp frågan om yttrandefrihet, demokrati, kurdernas frågor och det krig som pågår. Jag hoppas att Sverige höjer sin röst och att vi står för detta. Det var det ena som jag hoppas att man driver.

Det andra jag tänker på är detta med one-for-one. Vi vet att Turkiet inte kommer att hindra någon. Man kunde precis se på tv-nyheterna om räddningstjänsten. Polisen bara tittar på. De gör ingenting. De vill inte stoppa människor från att komma till Europa. Därför är det också en fråga om varför man tillåter detta. Totalt 100 000 människor har kommit bara under januari februari fram till nu. Detta är en fråga där Turkiet spelar ett totalt maktspel.

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Då har vi förstått så mycket att regeringen under förhandlingarna kommer att arbeta för att asylrätten värnas. Man ska säkerställa att det inte är nya pengar som ska till i EU-budgeten på annat sätt och de övriga åsikter som har framförts här. Vi återkommer när vi har ett textförslag.

Anf. 36 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Ja. Tack så mycket!

Anf. 37 ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket, och lycka till med förhandlingarna! Då får alla vara beredda att med så kort varsel som det bara går ha ett nytt möte. Det verkar som att det blir i natt, då. Sov gott!

Anf. 38 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Tack detsamma!

Ajournering

EU-nämnden beslutade kl. 23.15 på förslag av ordföranden att ajournera samrådet.

Återupptaget samråd

Samrådet återupptogs kl. 00.15.

§ 2 Informellt möte med EU:s stats- och regeringschefer

Kabinettssekreterare Annika Söder

Information och samråd inför informellt möte med EU:s stats- och regeringschefer

Anf. 39 ORDFÖRANDEN:

Jag föreslår att vi inleder med att kabinettssekreterare Söder gör en föredragning.

Anf. 40 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Tack för ert tålamod! Vi har för en liten stund sedan cirkulerat ett utkast till uttalande från EU:s stats- och regeringschefer. Det är i stora drag samma text som vi har diskuterat tidigare.

De tillägg som finns är huvudsakligen på s. 2. Där vill jag peka på ett par saker. På s. 2, efter bullet points, står det så här: The president of the European Council will take forward these proposals and work out the details with the Turkish side before the March European Council.

Nästa mening är struken: The objective is to ensure that the return mechanism mentioned above will apply to all migrants arriving from Turkey as of today, är struken.

Texten lyder alltså: The President … och så vidare … before the March European Council. This work will respect European and international law.

Sedan vill jag också peka på att diskussionen om bristen på mediefrihet i Turkiet är reflekterad i meningen under.

Jag vill även peka på att de bullet points som står högst på s. 2 är de som vi i korthet redovisade vid det förra mötet.

Jag vill också peka på att man kan korsläsa denna första bullet point – to return all new irregular migrants – med den gamla punkten 3 b, där det slås fast angående irregular migrants not in need of international protection. Då är det ett förtydligande av att det här handlar om de personer som inte har skyddsbehov.

De här punkterna har reviderats sedan vi redovisade dem när vi bara hade hört om dem och inte haft dem i text.

Den andra punkten handlar om det som vi kallar för one-for-one, alltså att om syrier återförvisas till Turkiet så kommer EU att ha hand om syrier i motsvarande mån för vidarebosättning i EU.

Nästa punkt handlar om visumliberaliseringen och att den ska påskyndas till slutet av juni. Här gäller förstås fortfarande kriterierna.

Vi kan se i nästa punkt att där omnämns de 3 miljarder euro som är beslutade sedan tidigare. Sedan talas det om ytterligare finansiering inom flyktingfaciliteterna. Här vill jag gärna understryka att de här pengarna inte går in i Turkiet, utan det är ju pengar som kommer att gå till UNHCR och andra organisationer för att hjälpa syriska flyktingar i Turkiet.

Sedan kommer frågan om att öppna nya kapitel i anslutningsförhandlingarna för Turkiet, och det är ju ingen fast text utan det är att förbereda ett sådant beslut.

Sedan står det att man ska fortsätta att överväga möjligheten att etablera safe areas i Syrien, och sedan att Tusk som sagt ska utarbeta det här inför Europeiska rådet nästa vecka och att det ska ske i respekt för europeisk rätt och folkrätten.

Det är de nya punkterna som jag kan redovisa för nämnden. Just nu har EU 28:s stats- och regeringschefer samlats, och de kommer också att ha ett kort möte med Turkiets premiärminister innan den här övningen är slut.

Anf. 41 ORDFÖRANDEN:

Nu tycker jag att vi begränsar oss till korta förtydliganden och frågor och efter det om man kan acceptera texten.

Anf. 42 MARIE GRANLUND (S):

Jag tycker att det har varit en framgång att ni har fått in det här om europeisk rätt och folkrätt, med hänsyftning till asylrätten.

Texterna kan väcka många olika frågor, men lyckligtvis kommer vi att återkomma till det här mer i detalj många gånger inför nästa möte i Europeiska rådet men också i de olika fackråden.

Jag tycker alltså att det är en framgång att man har fått in det här om europeisk rätt och folkrätt.

Anf. 43 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Precis. Man kan tycka mycket om detta, och vi kommer att återkomma till det eftersom det kommer att bli ett skarpt läge till marsmötet eller nästa möte i Europeiska rådet. Det var viktigt att nå en lösning här nu och komma överens.

Den punkt som jag ser som är ny och som vi inte har samrått om tidigare är ju den om safe areas in Syria, och den sätter vi rätt många frågetecken kring från Moderaternas sida. Men i övrigt går vi alltså med på detta nu, och så får vi återkomma till ER.

Anf. 44 JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Som jag förstod det kommer man från EU:s sida att gå med på vidarebosättning från Syrien till EU. Det är ingenting som vi från vårt partis sida vill se. Vi tycker i så fall att man får fortsätta förhandla med Turkiet.

Visumliberalisering vill vi inte heller ska påskyndas och inte heller EU-närmande. Som jag förstod det på den beskrivning som gavs här ska det öppnas nya kapitel i anslutningsförhandlingarna, och då undrar jag vad som har ändrats i relationen mellan EU och Turkiet. Är det så att Turkiet utövar påtryckningar på EU nu därför att Turkiet råkar vara grannland med Syrien? Jag kan förstå att man gör det från Turkiets sida, men jag har mindre förståelse för att EU går med på det så här långtgående och att man också går med på det från svensk sida.

Amineh Kakabaveh från Vänsterpartiet nämnde tidigare en farhåga om att Turkiet utnyttjar EU. Det har jag också. Även jag tror att Turkiet utnyttjar situationen för att närma sig EU. Detta gör man naturligtvis för att man är ett stort och mycket fattigare land än de rika länderna i EU och har stor vinning av det hela.

Jag tycker inte att vi ska ge Turkiet det och framför allt inte i ett sådant här lite av ett gisslanläge. EU är nu beroende av att Turkiet fullföljer sina förpliktelser när det gäller att tolka folkrätt, asylrätt och liknande saker och att man bidrar till att betala ett flyktingsystem som fungerar.

I övrigt vill jag bara sammanfatta med att vi anmäler avvikande mening i dess helhet, i nuvarande situation, alltså i detta samhällsläge. Jag nöjer mig med det.

Anf. 45 ORDFÖRANDEN:

Jag är mycket glad för att vi fick bort meningen om att alla migranter som kommer från Turkiet från i dag ska returneras. Det är bra att den är borta.

Däremot tycker jag fortfarande att det finns en oklarhet när det gäller bullet point 1. Där står det return all new irregular migrants, men det står inte not in need of international protection som man sedan ser i 3 d.

3 d kan man säga gäller de historiska, och bullet point 1 gäller de nya. Men samtidigt gäller 3d att från den 1 juni så ska det här nya agreement också ta hänsyn till not in need of international protection.

Jag vill därför antingen att Sverige får in att det står not in need of international protection även i bullet point 1, eller åtminstone att det är uppenbart för alla att principen not in need of international protection gäller i sin helhet, eftersom det står att det gäller även i framtiden från den 1 juni.

Sedan delar jag nog Moderaternas åsikt om realismen i att försöka upprätta säkra områden i Syrien.

Jag tycker ändå att Sverige verkligen har tagit bort de värsta grovheterna i förslaget och gjort det till en produkt som är rimlig att jobba vidare med. Sedan får vi se om slutprodukten är i full respekt med europeisk och internationell rätt.

Men det här med not in need of international protection i bullet point 1 – kan man entydigt säga att det faktiskt gäller, eftersom återvändande ska ske i enlighet med de avtal som gäller, och i d, den mer detaljerade punkten, hänvisar man till det? Det skulle jag vilja ha klarlagt.

Anf. 46 ESKIL ERLANDSSON (C):

Jag ser i ljuset av att Tusk nu ska ta fram ett förslag till om en dryg vecka att vi inte kan göra annat än att godkänna det som ligger på bordet i kväll. Samtidigt förbehåller jag mig rätten att ha synpunkter på detaljerna när de kommer. Vi vet inte detaljerna i det avtal som ska formuleras om åtta tio dagar.

Anf. 47 ORDFÖRANDEN:

Den brasklappen delas nog av både regeringen och samtliga ledamöter.

Anf. 48 AMINEH KAKABAVEH (V):

Det är bra att Sverige försöker. Jag hoppas att man har kunnat stå på sig och att man inte går med på Turkiets krav. Det känns just nu som att Turkiet har vunnit på alla punkter. På samtliga punkter är det egentligen Turkiet som är vinnare. Det är väldigt olyckligt.

Utifrån vad vi har sagt under dagen och i fredags kommer jag inte att kunna gå med på det här, tyvärr, eftersom det är Turkiet som har förhandlat med EU och inte tvärtom. Att man helt enkelt ska se till att asylrätten och internationell rätt följs är en grundläggande princip. Det är inte förhandlingsbart, och det måste europeiska länder ha respekt för. Det tycker jag inte är någon direkt framgång heller eftersom det är mycket oklart. Därför kommer jag i nuläget att anmäla avvikande mening på samtliga punkter.

Anf. 49 TINA ACKETOFT (L):

I och med att jag alldeles nyligen lyckades koppla upp mig till det här telefonsammanträdet och dessutom känner att jag över huvud taget inte har någon koll på det underlag som nu har skickats ut sedan vårt senaste möte får jag instämma i brasklappen från Eskil Erlandsson om att det här inte kan anses vara något samråd. Jag ställer mig väldigt frågande till vad vi över huvud taget fattar för beslut här just nu. Det är nog vad jag kan säga från vår sida.

Anf. 50 ORDFÖRANDEN:

Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det. Ska jag tolka det som att du avstår på grund av brist på tillräcklig information?

Anf. 51 TINA ACKETOFT (L):

Så kan vi uttrycka det på ett korrekt sätt; ja.

Anf. 52 DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag känner på samma sätt. Det är oerhört allvarliga frågor som vi behandlar på så här kort tid. Jag har samrått lite med min gruppledare och tycker att det här inte känns särskilt bekvämt. Det är frågor som måste besvaras.

Fattar vi beslut om den här inriktningen slutgiltigt nu, eller görs det på nästa möte i nästa vecka? I så fall känns det lite enklare att hinna förankra och få lite mer på fötterna. Är det här alltså en inriktning, men vi tar inte beslut om det här med one-for-one? Då tycker jag att jag kan stå bakom att regeringen går vidare med de här texterna. Annars tycker jag att det känns som att jag snarare avstår från att delta i ett beslut.

När det gäller visumliberaliseringen säger kabinettssekreteraren att det samtidigt är de gamla kriterierna som fortfarande gäller. Det står inte i texten, utan där står en tidpunkt. Sedan är det omöjligt att kunna sätta sig in i alla detaljer, till exempel det här med one-for-one. Är det en tidsbegränsad insats, eller är det någonting som vi binder upp oss vid under en längre tid?

Jag har svårt att se hur det här ska vara en framgångsrik metod. Jag tycker att det är en väldigt knepig konstruktion som det finns mycket frågetecken kring. Jag deltar alltså inte i beslutet för närvarande.

Anf. 53 ORDFÖRANDEN:

Frågorna kommer att komma tillbaka igen. Det här är vad Tusk ska jobba vidare med för att kunna lägga fram ett slutgiltigt förslag. Det här är ett uttalande och inte en rådsslutsats.

Anf. 54 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Ordförande! Tack för frågor och kommentarer! Marie Granlund nämner att det är en framgång att vi har folkrätten och EU-rätten omnämnda här. De utgör ju också grunden för hur man ska arbeta vidare med de olika frågorna, så det är väldigt vitalt att det står där, eftersom det förklarar en del andra formuleringar.

Vi delar naturligtvis Ulrika Karlssons uppfattning att det är viktigt att nå en lösning.

När det gäller safe areas nämnde jag vid vårt förra eller förrförra samråd att vi är skeptiska till det och anser att det är en FN-fråga. Vi tror inte heller att det är en framgångsväg med de risker som är förenade med safe areas. Nu är formuleringen väldigt vag, så vi anser att vi kan leva med den och fortsätta att diskutera den.

Johnny Skalin tog upp frågan om att eventuellt öppna nya förhandlingskapitel med Turkiet. Det har under flera år varit Cypern som blockerat möjligheten att öppna nya kapitel. Vi är av uppfattningen att öppnandet av nya kapitel ger Europeiska unionen en möjlighet att diskutera med och påverka Turkiet i viktiga frågor som många av er har tagit upp, till exempel mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Carl Schlyter tar upp frågan i första bullet point om irregular migrants. Där vill jag igen peka på 3 d, som tydliggör att det handlar om dem som inte är i behov av skydd, och också åter visa på formuleringarna kring EU-rätten och folkrätten som ju därmed innebär att EU-rätten och folkrätten vad gäller asyl är tillämpliga.

Eskil Erlandsson sa mycket riktigt att vi kan ha synpunkter på detaljerna sedan. Det kommer regeringen naturligtvis att ha, och det kommer vi att ha samråd med EU-nämnden om. Därför uppfattar jag att Eskil Erlandsson har en lite annan nyans i sitt inlägg än Tina Acketoft och Désirée Pethrus som var mer tveksamma till att delta i beslutet.

Amineh Kakabaveh säger att Turkiet har vunnit på alla punkter. När vi arbetar med de här frågorna och iakttar folkrätten och EU-rätten kommer naturligtvis också de att vinna på flera punkter, så jag delar inte fullt ut Aminehs syn på detta.

Jag håller med både Tina Acketoft och Désirée Pethrus om att det är allvarliga frågor. Vi tycker inte heller att processen är bra. Det är naturligtvis inte bra för vare sig vår riksdag eller regeringen att få sådana här punkter framlagda med bara några timmars varsel. Därför är det bra att det nu har blivit en sådan process som kanske inte var avsikten från början, att vi listar punkterna och ordförande Tusk och vi andra sedan kommer att arbeta vidare med frågorna och utmejsla detaljerna i enlighet med EU-rätten och folkrätten.

Vad gäller visumliberaliseringen vill jag bara påpeka att det är vägkartan för visumliberaliseringen som gäller, och därför anser vi att formuleringen om acceleration kan fungera också för oss. Vi utgår från att det är vägkartans olika regler och kriterier som ska uppfyllas.

Anf. 55 ORDFÖRANDEN:

Behöver någon ställa en klargörande fråga? Jag finner inte att så är fallet.

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna och en oliklydande avvikande mening anmäld från Vänsterpartiet samt att flera partier har uttryckt önskan om möjligheter att återkomma i ett senare skede med en tydligare ståndpunkt när man har bättre informationsunderlag. Det vet vi allihop att vi har möjlighet att göra.

Liberalerna avstår och KD avstår.

Då tackar vi för samrådet och önskar lycka till på fortsatt möte.

Anf. 56 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER:

Tack och god natt!

Anf. 57 ORDFÖRANDEN:

God natt.

Innehållsförteckning

§ 1 Informellt möte med EU:s stats- och regeringschefer 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 1

Anf. 3 MARIE GRANLUND (S) 2

Anf. 4 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 2

Anf. 5 JOHNNY SKALIN (SD) 2

Anf. 6 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 7 ESKIL ERLANDSSON (C) 3

Anf. 8 AMINEH KAKABAVEH (V) 3

Anf. 9 TINA ACKETOFT (L) 3

Anf. 10 DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 3

Anf. 11 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 12 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 4

Anf. 13 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 14 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 4

Anf. 15 DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 4

Anf. 16 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 4

Anf. 17 DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 4

Anf. 18 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 19 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 4

Anf. 20 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 21 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 6

Anf. 22 AMINEH KAKABAVEH (V) 6

Anf. 23 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 24 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 6

Anf. 25 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 6

Anf. 26 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 27 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 7

Anf. 28 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 29 TINA ACKETOFT (L) 7

Anf. 30 MARIE GRANLUND (S) 7

Anf. 31 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 7

Anf. 32 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 7

Anf. 33 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 7

Anf. 34 AMINEH KAKABAVEH (V) 8

Anf. 35 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 36 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 8

Anf. 37 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 38 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 8

§ 2 Informellt möte med EU:s stats- och regeringschefer 9

Anf. 39 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 40 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 9

Anf. 41 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 42 MARIE GRANLUND (S) 10

Anf. 43 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 10

Anf. 44 JOHNNY SKALIN (SD) 10

Anf. 45 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 46 ESKIL ERLANDSSON (C) 11

Anf. 47 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 48 AMINEH KAKABAVEH (V) 11

Anf. 49 TINA ACKETOFT (L) 12

Anf. 50 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 51 TINA ACKETOFT (L) 12

Anf. 52 DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 12

Anf. 53 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 54 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 12

Anf. 55 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 56 Kabinettssekreterare ANNIKA SÖDER 14

Anf. 57 ORDFÖRANDEN 14

Måndagen den 7 mars 2016

EU-nämndens uppteckningar