Måndagen den 24 maj

EU-nämndens uppteckningar 2020/21:44

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Klockan är 10.30 och vi inleder dagens EU-nämndssammanträde med statsminister Stefan Löfven. Det ska bli information och samråd inför extra möte i Europeiska rådet den 25 maj.

Sammanträdet är öppet och går att följa på webben. Journalister och allmänhet kan vara med på läktaren.

(Ordföranden förrättade upprop.)

Kan nämnden medge deltagande av ledamöter på distans? Jag finner frågan med ja besvarad.

Efter statsministerns inledningsanförande går ordet till partierna i storleksordning för frågor och inlägg. Sedan har vi möjlighet till en andra frågeomgång med partier som har fler än en ledamot.

Jag välkomnar statsministern till dagens EU-nämndssammanträde.

§ 2  Europeiska rådet

Statsminister Stefan Löfven

Information och samråd inför extra möte i Europeiska rådet den 25 maj 2021

Anf.  2  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Herr ordförande! Europeiska rådet träffas igen i Bryssel med början i kväll och fortsättning i morgon. Det är en gedigen dagordning som omfattar pandemin, klimatet, Ryssland, Mellanöstern och Storbritannien.

Herr ordförande! Låt mig ändå börja med en fråga som sattes upp på dagordningen sent i går kväll. I går tvingades Ryanairs flight FR4978 på väg mellan Aten i Grekland och Vilnius i Litauen att landa i Belarus huvudstad Minsk. Planet befann sig i belarusiskt luftrum när ett stridsflygplan tvingade ned det för landning. Syftet var att kunna gripa Roman Protasevitj, en känd journalist och regimkritiker.

Det här är en olaglig och fullständigt oacceptabel handling. Agerandet äventyrade liv och säkerhet för besättningen och de cirka 170 passagerarna ombord och stred mot internationell rätt. Händelsen är ett led i utvecklingen där den illegitime presidenten Aleksandr Lukasjenko och hans regim alltmer desperat försöker tysta och betvinga oppositionen.

Roman Protasevitj och alla andra oppositionella som frihetsberövats under protesterna mot det orättvisa presidentvalet i augusti förra året måste friges. Regeringen har tillsammans med övriga EU-länder protesterat mot händelsen. Vi följer naturligtvis situationen noga, inte minst genom vår ambassad på plats. I kväll ska vi diskutera hur EU ska svara, för detta hemska agerande måste få konsekvenser.

Vi ska inte tveka att använda alla de verktyg som vi har till vårt förfogande. Det kan innebära sanktioner mot dem som varit inblandade. Det kan handla om att stoppa överflygningar och/eller stoppa civil flygtrafik till och från Belarus. Jag vill inte utesluta något alternativ. Givetvis måste också en internationell utredning tillsättas. Agerande kan väntas också i andra internationella forum. Bland annat har Sverige som OSSE-ordförande fördömt det inträffade och krävt Protasevitjs omedelbara frigivande.

Herr ordförande! Jag går nu vidare till övriga punkter på dagordningen. Läget är fortfarande allvarligt med spridningen av covid-19 i många delar av världen, däribland EU. Samtidigt genomförs vaccineringen i hög takt. Flera EU-länder börjar lätta på sina restriktioner. Även om läget nu ser bättre ut i många länder behövs fortsatta åtgärder för att dämpa smittspridningen, så också i Sverige.

Det pågår ett intensivt arbete med vaccineringen runt om i Europa, och allt fler har fått både sin första och sin andra dos. Kommissionen fortsätter att arbeta för att säkra produktion och leveranser av vaccin. Mer vaccin behövs, både för att klara de pågående vaccinationsprogrammen och för att möta framtida behov av påfyllnadsdoser, till exempel för att stoppa nya mutationer. Den 8 maj slöt kommissionen ett nytt avtal med Pfizer-Biontech om 900 miljoner vaccindoser för leverans 2022 med möjlighet att köpa ytterligare 900 miljoner doser.

Vi behöver alltså hantera smittspridningen här och nu och samtidigt förbereda oss för kommande behov. Det är också väldigt viktigt att vaccinet når alla världens hörn. Ingen är säker förrän alla är säkra. Global vaccintillgång är avgörande för att minska riskerna för skadliga virusmutationer och för att stärka den ekonomiska återhämtningen.

I takt med att allt fler nu vaccineras i EU är det hög tid att planera för hur vi kan dela med oss av våra överskottsdoser. EU har sedan pandemins utbrott bidragit till global vaccintillgång. Totalt har vi bidragit med ungefär 2,5 miljarder euro till det globala vaccinsamarbetet Covax. Sverige är dessutom världens största enskilda finansiär av Covax sett till vår folkmängd.

Man ska också ha i åtanke att det har exporterats mer än 210 miljoner vaccindoser till 45 länder från EU. Det innebär att Europa med bred marginal är världens ledande vaccinleverantör. För att få fram och fördela största möjliga mängd vaccindoser behöver vi utveckla en effektiv EU-gemensam mekanism. Det är bra att vi nu tar ett viktigt steg och beslutar att dela med oss av 100 miljoner doser av vaccinöverskottet under andra halvåret 2021, alltså i år.

Herr ordförande! I takt med att allt fler har vaccinerats kan vi gradvis öppna våra samhällen. Här blir de digitala gröna vaccinintygen ett viktigt hjälpmedel för att vi åter ska kunna röra oss fritt över våra gränser. Det är bra att förhandlingarna nu har gått i lås, så att intygen kan vara på plats snart och därmed underlätta resande igen när smittläget så tillåter.

Herr ordförande! Klimathotet är vår tids största utmaning. Vi behöver öka takten i omställningsarbetet för att nå de skärpta klimatmålen. Får vi till det här rätt ger den gröna omställningen också stora möjligheter att stärka Sveriges och EU:s konkurrenskraft. Vid det här mötet står medlemsstaternas beting för utsläppsminskningar i fokus. Vi ska totalt nå en utsläppsminskning om minst 55 procent till år 2030 och i förlängningen bli klimatneutrala år 2050.

Ska vi ha en chans att nå de här målen måste alla länder och alla sektorer bidra. Alla måste bli klimatsmarta. Då kommer också EU att kunna fortsätta vara ledande i det globala klimatarbetet. Det är även mycket positivt att USA under Bidenadministrationen återansluter till Parisavtalet och kan bidra ytterligare till klimatarbetet.

Herr ordförande! Europeiska rådet ska också föra en strategisk diskussion om EU:s relation till Ryssland. Genom den militära kraftsamling som ägde rum i våras har Ryssland ytterligare ökat spänningen i Ukraina. Dessutom fortsätter Ryssland med desinformation, cyberangrepp och provocerande militärt uppträdande. Man har tydligt försämrat de diplomatiska relationerna med EU, bland annat genom ett antal grundlösa sanktioner, däribland mot Europaparlamentets talman David Sassoli, kommissionären Věra Jourová och en tjänsteman vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Nyligen har också den ryska inblandningen i de dödliga explosionerna i ett ammunitionslager i Tjeckien år 2014 blottlagts.

Samtidigt fortsätter läget för demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer att försämras i Ryssland. Behandlingen av politikern Aleksej Navalnyj är ett exempel på oppositionens och civilsamhällets försämrade möjligheter att verka. EU har agerat. Under våren har vi tillsammans antagit två paket med restriktiva åtgärder mot individer och entiteter inom ramen för den nya sanktionsregimen, som är kopplad till mänskliga rättigheter. Samtidigt bör vi eftersträva dialog och engagemang med Ryssland på områden där det tjänar EU:s intressen samt öka stödet till det ryska civilsamhället.

Vår diskussion vid det kommande mötet ska följas upp vid nästa europeiska råd vid midsommar. Inför det mötet ska EU:s utrikestjänst och kommissionen ta fram en rapport som diskussionsunderlag. Det är i ljuset av det förvärrade läget viktigt att EU fortsätter att agera enigt och tydligt och att alla medlemsstater bekräftar grunderna för EU:s Rysslandspolitik. Det är mycket positivt att så nu sker.

Herr ordförande! Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien har nu tillämpats i drygt fyra månader. Vi kan konstatera att det hittills har varit en del meningsskiljaktigheter, framför allt vad gäller Nordirland och fisket. Dessa kommer att uppmärksammas under mötet. Kommissionen uppmanas att fortsätta arbeta för att avtalen som har slutits mellan EU och Storbritannien genomförs fullt ut. Det finns anledning att understryka hur viktigt det är att skapa förutsättningar för en så bra relation som möjligt mellan EU och Storbritannien. Det är viktigt för EU, för Sverige och för Storbritannien. Med det, herr ordförande, avslutar jag redovisningen inför mötet.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Jag tackar statsministern för föredragningen.

Jag kommer nu att lämna ordet till partierna i storleksordning, så att de kan framföra sina synpunkter. Jag vädjar till ledamöterna att så långt som möjligt försöka hålla sig till förslagen på draft conclusions, det vill säga Belarus, covid, klimat, Ryssland och UK gällande handelsavtal.

Anf.  4  MARIA STRÖMKVIST (S):

Ordförande! Jag tackar statsministern för redogörelsen.

Jag vill liksom statsministern börja med situationen i Belarus, som efter en mörk vecka kulminerade med det olagliga ingripandet mot ett civilt flyg som var på väg mellan två EU-länder. Det var ett tvångsingripande för att kunna gripa regimkritikern och journalisten Roman Protasevitj. Vi socialdemokrater menar att han måste friges omedelbart.

Med det sagt övergår jag till min fråga till statsministern. Att EU nu har en klimatlag på plats med högre ambitioner för utsläppsminskningar till 2030 är oerhört viktigt. Som socialdemokrat är jag naturligtvis lite extra stolt över det jobb som vår EU-parlamentariker Jytte Guteland gjort för att lagen ska bli verklighet.

De närmaste tio åren ska vi nu minska utsläppen med mer än vad vi har gjort de senaste tre decennierna tillsammans. Men lika viktigt som att vi har ambitiösa klimatmål är det att vi faktiskt också når dem. Därför välkomnar vi den oberoende expertgruppen, som hela tiden ska utvärdera att vi gör tillräckligt.

En av de frågor som man inte lyckats enas om och som vi har drivit är målet om att klimatneutralitet år 2050 ska gälla för alla medlemsstater och inte bara för EU som helhet. Då är min fråga till statsministern: Hur ser möjligheterna ut att komma vidare i den frågan framöver?

Anf.  5  JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Jag vill precis som Maria Strömkvist och statsministern inleda med den kapning av ett europeiskt Ryanairplan som skedde i går. Det var ett irländskt flygplan som flög mellan två EU-huvudstäder, Aten och Vilnius. Ombord fanns 171 passagerare som tvingades ned av den belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko. Han skickade upp stridsflygplan för att tvinga ned passagerarplanet. Målet var att fängsla Roman Protasevitj, en 26-årig journalist och demokratiaktivist som hade fått fristad i vårt grannland Litauen. Nu har han blivit arresterad i Minsk.

Det här är ett gränslöst övertramp. Här krävs det europeiskt ledarskap. Här måste vi vara tydliga: Här går vår gräns. Det handlar om europeisk säkerhet, och det handlar om demokrati.

Den svenska regeringen måste nu kliva fram och driva en tydlig linje om ett kraftfullt EU-svar, inte stå vid sidan om utan ta ledartröjan. Vi kräver att garantier finns för att regeringen faktiskt agerar. Det räcker inte att, som jag uppfattar det statsministern säger, inte stå i vägen. Stefan Löfven behöver på diskussionen under middagen i kväll vara proaktiv och ta upp frågan på ett sätt som dels klargör vårt intresse, dels visar solidaritet med våra irländska, litauiska och grekiska partner.

Det är bra att statsministern här säger att detta är oacceptabelt och att det kräver konsekvenser. Det är oerhört viktigt. Om Belarus och Lukasjenko kan komma undan och det inte blir konsekvenser tolkar man ju det som att det är okej att bete sig på det här viset. Och som sagt: Detta är ett gränslöst övertramp.

Vi anser att det krävs skarpa förslag om att stoppa all flygtrafik till Belarus över landets luftrum. Ett sådant förslag bör läggas fram i kväll. Målet måste vara att Roman Protasevitj friges.

Samtidigt får detta inte ta fokus från de allvarliga övergrepp som skett i Ryssland. Även här behöver Sverige kliva fram och ta en framträdande roll. Det är verkligen på tiden att det hålls en strategisk diskussion om Ryssland.

Händelseutvecklingen i Ryssland har under långt tid kraftigt försämrats. Rysslands agerande har blivit alltmer aggressivt, såväl utrikes som inrikes. Det finns många exempel att lyfta fram. Statsministern lyfte fram behandlingen av den ryska oppositionen och oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Man kan också lyfta upptrappningen i östra Ukraina, behandlingen av Borrell vid hans besök i Moskva samt Lavrovs kritiska uttalanden om EU, som visar att Ryssland inte bryr sig om EU och dess agerande. Vidare har vi utvisningen av europeiska diplomater utan godtagbara skäl som statsministern lyfte upp, Rysslands så kallade lista över ovänliga och vänliga stater som Charles Michel lyfter upp i sitt inbjudningsbrev samt att man ger stöd till Belarus och välkomnar olika ageranden av Lukasjenko.

Det är som sagt verkligen på tiden att det sker en strategisk diskussion i EU-kretsen. Jag förstår att detta kommer att vara i två steg och att det vid nästa möte i juni kommer att finnas en rapport. I utkastet till rådsslutsatser finns tre punkter som Moderaterna ställer sig bakom.

Jag vill också säga att statsministern och Sverige som sagt måste vara väldigt tydliga på mötet i kväll och i morgon med att Rysslands aggressiva agerande och beteende kräver kännbara motåtgärder. Först och främst måste vi visa, eller vi ska visa, solidaritet med de EU-länder som har blivit utsatta för attentat på sina territorier. Det bra att det finns en punkt om solidaritet. Sverige borde ställa sig på Tjeckiens sida och se över om det verkligen räcker med att enbart visa solidaritet. Flera andra länder har ju valt att utvisa diplomater, men inte Sverige.

Det är också av stor betydelse att Sverige och EU står upp mot Kremls attacker, såväl mot sina medborgare som mot omvärlden. Det krävs förstärkta och nya sanktioner. Exempelvis bör Nord Stream 2 inkluderas i detta, vilket vi har lyft tidigare. Jag skulle vilja fråga statsministern vad regeringen på riktigt kommer att verka för inom ramen för de fem principerna.

Sammanfattningsvis, ordförande, krävs det nya åtgärder, någonting som faktiskt är kännbart, och att Sverige tar på sig ledartröjan. Ingenting annat än kraftfullhet och tydlighet krävs i detta läge för att visa en samordnad europeisk utrikes- och säkerhetspolitik.

Anf.  6  MARTIN KINNUNEN (SD):

Ordförande! Tack, statsministern, för föredragningen!

Flygkapningen från regimen i Belarus är inte bara oacceptabel; den går inte att tolerera. Detta är en form av statlig terrorism. Protasevitj måste frisläppas. Om detta tycks vi vara överens, vilket är positivt.

Något som vi från Sverigedemokraterna saknar är tydliga idéer och förslag från den svenska regeringen om hur EU ska bemöta detta. Man har det senaste dygnet kunnat läsa flera olika typer av förslag på konkreta sanktioner från flera regeringar i Europeiska unionen. Statsministern är väldigt tyst om vad Sverige egentligen tycker. Är det så att statsministern planerar att sitta vid sidan av bordet, lyssna och sedan säga ja till det de andra har kommit överens om, eller finns det en tydlig svensk linje?

Från Sverigedemokraterna tycker vi att det måste vara tydliga, skarpa sanktioner. All flygtrafik bör omfattas, och särskilt bör sanktioner riktas mot det statliga flygbolaget. Det kommer också eventuellt att vara en diskussion om gränspassager till lands, något som flera företrädare för andra regeringar har fört fram. Där bör man dock ha viss försiktighet eftersom många invånare i Belarus använder just gränspassager för att kunna arbeta. Det är viktigt att sanktionerna träffar där de gör allra mest ont.

Den här diskussionen går också att överföra på diskussionen rörande Ryssland. Vill Sverige ha skarpare sanktioner mot Ryssland? Har man någon idé om hur de skulle kunna utformas? Från Sverigedemokraternas sida står vi fortfarande bakom att skärpa sanktionerna, och vi tycker även att Nord Stream 2 ska omfattas.

Diskussionen om Mellanöstern är också med på agendan vid mötet. Vi instämmer fullt ut i positionen rörande att man ska arbeta för en tvåstatslösning, men vi tycker samtidigt att positionen bör tydliggöra att även Israel har rätt att försvara sig mot angrepp från terrorister. Man kan aldrig acceptera civila mål eller användande av civila som mänskliga sköldar. Detta måste fördömas.

Sedan tänkte jag säga några ord angående klimatpolitiken och den gröna given. Nu kommer vi in i en fas där målen nästan har satts upp och man ska börja diskutera bördefördelningen. Detta är kanske det för svensk del allra viktigaste. Vi vet att EU ser Sverige som en möjlighet till en enorm kolsänka där vår skog kan växa och hjälpa EU att nå sina klimatmål. Vi vet att EU ser våra kuster som en enorm potential för att smälla upp otroligt många vindsnurror för att förse Europa med elektricitet.

Här måste regeringen stå upp för svenska intressen. Det är inte på bekostnad av svensk konkurrenskraft som EU ska uppnå sina klimatmål. Alla länder måste bidra. Vi får inte se en repris av hur det gick sist, när Sverige fick de skarpaste kraven på sig samtidigt som andra länder till och med fick möjlighet att öka sina utsläpp. Det är oacceptabelt, anser vi från Sverigedemokraternas sida. Vi uppmanar Stefan Löfven att vara tydlig i förhandlingarna. Inget land får komma undan. Sverige ska inte ha de värsta kraven på sig av alla. Vi får inte bli bortgjorda en gång till.

Anf.  7  KERSTIN LUNDGREN (C):

Ordförande! Det som hände i går när Lukasjenko ägnade sig åt piratverksamhet och kapade ett flyg mellan två huvudstäder i EU är naturligtvis bortom alla gränser och måste inte bara fördömas utan också få ett tydligt svar från EU i kväll. Det är naturligtvis oerhört viktigt att vara tydlig med att två av resenärerna har kidnappats och satts i fängelse. Ett tydligt svar måste komma i kväll. Både Roman Protasevitj och Sofia Sapega måste frisläppas.

Flygplanskapningen utreds nu som en brottsutredning i Litauen. Här utgår jag från att Sverige ger Litauen sitt stöd och att EU också ger stöd till utredningen. I avvaktan på utredningen bör civilt flyg från Belarus stoppas från att landa inom EU. Jag utgår också från att det finns stöd för att EU avlyser EU-flyg från att resa över Belarus territorium. Det är inte säkert längre.

Jag upplever också att det är oerhört viktigt att Europeiska rådet i kväll signalerar att det inte bara är det fjärde sanktionspaketet som nu gäller utan att det nu tillförs ytterligare åtgärder. Det är då de ekonomiska, att stoppa penningflödet som säkrar regimen. Där måste man täppa till hålen. Det är korruption och annat. Att slå tydligt mot penningflödet som ger regimen luft måste bli signalen till kommande utrikesråd att säkra.

Sedan kan man misstänka att Lukasjenkos offensiva flygplanskapning inte skedde utan att Kreml var involverat. Vi får väl se om FSB också – det finns ju uppgifter om det, men det återstår att se – var inblandat i denna kapning. Det är då naturligtvis ett Kreml-ansvar.

Detta leder över till det som handlar om Ryssland och den strategiska diskussionen. Det vore intressant att veta hur statsministern bedömer de fem principerna när det gäller strategi i det selektiva engagemanget med Ryssland. Det måste ju vara väldigt selektivt och väldigt strategiskt i det här läget. Där skulle jag gärna vilja höra statsministerns syn.

Avslutningsvis noterar jag att statsministern talar om behandling av Navalnyj. För min del och för vår del handlar det inte om behandling utan om ett övergrepp mot Navalnyj, ett rättsligt övergrepp i strid med Europadomstolen för mänskliga rättigheter och de domslut som har kommit därifrån. Han måste naturligtvis också släppas fri. Det kravet måste vara tydligt.

I punkten 9 talas det om provokativa ryska aktiviteter i samma anda, både mot EU och mot länder i det östliga partnerskapet. Här är det ju inte provokativa aktiviteter; det är ockupation och militära angrepp som pågår.

Här krävs också tydligt språk och inte överslätande. Jag hoppas och förväntar mig i den strategiska diskussionen att statsministern använder den typen av tydlighet. Vi vet att otydlighet utnyttjas både i Kreml och i Minsk. Det borde vi dra slutsatser av.

Anf.  8  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Herr ordförande! Jag börjar med inlägget från Maria Strömkvist, Socialdemokraterna, om klimatneutraliteten 2050. Det kommer senare nu i år lagstiftning på det här området som kommer att innebära mål för länderna. Varje sektor och ländernas åtagande inom den sektorn kommer att konkretiseras vartefter. Men vi kommer fortfarande att få argumentera för betydelsen av detta. Det står i slutsatserna till det här mötet att alla länder måste bidra om vi ska nå målet. Jag tycker att det redan nu finns med. Nu ska vi fortsätta, och sedan kommer det mer lagstiftning som helt enkelt konkretiserar det.

När det gäller det Jessika Roswall talade om förstår jag inte försöket till citat av mig och att jag hade sagt någonting om att vi inte skulle stå i vägen. Jag nämnde inget sådant i mitt anförande. Det är bättre att man lyssnar och reagerar på vad jag de facto säger än att hitta på. Här är det viktigt att vi ska vara eniga i reaktionen. Det är bättre att vi hittar det i stället för att konstruera saker som inte alls gäller. Jag har inte sagt någonting i den meningen. Jag var väldigt tydlig i min inledning om vad jag anser om detta. Det är fullständigt oacceptabelt.

Jag var också tydlig med att vi här inte vill tänka bort några verktyg och alternativ. Låt oss nu tillsammans med våra kollegor och kamrater runt om i Europa under dagen fundera igenom vad de skarpaste sakerna ska vara. Jag nämnde också att stoppa eller begränsa civilflyget till och från och att stoppa flygningarna i deras luftrum. Jag nämnde alla dessa saker. Låt oss försöka bli eniga i stället för att hitta på. Det blir så fullständigt onödigt att göra det.

Det är viktigt med enigheten. Det pågår just nu när vi sitter här en diskussion om vad som kommer att vara de skarpaste åtgärderna. Låt oss arbeta med detta och visa enighet. Sverige har ingen som helst tanke på att på något vis dölja detta eller göra det mjukt, utan vi måste vara tuffa. Det är en oacceptabel handling och ska hanteras därefter.

Vad gäller Ryssland och om solidaritet menar vi att vi har en väldigt tydlig hållning gentemot Ryssland. Vi har också sagt att vi är redo att vidta ytterligare sanktioner om så är nödvändigt.

Det är flera som har varit inne på de fem principerna. Kerstin Lundgren var inne på dem på slutet. Vad vi säger och som vi nu har fått en uppställning på – det är så slutsatserna ser ut – är de fem principerna.

Det första är fullt genomförande av Minskavtalen som ett nyckelelement för alla väsentliga förändringar i förbindelser mellan EU och Ryssland.

Det andra är att stärka förbindelserna med EU:s östliga partnerskap och andra grannar särskilt i Centralasien. Där kommer nu en diskussion vad gäller östliga partnerskapet och Belarus. Den diskussionen måste nu upp på bordet just för det landet om vad som gäller efter deras övergrepp i går. Det måste till. Annars tycker jag att östliga partnerskapet är en viktig ingrediens.

Det tredje är att stärka EU:s interna motståndskraft särskilt med tanke på energisäkerhet, hybridhot och strategisk kommunikation, men inte bara det.

Det fjärde är behovet av selektivt engagemang med Ryssland. Det gäller utrikespolitiska frågor, och där är det tydligt vad gäller Iran, Mellanöstern, fredsprocessen i Syrien men också Nordkorea. Det gäller migration, terroristbekämpning och så vidare. Det gäller inte minst klimatförändringar och frågor som rör Arktis.

Där har vi sedan tidigare sagt att vi vill ha en dialog med Ryssland. Den är viktig. Den dialogen har vi i Arktiska rådet. Vad jag förstår har den ändå fungerat bra. Det gäller att ta till vara det. Vi kan vara hårda och införa sanktioner och göra det som krävs i den änden men å andra sidan balansera detta med att där finns uppenbara intressen också för oss att försöka hitta en dialog.

Det femte är att stödja det ryska civila samhället, engagera och investera i kontakt och utbyte mellan människor – särskilt mellan ungdomar från Ryssland och EU. Där har vi den delningen.

När det gäller vad Martin Kinnunen sa är det samma sak där. Det jag sa till Jessika Roswall som svar på hennes inlägg är samma sak som gäller Martin Kinnunen. Jag ber bara att bli lyssnad till och att man sedan reagerar.

Frågan om skarpa sanktioner mot Ryssland har jag svarat på.

När det gäller klimatet är det sant att alla länder ska bidra. Det kommer man i den kommande lagstiftningen att se till att konkretisera. Vi har här agerat just för att Sveriges naturresurser ska tas till vara på ett bra sätt. Vi menar att skogsbruket är väldigt viktigt för oss. Det är växande skog som är kolsänkande och inte en färdigväxt skog. Dessutom kan man använda skogen för mycket bra produkter för att minska utsläpp. Vi menar att det här är viktigt att stå upp för det svenska skogsbruket. Sverige har en ganska unik ställning och har så mycket skog som inget annat land har. Det är klart att vi ska använda den.

När det gäller Kerstin Lundgrens inlägg menar också jag att det ska vara svar i kväll. Vi måste naturligtvis landa i någonting. När det gäller exakt vad har jag lämnat öppet för olika saker. Jag tycker inte att man ska stänga några dörrar. Men det är också viktigt att vi kommer samman och blir eniga. Det är enigheten som är styrkan i en sådan här sak. Men jag tror inte att vi kommer att ha så stora problem med det.

Det är klart att vi stöder Litauen liksom att det kan behöva genomföras andra internationella utredningar. Vi menar att det ska till en internationell utredning av något slag. Vi tycker att det är viktigt att höra hur ICAO ser på det här. Vi behöver göra mer överlag.

De fem principerna har jag talat om liksom klimat, Arktis och de saker som jag menar att vi kan ha en dialog med Ryssland om. Med det, herr ordförande, tror jag att jag har besvarat inläggen.

Anf.  9  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, statsministern, för redogörelsen!

Jag hade också planerat att ta upp Belarus och flygplanskapningen. Men jag känner mig nöjd med de frågor som har ställts och de svar som statsministern har levererat. Jag tror att det kommer att vara någonting vi återkommer till på återrapporten.

Jag konstaterar också att Europeiska rådet den här gången återigen ska diskutera covid. Det är naturligtvis bra med ett europeiskt samarbete och att EU vill arbeta genom Covax för att hela världen ska få tillgång till vaccin.

Det oroar mig dock en smula att uttalandet säger att EU ska öka antalet doser som ska delas med resten av världen till 100 miljoner i slutet av året. Vaccinet borde komma världen till del i en snabbare takt och i en större omfattning. Hela världen borde såklart vaccineras samtidigt. Det har orsakat ett stort lidande att så inte har skett.

Jag har frågat såväl statsministern som andra ministrar tidigare och frågar igen: Kommer Sverige att medverka till att mer vaccin kan framställas genom lättnader i patenträttigheter? I ärendet hänvisas till Romdeklarationen. Den är lite vag på den punkten, skulle jag säga.

Förslaget till uttalande tar också upp klimatfrågan och hänvisar till slutsatserna i Europeiska rådet den 10 och 11 december. På det årsmötet beslutade rådet att uppmana parlamentet och kommissionen att besluta om ett bindande EU-mål om med en inhemsk nettominskning senast 2030 på minst 55 procent av växthusgasutsläppen jämfört med 1990.

Klimatlagen fick i slutändan precis det mål som rådet beslutade. Det var precis det som Vänsterpartiet befarade när statsministern drev ett mål bland övriga stats- och regeringschefer och miljöministern ett högre mål i miljörådet. Den svenska regeringen bidrog därmed till att sänka ambitionen i klimatlagen jämfört med parlamentets förslag.

Samtidigt som EU och Sverige sätter upp nya mål för minskning av utsläppen av växthusgaser fortsätter både Sverige och EU med klimatskadliga subventioner. Min uppmaning till statsministern är att Sverige ska driva på för att subventioner för till exempel kol, olja och fossilgas ska upphöra.

Slutligen vill jag ta upp konflikten mellan Israel och Palestina. I Gaza har flera byggnader demolerats, barn har skadats och traumatiserats, och el- och vattenförsörjningen fungerar inte. Sverige borde därför på rådsmötet ta upp dels hur EU ska kunna bidra till återuppbyggnad av Gaza, dels Israels ansvar för att finansiera återuppbyggnaderna av till exempel reningsverk, bostäder, sjukhus etcetera.

Anf.  10  SOFIA DAMM (KD):

Ordförande! Jag vill nog ändå börja med att säga några ord om gårdagens helt horribla flygkapning. Efter att regimen i Belarus tvingat ned ett passagerarplan för att gripa journalisten Protasevitj måste EU ryta till rejält. Det är viktigt och bra att Europeiska rådets ordförande Charles Michel i går meddelande att Lukasjenkos beteende kommer att få konsekvenser. I kväll är det upp till bevis. Det krävs en noggrann internationell utredning av det som skett. EU måste agera kraftfullt genom tuffa sanktioner, naturligtvis kräva frisläppande och stoppa den civila flygtrafiken över landet och så vidare.

När det sedan gäller Ryssland instämmer jag helt i det som Jessika Roswall från Moderaterna anförde. Statsministern måste här kliva fram och inta en ledande roll, inte bara med det primära målet att i detta skede uppnå enighet utan också att sätta tydligheten före i detta skede.

Europeiska rådet behandlar denna gång också flera andra viktiga gränsöverskridande områden där det krävs ett stort engagemang från Sverige och EU. Det gäller pandemin, klimatet och relationen till Storbritannien.

Många bra frågor och reflektioner har redan lyfts fram på dessa områden. Jag tänkte passa på att ställa en fråga till statsministern rörande återhämtningen efter pandemin.

Ett av EU:s nu viktigaste svar på konsekvenserna av pandemin är återhämtningspaketet. Även om fonden inte utformades så som Sverige hade önskat är det onekligen viktigt att pengarna används på ett sätt som snabbt bidrar till att återstarta ekonomin.

Från regeringens sida, till skillnad från exempelvis våra grannar Finland, har det varit ganska så tyst om hur man tänker använda pengarna. Magdalena Andersson har bland annat svarat att man i princip tänker täppa till hål i budgeten. Regeringen borde kanske här ha följt det finska exemplet där man utarbetat en noggrann plan för hållbar tillväxt.

Det här handlar om mycket stora belopp som kanaliseras på en kort tid. Nu visar det sig också att regeringen inte har lyckats hålla kommissionens deadline till slutet av april och inkomma med en plan för återhämtningen. I slutändan är det skattebetalarnas pengar.

Precis som alla andra medborgare i EU förtjänar vi att få veta vad pengarna går till och vilka prioriteringar man har gjort utifrån de krav som ställts. Därför vill jag nu passa på att fråga statsministern varför det här arbetet har dragit ut på tiden.

Detta gäller även om regeringen avser att på något sätt följa upp hur andra länders återhämtningsplaner ser ut för att säkerställa att pengarna går till rätt ändamål. Där tycker jag att vi har ett stort ansvar.

Anf.  11  MARIA NILSSON (L):

Herr ordförande! Tack så mycket till statsministern!

Vi ställer oss naturligtvis bakom alla de förslag som har lagts på bordet om agerandet gentemot den belarusiska regimen. Det är oerhört viktigt, precis om många har sagt, att något kommer ut av mötet i kväll.

Det här handlar inte bara om Protasevitj. Det handlar om alla de personer från oppositionen och oberoende massmedier som har sökt sig till andra städer i andra länder, Warszawa, Vilnius och Stockholm. Det är en signal till dem att de inte är säkra någonstans.

Då måste vår signal, den svenska och den europeiska, vara att de självklart är säkra i ett EU-land.

Vad gäller den strategiska diskussionen om Ryssland tror jag att det finns en övertro på att Ryssland och EU kan föra en dialog på områden av gemensamt intresse. Häri ligger skillnaden mellan hur statsministern ser på det och hur vi ser på det.

Problemet med Ryssland är att när det finns gemensamma intressen finns det ingen väg till en vinn-vinnsituation, för Ryssland har inga gemensamma intressen utan bara egna intressen. Det finns en fundamental skillnad här.

Jag hoppas att statsministern tar inspiration av de baltiska ländernas stenhårda motstånd mot den ryska regimen. Det gäller i allt från utökade sanktioner, genom så kallade smarta sanktioner, krav på frisläppandet av Navalnyj och andra politiska fångar, Nord Stream som en geopolitisk katastrof till stödet till det civila samhället och de oberoende medierna.

Jag vill särskilt lyfta upp principen om pursuing closer relations with Russia’s post-Soviet neighbours. Här är Ukraina av vital betydelse och att EU ständigt säkerställer att den ukrainska regeringen har ett stöd i EU och att det finns ett närmande till ett eventuellt och önskvärt europeiskt medlemskap.

Herr ordförande! Slutligen ska jag vilja ställa en fråga som varken rör Ryssland eller Belarus utan den klimatpolitiska diskussionen. Hur resonerar statsministern när det gäller paketet Fit for 55? Det innehåller ju oerhört mycket lagstiftning, och jag undrar om statsministern tror att det går att få igenom ett sådant paket samtidigt som vi håller uppe ambitionerna, så att det leder till att vi faktiskt når klimatmålet.

Anf.  12  LORENTZ TOVATT (MP):

Ordförande! Jag tackar statsministern för föredragningen och svaren på frågorna hittills.

Jag vill givetvis också inleda med att uttrycka hur oacceptabelt Lukasjenkos agerande under gårdagen var. Det var ett direkt och fruktansvärt angrepp på det fria ordet, och ingripandet utsatte utöver det också alla passagerare för fara. Jag uppskattar att både statsministern och utrikesministern har fördömt Belarus agerande och krävt de kidnappades omedelbara frigivande.

Jag går vidare till en av de andra viktiga frågorna på mötet. Det gäller den gemensamma klimatpolitiken. Även om de nya klimatmålen är långt ifrån tillräckliga är de ett stort kliv i rätt riktning. Det har vi bland annat Sveriges progressiva inställning att tacka för.

Jag tror att det är viktigt att rådet inte blir för detaljrikt i sina beslut så att man öppnar för miljörådet att kunna ta mer ambitiösa beslut senare.

Utöver det som har sagts innan om vikten av att alla medlemsstater tar sitt ansvar är det viktigt att alla sektorer har ett omställningstryck inom sig, precis som statsministern lyfte fram i sitt inledande anförande.

För att detta ska vara möjligt är det viktigt att EU-politiken ses om ett golv att stå på och att enskilda länder har möjlighet att gå längre. Det innebär att det är viktigt att EU inte begränsar länderna i detta avseende. Det är till exempel dumt om EU begränsar möjligheten att bygga ut laddinfrastruktur i glesbygdsområden eller stoppar länder från att satsa på biogasproduktion.

Hur bedömer statsministern möjligheten att komma vidare i frågan om att möjliggöra att gå längre än det gemensamma målet?

Anf.  13  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Först vänder jag mig till Ilona Szatmari Waldau. Vi är eniga om Belarus. I kväll kommer vi givetvis att diskutera detta och komma till slutsatser om vilka åtgärder som ska vidtas. Det kan ju behöva diskuteras vidare sedan, men jag är ganska övertygad om att stats- och regeringscheferna vill vara väldigt tydliga gentemot Belarus. Sådant agerande är oacceptabelt.

När det gäller vaccinet och de 100 miljonerna ska vi komma ihåg att det har exporterats mer vaccin från det europeiska territoriet än från någon annan kontinent. Det är vi som är bäst på det och vill gå vidare med det, och de doser vi har för mycket av ska vi så snabbt som möjligt kunna leverera. Det kommer att behövas mer än 100 miljoner, men det är ändå en insats som är värd att genomföra.

Vad gäller patent är vi på samma ställe som förut när frågan har ställts. Vi har aldrig stängt någon dörr, men vi har inte sett det som en lösning som helt plötsligt ökar produktionstakten av vaccindoser. Det är produktionskapacitet som behövs, och det är något annat. Det är inte bara några substanser som ska hällas ihop, utan det är en kvalificerad produktion som kräver mycket. Patent är därför inte den snabba lösning som det ibland låter som, utan annat måste till.

Nu pressas produktionen upp eftersom EU har slutit ett avtal med Pfizer-Biontech om 900 miljoner doser med möjlighet att köpa ytterligare 900 miljoner. Vi har givetvis också diskuterat möjligheten att öka produktionen rejält inom vårt eget territorium, för då kan vi producera till oss själva och även fortsätta att skicka till andra.

Vad gäller klimatet och de ökade målen kommer en lagstiftning vartefter. Det är det här detta bygger på. Vi har antagit ett gemensamt mål, och när vi diskuterade detta i fjol var vi noga med att de som kommer sedan inte ska behandlas i Europeiska rådet utan i rådet just för att få en kvalificerad majoritet. Då finns det ingen som kan stoppa.

Nu kommer lagstiftningen vartefter per sektor, och länderna får sina mål och får fortsätta att arbeta utifrån det.

Så till Mellanöstern. Ja, regeringen delar såklart uppfattningen att vi ska hjälpa till i återuppbyggnaden, inte minst i Gaza. Här kommer både EU och Sverige som enskilt land att bidra, för det är en fruktansvärd humanitär situation där, som vi måste hjälpa till att åtgärda.

Sofia Damm, KD, hade önskemål om att vi återkommer om sanktioner mot Belarus, och det kommer.

När det gäller Ryssland delar jag inte Sofia Damms uppfattning, utan jag menar att det är avgörande att EU är enigt. Ett splittrat EU gentemot Ryssland vore direkt försvagande. Vi kan fatta beslut om sanktioner och annat. Nu blir de fem principerna fastslagna i slutsatserna, och det är en styrka. Vi ska hålla i, fortsätta arbetet, konkretisera och fatta fler beslut vartefter.

Sveriges återhämtningsplan kommer inte att diskuteras i kväll, så den får vi ta i ett annat forum. Men det är klart att pengarna ska gå till rätt ändamål. Så är det sagt och skrivet, och därför har kommissionen satt upp kriterier för hur man får använda pengarna och ska följa upp det. Därför har man till exempel satt upp mätbara mål så att det kvantifieras eller på annat sätt anges hur man ska uppnå dessa olika mål – detta för att pengarna ska hamna rätt. Det är förstås helt korrekt att vi måste se till att pengarna används på rätt sätt.

Så till Maria Nilsson, Liberalerna. När det gäller Belarus har vi ingen annan ambition.

Vad gäller övertro på dialog är det sant att Ryssland också har andra intressen. Ingen har någonsin sagt något annat. Men vi menar att det finns en bra dialog inom ramen för Arktiska rådet och även på andra sätt vad gäller klimatfrågan. Nu har Estland ansökt om observatörsstatus eller något liknande i Arktiska rådet. Vi har alltså ett baltiskt land som vill in här för att kunna ta del av diskussionen.

Jag menar att det är en grundläggande inställning att oavsett intressekonflikter försöka behålla en dialog så att man kan samtala med den som har andra intressen. Att skära av denna dialog ökar inte vår säkerhet och trygghet. Jag menar att det är viktigt att vi håller i och försöker att ha en dialog. Men vi ska också vara väldigt tydliga med det vi menar är fel. När vi tycker att Ryssland agerar felaktigt ska vi säga det. Vi måste kunna ha båda dessa strategier.

När det gäller stödet till Ukraina har jag flera gånger pratat med presidenten, och Ukraina tvivlar inte en sekund på Sveriges stöd. Vi räknas till dem som ger tydligast stöd.

Fit for 55 är en viktig lagstiftning för att kunna nå målen. En viktig skillnad är att den lagstiftning som nu kommer antas med kvalificerad majoritet. Det innebär att inget land kan spärra eller lägga in sitt veto, vilket ibland har hänt i Europeiska rådet. En viktig princip för oss i fjol när detta diskuterades var därför att dessa beslut måste komma i rådet och inte i Europeiska rådet, för då hade vi haft en helt annan situation. Nu kommer lagstiftningen, och vi utgår från att den blir enligt det Europeiska rådet har sagt. En inriktning har getts, och nu har rådet att fatta beslut därefter.

Jag delar Lorentz Tovatts åsikt om Belarus. Det gäller både att fördöma och att kräva frigivande. Flera har varit inne på detta, och det finns en styrka i att vi är eniga på denna punkt.

Jag har väl egentligen redan svarat på detta, och jag tycker som Lorentz Tovatt att det är bättre att Europeiska rådet antar de övergripande målen och att de mer konkreta besluten sedan tas i miljörådet. Det är också så det kommer att gå till.

Kan vi gå längre? Ja, det finns inget som säger att man max får göra en viss sak, så det är klart att enskilda länder får gå längre. Så är det, och vi ska ha höga ambitioner.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statsministern för svar och kommentarer. Vi inleder frågerunda två, och den är för partier med fler än en ledamot. Socialdemokraterna avstår för tids vinnande.

Anf.  15  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Ordförande! Jag ska inleda med en kort kommentar om Belarus. Jag menar att det fortfarande inte är helt tydligt vad regeringen driver i fråga om konsekvenser. Kerstin Lundgren lyfte fram att detta inte bara är det fjärde sanktionspaketet, utan nu krävs också stopp av penningflöden. Vi menar att det inte räcker med att bara stänga några dörrar, utan som flera varit inne på i dag måste regeringen ha en mer framåtlutad hållning vid förhandlingsbordet.

När det gäller Ryssland vill vi betona att enighet är viktigt. Sverige måste dock vara aktivt i att se till EU kommer så långt och hårt som det bara går i den enigheten och inte, så att säga, bara accepterar det minsta som man kan enas om.

Jag vill förflytta mig till klimatfrågan. Det är ju, som många konstaterat, väldigt viktigt och glädjande att EU nu har enats om skärpta mål om att minska utsläppen med minst 55 procent till 2030, även om vi kan beklaga att man inte lyckades nå fram till ett mål om klimatneutralitet som gäller varje medlemsland för sig. Nu börjar det riktiga arbetet för att se till att klimatmålen nås.

Jag noterade i inbjudan till mötet att stats- och regeringscheferna uppmanas att presentera sina prioriteringar inför det fortsatta arbetet med det så kallade Fit for 55-paketet. Jag undrar – lite mer tydligt – vilka som är regeringens prioriteringar och vad statsministern avser att lyfta upp i denna diskussion.

Från Moderaternas sida stöder vi inriktningen att förtydliga och skärpa varje lands ansvar inom den så kallade bördefördelningen. Detta är ju det enda sätt på vilket vi kan säkerställa att det finns direkta krav på varje medlemsland att leverera minskade utsläpp. Jag undrar dock hur regeringen kommer att agera för att säkerställa att alla länder tar sitt ansvar här.

Sverige gick ut med väldigt stora nationella utsläppsminskningar innan förhandlingarna drog igång, vilket gjorde att Sverige fick väldigt hårda krav på utsläppsminskningar medan många andra länder knappt fick några krav alls. Hur ska regeringen gå vidare den här gången för att se till att alla länder får hårda krav på sig?

I sammanhanget vill vi också betona vikten av den flexibilitet som i dag finns för bland annat Sverige och andra länder med höga krav på sig att kunna använda utsläppsrätter i systemet för handel med utsläppsrätter för att kompensera för utsläpp inom bördefördelningen. Det handlar också om möjligheten för länderna att sälja utsläppsrätter mellan sig inom ramen för bördefördelningen och om ökad effektivitet. Detta var några medskick om en bördeförhandling kommer upp.

Därutöver menar vi att det är viktigt, apropå prioriteringar framöver, att skärpa systemet för handel med utsläppsrätter, både så att det kostar mer att släppa ut och så att fler sektorer inkluderas i detta system.

En ytterligare fråga på dagordningen är ju FN:s klimattoppmöte, COP 26, i Glasgow i höst. Det går väl inte att nog understryka hur viktigt detta möte är. Samtidigt som EU skärper sina klimatmål kan vi se att Kina smäller upp nya kolkraftverk i princip varje vecka. Så sent som i morse fick vi nya siffror som visar hur utsläppen i Kina nu ökar kraftigt. Världens länder ska mötas och höja sina åtaganden inom ramen för Parisavtalet. Jag undrar vad som, utöver detta, är regeringens prioriteringar inför FN:s klimattoppmöte.

Moderaterna vill givetvis se höjda nationella åtaganden men också det som vi verkligen vet skulle göra skillnad, nämligen ett pris på att släppa ut koldioxid i hela världen. Detta är något som företrädare för denna regering ibland dömer ut, men vi upplever att man inte ens har försökt.

Här är det viktigt att EU agerar samlat. EU är stort nog för att göra skillnad. Är regeringen beredd att driva på inom EU för ett globalt pris på koldioxid så att EU gemensamt kan få upp denna fråga på förhandlingsbordet inför klimattoppmötet? Och hur ser processen ut framöver för framtagandet av EU:s prioriteringar inför klimattoppmötet?

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Sverigedemokraterna avstår.

Anf.  17  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Herr ordförande! När det gäller Belarus är det samma kommentar som till det förra. Jag har inte använt det uttrycket. Jag har nämnt vad jag tycker borde göras. Det är i kväll vi ska fatta beslut tillsammans. Det är bra med ett enigt uppträdande, och det ska vara skarpa åtgärder. Jag har nämnt förslag på några åtgärder. Det kan vara andra som har väl så bra förslag. Låt oss nu samlas till ett tydligt agerande gentemot det som har skett i Belarus.

Vad gäller klimatmålen är en av Sveriges prioriteringar just att priset på koldioxid ska öka. Det var därför regeringen skrotade, eller annullerade, utsläppsrätter så att de försvann från handeln. Det innebar att priset gick upp rätt så rejält. Det är ett sätt att göra detta på, och vi tänker naturligtvis fortsätta med det.

Vi ska ha höga ambitioner här, och alla länder ska ha nationella mål när det gäller ansvar för att minska klimatutsläppen. Det var, återigen, därför vi var så noga med att de konkreta besluten inte ska tas i Europeiska rådet, för då hade alla länder kunnat sitta och säga nej. Det krävs bara en som säger nej så blir det inget. Besluten tas i stället i miljörådet, och då blir det något annat. Då har vi QMV, qualified majority voting, och då blir det lagstiftning.

Det är detta som nu kommer vartefter. Europeiska rådet har en inriktning och säger: Så här vill vi att det ska vara. Sedan kommer rådet och fyller på med lagstiftning som konkretiserar så att alla länder får ansvar för minskade utsläpp.

Det är klart att vi också ska begränsa flexibiliteten, som kan vattna ur dessa ambitioner. Det har jag sagt om utsläppsrätter.

Beträffande ett globalt pris vill vi, i takt med att vi nu själva skärper till inom EU:s ram, ta upp frågan om klimattullar eller vad man nu ska kalla det. De som vill exportera till EU men som har lägre krav på sina klimatåtgärder ska inte tjäna på detta, utan de får lägga till en liten slant. Det är ett sätt att trycka upp kostnaden och framför allt ett sätt att höja ambitionerna i andra delar av världen. Det gäller inte minst Kina, men det gäller också andra spelare. Detta är en av de viktiga åtgärder som vi har.

Klimattoppmötet i Glasgow får vi återkomma till. Inför det mötet ska vi naturligtvis förbereda oss i de forum som ska göra det, men detta kommer inte att diskuteras i kväll eller i morgon.

Anf.  18  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Ordförande! Jag vill anmäla en avvikande ståndpunkt i frågan om patenträttigheterna för vaccinet och när det gäller Israels ansvar för att finansiera återuppbyggnaden av Gaza, eftersom statsministern inte berörde detta i sitt svar till mig.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande ståndpunkt anmäld från Vänsterpartiet.

Vi tackar statsministern för närvaron vid dagens EU-nämndssammanträde och önskar lycka till vid det kommande sammanträdet i Europeiska rådet.

Anf.  20  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Tack!

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Vi går in på punkt 3, Övriga frågor. Nästa sammanträde äger rum fredagen den 28 maj klockan 9.00. Det gäller transport, telekom och energi.

Det är inga justeringar i dag. Jag tackar ledamöter, tjänstepersoner och andra åhörare för närvaron vid dagens EU-nämndssammanträde och tillönskar en fortsatt trevlig eftermiddag.

Innehållsförteckning

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

§ 2  Europeiska rådet

Anf.  2  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)

Anf.  3  ORDFÖRANDEN

Anf.  4  MARIA STRÖMKVIST (S)

Anf.  5  JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  6  MARTIN KINNUNEN (SD)

Anf.  7  KERSTIN LUNDGREN (C)

Anf.  8  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)

Anf.  9  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  10  SOFIA DAMM (KD)

Anf.  11  MARIA NILSSON (L)

Anf.  12  LORENTZ TOVATT (MP)

Anf.  13  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)

Anf.  14  ORDFÖRANDEN

Anf.  15  JESSICA ROSENCRANTZ (M)

Anf.  16  ORDFÖRANDEN

Anf.  17  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)

Anf.  18  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  19  ORDFÖRANDEN

Anf.  20  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)

Anf.  21  ORDFÖRANDEN