1 § Allmänna frågor

Statssekreterare Oscar Wåglund Söderström

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för allmänna frågor den 25 juni 2013

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statssekreterare Oscar Wåglund Söderström med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Vi befinner oss på dagordningspunkt 3 till GAC, Den nya fleråriga budgetramen. Jag har uppfattat att det nu rör sig om en eventuell beslutspunkt.

Anf. 2 Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM:

God eftermiddag nämnden, både ni som är här och ni som är med på distans! Med mig har jag politiskt sakkunnige Johan Sandberg från EU-ministerns kansli, ämnesrådet Erik Rudal från Statsrådsberedningens EU-kansli och departementsrådet Andreas Bengtsson från Statsrådsberedningens utrikes- och EU-enhet.

Som ni alla vet enades Europeiska rådet i februari i år om utformningen av EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014–2020 samt om budgetens inkomstsida. Under våren har det pågått en process för att försöka formalisera uppgörelsen genom en förordning av budgetramen och en text till ett interinstitutionellt avtal. Rådet, Europarlamentet och kommissionen har vid flera tillfällen träffats i så kallad trilogform.

Ordförandeskapets målsättning var att rådet i morgon tisdag skulle enas med enhällighet om dessa texter och att de sedan skulle behandlas av Europaparlamentet vid julisessionen i nästa vecka. Parlamentets godkännande krävs för att förordningen formellt ska kunna antas och avtalet ingås.

I onsdags kväll nåddes vi av informationen att ordförandeskapets och parlamentets förhandlingsteam hade nått en uppgörelse om innehållet i dessa texter. Det har också nämnden fått del av. EU-ministern informerade kort om detta vid samrådet i torsdags morse på basis av den information vi då hade från rådet, kommissionen och medierna. Då hade vi ännu inte fått någon avrapportering till rådet, och vi hade ingen kännedom om innehållet i uppgörelsen. Nu har vi lite mer information om innehållet, vilket jag återkommer till om en liten stund.

Jag ska dock framhålla att det råder betydande förvirring om vilken status uppgörelsen har, vilket ni säkert har läst om i medierna. Det innebär att vi i nuläget inte räknar med att ordförandeskapet kommer att lägga fram texterna för godkännande vid GAC utan att det i stället kommer att bli en politisk diskussion.

Som nämnden säkert vet finns det en betydande kritik från flera håll i Europaparlamentet mot uppgörelsen, och det är högst osäkert om den uppgörelse som nåddes i onsdags har tillräckligt stöd i parlamentet. Huvudrapportören i parlamentets förhandlingsdelegation Reimer Böge – han är tysk, tillhör EPP och är alltså konservativ – som jag träffade i parlamentet för ett par veckor sedan, har till och med avgått från sitt uppdrag som rapportör, vilket är ett ganska anmärkningsvärt agerande. Partigrupperna i parlamentet kommer i dag och i morgon att fortsätta att diskutera innehållet i förslaget till uppgörelse. Därför är läget fortfarande ovisst.

Ordförandeskapet har varit tydligt mot parlamentet med att om det inte finns politiskt stöd för textpaketet i Europaparlamentet och om parlamentet inte kan rösta om det i juli kommer ordförandeskapet att rekommendera rådet att inte anta texterna på morgondagens GAC. Den linjen stöder regeringen. Vi räknar således inte med att GAC kommer att ta ställning i morgon, som vi aviserade i förra veckan.

Låt oss gå över till innehållet i det förslag till uppgörelse som ordförandeskapet nådde med parlamentet i förra veckan. Regeringens bedömning är att de ändringar som har gjorts efter uppgörelsen i Europeiska rådet i februari är begränsade och att den uppgörelsen fortsatt respekteras.

Regeringens huvudprioriteringar i förhandlingarna har varit att inte rucka på utgiftstaket, fördelningen mellan utgiftsrubriker eller de svenska rabatterna som man kom överens om vid Europeiska rådet i februari. Inget av detta har skett, vilket är positivt. I detaljerna har regeringens kända och i riksdagen förankrade generella positioner i förhandlingarna, till exempel vad gäller restriktivitet och modernisering, varit helt vägledande. Utgiftstaket för betalningar ligger fast på 908 miljarder euro och för åtaganden på 960 miljarder euro under hela budgetperioden.

Vid Europeiska rådet i februari fanns det mot bakgrund av den begränsade totalnivån en acceptans för att använda de budgeterade pengarna på ett mer effektivt eller flexibelt sätt. Även om vi och den så kallade like-minded-kretsen som vi samarbetar nära med, det vill säga Danmark, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien har hållit emot har rådet givetvis fått kompromissa i vissa frågor i förhandlingarna. Framför allt gäller det hur pengarna ska kunna användas mer effektivt eller flexibelt, vilket har varit Europaparlamentets absolut viktigaste krav i de trilogdiskussioner som förts.

MFF-förordningen innehåller en global marginal för betalning. Det låter lite komplicerat, men så heter det. Denna innebär en gradvis ökning av marginalen för betalningar med 3 miljarder euro inledningsvis år 2016 upp till 8 miljarder euro år 2020. Den sammanlagda effekten av dessa årliga justeringar får inte överstiga 24 miljarder euro.

Dessutom innehåller utkastet till MFF-förordningen ett nytt begränsat treårigt instrument som läggs utanför utgiftstaket för åtaganden. Det ska användas för att främja tillväxt och sysselsättning, särskilt bland unga. Det kallas för en global marginal för åtaganden. Det är konstruerat så att den marginal för åtaganden som inte utnyttjas, och det gäller alla rubriker, under 2014–2016 flyttas till perioden 2017–2020. Om det hade skett under innevarande period hade underutnyttjandet i stället dragits in. Det här läggs ovanpå MFF-taken för 2017–2020. Kommissionen räknar med att marginalen totalt kommer att uppgå till 1 ½ miljard euro.

Vidare tillåts en mer flexibel användning av beloppen i katastrofbiståndsreserven, i flexibilitetsinstrumentet och i Solidaritetsfonden. Man får helt enkelt mer tid på sig att använda dessa instrument. Möjligheten att använda outnyttjade medel för ett år under nästkommande år, det som kallas n+1-regler, införs för EAR och Solidaritetsfonden. För flexibilitetsinstrumentet tillåts en förlängning från två till tre år.

Dessutom tillåts särskild flexibilitet för att tidigarelägga utbetalningar från det särskilda ungdomsarbetslöshetsinitiativet till 2014–2015. Samtidigt måste de totala utgiftstaken för hela budgetperioden 2014–2020 respekteras. Tidigareläggningen av ungdomsarbetslöshetsinitiativet kan maximalt omfatta 2,1 miljarder euro.

Den svenska avgiften kan på marginalen påverkas av den ökade budgetflexibiliteten eftersom utnyttjandet under taken sannolikt ökas. Taken hålls fast och respekteras, men det kan hända att man ökar utnyttjandet som i dag är mer underutnyttjat.

En viktig fråga för Europaparlamentet har varit att få ett ökat inflytande på inkomstsidan där parlamentet bara har en rådgivande roll i dag. Paketet innehåller därför en gemensam deklaration från rådet, parlamentet och kommissionen. Här får också de nationella parlamenten en roll i texten i deklarationen.

Deklarationen innebär förvisso att en översynsprocess tar sin början under de kommande åren, men den rubbar inte den gällande kompetensfördelningen mellan rådet och parlamentet. En högnivågrupp ska etableras med deltagande från rådet, kommissionen och parlamentet, och den ska få input från bland annat nationella parlament och nationell expertis. Det har varit ett ganska viktigt krav från parlamentets sida i förhandlingarna, just diskussionen om det som kallas egna medel.

Gruppen ska genomföra en generell översyn av systemet för egna medel. De första resultaten ska presenteras 2014, och arbetet ska utvärderas på politisk nivå minst en gång i halvåret. På basis av det arbetet ska kommissionen bedöma om nya initiativ på området egna medel är lämpliga, eventuellt parallellt med översynen av utgiftssidan.

Uppgörelsen innehåller också en översyn av hela budgetramen. En sådan ska genomföras 2016. Om lämpligt ska översynen åtföljas av ändringsförslag från kommissionen. Enhällighetskravet i rådet för dessa förändringar av utgiftstaken ligger dock fast, vilket förstås har varit en mycket viktig fråga för regeringen.

Sammanfattningsvis råder fortfarande stor osäkerhet om vilken status uppgörelsen som presenterades i förra veckan har. Samtidigt behöver Europa tydliga spelregler, så det är viktigt att komma överens. Vi tar emot flera samtal varje dag från oroliga kommuner och regioner i Sverige som inte kommer att kunna betala ut löner i början av nästa år för att de inte har den likviditet som EU-stöden ger möjlighet till. Därför brådskar det också för vår del.

Anf. 3 BÖRJE VESTLUND (S):

När man hade den så kallade ordförandedebatten om budgeten i EU-parlamentet noterade jag att samtliga partier var fruktansvärt kritiska till rabatterna. Jag skulle gärna vilja ha en kommentar om just rabatterna.

Det fanns många saker man var kritisk till, men rabatterna var praktiskt taget alla partigrupper irriterade över. Jag har förstått av kontakter med mina partivänner och även med andra partigrupper att det var hårda diskussioner om rabatterna. Rabatterna var väsentliga för att Sverige till slut gick med på överenskommelsen. Därför vill jag veta lite mer om hur det har gått med det.

Anf. 4 Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Först vill jag fråga om det som hette global marginal, som jag förstod skulle användas till ungdomsarbetslöshet. Är det samma sak som ungdomsarbetslöshetsinitiativet, eller är det två separata delar? Det är den första frågan.

Den andra frågan är: Vad anser regeringen om den gemensamma deklarationen om översynen av egna medel? Är de texterna okej, eller har regeringen några synpunkter på dessa texter eller på hur de är utformade. Det är en viktig fråga.

Anf. 5 LARS OHLY (V):

Vi i Vänsterpartiet var kritiska till den överenskommelse som beslutades om i februari. Vi fick då inte möjlighet att anmäla avvikande mening på grund av formalia. Anledningen var egentligen inte att vi var oense med regeringen, utan anledningen var att vi tycker att alltför lite åstadkoms för att modernisera budgeten såsom den svenska hållningen hade varit.

Nu ser vi att mycket av det som vi var överens om är det som EU-parlamentet ifrågasätter. Jag tycker även här att den svenska regeringen i huvudsak har en bra position, men jag är orolig för EU-parlamentets inflytande eftersom det leder i en riktning som för bort från det som Sverige tidigare har stått för.

Nu verkar det ju inte bli någon beslutspunkt på allmänna rådet i morgon. Då är min fråga: När räknar regeringen med att detta kommer upp som en beslutspunkt – om det bara blir en politisk diskussion på GAC i morgon? Och hur kommer EU-nämnden in inför en sådan beslutspunkt?

Anf. 6 JOHNNY SKALIN (SD):

Om vi nu tänker på att det här kan bli en diskussion vill jag i så fall framföra att vi tycker att regeringen borde invända mot de många flexibilitetsmekanismer som riskerar att öka Sveriges kostnad för EU-medlemskapet.

Det ser även ut som att kommissionen får en in-blanco-check att ta i anspråk på upp till 60 miljarder euro för EFSM-lån, vilket vi invänder mot. Dessutom handlar det om sättet att räkna ut marginaler. Jag återkommer till det i mitt nästa inlägg.

Anf. 7 Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM:

Rabatterna, som Börje Vestlund frågade om, var en viktig fråga under den svenska förhandlingen, och vi fick gehör för den. Vi fick behålla den svenska rabatten, och vår medlemsavgift ökar inte. Här riskerar det, som jag sade, att öka marginellt. Samtidigt rör man över huvud taget inte rabattsystemet.

Parlamentet har hela tiden, och i många år, varit angeläget om att reformera hela systemet för egna medel. Man slutar egentligen med medlemsländernas avgifter och går mer och mer över till en form av egna-medel-system där unionen tar in egna inkomster på olika sätt, vilka de nu kan vara. Det innebär förstås att parlamentet har medinflytande över det. Det har varit centralt i diskussionen. Här har man försökt vara drivande. Samtidigt har parlamentet över huvud taget inte något inflytande på inkomstsidan som fördraget ser ut i dag. De har försökt göra mesta möjliga under de förutsättningarna, och det har blivit den här deklarationen.

Den svenska rabatten har, som sagt, över huvud taget inte varit föremål för diskussion under de här förhandlingarna, och det finns inte heller på bordet. Rabatterna ligger fast eftersom uppgörelsen i Europeiska rådet i februari ligger fast inom de ramarna.

Vad gäller Ulf Holms första fråga angående synpunkter på egna-medel-deklarationen är det, som jag sade, klart att vi har försökt få den deklarationen att se så svensk ut som möjligt. Det handlar till exempel om att begränsa inflytandet för Europaparlamentet. Här måste man dock kompromissa med de olika intressen som finns mellan parlamentet och olika medlemsländer och försöka få så bra resultat som möjligt.

Vi har försökt minimera betydelsen av den här deklarationen. Det tycker jag att vi har lyckats med ganska väl. Den har egentligen ingen formell status. Man ska leverera de första resultaten av översynen 2014. Den är väl tänkt att ligga till grund för en allmän diskussion. Men nästa förhandling om nästa budgetram tar sin början ganska många år framåt i tiden. Jag tror inte att den kommer att ha någon nämnvärd inverkan på det.

Ulf Holm frågade också om den globala marginalen. Om ni har texterna framför er kan ni se till exempel artikel 9 f och 9 g. De är två helt olika saker. I 9 f, Specific Flexibility to Tackle Youth Unemployment, tillåts särskild flexibilitet för att tidigarelägga utbetalningar från ungdomsarbetslöshetsinitiativet till 2014–2015. Det kan uppgå till 2,1 miljarder.

Artikel 9 g innehåller en global marginal för åtaganden som skapas för att främja tillväxt och sysselsättning särskilt för unga. De kan låta lika, men de är två olika saker. Där finns en annan teknik för att flytta de åtagandena.

Lars Ohly frågade om det bara blir en politisk diskussion på GAC. Det är nog riktigt. Vi är inte riktigt säkra på det ännu, men vi förmodar att det bara blir en politisk diskussion i morgon eftersom förutsättningarna för beslut helt enkelt inte finns. Hur kommer då EU-nämnden in efter en beslutspunkt? Detta är formellt en beslutspunkt efter vad jag förstår på ordföranden. Såvitt jag kan bedöma får regeringen leva med resultatet av förhandlingen. Jag kan inte se att vi under nuvarande förutsättningar kan nå en bättre deal än den vi nu fått på basis av de tre möten som har varit.

Anf. 8 ORDFÖRANDEN:

Jag tror att Lars Ohly hade en fråga om när denna sak kommer upp på nytt ifall man inte kommer överens nu.

Jag tror också att Ulf Holm hade ännu en fråga gällande överenskommelsen i Europeiska rådet i februari. Då inrättades en särskild ungdomsarbetslöshetsfond. Jag uppfattade att Ulf Holm frågade om de här två som nu nämns i detta sammanhang under artikel 9 är samma sak eller inte.

Anf. 9 Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM:

Beträffande när man kan tänkas komma överens får vi lyssna in hur ordförandeskapet bedömer situationen på rådsmötet i morgon tisdag. Jag vet inte om frågan kommer att komma upp igen i juli – det finns ju ett GAC-möte kvar innan EU tar semester – eller om det kommer att dra ut på tiden till i höst. I värsta fall kommer det att göra det, och det vore ganska olyckligt om vi inte kan komma överens på grund av att parlamentet faktiskt inte tar ansvar i den situation som vi ser just nu.

Jag ber Erik Rudal kort förklara teknikaliteterna i ungdomsarbetslöshetsinitiativet.

Anf. 10 Ämnesrådet ERIK RUDAL:

I utkastet till MFF-förordning finns ungdomsarbetslöshetsinitiativet i artikel 9 f. Det var det som ingick i Europeiska rådets slutsatser i februari. Det som diskussionen här har handlat om har varit om man ska tidigarelägga vissa betalningar i initiativet till de tidiga åren i nästa budgetplan. Det föreslår man här.

Det som är nytt är artikel 9 g, som är en global marginal för åtaganden som ska främja tillväxt och sysselsättning särskilt för unga. Den är konstruerad så att man tar outnyttjade marginaler när det gäller åtaganden tidigt i nästa budgetperiod och lägger dem senare för att kunna användas för dessa ändamål och syften. Parlamentet har argumenterat rätt kraftfullt för flexibilitet också vad gäller åtaganden, och inte bara betalningar. Detta är ett sätt att gå parlamentet till mötes på den punkten.

Anf. 11 BÖRJE VESTLUND (S):

Vad är den svenska ståndpunkten? Om detta ska vara en beslutspunkt är det viktigt att EU-nämnden vet vilken som är den svenska ståndpunkten så att vi vet vad vi ger mandat till.

Det är viktigt att man upprepar den svenska ståndpunkten så att nämnden har den klar för sig. Hittills har vi egentligen bara fått rådsdokument, och vi vet inte rent konkret vad den svenska ståndpunkten är. Om det blir förändringar under resans gång, vad händer då? Kommer vi i EU-nämnden att bli inkallade återigen?

Anf. 12 MARIE GRANLUND (S):

Våra ingångsvärden i långtidsbudgeten är väl kända. Vi har upprepat dem säkert 70 gånger under de senaste åren. Nu är vi där vi är. Vi har inte fått allt vi har velat, men i och med det som föreligger ställer vi oss bakom det utkast som nu finns.

Anf. 13 LARS OHLY (V):

Som jag förstår den svenska ståndpunkten är den att kompromissen är godtagbar därför att det är svårt att tänka sig att man kan nå större framgångar utifrån de svenska positionerna. Den bedömningen har jag inte någon anledning att ifrågasätta, så jag väljer att inte avvika från den ståndpunkten vad gäller den nu förelagda kompromissen. Men jag förutsätter att om det blir förändringar i den kommer EU-nämnden att få möjlighet att diskutera det innan beslut fattas på GAC.

Sedan vill jag naturligtvis fortsätta att markera missnöje med EU-parlamentets inflytande, som vi var emot i Lissabonfördraget, och deras sätt att använda det inflytandet. Jag tycker fortfarande att det är orimligt att tänka sig de förändringar som EU-parlamentet står för. Men jag förstår att det med nuvarande beslutsregler är svårt att nå ett annat resultat.

Anf. 14 JOHNNY SKALIN (SD):

I detalj invänder vi främst mot de många flexibilitetsmekanismerna. Men som vi har tolkat det ser det även ut som att kommissionen får en in-blanco-check att ta i anspråk på 60 miljarder euro för EFSM-lån, vilket vi invänder mot. Sättet att räkna upp marginalerna i artikel 3 a leder även det till automatiska ökningar, som vi tolkar det.

Vad gäller dessa tre saker anmäler vi avvikande mening i förhållande till regeringens position.

Jag har en fråga om ungdomsgarantin och ungdomsarbetslöshetsfonden. Hur ser fördelningen ut där? Finns det någon fördelningsnyckel? I vilken utsträckning kommer Sverige att få medel från fonden i förhållande till vår avgift till EU-budgeten?

Anf. 15 Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM:

Vad är den svenska ståndpunkten, var frågan. Som jag sade tidigare kan jag inte i dagsläget se någon möjlighet att få en bättre deal. Samtidigt vet vi inte hur frågan utvecklar sig.

Reimer Böge, som är huvudrapportör för parlamentets räkning, avgick. Det betyder att man är extremt missnöjd med parlamentet. Jag skulle tro att parlamentet på alla sätt försöker nå ytterligare framgångar. Vi hoppas att de inte gör det. Om dealen finns hoppas jag att vi kan köpa den. Det är naturligtvis också den svenska ingången i detta.

Sedan ska vi försöka fortsätta föra diskussionerna i vår like-minded-krets för att få uppgörelsen så nära svenska ståndpunkter som möjligt. Om den kan förbättras i svensk riktning enligt de tidigare ståndpunkter vi har förankrat hoppas jag att det inte är något problem för nämnden. Men om saker och ting förändras återkommer vi naturligtvis till EU-nämnden på sedvanligt sätt.

Låt mig ge en kommentar till Johnny Skalin som hade en invändning mot flexibilitetsmekanismerna och nämnde de 60 miljarderna i EIB-lån. Det är ingenting som har bäring på den förhandling och det resultat som jag har redogjort för just nu. Det är vad jag förstår en fråga som kommer att diskuteras i annat sammanhang, på Europeiska rådet, framöver. Den är inte föremål för diskussion på GAC-mötet i morgon.

Anf. 16 KARL SIGFRID (M):

Finns det någon risk att det i deklarationen om egna medel skulle kunna komma element som uppfattas som någon form av löfte om att den här processen ska leda fram till någonting konkret, att vi sätter i gång en snöbollsprocess som möjligen kan leda någonstans vi inte vill?

Anf. 17 JOHNNY SKALIN (SD):

Jag upplevde inte att jag fick svar på min fråga om ungdomsgarantin och ungdomsarbetslöshetsfonden. Hur ser fördelningen ut? Hur ser fördelningsnyckeln ut när det gäller de pengarna?

Anf. 18 Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM:

Låt mig börja med att svara på Karl Sigfrids fråga om deklarationen om egna medel och eventuella löften. Nej, jag kan inte se någonting sådant. Det är klart att den frågan har varit viktig för parlamentet. Samtidigt kan jag, med referens till de samtal som jag har haft i parlamentet, säga att de förstår att det inte går att nå längre i frågan. Därför är flexibiliteten en fråga som har dominerat förhandlingarna. De har gått så långt de kan med det här. Jag kan inte lova att det inte kommer någon förhandlare från parlamentet och kräver mer, men jag kan inte – nu spekulerar jag lite grann – se det i dag. Det här är som sagt ingenting som parlamentet enligt fördraget har något inflytande över, utan det är en deklaration, något slags viljeinriktning.

Beträffande Johnny Skalins fråga om ungdomsarbetslösheten och fördelningen av medlen är jag ledsen att jag inte uppfattade frågan tidigare. Jag har inte hela nyckeln med mig, men jag vet att Sverige kan få 40 miljoner euro av 6 miljarder euro. Det blir ungefär 350 miljoner kronor. Däremot vet vi att Spanien får ungefär en tredjedel av hela beloppet, så det skiljer sig ganska mycket där. Det är det jag har med mig. Det delas ut till regioner som har minst 25 procents ungdomsarbetslöshet.

Anf. 19 ORDFÖRANDEN:

Jag har förstått att det är osannolikt att det blir fråga om beslut i morgon. Men jag har ändå uppfattat att det likväl inte kan uteslutas att det blir ett sådant. Innan jag sammanfattar vill jag veta om jag har uppfattat det korrekt.

Anf. 20 Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM:

Det stämmer. Irländska ordförandeskapet bedömer att det är mycket osannolikt med beslut just därför att parlamentet inte helhjärtat står bakom den överenskommelse som finns. Det hålls gruppmöten i parlamentet i eftermiddag och i morgon. Om det skulle komma ut resultat av dessa som gör att vi kan ställa oss bakom uppgörelsen i morgon och vara eniga allihop skulle det kunna bli ett beslut, men den chansen eller risken är mycket liten. Teoretiskt finns en sådan möjlighet fortfarande.

Anf. 21 ORDFÖRANDEN:

Mot den bakgrunden bedömer jag att jag får behandla det här som en beslutspunkt.

Anf. 22 JOHNNY SKALIN (SD):

Kan man få den del av fördelningsnyckeln som regeringen har tillgänglig?

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

Jag ser att statssekreteraren nickar. Den kommer naturligtvis att tillställas nämnden i dess helhet.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet, men jag har noterat avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Därmed lämnar vi dagordningspunkt 3 om GAC-rådet, och jag konstaterar att det inte finns några ytterligare punkter på föredragningslistan.

Jag vill påminna om att det är kallat till ett telefonsammanträde på onsdag förmiddag; tiden är inte fastlagd ännu. Det beror på hur det går i förhandlingarna i Bryssel. Vidare har vi ett samråd om Europeiska rådet på eftermiddagen samma dag. Jag tackar samtliga.

Innehållsförteckning

1 § Allmänna frågor 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM 1

Anf. 3 BÖRJE VESTLUND (S) 4

Anf. 4 Andre vice talman ULF HOLM (MP) 4

Anf. 5 LARS OHLY (V) 4

Anf. 6 JOHNNY SKALIN (SD) 4

Anf. 7 Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM 5

Anf. 8 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 9 Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM 6

Anf. 10 Ämnesrådet ERIK RUDAL 6

Anf. 11 BÖRJE VESTLUND (S) 6

Anf. 12 MARIE GRANLUND (S) 6

Anf. 13 LARS OHLY (V) 7

Anf. 14 JOHNNY SKALIN (SD) 7

Anf. 15 Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM 7

Anf. 16 KARL SIGFRID (M) 8

Anf. 17 JOHNNY SKALIN (SD) 8

Anf. 18 Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM 8

Anf. 19 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 20 Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM 8

Anf. 21 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 22 JOHNNY SKALIN (SD) 9

Anf. 23 ORDFÖRANDEN 9

Måndagen den 24 juni 2013

EU-nämndens uppteckningar