1 § Ekofin

Finansminister Anders Borg

Återrapport från ministerrådsmöte den 4 december 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 22 januari 2008

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar finansministern med medarbetare välkomna. Vi får också gratulera finansministern – det brukar vi göra i nämnden – som nyligen har fyllt jämnt!

Vi ska gå in på punkt 1 – Ekofin. Vi börjar med återrapport från rådsmötet den 4 december. Rapporten är utsänd till nämndens ledamöter. Finansministern får gärna kommentera den om han vill. Varsågod.

Anf. 2 Finansminister ANDERS BORG (m):

Tack så mycket! Huvudpunkterna på mötet vid sidan av ärenden som underskottsförfaranden för Polen och ramen för de inledande diskussionerna om Lissabonstrategin blev som väntat momsfrågorna.

Det var två stora frågeställningar som man förhandlade om parallellt. Den ena var hur vi ska göra med de undantag som finns för en del nedsättningar, som enkannerligen handlade om en förhandling mellan å ena sidan Tyskland-Frankrike, å andra sidan Polen. Vi gjorde vårt yttersta för att försöka få fram en vettig uppgörelse. Men det var svårt att övertyga fransmännen om detta, vilket möjligtvis var lite tråkigt givet att vi fick en ny polsk finansminister från den nya regeringen, som är väsentligt mer orienterad till att ha ett europeiskt perspektiv och ett europeiskt samarbete än vad som har varit fallet tidigare. Det var en stor förskjutning i det som har hänt i Polen, skulle jag vilja säga. Det var uppenbart till mötet, och detta var absolut till det bättre.

Den andra stora frågeställningen rörde momspaketet, där det i praktiken handlade om hur långt man skulle kunna pressa Luxemburg framåt. Vi hade en rätt tuff överläggning där vi, tyskar och engelsmän förhandlade dels med ordförandeskapet, dels direkt med Juncker. Det som gjorde att vi tyckte att vi kunde landa detta i samband med att vi får ett system som träder i kraft från 2015 är att man då kommer att tillämpa konsumtionslandets momssatser. Även om det sker en viss återbetalning och återföring från tyska och svenska konsumenter till Luxemburg försvinner argumentet för att flytta verksamhet för att uppnå skattefördelar inom en relativt snar framtid, vilket var det som var viktigt i sammanhanget.

I grunden får man nog säga att det blev ett bra möte eftersom vi landade den svåra frågan efter lång tid, även om man naturligtvis utifrån svensk utgångspunkt hade kunna vilja föra det hela längre framåt.

Anf. 3 SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Tack, finansministern, för återrapporten! Det ena jag vill fråga om gäller diskussionen om tillsyn, där Anders Borg inte kunde stödja Italiens synpunkt. Vi är överens om att vi inte ska stödja Italiens synpunkt när de vill ha den integrerade tillsynen.

Finansutskottet ska resa till Bryssel i morgon med en liten delegation. Vi kommer att träffa denne Padoa-Schioppa. Det vore skönt att veta att vi verkligen fortfarande har med den ståndpunkten från Sverige – att vi inte går så långt som Italien tycker i frågan. Det var det ena jag vill ha besked om.

Jag har också en annan fråga. Det har förts långa diskussioner om solvens i försäkringsföretag. Jag tog upp detta med finansministern eftersom vi hade haft det uppe i finansutskottet. Vi stod då bakom regeringens förslag där det särskilt nämndes i handlingarna att konsolideringsfonden var viktig från svensk sida, och att den får användas som den görs i de svenska livförsäkringsföretagen. Många andra länder har haft synpunkter på det.

Därför saknar jag ett uttalande från finansministern i frågan. Jag tror att det var 14 andra som hade synpunkter, men ingen från svensk sida. Jag vill höra hur vi ska kunna föra fram den svenska ståndpunkten i frågan.

Anf. 4 Finansminister ANDERS BORG (m):

Låt mig börja med Padoa-Schioppas inlägg. Han hade skrivit ett brev till ordförandeskapet inför mötet där han ville påskynda arbetet med tillsynsverksamheten. Han nådde inte några framgångar med detta, utan det fanns en bred samsyn bland medlemsländerna om att vi bör gå framåt i den takt som är väl förberedd. Sverige hade samma ståndpunkt som den överväldigande majoriteten av länder.

När det gäller försäkringsbolagens konsolideringsfonder uppfattar vi det som att vi i princip var överens i rådet om det som gällde solvency. Det var många som gjorde inlägg i frågan. Men givet att vi hade två mycket känsliga frågor tyckte jag att det kan finnas skäl att när vi inte uppfattar att någon av våra ståndpunkter är i bekymmer sparar tiden till de diskussioner som är mer akuta, det vill säga där vi var oeniga. Det gällde framför allt det här med Polen och momspaketet.

Däremot har de svenska ståndpunkterna väl företrätts i de tidigare diskussioner man har fört inför mötet. Men jag kan gärna ta till mig denna synpunkt från Sonia Karlsson. Jag är övertygad om att det inte på något sätt är okänt vad vi har för hållning i detta.

Anf. 5 SONIA KARLSSON (s):

Jag tycker att det är mycket bra om finansministern följer upp detta. I det underlag vi fick från Finansdepartementet sades det just att konsolideringsfonden är en viktig svensk fråga och att den också är kontroversiell. Därför är det viktigt att vi talar för den i alla sammanhang. Det är bra om finansministern följer upp det.

Anf. 6 ORDFÖRANDEN:

Då är vi klara med återrapporten. Vi tackar för informationen och lägger den till handlingarna.

Nu går vi in på information och samråd inför kommande rådsmöte. Vi har som vanligt en blå agenda. Jag ska nämna – och jag tror att det även har stått i kanslikommentarerna – att det inte har varit någon särskild övning i finansutskottet inför detta.

Vi tar A-punktslistan sist, som vanligt, om det finns någonting med Ekofinrelevans. Punkt 3 är information om ordförandeskapets arbetsprogram. Ni som var med i fredags vet att det som vanligt under de första råden förväntas en föredragning och information. För nämnden är det just information för dagen. Ekofinfrågorna från slovenerna är utsända, och de är även med i den kommenterade dagordningen.

Anf. 7 Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi har nu fått ett nytt arbetsprogram. Det är föga kontroversiellt. I grunden beror ett lands ordförandeskapsförmåga i rätt liten utsträckning på programmet. Det beror mer på vilken förmåga man har att leda och hitta kompromisser i de komplicerade frågeställningarna.

Men vi kan bara välkomna det slovenska programmet och understryka att de på ett par punkter gör markeringar, till exempel när det gäller långsiktig uthållighet och offentliga finanser som vi tycker är riktigt.

Anf. 8 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen på den punkten och går vidare till punkt 4. Även det är information om införandet av euron i Cypern och Malta. Det beslutades ju som bekant om i somras.

Anf. 9 Finansminister ANDERS BORG (m):

Det ska bli information och diskussion om kommissionens rapport om införande av euron i Cypern och Malta. Det är högst osannolikt att vi har någon anledning att ha synpunkter på det.

Anf. 10 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i den frågan och går vidare till punkt 5 om förberedelse av rådsmötet i mars. Det gäller Europeiska rådet. Punkten har som ni ser tre underpunkter som är så pass olika att jag avser att behandla dem en i taget.

Vi börjar med 5.1, Den kommande treårscykeln. Underlag till den är utsänt i utskick 1. Jag ska i detta sammanhang nämna att det svenska nationella sysselsättningsprogrammet behandlas i kammaren nästa vecka; det kan vara intressant att känna till. På rådet förväntas en så kallad orienteringsdebatt, vilket för nämndens skull innebär just information och möjligen ett mjukuppläggsställningstagande, som ni väl känner igen. Men det är alltså inget skarpt beslut.

Anf. 11 Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag tror inte att vi behöver ha någon omfattande diskussion om detta. Jag tror inte heller att det kommer att bli någon på själva Ekofinmötet.

I huvudsak handlar det här om att slå fast de tidigare riktlinjerna och därigenom få fokus på genomförandefasen i Lissabon. Det fanns en diskussion för några år sedan om huruvida man skulle se över Lissabonagendan och att det möjligtvis var lite väl många mål. Därigenom skulle det finnas en otydlighet som kan försena reformstrategin.

Det må vara hur det vill med det, men jag tror att det är en klok strategi från kommissionens och ordförandeskapets sida att inte dra upp hela diskussionen om alla riktlinjer och mål. Man bör snarare fokusera på uppföljning och diskussioner om genomförande.

Våra synpunkter rör tre fall, kan man säga. Det första är att vi anser att det finns ett behov av att understryka betydelsen av att man håller reformtakten uppe. Det finns en viss reformtrötthet i Europa. Man tenderar kanske att möjligtvis slå sig lite till ro med rätt begränsade framgångar. Jag såg att kommissionen gör en poäng av att produktivitetstakten i genomsnitt har ökat från 1,5 till 1,7 procent. Om man är nöjd med den typen av framsteg förhindrar ju inte det att man fortsätter att halka efter USA.

Samma sak gäller statsfinanserna. Det är klart att det är bra att det sker en viss konsolidering. Men en betydande del av det som vi ser i de europeiska ekonomierna sammanhänger mer med konjunktur än struktur.

Vi tycker att det är bra att man i ordförandeskapets papper – om jag får nämna det i det här sammanhanget – är snäppet tydligare om de offentliga finanserna. Det är en viktig position även från vår sida.

Den tredje synpunkten som vi har är att det är särskilt viktigt att man fortsätter med reformarbetet på arbetsmarknadssidan. Vi får se hur diskussionen går. Jag är inte övertygad om att det blir en lång diskussion om de frågorna i det här sammanhanget.

Om man ska säga någonting om kommentarerna om Sverige får man möjligen konstatera att vi tillhör de sex länder – Skandinavien plus Estland, Irland och Luxemburg om jag minns rätt – som inte får rekommendationer och som också får bedömningen att vi har skött våra reformprogram mycket väl, mycket gott eller hur man nu ska översätta de engelska formuleringarna.

Anf. 12 KARIN PILSÄTER (fp):

Jag vill bara börja med att rätta fru ordförande. Arbetsmarknadsprogrammet eller Lissabonstrategin kommer att debatteras i kammaren nu på onsdag klockan 9 med medverkan av Europaminister Cecilia Malmström.

Jag kanske får skicka med i sammanhanget det som näringsutskottet särskilt har påpekat i betänkandet: Förutom att hålla uppe genomförandetakten gäller det att rådet särskilt ska se till att detta görs i de reformer som genomförs av EU. Där är de enskilda länderna inte genomförare, utan där är det EU som är genomförare. Det gäller exempelvis patentområdet, som vi särskilt har nämnt. Det finns också en del andra områden där reformerna i de enskilda länderna är beroende av att det händer saker på Europanivå.

Anf. 13 ORDFÖRANDEN:

Jag är rätt säker på att jag sade den 23, men om jag var otydlig är det utmärkt att datum för kammardebatten klargörs. Det är alltså nu på onsdag, den 23 januari.

Anf. 14 CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte ställa två frågor om det här. Jag tror att jag är inne på rätt punkt.

Angående Lissabonstrategin undrar jag om man diskuterar någonting om jobbtrafficking. Det är någonting nytt som har kommit. Bland annat har Byggnads uppmärksammat att det förekommer att man tar hit personer som bor och arbetar under vedervärdiga omständigheter och på så sätt sätter den sjysta konkurrensen ur spel.

Det är viktigt att man mellan länderna diskuterar detta och hur man på olika sätt ska kunna motverka det.

Jag vill höra vad finansministern har att säga om det som hände i Malmö i förra veckan. Det var en industrilokal som började brinna, och man uppmärksammade att ett fyrtiotal byggnadsarbetare bodde i lokalen. Det var då det kom fram. Kommer det att vara några diskussioner med anledning av detta?

Jag vill också fråga om det som står om riktlinje 15 i vårt material på s. 81. Det pratas om att utvidga och förbättra den europeiska infrastrukturen. Kommer man där att diskutera några särskilda insatser för att främja att flaskhalsar inom framför allt tågtrafiken investeras bort? Vi måste se till miljöhotet och därför frakta mer gods på järnväg. Då är det exempelvis viktigt att man skyndar på byggandet av Ostlänken.

Anf. 15 Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag kan bara notera Karin Pilsäters synpunkter, möjligtvis med tillägget att rätt mycket av de tunga och svåra besluten ligger på nationell nivå. Jag tycker inte att man ska utesluta det ena för det andra. I Europa har vi ett allmänt behov av att hålla ett högt reformtempo.

Jag går över till Christina Axelssons olika frågeställningar. När det gäller jobbtrafficking hade vi i samband med att vi fick kommissionens papper kring flexicurity en viss diskussion i Ekofin, men den var även i det fallet rätt kortfattad. Jag föreställer mig inte att det blir någon omfattande diskussion kring den punkten i det här sammanhanget. Det är mer en fråga som tenderar att hamna hos arbetsmarknadsministrarna i arbetsmarknadssociala rådet.

I allmänhet ligger det mycket i det som Christina Axelsson framhåller. Man kan naturligtvis överväga om vi ska gå in i frågeställningar om migration och arbetskraftsinvandring i det här sammanhanget. Det beror lite på hur den allmänna diskussionen blir. Men det ligger naturligtvis mycket i det som Christina Axelsson framhåller.

Vi har en väl fungerande svensk modell. Det är inte minst ett viktigt ansvar för fackföreningsrörelsen att följa detta. Vi har haft incidenter tidigare både i Göteborgstrakten och i andra delar av Sverige. Det har rört sig om antingen väldigt märkliga arbetsförhållanden eller väldigt märkliga boendemöjligheter för dem som kommer hit och arbetar. Om vi vill ha respekt, trovärdighet och långsiktig uthållighet i att vi har rörlighet på arbetsmarknaden i Europa måste detta ske under rimliga och socialt bra villkor. Det tror jag är självklart.

När det gäller tåginvesteringarna föreställer jag mig att det är en diskussion som i mycket ringa utsträckning kommer att landa i Ekofin. Diskussionen om vilka delar av det transeuropeiska nätverket man bör prioritera och inte förs i huvudsak mellan transportministrarna. Det är nog högst osannolikt att det blir en detaljerad diskussion i samband med Ekofin om de övergripande riktlinjerna. Det tenderar mer att vara de makroekonomiska frågorna om politisk stabilitet och den typen av frågor som står i centrum.

Anf. 16 ORDFÖRANDEN:

Apropå det kan jag nämna att det i riksdagen är ett antal utskott som också kommer att behandla Lissabonfrågorna i sina respektive råd under perioden.

Anf. 17 ULF HOLM (mp):

I Lissabonstrategin ingår flera viktiga delar. Finansministern sade att reformtakten måste vara hög. Jag saknar en grundbult i Lissabonstrategin: miljöfrågorna. De är inte någon särskilt stor grundbult längre. De har halkat ned mer och mer.

Enligt åtgärdspaketen ska man främja och se över detta. Det är inte mycket skarpa förslag om vad man ska göra nu. Det saknar jag på detta område. För de andra områdena framgår det tydligt att gemenskapen ska ta initiativ och göra saker, men här ska man bara främja – och det är egentligen en väldigt konstig mening – en industripolitik som syftar till en mer hållbar produktion och konsumtion. Industripolitik brukar inte vara konsumtion, utan det brukar man säga är konsumtionsledet. Men det är en annan femma.

Jag tycker att kommissionen har missat mycket. Man lyfter inte fram att miljöfrågorna är viktiga. Jag saknar det också i rådets tanke. Klimatfrågan sägs vara väldigt viktig för EU. Då borde man också integrera det tydligare i underlaget.

Jag vill fråga om en sak till som handlar om Sverige, men hittar inte detta just nu i mina papper. Jag återkommer om det. Någonting var det.

Anf. 18 SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Det jag tycker är positivt bland annat i Lissabonstrategin är att kommissionen understryker behovet av det livslånga lärandet.

Det jag ville kommentera särskilt, mest för protokollets skull, gäller det kommissionen säger om Sverige. Kommissionen är positiv och konstaterar att det har varit en god tillväxt och att ekonomin har varit bra under perioden 2005–2007.

Men på s. 55 under punkt 19 står det: Reformerna under den senaste tiden av arbetslöshets- och sjukförsäkringssystemen innebär begränsningar av förmånerna, men systemen ger fortfarande tillräcklig inkomsttrygghet.

Jag vill bara för protokollets skull notera att Socialdemokraterna inte tycker som vare sig regeringen eller kommissionen i det här fallet.

Anf. 19 ULLA ANDERSSON (v):

Jag instämmer i det Sonia Karlsson sade.

Jag har dels en kommentar, dels frågor.

Finansministern uttryckte att man har fått beröm från EU. Det är ganska tydligt, eftersom Lissabonstrategin är ett dokument som säger att man ska sänka skatter och försämra de olika försäkringssystem man har.

Det jag funderar över är den diskussion som vi också tidigare har haft om bolagsskatten. I det här dokumentet tar man återigen upp möjligheten att se över skatterna för vinstgivande företag och underlätta för de företagen på olika sätt. Hur går diskussionen om gemensamma bolagsskatter? Det är den ena frågan.

Den andra frågan är om Sverige får på moppe för att man inte har gjort tillräckligt för att stärka konkurrensen. Jag skulle vilja veta inom vilka områden EU har synpunkter på att det inte är tillräcklig konkurrens i Sverige.

Anf. 20 ORDFÖRANDEN:

Finansministern har varit här många gånger förut och vet att vi helst koncentrerar oss på Ekofinaspekterna på Lissabonstrategin. Det har varit frågor om lite allt möjligt, och han får förstås kommentera som han vill.

Anf. 21 Finansminister ANDERS BORG (m):

Fru ordförande! Låt mig börja med Ulf Holms synpunkt om miljöfrågorna. Möjligtvis är det här en liten märklighet, eftersom det kommande året i EU kommer att vara otroligt inriktat på miljöfrågorna. Vi får bördefördelningen, och det kommer sedan att vara en av de tunga förhandlingarna ett antal råd framåt och även beröras, föreställer jag mig, i de ekonomiska delarna av Ekofin.

Därtill är det också så att ordförandeskapet igen i underlaget inför slutsatserna vid rådstoppmötet poängterar betydelsen av miljöfrågorna och ekonomiska styrmedel. Miljöfrågorna står verkligen i centrum både för Lissabonstrategin och för en lång rad andra frågor.

Möjligtvis kan man tycka att de kunde ha varit något mer utförliga till exempel i KIP:en eller i Lissabonstrategin. Egentligen är det mer centralt att man kommer framåt i slutsatserna än att det är just de textraderna. Men jag kan ha respekt för Ulf Holms synpunkter ändå.

När det sedan gäller Sonia Karlssons synpunkter är det naturligtvis så att vi inte behöver ha en lång debatt om sociala trygghetssystem i Sverige. Men en av grunderna för att man gör detta är naturligtvis att de svenska trygghetssystemen även i ett relativt perspektiv är väldigt generösa jämfört med brittiska, tyska eller vad det nu rör sig om, även efter de justeringar som har gjorts. Det handlar naturligtvis om vilket perspektiv man väljer, och där har vi olika syn.

Det gäller väl delvis också Ulla Anderssons synpunkter. Vi får komma ihåg att Lissabondokumenten ändå är någonting som även den tidigare regeringen ansåg sig kunna stå bakom, och i delar av dem utgjorde väl Sverige ett av de länder som drev på processen. Åsikten att Lissabonstrategin enkom skulle vara en agenda för social nedrustning tror jag inte riktigt att jag delar. Det är olika pelare i strategin.

Men det är klart att kommissionen, precis som IMF, OECD och andra internationella organ, anser att Sverige är ett land med relativt höga skatter, som det finns anledning att se över, framför allt när det gäller lönsamheten i att arbeta. Detta kommer knappast som en chock för Ulla Andersson, och inte heller för mig, får jag väl säga.

När det gäller CCTB är vi nöjda med de skrivningar som nu finns, men det har varit en av kärndiskussionerna. Det finns länder, inte minst Frankrike, som vill driva på ytterligare. Vi har tillhört dem som allra tydligast vill bromsa detta. De skrivningar som nu finns är för oss acceptabla. Men det kan bli diskussioner om denna fråga på rådet, även om man i någon mening kan tycka att frågan inte avgörs av vad som skrivs i de här dokumenten. Men vill man ha pseudodiskussioner kan man naturligtvis slösa bort några timmar på det på Ekofin.

Anf. 22 ULLA ANDERSSON (v):

Jag fick inte svar på min sista fråga. Det skulle jag gärna vilja ha.

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

Vi ska hålla oss till ämnet.

Anf. 24 ULLA ANDERSSON (v):

Min sista fråga var på vilka områden EU har synpunkter om att vi inte har tillräcklig konkurrens. Det är den ena frågan.

Den andra frågan ställer jag enbart för protokollets skull. Det finns väldigt mycket forskning som visar på helt andra saker kring skattenivåer, välfärd, sysselsättning och konkurrenskraft. Den diskussionen kanske vi inte ska ta här, men eftersom finansministern tog upp det tar jag tillfället i akt.

Anf. 25 Finansminister ANDERS BORG (m):

Det var inte min mening att ha en generaldebatt om den offentliga sektorns storlek med Ulla Andersson här.

När det gäller konkurrensen är det framför allt inom delar av servicesektorn man från kommissionens sida ser bekymmer i Sverige.

Annars kan man väl konstatera att Sverige står sig väldigt väl när det gäller konkurrenskraft. Vi har en välutbildad arbetskraft och ligger i topp på forskningssatsningar, vi har en väl fungerande infrastruktur etcetera. Allt det talar för att vi ska ha en god konkurrenskraft.

Anf. 26 ORDFÖRANDEN:

Trots de matiga inläggen är det som sagt inga regelrätta förhandlingar. Jag finner att det finns majoritet för att fortsätta arbetet med den inriktning som regeringen här har redovisat.

Vi går in på punkt 5.2. Det är däremot ett beslut angående slutsatser om översyn av inre marknaden. De är utsända i utskick 2. Därefter har de också kommit på svenska, som sagt. Är det någonting finansministern vill kommentera angående dem?

Anf. 27 Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi har en positiv syn på översynen. Det är bra att den görs. Det är viktiga frågor. Jag föreställer mig inte att detta kommer att vara en stor och kontroversiell sak i detta sammanhang.

Anf. 28 CHRISTINA AXELSSON (s):

Här finns avsnitt om skatteklimatet. Det är verkligen en fråga för Ekofin. Det står också att man ska fortsätta att satsa på att ta itu med skattebedrägerier och så vidare. Då är det viktigt att ministern också i EU säger att detta är väldigt viktigt, inte minst för att motverka jobbtrafficking och för att se till att vi inte har någon illojal konkurrens länderna emellan. Där återkommer det jag tog upp tidigare.

Jag skulle också vilja lyfta fram frågan om konsumenternas rättigheter. Den är också viktig i det finansiella perspektivet. Här står också i rådsslutsatserna, vilket jag tycker är väldigt bra, att det behöver bli bättre information och lämpliga tvistlösningsmekanismer för konsumenter och företag. Om man över huvud taget ska få den inre marknaden att fungera på det bästa sättet är det oerhört viktigt att konsumenternas rättigheter lyfts fram.

Jag vill därför fråga finansministern: När ni diskuterar den inre marknaden innan ni antar de här slutsatserna, skulle ministern då vilja göra ett litet inpass och säga någonting om vikten av konsumenternas rättigheter?

Anf. 29 ULLA ANDERSSON (v):

Egentligen har jag inga frågor. Jag tänkte passa på att anmäla avvikande mening redan här. Jag anser att den svenska regeringen bör göra som den norska regeringen: inte gå in och aktivt verka för att marknaden i tredjeland öppnas eller gå vidare med de frihandelsavtal som man har jobbat med hittills. Det senaste rörande Afrika har mött mycket motstånd i Afrika, men också här i Sverige från de organisationer som arbetar i Afrika. Jag tycker inte att den svenska regeringen bör fullfölja detta arbete. Därför vill jag anmäla avvikande mening här.

Jag kan väl ställa frågan till finansminister Borg om han har tittat någonting på Norges inställning i de här frågorna och kan känna någon form av villighet att ta till sig en del av det här.

Anf. 30 ULF HOLM (mp):

Det är två delar. Dels är det kommissionens underlag, dels är det rådets förslag. Det är inte riktigt samma sak. Kommissionens förslag är lite mer fylligare och lite mindre matnyttigt för en miljöpartist.

Där finns skrivningar som vi inte kan ställa oss bakom. Det gäller framför allt skrivningar under ruta två, som Ulla Andersson också var inne på, om den globaliserade världen och hur EU ska hantera denna som inte är särskilt bra.

Sedan tittar man också på ruta fyra där det talas om EU:s arbetsrätt. Där verkar de inte säga någonting nytt utom i sista meningen, som jag fortfarande inte riktigt förstått: Kommissionen planerar att lägga fram ett förslag till ändring av direktivet om det europeiska företagsrådet. Jag har inget minne av att det handlar om arbetsrätt i det direktivet. Jag ställer mig lite frågande till det.

Går man däremot över till rådets slutsatser är det betydligt mer kortfattat. Det står bara i sista stycket om den externa dimensionen. Där är det så pass kompromissat att man egentligen inte förstår vad det handlar om och kan ställa sig bakom det. I och med att man vet kommissionens bakgrund anmäler också Miljöpartiet avvikande mening på denna punkt.

Anf. 31 ORDFÖRANDEN:

Tack för det klargörandet på slutet. Jag var på vippen att tala om för Ulf Holm och nämnden att det vi och också rådet ska ta ställning till är slutsatserna och inga dolda agendor eller övriga frågor.

Anf. 32 Finansminister ANDERS BORG (m):

Fru ordförande! Christina Axelsson lyfte fram skattebedrägerifrågorna. Där har Sverige genom åren och även under senare år varit väldigt aktivt. Det är framför allt på momssidan vi har problemen med karusellbedrägerier. Där är det naturligtvis så att vi även fortsättningsvis kommer att ge stor tyngd till dessa frågor. Möjligtvis är det så att man kanske bör ägna tid åt dem vid de tillfällen när bedrägerifrågorna står i centrum.

Det är delvis samma sak när det gäller konsumenträttigheterna. Sverige är för konsumenträttigheter. Men det har också förekommit i diskussionerna på det här området att länder inte fäster lika stor vikt vid en väl fungerande inre marknad.

Vi har till exempel haft betalningsinstruktionerna uppe vid ett antal tillfällen. Det har då funnits en känsla av att vissa länder har velat belasta dem med väldigt mycket konsumentregleringar för att därigenom i princip göra dem likvärdiga med banker och att de därmed också skulle förlora den konkurerrensfördel och den ökade integration man skulle vinna den vägen.

Konsumenträttigheterna är viktiga. Blir det en diskussion kring detta kan jag understryka den vikt vi från Sveriges sida alltid fäster vid dem.

Sedan till Ulla Anderssons och Ulf Holms frågeställningar när det gäller synen på frihandel. Skulle vi vilja betona något från svensk sida är det snarast det omvända. Om något borde EU unilateralt gå vidare med att minska handelshinder snarare än att villkora allting på att det sker framsteg i internationella förhandlingar.

I grund och botten tror jag att alla utvecklingsländer skulle vinna på att EU minskade de hinder man i dag har på det området. Vi har nog inte riktigt samma syn från regeringens sida som Ulla Andersson och Ulf Holm ger uttryck för. Därmed tror jag att vi landar på olika slutsats om detta, även om jag inte är säker på det.

Det ligger en del i Ulf Holms synpunkter att det som står i själva rådsslutsatsen knappast borde vara kontroversiellt ens för Miljöpartiet. Det är vad vi ska diskutera. Kommissionens dokument är någonting som ska vara till underlag för alla råd, vilket gör att de naturligtvis också blir väsentligt mer utförliga.

Anf. 33 ULLA ANDERSSON (v):

Jag visste inte att det var den här punkten som tillhörde den andra punkten. Det är inte så lätt att förstå när man inte har varit med hela vägen. Det är ett fikonspråk utan dess like, skulle man kanske kunna uttrycka det.

Man kan alltid diskutera frihandel. Det jag ville ta upp är att man många gånger slår sönder de egna ländernas ekonomiska struktur och industriinfrastruktur när man jobbar på det här sättet. Man måste ha möjligheten att skydda sin egen infrastruktur för att man ska kunna få en likvärdig frihandel.

Det är från det perspektivet jag tycker att EU borde ta ett större ansvar. Precis som den norska regeringen gör tycker jag att också den svenska regeringen bör göra. Jag anmäler avvikande mening utifrån den här punkten så att det ska bli korrekt.

Anf. 34 ORDFÖRANDEN:

Det är även vad gäller slutsatserna. Jag frågar också Ulf Holm om han verkligen vill anmäla avvikande mening till detta. Han har begärt ordet ändå och kan få yttra sig i största allmänhet. Det var säkert också någon följdfråga.

Anf. 35 ULF HOLM (mp):

Vi har ingenting mot frihandel. Det som står i kommissionens underlag under ruta två …

Anf. 36 ORDFÖRANDEN:

Det ska vi inte ta ställning till här.

Anf. 37 ULF HOLM (mp):

Det är så mycket mer. Om finansministern säger att vi är emot frihandel får jag faktiskt replikera på det utan att ordföranden lägger sig i.

Det som står här – och med den historia man har om hur EU agerat i frihandelssituationer – är inte något som vare sig finansministern eller jag tycker är särskilt bra. Därför har jag avvikande mening på det jag kan utläsa i rådets dokument. Där ligger faktiskt kommissionens underlag.

Anf. 38 ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Vi har avvikande meningar från v och mp på punkt 5.2.

Vi går vidare till punkt 5.3. Även detta är en orienteringsdebatt. Det gäller Ekofinfrågorna inför toppmötet i mars. Även här är underlag utsänt.

Anf. 39 Finansminister ANDERS BORG (m):

Om man ska ha en enkel synpunkt är det kanske att dokumentet är lite långt. Jag tror att det låg en stark poäng i det från Tysklands sida för något år sedan när man skar ned det rätt brutalt så att stats- och regeringscheferna i princip kunde lyfta in dokumentet som det var i slutsatserna.

Vi tycker att det är bra att man understryker betydelsen av öppna gränser och att man är tydlig om vikten av uthålliga och långsiktiga offentliga finanser. I övrigt har jag inte så mycket att säga om key issues paper. Jag tycker även att detta är förhållandevis okontroversiellt.

Anf. 40 ORDFÖRANDEN:

Det räcker även här med att jag finner att det finns en majoritet för det fortsatta arbetet med den inriktning som regeringen här har redovisat. Vi är då klara med punkt 5.

Vi går vidare till punkt 6. Det är en beslutspunkt angående finansiella tjänster, SEPA. Här finns det utkast till slutsatser utsända tidigare. Det är de vi ska förhålla oss till. Jag lämnar ordet till finansministern, varsågod.

Anf. 41 Finansminister ANDERS BORG (m):

Detta gäller Single European Payments Area. Man har lyft fram ett antal slutsatser. Det är att rådet ska uttrycka sitt stöd för en integrerad marknad för betalningstjänster, att vi ska uppmana till det man kallar för SEPA-migration, det vill säga att fler länder ska gå in i det gemensamma systemet, och att man bjuder in medlemsstaterna för att utveckla övervakningen av systemet.

För svensk del måste vi, givet att vi har kronan, upprätthålla våra egna betalningssystem som Riksbanken gör. Det är viktigt för vår del att understryka betydelsen av att även länderna utanför får vara med i diskussionerna och har möjligheter att lämna synpunkter på utformningen av systemet. Det är dock Riksbankens uppfattning att man har haft en bra diskussion om detta med kommissionen och ECB.

Anf. 42 ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi är då klara med informations- och beslutspunkterna på rådsagendan med undantag av punkt 2 på A-punktslistan. Där stod det egentligen ingenting kvar som vi behöver fatta beslut om. Vill finansministern säga någonting om någon av den eller någon av ledamöterna ta upp någon av de ekonomiska frågorna? Jag finner inte att så är fallet. Vi kan då lämna den punkten. Vi behöver inte rimligen i dag fatta beslut igen.

Jag har inte några övriga frågor noterade på rådsagendan. Det har väl inte Finansdepartementet heller. Då är vi klara med rådsagendan. Jag undrar innan ni lämnar lokalen om det är något särskilt som finansministern eller medarbetarna vill ta upp med nämnden innan vi skils åt för i dag. Det är inte fallet. Vi tackar finansministern med medarbetare för i dag.

Innehållsförteckning

1 § Ekofin 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Finansminister ANDERS BORG (m) 1

Anf. 3 SONIA KARLSSON (s) 2

Anf. 4 Finansminister ANDERS BORG (m) 2

Anf. 5 SONIA KARLSSON (s) 2

Anf. 6 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 7 Finansminister ANDERS BORG (m) 3

Anf. 8 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 9 Finansminister ANDERS BORG (m) 3

Anf. 10 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 11 Finansminister ANDERS BORG (m) 3

Anf. 12 KARIN PILSÄTER (fp) 4

Anf. 13 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 14 CHRISTINA AXELSSON (s) 5

Anf. 15 Finansminister ANDERS BORG (m) 5

Anf. 16 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 17 ULF HOLM (mp) 6

Anf. 18 SONIA KARLSSON (s) 6

Anf. 19 ULLA ANDERSSON (v) 7

Anf. 20 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 21 Finansminister ANDERS BORG (m) 7

Anf. 22 ULLA ANDERSSON (v) 8

Anf. 23 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 24 ULLA ANDERSSON (v) 8

Anf. 25 Finansminister ANDERS BORG (m) 8

Anf. 26 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 27 Finansminister ANDERS BORG (m) 8

Anf. 28 CHRISTINA AXELSSON (s) 9

Anf. 29 ULLA ANDERSSON (v) 9

Anf. 30 ULF HOLM (mp) 9

Anf. 31 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 32 Finansminister ANDERS BORG (m) 10

Anf. 33 ULLA ANDERSSON (v) 10

Anf. 34 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 35 ULF HOLM (mp) 11

Anf. 36 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 37 ULF HOLM (mp) 11

Anf. 38 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 39 Finansminister ANDERS BORG (m) 11

Anf. 40 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 41 Finansminister ANDERS BORG (m) 12

Anf. 42 ORDFÖRANDEN 12

Måndagen den 21 januari 2008

EU-nämndens uppteckningar