1 § Allmänna frågor och yttre förbindelser (yttre förbindelser)

Näringsminister Thomas Östros

Information och samråd inför extra ministerrådsmöte den 18 oktober 2005

Telefonkonferens

Anf. 1 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag ber att få hälsa de närvarande välkomna, och även dem som är med på telefon Vi ber att ministern Thomas Östros kommer in.

Jag hälsar er mycket välkomna. Jag tror att er delegation är större än nämnden i dag. Det är nytt rekord. Vi har en hel del ledamöter som är uppkopplade per telefon.

Jag lämnar först ordet till Thomas Östros att tala om WTO. Varsågod.

Anf. 2 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Tack, herr ordförande! Låt mig börja med att säga att jag inte kommer att göra någon återrapportering från senaste Gaercmötet eftersom det är speciella förutsättningar här. Jag går rakt in på WTO-förhandlingarna.

Det är nu ett läge där realförhandlingar har kommit i gång. Det är inte konstigt att trycket börjar öka eftersom vi i december har ministermötet i Hongkong. Engagemanget ökar, och det är stort. Handelsministrarna från nyckelländer som EU-länderna, USA, Indien och Brasilien träffas nu löpande.

Vår ambition från svensk sida är att vi vill bidra till att få ett ambitiöst resultat i Hongkong. Då är det väldigt hög tid att vi kommer framåt. Det har varit ett stillestånd under lång tid. Det är mycket svåra förhandlingar som nu förestår.

I centrum just nu är jordbruksförhandlingarna. Det gäller inte minst frågan om marknadstillträde, det vill säga hur tullarna ska sänkas och kvoterna ökas för att underlätta import av jordbruksprodukter från inte minst tredje världen till rikare länder.

Det är klart att det är en avgörande fråga för hela den så kallade Doharundan. Där har utvecklingsdimensionen varit med från första start. Menar man allvar med utvecklingsdimension är jordbruksområdet centralt.

Det som nu händer är att Frankrike och en rad andra länder som lutar åt det mer protektionistiska hållet känner en viss nervositet inför utvecklingen på jordbruksområdet och har begärt att få det extra Gaercmötet i morgon som framför allt ska handla om handelsfrågorna. Det är för att markera sitt ogillande med kommissionens förhandlingsagerande som man valt att kalla in mötet.

Man kan säga att Frankrike med flera menar att kommissionen har gått för långt i ambitionen att visa kompromissvilja. Det finns också en annan dimension. Man menar att medlemsstaterna måste hållas bättre underrättade om förhandlingstaktiken och strategin. Men det dominerande är att man vill signalera sitt missnöje med att kommissionen riskerar att gå för långt i jordbruksöppningar.

Det som spetsar till läget är att kommissionen den 10 oktober presenterade ett nytt förhandlingsförslag med tonvikt på jordbruk. Det var ett svar på utspelet från USA kort innan dess. Egentligen är det ganska få nyheter i förslaget från den 10 oktober. Kommissionen lägger fram en del siffror och resonemang på bordet som tidigare bara har diskuterats internt. Men det är ett tecken. Inte minst viktigt är att kommissionären i utspelet säger att EU är redo att gå ännu längre och att visa kompromissvilja. Det är vad som har väckt en del av medlemsländerna till att vilja diskutera detta.

Ur svenskt perspektiv tycker vi att det är bra och hög tid att EU tar aktiva steg i den här förhandlingsrundan och visar att man är konstruktiv och flexibel. Vi tycker att det är bra att kommissionen börjar visa ledarskap i förhandlingarna.

Det är klart att det är oroväckande att Frankrike i det här läget verkar ha stöd av många medlemsstater. Tillsammans med fransmännen har jordbruksministrarna från Irland, Cypern, Belgien, Spanien, Polen, Finland, Grekland, Ungern, Österrike, Italien, Litauen, Luxemburg och Portugal skrivit ett brev som är mycket kritiskt till jordbrukskommissionären Fischer Boel där innebörden i princip är: Gå inte för långt. Dessutom har den franska presidenten varit aktiv i debatten.

En viktig grupp länder – Sverige, Danmark, Nederländerna, Tyskland och Estland – agerar dock för att vi ska vara så proaktiva som kommissionen nu verkar bli. Storbritannien lär också dela den synen. Men Storbritannien är ordförande, och det håller lite lägre profil.

Min bedömning är att det är ett väldigt viktigt skede i förhandlingarna. Kommissionen behöver nu allt stöd som den kan få. Det jag planerar att säga i morgon på mötet är att vi stöder en proaktiv hållning från kommissionen. Det är viktigt för oss och för att vi ska kunna få de offensiva frågor som vi har tillgodosedda. Det gäller industrivaror, tjänster och handelsprocedurer. Det är områden där svensk industri har mycket att vinna på mer av liberalisering. Men det är också viktigt för u-ländernas möjligheter att få någonting ut av Doharundan.

Jag kommer att ge kommissionär Mandelson stöd på rådsmötet i morgon. Det innebär inte att vi ställer upp på alla delar i politiken. Men läget är att kommissionen som börjar röra på sig behöver stöd för att kunna känna att den kan driva förhandlingarna framåt. Det stödet baserar vi på det mandat som kommissionen har sedan år 1999, om jag inte missminner mig, och ett antal beslut därefter.

Det är vår linje att man bör ha det mandatet. Man måste ha en viss handlingsfrihet om det ska kunna fungera i förhandlingarna. Det är ett kritiskt läge. Vi kan inte bakbinda våra förhandlare. Vi välkomnar att de agerar konstruktivt och kraftfullt. Detta kommer det att bli debatt om.

Anf. 3 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag har en förhandlingsordningsfråga. Bedömer du det som att Frankrike och de andra försöker att föreslå nya rådsslutsatser som begränsar kommissionens mandat Är det så deras krav kommer att utformas för att få ett bett?

Anf. 4 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Det är svårt att garantera att det inte är så. Men det är inte den bedömning vi gör i det här läget. Vår bedömning är att det är ett politiskt initiativ för att sätta press på kommissionen och inte för att ändra på mandatet som kommissionen har. Därför blir det också väldigt viktigt. Jag kommer att delta på mötet. Sverige är väldigt tydligt. Vi stöder kommissionens initiativ.

Anf. 5 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag tror att det är väldigt viktigt att EU behåller frihandelsrollen som det har haft i förhandlingarna där det har haft en ledande position. Det gäller inte minst därför att EU i andra dimensioner – konstitutionen, stabilitetspakten och Lissabonprocessen – har visat sig ha stora problem. Här är ett område där man hittills faktiskt utövar ett ledarskap globalt.

Om vi i Europeiska unionen skulle tappa det tror jag att det vore mycket allvarligt. Därför håller jag helt med om att vi står lite vid ett vägskäl. Det vägskälet gäller också frågan som du var inne på, nämligen fattigdomen och tredje världen. Det gäller FN:s millenniemål. Om man ska uppnå dem måste världshandelsrundan gå i lås.

Det är det viktigaste som EU kan bidra med, nämligen att få jordbruksförhandlingarna att lyckas och att förhandlingarna går i lås även ur u-ländernas synpunkt. Därför är Folkpartiet helt och hållet inne på att stödja Mandelson och den frihandelsvänliga linjen.

Anf. 6 PER BILL (m):

Det finns ett fullt stöd också från Moderaterna för upplägget. Jag skulle möjligen vilja att du, om du kan, går in lite mer på en fråga. Jag misstänker att de olika röda, gröna och gula boxarna är brickor. Det gäller också det upplägg som USA presenterade för några veckor sedan. Det vore bra om vi fick en liten inblick i hur du ser på själva upplägget. Det kan naturligtvis hända väldigt mycket väldigt fort i sådana här förhandlingar. Men om saker går som de borde göra och det är logiskt, var kommer vi att hamna då?

Anf. 7 HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Jag vill ställa en fråga till näringsministern med utgångspunkt från lantbrukarna och böndernas situation i Sverige.

Man står inför en mycket kraftfull strukturomvandling på mjölksidan med anledning av Cappolitiken, det vill säga EU:s egen politik. Detta kommer som ett steg till med WTO-förhandlingarna och eventuellt förändrade kvoter och tullar.

Min fråga är: På vilket sätt och i vilken omfattning har lantbrukarnas företrädare varit involverade i regeringens position i det här läget? Vad vet man om böndernas syn på den föreslagna utvecklingen och det ställningstagande som regeringen har gjort?

Jag frågar det med tanke på att det är stora strukturrationaliseringar på gång och att sådana tar lång tid i näringen.

Anf. 8 ULF HOLM (mp):

Jag tackar för föredragningen. Det är mig lite emot att säga att jag faktiskt verkar stödja kommissionen. Det är inte det vanligaste för mig att uttala.

Jag förstod inte när näringsministern svarade på Carl B Hamiltons fråga om rådsslutsatser. Det måste väl ändå vara syftet om Frankrike nu tar till strid för att få en mindre bra politik att få en majoritet mot kommissionens förslag. Det borde väl innebära nya rådsslutsatser. Jag förstod inte det riktigt. Det vill jag gärna få en utläggning om.

Det är väldigt viktigt att vi får en handelspolitik med färre handelshinder och lägre tullar. Men i det sammanhanget bör man också lyfta in miljöfrågorna, fattigdomsbekämpning och rättighetsperspektivet i handelspolitiken. Det är väl inte på agendan just på detta möte. Det kommer väl längre fram. Men man ska inte glömma de aspekterna.

Anf. 9 KARIN THORBORG (v):

Det är naturligtvis positivt att det händer någonting i den här frågan, och kommissionen behöver stöd. Det är väldigt positivt att man går från allmänna ord till konkreta siffror.

Det står i våra papper att detta är ett svar på ett utspel från USA. Jag skulle först vilja veta: Vad är det som har fått EU:s handelskommissionär att agera och skynda på i förhandlingarna? Vad var det USA gjorde som gjorde att man nu kände att man var tvungen att ta detta steg?

Även om detta är väldigt positivt måste man också i sammanhanget kontrollera vilka eventuella villkor som man förbinder med de olika sänkningarna. Det står i Mandelsons statement att det nu måste bli tonvikt på erbjudande och inte på villkor.

Det som till synes är erbjudande kan om man skärskådar det kunna blir något helt annat i realiteten. Hittills har det varit väldigt mycket krav på avregleringar, utländskt ägande och sådant som går under rubriken kommersiellt meningsfulla åtaganden.

Man måste kontrollera att länderna får möjlighet att själva besluta i vilka sektorer och vilken takt som de vill avreglera så att det inte blir angivande i procent, kvantitet eller kvalitet.

Sedan gäller det frågan om Nama, som EU drivit hårt. Det är såvitt jag förstår en tullsänkarformel som skulle innebära att de högsta tullarna skulle sänkas mest. Det skulle innebära att utvecklingsländerna ibland skulle bli tvingade att sänka mest just nu när de håller på att bygga upp sin industri. Många röster från tredje världen säger att det till och med skulle kunna leda till en avindustrialisering. Det nämns i det här sammanhanget swiss formula. Det är väldigt oflexibelt.

Vi ska naturligtvis stödja kommissionen i detta. Det är steg i rätt riktning. Men man måste också se till innehållet och vad som blir konsekvenserna för tredje världen. Där vill jag verkligen att vi bevakar så att man lyssnar på vad tredje världens länder säger i den här frågan.

Anf. 10 SONIA KARLSSON (s):

Det är mer något jag vill säga till Thomas Östros och regeringen. Även om det inte syns här vid bordet har regeringen givetvis den socialdemokratiska gruppens fulla stöd för att stödja kommissionen i just den här frågan. Många av mina kolleger är med via telefon.

Anf. 11 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Jag går tillbaka till frågan om vilka slutsatser som vi förväntas dra på mötet. Jag är övertygad om att det kommer att bli rådsslutsatser. Men jag tolkade Carl B Hamiltons fråga som om fransmännen nu är ute efter rådsslutsatser som förändrar mandatet som kommissionen har.

Det kan man naturligtvis inte utesluta. Vi har inte sådana signaler i dag att det skulle vara så att de i grunden ifrågasätter mandatet som kommissionen har. Skulle det inträffa är det i så fall mycket allvarligt.

Sverige kommer att stödja att kommissionen har kvar sitt mandat och också en handlingsfrihet att agera i förhandlingarna. Än så länge tolkar jag det som att man vill utsätta kommissionen för politisk press för att inte ta så många initiativ men att man inte ska ifrågasätta själva grundmandatet man har med sig om i vilken riktning förhandlingarna ska gå.

Jag delar helt Carl B Hamiltons med fleras åsikt att det är oerhört viktigt att EU har en i grunden frihandelsvänlig linje och riktning i de här förhandlingarna. Man har ett ansvar för att se till att förhandlingarna blir en framgång.

Hongkongmötet närmar sig. Vi vill att det ska vara ett ambitiöst resultat i Hongkong även om det sedan är ett år av förhandlingar kvar. Vi kommer allt närmare den situation där också den amerikanska presidentens mandat börjar ifrågasättas. Han har sitt mandat fram till år 2007. Därefter ska kongressen ta ny ställning. Då vet vi inte vad det hamnar i för typ av protektionistisk stämning. Det är bråttom. Det finns en viss akut del i denna förhandlingssituation.

Per Bill undrar lite grann om boxarna. Det gjorde också Karin Thorborg när hon frågade: Varför reagerar kommissionens på USA:s utspel? Förra sommaren för drygt ett år sedan tog EU initiativ till förslag som satte i gång förhandlingarna genom att injicera nya vitaminer i det hela.

Då erbjöd sig EU att gå vidare i att minska och ta bort exportstöd. Det har satt i gång processen. Det var viktigt från EU:s sida. USA har nu responderat på detta genom att inom jordbrukspolitiken peka på vad det är beredd att göra för förändringar.

När det gäller marknadstillträde – det vill säga tullar och kvoter – beskriver man att man kan gå relativt långt i tullsänkningar för att öppna upp sin marknad. Exportstöd däremot är den stora kontroversiella frågan.

Det gäller den biståndsrelaterade export som USA har av jordbruksprodukter. Där signalerar man inte förändring. Det är en av de frågor där EU har starkast synpunkter på USA. Man använder sitt exportöverskott i biståndssammanhang. Därmed riskerar man också att förstöra marknader i tredje världen för jordbruksprodukter.

Inre stödet är den tredje delen i de här frågorna. Det är också ett område där USA inte signalerar att man är beredd att göra någonting väsentligt. Det är egentligen på området marknadstillträde som det tar ett rejält steg framåt.

I vilket fall som helst har fokus nu riktats mot EU. Frågan är: Vad kan EU göra? Det är i det sammanhanget som Mandelson har kommit den 10 oktober med sina initiativ. Det har väckt bland annat fransmännens irritation. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi håller fast vid stödet till kommissionen.

När det gäller Holger Gustafssons fråga om svenska bönders involvering för vi och inte minst jordbruksministern en ständig dialog. Det gäller de förändringar som är att vänta i jordbrukspolitiken på grund av att vi också förhoppningsvis sakta men säkert liberaliserar handeln med jordbruksprodukter.

Svenska jordbrukare i form av LRF är jämfört med många av sina syster- och broderorganisationer väldigt öppna för att gå vidare. Vi är naturligtvis inte överens i alla delar i alla steg. Kopplat till detta är också reformeringen av jordbrukspolitiken inom EU. Man går från stöd för produktion direkt i förhållande till kvantiteter mot miljö- och landsbygdsutvecklingsstöd.

Det här hänger väldigt tätt ihop. Det är klart att det innebär att efterhand som man förändrar handelspolitiken måste det också avspeglas i den interna jordbrukspolitiken. Det förutsätter inte att man tar bort alla stöd, utan det förutsätter att man är beredd att reformera stödpolitiken.

Ulf Holm stöder i det här fallet kommissionen. Det låter som en finsk representant, brukar vi skoja, som ständigt stöder kommissionen. Skämt åsido tror jag att vi i det här fallet alla är överens om att vi är inne i ett läge där vi kan ge kommissionen vårt fulla stöd.

Det gäller även utvecklingsdimensionen. Handelskommissionär Mandelson är också engagerad i att stärka utvecklingsdimensionen i handelspolitiken. Där är Sverige väldigt aktivt. Vi stöder ökning av bistånd till handelsrelaterat bistånd. Det gäller också vår syn på jordbruksfrågor och annat som är av stor vikt för tredje världen.

Till Karin Thorborg vill jag säga att jag är alldeles övertygad om att fortsatta öppningar av handelspolitiken är till fromma för tredje världen. Det räcker inte bara med det. Det krävs också starkare biståndsinsatser från världen. Men bara det ena räcker inte. Bara bistånd kommer inte att ge den utveckling vi behöver i tredje världen. Det måste också tillkomma handelsliberaliseringar.

Jag tycker att det är bra att man kan göra som Sverige och koppla ökade biståndsinsatser till handelsliberaliseringar. Vi ökar då också det handelsrelaterade biståndet, bidrar till kapacitetsuppbyggnad och ger möjlighet till tredje världens länder att dra nytta av öppnare handel.

Anf. 12 HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Jag tackar näringsministern för redogörelsen om relationerna till LRF. Kristdemokraterna är för en handelsliberalisering. Det är inget tvivel om det. Det vill jag i princip säga.

Jag vill uppmana till att ha och förstärka diskussionerna just med den näring som på kort sikt kan bli drabbad av den dubbla utvecklingen både med EU:s egen politik och med världshandelsförhandlingarna och de krav på strukturförändringar som de kräver så att vi inte lämnar näringen därhän. Det är ett allmänintresse.

Jag vill skicka med det som en uppmaning. I grunden är vi positiva till en handelsliberalisering.

Anf. 13 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Vi har LRF med både i diskussionerna under hela förankringen av handelspolitiken men också i WTO-referensgruppen. Det är en livaktig diskussion med rader av olika organisationer om handelspolitiska frågor.

Anf. 14 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att kommissionen och regeringen har fullt stöd från alla partier som har yttrat sig. Holger Gustafsson har betonat att näringen ska vara med och ska konsulteras.

Stödet är så massivt att det inte finns så mycket utrymme för handelsministern att frångå den position som han själv har intagit. Jag vill understryka det. Han får nog komma tillbaka med en parlamentarisk reservation i så fall om det skulle bli någon större ändring.

Finns det någon som vill tillägga någonting på denna punkt? Om så inte är fallet slår jag i bordet på den punkten.

Vi går nu över till nästa punkt som är frågan om fågelinfluensa. Där har det nu på bordet delats ut och också skickats ut i e-posten förslag till rådsslutsatser. Frågan om fågelinfluensan kommer upp kanske mer omfattande på ett rådsmöte med ministrarna som ansvarar för hälsofrågor i december. Nu gäller det den akuta frågan.

Anf. 15 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Vi förväntar oss att kommissionen och ordförandeskapet lämnar en rapport om läget i Turkiet och Rumänien. Vi förväntar oss också anta rådsslutsatser som ni har fått utdelat. De kom alldeles nyss också för oss.

Om ni vill kan jag säga någonting om innehållet i dem. Det är inte kontroversiellt. Det är snarare en uppslutning kring att vi ska fortsätta att arbeta inom EU med de verktyg och möjligheter vi har. Jag tittar frågande på ordföranden för att se om han vill att jag ska gå in tydligare på vad rådsslutsatserna innebär.

Anf. 16 VICE ORDFÖRANDEN:

Rådsslutsatserna har varit utsända. Jag föreslår att om det är någon som har frågor, synpunkter eller kommentarer kan vi ta det nu. Jag tycker inte att statsrådet behöver redogöra för det.

Anf. 17 KARIN THORBORG (v):

Jag har tyvärr inte hunnit läsa rådsslutsatserna ännu. Jag gör bara reflexionen att så fort som det är fråga om pandemier blir man väldigt lätt nationalegoist. Det är väldigt viktigt att de insatser som nu görs görs där de gör den största nyttan, och det är i Sydostasien för att förhindra omvandling och spridning av viruset. Det är jätteviktigt att man ser var insatserna gör mest nytta.

Sedan undrar jag om det finns någonting med i rådsslutsatserna om mediernas roll, för medierna kan ha en väldigt stor roll här för att skapa lugn och kontroll om en pandemi skulle utbryta.

Anf. 18 HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Jag skulle vilja fråga näringsministern hur det ligger till, om detta är ett renodlat nationellt ansvar. Ger EU rekommendationer till handlande eller är det aktuellt att man på något sätt ska stifta någon lagstiftning om krav på medlemsländernas beredskap eller åtgärder?

Anf. 19 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Jag ber att få lämna över ordet till en tjänsteman från Socialdepartementet för att närmare beskriva detta.

Anf. 20 Kanslirådet STEFAN KARLSSON:

Frågan om var insatserna gör mest nytta är något som finns med i slutsatserna. Det är väldigt tydligt angivet att det krävs en resursmobilisering både på global nivå och inom EU. Det lyfts särskilt fram att man ska ge ökade resurser vid källan för smittan, vilket innebär Sydostasien, Turkiet, Rumänien och delar av Ryssland. Det finns definitivt med i slutsatserna.

Mediernas roll är något som inte finns med i slutsatserna som de är formulerade för tillfället.

När det gäller ansvarsfrågan beror det egentligen lite på vilken aspekt som man diskuterar. När det gäller situationen i Turkiet och Rumänien är det för tillfället fortfarande en utpräglad veterinärmedicinsk fråga. De utbrott som har varit där under de senaste veckorna har inte förändrat hotbilden mot människors hälsa i termer av en framtida pandemi, utan det största hotet om en pandemi finns fortfarande i Sydostasien.

I de delar som handlar om de veterinärmedicinska åtgärderna finns det ett gemenskapsansvar genom hela den gemensamma jordbrukspolitiken och de veterinära insatserna. Däremot är humanmedicinska insatser något som faller utanför gemenskapsansvaret för tillfället. Det finns möjligheter att göra insatser för att samordna medlemsstaternas insatser, men det finns inga möjligheter till harmoniseringar på det området.

Anf. 21 VICE ORDFÖRANDEN:

Omfattar gemenskapsansvaret kandidatländerna Turkiet, Rumänien och Bulgarien?

Anf. 22 Utrikesrådet RUTH JACOBY:

Lagstiftningen omfattar inte de länderna, utan den gemensamma lagstiftningen handlar om åtgärder på EU-nivå. Däremot kan vi informera om att kommissionen har skickat team till de här länderna för att undersöka situationen för närvarande. De åtgärder som har vidtagits i både Rumänien och Turkiet är i enlighet med de åtgärder som skulle vidtas inom EU om man fick utbrott här. Det sker alltså en samordning. Även om länderna inte omfattas av lagstiftningen har det skett på egen hand så att säga.

Anf. 23 KENNETH G FORSLUND (s):

Jag har en fråga mot bakgrund av att jag har hört att man i delstaten Bayern nu stoppar införsel av fjärderfä och därmed också stoppar en fjäderfämarknad och en mässa som skulle ha hållits. Är det möjligt att agera enskilt på det sätt som de gör? Min spontana tanke är att det rent regelmässigt skulle kunna tolkas som ett brott mot den fria rörligheten för varor.

Är det någon som har en kommentar till det här?

Anf. 24 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Jag lämnar över ordet till vår representant från Jordbruksdepartementet.

Anf. 25 Kanslirådet AASE TRONSTAD:

Vad gäller ensidiga åtgärder har kommissionen nu kommit fram till att man ska basera sina åtgärder på gemensamma beslut men att det finns behov av att vidta olika åtgärder i olika länder. Det beror på många faktorer. Bland annat är det vilda fåglar som nu utgör den största risken för smitta, och det beror på vilka flyttvägar fåglarna har om man anser att ens lands territorium ligger inom riskzonen. Det kan av det skälet finnas anledning att inom en viss region till exempel stoppa fågelmarknader, ta in fjäderfän och så vidare. Det finns också andra faktorer, bland annat hur tätt man har mellan sina fjäderfäbesättningar, hur stor risken är för spridning om man får in smittan och så vidare.

När det gäller införsel har det tagits beslut gemensamt inom EU om totalt införselstopp från de drabbade länderna. Det är ingen information som har nått mig om att man i Bayern nu har stoppat införsel från andra områden än de som man gemensamt har kommit överens om. Det känner jag tyvärr inte till.

Anf. 26 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns ett stöd för regeringens position.

Då går vi vidare till nästa punkt, Jordbävningen i södra Asien. Där har vi fått några rådsslutsatser, men det har inte de som är med oss per telefon, så det vore bra om statsrådet kunde redogöra för dem.

Anf. 27 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Alldeles innan vi gick in fick vi rådsslutsatser som jag tänkte be att vi får beskrivna för oss via en tjänsteman.

Anf. 28 Utrikesrådet RUTH JACOBY:

Det är väldigt korta rådsslutsatser som framför allt uttrycker sympati och solidaritet med dem som har drabbats av jordbävningen i Sydostasien, alltså i Pakistan, Indien och Afghanistan. Det finns också en kort rådsslutsats som uttrycker samma solidaritet och sympati med befolkningen som har drabbats av orkanen Stan i Guatemala och El Salvador framför allt, alltså i Centralamerika.

Det är ingenting särskilt nytt i dessa rådsslutsatser. Man uttrycker som sagt sin solidaritet och är också tacksam för det stöd som kommissionen har givit vid båda dessa naturkatastrofer och det stöd som har lämnats av EU:s medlemsländer. Samtidigt uttrycks också förhoppningen att ytterligare medel kommer att ställas till förfogande både kortsiktigt och längre fram långsiktigt för återbyggnadsbehoven.

Jag tror att anledningen till att de här frågorna finns på dagordningen för extra Gaerc är just att det kanske skulle anses stötande om EU:s ministrar träffades utan att ta detta tillfälle för att uttrycka sitt deltagande för alla de människoliv som har gått till spillo. Det här är egentligen en markering och samtidigt en uppmuntran till alla att skyndsamt utöka sitt stöd.

Anf. 29 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag kan lägga till att i rådsslutsatserna finns det lite uppgifter om olika summor som ska utgå i bistånd. Rådsslutsatserna kommer naturligtvis att skickas ut via e-post.

Anf. 30 CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi har genom medierna fått veta att den hjälp som Sverige tidigare har gett från Räddningsverket inte har varit inriktad på kvinnorna. Nu undrar jag om man kommer att se till att den hjälp man skickar i väg till de här områdena också kommer kvinnorna till godo.

Anf. 31 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Sverige har beslutat om ett bistånd på 105 miljoner kronor till katastrofområdena, varav 82 miljoner är en respons på appellen från FN. Det görs också insatser via Räddningsverket.

Jag har också noterat att Räddningsverket självt har begärt att få en analys av sitt arbete ur ett genusperspektiv. Jag utgår verkligen från att det är en grund för en förändring av Räddningsverkets arbete. Jag har också uppfattat att ledningen på Räddningsverket tar de här frågorna på väldigt stort allvar. De har begärt den här analysen just för att få hjälp med att komma till rätta med eventuella svagheter i arbetssättet.

Sammantaget gör Räddningsverket ett väldigt bra arbete och möts med stor respekt. Men det här är en svaghet som man bör arbeta med.

Anf. 32 VICE ORDFÖRANDEN:

Punkterna 4 och 5 behandlas i praktiken som en punkt. Jag sammanfattar att det finns ett stöd för regeringens upplägg.

Därmed är den här övningen över för statsrådets med medarbetares del. Tack för att ni kom hit.

Innehållsförteckning

1 § Allmänna frågor och yttre förbindelser (yttre förbindelser) 1

Anf. 1 VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 1

Anf. 3 VICE ORDFÖRANDEN 3

Anf. 4 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 3

Anf. 5 VICE ORDFÖRANDEN 3

Anf. 6 PER BILL (m) 3

Anf. 7 HOLGER GUSTAFSSON (kd) 3

Anf. 8 ULF HOLM (mp) 4

Anf. 9 KARIN THORBORG (v) 4

Anf. 10 SONIA KARLSSON (s) 5

Anf. 11 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 5

Anf. 12 HOLGER GUSTAFSSON (kd) 6

Anf. 13 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 7

Anf. 14 VICE ORDFÖRANDEN 7

Anf. 15 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 7

Anf. 16 VICE ORDFÖRANDEN 7

Anf. 17 KARIN THORBORG (v) 7

Anf. 18 HOLGER GUSTAFSSON (kd) 8

Anf. 19 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 8

Anf. 20 Kanslirådet STEFAN KARLSSON 8

Anf. 21 VICE ORDFÖRANDEN 8

Anf. 22 Utrikesrådet RUTH JACOBY 8

Anf. 23 KENNETH G FORSLUND (s) 8

Anf. 24 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 9

Anf. 25 Kanslirådet AASE TRONSTAD 9

Anf. 26 VICE ORDFÖRANDEN 9

Anf. 27 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 9

Anf. 28 Utrikesrådet RUTH JACOBY 9

Anf. 29 VICE ORDFÖRANDEN 10

Anf. 30 CHRISTINA AXELSSON (s) 10

Anf. 31 Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 10

Anf. 32 VICE ORDFÖRANDEN 10

Måndagen den 17 oktober 2005

EU-nämndens uppteckningar