1 § Allmänna frågor och yttre förbindelser

Utrikesminister Laila Freivalds

Återrapport från ministerrådsmöte den 11 och 12 oktober 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 2 november 2004

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar sammanträdet öppnat och välkomnar Cecilia Wigström som ny suppleant för folkpartiet i EU-nämnden.

Jag hälsar nu utrikesministern med medarbetare välkomna.

Vi har med oss ett antal ledamöter per telefon. De omfattas av tystnadsplikten, som alla andra. Det kan hända att någon ropar sitt namn. Det är ett uttryck för att den personen har begärt ordet.

Vi gör som vanligt och börjar med en återrapport från tidigare ministerrådsmöte.

Anf. 2 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vid rådsmötet den 11-12 oktober diskuterades det första utkastet till en dagordning för Europeiska rådets möte den 4-5 november. Jag återkommer självfallet till det också i dag.

Den viktigaste frågan vid det toppmötet blir antagande av ett nytt långsiktigt arbetsprogram när det gäller rättsliga och inrikes frågor, det så kallade Haagprogrammet. Det är en uppföljning till Tammerforsprogrammet.

Solana redogjorde för uppföljningen av handlingsplanen mot terrorism. Vidare lämnade kommissionär Verheugen en lägesrapport från utvidgningsförhandlingarna med Bulgarien och Rumänien. Han presenterade också kommissionens syn på förestående förhandlingar med Turkiet och Kroatien.

Vi gav vårt stöd till ordförandeskapets ambitioner att till Europeiska rådet i december enas om principer och riktlinjer för de fortsatta förhandlingarna om EU:s budget för åren 2007-2013.

EU:s relation till Iran och Kina diskuterades under lunchen. Rådet enades om att försöka intensifiera dialogen med Iran inför IAEA:s styrelsemöte i slutet av november.

När det gäller frågan om ett eventuellt hävande av EU:s vapenembargo blev slutsatsen att mer tid behövs eftersom förutsättningarna för att häva embargot ännu inte finns.

Mot bakgrund av beslutet att upphäva vapenembargot mot Libyen diskuterades EU:s långsiktiga relationer med Libyen.

EU:s relationer till Ukraina togs också upp till diskussion inför de då förestående valen i landet.

Beträffande Mellanöstern fick Solana i uppdrag att skyndsamt utarbeta en handlingsplan med förslag på hur EU ska kunna ge stöd till den politiska processen, i synnerhet till palestinierna.

Rådet antog slutsatser om Sudan. Det är uppe på rådet nästa vecka igen inom ramen för toppmötet.

Rådet tog också del av Haagtribunalens chefsåklagare Carla Del Pontes bedömningar av västra Balkan-ländernas samarbete med Haagtribunalen. Det åtföljdes av en diskussion om vad EU kan göra för att förmå dessa länder att fullt ut samarbeta med tribunalen.

Vad gäller grannlandssamarbetet har man ambitionen att anta samtliga handlingsplaner vid ett och samma tillfälle. Förutsättningen är att ett avslut med Israel har nåtts så snart som möjligt.

Vi är inte beredda att förhala hela processen för alla länderna på grund av Israel. Samarbetet kommer med största sannolikhet upp på rådsmötet i slutet av den här månaden.

Det var allt från det mötet.

Anf. 3 CECILIA WIGSTRÖM (fp):

Jag vill fråga utrikesministern ytterligare om återrapporten från det senaste mötet vad gäller Kina. Mer tid behövs, kom ni fram till. Jag vill fråga utrikesministern: Yttrade du dig i den diskussionen, och vilken position framförde du i så fall som Sveriges ståndpunkt när det gäller EU:s vapenembargo mot Kina? Jag undrar om du, utöver den frågan, kan berätta lite mer om vilka länder som än så länge är tveksamma eller rent av negativa till att häva vapenembargot.

Anf. 4 CARL B HAMILTON (fp):

Jag har en fråga som gäller Turkiet. I komissionens avi om Turkiet finns det en omstridd formulering, nämligen att man kan ha långa övergångstider och att en permanent safeguard clause can be considered to avoid serious disturbances on the EU labour market.

Var det någon diskussion om denna permanent safeguard clause? Hur var i så fall stämningen?

Anf. 5 YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag hade samma fråga om Kina, så jag behöver inte upprepa den.

Anf. 6 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

När det gäller Kina fanns det ingen anledning att ange någon position i sak. Det blev en kort sakdiskussion där några länder direkt sade ifrån och sade att frågan var för tidigt uppe. Då hade jag ingen anledning att säga något i den frågan. Vi tycker ju också att det är för tidigt.

Det var ingen diskussion om safeguard clause.

Anf. 7 YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag har en följdfråga. Vad menades med ”för tidigt uppe”? Vilket perspektiv rör det sig om?

Anf. 8 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vi har ju tidigare diskuterat frågan. Sverige har tillsammans med andra länder framfört att frågan måste diskuteras utifrån situationen för de mänskliga rättigheterna och mot bakgrund av möjligheterna till en skärpning av den kod som finns från EU för vapenförsäljning. Eftersom de frågorna inte har anmälts för en saklig diskussion i rådet är frågan att diskutera ett eventuellt hävande för tidigt väckt.

Anf. 9 ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner rapporten och går över på frågan om samrådet.

Anf. 10 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det gäller då Europaparlamentets beslut. Finns det några frågor?

Anf. 11 CARL B HAMILTON (fp):

Jag har en fråga angående något som var lite förbryllande. Utrikesministern kanske inte kan svara på den rakt upp och ned, men det är möjligt att någon annan kan det. Annars kan jag få information på annat sätt.

Det gäller frågan om det allmänna preferenssystemet. På s. 7 i dokumentet från UD står det: parlamentet anser det vara av yttersta vikt och så vidare. Sedan: måste ha ratificerat och genomfört de relevanta internationella konventionerna.

Vad är det för relevanta internationella konventioner som parlamentet syftar på?

Det är en specifik fråga, men det vore onekligen intressant att veta.

Anf. 12 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Är det någon av mina medarbetare som har sådan koll att man kan svara på vilka konventioner som avses?

Det förefaller inte så.

Anf. 13 ORDFÖRANDEN:

Det går kanske att leta reda på på annat håll. Tullkonventioner, viskar kanslichefen. Vi undersöker det själva i nämnden.

Vi godkänner den informationen och går över på punkt 4, Förberedelse inför Europeiska rådet.

Anf. 14 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag vill inledningsvis säga att en samlad redovisning inför Europeiska rådets möte den 4–5 november kommer att lämnas av statsministern här i nämnden den 3 november.

Nämnden har erhållit den senaste versionen av ordförandeskapets förslag till annekterad agenda. Den är i form av ett utkast till slutsatser.

De ämnen ordförandeskapet föreslår är desamma som redovisades för nämnden inför förra rådsmötet. Det fleråriga arbetsprogrammet för rättsliga och inrikes frågor, Haagprogrammet, har ju justitieministern och migrationsministern redogjort utförligt för här i nämnden för någon dryg vecka sedan. Sedan dess har programmet behandlats i rådet för rättsliga och inrikes frågor. Det har gjorts några mindre justeringar i texterna.

Dessutom har hänvisning till möjlighet att inrätta en europeisk åklagare strukits. Det talas nu i stället om behovet av att vidareutveckla åklagarsamarbetet inom Eurojust. Det tycker vi är bra.

I de tidigare versionerna av dokumentet har Europeiska rådet uppmanat rådet att besluta om övergång till omröstning med kvalificerad majoritet och medbeslutande med parlamentet i de frågor som täcks av avdelning 4 i EG-fördraget. Skrivningen var tydligen inte riktigt klar i den här delen. Det har gjorts ett förtydligande så att det nu framgår att hela avdelning 4 avses, alltså frågor om asyl, migration och förfarandet vid gränskontroll. Från svensk sida välkomnar vi detta. Vi tycker att det är bra. Det är också helt i linje med det nya konstitutionella fördraget.

Toppmötet kommer givetvis också att på vanligt sätt behandla aktuella utrikespolitiska frågor. Ordförandeskapet har aviserat att man kommer att ta upp Sudan, Irak, Mellanöstern och Iran.

Jag återkommer till Mellanöstern och Irak senare.

Låt mig här bara kort beröra Sudan och Iran.

När det gäller Sudan välkomnar vi att både GAERC och Europeiska rådet kommer att behandla situationen där. Krisen i Darfur är alltjämt akut och det kräver uppmärksamhet och engagemang på högsta nivå. Europeiska rådet väntas därför anta slutsatser om läget i Sudan. Där kommer bland annat Afrikanska unionens utökade mission i Darfur att välkomnas. EU:s stöd till den missionen kommer också att aviseras. Det handlar bland annat om finansieringen.

Iran kommer sannolikt inte att behandlas vid rådsmötet, däremot vid Europeiska rådet som kommer att anta en deklaration om att Iran ska åta sig att som en förtroendeskapande åtgärd suspendera anrikningen av uran.

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Det handlar dels om förberedelser inför Europeiska rådet dels de underpunkter som utrikesministern har redogjort för, nämligen Sudan och Iran. De återkommer inte på dagordningen längre bak. Om någon vill ställa frågor angående dem är det bara att begära ordet.

Anf. 16 PER BILL (m):

Lissabonstrategierna ligger väl inom detta?

Vi har ju hunnit en bit in i detta nu och ser att det går åt fel håll ur europeisk synvinkel. Gapet har snarare ökat än minskat. Min fråga blir då: Vilka huvudanledningar ser utrikesministern till denna utveckling?

Anf. 17 HENRIK VON SYDOW (m):

Frågan om Sudan har ju diskuterats vid ett flertal tillfällen, både här i EU-nämnden och i kammaren. Problemet är att trots diskussionerna och trots uppmärksamheten och trots informationen kan man knappas beskriva det som att situationen i Darfur går åt rätt håll. Vecka efter vecka fortsätter mördandet. Människor svälter ihjäl, våldtäkterna fortsätter och människor blir brutalt ihjälslagna. Den oförmåga som Europeiska unionen har visat i det här fallet för med sig den mycket sorgliga oviljan att definiera detta som ett folkmord och oförmågan att agera i övrigt. Det finns risk att det etableras en ny praxis kring detta som inte gör det lättare för Europasamarbetet att agera och förhindra folkmord. Det är en mycket dyster summering, som jag vågar mig på efter de här diskussionerna.

Frågan till utrikesministern är: Vad krävs för att EU ska agera mer kraftfullt både när det gäller att slå fast och definiera detta som folkmord och att sträcka ut en tydlig hand till Afrikanska unionen om att man är beredd att bistå med trupper? Givet hur diskussionerna förs i detta, vad är utrikesministerns bedömning av vad som krävs för att frågan ska flyttas framåt?

Anf. 18 CECILIA WIGSTRÖM (fp):

Jag tänkte ställa samma fråga som Henrik von Sydow. Men jag har ytterligare en fråga som jag vill koppla på.

Vi vet att regimen i Sudan inte har uppfyllt de krav som FN och världssamfundet har satt. Det finns hot om att sanktioner ska införas mot Sudan. Man uppfyller inte kraven, hotet om sanktioner finns kvar men verkställs aldrig.

Min fråga är: Hur länge kommer EU att vänta innan man verkställer hotet om sanktioner? Regimen uppfyller ju inte våra krav. Egentligen borde sanktionerna varit på plats nu. Hur länge kommer vi att vänta?

Anf. 19 KENNETH G FORSLUND (s):

När det gäller Iran har vi under lång tid fått fortlöpande information om att man försöker stoppa den misstänkta utvecklingen av kärnvapen. Vilka diskussioner har man försökt föra mellan EU och Iran vad gäller situationen för mänskliga rättigheter?

Anf. 20 CARL B HAMILTON (fp):

Det handlar om förberedelserna för toppmötet. Jag föreställer mig att man informellt vid toppmötet kommer att diskutera frågan om den nya kommissionen, eller ansträngningarna att få till en ny kommission. Vad har utrikesministern att säga i den frågan? Statsministerns kommentarer häromdagen var väldigt ohjälpsamma när han sade: Vi håller oss ifrån detta. Det är andras angelägenhet.

Är det fortfarande Sveriges hållning att Sverige sitter passivt vid sidan av när de här frågorna diskuteras?

Anf. 21 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Den första frågan gällde Lissabonstrategin och att den inte har gett de effekter som man hade hoppats på och vad som är förklaringen till det.

Det finns säkert flera förklaringar till det. Men en som har identifierats och som är bakgrunden till att man nu ska fokusera på några mål för den här strategin är just att man har satt upp för många mål. Det har lett till ett alltför svagt genomförande. Det reformarbete som förutsattes har inte genomförts i den takt som man hade hoppats på.

Den svaga konjunkturutvecklingen har säkert också bidragit. Ett mer fullödigt svar tror jag att finansministern är beredd att ge. Det här är det som har identifierats i samband med diskussionen om den fortsatta hanteringen.

Så till frågan om Sudan. Det finns en bred insikt om betydelsen av att Afrikanska unionen har ägarskap i den här frågan. Det är så man själv ser det. Så ser länderna på den afrikanska kontinenten på det hela. Så ser Sudan på det. Den viktigaste uppgiften för resten av världssamfundet är att stödja Afrikanska unionens möjligheter att genomföra det uppdrag man har åtagit sig.

Det är inte, och har aldrig varit, aktuellt och kan, mot den här bakgrunden, inte vara aktuellt att Europa skulle skicka trupper. Det skulle inte accepteras. Europas uppgift i det här sammanhanget är att ge de finansiella förutsättningarna för Afrikanska unionens agerande, men också tekniskt stöd vad gäller logistik, transport och planering av insatsen. Det pågår intensiva diskussioner mellan EU och Afrikanska unionen i de frågorna.

Folkmordsdefinitionen ändrar ju ingenting i sak. Det viktiga är att genomföra de åtgärder som är nödvändiga och som Sudans regering har accepterat genomförs, och som Afrikanska unionen har åtagit sig. Det är där vi är. Det viktiga är att EU verkligen ställer upp nu när vi får preciserat vetskap om vilka stödåtgärder som krävs för att den mission som har påbörjats ska kunna genomföras.

När det gäller sanktionerna var det jag som tog initiativ till att säkerställa att möjligheten till EU:s sanktioner var förberedd, men sanktioner ska ju sättas in vid den tidpunkten då man bedömer att hotet om sanktioner inte längre har verkan. Vi är inte där ännu.

Så till Iran och MR-frågorna. MR-frågorna är en viktig del av den politiska dialog som EU för med Iran. De finns alltså parallellt med frågan om kärnvapen.

När det gäller kommissionen och den situation vi befinner oss i när en av de föreslagna kommissionärerna har dragit tillbaka sin kandidatur måste vi naturligtvis avvakta och se vilket förslag Italien lämnar till kommissionens ordförande. Det förutsätts från ordförandeskapets sida att kommissionsordföranden ska genomföra konsultationer med alla länder. Vi väntar på det. Innan dess finns det ingen anledning för Sverige att göra någonting.

Anf. 22 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna vad avser förberedelser inför Europeiska rådet.

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt vad avser Sudan och Iran.

Vi går nu över till Yttre förbindelser. Den första punkten rör fredsprocessen i Mellanöstern.

Anf. 23 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det är inte någon regelrätt dagordningspunkt för rådsmötet, men det blir en diskussion under lunchen. Däremot är det en dagordningspunkt för toppmötet.

Den senaste månadens våldsamheter i framför allt Gaza har lett till stort mänskligt lidande. På båda sidor har människor fått sätta livet till, även barn har drabbats.

Det israeliska och palestinska ledarskapet har inte tagit det ansvar de borde för att vända utvecklingen. Vi anser att båda parter måste göra sitt yttersta för att undvika nya stridigheter. Man måste koncentrera sig på att återuppta en dialog.

Mot bakgrund av händelseutvecklingen är det naturligtvis av största vikt att EU och andra internationella aktörer ökar sina ansträngningar.

Det är bra att Solana och den särskilda representanten för fredsprocessen, ambassadör Marc Otte, tagit visst initiativ som syftar till att EU konkret ska hjälpa till i det palestinska reformarbetet. Jag räknar med att vi vid lunchen får en redovisning från Solana av vad han kan presentera som en möjlig EU-strategi. Han fick ju ett uppdrag vid det förra rådsmötet. Nu är det än mer angeläget att vi får strategin presenterad för oss eftersom det israeliska parlamentet i tisdags kväll fattade beslut om att stödja planerna på ett tillbakadragande från Gaza. Beslutet innebär att premiärminister Sharon nu har en politisk majoritet bakom sig. Vi vet inte när tillbakadragandet kan inledas. Det krävs en del förberedande åtgärder, har vi förstått, i form av lagstiftning och annat för kompensation för bosättningarna bland annat.

EU och Sverige fortsätter att undersöka möjligheten att på olika sätt bidra till att Gaza kan fungera i samband med ett tillbakadragande. Det blir en viktig del av den strategi som EU måste ha för den fortsatta processen.

Ytterligare en aktuell fråga är de palestinska lokalvalen. Sverige och ett par andra av EU:s länder har haft personer på plats för att informera sig informellt om hur förberedelserna går. Tyvärr har röstregistreringen av palestinska väljare gått långsamt, och det har uppstått problem av olika slag när det gäller att samordna det med de israeliska myndigheterna. Vi vet att registreringskontoret i östra Jerusalem har stängts, bland annat.

Sverige verkar aktivt för att EU förblir engagerat i de fortsatta förberedelserna inför valet. Det ska ju inledas i december.

Vi anser att EU bör delta med observatörer under själva lokalvalen. En utländsk närvaro skulle bidra till att ge valprocessen den legitimitet som den behöver. Det skulle också öka chanserna till att valet också genomförs på ett korrekt sätt.

Anf. 24 YVONNE RUWAIDA (mp):

När det gäller tillbakadragandet från Gaza vill jag varna lite grann för att man ska tro att ett palestinskt Gaza skulle kunna vara ett livskraftigt samhälle. Så är det inte. Det är det mest utsatta palestinska samhället. Det är som ett enda stort fängelse. Det är där fattigdomen och desperationen är som störst.

Det har tyvärr länge funnits planer på att Israel ska lämna ifrån sig Gaza till palestinierna men behålla kontrollen över Västbanken. Det är väldigt viktigt för omvärlden att inte bara fokusera på tillbakadragandet från Gaza utan att också ställa krav att det även ska ske ett tillbakadragande från Västbanken och östra Jerusalem. Man måste ha en helhetslösning. Man får inte luras att fokusera bara på den här delen och tro att man tar det andra senare. Det gäller att fortsatt kräva ett israeliskt tillbakadragande från Västbanken och östra Jerusalem.

Det är bra att EU vill hjälpa ekonomiskt. Vill man verkligen ge Gaza någon chans behöver omvärlden ställa upp ekonomiskt. Som det är i dag har Hamas ett väldigt starkt stöd i Gaza. Det är inte så konstigt om man ser på människors livssituation. Hamas finns där med sociala insatser, medicin, utbildning och annat. Det gör att människor naturligtvis ser vad Hamas gör och ser vad de andra inte gör, och då blir det ett stöd till Hamas. Det är så situationen är i Gaza.

Det kommer att hända en del beroende på vad som händer i valet i USA. Vi kommer att kunna återkomma till diskussionen efter det valet.

Anf. 25 HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Det finns risk för att det blir en maktkamp och en politisk kris om inte Arafat klarar av sin hälsosituation. Har just den specifika frågan om instabiliteten diskuterats bland utrikesministrarna?

Anf. 26 HENRIK VON SYDOW (m):

Det blir ett särskilt momentum i processen både med Arafats sjukdom och också med Sharons beslut om Gazaområdet. Det är ett momentum som verkligen måste vårdas. Därför är dagens bombdåd i Tel Aviv ytterst beklagligt. Jag noterade att FN:s sändebud direkt uppmanade palestinska myndigheter att ta ett större ansvar och hålla bättre koll på terroristorganisationer med anknytning till palestinierna.

Min fråga knyter an till detta och har bäring på de val som planeras. Finns det en diskussion om hur EU i sitt agerande för att stärka valen ska agera just för att säkerställa att terroristorganisationer inte får ett inflytande alls på de val som planeras?

Anf. 27 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Låt mig först till Yvonne Ruwaida säga att det är EU:s mycket tydliga och bestämda uppfattning – och för den delen också kvartettens uppfattning, USA finns ju med i den principiella ståndpunkten – att det krävs en helhetslösning. Tillbakadragandet från Gaza ska bara ses såsom en möjlig åtgärd och ett första steg i genomförandet av färdplanen. Det är viktigt att hela tiden understryka att det är helhetslösningen som är målet.

Jag kan bara hålla med Yvonne Ruwaida om att Gaza inte har några möjligheter att vara ett livskraftigt samhälle. Men i samband med tillbakadragandet från Gaza är det väsentligt att det finns ett stöd till den palestinska myndigheten just i Gazaområdet för att säkerställa att det går att ha ett fungerande samhälle så långt som möjligt. Det får inte uppfattas som att man ser det som en lösning utan bara som ett första steg.

Holger Gustafsson ställde en fråga om risk för maktkamp. Först och främst vill jag säga att den information vi har om Arafats hälsotillstånd är att det är ett allvarligt tillstånd men att det är stabilt. Vi väntar på en information om resultatet av de tester som utförs av läkarna i Paris.

Nu finns en ordning för hur ledarskapet utövas i den palestinska myndigheten i en kombination av nuvarande och tidigare premiärministrar. Det vore fel att nu föregripa situationen och diskutera vad händelseutvecklingen skulle vara vid ett eventuellt frånfälle. Allt agerande utgår ifrån att Arafat återvänder till Ramallah. Det hindrar naturligtvis inte att det finns anledning att tänka över situationen. Men någon diskussion om frågan är inte aktuell.

Valen som ska genomföras är viktiga anser vi. Från svensk sida agerar vi därför för att EU ska ha en aktiv roll när det gäller valen. Det har funnits lite olika meningar om på vilket sätt EU bör medverka i ett val som är enbart lokalval. Men eftersom hela proceduren för att förbereda valen i form av registrering också är viktig för kommande parlaments- och presidentsval anser vi att det finns anledning för omvärlden att vara engagerad i förberedelserna även av det lokala valet och även i bevakningen av det lokala valet.

Det är en del av bevakningen att det går korrekt till. Jag utgår från att frågan om terroristers medverkan handlar om att det skulle vara frågan om övergrepp i samband med själva valet. Det får man förhindra. Men alla har möjlighet att delta i valen i enlighet med demokratiska principer.

Anf. 28 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi går till nästa punkt om Irak.

Anf. 29 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det finns ett utkast till rådsslutsatser som presenterats av ordförandeskapet. Det innehåller åtgärder i linje med EU:s Irakstrategi till stöd för Iraks ekonomiska och politiska återuppbyggnad. Det åtgärdspaket som ingår i slutsatserna ska presenteras för Iraks premiärminister Allawi i samband med Europeiska rådets lunch den 5 november.

Det är viktigt att EU fortsatt söker bidra till Iraks politiska och ekonomiska återuppbyggnad. Det gäller framför allt inför de planerade valen. Samtidigt försvårar naturligtvis säkerhetsläget våra möjligheter att agera.

För närvarande diskuteras även möjligheten av en rådgivande och utbildande civil ESFP-insats – det gäller polis- och rättsstatsområdet – efter valen i januari. Sverige inser behovet av en civil EU-insats. Beslut om utformningen och om tidpunkten för en insats ska ske med beaktande av säkerhetsläget och EU:s förmåga att bidra.

Anf. 30 CECILIA WIGSTRÖM (fp):

Jag har en fråga om paketet. Ingår på något sätt något slags gemensam europeisk finansiering av säkerhetspersonal för att skydda FN:s närvaro i landet?

Anf. 31 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

När det gäller EU:s insatser handlar det om polis- och rättsstatsområdet. Det kan också behövas skyddsåtgärder beroende på säkerhetssituationen. Men det är i första hand FN:s uppgift att svara för det. Möjligtvis kan det ingå en direkt livvaktsstyrka som har till uppgift att skydda de personer som har civila uppgifter.

Anf. 32 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går till nästa punkt om EU och Ryssland.

Anf. 33 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Rådet kommer att diskutera förberedelserna inför toppmötet mellan EU och Ryssland i Haag den 11 november. Ordförandens dagordningsförslag utgörs av de fyra gemensamma områdena inom vilka samarbete mellan EU och Ryssland ska fördjupas. Därutöver kommer internationella frågor att tas upp.

Ordförandeskapets ambition är att försöka avsluta förhandlingarna om handlingsplanen för samtliga de fyra samarbetsområdena. Skulle man inte lyckas med det återstår att notera de framgångar man har gjort. Sverige, liksom de flesta andra medlemsstaterna, skulle föredra att man fattade ett beslut om alla de områdena i ett samlat paket. Men vi vet ännu inte om det är möjligt.

Ordföranden kommer att lansera ett förslag om reguljära EU–Ryssland-konsultationer om mänskliga rättigheter och fundamentala fri- och rättigheter. I det ingår också norra Kaukasien.

Anf. 34 BÖRJE VESTLUND (s):

Jag har en nyfiken fråga. Flyg från och till de norra delarna av vårt land har problem med att få flyga över det ryska luftrummet. Jag måste fråga varför man inte tar upp det i det här sammanhanget vid ett toppmöte där man verkligen borde kunna komma till tals. Problemet har varit att det har varit svårt att komma till tals med de ryska ledarna om just den frågan.

Anf. 35 CARL B HAMILTON (fp):

Jag tänkte fråga om det gemensamma ekonomiska området. Det står i UD:s PM om detta möte: Diskussionerna kring det gemensamma området är en utestående fråga, bland annat vilket tidsperspektiv som ska anläggas.

I själva verket är det väl den grundläggande fråga som har funnits där hela tiden. EU har flytt till framtiden och talat vackert men egentligen inte sagt så mycket konkret medan ryssarna har velat vara väldigt konkreta och få saker och ting levererade med marknadstillträde och annat så snart som möjligt.

Sker det egentligen någonting i sak? Är det något framsteg på det här området?

Anf. 36 LENNART HEDQUIST (m):

Jag har en fråga angående Ryssland som rättsstat. Det berör också i hög grad medborgare i EU och inte minst svenska medborgare som i olika Rysslandsfonder investerat i Ryssland.

Det drar nu uppenbarligen ihop sig till en tvist angående hur ryska staten har agerat med ett mycket starkt kursfall för Yukos. Det har påverkat svenska investerare eftersom Sverige och svenska fonder i hög grad har varit involverat i Ryssland. Men det gäller även rimligen andra EU-medborgare.

I vilken utsträckning kommer den här typen av frågor som berör Ryssland som rättsstat upp i överläggningarna?

Anf. 37 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Först till frågan om överflygningarna. Överflygningsfrågan är en del inom det ekonomiska området. Det är en av de utestående frågorna där man ännu inte är överens men där vi hoppas att vi ska nå en överenskommelse.

Sedan till Carl B Hamiltons fråga. Det finns många frågor inom det ekonomiska området som har klarats ut, där man är överens och det har hänt saker och ting och förbättringar. Det är några utestående frågor just inom det området. De är visserligen svåra. Vi har också fört in miljöfrågorna där, och det har inte gjort saken lättare.

Jag vet inte vad man egentligen syftar på när man i PM:en talar om det tidsperspektiv som kan anläggas. Jag antar att man syftar på att man inte vet när man ska bli överens i de kvarstående frågorna som man hittills inte har lyckats med att lösa och att man känner sig osäker på möjligheterna att komma fram. Men jag vill erinra om att det är många frågor där man har blivit överens.

När det gäller Rysslandsfonderna har jag mycket svårt att tänka mig att man i den principiella diskussion som man för med Ryssland skulle ta upp enskilda ärenden. Det är ett enskilt ärende hur investerare i Rysslandsfonderna kan skydda sina investeringar och vad som händer med dem i hanteringen inom det ryska rättssystemet. Det har jag mycket svårt att tro, men jag kan inte vara säker på det. Det är ett enskilt ärende. Vad vi diskuterar med Ryssland är principer och regelverk.

Anf. 38 CARL B HAMILTON (fp):

Det jag var ute efter var mest frågorna om marknadstillträde och handelspolitiska villkor. Vi kanske kan lämna dem därhän. Det hänger lite på det amerikanska presidentvalet, WTO-förhandlingar och annat. Jag bordlägger den frågan till nästa gång vi ses.

Det är en annan fråga som är viktig för Östersjöländerna som har tagits upp några gånger. Det gäller EU:s försök att förhindra nya oljekatastrofer av den typ som skedde med Prestige utanför Spaniens kust. Ett viktigt mål har varit att tvinga de rostiga ryska skorvarna att följa EU:s regler och bestämmelser på det här området.

Kommer den frågan upp på mötet? Hur ligger den för närvarande?

Anf. 39 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det är mycket möjligt att den kommer upp. Ryssland har en bestämd uppfattning där. De hävdar att det är fler enskroviga fartyg som går i Medelhavet än som går i Östersjön. Jag tror att vi har svårt att komma fram i den frågan.

Anf. 40 CARL B HAMILTON (fp):

Vad tänker Sverige ta för initiativ?

Anf. 41 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag vet inte om det är något initiativ. Det är fråga om argumenterande. Jag ställer mig till exempel frågande till om det är en korrekt uppgift från Ryssland sida att det är fler enskroviga fartyg i Medelhavet. Jag tror att vi måste fortsätta att argumentera och tillbakavisa eventuella felaktiga påståenden och fortsätta att argumentera varför Östersjön är ett särskilt känsligt havsområde och varför detta krav måste finnas kvar och få gehör hos Ryssland. Det är naturligtvis en ekonomisk fråga från den ryska sidan.

Anf. 42 ORDFÖRANDEN:

Det är också en fråga som vi har diskuterat i samband med transportministerrådet och i en del IMO-diskussioner.

Är det fortfarande en diskussionspunkt, eller kommer det att fattas beslut om formerna för samarbetet?

Anf. 43 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det är en diskussionspunkt.

Anf. 44 ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner då informationen.

Vi går över på övriga frågor. Där har vi fyra frågor, om vi är rätt underrättade. Det är Somalia, Storasjöregionen, Guinea Bissau och Vitryssland. Stämmer det?

Anf. 45 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja, det stämmer.

Anf. 46 ORDFÖRANDEN:

Finns det något särskilt att säga om dem?

Anf. 47 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Beträffande Somalia avser Sverige att vid rådsmötet informera om den freds- och försoningsprocess som är pågående om Somalia. Det gäller särskilt det möte som hölls här i Stockholm den 29 oktober.

Det var ett möte som syftade till att koordinera de olika stater och internationella organisationer som ger stöd till den pågående processen.

Anf. 48 ORDFÖRANDEN:

Det är ingen som begär ordet. Vi godkänner informationen.

Anf. 49 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Sedan är det frågan om Storasjöregionen. Där är det Belgiens utrikesminister som vill informera rådet om en rundresa han nyligen har gjort i regionen. Jag förutser ingen substansdiskussion.

Anf. 50 ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen.

Anf. 51 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det är Portugals utrikesminister som vill informera om den aktuella utvecklingen i Guinea Bissau. Portugal har särskilda intressen där. Inte heller här tror jag att det blir någon substansdiskussion.

Anf. 52 ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen.

Anf. 53 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Sedan är det frågan om Vitryssland. Där är det Polen som har begärt att rådet ska diskutera utvecklingen i Vitryssland med anledning av valet och de demonstrationer som har ägt rum där.

Det är djupt beklagligt att Vitryssland än en gång har genomfört val som inte kan anses vara fria och rättvisa. Vitryssland har på det sättet visat att situationen vad gäller den demokratiska utvecklingen i landet inte har förbättrats.

Det finns anledning att starkt ifrågasätta viljan från de vitryska myndigheternas sida att leva upp till de internationella krav som ställs. Dessutom har flera personer, inklusive ledare från oppositionen, arresterats i samband med demonstrationer i Minsk.

Den här typen av agerande från den vitryska regimens sida är mycket oroande anser vi. Det är viktigt att vi fortsätter att protestera mot brott mot mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska principer.

Samtidigt är det viktigt att inte tappa bort det mera långsiktiga perspektivet om landets utveckling. Vi kommer därför att verka för att ett fortsatt stöd till de demokratiska krafterna och att verka för att EU på ett flexibelt sätt bygger ut och stärker sina kontakter med landet för att inte isolera befolkningen ytterligare.

Det är viktigt att inte bara begränsa samarbetet till det civila samhället. Det bör även breddas till att omfatta andra områden där man finner att samarbete är möjligt.

Anf. 54 CECILIA WIGSTRÖM (fp):

Det är oerhört viktigt att vi ökar vårt stöd till den demokratiska rörelsen i Vitryssland. Det här valet har, som utrikesministern sade, ännu en gång varit ett val som inte har varit fritt och rättvist.

Folkomröstningen nu har öppnat vägen för Lukasjenko att bli omvald ett otal antal gånger, och han är ganska ung, bara 50 år. Det dystert att se att nu finns möjligheten att han sitter kvar på livstid. Det är viktigt att vi då ökar ansträngningarna ännu mer.

Jag tänkte fråga hur vi ska göra detta. En viktig punkt skulle till exempel vara att EU öppnar ett respresentationskontor i Vitryssland så att man finns där och människor kan se att EU är närvarande. Även om vi inför visumsanktioner för ledningen ska vi inte isolera folket i Vitryssland. Det är en åtgärd man skulle kunna ta till.

Det är viktigt att vi arbetar med demokratirörelsen också genom bistånd. Där finns en fara nu när den nya europeiska grannskapspolitiken kommer på plats. I dag är Vitryssland inte med i de diskussionerna, och inget handlingsprogram är på väg för landet. Det innebär att det inte finns något biståndsprogram för demokratirörelsen. Det är ytterligare en sak som jag skulle vilja lyfta upp nu.

Jag vill fråga om du tänker delta i diskussionerna och begära ordet och om du tänker lägga någon särskild tonvikt från svensk sidas vid EU:s samarbete med Vitryssland.

Anf. 55 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Varje gång frågan om Vitryssland har diskuterats i rådet har Sverige varit angeläget att stödja de närmaste grannarna. Det är oftast de som tar initiativ till diskussionen. Där stöder Sverige alltid deras förslag.

Vår svenska ståndpunkt är att vi menar att EU ska visa intresse för våra nya grannländer i öster. Det finns olika styrka i intresset inom EU. Det ska inte förnekas. Men Sverige tillhör dem som alltid i den frågan ger sitt stöd för ett mer aktivt agerande från EU:s sida.

Anf. 56 ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den informationen.

Sedan har vi A-punkterna kvar. Finns det något att säga där? De finns utlagda på bordet för ledamöterna. De finns också på e-post för er som har gått in där. Det är ingen ledamot som har någon fråga och det finns inget att säga från utrikesministerns sida. Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt vad gäller A-punkterna.

Vi är då klara med samrådet. Vi tackar utrikesministern och medarbetare.

Innehållsförteckning

1 § Allmänna frågor och yttre förbindelser 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 1

Anf. 3 CECILIA WIGSTRÖM (fp) 2

Anf. 4 CARL B HAMILTON (fp) 2

Anf. 5 YVONNE RUWAIDA (mp) 2

Anf. 6 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 2

Anf. 7 YVONNE RUWAIDA (mp) 3

Anf. 8 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 3

Anf. 9 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 10 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 3

Anf. 11 CARL B HAMILTON (fp) 3

Anf. 12 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 3

Anf. 13 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 14 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 3

Anf. 15 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 16 PER BILL (m) 4

Anf. 17 HENRIK VON SYDOW (m) 4

Anf. 18 CECILIA WIGSTRÖM (fp) 5

Anf. 19 KENNETH G FORSLUND (s) 5

Anf. 20 CARL B HAMILTON (fp) 5

Anf. 21 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 5

Anf. 22 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 23 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 6

Anf. 24 YVONNE RUWAIDA (mp) 7

Anf. 25 HOLGER GUSTAFSSON (kd) 8

Anf. 26 HENRIK VON SYDOW (m) 8

Anf. 27 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 8

Anf. 28 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 29 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 9

Anf. 30 CECILIA WIGSTRÖM (fp) 9

Anf. 31 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 9

Anf. 32 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 33 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 10

Anf. 34 BÖRJE VESTLUND (s) 10

Anf. 35 CARL B HAMILTON (fp) 10

Anf. 36 LENNART HEDQUIST (m) 10

Anf. 37 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 11

Anf. 38 CARL B HAMILTON (fp) 11

Anf. 39 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 11

Anf. 40 CARL B HAMILTON (fp) 11

Anf. 41 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 11

Anf. 42 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 43 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 12

Anf. 44 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 45 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 12

Anf. 46 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 47 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 12

Anf. 48 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 49 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 12

Anf. 50 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 51 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 12

Anf. 52 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 53 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 13

Anf. 54 CECILIA WIGSTRÖM (fp) 13

Anf. 55 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 14

Anf. 56 ORDFÖRANDEN 14

Måndagen den 1 november 2004

EU-nämndens uppteckningar