Lördagen den 9 december 2000

EU-nämndens uppteckningar 2000/01:13

1 §  Europeiska rådets möte i Nice

Överläggningar med statssekreterare Lars Danielsson

Kl. 10.00–10.35

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Godmorgon, Lars Danielsson. Vi har fått ett papper till EU-nämnden.

Anf.  2  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Om det passar med nämndens önskemål vill jag kommentera dels förhandlingsläget allmänt sett, dels det mötesdokument som vi har fått del av för drygt en timme sedan.

Sedan ni talade med utrikesministern i går har samtliga medlemsländer haft sina samtal med det franska ordförandeskapet. Baserat på de samtalen och andra överväganden har ett dokument presenterats nu på morgonen. Rent allmänt kan man säga att det inte har mottagits särskilt väl bland de övriga medlemsländerna.

När jag säger ”inte särskilt väl” är det en mycket diplomatisk formulering. Det finns många som anser att dokumentet på många punkter ligger långt från det som kan bli en slutlig kompromiss, både vad gäller kommissionen, röstviktningen, kvalificerad majoritetsomröstning och sammansättningen av Europaparlamentet. Man kan knappast säga att dokumentet speglar någon begynnande samsyn. Det är uppenbarligen en bra bit kvar innan man kan hitta en för alla acceptabel kompromiss.

Vi kan ta huvudpunkt för huvudpunkt och börja med kommissionen. Ni har säkert kunnat konstatera att det förslag fransmännen presenterar bygger på de vid det här laget ganska gamla franska tankarna om att tillämpa principen ett land en kommissionär fram t.o.m. 2010 men att man då skulle införa ett tak med jämlik rotation. Taket skulle ligga på 20 ledamöter.

Efter de bilaterala samtal ordförandeskapet hade i går med de övriga 14 är det tydligt att det finns en mycket liten krets länder, kanske bara några enstaka, som tycker att det är ett acceptabelt förslag. En överväldigande majoritet av medlemsländerna, inklusive Sverige, kan inte acceptera förslaget. Jag är övertygad om att mycket beska reaktioner kommer att ges på förslaget i de diskussioner som just har börjat i konferensrummet.

Det förslag som har presenterats om vägning av rösterna i rådet kan ses som en modifiering av ett tidigare italienskt förslag som nämnden har sett. Det förslaget baserade sig på en spännvidd mellan 3 och 33 röster. Nu säger man sig ha lyssnat på reaktionerna från de mindre länderna och sänkt taket till maximalt 30. Inte heller här finns, som vi ser det än så länge, någon begynnande samsyn. Som ni kan konstatera har man i förslaget valt att lägga Tyskland på samma nivå som de övriga stora länderna. Vi vet att det är en av de mest kontroversiella frågorna i hela diskussionen kring röstviktningen. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Frågan framstår alltmer som den mest laddade i diskussionerna. Här blir säkerligen mycket kraftig kritik också i de diskussioner som nu ska börja.

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Det som anges i det dokument ni har fått när det gäller omröstning med kvalificerad majoritet är förändringarna i förhållande till det senaste samlade dokument som ni har haft möjlighet att ta del av tidigare. Jag kommenterar hastigt de olika punkterna.

Jag tar först respekten för de grundläggande rättigheterna, artikel 7. Som ni ser håller man fast vid sitt ursprungliga förslag. Det finns flera länder som tycker att man måste gå längre mot konsensus, jämfört med det nuvarande förslaget. Förslaget är nu fyra femtedelars majoritet. Flera länder vill ha konsensus minus ett.

När det gäller de sociala frågorna är det inga förändringar i förhållande till tidigare förslag.

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<På beskattningsområdet har man, förvånande, föreslagit övergång till QMV när det gäller vissa aspekter på indirekt beskattning och företag efter en tidsfrist på fem år. Jag bedömer det som alldeles säkert att detta förslag kommer att skjutas ned i diskussionen omgående. Vi kommer givetvis att tillhöra dem som säger att vi inte kan acceptera det. Vi vet att >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<säkerligen några till kommer att ha samma mycket fasta uppfattning.

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Sedan finns en liten snutt på slutet om det som kallas för efter-Nice, alltså EU:s framtidsfrågor. Här talar man om att man ska lägga fram en förklaring som bilaga till slutsatserna om vilka frågor som ska diskuteras fortsättningsvis. Vi har inte sett texten till denna förklaring ännu. Vi kanske får be att få återkomma till mera detaljer när vi ser den konkreta texten. Vi konstaterar dock med tillfredsställelse att såsom texten är formulerad ger den ett mandat till det svenska ordförandeskapet att påbörja diskussionerna, med sikte på en första reell diskussion vid toppmötet i Göteborg.

Detta är några korta kommentarer till det dokument som ni har fått del av för en stund sedan. Låt mig också säga att diskussionerna fortsätter när det gäller förstärkt samarbete. Jag vet att utrikesministern redovisade sin bedömning av läget i går, både vad gäller de texter som fanns och vad vi från svensk sida kan acceptera. Det har egentligen inte hänt något nytt i den frågan sedan kl. 18 i går. Jag svarar gärna på de frågor som kan finnas kring det, men rent sakligt har vi inget nytt att rapportera i den frågan.

Det var ett försök till en sammanfattning av läget just nu. Avslutningsvis kan jag säga att de flesta är aningen besvikna på det förslag som fransmännen har presenterat. Ska man hitta en kompromiss som bygger på det är det nog rätt många timmar kvar att arbeta. Om man ska hitta en någorlunda acceptabel uppgörelse krävs att ordförandeskapet relativt omgående presenterar ett nytt dokument som ligger närmare ett slags samsyn mellan de 15.

Med det står jag till förfogande för eventuella frågor som nämnden kan ha.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Jag vill ta upp frågan om förstärkt samarbete. Som Lars Danielsson sade fick vi en redovisning av Anna Lindh i går. Det står lite kryptiskt i TT:s telegram i dag, som refererar till en del tidningar, andra uppfattningar. Där ges en annan bild. Jag skulle gärna vilja att du repeterade det som gäller hittills för närmare samarbete, framför allt på det utrikespolitiska området.

Anf.  4  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

När det gäller första och tredje pelaren är, såvitt vi ser det, samsynen stor. När det gäller andra pelaren har vi >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< drivit följande uppfattning. Vår utgångspunkt är att vi helst inte vill ha flexibelt samarbete över huvud taget inom den andra pelaren. Det ska ställas mot att ett relativt stort antal länder mycket starkt vill ha detta flexibla samarbete. När vi har fortsatt diskussionerna har vi konstaterat att det är helt nödvändigt för oss, >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< att man tydligt och klart talar om att vi inte kan acceptera flexibilitet i frågor som rör militär krishantering. Det vi nu diskuterar tillsammans med ordförandeskapet är hur detta ska kunna formuleras. Den del där vi har sagt att vi är beredda att föra en fortsatt diskussion, under förutsättning att vi kan få formuleringar som vi är nöjda med, är genomförande av s.k. gemensamma åtgärder som inte har militära implikationer eller försvarsimplikationer. Jag tror att utrikesministern gav några sådana exempel i går när vi hade telefonkonferens med er. Det är där undantaget från vårt principiella motstånd mot flexibilitet inom andra pelaren ligger. Det finns ännu inga konkreta förslag om hur det skulle kunna formuleras. Vi räknar med att de kommer under dagen.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Var det också med att det skulle finnas en nödbroms?

Anf.  6  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Ja, det var med.

Rent allmänt sett kan jag säga att det här finns 2 000 journalister som bevakar mötet. Nästan varje rykte som cirkulerar – och alla ska veta att det är många rykten som cirkulerar – rapporteras och görs till nyhet. Det är viktigt att komma ihåg och ha en viss källkritik när det gäller den typen av rapportering om Nicedokumentet.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Referatet i TT återgav den uppfattning som de övriga staterna har.

Anf.  8  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det är riktigt att den uppfattningen finns. Men det är viktigt att framhålla att det finns en mycket bestämd uppfattning som vi svenskar>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<har i frågan.

Anf.  9  LARS TOBISSON (m):

När det gäller närmare samarbete kan jag påminna om att vi från moderat håll inte har så svårt för det här med andra pelaren. Däremot tycker vi fortfarande att det är konstigt att man ska ha så få som åtta stater som lägsta deltagandekrets. Det blir framöver mindre än en tredjedel av medlemskretsen. Om man går ned till det låga deltagarantalet kan det inte betecknas som en undantagsåtgärd som man tillgriper som en sista utväg.

Min första fråga gäller röstviktningen i rådet. Utöver den nya skala som har presenterats har vi fått två regler, som mera påminner om det som har kallats för dubbel majoritet. Det blir något av hängsle och livrem, att man söker sig fram på två vägar. Är det ett förebud om att man kan släppa skalan och tänka sig att gå över på enkel dubbel majoritet, som det har kallats enligt kommissionens förslag? Med både röstviktningen enligt förslaget och klausulerna om enkel majoritet bland medlemsstaterna och 58 % av unionens befolkning blir det en mycket komplicerad bild.

Min andra fråga gäller omröstning med kvalificerad majoritet. Ska den lista som nu föreligger betraktas som en förteckning över de åtgärder där det återstår svårigheter? Jag utgår nästan från att det kvarstår svårigheter att komma överens om andra områden än de som är nämnda här, som ligger i den stora bibban på 120 sidor. Eller kan man säga att det dokument vi har uttrycker det återstående material man måste komma överens om?

Anf.  10  GÖRAN LENNMARKER (m):

Det var bara en kompletterande fråga. De 58 procenten när det gäller vägning av rösterna i rådet är väl samma tröskel som gäller i dag, om jag har förstått det rätt. Det handlar om 58 % av unionens befolkning.

Sedan var det frågan om beskattningen. Den andra strecksatsen handlar om bekämpning av bedrägeri. Ligger det några problem i just detta?

Anf.  11  WILLY SÖDERDAHL (v):

Vi tycker att man bör prioritera vägningen av rösterna i rådet framför kommissionens storlek. I den tabell som föreligger har de stora och mellanstora länderna fått en bra utdelning jämfört med de små länderna. Europaparlamentet är ganska acceptabelt som det är. Vad gäller kvalificerad majoritetsomröstning så är vi principiellt för enhällighet och vill att regeringen ska fortsätta att strida för att hålla andra pelaren utanför den flexibla integrationen.

Anf.  12  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag börjar med Lars Tobissons fråga om röstviktningen. Det är en helt riktig iakttagelse att systemet är mycket komplicerat. Visst finns det öppningar mot dubbla majoritetslösningar. Jag tror att det är lite för tidigt att dra några definitiva slutsatser om vart frågan är på väg. Som vi bedömer det ligger förslaget så långt ifrån vad som kommer att vara slutligt acceptabelt att vi nog kan få se både två och tre nya varianter på röstviktningen innan vi är i hamn. Många instämmer i reflexionen att det är aningen för komplicerat.

Som svar till Göran Lennmarker vill jag säga att det är riktigt att det är samma tröskel.

När det gäller kvalificerad majoritetsomröstning är det riktigt att det papper som presenteras är ordförandeskapets bedömning av vad som är återstående problem. Jag vill dock erinra om att man i själva möteslokalen ännu inte har haft någon samlad diskussion om kvalificerad majoritetsomröstning. Vi vet att det finns ett antal länder som har ett antal problem med olika artiklar, inklusive vi själva, som inte har varit uppe för diskussion. Samtidigt finns ett starkt tryck från ordförandeskapets sida att länder visar kompromissvilja, speciellt i frågor som man inte anser vara av oerhört vital nationell betydelse. Men när väl diskussionen om kvalificerad majoritetsomröstning tar fart i mötesrummet är jag övertygad om att listan på problem kommer att bli något längre än den relativt korta lista som nu har presenterats.

Göran Lennmarker frågade om den andra strecksatsen under beskattning. Det är ett nytt förslag. Vi är något förvånade över att man formulerar förslaget som man gör. Det förefaller något ologiskt att diskutera frågor om skattefusk inom ramen för en artikel som i första hand handlar om tullar. Vi ser inte att det stärker unionens åtaganden mot skattebedrägeri. Vi håller på att analysera artikeln närmare. Den är ny till sin konstruktion. En fördel med den är att den inte innehåller några element av straffrättsligt samarbete utan bygger på administrativt samarbete. Det har vi sagt att vi är öppna för på området skattefusk. Men utformningen är än så länge något oklar för oss.

När det gäller Willy Söderdahls kommentar om att man borde prioritera röstviktning i rådet framför kommissionens sammansättning vill jag erinra om det vi kom överens om i Amsterdam. Det var att de stora länderna ska kompenseras för att de släpper sin andra kommissionär genom att få mer röster i rådet. Vi och övriga mindre och medelstora länder har sagt att vi är beredda att höja röstandelen för de stora länderna. Sedan är det en förhandlingsfråga hur stor spännvidden mellan de stora och de små länderna ska vara. Som vi ser det finns där fortfarande ett antal olösta problem för enskilda länder.

Anf.  13  KARIN PILSÄTER (fp):

Jag var också frågande till den andra skatteparagrafen. Då vet vi att vi inte riktigt vet vad det är för någonting.

Jag vill påminna om Folkpartiets ståndpunkt att det vore bra om regeringen gick med på gemensamma beslut när det gäller miljöbeskattningen. Det är bättre att man är flexibel när det gäller att hitta lösningar för exempelvis omröstningsregler och vikter i rådet för att komma till skott än att man går med på för mycket skrivningar när det gäller fördjupat och flexibelt samarbete i andra pelaren.

Anf.  14  LARS TOBISSON (m):

Jag återkommer till röstviktningen. Jag vet inte om ni har räknat på det. I bilagan där röstvikterna anges sägs att det för kvalificerad majoritet krävs 231 röster eller 71,9 % – låt oss vara flotta och avrunda till 72 % – av rösterna för beslut i rådet. Sedan ska man med tillämpningen av efterföljande klausuler först kontrollera att det i den minoritet, som kan uppgå till högst 90 röster, inte finns en majoritet av medlemsstaterna. I så fall är de trots allt en blockerande minoritet, fastän de inte har kommit över 90 röster. Dessutom ska man kontrollera att minst 58 % av unionens befolkning står bakom de 72 procenten av rösterna i rådet. Är det så det ska läsas?

Anf.  15  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det är precis så vi uppfattar det. Vi tycker att det är ett konstigt och komplicerat sätt att uttrycka precis det som Lars Tobisson säger. Vi uppfattar skrivningen på samma sätt.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag vill ställa en fråga som gäller kommissionen. Det står att man från 2010 i princip skulle övergå till en kommission med 20 ledamöter och en rotation grundad på jämlikhet. Inget land ska ha option på kommissionen, utan det roterar jämlikt. Men det står också ”eller när unionen har 27 medlemsstater”. Är det sannolikt att unionen kommer att ha 27 medlemsstater 2010?

Anf.  17  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Det finns olika uppfattningar om det. Jag vågar inte ha någon säker uppfattning i den frågan. Det viktiga är att det som följer som andra delen av det som står som etapp 2 i papperet inte är acceptabelt, som vi ser det. Det är inte acceptabelt för en stark majoritet av medlemsländerna, som vi uppfattar det.

Vi konstaterar också att den tredje punktsatsen i förslaget ger ytterligare en begränsning. Man säger visserligen att varje stat som ansluter sig till unionen, alltså de nya medlemmarna, har rätt till en kommissionsledamot. Men det skulle enligt förslaget bara gälla fram till år 2010, dvs. innan systemet med maximering träder i kraft. Inte heller det är acceptabelt. Det finns många element som vi är övertygade om inte kommer att överleva kanske ens lördagsförmiddagen.

Anf.  18  GÖRAN LENNMARKER (m):

När jag läser dokumentet reflekterar jag över några punkter. Det gäller det som står om visering, asyl och invandring. Lars Danielsson sade att det var ett relativt återhållsamt förslag utifrån franska prioriteringar. Men när man läser förklaringen om övergång till medbeslutande, är det då så återhållsamt? Det är möjligt att jag inte ser var haken ligger.

Det andra gäller artikel 133. Där står på andra raden ”eller inom vilket gemenskapen inte har utövat sina befogenheter”. Det var en konstig formulering. Vad ligger bakom den?

Anf.  19  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Vi tycker nog att artikel 67 är mycket återhållsam. Man kan titta på helheten av det som innefattas i artikel 67. Det som föreslås är mycket restriktivt. Båda de dubbla strecksatserna ska ses tillsammans. Det som står under den andra strecksatsen, dvs. övergång till medbeslutande i fråga om det återstående, är i princip till intet förpliktigande om man hårdrar det. Det innebär att rådet ska bemöda sig. Ganska stora delar av det de båda artiklarna omfattar skulle egentligen inte bli föremål för kvalificerad majoritetsomröstning. Det tycker vi inte räcker för att skapa det vi vill, nämligen en union där asyl- och migrationsfrågor i hela unionen präglas av humanitet, solidaritet och asylrätt.

Formuleringen i artikel 133 som Göran Lennmarker tar upp blir tämligen obegriplig på svenska. Vi ska be att få återkomma när vi har sett den engelska eller den franska texten. Vi har ställt oss samma fråga här, vad detta betyder exakt. Jag kanske kan få återkomma vid nästa samtals-tillfälle med ett försök till mera samlad analys av vad det egentligen skulle kunna betyda. Låt mig bara understryka en sak. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Som sagt, jag ber att få återkomma med en mer samlad bedömning av de olika delarna i papperet. Nämnden har i princip fått papperet samtidigt som vi. Vi har inte hunnit analysera det i alla dess delar.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Jag tror inte att det finns några fler frågor just nu kring detta papper. Då ska vi kanske fundera över hur vi ska lägga upp tidtabellen för resten av dagen. Nu sitter man i samtal vid bordet. Kommer man att sitta fram till lunch?

Anf.  21  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det är egentligen första gången man sitter i samtal. Jag vill understryka att vi fortfarande befinner oss i inledningen av slutfasen av förhandlingarna.

Man kommer i princip att sitta över lunch. Vi kan tänka oss att det blir non-stop-förhandlingar nu. Vi förutser att man vid bordet behöver köra igenom de fyra stora delarna i komplexet, alltså kommissionen, röstviktningen, omröstning med kvalificerad majoritet och närmare samarbete. Det kan säkerligen ta ett antal timmar, inte minst mot bakgrund av att det dokument som vi nu har sett uppfattas på det sätt som jag tidigare nämnde. Vi är helt i nämndens händer när det gäller nästa tidpunkt. Vi kanske alla är i Frankrikes händer. Jag skulle föreställa mig att ny information kanske uppstår mitt på eftermiddagen i dag, någonstans kring 15-tiden. Jag vill understryka det svåra i att säkert förutse när det kan finnas något nytt att säga.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Jag funderade själv på klockan ett, men det kanske är klockan tre som är det riktiga.

Anf.  23  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag skulle tro att klockan ett är aningen tidigt. Jag vill dock understryka svårigheterna. Det kan vara så att läget inte har förändrats särskilt mycket till dess. Jag vet också att utrikesministern gärna vill ta nästa kontakt, om det inte är förhandlingar som rör hennes fackministeriella ansvarsområde som pågår just när vi har nästa kontakt.

Återigen, vi är givetvis öppna för era synpunkter. Jag skulle tro att det finns relativt goda förutsättningar att det kan finnas lite nya saker att diskutera och rapportera kring 15-tiden.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Vi utgår från att vi har en förnyad kontakt kl. 15. Skulle det bli någonting dessförinnan har vi den vanliga beredskapen.

Då avslutar vi samrådet nu.

2 §  Europeiska rådets möte i Nice

Överläggningar med statssekreterare Lars Danielsson

Kl. 15.00–15.35

Anf.  25  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Hej och god eftermiddag!

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Är det fortfarande bra väder i Nice?

Anf.  27  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Ska jag vara riktigt ärlig har jag inte sedan vi talades vid i morse haft möjlighet att titta ut genom ett fönster, så jag har ingen aning. Vi sitter nämligen i en byggnad som är totalt utan fönster, vilket säkert är bra för arbetsdisciplinen. Men det sägs att det är vackert väder och 17 grader här utanför.

Jag ber att få framföra hälsningar från utrikesministern. De sitter just nu under det som är en arbetslunch och talar bl.a. om frågan om flexibelt samarbete i andra pelaren och vad som ska hända med diskussionen om EU:s framtid. Utrikesministern såg det inte som möjligt att överge förhandlingsbordet utan att riskera att vi tappar i nationell slagkraft. Hon har därför bett mig att ta den här kontakten. Jag hoppas att det är acceptabelt från nämndens sida.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Ja.

Anf.  29  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Om jag får gå rakt på och försöka ge en så kortfattad och koncis bild som möjligt av var vi står någonstans kan jag säga att det här väl är en bra illustration av läget just nu. Sedan vi talades vid för ett antal timmar sedan har det varit ganska konstant pågående diskussioner i kretsen av alla 15 länder kring hittills tre av de fyra delfrågorna – kommissionens sammansättning, röstviktningen i rådet och omröstning med kvalificerad majoritet. De återstående delarna sitter man alltså just nu och talar om, som jag nämnde. Man kommer att göra det under lunchen. Sedan återsamlas hela kretsen kl. 17 igen. Då får vi förhoppningsvis ett nytt förslag från fransk sida där man har försökt ta intryck av den debatt som har varit. Förhoppningsvis har man då formulerat förslag som kan ligga något närmare en samsyn i de här viktiga frågorna.

Jag kan inleda med att dels försöka sammanfatta läget, dels försöka svara på några av de frågor som ställdes vid vår förra kontakt som jag inte hade förmåga och tillfälle att svara på så utförligt som ni har rätt att kräva.

När det gäller kommissionen kan man, inte helt oväntat, konstatera att det franska förslaget, dvs. att det ska vara en kommissionär per land i etapp ett och att man fr.o.m. 2010 eller när unionen har 27 medlemsstater ska gå ned till ett tak på 20 kombinerat med en jämbördig rotation, blev mycket kraftigt kritiserat av i princip samtliga de små och medelstora länderna och faktiskt också av några av de stora länderna såsom varande icke realistiskt.

Diskussionen rör sig nu i en riktning mot att principen ett land en kommissionär måste gälla fram t.o.m. utvidgningen, så som vi nu kan överblicka den. Med det verkar de flesta mena 27 medlemmar. När detta antal medlemmar har uppnåtts ska man då vara beredd att åta sig att göra en översyn av kommissionens sammansättning, men man ska inte i det här läget säga något om i vilken riktning en sådan översyn ska gå, utan det ska vara en i stort sett förutsättningslös diskussion. Det kan givetvis komma försök att lägga till en del kvalifikationer av olika slag, men det är egentligen bara ordförandeskapet och något enstaka land därtill som har fört diskussionen vidare om att sätta ett tak så lågt som vid 20. Diskussionen går alltså i en riktning som vi och det stora flertalet länder tycker är rimlig.

Sedan är det röstviktningsfrågan. Inte helt oväntat är det kanske den fråga som hittills har upptagit mest tid. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Vi har nu en situation där ett antal länder försöker tala om vilka principer som bör tillämpas, matematiska eller andra, men givetvis märks det nu också att vi börjar närma oss slutfasen i en förhandling, vilket gör att de deltagande stats- och regeringscheferna mer eller mindre ohämmat börjar fästa stor vikt vid sina egna nationella intressen, vilket ju är naturligt i en sådan här förhandling.

Om man ska försöka sammanfatta diskussionen kan man väl säga att det finns en ganska gemensam identifiering av var huvudproblemen ligger någonstans. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Här finns egentligen ännu inte några nya förslag att redovisa. I diskussionen slängs det ut olika tankar om hur man på ett någorlunda rättvist sätt skulle kunna lösa upp de knutar som finns, framför allt de knutar som jag just nämnde. Men det finns ännu inte, som jag ser det, någon tydlig trend att rapportera. Utan det är nog först när Europeiska rådet återsamlas vid sammanträdesbordet igen och får ett nytt förslag från fransk sida som det blir möjligt att mera precist försöka ge en förutsägelse om vart det här tar vägen. Men många har konstaterat att det ganska krångliga sätt, som vi diskuterade senast, på vilket de här olika komponenterna i den här röstfrågan beskrivs inte är bra, utan man borde hitta ett något mera lättbegripligt och lättförklarligt sätt att beskriva hur rösterna fördelas. Förhoppningsvis är det detta som kommer att vägleda fransmännen när de nu så småningom presenterar ett nytt förslag.

När det gäller kvalificerad majoritetsomröstning har ordföranden bett att stats- och regeringscheferna ska markera var de ser sina avgörande svårigheter. Man kan väl konstatera att när det gäller artiklarna 93 och 94, alltså skattefrågorna, har ett kategoriskt och otvetydigt motstånd mot kvalificerad majoritetsomröstning uttalats av Storbritannien och Irland. Också den svenske statsministern har bibehållit sitt starka motstånd med det undantag som vi tidigare har diskuterat, nämligen det administrativa samarbetet när det gäller att bekämpa bedrägeri.

Sedan finns det då en hel katalog med problem som har radats upp från olika regeringschefers sida. Man kan väl säga att särskilt mycket rörelse egentligen inte har kunnat skönjas, utan det är nog ganska uppenbart att de nationella positioner som fanns vid det här mötets början var och är så väl förankrade att det uppfattas som svårt att göra stora förändringar. Det kan möjligen ske någon förändring när det gäller enskilda artiklar. Men på det hela taget är nog intrycket att manöverutrymmet för de flesta är mycket litet.

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Jag vill bara säga att det finns en del, inklusive den svenske statsministern, som har pekat på att när det gäller artikel 161, ekonomisk och social sammanhållning, finns det ett starkt önskemål om att övergå till kvalificerad majoritetsomröstning tidigare än den 1 januari 2007, som är föreslaget i det franska papperet. Det är inte helt oväntat de som är nettobidragsgivare till EU:s budget som har pläderat för denna linje.

Som jag ser det just nu är det väl det här som är att säga om läget i diskussionen. Som ni säkert märker är det fortfarande en bra bit kvar innan vi kan se lite tydligare konturer av vad som kan vara en slutlig uppgörelse. Som jag sade hoppas vi att fransmännen sent i eftermiddag kan presentera ett reviderat förslag som ligger något närmare vad som kan betraktas som en realistisk kompromiss.

Får jag avslutningsvis lov att försöka svara lite mer utförligt på de frågor som ställdes i morse om bl.a. viserings-, asyl- och invandringsartikeln och den gemensamma handelspolitiken.

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<När det gäller artikeln om visering, asyl och invandring ställdes ju frågan om vad som innefattas i de två kategorier som beskrivs i det franska papperet. Man skulle göra en förklaring om att rådet skulle besluta om automatisk övergång på vissa områden per den 1 maj 2004, men för övriga områden, som berörs av de här artiklarna, skulle man bara åta sig att bemöda sig om att övergå till medbeslutande.

Det som då skulle omfattas av automatisk övergång till medbeslutande redan 2004 handlar alltså, vilket delvis redan framgår, om på vilket sätt man ska gå tillväga när det gäller att utföra personkontroller vid de yttre gränserna i unionen. Det gäller villkor för fri rörlighet för medborgare i tredje land. Det gäller åtgärder mot olaglig invandring, och det gäller också villkor för tredjelandsmedborgares bosättning i andra medlemsstater.

Övriga områden handlar alltså om huruvida man ska avskaffa kontroll av personer när de passerar inre gränser. Det gäller åtgärder som avser asyl. Det gäller miniminormer för att ge tillfälligt skydd. Det gäller åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaters insatser för att ta emot flyktingar. Det gäller åtgärder som avser villkor för inresa och bosättning, och det gäller samarbete mellan förvaltningar i de olika medlemsländerna.

När det gäller alla de här senare sex områdena, som jag räknade upp, innehåller detta bara ett allmänt formulerat åtagande om att man ska bemöda sig om att övergå till att fatta beslut med kvalificerad majoritet. Som vi har framhållit tidigare menar regeringen att detta är en otillräcklig ambition på det här området.

Jag tror att jag stannar här med den inlämnade redovisningen och står till tjänst och förfogande för besvarande av eventuella frågor.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Då lämnar jag ordet fritt.

Anf.  31  LARS TOBISSON (m):

Vi har på den moderata sidan diskuterat några frågor, framför allt det här med röstviktningen. Det är väl allra svårast att hitta en lösning när det gäller den frågan och en utväg ur den här situationen.

Det förefaller oss som om vår gamla preferens för dubbel majoritet i stället för en viktad skala har mycket som talar för sig, om inte annat så för att komma ur den här situationen. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Då skulle man ju helt enkelt bara stryka den första punktsatsen i det här förslaget om en skala från 3 till 30, och så har man då de två återstående reglerna om en majoritet av medlemsstaterna och en viss procentsats av folkmängden; den kan man ju laborera med, beroende på hur sträng man vill vara.

Det är det ena som jag bara underhand vill säga. Det är inget krav, men det är i den riktningen som våra tankar har gått.

Sedan hade vi svårt med det här med beskattning. Nu kanske det inte blir någonting alls av det. Men den här andra strecksatsen under beskattning handlar om övergång till medbeslutande för åtgärder för att förstärka samordningen av förebyggande och bekämpande av bedrägeri mot medlemsstaternas offentliga finanser. Det är ganska vitt skrivet. Eftersom det här står under rubriken beskattning för det ju tankarna till framför allt skatteundandragande åtgärder när man går över gränserna. Men som Lars Danielsson, tror jag, också påpekade hänvisas det enbart till artikel 135 där det inte står ett skvatt om skatter. Det är inte ens under den avdelningen, utan där handlar det om tullar. Skulle den här föreskriften enbart begränsa sig till att gälla åtgärder mot smuggling? Det är ju en tolkning av det hela. Det skulle möjligen kunna handla om moms vid gränsen, men framför allt om undandragande när det gäller att betala tull.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Vi har just nu inga fler frågor. Vi kanske kan ta de här till att börja med.

Anf.  33  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag kan gärna försöka svara på detta.

Det är många som i den låsta situation som nu råder väcker frågan om dubbel majoritet till liv igen. Det är inte bara Lars Tobisson som har tankar i den riktningen, utan det är fler och fler kring bordet som pekar på att det kan vara ett sätt att lösa upp knutarna i det här läget. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<.

Det är mycket möjligt att vi hamnar i ett läge där det här kommer in mer på banan igen. Samtidigt är det väl så att en enkel röstomviktning, även om det inte skulle bli så strikt matematiskt som t.ex. vi hade hoppats, kanske ändå på något sätt är enklare att förklara utåt. Alla konstruktioner med dubbel majoritet lider, tycker jag, av att de kan vara aningen komplicerade. Men, som sagt, det är mycket möjligt att vi allt eftersom diskussionen lider ändå ser en rörelse i den riktningen. Men tills vidare är det de här enkla röstomviktningsförslagen som ligger på bordet, även om de, som sagt, har vissa inslag av dubbel majoritet i sig.

När det gäller artikeln om åtgärder för att förstärka samordningen av förebyggande och bekämpande av bedrägeri m.m., artikel 135, finns det fortfarande oklarheter om vad förslagsställarna egentligen avser med detta, men det är helt klart att vad som åsyftas är samordning av vad medlemsstaterna gör på egen hand. Det är inte skapandet av gemensamma regler vi talar om. Anledningen till att man lägger det här just under tullsamarbetsartikeln är nog inte bara att det handlar om smuggling. Det är helt enkelt så att det i vissa av medlemsländerna delvis är samma myndigheter som sköter tullövervakning och en del skattepolisiära åtgärder. För att gå dem till mötes som vill ha de här åtgärderna har man letat efter en artikel som inte doftar så mycket skatt. Det kan ju exempelvis vara så att man vill komma åt cigarettsmuggling och sådana saker som också är en del av det skattebedrägeri som man vill komma åt.

Det finns, som sagt, en bristande logik i det här förslaget. Men i ett läge där motståndet är kompakt och gjutet i sten i ett antal länder när det gäller kvalificerad majoritetsomröstning på skatteområdet har nog ändå syftet med förslaget varit att försöka formulera det och placera det på ett sådant sätt i fördraget att man kan genomföra det här administrativa samarbetet ändå. Och vi ser det preliminärt som en möjlighet att acceptera just den delen, även om det är aningen ologiskt. Men det frikopplar det här förslaget en del från det rena skatteområdet.

Anf.  34  WILLY SÖDERDAHL (v):

När det gäller kvalificerad majoritetsomröstning är väl vår ståndpunkt känd. Vi är speciellt oroliga när det gäller beskattningen och artikel 133.

Men jag har några frågor också.

Vi fick i början här en redogörelse om att man från >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< tror jag, ville att VEU skulle gå över till KUSP. Har det hänt någonting där?

Sedan undrar jag när det gäller artikel 24 om det har hänt något med diskussionen om övergång till kvalificerad majoritetsomröstning.

Om vi sedan tittar på röstviktningen kan vi ju se att de stora länderna har fått tre gånger så många röster som de har nu, medan de mindre länderna har fått två gånger så många röster. Det här har ju förflyttats väldigt mycket. Även om man hade dubblat alla hade det ju blivit mycket förmåner för de stora länderna. Men när man tittar på det här ser man att det står att blockerande majoritet fastställs till 91 röster. Är det någon tanke med det? Det är tre stora länder och ett litet land till. Finns det någon tanke kring det?

Sedan undrar jag om Sveriges linje när det gäller artikel 133. Har det hänt någonting när det gäller platserna i Europaparlamentet, eller ligger det still?

Anf.  35  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det var ett antal frågor.

Den första frågan gällde eventuella fördragsändringar med anledning av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Som läget nu är har ordförandeskapet inte lagt fram något förslag på bordet om fördragsändringar på det här området. Men som Willy Söderdahl redovisar har man >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< tryckt på för att försöka få in förändringar som har två syften. Det ena är att lyfta bort Västeuropeiska unionen från fördraget, eftersom denna organisation nu har somnat in i en död i skönhet. Det andra är att föra in den nya institution som man då har, alltså KUSP, i fördraget.

Vi vet ännu inte hur hårt >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< vill engagera sig för att få igenom den här förändringen. Vi har ju från svensk sida sagt att vi egentligen inte ser något behov av fördragsändringar i det här läget. Det är en uppfattning som har relativt brett stöd. Samtidigt har vi sagt oss att vi, om det handlar om att städa upp i fördraget och anpassa det till de substantiella beslut som redan har fattats, inte ska motsätta oss sådana förändringar under förutsättning att de inte ändrar någonting vad det gäller unionens befattande med de här frågorna. Vi har då haft en underhandsdiskussion bl.a. med holländarna om hur man skulle kunna utforma fördragsändringar så att de uppfyller syftet att städa upp i fördraget utan att det samtidigt innebär någon saklig förändring när det gäller unionens kompetens på det här området. Men det är ännu så länge oklart, för oss i varje fall, huruvida man >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< vill insistera på att de här förändringarna ska tas upp vid bordet eller om man väljer att låta det här komplexet gå vidare till det som ska behandlas någon gång i framtiden.

Sedan gäller det röstviktningen. Willy Söderdahl menar att de stora länderna får en orättmätig kompensation. Jag vill bara erinra om det jag sade i morse i samma fråga. Man kan alltid ha olika uppfattning om vad som är rimligt och inte rimligt när det gäller att kompensera de stora länderna för att de tappar sin andra kommissionär, och den diskussionen har förts i dag också. Men vi menar nog att det, under förutsättning att det finns en matematisk och på annat sätt rättvis formel som gör att man fördelar rösterna mellan alla de 15 medlemsländerna och också de kandidatländer som står och bankar på unionens dörr på ett någorlunda vettigt sätt, är rimligt att acceptera ungefär den spännvidd som nu diskuteras.

När det gäller artikel 133 har regeringens position inte förändrats i den här diskussionen, utan vi har redan tidigare sagt att vi har sympati för det som kallas för option ett bland de två förslag som ordförandeskapet tidigare har presenterat. Det finns också ett finskt förslag som egentligen bygger på samma tankegångar. Också det, med de modifieringar som nu har gjorts, skulle kunna vara ett förslag som vi kan acceptera.

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Fördelningen av Europaparlamentets platser har inte diskuterats alls egentligen, inte heller – jag hoppade över det – artikel 24. Där har det inte heller skett någon egentlig diskussion i den här rundan. Den position som regeringen har, nämligen att vi kan acceptera det liggande förslaget från ordförandeskapet, gäller fortfarande, men det har som sagt inte varit någon reell diskussion på den punkten.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Det var kanske ett litet missförstånd när det gäller det som Willy Söderdahl talade om. Det står ju fel i det underlag som vi har fått. Det står ”blockerande majoritet”. Det ska naturligtvis vara ”blockerande minoritet”.

Anf.  37  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Ja, precis. Det är en felskrivning.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Men det innebär att man, om man ska blockera med det här förslaget, måste ha ett eller flera stora länder med sig. Det blir väldigt svårt för de små länderna att gå samman och blockera någonting.

Anf.  39  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det finns fortfarande möjlighet, men det blir aningen svårare än hittills.

Anf.  40  LARS TOBISSON (m):

Jag hade en fråga till. Artikel 7 står ju med när det gäller övergången till omröstning med kvalificerad majoritet. Men det finns ju en annan och kanske större fråga som berör detta, och det är ju tillskottet av det här varningsmomentet. Har det varit uppe till diskussion?

Anf.  41  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det har tagits upp av Österrike, inte helt oväntat. Jag ska bara bläddra fram i mina papper och se vad som sades på den punkten. Det är bara Herr Doktor Schüssel som har tagit upp frågan.

Nej, den enda aspekt som har diskuterats är det här med beslutsformen. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< I övrigt har de som har uttalat sig om det nuvarande förslaget sagt att de tycker att det är okej. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Även den svenske statsministern har ju framhållit det som jag tror är en för nämnden välkänd position från regeringens sida, nämligen att vi vill lägga oss så nära enhällighet som möjligt. Men det är de enda aspekterna som har varit diskuterade.

Anf.  42  REYNOLDH FURUSTRAND (s):

En annan fråga som jag har handlar om Europaparlamentarikernas ekonomiska villkor och beskattning. Vad har sagts om det?

Anf.  43  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

När det gäller den här frågan är det i nuvarande läge endast Sverige >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< som har markerat att de har problem med att övergå till kvalificerad majoritetsomröstning när det gäller artikel 190, punkt 5. Det är alltså situationen just nu.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

När räknar du med att vi kan få tillfälle att prata med utrikesministern?

Anf.  45  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Under förutsättning att tidtabellen håller räknar vi med att få ett nytt förslag till slutsatser vid 17-tiden. Jag måste säga att fransmännen är utomordentliga, men de är inte alltid så väldigt duktiga på att hålla de tider som de sätter upp. Jag skulle kunna tänka mig att det är rätt så stor risk för en försening när det gäller detta dokument.

Jag tror att det är mest meningsfullt, i alla fall utifrån vår synpunkt sett, men det är givetvis i nämndens händer, om nästa kontakt baseras på ett nytt dokument från ordförandeskapets sida. Annars tror jag kanske inte att det finns så mycket nytt att tillföra i diskussionen. Om man ska ha en viss säkerhetsmarginal, så att det verkligen finns ett nytt dokument, tror jag snarast att vi talar om att ha nästa kontakt någon gång bortåt 19–20-tiden.

Presumtionen är att om det inte inträffar något slags krisstämning – och det finns inget som talar för att det skulle göra det – ser vi nog fram emot en lång och härlig natt i den här konferensbyggnaden med förhandlingar oavbrutet under hela natten. Men jag skulle tro att det någon gång vid 19–20-tiden kan vara lämpligt att ha en ny kontakt, utifrån hur arbetsplaneringen ser ut här.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Då får vi försöka bedöma det lite grann här. Vi får väl återkomma till dig.

Jag tror kanske inte att vi ytterligare behöver diskutera det här tillsammans. Du har gett oss en bild av hur du bedömer läget och sagt att det finns ett nytt papper ungefär vid den här tidpunkten och att det då kan vara aktuellt. Samtidigt har ju du möjlighet att nå oss om någonting skulle hända.

Anf.  47  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Självklart, då kan vi givetvis ta kontakt omgående. Men vi avvaktar gärna signaler från er om när ni tycker att det kan vara lämpligt med en ny kontakt.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Men då ska vi kanske överlägga enskilt lite grann om när vi behöver träffas, så får ni så småningom besked om den tidpunkten.

Men innan vi nu avslutar den här överläggningen tänkte jag fråga om det är någon i nämnden som har några frågor till Lars Danielsson. Det är det inte.

Då kommer du att få besked så småningom om vilken tidpunkt som vi tycker är lämplig.

Anf.  49  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Okej, tack så mycket!

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Tack ska du ha!

3 §  Europeiska rådets möte i Nice

Överläggningar med utrikesminister Anna Lindh

Kl. 20.00–20.35

Anf.  51  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Hej, det är Anna Lindh. Ska jag ta en lägesrapport?

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Ja, det har vi väntat på.

Anf.  53 Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det är fortfarande en lite absurd situation. Jag har aldrig längtat efter nattförhandlingar, men det får jag nästan göra nu. Vi har fått veta att vi ska ha ett par timmars diskussion nu, sedan ska vi inte träffas förrän kl. 10 i morgon förmiddag.

Det bli inga överläggningar med enskilda länder. Det sägs att vi ska ställa in oss på att sitta här även på måndag. Vi får väl se om vi får ”lussa” för dem på onsdag eller om vi kommer härifrån innan dess.

Det vi nu har gjort – jag vet att Lars Danielsson har dragit för er det som hände under förmiddagen – är att vi haft en ny omgång om kommissionen, håller på med ett nytt förslag när det gäller majoritetsröstning och kommer förmodligen – får se om det kommer tillbaka eller ej – att under kvällen diskutera röstviktning en gång till.

När det gäller kommissionen har ordföranden lagt ett förslag >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Man skriver att när EU har 27 medlemsstater ska man ta beslut för att definitivt bestämma sig för hur många medlemmar kommissionen ska ha. Det ska vara lägre än 27 med ett rotationssystem baserat på equality. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Detta innebär att man kan ta med alla kandidatländer. När man har alla kandidatländer med ska man ta ett nytt beslut. I det läget är man naturligtvis fri att fatta vilket beslut man vill, även om man här säger att man förutsätter att man ska gå ned under 27.

Det här är alltså ett förslag som vi har fått reagera på. Vi har, som sagt, inte bundit oss vid det >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<När det gäller majoritetsröstning har de lagt fram ett nytt förslag. Jag tänkte, om det är okej för er, ta de olika frågorna helt kort och i samma ordning som i stadgan.

Jag börjar med frågan om respekt för de fundamentala rättigheterna, artikel 7. Där talar man nu om en majoritet av nio tiondelar. Där har vi förut sagt enhällighet minus 1 men nio tiondelar får väl också anses acceptabelt, om ni tycker det.

I de sociala frågorna verkar det fortfarande vara stora problem för flera länder.

När det gäller visum, asyl och immigration har vi äntligen klarat hem det här med att familjefrågor inte kan bli föremål för majoritetsbeslut. Det är skönt att detta blev löst. Däremot är det väl beträffande visum och immigration i praktiken lika urvattnat som det varit tidigare. Flera, också vi, har efterlyst skärpningar men vi har inte sett några sådana ännu.

Beträffande skattefrågorna har det kommit ett nytt förslag som skjuter detta med majoritetsbeslut framför sig. När jag hade gått hade ungefär hälften vid bordet yttrat sig. Det är uppenbart att de länder som tidigare varit mot majoritetsbeslut på skatteområdet är emot också den här lösningen, även om man skjuter det framför sig med en kommitté.

När det gäller artikel 133, tjänstehandel, har man gjort förbättringar i texten men det är fortfarande mycket begränsade möjligheter att använda majoritetsbeslut i fråga om immaterialrätt och tjänstehandel.

Sedan har vi den nya artikeln 135 som handlar om att bekämpa fusk, bl.a. när det gäller sprit- och cigarettsmuggling. Där har vi väl inga problem om samarbetet kan stärkas.

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Sedan har vi röstviktningen. Där har vi inte fått något nytt förslag av ordföranden. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Nej.

Anf.  55  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Sedan har vi processen efter Nice. Detta diskuterade vi under lunchen. Där har vi ännu inte fått några texter men diskussionen under lunchen handlade om att man ska ha en process efter Nice som ska vara väldigt öppen och som ska inkludera alla olika grupper – en öppen diskussion kring olika frågor. Sedan får vi se vad som läggs på oss och vad som läggs på belgarna när det gäller den fortsatta processen.

När det gäller EP-statuten vet vi inte riktigt läget. Där är vi rädda att vi kan bli ensamma kvar. När vi tittat på frågan har vi blivit oroliga för att det inte går att göra någonting om parlamentet inte vill ha en överenskommelse. Nu säger en del att parlamentet kanske inte alls vill ha någon överenskommelse för att få behålla nuvarande regler. Då kan det här vara ett sätt att hitta fram till en överenskommelse.

Det här är väl vad jag har att rapportera nu.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Tack för den genomgången. Vi har nog en del frågor till dig. Vi har ju precis fått de här papperen så vi har inte hunnit begrunda dem särskilt länge.

Jag såg förut i de här papperen en sak på skatteområdet. Skatteklausulen verkar vara utvidgad – från indirekta till direkta skatter, annex 4.

Anf.  57  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

I förslaget står det: Clause providing for unanimous decision to moved qualified majority voting for certain aspects of indirect and company taxation after a period of five years on the basis of a report by a taxation committee. Det är där du har de indirekta skatterna.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Jo, men sedan finns det en hänvisning där till artikel 93 och annex 4. I annex 4 står det nu med fetstil: Provisions concerning the approximation of the laws and regulations of the member states on direct taxation.

Anf.  59  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det är naturligt för oss att fortsätta att vara lika negativa som vi har varit förut.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

De verkar här ha gått vidare på skatteområdet och utvecklat detta betydligt mer i varje fall jämfört med det förslag som presenterades i morse. Det där tittar ni naturligtvis på.

Anf.  61  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Ja, naturligtvis. Vi har ju sagt att det här är det stora återstående problemet som vi har kvar när det gäller detta med majoritetsbeslut. Där har vi varit väldigt tydliga.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Det här med de direkta skatterna fanns väl även med i den ursprungliga text som kom häromdagen.

Därmed är ordet fritt för andra att ställa frågor.

Anf.  63  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Det gäller de sociala frågorna. Jag uppfattade inte riktigt vad det är för problem där. Ministern nämnde att det kunde vara vissa problem där.

Anf.  64  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

När det gäller de sociala frågorna handlar det inte om problem för oss, utan det är ju flera länder som fortfarande inte alls kan tänka sig majoritetsbeslut här.

Anf.  65  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Vilken typ av sociala frågor är det då fråga om?

Anf.  66  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det handlar bl.a. om möjligheten att låta de sociala rättigheterna följa med när arbetstagare flyttar över gränserna.

Anf.  67  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Så det är kopplat till de anställda – alltså den typen av sociala frågor?

Anf.  68  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Just det. Det gäller den typ av frågor som relateras till arbetstagarfrågor.

Anf.  69  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Då förstår jag. Tack!

Anf.  70  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det är framför allt några länder som har haft de här besluten. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Detta omfattar också vissa miniminivåer, som jag redovisat tidigare i nämnden.

Anf.  71  INGVAR SVENSSON (kd):

Jag undrar om det har hänt något mer när det gäller det närmare samarbetet, den flexibla integrationen.

Anf.  72  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Vi har inte sett ett enda papper när det gäller det närmare samarbetet. Inte heller har vi sett ytterligare förslag när det gäller fördragsändringar.

Anf.  73  LARS TOBISSON (m):

Egentligen är jag mest intresserad av att få veta hur det här ska gå till. Att döma av de papper som kommit här på lördagskvällen är det inte så stora förskjutningar jämfört med tidigare dokument. Åtminstone på svensk text-TV står det att ni nu har brutit för nattvila. Tydligen fanns det återstående samtal i viss utsträckning. Ändå har man inte tänkt sig att förhandla i natt.

Vad är er uppfattning om varåt det här pekar? Hela frågan om röstvägningen är ju oerhört komplicerad. När man försöker göra någon liten justering uppammar det invändningar och kritik från dem som inte har fått någon förbättring så det där kan man hålla på med i veckor, antar jag. Det kan snart bli som med rösträkningen i Florida.

Anf.  74  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Vi håller med dig, för det är väl vad alla delegationer runt bordet säger. Vi brukar inte vara förtjusta i nattförhandlingar men det är klart att vi allihop hade räknat med att åtminstone sitta hela kvällen. Vi har inte brutit ännu men de räknar inte med att vi ska hålla på så mycket längre. Vi börjar inte förrän kl. 10 i morgon bitti. Det är det franska ordförandeskapet som helt avgör det. Alla som sitter med här hade faktiskt velat ha ett något hårdare arbetstempo i förhandlingarna och en chans att komma överens tidigare.

Ett nytt röstviktningsförslag har de lovat oss för många timmar sedan men det har vi ännu inte sett skymten av.

Vi har ännu inte sett texterna om t.ex. förstärkt samarbete, flexibilitet i fråga om andra pelaren eller eventuella fördragsändringar när det gäller ESDP och liknande.

Anf.  75  LARS TOBISSON (m):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  76  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  77  WILLY SÖDERDAHL (v):

Vad gäller kommissionen och fördelningen i Europaparlamentet ser det väl inte så dåligt ut. Jag tycker också att det är mindre viktigt. Däremot är jag mycket orolig beträffande röstviktningen. Som rapporterats hittills kan jag inte se att det är förenligt med det beslut som riksdagen har tagit – det får väl vara riksdagens mandat till regeringen.

Jag har bett RUT plocka fram material här. I utrikesutskottets betänkande 1995/96:13 står det: ”Regeringen uttalar att det är av stor vikt för Sverige att vårt inflytande inte minskar och att balansen mellan stora och små medlemsländer inte får rubbas.” Om det är det som gäller kan jag inte se hur det går ihop med röstviktningsförslaget.

Anf.  78  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  79  WILLY SÖDERDAHL (v):

Som det ser ut nu kan jag inte se att Sverige kan gå med på det.

Anf.  80  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Inte som det franska ordförandeförslaget såg ut – det ville vi inte ta.

Anf.  81  WILLY SÖDERDAHL (v):

Nej, men också allt som har visats i den riktningen har legat ganska långt åt det hållet – åtminstone beträffande det som vi har sett.

Anf.  82  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Vad som funnits är ett gammalt kommissionsförslag som några har lyft upp igen. Det är det franska förslaget >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Inte ens vi har riktigt fått det på papper, utan vi har bara hört det dras muntligt. Det är en tydlig justering av det franska förslaget. Några andra förslag har vi inte sett här.

Anf.  83 WILLY SÖDERDAHL (v):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  84  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Sammantaget innebär det alltså en betydligt större röststyrka för de mindre och medelstora, jämfört med de stora.

Anf.  85  WILLY SÖDERDAHL (v):

Vi får väl titta på det senare. Av vad vi hittills har sett, och det är vad jag kan utgå från, är frågan – om det skulle bli något sådant – om det inte är läge för en folkomröstning, för då blir det något helt annat än det vi haft tidigare.

Anf.  86  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Vi har inte accepterat det franska förslaget som, som sagt, är det enda formella förslag som har legat på bordet. Men det är också viktigt att titta på vad som är det allra väsentligaste – det är väl också att behålla en balans mellan de olika grupperna av länder. En del länder drivs här av att bara titta på sina egna röster, men det skulle jag vilja varna för. Jag tror att det är viktigare att faktiskt försöka få mindre och medelstora länder att hålla ihop för att få en vettig balans.

Anf.  87  WILLY SÖDERDAHL (v):

När det gäller detta med flexibel integration och andra pelaren har det ännu inte hänt någonting, utan det är väl samma som tidigare.

Anf.  88  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Vi har inte sett någon text. De säger att de arbetar med texterna men vi har alltså inte fått någon text.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Vet du när det gäller det närmare samarbetet något om det>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<förslag som cirkulerar och som handlar om att plocka ut VEU från fördraget? Hur har det mottagits?

Anf.  90  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Vi har inte sett någonting mer där heller. Jag sade ju att vi inte har sett fördragsändringarna när det gäller ESDP.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Det verkar i och för sig förnuftigt. VEU har ju nu mer eller mindre försvunnit. Det är naturligtvis svårt att göra stora förändringar i ett fördrag så här sent.

Anf.  92  YVONNE RUWAIDA (mp):

Först gäller det den fråga som ordföranden alldeles nyss tog upp och som rör den typ av fördragsändringar som inte har diskuterats före toppmötet. Jag tycker att det är olämpligt att ta upp initiativ där man inte har haft möjlighet att diskutera i de olika länderna eller där man inte har haft tid att analysera vilka effekter förslaget får. Egentligen borde man ha haft en deadline på förslag före toppmötet. Det blir då den minst odemokratiska förankringen. Vi är alltså inte positiva till att man tar upp den här typen av initiativ.

När det gäller röstviktningen har vi samma farhågor som Willy Söderdahl här förde fram.

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Röstviktningsfrågan är ändå väldigt viktig. Mest handlar det om balansen mellan alla länderna, inte om en röst hit eller dit inom grupperna. I stället handlar det om relationen mellan de stora och de små länderna som helhet. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Finns det inget initiativ från de mindre länderna när det gäller att ha en mer balanserad röstviktning? Ett sådant initiativ borde ju annars läggas fram.

Sedan har jag en sakfråga rörande kommissionen. Det står här att kommissionen ska ha en kommissionär per land från år 2005. Innebär det att de stora länderna har två kommissionärer fram till dess?

Anf.  93  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Svaret på den sista frågan är ja.

När det gäller den första frågan kan jag säga att vi naturligtvis har varit engagerade i att få en jämn balans mellan de stora länderna och andra länder. Men sedan är frågan vad som är allra viktigast för oss här? Är det att förändra det svenska röstetalet? Vi har drivit frågan och vi har haft uppe egna förslag. Den s.k. kvadratrotsmodellen. Vi, liksom många länder, anser oss inte vara tillräckligt kompenserade och menar att det ska vara en större differentiering. Både vi och andra har flera gånger pekat på det. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  94  YVONNE RUWAIDA (mp):

Vi är inte bekymrade just över exakt hur många röster Sverige har, utan vi är bekymrade över balansen mellan små och stora länder. De förslag som jag har sett >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< verkar inte uppfylla den balansen på ett bra sätt, åtminstone inte utifrån vårt ställningstagande.

Jag har också en annan sakfråga. I slutsatserna finns det inget uttalande om Mellanöstern. Jag vet att frågan skulle tas upp på rådsmötet.

Anf.  95 Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Jo, det togs ett uttalande i går om Mellanöstern. Det är en kortversion av det som vi förra veckan tog i GAC. Vi ska skicka hem det uttalandet.

Anf.  96  LARS TOBISSON (m):

När vi sysslar med röstviktningen här ska man ha klart för sig bakgrunden. Det har ju varit bestämt att de stora länderna ska få betalt för att de från år 2005 avstår från en kommissionär. Det skulle ske med en förstärkt tilldelning av röster på den här skalan. Man kan inte komma ifrån att den affären på något sätt får honoreras. Men vad som är det störande är att det blir så uppenbara skevheter. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  97  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  98  LARS TOBISSON (m):

Det är okej. Men den stora skevheten ligger på något sätt i de större ländernas inbördes relationer.

Anf.  99  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Ja.

Anf.  100  LARS TOBISSON (m):

Jag kan inte se hur det här kan lösas upp på normalt sätt.

Förut i dag när vi pratade med Lars Danielsson var jag inne på detta. Eftersom fransmännen ovanpå den här skalan har lagt fram även regler om dubbel majoritet anade jag nästan – jag skulle själv kunna tänka mig att detta är en möjlig utväg – att man helt enkelt stryker vägningsskalan och går rakt på en klausul om dubbel majoritet, egentligen enligt kommissionens förslag.

Anf.  101  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det finns risker också med den. Det innebär ju också att de stora länderna får en väldig makt i och med att man på det sättet rakt av går på befolkningskriteriet också.

Återigen vill jag klargöra att i morse när vi hade den här rundan sade i princip alla länder runt bordet utom de stora att det här var ett oacceptabelt förslag.

Jag ber om ursäkt om jag börjar låta lite stressad men nu kom besked om att statsministern måste gå ut för att ha en överläggning. Då måste jag gå in och ta hans plats vid bordet. Ni kan fortsätta med någon annan eller också ringer jag igen om en timme.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Det är tidtabellen som vi vill diskutera och det behöver vi kanske inte göra med dig i första rummet.

Anf.  103  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

I kväll när de bryter förhandlingarna händer ingenting mer. Vi vet inte när vi får nya papper. Sedan börjar sammanträdet kl. 10 i morgon bitti, så det rimliga är kanske att vi har en återkoppling vid den tiden.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Vi kan diskutera t.ex. med Lars Danielsson, om han är kvar.

Anf.  105  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Problemet är att Lars Danielsson just nu uppehåller den svenska platsen för att se till att det inte är tomt där. Men vad tror ni om kl. 11 i morgon?

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Det verkar vara en rimlig tid. Preliminärt bestämmer vi att vi hörs av kl. 11 i morgon.

Anf.  107  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

De har sagt att de ska bryta senast vid niotiden i kväll. Men om vi får något mer under den närmaste tiden skickar vi det omedelbart hem till er.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Då säger vi så. Willy Söderdahl har tydligen en fråga.

Anf.  109  WILLY SÖDERDAHL (v):

Det gäller kommissionen och det som står om vice presidenter. Är det fråga om en hierarki där?

Anf.  110  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Nej, det är det inte. De har ju vice presidenter i dag men ingen hierarki. En stark roll för ordföranden har alla efterlyst för att få en stark roll för kommissionen.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Då är det ingenting mer just nu. Vi bestämmer alltså att vi kl. 11 i morgon har nästa telefonsamråd.

Anf.  112  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Okej. Tack så mycket! Hej då!

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Tack! Hej då!

Innehållsförteckning

1 §  Europeiska rådets möte i Nice 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statssekreterare LARS DANIELSSON 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  4  Statssekreterare LARS DANIELSSON 3

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  6  Statssekreterare LARS DANIELSSON 3

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  8  Statssekreterare LARS DANIELSSON 4

Anf.  9  LARS TOBISSON (m) 4

Anf.  10  GÖRAN LENNMARKER (m) 4

Anf.  11  WILLY SÖDERDAHL (v) 4

Anf.  12  Statssekreterare LARS DANIELSSON 5

Anf.  13  KARIN PILSÄTER (fp) 5

Anf.  14  LARS TOBISSON (m) 6

Anf.  15  Statssekreterare LARS DANIELSSON 6

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  17  Statssekreterare LARS DANIELSSON 6

Anf.  18  GÖRAN LENNMARKER (m) 6

Anf.  19  Statssekreterare LARS DANIELSSON 7

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  21  Statssekreterare LARS DANIELSSON 7

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  23  Statssekreterare LARS DANIELSSON 8

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 8

2 §  Europeiska rådets möte i Nice 9

Anf.  25  Statssekreterare LARS DANIELSSON 9

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  27  Statssekreterare LARS DANIELSSON 9

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  29  Statssekreterare LARS DANIELSSON 9

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  31  LARS TOBISSON (m) 12

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  33  Statssekreterare LARS DANIELSSON 12

Anf.  34  WILLY SÖDERDAHL (v) 13

Anf.  35  Statssekreterare LARS DANIELSSON 13

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  37  Statssekreterare LARS DANIELSSON 14

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  39  Statssekreterare LARS DANIELSSON 15

Anf.  40  LARS TOBISSON (m) 15

Anf.  41  Statssekreterare LARS DANIELSSON 15

Anf.  42  REYNOLDH FURUSTRAND (s) 15

Anf.  43  Statssekreterare LARS DANIELSSON 15

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  45  Statssekreterare LARS DANIELSSON 15

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  47  Statssekreterare LARS DANIELSSON 16

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  49  Statssekreterare LARS DANIELSSON 16

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 16

3 §  Europeiska rådets möte i Nice 17

Anf.  51  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 17

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  53 Utrikesminister ANNA LINDH (s) 17

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  55  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 18

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  57  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 18

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  59  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 19

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  61  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 19

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  63  HELENA BARGHOLTZ (fp) 19

Anf.  64  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 19

Anf.  65  HELENA BARGHOLTZ (fp) 19

Anf.  66  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 19

Anf.  67  HELENA BARGHOLTZ (fp) 19

Anf.  68  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 19

Anf.  69  HELENA BARGHOLTZ (fp) 19

Anf.  70  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 20

Anf.  71  INGVAR SVENSSON (kd) 20

Anf.  72  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 20

Anf.  73  LARS TOBISSON (m) 20

Anf.  74  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 20

Anf.  75  LARS TOBISSON (m) 20

Anf.  76  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 20

Anf.  77  WILLY SÖDERDAHL (v) 20

Anf.  78  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 21

Anf.  79  WILLY SÖDERDAHL (v) 21

Anf.  80  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 21

Anf.  81  WILLY SÖDERDAHL (v) 21

Anf.  82  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 21

Anf.  83 WILLY SÖDERDAHL (v) 21

Anf.  84  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 21

Anf.  85  WILLY SÖDERDAHL (v) 21

Anf.  86  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 21

Anf.  87  WILLY SÖDERDAHL (v) 22

Anf.  88  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 22

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  90  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 22

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  92  YVONNE RUWAIDA (mp) 22

Anf.  93  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 22

Anf.  94  YVONNE RUWAIDA (mp) 23

Anf.  95 Utrikesminister ANNA LINDH (s) 23

Anf.  96  LARS TOBISSON (m) 23

Anf.  97  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 23

Anf.  98  LARS TOBISSON (m) 23

Anf.  99  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 23

Anf.  100  LARS TOBISSON (m) 23

Anf.  101  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 24

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  103  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 24

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  105  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 24

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  107  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 24

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  109  WILLY SÖDERDAHL (v) 24

Anf.  110  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 25

Anf.  1111  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  112  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 25

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 25