Lördagen den 17 december 2005
EU-nämndens uppteckningar 2005/06:20
EU-nämndens uppteckningar
I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.
1 § Europeiska rådet
Statssekreterare Lars Danielsson
Information och samråd under Europeiska rådets möte den 17 december 2005
Telefonkonferens
Kansliets anmärkning:
Inledningen av statssekreterare Lars Danielssons anförande har på grund av ett tekniskt missöde fallit bort. Följande text är ett av kansliet i efterhand upprättat sammandrag:
Budgettaket föreslås ligga på 862 miljarder euro motsvarande 1,045 % av bni. När det gäller stödet till landsbygdsutveckling föreslås en rejäl ökning av det svenska kuvertet. Globaliseringsfonden kvarstår. En del förändringar föreslås på strukturfonderna. Litauen får hjälp med att avveckla kärnkraftverk. När det gäller inkomstsidan föreslås ytterligare en sänkning av den brittiska rabatten till 10,5 miljarder euro. Översynsklausulerna behandlas i 79 och 80 §§ i förslaget.
Anf. 1 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Det här ska rapporteras under 2008–2009. Sedan kommer det som har varit nyckelmeningen, det vill säga på basis av en sådan översyn ska Europeiska rådet ta beslut när det gäller alla de ämnen som täcks av översynen. Dessutom ska man ta hänsyn till översynen när man förbereder det följande finansiella perspektivet.
Jag tror också att det är viktigt när man talar om översynsklausulen att bläddra till § 2 bis alldeles i början på s. 2 eller 3. Där står det nu nämligen att Europeiska rådet har behandlat det finansiella perspektivet som ett paket. I detta paket finns utgifter, inkomster och översynsklausulen, det vill säga ytterligare ett sätt att tydligt peka på att resultatet av översynsklausulen ska kunna påverka även den innevarande perioden.
Vi har försökt att på basis av de här förslagen beräkna vår nettoposition. Det innebär nu att vi enligt våra beräkningar ytterligare har gått ned i vår nettoposition. Jag kan inte så här snabbt säga hur vi ligger i förhållande till andra länder, men det ser vid en snabb analys nu ut som om vi har ett kluster av länder som består av Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Österrike, Sverige och Storbritannien som ligger ungefär i samma härad vad gäller nettopositionen. Vår hastiga beräkning av vad vi betalar netto till unionen per år blir nu enligt det här förslaget 1 315 000 000 euro per år. Det är en förbättring i förhållande till vad som fanns i den förra boxen med ungefär 18 000 000 euro per år. Vi kan konstatera att siffran 1 315 000 000 ska jämföras med var vi innevarande år ligger i snitt. Det är 1 286 000 000. Vår nettoposition är ganska så marginellt förändrad.
Jag får nu precis färska siffror på hur vi beräknar nettopositionerna. Det tycks som att vi i är en situation där historien upprepar sig, nämligen vid varje riktigt besvärlig förhandling om EU:s utgifter är det Tyskland som betalar. Det tycks vara så, enligt de snabba beräkningar som vi har gjort här, att Tyskland seglar upp som en något större nettobetalare än de övriga länder som jag nyss nämnde. Övriga ligger sedan i ett ganska jämt kluster, måste man säga.
Detta var ett rapsodiskt försök att redovisa förändringarna. Jag antar att nämnden är intresserad av att få reaktioner från andra länder. Jag hoppas att nämnden då förstår att det kan vara ganska svårt att ge den typen av reaktioner nu. De utspelas kanske just nu, medan vi talar, i sammanträdesrummet. Vi kan konstatera att de osäkerheter som finns fortfarande handlar om hur man från en del av de nya medlemsländerna kommer att reagera på det här, framför allt från Polens sida, men en viss tillförsikt tror jag finns ändå. Framför allt har man från tysk sida gjort ganska stora ansträngningar för att övertyga polackerna om att det här är för dem ett ganska förmånligt bud. Vi vet att våra danska vänner har en del problem med att man inte har fått några som helst åtgärder mot den egna nettopositionen. Jag skulle dock bli väldigt förvånad om man från dansk sida tycker att det är så pass besvärligt att man vill säga nej till det här. Jag tror att våra finska vänner känner en viss ökad trygghet i och med att de precis som vi, dock inte så mycket som vi, har fått ett ökat återflöde på landsbygdsutvecklingssidan, något som från finsk sida är väldigt viktigt. Vi vet att de stora länderna kan leva med det här. Jag tror mig veta att även Nederländerna kan göra det. Jag hade själv tillsammans med statsministern tillfälle att tala med den österrikiske förbundskanslern Schüssel. Jag ska villigt erkänna att hans främsta drivkraft att säga ja kanske inte är resultatet av förhandlingarna utan snarare det faktum att han inte vill fortsätta förhandlingarna under det österrikiska ordförandeskapet.
Om man tittar på de nya medlemsländerna är det som vi ser det förbättringar över i stort sett hela linjen. Om man jämför box 2 från Storbritannien med box 3 är det oförändrat för Cypern, men för alla andra är det förbättringar. Det borde rimligen leda till att de nya medlemsländerna som kanske är de som har det starkaste incitamentet att säga ja till den här boxen också kommer att säga ja.
Sammanfattningsvis finns det all anledning att tro att det här förslaget kan vinna stöd. Det är regeringens preliminära uppfattning att Sverige bör kunna stödja det här förslaget. Jag tror att jag stannar där, herr ordförande.
Anf. 2 ORDFÖRANDEN:
Vi har inte så mycket tid, men jag ska lämna öppet för partirepresentanterna att ge en helhetsbedömning av hela förslaget.
Anf. 3 HOLGER GUSTAFSSON (kd):
Herr ordförande! Jag skulle vilja ställa en kompletterande fråga när det gäller LBU, 100 miljoner per år. Jag uppfattar det som ungefär en halvering jämfört med dagsläget, inte med det lägsta budet men det läge som vi har i Sverige just nu. Är det rätt uppfattat?
Anf. 4 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Herr ordförande! Den siffra som vi har i dag, enligt det nuvarande finansiella perspektivet – nu går jag plötsligt över till kronor, det är det jag kan – är ungefär 1 300 000 kronor. Nu ökar vi på. Min hastiga överslagsberäkning visar att det inte riktigt blir den stora neddragningen. Det blir en neddragning, ja. Samtliga EU-15-länder kommer att drabbas av en neddragning av landsbygdsutvecklingen, beroende på att de nya medlemsländerna har kommit till, en, som vi ser det, naturligt utveckling. Men i och med det ytterligare återflöde som vi nu har fått kompenserar vi oss betydligt mer, med undantag av Österrike, än samtliga andra gamla medlemsländer. Jag kan inte ge Holger Gustafsson en exakt siffra. Det finns ingen möjlighet för mig att så snabbt få fram den. Jag ska se om vi under samrådets gång kan få några av mina duktiga kamrater att räkna fram den.
Anf. 5 ULF HOLM (mp):
Jag har två frågor, dels om beloppet på globaliseringsfonden är oförändrat jämfört med tidigare, dels om Frankrikes position.
Anf. 6 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Får jag säga innan jag svarar att det nu går väldigt fort där nere. Vi kan komma i ett läge där statsministern måste veta om han har ett stöd för ett ja eller nej ganska snart. Jag ska snabba mig på mycket här nu.
Frankrikes position kommer att förbättras marginellt i de här två boxarna, ungefär med samma belopp i euro som för Sverige, och då är Frankrike en ungefär sju gånger så stor ekonomi.
Globaliseringsfonden är oförändrad jämfört med den föregående boxen.
Anf. 7 LARS LINDBLAD (m):
Jag har också en fråga om globaliseringsfonden. Om Sverige nu är de enda som har talat emot, vilka är det som aktivt har drivit detta? Finns det några sådana länder? Eller har man bara räknat med att den kommer med? Är det länder som har talat väldigt varmt för den?
Anf. 8 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Det är kommissionen mycket intensivt, i viss mån även Frankrike och Slovenien. Det är ett antal länder som har gjort detta.
Herr ordförande! Jag är väldigt ledsen att behöva stressa på så mycket, men nu är vi i en sådan situation att det i stort sett bara är Sverige som inte har reagerat positivt på det här förslaget. Jag vill bara understryka att vi tyvärr har väldigt ont om tid på oss.
Anf. 9 ORDFÖRANDEN:
Än en gång vill jag be om besked från ledamöterna om hur ni ser på helheten.
Anf. 10 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):
Jag kan säga att vi kan acceptera helheten även om det är en viss nivåhöjning. Men om pengarna går till rätt ändamål, till de nya länderna … Jag skulle vilja fråga Lars Danielsson hur mycket som går till östra Tyskland. Jag hoppas att lejonparten går till de nya länderna.
Anf. 11 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Av förändringarna går definitivt lejonparten till de nya länderna. Hur mycket som går till östra Tyskland kan jag inte säga på rak arm, men jag tror att rätt mycket av den ökning på 450 miljoner euro som Tyskland får går till de nya länderna i östra Tyskland.
Anf. 12 ULF HOLM (mp):
Vår uppfattning är att vi ska säga nej till budet på grund av ökningen.
Anf. 13 ORDFÖRANDEN:
Fler besked? Vi har fått besked från två partier.
Anf. 14 CARL B HAMILTON (fp):
Vad var beskedet från Vänsterpartiet?
Anf. 15 ORDFÖRANDEN:
Ja till helheten.
Anf. 16 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):
Jag kan förtydliga mig. Vi gillar inte själva nivåhöjningen, men om man ser till helheten måste man nog göra en bedömning. Om det är realistiskt att nå en budgetöverenskommelse kan vi acceptera det. Delar av det har vi kritik mot. Men själva helheten som sådan kan vi acceptera. Det har jag fått acceptans för från min partiledare.
Anf. 17 CARL B HAMILTON (fp):
När man väger samman det här är det både vin och vatten. Men vi för vår del kan stödja det. Jag skulle vilja veta om den brittiska rabatten fasas ut, men det kanske vi får ta efteråt.
Anf. 18 LARS LINDBLAD (m):
Även jag vill instämma i denna bedömning utifrån att läget är som det är. Jag hade nog velat föra diskussionen kring globaliseringsfonden något varv till, men i detta läge får jag instämma i Carl B Hamiltons kommentar.
Anf. 19 JAN ANDERSSON (c):
Vi stöder också en uppgörelse. Jag vill samtidigt trycka på det viktiga när det gäller LBU-sänkningen, att vi ställer krav på åtgärder på hemmaplan. Samtidigt har vi ett ansvar för de nya medlemsländerna som gör att vi stöder en uppgörelse.
Anf. 20 HOLGER GUSTAFSSON (kd):
Herr ordförande! Vi kan konstatera att regeringens stödpartier inte ställer upp på detta så att det finns en majoritet. Det finns ändå en majoritet i nämnden här. Det jag vill framföra i sammanhanget är att vi fortfarande är missnöjda när det gäller LBU-stöden. Vi tycker inte att de räcker till. Det är en kritik som vi har mot uppgörelsen. I övrigt är vi med.
Anf. 21 ORDFÖRANDEN:
Ja till helheten.
Anf. 22 SONIA KARLSSON (s):
Herr ordförande! Även Socialdemokraterna stöder det här förslaget såsom det ser ut. Jag uppfattade faktiskt att Vänsterpartiet gjorde detsamma.
Anf. 23 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):
Jag vill förtydliga. Vi stöder helheten, men vi har inte kunnat analysera det. Det har ingen vid bordet här kunnat göra. Därför bör man kunna kritisera delar av det senare. Men själva helheten är okej för oss.
Anf. 24 ORDFÖRANDEN:
Det är alltid så i förhandlingar att vi tar ställning till helheten. Jag noterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Samtliga partier utom Miljöpartiet säger ja till helheten. Det är självklart så att regeringen också har drivit sina frågor, och så vidare.
Vill Danielsson kommentera något mer?
Anf. 25 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Herr ordförande! Jag vill bara beklaga att vi i slutändan har gett nämnden så otroligt kort tid till ett ställningstagande. Jag är den förste att beklaga detta. Jag inser att nämnden förstår att detta ligger helt utanför vår kontroll. Ni skulle ha sett bordet som jag sitter vid medan jag har samrått med er. Det har strömmat in siffror av olika slag. Jag är väldigt tacksam för att nämnden ställer upp på denna okristliga tid, har ett samråd och har fördragsamhet med att en hel del av de frågor ni har ställt vi inte med tillräcklig precision kan besvara i dag. Men regeringens bedömning är att det är ett så pass bra förslag och framför allt ett så pass mycket bättre förslag än det vi sade nej till i Luxemburg.
Jag tackar för stödet och ber att vi får återkomma vid återrapporteringen som möjligen kan bli i början på nästa vecka och ge fler detaljer kring det här med möjlighet att ytterligare analysera det. Inte minst tack vare den översynsklausul vi har fått kommer det att vara ett dokument som vi kommer att kunna arbeta med i högsta grad under de närmaste sju åren.
Anf. 26 ORDFÖRANDEN:
Det är kanske vi som får ta hand om det under vårt ordförandeskap 2009.
Då uppfattar jag det som att det inte blir någon återrapport i morgon i kammaren.
Anf. 27 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Vi tror inte att vi kommer att kunna hinna hem till dess, utan vi har preliminärt kommit överens med talmannen om att, om EU-nämnden är inställd på detta, statsministern kommer till EU-nämnden på tid som vi kan komma överens om och gör en återrapportering som vi, för vår del, gärna ser sker också offentligt. Men det är givetvis upp till nämnden att avgöra.
Anf. 28 ORDFÖRANDEN:
Har du skickat bud till statsministern eller måste du springa ned själv?
Anf. 29 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Jag har genom modern telefonisk teknik lyckats kommunicera detta till statsministern.
Anf. 30 ORDFÖRANDEN:
Så vi kan ta lite återstående frågor här?
Anf. 31 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Javisst.
Anf. 32 ORDFÖRANDEN:
Finns det något att rapportera när det gäller övriga frågor på toppmötet? Nej.
Anf. 33 LENNART HEDQUIST (m):
Siffran 1 315 000 000 euro per år nämndes i uppgörelsen för Sverige. Det vore intressant att höra om det finns uträknat hur det ser ut de första två åren.
Anf. 34 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Jag tror inte att jag har hunnit med det. Vi fick den här boxen för 24 minuter sedan, och jag tror inte att vi har hunnit bryta ned den per år.
Anf. 35 HOLGER GUSTAFSSON (kd):
Danielsson lovade att eventuellt i pappershögen hitta jämförelsen för LBU-stöden. Har han möjligen gjort det?
Anf. 36 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Vi letar här en sekund.
Anf. 37 CARL B HAMILTON (fp):
Medan ni letar, får jag fråga om den brittiska rabatten kommer att fasas ut? Finns det ett sådant åtagande? Det var ett franskt krav.
Anf. 38 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Jag läser den paragrafen – det är så konstigt med paragrafändringarna, det är 78 d – som att det de första två åren kommer att vara en viss ökning av den brittiska rabatten. Sedan trappas den av i en relativt snabb takt. Det kan man läsa ut av § 78 d. Det tror jag har varit ett av villkoren för att man från flera länder, framför allt Frankrikes sida, ska kunna acceptera den här utfasningen.
Anf. 39 ORDFÖRANDEN:
Vi har fått boxen, så vi vet vad vi ska göra resten av natten.
Anf. 40 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Enligt våra beräkningar som är gjorda hastigt men ändock av all den samlade expertis vi har på landsbygdsutveckling är det faktiskt så att landsbygdsutveckling till Sverige år 2006 kommer att bestå av 190 miljoner euro per år. År 2007 och framåt kommer landsbygdsutvecklingsstödet att öka med 20 miljoner till 210 miljoner euro per år. Detta borde glädja både Holger Gustafsson och Sveriges lantbruksbefolkning.
Anf. 41 ORDFÖRANDEN:
Då har vi klarat ut det. Finns det något övrigt att säga?
Anf. 42 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Det finns mycket övrigt att säga men inte just nu.
Anf. 43 LARS LINDBLAD (m):
Förväntas beslutet komma nu omedelbart?
Anf. 44 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Det gör det säkerligen. Vi kan givetvis om nämnden så önskar göra en snabb uppdatering om en stund. Jag sitter två våningar ifrån där möteslokalen är, så jag måste gå ned för att få besked om hur det går. Medan vi kallpratar ber jag en av mina medarbetare att ringa till statsministern för att höra vad läget är, om vi har ett beslut. Så om ni har fördragsamhet kan vi alldeles strax …
Anf. 45 ORDFÖRANDEN:
Då kan vi under tiden resonera lite om möjlig tid för nämnd. Vi kanske inte behöver ha två timmar heller. Sist när vi hade återrapport räckte det med en timme ungefär, en och en kvart. Någon föredrog tisdag. Tisdag halv 10, skulle det kunna fungera?
Anf. 46 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Jag tror att det är möjligt för statsministerns del.
Vi får en snabb rapport från statsministern att bordsrundan pågår. Vi har inte reaktioner från alla ännu, så jag kan inte säga ännu huruvida vi har en accept eller inte. Vi måste få återkomma om detta.
Anf. 47 ORDFÖRANDEN:
Ni kan kanske på elektronisk väg meddela någon av oss.
Anf. 48 Statssekreterare LARS DANIELSSON:
Absolut.
Anf. 49 ORDFÖRANDEN:
Det är bra. Vi tackar dig så mycket. Lycka till!
Innehållsförteckning
1 § Europeiska rådet 1
Anf. 1 Statssekreterare LARS DANIELSSON 1
Anf. 2 ORDFÖRANDEN 2
Anf. 3 HOLGER GUSTAFSSON (kd) 3
Anf. 4 Statssekreterare LARS DANIELSSON 3
Anf. 5 ULF HOLM (mp) 3
Anf. 6 Statssekreterare LARS DANIELSSON 3
Anf. 7 LARS LINDBLAD (m) 3
Anf. 8 Statssekreterare LARS DANIELSSON 3
Anf. 9 ORDFÖRANDEN 4
Anf. 10 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 4
Anf. 11 Statssekreterare LARS DANIELSSON 4
Anf. 12 ULF HOLM (mp) 4
Anf. 13 ORDFÖRANDEN 4
Anf. 14 CARL B HAMILTON (fp) 4
Anf. 15 ORDFÖRANDEN 4
Anf. 16 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 4
Anf. 17 CARL B HAMILTON (fp) 4
Anf. 18 LARS LINDBLAD (m) 4
Anf. 19 JAN ANDERSSON (c) 4
Anf. 20 HOLGER GUSTAFSSON (kd) 5
Anf. 21 ORDFÖRANDEN 5
Anf. 22 SONIA KARLSSON (s) 5
Anf. 23 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 5
Anf. 24 ORDFÖRANDEN 5
Anf. 25 Statssekreterare LARS DANIELSSON 5
Anf. 26 ORDFÖRANDEN 6
Anf. 27 Statssekreterare LARS DANIELSSON 6
Anf. 28 ORDFÖRANDEN 6
Anf. 29 Statssekreterare LARS DANIELSSON 6
Anf. 30 ORDFÖRANDEN 6
Anf. 31 Statssekreterare LARS DANIELSSON 6
Anf. 32 ORDFÖRANDEN 6
Anf. 33 LENNART HEDQUIST (m) 6
Anf. 34 Statssekreterare LARS DANIELSSON 6
Anf. 35 HOLGER GUSTAFSSON (kd) 6
Anf. 36 Statssekreterare LARS DANIELSSON 6
Anf. 37 CARL B HAMILTON (fp) 7
Anf. 38 Statssekreterare LARS DANIELSSON 7
Anf. 39 ORDFÖRANDEN 7
Anf. 40 Statssekreterare LARS DANIELSSON 7
Anf. 41 ORDFÖRANDEN 7
Anf. 42 Statssekreterare LARS DANIELSSON 7
Anf. 43 LARS LINDBLAD (m) 7
Anf. 44 Statssekreterare LARS DANIELSSON 7
Anf. 45 ORDFÖRANDEN 7
Anf. 46 Statssekreterare LARS DANIELSSON 7
Anf. 47 ORDFÖRANDEN 8
Anf. 48 Statssekreterare LARS DANIELSSON 8
Anf. 49 ORDFÖRANDEN 8
EU-nämndens uppteckningar
I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.