Fredagen den 9 november 2007

EU-nämndens uppteckningar 2007/08:9

1 §  Ekofin

Finansminister Anders Borg

Återrapport från ministerrådsmöte den 9 oktober 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 13 november 2007

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi släpper in finansministern med medarbetare för att gå in på punkt 1, Ekofin, där vi först har återrapporten från rådsmötet den 9 oktober, som är utsänd, och därefter information och samråd inför det kommande rådsmötet 13 november.

God morgon och välkomna!

Som sagt har vi först en utsänd mötesrapport om Ekofinrådet den 9 oktober. Som vanligt utgår jag från att ni som är intresserade av återrapporten har läst den och ber er att hålla er till frågor om återrapporten, alltså ämnen som står i återrapporten – Galileo till exempel – som återkommer sedan. De återkommer ju också sedan. Frågor nu ska handla om det som redan har varit.

Först lämnar jag ordet till finansministern, så att han kan berätta om det är något särskilt mer om detta.

Anf.  2  Finansminister ANDERS BORG (m):

Fru ordförande! Det var ett Ekofinmöte som inte var så kontroversiellt. Vi hade ett antal länder som skulle prövas för underskottsförfarandet, och det gick i enlighet med rekommendationerna. Vi hade också en mer utförlig diskussion om stabilitet eller brist på stabilitet på de finansiella marknaderna, om de rekommendationer som diskuterats i olika sammanhang om att öka transparensen och förtydliga värderingen av den här typen av sammansatta räntebärande produkter, som har påverkat inte minst den amerikanska bolånemarknaden, och om hur vi ska få ratinginstituten att fungera bättre.

Vi hade också en rätt omfattande diskussion om Galileo, men det kan vi väl återkomma till under diskussionen om Galileo. Jag tror att jag kan vara rätt kort i återrapporteringen av detta möte.

Anf.  3  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Jag har en fråga till finansministern som gäller den ekonomiska och finansiella situationen. Finansministern sade och framhöll på mötet att centralbankernas roll i krissituationer bör stärkas. Jag bara undrar vad finansministern menar med att centralbankernas roll ska stärkas. Det är en förändring mot hur det ser ut i dag, förmodar jag.

Anf.  4  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vad som diskuterades var en fråga som vi hade uppe också här i nämnden. Från kommissionens sida, och kanske framför allt från Frankrikes sida, har man det här papperet som presenterades i ett franskt initiativ. Där hade man uppfattningen att lösningen på den kris vi nu ser är att hantera frågorna om transparens i redovisningssystem och sådant. Men det är naturligtvis bara en lösning på nästa kris. Vi kommer inte att ha något regelverk klart för det på något år eller så. Det är väldigt bra att man gör sådana förändringar.

Kvällen innan hade eurogruppen haft en diskussion på fyra eller fem timmar kring eurokursen, om jag förstod det rätt. Det hade tydligen varit rätt tydliga skiljelinjer mellan dem som ansåg att man borde diskutera eurokursen och centralbankernas roll och dem som ansåg att man borde låta centralbankerna sköta det.

Min kommentar hade två punkter. Den ena var att det är bra att vi vidtar de här åtgärderna för att öka transparensen. Den andra var att det i första hand är centralbankerna som ska tillhandahålla likviditet när man får problem med det internationella finansiella systemet. Det är den ordning vi har. I ett sådant läge tycker åtminstone jag att det är olämpligt att man, inte minst från fransk sida, vid upprepade tillfällen gör omfattande kommentarer om växelkursen och också kritiserar centralbankerna. I ett sådant här läge är det snarast så att man gemensamt bör understryka vikten av att centralbankerna uppfyller sin verksamhet med att tillhandahålla likviditet.

En annan punkt som jag argumenterade för var att man inte fick tolka oron som en ursäkt för att inte fullfölja en stabilitetsorienterad finanspolitik; det har funnits en sådan tendens i diskussionen.

Min uppfattning är att förslaget att stärka centralbankernas roll närmast är en indirekt kritik av Frankrike snarare än ett förslag till förändring av den ordning vi har. Möjligtvis kan man notera att ECB har agerat väldigt pragmatiskt i hela den här krisen, inte minst nu i dag. Vi kunde läsa i Financial Times att de vidtar ytterligare åtgärder för att tillhandahålla likviditet för att systemen ska fungera väl.

Anf.  5  SONIA KARLSSON (s):

Jag är tacksam för det förtydligandet, för man kunde läsa ut annat ur återrapporten. Även när det var möte på Världsbanken och IMF var man nöjd med hur centralbankerna har agerat, vad jag förstod. Jag har inte sett någon kritik.

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Är vi då klara med återrapporten? Kan vi lägga den till handlingarna? Svaret är ja.

Vi går in på information och samråd inför kommande rådsmöte och tar fram den blå agendan. Vi gör som vi brukar, lägger A-punktslistan sist och börjar med beslutspunkterna. Den första är nummer 3, Den nya treårscykeln i Lissabonstrategin. Lissabonstrategin kommer att återkomma på diverse rådsagendor under dagen. Det är förberedelser inför toppmötet i december. Men vad gäller just Ekofinslutsatser kan vi gott ha en diskussion här. Vi ska naturligtvis också fatta beslut.

Anf.  7  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag tror inte att detta kommer att bli någon stor eller infekterad fråga vare sig här eller på själva rådsmötet. Ni har säkert läst de handlingar som har sänts ut, och rådsslutsatserna är knappast kontroversiella. Vad man vill göra är en tematisk granskning. Ekofinrådet ska titta på skatter, bidrag, regleringar, konkurrens och innovationer. Vi tycker att det är positivt att man får den typen av granskning. Vi tycker egentligen också att det inte finns någon stor anledning att göra en revision av Lissabonagendan. Man bör snarare betona att man ska arbeta vidare med att uppnå resultat i enlighet med den inriktning som finns.

Det finns en tendens till reformtrötthet i Europa just nu. Förestående val i Storbritannien och Spanien och politisk osäkerhet i Italien och Tyskland gör att reformarbetet i Europa just nu står förhållandevis still. Man kan möjligtvis tycka att det är bra att vi arbetar vidare med Lissabonagendan, men i grunden är det här en politisk process som avgörs av hur de stora medlemsländerna själva orkar arbeta med sin reformpolitik. Där är utsikterna just nu lite dystra.

Anf.  8  ULLA ANDERSSON (v):

Jag vill redan här anmäla avvikande mening, eftersom vi anser att Lissabonstrategin bör revideras.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Det noteras. Ulf Holm sitter tyst och stilla. Se där! Det är skillnad på Vänsterpartiet och Miljöpartiet ibland.

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande mening endast från v.

Vi går vidare till punkt 4, Globalisering: Kapital och arbetskraftsflöden. Detta är också ett av flera inspel inför toppmötet. Det finns en rapport utsänd i utskick 1, mycket läsvärd kan jag säga. Närmast på rådet ska detta diskuteras. Det är alltså en mjuk fråga för vår del.

Anf.  10  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det här är som sagt en mjuk fråga. Det har presenterats en rapport, och det är väl den andra rapporten. Vi hade en liknande rapport förra året om effekterna av globalisering och arbetskraftsinvandring.

Huvudslutsatsen är naturligtvis att det här är bra för Europas ekonomi. Vi tycker också att det är positivt att vi får diskussionerna om migration och vilken betydelse den har för EU. Ska man lägga till några saker är det viktigt att understryka att vi anser att det är bra att det finns en övergripande rättslig ram, men att medlemsstaterna också själva måste ha ett utrymme att utforma sin politik på området.

En tydlig slutsats i den här rapporten och andra är väl också att hur väl arbetskraftsinvandring kan bidra till en ekonomi beror på hur väl arbetsmarknaden fungerar. Det måste alltså handla om att man får en bra och snabb integration på arbetsmarknaden.

Sedan är erfarenheterna – det tänkte jag också understryka – både från Norden och från andra länder att den centrala poängen med arbetskraftsinvandring är att den kan bidra till att lösa bristsituationer. Inte minst brukar våra danska och norska kolleger hänvisa till de svenskar som kommer som viktiga för att man där har kunnat ha en lång period av snabb tillväxt och stark sysselsättningsutveckling utan att man får problem med flaskhalsar.

Vi har väl också tryckt på att det är viktigt att det här är en efterfrågestyrd arbetskraftsinvandring så att man kan få detta att fungera väl och att det då bör ske i enlighet med rådande kollektivavtal och svensk lagstiftning.

Sedan är det väl generellt viktigt att vi tillsammans med det lilla antal länder som delar den synen argumenterar för betydelsen av rörlighet och väl integrerade arbetsmarknader. Det finns ju en stark tendens nu, som ni säkert har noterat, i de flesta europeiska länder att man mer problematiserar migrationen än lyfter fram föredömen. Där är kommissionens rapport en bra utgångspunkt för diskussionen.

Anf.  11  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill tacka finansministern för att han säger att han ska lyfta fram det här med kollektivavtalets värde. Det sätter många värde på här i Sverige.

Men det jag vill klaga på är att vi får den här rapporten, som jag antar är väldigt intressant, in English. Varför är den inte översatt till svenska? Vad jag förstår kom den den 19 oktober, och det har runnit mycket vatten under broarna sedan dess. Jag saknar alltså en svensk översättning av det här och undrar när den kommer, så att vi som sitter i det svenska parlamentet kan ta del av vad som verkligen står.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar den frågan. Finansministern måste inte svara på den själv om han inte kan och vill. Jag tittar lite åt kansliets håll också. Vill någon svara på den?

Anf.  13  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi har helt enkelt inte fått någon svensk version av den. Vi vet inte heller om det kommer en sådan. Vi ska naturligtvis efterhöra det och återkomma med information på denna punkt.

Anf.  14  ULLA ANDERSSON (v):

Jag har några frågor till finansministern med anledning av det underlag som är utskickat. I underlaget står det att man anser att man vill ha arbetskraftsinvandring. Precis som i USA anser man att människor med invandrarbakgrund har en större tendens till att flytta runt och är mer lättrörliga. Man anser också att det är en fördel att de inte har en så stark förhandlingsstyrka, i och med att de är nyanlända och kommer från ett annat land. Man tar också här upp att man anser att just arbetskraftsinvandring, de som då har invandrat, kan vara en stötdämpare vid ekonomiska chocker.

Det här är en människosyn som känns rätt avvisande och rätt cynisk. Jag hoppas att finansministern tydligt kommer att ta avstånd från detta i de här diskussionerna och lyfta upp den människosyn som vi tycker ska vara rådande. Jag hoppas att man inte har den synen att människor med invandrarbakgrund ska ha det uppdraget i EU och EMU.

Anf.  15  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag läste faktiskt inte riktigt rapporten med den tolkningen. Men i Sverige och Europa är det naturligtvis viktigt att vi värnar att alla människor som kommer hit behandlas lika och på ett bra sätt. Det tycker jag är alldeles självklart. Däremot är det väl också så att när svenskar åker till Köpenhamn och arbetar bidrar det till att det blir en minskad risk för överhettning. Då får man en längre sammanhållen period av stigande sysselsättning, och då får även fler danskar arbete. Då blir ju svenskarna ett sätt att göra den danska arbetsmarknaden mer flexibel. Man kan naturligtvis säga att samma sak kan gälla för polska eller estniska människor som kommer till Sverige, men sedan är det självklart att de ska betraktas med samma värde som alla andra människor och på ett bra och respektfullt sätt.

Anf.  16  LEIF PAGROTSKY (s):

Jag delar den syn som finansministern uttrycker om betydelsen av ökad integration av arbetsmarknaderna i Norden. Som gammal minister för nordiskt samarbete tycker jag att det är roligt att höra detta. Jag hoppas att finansministern då kan sätta axeln till för att se till att vi får ett nytt dubbelbeskattningsavtal med Danmark som underlättar pendling i båda riktningar över sundet. I dag är skattereglerna det största hindret för en i övrigt geografiskt integrerad region. En metod kan vara att rösta för den motion jag har väckt i riksdagen.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Nu behandlar vi inte Leif Pagrotskys motion. Vi är inte heller på riksdagens frågestund eller har dubbelbeskattningsavtalet på rådets agenda. Men vill finansministern ändå kommentera detta, så varsågod.

Anf.  18  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag tror att jag avstår från det.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Då har vi hört detta också och är redo att gå till beslut, tror jag. Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 5, Statistik. Det är en beslutspunkt angående slutsatser om de här fyra punkterna. Utkast är utsänt i utskick 1.

Anf.  20  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag har svårt att tro att detta är någon stor eller kontroversiell punkt. Jag tror att den kommer att hanteras i stort sett helt utan diskussion på Ekofin.

Det pågår ett arbete för att förbättra statistiken och höja kvaliteten samtidigt som man minskar bördan för företagen. I det här fallet handlar det bland annat om hur vi ska förbättra import- och exportstatistiken, så att man i minskad utsträckning behöver ta in dubbla uppgifter från företagen.

Jag tror inte att det är så mycket att lägga till kring detta.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 6, Beskattning. Det finns tre. Vi tar dem en i taget, eftersom de är lite olika.

Den första handlar om reducerade mervärdeskattesatser. Där har det varit överläggningar i skatteutskottet den 1 november, men det protokollet är ännu ej justerat. Det innebär att vi får sitta här och gissa lite vad de gjorde där eller så kanske man känner någon som var där. Finansministern var till exempel där själv och har säkert slutsatser att dra efter detta.

Frågan har också varit uppe i nämnden, senast den 20 januari. Då fanns det en majoritet för regeringens ståndpunkt. I dag ska vi då alltså fatta beslut i ämnet, om en allmän riktlinje.

Anf.  22  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det beslut vi ska fatta rör bara den här förlängningen av försöksverksamheten med lågmoms. Det är endast den diskussionen vi kommer att ha på Ekofin.

Jag kan väl säga att ordförandeskapet har aviserat att vi på lunchen ska ha en diskussion om formerna för de framtida diskussionerna. Det är viktigt att vi är medvetna om att vi är i en mycket tidig fas av diskussionen.

Vad som har hänt är helt enkelt att kommissionen har beställt en mycket omfattande forskningsrapport från något som heter Copenhagen Economics som har räknat på hur man borde utforma momssatser för att de ska ha störst positiv effekt på produktivitet och sysselsättning. Sedan har kommissionen tagit fram ett papper på detta. Det indikerar väl att man bör fortsätta arbetet med inriktning på att man, när de här lågmomsförsöken har gått mot sitt slut, bör överväga om man ska tillåta att detta permanentas.

Skälet till att jag säger att det är väldigt tidigt är helt enkelt att vi kommer att diskutera detta i tre år, skulle jag tro, innan vi är framme vid någon riktig beslutspunkt. Den beslutspunkt vi har och som är det som nämnden, så att säga, ska förhålla sig till gäller den här frågeställningen om att förlänga försöket.

Om jag ska säga något om skatteutskottet så var det väl, i den redogörelse som jag gav där, fyra punkter som jag lyfte fram.

Den första var att vi och kommissionen och ett stort antal medlemsländer i grunden tycker att enhetlighet i momssatser har ett stort värde. Det minskar risken för momsbedrägerier. Vi vet inte minst från tidigare diskussioner att de är omfattande, inte minst i Tyskland.

Samtidigt är det väldigt tydligt i den här rapporten att man kan få betydande produktivitets- och sysselsättningsvinster genom att sätta ned momssatser på områden som, kan man väl säga, väl överensstämmer med dem där vi har satt ned arbetsgivaravgifter. Det är tjänster som är nära substitut till egenarbete och där det finns en stor informell sektor som är arbetskraftsintensiv och där man har rätt mycket lågutbildad arbetskraft.

Skälet till att man ändå ska ha en väldigt öppen hållning till detta är naturligtvis att vi inte har någon grund för att säga att det här instrumentet skulle vara bättre än andra. Vad den här Copenhagen Economics-rapporten visar är att det finns positiva effekter. Men om det är bättre eller sämre än att sätta ned arbetsgivaravgifterna eller att göra andra saker har vi egentligen ingen uppfattning om. Det finns väl skäl från vår sida att efterfråga att man går vidare med diskussionerna kring detta.

I skatteutskottet redogjorde jag också för den här frågan om beslutet att förlänga prövoperioden.

En fjärde punkt som var viktig där och som jag tror är viktig att understryka också här är att det finns ett antal frågor av nationellt intresse, som våra momssatser på böcker och idrott, som så att säga inte har med sysselsättning och produktivitet att göra men som vi av andra skäl tycker är centrala att bevara.

Men detta blir, som sagt, en mycket kort diskussion som i huvudsak kommer att handla om hur ordförandeskapet anser att de fortsatta diskussionerna kommer att gå.

Jag kommer i den att understryka bland annat att man måste gå vidare och ta fram mer underlag därför att det är svårt att värdera den här åtgärden relativt andra åtgärder, om man inte prövar den på det sättet.

Anf.  23  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! När det gäller själva beslutet om det här direktivet har vi inte någonting emot det, att man förlänger de här undantagen. Däremot är vi, när det gäller lunchdiskussionen, helt och hållet emot att det ska införas en enhetlig momssats på EU-nivå, med just de argument som finansministern själv lyfte fram.

Vi har speciella momssatser för böcker, kollektivtrafik och så vidare. Det är ekonomiska styrmedel som vi använder för att främja en viss sak. Vi tror att det är väldigt viktigt att den möjligheten behålls. Det räcker därmed att man har den här differentierade momssatsen i EU. Det ska vara mellan 15 och 25 procent, eller någonting sådant, inom en viss nivå. Det räcker som styrinstrument. Man måste inte ha ytterligare.

Vi tycker att finansministern ska uttrycka detta på lunchdiskussionen, i de fortsatta diskussionerna.

Anf.  24  LEIF PAGROTSKY (s):

Jag vill bara fråga om finansministern i det här sammanhanget med bokmomsen kommer att ta upp frågan om huruvida ljudböcker ska betraktas som böcker som får den moms som litteratur har och om finansministern med kraft kommer att driva att ljudböcker bör ha samma behandling som annan litteratur.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Finansministern får kommentera dessa medskick i den utsträckning de är föremål för rådsbehandling, förstås.

Anf.  26  Finansminister ANDERS BORG (m):

Ja, inget av dem är föremål för rådsbehandling, men jag tillåter mig en kommentar ändå.

Det är ingen som förordar att det ska införas en enhetlig europeisk moms. Vad kommissionen till exempel diskuterar är att vi har tre momssatser. I dag är det väldigt oklart på vilka grunder. Sedan finns det då listor publicerade när det gäller vad man får sätta på dessa olika momssatser, mat och kultur och vad det nu är.

Utifrån ekonomisk synvinkel vore det kanske allra mest logiskt att man hade möjligheter att göra den här typen av lågmomssaker permanent, alltså för servicesektor och arbetskraftsintensiva områden med många lågutbildade. Det är ju det som frågan gäller. Från vilka utgångspunkter bör man tillåta medlemsländerna att differentiera?

Sedan kan man naturligtvis tycka att man ska tillåta dem att differentiera utifrån vilket skäl som helst. Men då måste det vägas av mot den här frågan kring enhetlighet därför att det riskerar att skapa problem med gränshandel och det riskerar att skapa problem med momsbedrägerier. Men det är ingen som föreställer sig att vi ska ha en enhetlig moms. Frågan är på vilka grunder de här tre nivåerna ska användas.

Jag delar naturligtvis Ulf Holms uppfattning att det inte heller är eftersträvansvärt att vi skulle ha en enhetlig moms. Det bör även på detta område finnas ett betydande utrymme för nationellt självbestämmande.

Leif Pagrotskys fråga om ljudböcker är naturligtvis väl ställd. Jag uppskattar också Pagrotskys tilltro till min förmåga att driva frågan, för det kommer jag att göra. Jag kommer under detta möte att ha samtal med kommissionär Kovács i frågan för att understryka att vi i Sverige tycker att det är av stort nationellt värde att vi kan ha och få en spridning av vårt litteraturarv i bredare grupper genom de här väldigt populära ljudböckerna. Det är en mycket viktig och prioriterad fråga.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till 6.2, Miljöskatter: Beskattning av personbilar. Där står det på den blå agendan att det ska vara en politisk överenskommelse. Men om jag har fått rätt underlag ska det inte längre vara så utan en orienteringsdebatt. Det innebär ett sådant där mjukt beslut igen för vår del. I övrigt är frågan ny i nämnden.

Vi har fått massor med underlag.

Anf.  28  Finansminister ANDERS BORG (m):

Ja, det är politisk vägledning som ordförandeskapet vill ha inför det fortsatta arbetet, och det är två huvuddelar. Den ena gäller om man ska kunna ha en koldioxidkomponent i de årliga vägtrafikskatterna och registerskatterna. Det är helt oproblematiskt för Sverige. Vi kan naturligtvis tycka att det kan vara en bra idé. Man ska dock komma ihåg att det ur ekonomisk synvinkel är irrationellt därför att det man ska ha är en skatt på koldioxid. Detta med att lägga en registerskatt på bilar eller en lättnad utifrån miljöhänsyn kan vara bra om det till exempel är fråga om en katalysator som ska installeras på bilar. Men när det gäller koldioxidutsläpp är det ju, som svenska Vägtrafikskatteutredningen tydligt visade, en funktion av hur mycket bensin man stoppar i och hur många mil man åker.

I grund och botten är detta alltså en liten konstighet, men om de nu tycker att detta är viktigt har vi ingen invändning mot att man får pröva detta.

Den andra delen är detta med dubbelbeskattning, alltså att vi i dag har registerskatter och vägtrafikskatter som i praktiken kan utgöra ett handelshinder därför att de hindrar import och export av begagnade bilar. Man skulle vilja hitta ett system där man kan förhindra dubbelbeskattning och få avräkning på detta. Det tycker vi naturligtvis också är bra även om jag inte tror att det är någon stor sak för oss heller. Däremot är det en mycket kontroversiell fråga i Danmark där man ju har mycket högre registerskatter än vad vi har.

Ur svensk synvinkel är detta alltså förhållandevis oproblematiskt. Möjligtvis kommer jag att göra ett inlägg om det blir någon längre diskussion på temat om att det är bättre med koldioxidskatter än med vägtrafikskatter eller registerskatter därför att det helt enkelt är så att vill man minska koldioxidutsläppen ska man beskatta koldioxid.

Jag är inte ens säker på att jag gör ett sådant inlägg. Det beror på om det över huvud taget blir en diskussion.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 6.3, Mervärdesskattepaketet. Det känner ju vana och kunniga EU-nämndsledamöter igen, för den frågan var närmast här i början av juni då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt. Nu är det en riktlinjedebatt om vissa delar i detta, eller hur man nu ska uttrycka det.

Anf.  30  Finansminister ANDERS BORG (m):

Detta kommer väl att bli en av de mest intensiva diskussionspunkterna i Ekofin under detta år. Vad det handlar om är helt enkelt dels att det finns en del förenklingar som är viktiga för svenska företag när det gäller redovisningen – det handlar om det nya åttonde momsdirektivet – dels, och det är det som är det kontroversiella, det så kallade betalningslandsdirektivet. Tanken är att man vid konsumtion av telekommunikation eller Internettjänster och sådant ska kunna beskatta detta i konsumtionslandet.

Grunden för problemet är att det i Luxemburg finns ett rätt stort antal etablerade telekombolag som i huvudsak säljer på den tyska marknaden och som är konkurrenskraftiga med hjälp av en väldigt låg moms.

Jag tror att vi har haft 70–80 förberedande möten inför detta, och nu blockeras hela frågan av ett enda land, nämligen Luxemburg, som med 250 000 invånare håller upp ett mycket viktigt strukturellt framsteg för Europa.

Vid det förra mötet när vi diskuterade detta medförde detta en väldigt intensiv diskussion. Jag, tillsammans med min österrikiske och min finske kollega var väldigt pådrivande i att, om man får uttrycka saken så, skälla på Jean-Claude Juncker. Han fick dock i det fallet uppbackning från Peer Steinbrück av någon för mig obegriplig anledning. Men enligt den rapport vi nu har fått är tyskarna tillbaka i den ursprungliga positionen, och det är väldigt logiskt att de är det, för det är Tyskland som har det huvudsakliga problemet med detta.

Man kan naturligtvis tänka sig olika kompromisser i denna fråga. Jag tror att detta möte i huvudsak kommer att handla om att sätta press på Luxemburg att ge upp sitt motstånd och börja röra på sig. Jag tror, om man ska göra en psykologisk tolkning, att det är detta som är syftet – att luxemburgarna ska ha en ursäkt för att bli lite mer kompromissvilliga i frågan.

Anf.  31  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Jag skulle vilja fråga finansministern om det underlag som vi har fått från kansliet där det står att det finns tre olika alternativ för att kunna lösa detta.

Jag skulle bara vilja höra om det är något särskilt av de alternativen som vi från svensk sida förordar eller om det går bra med alla tre.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Jag kan säga medan alla bläddrar – utan att recensera på något sätt – att nämnden som alltid uppskattar att finansministern är öppen och ärlig även när det gäller förhandlingspositioner. Det är ju det man ska kunna vara här i nämnden. Om man är så öppen och ärlig att man inte vill dela de här hemlisarna med andra utanför EU-nämnden kan vi hemligstämpla om man till exempel tycker någon är dum, sätter sig på tvären eller om man vill säga saker här så att vi förstår läget bättre men som det kanske inte ska snackas om på stan.

Det vet finansministern säkert redan, men jag vill bara påpeka det även så att tjänstemännen hör, för man kan göra upp om det sedan.

Anf.  33  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag tror inte att det är något stort problem. Jag tror att Jean-Claude Juncker var väldigt medveten om hur vi, österrikarna och finnarna såg på denna fråga.

Det gäller att hitta olika vägar att nå kompromisser. Vi har ju sagt att det alternativ som är mest rimligt är att man kanske hittar en lite längre period för ikraftträdande och sedan försöker hitta någon typ av lösning där man möjligtvis kompenserar de här länderna för administrationskostnader. Det måste i så fall handla om enstaka procent. Det är möjligtvis något sådant man kan tänka sig.

Jag tror inte att vi kommer att vara inne och diskutera konkreta kompromisser på detta möte. Det tror jag kommer att göras i bland annat Coreper inför mötet i december.

Jag tror alltså att detta möte mycket kommer att handla om att i allmänhet argumentera för varför momsdirektivet är väldigt viktigt och varför den luxemburgska hållningen inte är solidarisk med det europeiska samarbetet.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 7 som handlar om Galileo. Den är en gammal bekant för nämnden, som har behandlat den vid flera tillfällen. När det gäller detta ska jag säga att sedan frågan sist var uppe i nämnden den 5 oktober inför transportministermötet har det också för en vecka sedan varit överläggningar i trafikutskottet. Det protokollet är inte justerat än, men jag har sett ståndpunkten, och den var väldigt lik, om inte identisk, med den ståndpunkt som trafikministern redovisade i nämnden när hon var här sist, det vill säga att det är finansieringsaspekterna som behöver lösas. Sedan dess har dessa landat i Ekofin dit de nu kommer tillbaka för diskussion.

Jag kan också säga redan nu att frågan lär återkomma, och det är inte något slutligt avgörande just i dag.

Där befinner vi oss, så att säga, och därmed ger jag ordet till finansministern.

Anf.  35  Finansminister ANDERS BORG (m):

På förra EU-nämndssammanträdet kom det fram synpunkter om att vi borde resa frågan om hur det kommer sig att projektet både kan vara så fantastiskt bra och att den privata finansieringen som tidigare utställts samtidigt har försvunnit och vad det har för implikationer för framtiden.

Det var naturligtvis en synpunkt som jag tog med mig till Ekofinrådet och som faktiskt där väckte rätt stor genklang och också har funnits kvar i diskussionen – att man bör utvärdera den aspekten.

Jag uppfattar det som att vi har gjort en del framsteg. Motståndet mot att bryta upp budgetramarna har förstärkts. Igen har jag en känsla av att Tyskland delvis har förskjutit sin position. Det fanns ju, som ni säkert vet, en diskussion om att man skulle hitta en inriktning på projektet som skulle vara särskilt gynnsam för tysk industri och att man därmed skulle få en glidning i det tyska motståndet mot att bryta upp detta.

Jag har en stark känsla av att där har man gått tillbaka till en mer ursprunglig tysk position, och det gör att den här gruppen av länder där vi, Holland och England är starkt drivande förmodligen kommer att få ytterligare stöd från Tjeckien, Tyskland och ett antal andra länder mot att riva upp de här budgetramarna.

Vi kommer inte att landa i något beslut vid detta möte, utan det kommer också att vara en diskussionspunkt. Vi tycker väl att varken ordförandeskapet eller kommissionen riktigt har agerat på ett konstruktivt sätt. Vi har under processen skickat in ett antal försök till konstruktiva sätt att utveckla frågeställningen så att vi ska kunna klara av finansieringen och budgetramarna. Vi tycker väl att de mer har haft inriktningen att försöka få oss medlemsländer som är skeptiska att byta position. Det tror jag att de har väldigt dåliga utsikter för.

Anf.  36  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi hade ju en lång diskussion om detta på trafikutskottets möte som det har redogjorts för. Det finansiella perspektivet och nyttan av att få Galileo till stånd hänger naturligtvis ihop. Vad vi där också diskuterade var att detta inte får tränga undan andra viktiga forskningsobjekt eftersom en del i det underlag vi hade till mötet handlade om att man skulle ta pengar från det gemensamma forskningsanslaget inom EU. Då kommer naturligtvis Galileo att tränga undan annan forskning, och det tyckte vi var olyckligt eftersom det är så viktigt att vi har de här pengarna och kunna forska omkring.

Det vi kom fram till – även om nu inte protokollet är justerat – var att eftersom vi inte kunde komma fram till att vi höll med ministern i sak då det blev lite förvirring rådande vad som skulle avhandlas och inte sade vi att vi gav transportministern stöd för det redovisade upplägget, som vi brukar säga här ibland också, och att hon på så sätt går vidare.

Det är ju inget beslut som ska fattas denna gång heller, men det är väl viktigt att också se att detta inte får tränga undan andra saker som också är viktiga att forska omkring.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Om finansministern inte redan visste det vill jag säga att Christina Axelsson inte bara är en påläst och engagerad EU-nämndsledamot utan också ordförande i trafikutskottet. Hon om någon borde ju alltså veta!

Anf.  38  ULLA ANDERSSON (v):

Jag hade egentligen ungefär samma fråga. Om man nu ska finansiera detta inom budgetramarna, vilket verkar vara rimligt, är vår fundering vad man då ska välja bort. För det är väl också en huvudfråga vad man lägger i den andra vågskålen.

Vad jag har förstått utifrån trafikutskottets möte och från ett tidigare möte här i EU-nämnden har det varit väldigt svårt att svara på frågan hur den här finansieringen faktiskt ska ske. Det har även, vad jag förstår, varit diskussioner om att man ska ta det från olika former av miljöstöd.

Det skulle vara intressant att höra hur finansministern ser på finansieringsfrågan inom ramarna.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Till det vill jag själv också skicka med frågan om det har hänt någonting inom privata möjligheter när det gäller detta.

Anf.  40  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är väl lätt att ha sympati för det Christina Axelsson säger. Vi vill ju generellt att EU ska vara aktivt i att finansiera forskning. Samtidigt har vi här situationen att vi alldeles nyligen har fattat beslut om budgetramar. Det är klart att vi som är budgetrestriktiva länder måste vara de som står upp och säger: Nu får ni faktiskt ändå ha lite ordning på papperna här!

Det kan inte vara så att det första man gör efter att ha satt budgetramar är att springa och säga att vi gillar något och därför omedelbart måste omedelbart lyfta dem.

Det är väl också en av våra kritikpunkter mot både kommissionen och ordförandeskapet att de konstruktivt borde arbeta för att ta fram finansieringsmöjligheter inom de här ramarna. Det finns en del outnyttjade reserver i dem, och det finns en del möjligheter att förskjuta andra projekt som gör att detta kan hanteras, enligt vår uppfattning, inom ramarna.

Huvudansvaret för att ta fram det måste dock ligga på kommission och ordförandeskap. Därför tror jag att det centrala nu är att markera betydelsen av att vi håller på ramarna. Därmed har jag väl också delvis kommenterat Ulla Anderssons frågeställning.

Anf.  41  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Vi är väldigt överens om att man ska hålla sig inom budgetramarna, men vi har också tidigare framfört problemet med att vi inte ska ta från forskningen. I återrapporten menade ambassadör Grube från Danmark att om man skulle ta det inom kategori 1A skulle det dra ned på forskningen.

Det framgår inte riktigt vilka förslag det är som vi har framfört från svensk sida som en lösning. Det kanske var det som finansministern sade, att det fanns pengar som man skulle kunna använda.

Anf.  42  ULF HOLM (mp):

Jag tyckte inte att finansministern svarade riktigt på ordförandens fråga, som jag tycker är rätt relevant, om det har kommit några nya privata finansiärer som kan ta över det som EU vill satsa.

Vi från Miljöpartiet är mycket skeptiska till detta. Det är svårt att säga emot finansministern och försöka övertyga andra finansministrar att vara mer skeptiska. Det är svårt att ha någonting emot den inriktningen även om jag tycker att finansministern borde gå steget ut. Fortsätt med det!

Sedan bör vi också få svar på vilken forskning som trängs undan ifall man satsar på detta.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Ulf Holm har rätt i att jag inte riktigt fick svar på min fråga, men det jag frågade var ju om det finns några nya signaler om möjliga privata finansiärer, och det är ju en viss skillnad. Hade det kommit en stor bamsefinansiär sedan sist hade vi nog läst om det i tidningen.

Men lite nyfiken är jag ändå!

Anf.  44  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vad jag försökte indikera var ju att det väckte mycket roade kommentarer när jag tog upp frågan om det möjligtvis inte kunde finnas en koppling mellan ett privat ointresse och möjliga brister i projektet. Det lyftes ju fram även här i EU-nämnden, och det var sedan en frågeställning som åkte runt i diskussionerna, för det är helt uppenbart att det inte finns något starkt privatintresse av att gå in i detta projekt. Det finns också en skepsis som gör att man kan känna en oro för de framtida intäkter som man delvis har ställt i utsikt.

Vi tycker i första hand att kommissionen och ordförandeskapet ska komma tillbaka med finansieringsförslag och att vi kan förhålla oss till dem. Men det finns också inom de här ramarna en del outnyttjade reserver och en del andra möjligheter att förskjuta projekt som skulle kunna möjliggöra att man klarar det inom ramen.

Jag tror att den stora förskjutningen som har skett sedan det förra mötet är att tyskarna tydligare har gått tillbaka till sin gamla budgetrestriktiva hållning, och det tror jag gör att vi har goda förutsättningar att nu kanske tvinga kommissionen och ordförandeskapet att bli lite mer konstruktiva i och med att vår falang växer.

Anf.  45  LEIF PAGROTSKY (s):

Under den här dagordningspunkten ska det föras en ny diskussion på basis av den diskussion som har varit i ministerrådets budgetkommitté om Galileo och EIT. Det är två helt parallella processer som pågår och som båda har råkat ut för identiska haverier. De etablerades med pukor och trumpeter. Det skulle ske ihop med den privata sektorn, och det var så magnifika projekt. Den privata sektorn tycker att projekten är värdelösa och vill inte vara med. Men likafullt ska EU fortsätta men nu med 100 procents skattefinansiering av ett projekt som man själv politiskt tycker är bra, men som de som de begriper verksamheten är totalt ointresserade av.

Jag tycker att finansministerns attityd, att det här inte får kräva nya pengar, är rimlig, men det räcker inte. Det är bara ett startvillkor för att över huvud taget diskutera frågan. Om det inte krävs nya pengar återstår frågan vilka andra pengar man ska ta och vad detta tränger ut. Det verkar som om alla här vid bordet är överens om att alla andra utgifter EU håller på med nästan är bättre än de här. Finansministern använde den privata sektorns omdöme som ett tecken på vad detta har för kvalitet.

Vi har många gånger diskuterat EIT här också. Vår uppfattning från socialdemokratiskt håll är att det här är ett meningslöst projekt. Det ska finansieras genom att man tränger ut riktiga forskningsutgifter. Det handlar om forskningsadministration och forskningsbyråkrati som ingen i hela forskarvärlden har frågat efter. Jag tycker att vi i Sverige ska göra som Luxemburg. Säg nej! Finansministern skrattar. Det har inte kommit upp som en idé för Sveriges regering att man som land kan säga nej om man tycker att ett förslag är dåligt. Är man 27 stycken som sitter vid bordet och röstar och alla seglar med för att någon någonstans tror att det här bra men alla 27 i själva verket tycker att det här är bortkastade pengar, må väl någon ta ordet och säga som det är: Kejsaren är naken.

Anf.  46  MARGARETA CEDERFELT (m):

Fru ordförande! Det är väldigt glädjande att höra finansministerns ståndpunkt om budgetrestriktivitet, men jag har några frågor i samband med detta.

Finansministern nämnde att de är lite positiva i Tyskland med tanke på den tyska industrin. Hur ser det ut när det gäller den svenska industrin och påverkan av Galileo?

Jag har ytterligare en fråga. Det är väldigt positivt att finansministern driver att budgetramarna ska hållas och att anslag inte ska flyttas över mellan de olika områdena. Finns det några diskussioner om att forskning kan kopplas till Galileo och att det är därför som forskningsanslagen ska användas?

I övrigt önskar jag förstås finansministern lycka till med att övertyga de övriga länderna om budgetrestriktiviteten.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Frågan om EIT står inte alls på rådets agenda när det gäller finansieringsaspekten av Galileo. Däremot återkommer den punkten på utbildningsrådet senare under förmiddagen. Det ska ni känna till, men finansministern får så klart säga vad han vill även i den frågan.

Anf.  48  Finansminister ANDERS BORG (m):

Leif Pagrotsky får ursäkta att jag smålog lite. Det var mest därför att det inlägg Leif Pagrotsky gjorde var väldigt likt något av dem jag skulle kunna ha gjort på rådet. Vi är i ytterkantsposition tillsammans med holländare och engelsmän i den här frågan. Vi är mest restriktiva och tuffast när det gäller att upprätthålla budgetramarna.

Jag kan också säga att det kanske inte är riktigt aktuellt att på det här mötet deklarera vad vi har för position. Vi har ändå en förhoppning om att vi slutgiltigt ska tvinga både ordförandeskapet och rådet att ta fram en finansiering inom ramen för budgetramarna. Lyckas man inte med det eller om den finansieringen är olämplig kan man naturligtvis landa i den diskussion som Leif Pagrotsky för. Det tycker jag absolut att det kan finnas skäl att överväga.

Jag har svårt att se att detta är ett projekt som på något sätt skulle gynna svensk industri. Jag tycker att det centrala här är att understryka vikten av att vi håller budgetramarna. Jag vill inte utveckla någon särskild syn på hur detta skulle påverka svensk industri. Jag tror inte att det gör det.

Anf.  49  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Vi har hela tiden sagt nej till EIT. Jag vill bara att det ska vara väldigt klart att i det fallet är vi inte alls med i båten även om vi är tacksamma för det sätt som frågan kanske drivs på, men vi tycker kanske att man skulle höja rösten ytterligare.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar det och går till beslut i frågan om Galileo och finansieringen. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vill Ulf Holm anmäla en avvikande mening går det bra.

Anf.  51  ULF HOLM (mp):

Det handlar ju inte om beslut egentligen. Det är en diskussion, och där har jag uttryckt att vi tycker att finansministern ska vara mer kritisk. Är det en avvikande mening?

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Det får Ulf Holm avgöra själv. Medskick framgår tydligt dels till finansministern här och nu, dels i de stenografiska uppteckningarna. Jag tycker att det är viktigare att notera avvikande meningar om man har dem när det är skarpa beslut och slutsatser och sådant. Vad tycker Ulf Holm?

Anf.  53  ULF HOLM (mp):

Du övertygade mig just om att jag ska anmäla en avvikande mening när det gäller Galileo, och när det gäller EIT också för den delen.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Men det kan du inte göra här.

Anf.  55  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Det står i handlingarna att det kan tas upp angående finansiering av satellitnavigeringsprojekt och EIT.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Ja, det kommer att noteras en avvikande mening på den här punkten. Vi noterar den och konstaterar i övrigt att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Vi återkommer säkert till den.

Punkt 8 handlar om finansiell förvaltning och presentation av Revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2006. Ekofinrådet kommer att få en sådan. Vi kommer också att få en sådan nästa fredag. Om det finns något att säga om den redan nu kan finansministern gärna göra det, men det är inte någon beslutspunkt.

Anf.  57  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag kan naturligtvis inte säga mycket om Revisionsrättens årsrapport eftersom jag inte har sett den. Man skulle väl kunna tro att det är högst osannolikt att det blir en ren rapport. Det har vi inte haft på tolv år. Det mest sannolika är väl att det blir invändningar mot denna.

På rådet kommer jag att redogöra för att vi i Sverige har gått före, och det kan finnas en poäng att även här påpeka det. Vi har gjort en hel del för att förstärka vår interna revision av EU-medlen. Vi har också sammanfört revisionen till ESV. Med de mått och steg som har tagits i samband med att vi gör årsredovisningen kommer vi därför också att kunna bifoga ett intygande från svensk sida om att vi uppfattar kontrollen av våra räkenskaper som betryggande. Det är naturligtvis ett sätt att markera att vi inte uppskattar de här orena revisionsrapporterna och att understryka att det i grunden måste handla om att varje medlemsland förstärker sin revisions roll i de här frågorna.

Anf.  58  ULLA ANDERSSON (v):

Fru ordförande! Det är inte varje dag finansministern och jag är överens, och därför tänkte jag passa på att ta ordet. Jag vet att finansministern tidigare har lyft upp betydelsen av att förstärka Revisionsrätten. Jag tänkte höra hur signalerna lyder och vad som händer i frågan. Finns det någon möjlighet att på något sätt inom rådande strukturer förändra eller förstärka Revisionsrättens arbete? Det är ganska avgörande för EU:s fortsatta arbete.

Anf.  59  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag har i olika sammanhang rest den frågan vid möten med flera olika kommissionärer. Den är viktig. Revisionsrättens organisation är ineffektiv. Arbetet har försämrats under senare år. Det är färre anslag som revideras, och arbetet bedrivs inte på ett bra sätt. Det är väldigt många chefer och väldigt få indianer, för att använda ett gammalt svenskt uttryck. Det gör att det verkligen inte är tillfredsställande. Det finns egentligen inte några tecken på att det har förbättrats på något avgörande sätt.

Jag tror dock att man ska konstatera att väldigt många av de anslag som man har problem med är nationellt hanterade. Det är i de program som medlemsstaterna själva administrerar som felen ofta uppkommer. Här är det viktigt att fler medlemsländer, precis som vi, går vidare och driver på för att medlemsländerna på olika sätt ska skärpa sin revision. Danskar, britter och holländarna är våra allierade i de här frågorna. Det är bara att beklaga att det verkar svårt att i det här läget få gehör för en förändring av Revisionsrätten eftersom det skulle förutsätta traktatsförändringar. Där har vi lite olika uppfattningar om hur vi ska se på fördraget. Men den frågan är inte öppen i dag.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Tack för den informationen på punkt 8. Lars Heikensten kommer som sagt på lunch nästa fredag med EU-nämndens ledamöter och suppleanter. Han pratar säkert mer om detta.

Detta var såvitt jag vet rådsagendan för Ekofin. Det står dock inte någonting om övriga frågor. Finns det några frågor som finansministern förutser på agendan? Nej!

Det finns en utsänd lista över A-punkter, och den senast uppdaterade ligger på bordet. Finns det något att säga om den?

Anf.  61  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Det gäller punkt 2 där man ska överföra 425 miljoner euro, alltså 5 miljarder, till olika saker. Jag tror inte att finansministern nu kan svara på vad det innebär. Man nämner till exempel att man har mindre samarbete med Sydafrika och mer med Latinamerika. Jag tycker att det borde stå lite mer om varför man gör detta eller det årliga att man i slutet av året ska föra pengar dit det behövs, som EU ägnar sig väldigt mycket åt.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Så kallad omnibustransfer står det. Får vi be departementet att återkomma till nämnden i den frågan?

Anf.  63  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi lovar att återkomma.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Finns det något mer att säga om A-punktslistan? Jag finner att så inte är fallet. Kan vi då fatta beslut om den? Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i dessa ärenden.

Då är vi klara med Ekofin och med finansministern för i dag om det inte finns något annat han vill dela med oss. Jag finner att så inte är fallet. Då tackar vi och önskar lycka till på rådet. Vi byter besättning för att gå in på kulturfrågorna till utbildnings‑, ungdoms- och kulturrådet.

2 §  Utbildning, ungdom och kultur (kultur)

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth

Återrapport från ministerrådsmöte den 24 och 25 maj 2007

Återrapport från informellt ministermöte den 28 september 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 15 och 16 november 2007

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Vi säger välkommen till kulturministern och hennes medarbetare. Vi börjar med att tacka för att kulturministern har hastat hit. Det är alltid väldigt svårt att bedöma tiden för det statsråd som inte börjar. Jag vet att kulturministern kallades lite tidigare än planerat. Vi är hemskt glada att ha henne här.

Vi ska gå in på punkt 2 på den gula agendan. Den börjar med återrapporter från ministerrådsmötena den 24 och 25 maj och det informella rådsmötet den 28 september. Vi behandlar hela det här rådet ämnesvis. När det gäller kulturministerns frågor ska vi först fråga henne om hon vill säga något särskilt om de här återrapporterna. Och om någon av ledamöterna har några frågor som gäller kulturdelarna i detta har de tillfälle att ställa dem alldeles strax. Jag ska också säga att återrapporterna är utsända.

Anf.  66  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m):

Vi har nära hit så det är inte några större problem. Jag vill berätta att jag har med mig här Henrik Toremark som är stabschef på Kulturdepartementet sedan i augusti, Mikael Schultz, Erik Bromander och Marija Milivojevic som också kan hjälpa till att svara på frågor om så behövs.

Den här dagordningen har ni som sagt. Jag ska, fru ordförande, kort bara återrapportera en del av det som jag kan föreställa kanske kan vara av intresse som avhandlades på rådsmötet i Berlin den 24 och 25 maj och på det informella ministermötet som var i Lissabon den 28 september. Jag kunde inte delta i Lissabonmötet, men Henrik Toremark företrädde Sverige då.

På mötet den 24 och 25 i Berlin antog rådet en rådsresolution om kulturens och den kreativa sektorns bidrag till Lissabonmålen, detta med välstånd, solidaritet, arbete och tillväxt, samt en gemensam ståndpunkt om tv-direktivet som vi har pratat om tidigare här också. Om ni har några frågor om det kan vi ta dem efteråt.

Kommissionen presenterade dessutom sitt nya meddelande om en europeisk agenda för kultur i en globaliserad värld. Kulturmeddelandet var också uppe på dagen på det informella ministermötet som var i Lissabon där Henrik Toremark företrädde Sverige. Det här ministermötet hölls i anslutning till ett kulturforum som anordnades för att samla in kulturlivets synpunkter på kommissionens förslag. Det samlade intrycket från det här forumet var att representanterna såg positivt på innehållet och på kommissionens initiativ inte minst.

Under det informella kulturministermötet uttryckte också flera medlemsstater sitt stöd för kulturmeddelandet. Sveriges hållning är att meddelandet omfattar viktiga i frågor, inte minst att man kan närma sig andra politikområden. Den svenska hållningen är också att den öppna samordningsmodellen är en möjlighet så länge den anpassas till kulturens specifika förutsättningar och att den inte innebär några särskilda administrativa pålagor. Under förhandlingarna har Sverige också fått gehör för dessa synpunkter. Om det inte är några frågor på just det området så kan jag gå vidare till det formella ministerrådsmötet i nästa vecka.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Vi stoppar där, för vi har åtminstone en ledamot som vill ställa frågor om det som har varit.

Anf.  68  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Det gäller tv-direktivet. Jag hade för mig att vi hade en ganska lång diskussion i EU-nämnden om att Sverige borde vara mer kritiskt när det gäller frågan om reklam riktad mot barn och reklam för alkohol. Nu ser jag i återrapporten att Sverige bara tyckte att det var synd. Varför drev Sverige inte det hårdare? Det har varit en ganska bred politisk överenskommelse om att vi borde jobba med tv-direktivet. Ändå går Sverige tydligen med på en dålig kompromiss.

Anf.  69  HILLEVI LARSSON (s):

Det är mycket positivt att kulturen lyfts in i Lissabonstrategin och att man ser kopplingen till tillväxten och arbetslivet. Vilka aspekter lyfter man fram? Det finns många. Det finns hälsoaspekter, vilket är viktigt för att få människor att orka vara kreativa hela arbetslivet. Det är också en lokaliseringsfaktor för investeringar och företagande. Det är även en industri i sig självt. Det är till exempel en mycket viktig exportvara för Sverige. Vilka aspekter togs upp? Ju fler aspekter som tas upp, desto bättre. Detta är tyvärr ett område som ofta prioriteras bort. Man ser inte fullt ut värdet av kultur.

Anf.  70  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m):

När det gäller tv-direktivet tog vi upp det för att vi på det formella ministermötet i Bryssel för ett år sedan mycket tydligt markerade att detta var en speciell fråga och att Sverige hade starka synpunkter vad gällde alkoholreklamen och barnreklamen. Det var flera andra länder som hade motsvarande synpunkter. Detta fanns också mycket tydligt i anteckningarna därifrån, vilket jag tror Ulf Holm har sett.

När frågan kom tillbaka på mötet i Berlin hade det trots allt hänt en hel del när det gällde jurisdiktionsreglerna – inte minst att det faktiskt är en skyldighet för det sändande landet, till exempel England varifrån TV 3 och Kanal 5 sänder, att ta upp förhandlingar på området. Däremot var det många andra länder som tidigare hade närmat sig Sveriges hållning som hade en annan synpunkt. Vi stod tämligen ensamma. Det fanns till och med länder som drev en annan linje, bland annat Danmark. Vi tyckte ändå att vi hade ett fått ett starkt gehör för våra synpunkter när det gällde barnreklam och alkoholreklam. Vi kom inte längre.

Men våra regler gäller fortfarande här. Ska vi tala om de praktiska konsekvenserna tror jag inte att TV 3 eller Kanal 5 kommer att bråka.

Det fanns annat som jag också tror att vi talade om. Det fanns länder som hade andra synpunkter, exempelvis när det gäller att tala om sexualitet. Polen hade till exempel synpunkter på det. I dessa fall får man väga för- och nackdelar. Jag tycker ändå att det föll väl ut.

Jag tänkte också komma in på det som Hillevi Larsson frågade om, nämligen vad som inkluderas i detta. Än så länge handlar det mer om att lyfta upp frågan att kulturen är viktig för tillväxten. Jag kommer in på de punkter vi ska ta ställning till lite senare, men så detaljerat som att det handlar om hälsofrågor och annat – vilket vi tycker att det gör – finns inte upptaget på agendan ännu. Det blir en fråga för Sloveniens ordförandeskap att utforma detaljerna kring.

Det som har diskuterats där, och även här, är den rapport som kommissionen tog fram och som visar just på det som jag tror att Hillevi Larsson var inne på, nämligen kulturens växande betydelse och något som fortfarande inte är riktigt känt. Man lyfter fram kulturen och den betydelse kulturen har för tillväxten.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger de återrapporterna till handlingarna så länge. De återkommer under de båda nästa punkterna.

Då går vi in på information och samråd inför det kommande rådsmötet. När det gäller kulturfrågorna är det ett delat råd så vi tar det uppifrån och ned tre gånger, efter respektive föredragande. Om jag är rätt informerad så börjar kulturfrågorna först under punkt 11, Första ständiga partnerskapsrådet, EU–Ryssland. Information om detta förväntas, och vi har fått lite underlag.

Anf.  72  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m):

Jag går in direkt på det. Några audio-visuella frågor står nämligen inte med på dagordningen under det kommande mötet.

Rådsmötet inleds med att ordföranden kommer att informera och öppna för diskussion om samarbetet mellan EU och Ryssland. Det är med anledning av att det första mötet inom ramen för det ständiga partnerskapsrådet för EU och Ryssland genomfördes den 25 oktober i Lissabon. Syftet med mötet var bland annat att få till stånd ett gemensamt uttalande om planerna på ett kommande samarbete, vilket också skedde.

Sverige har stött processen att finna ändamålsenliga samarbetsformer med Ryssland och initiativet att skapa en handlingsplan för ett konstruktivt kulturutbyte. I detta skede innebär det framför allt att Ryssland ska kunna medverka i olika EU-program. Man ser framför allt mervärdet i att kunna ha ett utökat samarbete mellan institutionerna. Det är i korthet vad det handlar om.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i frågan.

Vi går vidare till punkt 12 som är en beslutspunkt angående En europeisk kulturagenda. Underlag är utsänt, och frågan är ny i nämnden.

Anf.  74  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m):

Då kommer jag in på det som Hillevi Larsson tog upp och som är vår viktigaste punkt, nämligen den europeiska kulturagendan. Den handlar om de rådsslutsatser som togs fram med anledning av kulturmeddelandet som jag tror blev offentligt den 10 maj – En kultur i en globaliserad värld. Detta kulturmeddelande har sedan diskuterats vid ett flertal tillfällen och, som jag nämnde, även på det informella kulturministermötet som var den 28 september. I oktober hade också Kulturdepartementet i samråd med Kulturrådet en hearing om kulturmeddelandet med ett sextiotal företrädare för det svenska kulturlivet. Samtliga ställde sig positiva till innehållet.

Rådsresolutionen, som är ordförandeskapets förslag till respons på kulturmeddelandet, speglar, tycker vi, på ett bra sätt innehållet och diskussionerna som har förts, och där beaktar man också de synpunkter som har förts fram från de olika medlemsstaterna. Det vi framför allt har lyft fram är subsidiaritetsprincipen och att frivilligheten är en viktig del i detta. Kulturen är fortfarande en nationell angelägenhet även om vi naturligtvis ser möjligheten och nödvändigheten av att samarbeta interkulturellt.

Förslaget till rådsresolutionen omfattar däremot inte den särskilda utvecklingsfond för finansiering av unionens biståndsverksamhet som har föreslagits tidigare. Om det finns frågor på det området så kan Marija det mer i detalj än jag.

Rådsresolutionen innebär i princip att man ställer sig bakom kulturmeddelandets tre prioriteringar. Det handlar om att främja kulturell mångfald och interkulturell dialog, om att främja kulturen som drivkraft för kreativitet inom ramen för Lissabonstrategin och om att främja kulturen också som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser. De metoder som föreslås är – nu får ni hålla i er, för detta är något av ett tungvrickeri – en fortgående, flexibel och flerdimensionell dialog med kultursektorn på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Det innebär förmodligen att man ska försöka skära det på alla ledder som finns, men det är dialogen som betonas.

Det finns inte några särskilda lagstiftningsförslag, men det finns däremot en treårig arbetsplan där fem specifika områden pekas ut. Det handlar om rörlighet för konstnärer och verk inom kulturområdet. Det handlar om att främja tillgängligheten till kultur, om att utveckla möjligheten att jämföra statistik mellan länder och olika områden, om att maximera möjligheterna för små och medelstora företag inom de kreativa näringarna och slutligen om att implementera Unescokonventionen för kultur och mångfald.

Insatserna är som sagt frivilliga. Detaljerna kommer att utarbetas under Sloveniens kommande ordförandeskap, men detta är målen som man vill arbeta med.

Anf.  75  JACOB JOHNSON (v):

Jag har en formaliafråga. Varför har det inte informerats i kulturutskottet?

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Det tar jag mig friheten att svara på. Innan Jacob Johnson kom konstaterade jag att inget av de fem fackutskott som är berörda i dag har haft information denna vecka. Jag tror att det främst beror på att det har varit plenifritt. Vill kulturministern kommentera detta är hon såklart välkommen.

Anf.  77  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m):

När jag besökte kulturutskottet för att informera om budgeten tog jag också upp det kommande ordförandeskapet. Det är förvisso beslutspunkter, men det är frågor som är väl kända för ledamöterna i kulturutskottet.

Anf.  78  JOHAN LINANDER (c):

Jag blev lite fundersam när jag satt och läste detta. Jag känner en viss oro för att en för stor del av de pengar som ska gå till kulturen kommer att gå till byråkrati och administration runt kulturen och inte till själva kulturen. Har kulturministern några synpunkter på detta?

Anf.  79  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m):

Jag kan inleda, och sedan lämnar jag gärna över ordet. Från svensk sida har vi varit tydliga med, och också fått gehör för från andra länder, att detta inte får innebära ytterligare pålagor eller administration. Det är därför formen är så öppen som möjligt. Länderna får utforma det som man bäst finner det. Infrastrukturen för att nå målen har vi redan. Flera av dem betonas också i budgetpropositionen. Vill Erik komplettera?

Anf.  80  Departementssekreterare ERIK BROMANDER:

Det finns inte så mycket att säga mer än att det tydligt markeras i rådsslutsatserna som portugiserna har föreslagit och som har bearbetats under hösten. Det får inte bli fråga om några nya administrativa pålagor. Det är en viktig del i hur detta arbete ska bedrivas och en förutsättning för att det ska kunna bli framgångsrikt.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Då går vi till punkt 13, beslutspunkt angående evenemanget Europeisk kulturhuvudstad år 2011. Det är en rekommendation till rådsbeslut. Just i den skepnaden är frågan ny i nämnden även om kulturhuvudstadsårsfrågan inte är obekant för någon.

Anf.  82  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m):

Det är den sista beslutspunkten. Den rör vilka städer som ska få genomföra evenemanget Europas kulturhuvudstad år 2011. Det är en jury som utser, men man har tidigare haft förslag att Åbo i Finland och Tallinn i Estland ska vara Europas kulturhuvudstäder 2011. Sverige blir aktuellt 2014, och nu pågår en nomineringsprocess som ska vara avslutad om ganska exakt ett år. Det är ett antal svenska städer som har förklarat sig intresserade. Jag hoppas givetvis att alla svenska städer vill vara med och tävla om detta.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det sammanfattningsvis finns majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi har en ganska diger lista under Övriga frågor till rådet. Jag har försökt gissa mig till vilka som är kulturfrågor. Kulturministern får hugga om jag verkar ha missat någon. Så vitt jag har kunnat förstå är punkt a mer av utbildningskaraktär. Punkt b däremot handlar om Europeisk kulturhuvudstad 2012. Finns det något säga om den?

Anf.  84  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m):

Jag har inget särskilt. Marija Milivojevic tar den informationen i dag.

Anf.  85  Departementssekreterare MARIJA MILIVOJEVIC:

Den enda övriga punkt som vi vet något om är punkt 17 h. Spanien har skickat in en skrivelse om ett ämne som de tycker är viktigt. De övriga punkterna gäller information från antingen ordföranden eller kommissionen. De har vi inte fått något underlag för.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Gäller det även punkten 17 i, Uttalande EU–Kina på kultur- och utbildningsområdet?

Anf.  87  Departementssekreterare MARIJA MILOVOJEVIC:

Det gäller även den. Det är kommissionen som ska berätta något för oss.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Om det är någon som vill ställa frågor kan ni försöka göra det nu. Annars tackar vi för informationen om detta.

Därmed lägger vi kulturfrågorna till handlingarna. Eftersom det här är ett stort råd tar vi A-punktsbeslutet allra sist, i den mån vi behöver fatta något sådant beslut. Vi har ju fattat beslut om A-punkterna inför närmast kommande råd ändå. Är det någon A-punkt som kulturministern vill säga något om är hon välkommen att göra det nu.

Anf.  89  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m):

A-punkt?

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Det gäller alltså listan med punkter som redan är färdigförhandlade i Coreper och som det inte väntas bli någon diskussion om. En sådan lista brukar delas ut på borden utan att det sägs något särskilt om den. Men jag måste ställa frågan för ordningens skull eftersom nämnden ska ställa detta under beslut.

Anf.  91  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m):

Jag kan berätta att jag fredagen den 16 ska äta lunch med den franska kulturministern, som var helt ny i sin roll när vi sågs förra gången. Då hade hon suttit i tre veckor eller något sådant. Vi har ju trojkasamarbetet Frankrike–Tjeckien–Sverige, och nu ska vi höra mer om hur Frankrike har tänkt sig detta på kulturområdet.

Anf.  92  ORDFÖRANDEN:

Trevligt. Vi tackar. Är det något annat som kulturministern vill ta upp? Om inte så tackar vi kulturministern för i dag och önskar lycka till på rådet.

Nyamko Sabuni lär i detta nu sitta i en bil på väg hit. Vi tackar kulturministern och får bryta för en kort paus tills ungdomsministern kommer.

3 §  Utbildning, ungdom och kultur (ungdom)

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni

Återrapport från ministerrådsmöte den 24 och 25 maj 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 15 och 16 november 2007

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi återuppta mötet eftersom statsrådet Sabuni har hastat hit. Vi börjar med att säga välkommen till henne med medarbetare och ska gå in på ungdomsfrågorna i kultur‑, ungdoms‑ och utbildningsrådet.

Vi har först att behandla frågan om återrapport från ministerrådsmötet den 24 och 25 maj. Rapporten är utsänd, men om det är något statsrådet vill lägga till går det bra att göra det nu. Det går förstås lika bra att låta bli.

Anf.  94  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Jag har inte så mycket att lägga till. Jag kan rapportera att vi antog rådsslutsatser om lika möjligheter för alla unga och för ungas deltagande. Rådet antog också slutsatser när det gäller perspektiv för den framtida ungdomspolitiken. Diskussionen handlar om att vi ska lägga fram en ungdomspolitik från 2010 och framåt. Som det ser ut nu kommer den diskussionen att behöva föras också under det svenska ordförandeskapet. Det kan också hända att det blir vi som knyter samman påsen när det gäller hur den framtida politiken ska komma att se ut. Det är detta som togs upp på mötet den 25 maj.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till information och samråd inför kommande rådsmöte. Ungdomsfrågorna börjar då med punkt 14 om volontärsarbete för ungdomar. Apropå punkterna 14 och 15 ska jag först säga att kulturutskottet inte haft någon särskild allmän information inför det här rådet, men man har haft överläggningar och antagit ett yttrande om just ungdomsstrategin. Det yttrandet är inte färdigbehandlat i riksdagen. Det blir det den 15 november, men redan den 6 november var det färdigbehandlat i utskottet. Det har funnits tillgängligt för de ledamöter som vill kolla i det. Detta ligger till grund. Vi ska respektera det berörda fackutskottet.

I dag ska vi fatta beslut om själva resolutionerna och slutsatserna, och de är nya i nämnden. Varsågod, statsrådet! Vi börjar med punkt 14, som alltså delvis berörs av kulturutskottets yttrande.

Anf.  96  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Vi ska anta en resolution om ungas volontärsaktiviteter. Det är, som ni känner till, ett av de fyra målen på det ungdomspolitiska området. Målet antogs 2004, och medlemsstaterna har sedan återrapporterat under 2006 och följt upp sitt arbete på det här området. Kommissionen har i sin tur analyserat rapporterna, och nu har man återkommit med ett meddelande där man konstaterar att volontärsmålet fortfarande är relevant och att medlemsstaterna behöver göra mer på området.

Med den utgångspunkten har ordförandeskapet presenterat en resolution som nu kommer upp på dagordningen. Texterna i resolutionen är helt enkelt förslag om hur medlemsstaterna och kommissionen på olika sätt kan utveckla, underlätta, främja och erkänna ungas volontärsaktiviteter. Medlemsstaterna uppmanas utarbeta nationella strategier på detta område och involvera ungdoms- och volontärsorganisationer i de strategier som man lägger fram.

En punkt på dagordningen handlade om behovet av ytterligare instrument för underlättande av volontärsverksamheter. Där var väl den svenska ståndpunkten att det finns tillräckligt med instrument – det gäller bara att uppmärksamma dem och använda sig av dem. Men det fanns också länder som tyckte att det kunde vara relevant att föra den här diskussionen. Det gjorde att vi kompromissade och sade att vi ska fortsätta föra en diskussion om relevansen av ytterligare instrument. Det fanns också förslag om att skapa charter på områden där vi inte tycker att det är någon bra idé. Det har lagts en reservation inför kommissionens vidare arbete på området.

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går vidare till punkt 15, En övergripande strategi för ungdomspolitiken. Det är främst detta som kulturutskottsyttrandet handlar om. Här ska det antas slutsatser. Dessa, liksom kommissionens meddelande, är utsända sedan tidigare.

Anf.  98  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Först ska jag bara tydliggöra att det inte handlar om en strategi på ungdomsområdet utan att det handlar om tvärsektoriellt arbete när det gäller ungdomspolitiken. Översättningen i den dokumenterade dagordningen blev lite fel.

I detta meddelande från kommissionen tar man upp frågan om volontärtjänster och också frågor om en tvärsektoriell ungdomspolitik, det vill säga utbildning, sysselsättning, social inkludering, jämställdhet och mycket annat, bland annat hälsa, deltagande och volontärsaktiviteter.

Detta meddelande har tagits fram i samarbete med Generaldirektoratet för utbildning och kultur. Det är en utveckling som vi ser och vill uppmuntra. Vi uppskattar att man jobbar tvärsektoriellt för att underlätta och att olika politikområden ges ungdomsperspektiv på olika sätt.

Ordförandeskapets utkast till rådsslutsatser fokuserar på förslag kring fyra områden. Det är det tvärsektoriella samarbetet, främjande av de ungas deltagande, stärkt partnerskap med unga och förbättrade sysselsättningsmöjligheter. I detta arbete stöder Sverige dessa slutsatser.

Anf.  99  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Jag tackar ungdomsministern för föredragningen. Detta är en väldigt viktig fråga. Det är egentligen en ganska generell fråga som handlar om ungas möjligheter till inflytande i samhället, möjligheter till utbildning och möjligheter till ett bra arbete.

När man läser detta meddelande ser man att det är väldigt brett. Den ena delen, som också hör ihop med punkt 16, är en ganska typisk europeisk fråga. Den handlar om Bolognaprocessen, utbildning, harmonisering av högre utbildning, möjligheter för ungdomar att studera i andra länder men också om att man har en europeisk arbetsmarknad och att det är lättare att röra på sig för att få ett arbete.

Den andra delen, om vi talar om sysselsättningsmöjligheter, handlar om de ungdomar som står långt från arbetsmarknaden och möjligheterna för dem att få ett jobb. Många andra frågor är ganska nationella. Det finns väldigt många långtidsarbetslösa ungdomar i Sverige som har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Ungdomsministern kanske kan lyssna av vad som sägs från andra länder eftersom det såvitt jag förstår också kommer att bli en diskussion om åtgärder som har vidtagits i andra länder. Om man inte vill lyssna på oppositionen kanske det finns andra länder som har bra förslag om hur man kan få de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden att få in en fot på den.

Anf.  100  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Det är helt korrekt. Det europeiska samarbetet på ungdomsområdet handlar mycket om erfarenhetsutbyte. Sedan sker politiken lokalt.

Trots att ungdomar är den grupp vars arbetslöshet sjunker snabbast i Sverige är arbetslösheten bland unga högre jämfört med andra grupper i Sverige men också högre jämfört med andra europeiska länder. Det finns därför mycket att lära. Men den politik som förs ger faktiskt effekt eftersom vi kan se att arbetslösheten sjunker väldigt mycket.

Men jag tror, precis som du påpekar, att det kommer att finnas anledning att återkomma med ytterligare åtgärder för att nå dem som befinner sig väldigt långt bort från arbetsmarknaden. Arbete pågår alltså.

Anf.  101  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag tackar ministern för föredragningen. Vi vill först och främst anmäla en avvikande mening i enlighet med det utlåtande som vi har i kulturutskottet som gäller kommissionsdokumentet. Vi tycker förvisso att det är bra och håller med utskottet och ministern om att man måste förtydliga icke-diskrimineringsperspektivet och jämställdhetsperspektivet. Det måste vara tydligare i detta arbete, framför allt i fråga om HBT-frågor. Man måste betona att ungdomspolitiken är ett nationellt ansvar.

Då är frågan: Finns det något land som driver på i en annan riktning och som alltså vill att EU ska börja fatta beslut om ungdomsfrågor på EU-nivå?

Det är intressant att regeringen i detta yttrande säger att man gillar den ungdomspakt som den förra regeringen drev på ett EU-toppmöte. Vi tycker att det är bra att man vill lyfta fram dessa frågor.

Vi hoppas att ministern inte tar fram jobbgarantin som ett bra exempel på vad man kan göra nationellt eftersom vi tar avstånd från jobbgarantin. Vi tycker att den är en stor bluff. Det är ingen garanti för jobb, utan det är bara kosmetika, och man har inte avsatt pengar i Sverige för att verkligen se till att ungdomar får coachning och hjälp för att få ett arbete.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Jag noterar den avvikande meningen.

Anf.  103  HILLEVI LARSSON (s):

Jag tycker att detta ser bra ut. Sedan står det att vi även ska ta upp flexicurity. Jag undrar om det är flexicurity enligt den danska modellen och om det då förutsätts att detta är någonting positivt för ungdomar. Det är klart att det finns fördelar med detta. Danskar har till exempel en hög a-kasseersättning mellan jobben, vilket ger en trygghet i förändringen. Det är också lätt att anställa, men det är också lätt att avskeda. I den danska modellen är det grund för uppsägning om man är sjuk i en eller två veckor. Vi har redan i dag problem med att det är väldigt många osäkra anställningar för ungdomar. Frågan är om inte även ungdomar behöver trygghet. Självklart behöver de arbete, men frågan är om man inte skulle ta upp även diskussionen om trygghet. Även ungdomar behöver någonstans att bo, och det är väldigt svårt att få det om man inte har fast jobb.

Jag vill därför fråga lite mer om vad man menar med flexicurity och om man tänker diskutera för- och nackdelar för ungdomar eller om det förutsätts att det är bra.

Anf.  104  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Fru ordförande! Ulf Holm frågade om det finns länder som vill jobba annorlunda med ungdomspolitiken och ungdomspakten. Nej, det gör inte det. Vi är väldigt överens om att vi ska fortsätta jobba på det sätt som vi gör i dag.

Kulturutskottet stöder i princip resolutionen men har också påpekat att man kunde ha stärkt icke-diskriminerings- och jämställdhetsperspektivet i denna rapport, vilket vi kan hålla med om.

När det gäller flexicurity pågår diskussionen. Detta är exempel på vad man kan göra. Jag tror inte att någon egentligen ska utgå från att man kan kopiera ett helt annat lands politik till sitt eget land. Återigen kan man lära sig av deras erfarenheter. Men jag kan i dag inte säga att jag ser möjligheter att göra en variant av flexicurity bara för unga. I så fall måste man tänka på hela arbetsmarknaden för alla. Vårt system ser mycket annorlunda ut än det danska systemet. Men detta är exempel på vad som finns och vad som pågår i något land i Europa och som vi kanske kan lära av. Men det är, som sagt, bara diskussionspunkter.

Anf.  105  JACOB JOHNSON (v):

Jag anmäler också avvikande mening till protokollet med hänvisning till vårt yttrande i kulturutskottets betänkande.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Då är det också noterat.

Anf.  107  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Vi har också anmält avvikande mening. Det gäller just jobbgarantin och att vi inte ser den som ett bra exempel på hur man kan få in ungdomar på arbetsmarknaden. Det verkar som om även ungdomsministern anser att det inte är tillräckligt, vilket är glädjande.

Anf.  108  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Om man som statsråd eller som politiker fick för sig att man har gjort tillräckligt i politiken, då skulle vi inte behövas. Det är klart att vi hela tiden måste komma med nya reformer och nya åtgärder för att underlätta situationen för människor, i detta fall på arbetsmarknaden.

Men jag förvånas över att ni kan plocka bort en sak ur ett reformpaket och konstatera att just denna lilla sak inte fungerar. Men vi kan visa att helheten faktiskt ger effekt. Vad är det som gör att man kan konstatera att det är just jobbgarantin som inte gör nytta, och vad är det i så fall som gör nytta?

Jag menar att styrkan är att man har ett antal olika åtgärder och att de i samverkan ger en bra effekt. Därför kommer vi att redovisa att vi också har något som vi kallar jobbgaranti för unga och att det är en del av den strategi som vi använder för att sänka trösklarna och underlätta möjligheterna för unga att komma in på arbetsmarknaden.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara påminna om att vi nu talar om slutsatserna i denna fråga och inte alltför mycket annat.

Anf.  110  ULF HOLM (mp):

Vi kan naturligtvis inte dra några slutsatser om jobbgarantin eftersom den ännu inte är införd. Men eftersom hela syftet med den är att ge ungdomar bättre coachning tror vi att man inte kommer att lyckas om man inte avsätter pengar till den. Det är det som vi vill ha sagt, och det är därför som vi inte tror att det är ett bra exempel.

Anf.  111  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Vi säger inte nej till bara en del av den borgerliga regeringens ungdomspolitik, utan vi har en helt egen motion med olika insatser.

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Då vet alla det, och vi kan gå till beslut. Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende, och jag noterar avvikande meningar från s, v och mp.

Sedan gäller det punkt 16 om större hänsynstagande till ungdomsfrågor i Lissabonstrategin. Även här, vilket ni minns från Ekofin, har alla möjliga råd sitt inspel i denna fråga som i sin helhet kommer upp närmast på toppmötet i december. Vad gäller ungdomsfrågorna ska det vara en diskussion på rådet. Underlag om även detta är utsänt.

Anf.  113  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Det är en diskussionspunkt som kommer att handla om ett ökat fokus på ungdomsperspektiv i Lissabonprocessen och implementeringen av ungdomspakten. Det svenska perspektivet är att vi behöver stärka ungdomsperspektivet i Lissabonsprocessen och att vi behöver intensifiera arbetet för att implementera ungdomspakten.

Målsättningarna är fastlagda, och det gäller nu att se till att förverkliga dem också. Det är vår utgångspunkt i denna diskussion.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Jag ska korrigera mig själv. Det är på toppmötet i mars som den här större frågan tas upp.

Vi går vidare till punkt 17 som är övriga frågor. Jag har inte noterat att Nyamko Sabuni har någon övrig fråga. Men är det någon övrig fråga som statsrådet vill kommentera?

Anf.  115  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Nej.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Är det något annat som statsrådet före rådsmötet vill dela med sig av till oss?

Anf.  117  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Nej.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi statsrådet så mycket för i dag och önskar henne lycka till på rådet.

4 §  Utbildning, ungdom och kultur (utbildning)

Statssekreterare Amelie von Zweigbergk

Återrapport från ministerrådsmöte den 24 och 25 maj 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 16 och 17 november 2007

Anf.  119  ORDFÖRANDEN:

Vi ska nu gå vidare till punkt 3 och framåt om utbildning. Det gör vi med statssekreterare Amelie von Zweigbergk, vilket beror på att båda utbildningsministrarna är förhindrade att närvara i dag. Det har de enligt konstens alla regler ringt och berättat och beklagat.

Vi hälsar statssekreterare Amelie von Zweigbergk med medarbetare från Utbildningsdepartementet välkomna. Det handlar om utbildningsfrågorna på UUK-rådet.

Först ska jag fråga om det finns något särskilt att säga ur utbildningsperspektivet med anledning av återrapporten från rådsmötet den 24 och 25 maj. Den rapporten har nämnts av både kultur- och ungdomsministern men berör även dessa frågor. Den är utsänd och behandlad flera gånger i dag, men om det är något särskilt som statssekreteraren vill lägga till där eller kommentera är hon välkommen att göra det.

Anf.  120  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Jag börjar med att tacka för att jag har fått möjlighet att komma hit. Det är roligt och intressant eftersom det är första gången för mig.

Det finns inte särskilt mycket att rapportera om mötet utifrån ett utbildningsperspektiv. Vid mötet antog rådet slutsatser avseende ramverket för indikatorer som man ska använda vid uppföljningen av de gemensamma Lissabonmålen på utbildningsområdet. Man hade också en diskussion om en evidensbaserad politik på utbildningsområdet, och man gav ett positivt bemötande till intentionerna och arbetet med frågorna på europeisk nivå. Men, som sagt, utbildningsfrågorna var inte en stor fråga på mötet.

Anf.  121  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger detta till handlingarna.

Då går vi vidare till information och samråd inför rådsmötet den 16 och 17 november, där punkt 3 är en beslutspunkt om utbildning, En europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Den frågan har varit i EU-nämnden tidigare, i maj 2006 – står det i alla fall. Vi försökte reda ut i går om det möjligtvis avsågs att det var i år, men så var det nog inte. Det var 2006. Så det var ett tag sedan. Underlag är utsänt gällande denna politiska överenskommelse. Har det hänt något nytt eller är det något särskilt så får statssekreteraren gärna berätta det nu.

Anf.  122  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

För att förenkla och underlätta rörligheten utan att bygga en onödig överbyggnad på europeisk nivå har stats- och regeringscheferna gett kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag till en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Det är det man kallar EQF. Den här referensramen, som kommissionen har föreslagit och som nu i form av den här rekommendationen ska beslutas av ministerrådet, är tänkt att fungera som en översättningsnyckel av olika länders olika kvalifikationssystem. Det är väldigt viktigt att påpeka att referensramen är ett frivilligt instrument. Den syftar till att bättre förtydliga och förklara olika länders utbildningsnivåer och enskilda kvalifikationer för att öka tydligheten och öka rörligheten inom Europa. Ni har vid två tidigare tillfällen fått det här ärendet föredraget, och rådet har antagit en allmän inriktning för ungefär ett år sedan. Vi har därefter väntat på Europaparlamentets första läsning. Vi kan konstatera att både rådet och parlamentet har lyckats enas om ramen för en förstaläsningsöverenskommelse om rekommendationens innehåll. Vi kommer således att anta en politisk överenskommelse om rekommendationen på det här mötet den 15 november.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Vi går vidare till punkt 4, Bättre utbildning för lärare. Jag glömde att säga, före den första punkten, till er som är särskilt intresserade av utbildningsfrågor att det kom en ny kommenterad dagordning från Regeringskansliet ganska sent. Tillräckligt många nickar för att jag tycker att det har gått fram till ledamöterna. Bra, då går vi till punkt 4, där det ska antas slutsatser om lärarutbildning. Detta är utsänt i utskick 1.

Anf.  124  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

De här slutsatserna hanterar alltså den viktiga frågan om lärarnas kvalitet. Även om lärarutbildningen är en nationell angelägenhet är det relevant i ljuset av de diskussioner som har förts om utbildningssystemets konkurrenskraft och utmaningar och de framtida kunskapsbehoven hos elever och studenter att uppmärksamma de här frågorna också på en europeisk nivå. Medlemsstaterna är eniga om resolutionens innehåll.

Anf.  125  JACOB JOHNSON (v):

I resolutionen uppmanas medlemsstaterna bland annat att höja den totala kompetensnivån och se till att lärare ska inneha en examen från en högre utbildningsanstalt. Hur är det förenligt med de förändringar av kraven på vissa lärarexamina som antas i Sverige med sänkta krav, som ej ger behörighet att söka forskarutbildning?

Anf.  126  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Problemet är att detta inte riktigt är mitt område eftersom jag arbetar som statssekreterare åt Jan Björklund normalt sett, på andra nivåer. Jag kan tyvärr inte svara på din sakfråga, men jag återkommer gärna med ett svar.

Anf.  127  ORDFÖRANDEN:

Är det okej? Ja. Vi har ju fått tillräckligt med underlag för att fatta beslut ändå, det är min mycket bestämda uppfattning. Är det ytterligare någon ledamot som önskar ordet i denna fråga? Nej. Då konstaterar jag att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende men ber departementet att återkomma skriftligt med svar på den fråga som Jacob Johnson tog upp.

Anf.  128  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Absolut.

Anf.  129  ORDFÖRANDEN:

Då går vi till punkt 5, Utbildning som central drivkraft för Lissabonstrategin. Även detta är en toppmötesinspelsfråga. I den skepnaden är frågan ny här, och det ska antas en resolution. Underlag är utsänt.

Anf.  130  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Inför den här nya perioden av handlingsprogrammen för uppföljningen av Lissabonstrategin behöver utbildningens betydelse för Lissabonstrategin på ett bättre sätt uppmärksammas. Det ska först och främst ske genom att utbildningens roll i den här kunskapstriangeln – ni vet det här med utbildning, forskning, innovation – ska tydliggöras i de integrerade riktlinjerna och därmed stärkas och få ökad betydelse även i det här nationella reformprogrammet.

Anf.  131  ULF HOLM (mp):

Naturligtvis är det svårt att argumentera mot att utbildning är viktigt. Jag håller med om att det är jättebra. Men jag får inte ihop det riktigt med vad Anders Borg sade på Ekofinmötet tidigare. Där var ju regeringens uppfattning om Lissabonstrategin att regeringen stöder att riktlinjerna och prioriteringarna inte behöver genomgå någon betydande omarbetning utan att viktigaste är att man nu levererar. Men när det gäller det här verkar ju faktiskt departementet vilja att man omprövar riktlinjerna för att lyfta upp utbildningens betydelse. Har jag missuppfattat något?

Anf.  132  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Det här är ju bara en inledande text. Det är inte riktlinjerna som sådana.

Anf.  133  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Jag går vidare till punkt 6, Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Där ska det antas en resolution, och underlag är utsänt.

Anf.  134  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Det här tycker jag är något riktigt intressant. Det handlar om skills, färdigheter. Det här diskuteras också i förhållande till arbetsmarknadspolitik. Det är ett ofta förekommande tema även på utbildningsministerområdet. Essensen i den här resolutionen är att uppdraget till kommissionen är att analysera möjligheterna till och värdet av att sätta upp så kallade framsynspaneler, alltså någon typ av horizon scanning. Vad finns det för tänkbara arbeten och krav på utbildningar? För att bättre kunna identifiera det här har man tänkt ha den här typen av framsynspaneler. Tanken är att hitta behov och underskott av arbetskraft, färdigheter och kompetenser. Det är ett early warning system, kan man väl säga, på utbildningsområdet. Man ska kunna hitta de här områdena i tid för att slippa få flaskhalsproblematik och så vidare.

Anf.  135  JACOB JOHNSON (v):

Min fråga gäller den uppmaning som finns i resolutionen om att höja den totala kompetensnivån och prioritera utbildningen av människor med låg kompetens, de som löper störst risk för ekonomisk och social utslagning. Hur avser regeringen att leva upp till det med tanke på de kraftiga nedskärningar som görs inom vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning?

Anf.  136  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Regeringen har ju aviserat i höstbudgeten att det kommer att bli en översyn när det gäller lagstiftningen om rättighet till vuxenutbildning. Det är ju en rättighet som inte finns i dag men som kommer att komma och som handlar om allas rätt till komvux. Det tycker jag är ett mycket starkt steg i den riktning som vi har aviserat här.

Anf.  137  ORDFÖRANDEN:

Jag ber samtliga inblandade att hålla er någorlunda nära resolutionen i den här frågan på rådet.

Anf.  138  HILLEVI LARSSON (s):

Jag var lite inne på samma tema. Jag tror att det är väldigt viktigt för att den här Lissabonstrategin ska bli framgångsrik att man verkligen följer målen i strategin, så det är bara en uppmaning till regeringen inför framtiden att verkligen ta det här på allvar. Jag tror att det här är en ödesfråga inte bara för Europa utan även för Sverige, att vi måste se de framtida behoven och vara beredda att satsa pengar på att se till att människor omskolas, får extrautbildning och så vidare.

Anf.  139  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Ja, då får jag väl följa den inslagna vägen och inte riktigt prata om ämnet egentligen. Förutom den här rätten till komvux har ju regeringen gjort ett 15-procentigt påslag när det gäller folkbildningen. Folkbildningen i Sverige har ju fått ett påslag som är större än vad man någonsin tidigare fått. Där är det framför allt folkhögskolor. Det är ju framför allt folkhögskolor som har inriktningen att särskilt se till dem som har låg kompetens. Det är fler människor än tidigare som har fått möjlighet att söka och få plats på folkhögskolor. Men det handlar också om studieförbundens verksamhet.

Anf.  140  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Jag går vidare till punkt 7, som något olyckligt är översatt till ”Mot ett flerspråkigare Europa”. Jag antar att det står towards på engelska och ska vara ”på väg till” eller något liknande. Det ligger i alla fall en utsänd rapport till grund för en diskussion på rådet om genomförandet av kommissionens handlingsplan i detta ämne, och det förväntas en diskussion på rådet.

Anf.  141  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Fru ordförande! Jag kör det här på svenska och inte flerspråkigt. Det här är en presentationspunkt som är kopplad till en diskussion. Kommissionen kommer att redogöra för arbetet med genomförande av handlingsplan för språk. Man har talat om att man ser framsteg när det gäller språkinlärning i det formella utbildningssystemet men att man däremot skulle vilja lyfta fram och poängtera möjligheterna att främja språkinlärning på andra ställen, till exempel inom näringslivet, det informella och icke formella lärandet samt inom vuxenutbildningen.

Anf.  142  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Jag går vidare till punkt 8, Inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten i högre utbildning. Det är en allmän riktlinje, det vill säga en beslutspunkt för vår del. Underlag är utsänt.

Anf.  143  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Erasmus Mundus-programmet inrättades 2004. Det här aktuella beslutet gäller en andra programperiod för det här programmet, 2009–2013. Det nya programmet är till stor del en ren fortsättning av det pågående programmet men kompletterat med ett par nya aktiviteter. Där skulle jag framför allt vilja nämna de nya möjligheterna för studenter från tredjeland att studera på grundnivå inom EU. Så det har en lite annan inriktning än dagens system.

Budgeten kommer att uppgå till 500 miljoner euro för perioden 2009–2013. Som jämförelse kan jag säga att det var 230 miljoner för 2004–2008. Samarbetet kommer att kräva att det är minst tre universitet från tre olika länder som ska samarbeta, och de konsortier som blir antagna får ekonomiskt stöd för att bedriva mastersutbildning under minst fem år.

Här vill jag påpeka att Sverige hittills har varit väldigt framgångsrikt i det här samarbetet. Det är inte mindre än 21 konsortier som Sverige är medlem i. KTH har till exempel varit väldigt aktivt här.

Vid rådsmötet kommer vi att anta en allmän inriktning i avvaktan på Europaparlamentets första läsning.

Anf.  144  AGNETA LUNDBERG (s):

Fru ordförande! Jag skulle vilja fråga vad det är regeringen kommer att lyfta upp speciellt i fråga om just det här med att höja kvaliteten i den högre utbildningen.

Anf.  145  Utbildnings- och forskningsrådet KARIN HENRIKSSON:

Jag är utbildnings- och forskningsråd på EU-representationen i Bryssel. I det här sammanhanget, vid rådsmötet, kommer det inte att vara någon diskussion alls, för alla medlemsländer har varit överens om kommissionens förslag både när det gäller förlängning av det här programmet och när det gäller utvidgningen av det till alla nivåer av utbildning inom den högre utbildningen.

Anf.  146  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Jag går vidare till punkt 9, Modernisering av universiteten för Europas konkurrenskraft i en global kunskapsekonomi. Där står ju det finstilta på andra sidan. Där står det nämligen: Diskussion med anledning av utkastet till rådets slutsatser. Dessa är utsända. Skälet till att det står så, och därmed är ett sådant mjukt beslut för oss, är att slutsatserna i fråga ska antas på konkurrenskraftsrådet lite senare denna månad. Utbildningsministrarna ska alltså prata om det här, vilket är nog så angeläget, men beslutet kommer alltså inte riktigt nu.

Anf.  147  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Utbildningens roll i Lissabonstrategin har varit ett återkommande tema under åren, och i det pågående arbetet med moderniseringen av universiteten har ordförandeskapet lagt fram detta förslag som diskuteras både i utbildningskommittén och i forskningsgruppen.

I förslaget poängteras vikten av att medlemsstaterna fortsätter att underlätta rörligheten, till exempel genom dubbla eller gemensamma examina. Den kunskapstriangel som vi har pratat om tidigare och kvalitetsfrågor är andra områden som lyfts fram i utkastet. Utbildningsministrarna kommer att diskutera utkastet som kommer att antas av konkurrenskraftsrådet den 22 och 23 november som ordföranden meddelar.

Anf.  148  LARS HJÄLMERED (m):

I utbildningsutskottet har vi haft ett samråd kring ERA, European Research Area. Hur hänger detta dokument ihop med det andra? Det är väl särskilda dokument, men jag tänker att innehållet egentligen torde vara likvärdigt när det handlar om ökad rörlighet och samarbete mellan olika länder för att främja spets i forskning och utbildning och liknande. Hur samsas de olika inriktningarna i dokumenten?

Anf.  149  Utbildnings- och forskningsrådet KARIN HENRIKSSON:

Det är självklart att det finns beröringspunkter mellan de frågor som tas upp i det här resolutionsutkastet och i kommissionens grönbok om det europeiska forskningsområdet. Just den här resolutionen kommer inte att vara en kommentar till grönboken på forskningsområdet, utan den baseras snarare på olika meddelanden som kommissionen har kommit med sedan 2004 och som har behandlat olika frågor som rör vad som kallas modernisering av universiteten. Det kan handla om ökad autonomi för lärosätena, nya styrsystem och så vidare. Det kommer så småningom säkert att komma slutsatser som mer specifikt rör europeiska forskningsområdet, men samrådet kring den grönboken är inte riktigt avslutat.

Anf.  150  ORDFÖRANDEN:

Bara så att alla hänger med i det ständiga samspelet mellan nämnd och fackutskott ska jag säga att yttrandet om grönboken kommer att gå direkt från utbildningsutskottet till kammaren och därefter till kommissionen. Det kommer alltså inte att hamna här, men förhoppningsvis kommer det ändå att ligga till grund för fortsatta forskningsdiskussioner här i nämnden – ungefär som yttranden gör mest. Detta sagt för er som inte är här varje vecka.

Anf.  151  AGNETA LUNDBERG (s):

Modernisering utifrån den globala kunskapsekonomin är en oerhört viktig fråga. Jag skulle vilja veta vad Sverige specifikt lyfter fram som det viktigaste i frågan.

Anf.  152  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Man har till exempel pratat om ökad autonomi för universiteten som en viktig fråga.

Anf.  153  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Vi återkommer till frågan redan nästa vecka när vi förbereder konkurrenskraftsrådet.

Vi går till punkt 10, Studentrörlighet: breddning av Erasmus sociala dimension. Där är en rapport som ska diskuteras på rådet utsänd. Även detta är alltså en så kallad mjukfråga.

Anf.  154  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Detta är en rapport som visar att de som utnyttjar programmet ofta är mer bemedlade studenter som har resurser att åka iväg för att studera i andra länder. Det finns alltså en klyfta mellan rika och fattiga studenter, där de mer bemedlade har bättre möjligheter att utnyttja systemet.

Regeringen anser att den sociala dimensionen inom högre utbildning är en viktig fråga för samarbetet kring högre utbildning inom ramen för Bolognaprocessen. Den sociala dimensionen har varit en integrerad del i processen sedan 2001. Vid de efterföljande ministermötena har den sociala dimensionen och dess betydelse för högre utbildning bekräftats och anses vara en viktig byggsten i skapandet av ett europeiskt område för högre utbildning.

Detta är en fråga som kanske har en större betydelse och vikt för länder som inte har samma studiemedelssystem som vi har i Sverige och där det kan vara väldigt svårt eller omöjligt att få ekonomiskt stöd för att studera vidare i ett annat EU-land.

Anf.  155  AGNETA LUNDBERG (s):

Trots vårt studiestöd har vi samma snedfördelning i Sverige när det gäller att resa ut och studera utomlands. Det finns en fråga som ordförandeskapet ber att man ska svara på, och det är vilka åtgärder som medlemsstaterna vidtar eller avser att vidta för att främja studentrörligheten, särskilt när det gäller socialt stöd till studenter från en mindre gynnad ekonomiskt bakgrund. Vilka förslag kommer Sverige att lyfta fram?

Anf.  156  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag har samma fråga. Vilka åtgärder tänker Sverige vidta? Det är fråga nummer 5 i det underlag på engelska som har blivit utskickat.

Anf.  157  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

För några veckor sedan var jag på en konferens i Tyskland där vi just tittade på studiemedelssystem och jämförde dem, i det här fallet Tysklands och Sveriges system. I jämförelse med Tyskland har vi en otroligt väl fungerande väg för studenter med föräldrar med låg utbildningsnivå för att kunna gå vidare och studera vid universitet och högskola. Efter att ha diskuterat detta med de tyska motsvarigheterna till CSN kan jag säga att detta fungerar väldigt mycket bättre i Sverige än i Tyskland.

Ändå är det precis som du säger – det är ett problem att det inte är till fullo helt jämnt med avseende på bakgrund. När det gäller just den europeiska möjligheten att studera utomlands tror jag att det är en informationsfråga. Vi är inte särskilt duktiga på att gå ut och berätta vilka möjligheter som finns. Vi var mycket bättre på det i början av vårt medlemskap i EU. Då var det en helt annan highlight på de nya möjligheter som medlemskapet gav. Nu kanske vi har slagit oss lite till ro och tror att detta är något som alla känner till och vet om.

Anf.  158  ORDFÖRANDEN:

Ulf Holm refererar till det engelska underlaget: Det får man naturligtvis alltid gärna göra, men det kom även på svenska i mejlutskick om än ganska sent. Underlaget finns alltså på svenska om någon undrar. Vi diskuterar ju språkfrågan ibland.

Anf.  159  ULF HOLM (mp):

Det är ju trevligt att det är skillnad mellan Tyskland och Sverige, men jag tycker fortfarande inte att jag har fått svar på min fråga. Det är ett problem i Sverige att grupper med en lägre socioekonomisk standard i mindre utsträckning använder sig av detta. Jag tycker inte att man bara kan säga att det är ett informationsproblem. Det finns andra åtgärder också. Jag vill därför ha ett bättre svar på mina frågor.

Anf.  160  AGNETA LUNDBERG (s):

Upplever regeringen att detta bara är en informationsfråga? Jag delar inte den uppfattningen.

Anf.  161  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Nej, det är klart att det inte bara är en informationsfråga. I pipeline finns en stor parlamentarisk utredning som kommer att se över hela studiemedelsfrågan. Jag tror att detta bara är en aspekt på hela systemet med studiemedel, vilka som söker vidare och vilka som inte söker vidare. Det finns olika stöd beroende på vilken situation man har i livet. Det kan handla om att ha barn eller inte. Det kan handla om synen på att ta lån. Det är alltså fråga om en parlamentarisk utredning, och direktiven är på gång inom en snar framtid.

Anf.  162  ORDFÖRANDEN:

Ledamöterna nickar relativt nöjt. Jag tror därför att vi kan gå till beslut – fast det skulle jag kanske inte ha sagt.

Anf.  163  ULF HOLM (mp):

Nej, jag tycker inte det, men jag börjar ge upp. Jag tycker fortfarande inte att jag har fått svar på frågan. Vilka åtgärder tänker Sverige vidta? Det är frågan som har skickats från EU – inte från mig utan från EU. Sådant brukar ni ju svara på. Jag tycker inte det räcker med att säga att det är ett informationsproblem. Det är ett mycket större problem. Här finns en utredning som inte är tillsatt. Direktiven har precis blivit klara. Det duger inte!

Anf.  164  ORDFÖRANDEN:

Helt fattas det inte. Det står ändå lite i den kommenterade dagordningen, även om Ulf Holm kanske aldrig blir nöjd med regeringens underlag.

Anf.  165  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Jag tycker ändå att man måste inse att detta är en mindre del i en stor problemmängd som denna utredning ska se över. Det är en väldigt omfattande utredning. Av de utredningar som vi tillsätter på Utbildningsdepartementet är denna den tyngsta. Ett väldigt stort kansli kommer att jobba väldigt hårt och intensivt, eftersom detta är en väldigt bred fråga med implikationer inom många olika departement dessutom.

Anf.  166  AGNETA LUNDBERG (s):

Jag tycker att det är bra att det tillsätts en parlamentarisk utredning kring detta. Men jag vill veta vad regeringen tänker säga i EU. Vad har man för förslag? Vad tror man är lösningen på problemet?

Anf.  167  LARS HJÄLMERED (m):

Fru ordförande! När det gäller språkområden och sådant finns det också andra perspektiv som jag hoppas att regeringen beaktar. Många av oss är duktiga på engelska men kanske inte lika duktiga på tyska och franska. Många av utbytena sker i de länderna, och man kan se att söktrycket till den typen av kurser sjunker. Där gör regeringen insatser. Jag hoppas att det är något man trycker på för att öka språkinlärningen och liknande som en av flera vägar för att främja ett ökat utbyte i Europa. Det tror jag är viktigt för kvaliteten.

Anf.  168  INGVAR SVENSSON (kd):

Jag är bara lite konfunderad över om man från oppositionen vill göra utbildningsfrågorna till en exklusiv EU-fråga. Ska det fortfarande vara ett nationellt agerande?

Anf.  169  ORDFÖRANDEN:

Medan folk funderar på det lämnar jag ordet till statssekreteraren för att kommentera det närmast föreliggande rådsmötet.

Anf.  170  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Lars Hjälmered har rätt när det gäller språkdelen. Det är ett problem att färre och färre studenter faktiskt läser B-språk. Från 36 procent som gick vidare och läste ett B-språk fullt ut är det nu knappa 15 procent. Det är självklart att ju färre elever som faktiskt läser till exempel franska, tyska eller spanska en längre tid så att man har möjlighet att kunna följa undervisningen på ett annat språk än engelska, desto färre blir det som är engagerade vid tanken på att åka utomlands och läsa i till exempel Frankrike eller Tyskland.

Detta är en fråga som regeringen gör någonting åt med det meritpoängssystem som kommer att införas. Detta kommer att ge elever på högstadiet och gymnasiet en morot att läsa vidare och hänga i sitt språkval. Nu har vi en vuxengeneration som har en mycket högre språknivå än vad deras barn har. Det är en allvarlig situation. Det är den första generationen på hundra år som detta gäller. I modern tid har det alltså aldrig varit så att den kommande generationen har en sämre språklig kompetens än vad deras föräldrar har.

Det ligger alltså dessvärre väldigt mycket i vad Lars Hjälmered säger. Detta är ett delproblem och också en dellösning. Vi ser som sagt framför oss att hela systemet med studiemedel kommer att ingå i den här utredningen, och då kommer även detta att ingå som en del.

Anf.  171  ORDFÖRANDEN:

Jag hoppas att vi nu kan gå till beslut vad gäller den kommande diskussionen i rådet. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Vi kommer säkert tillbaka till det.

Det var beslutsfrågorna om utbildning. Det finns ett antal övriga frågor som behandlar utbildningsområdet. Övriga frågor är informationspunkter, och ingenting annat.

Det första berör EIT. Jag ska säga så att också statssekreteraren får veta det att när vi hade Ekofinsamråd tidigare i morse diskuterade vi finansieringsaspekter av Galileo. De frågorna hänger naturligtvis ihop eftersom både EIT- och Galileofinansiering är omnämnda i det beramade kommissionsmeddelandet. Vi hade en viss diskussion om finansieringsaspekterna på Galileo där även EIT nämndes. Det ska statssekreteraren ha med sig.

Jag vädjar till ledamöterna att i möjligaste mån undvika att blanda in Galileo i den här diskussionen eftersom denna fråga handlar om information från ordförandeskapet vad gäller förordningen om inrättandet av det europeiska tekniska institutet.

Vad finns det att säga om det i dag?

Anf.  172  Utbildnings- och forskningsrådet KARIN HENRIKSSON:

Det portugisiska ordförandeskapet hoppas att rådet ska kunna enas om en politisk överenskommelse i konkurrenskraftsrådet den 22 och 23 november.

Innan dess krävs en överenskommelse med Europaparlamentet. Just i dag behandlas i Coreper mandat för ordförandeskapet att föra sådana samtal med Europaparlamentet. Efter i dag vet man lite mer om förutsättningarna och ännu mer vet man naturligtvis när samtalen med Europaparlamentet har ägt rum.

Det är möjligt att denna fråga kommer på nämndens dagordning ganska snart.

Anf.  173  ORDFÖRANDEN:

Vad gäller det sistnämnda är det mycket möjligt. Vi samråder ju om beslutspunkterna på konkurrenskraftsrådet nästa fredag. I dag är det en övrig fråga.

Anf.  174  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag vill bara säga att vi från vår sida tycker att det är mycket tråkigt att man går med på att bygga upp mer administration på bekostnad av forskningen. Därför vill vi vid varje tillfälle skicka med att det här borde stoppas.

Anf.  175  ULF HOLM (mp):

Jag vill instämma med vice ordföranden.

Anf.  176  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat och uppmärksammat av stenografer, statssekreteraren och oss andra.

Vi tackar för informationen och går vidare till punkt 17 c, Evenemang under det portugisiska ordförandeskapet inom utbildningsområdet. Här förväntas information.

Om det finns något att säga om det går det bra att göra det nu. Man måste naturligtvis inte. Ibland är det bara en fråga som är uppsatt på listan.

Jag konstaterar att det inte finns något att tillägga.

Vi går vidare till 17 d, Kompendium över god praxis vid modernisering av högre utbildning.

Jag konstaterar att det inte finns något att tillägga.

Vi går vidare till 17 e om interimsrapport om framsteg med arbetsprogrammet utbildning 2010.

Jag konstaterar att det inte finns något att tillägga där heller.

Vi har kvar punkten 17 i, Uttalande i EU-Kina på kultur- och utbildningsområdet.

Här hade inte kulturministern något att tillägga. Har Utbildningsdepartementet det?

Anf.  177  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK:

Vi håller med Kulturdepartementet.

Anf.  178  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen om de övriga frågorna.

Finns det någon A-punkt som det är angeläget för Utbildningsdepartementet att säga något om? Det måste man naturligtvis inte heller. Vi har redan fattat beslut eftersom närmast föreliggande rådsmöte är Ekofin.

Om ni har något att säga får ni naturligtvis göra det. Nej. Är det något annat ni vill dela med nämnden före rådsmötet? Inte det.

Vi tackar statssekreteraren och utbildningsrådet för i dag och önskar lycka till. Därmed lämnar vi punkt 4 om utbildning.

Innehållsförteckning

1 §  Ekofin 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister ANDERS BORG (m) 1

Anf.  3  SONIA KARLSSON (s) 1

Anf.  4  Finansminister ANDERS BORG (m) 2

Anf.  5  SONIA KARLSSON (s) 2

Anf.  6  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  7  Finansminister ANDERS BORG (m) 3

Anf.  8  ULLA ANDERSSON (v) 3

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  10  Finansminister ANDERS BORG (m) 3

Anf.  11  CHRISTINA AXELSSON (s) 4

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  Finansminister ANDERS BORG (m) 4

Anf.  14  ULLA ANDERSSON (v) 4

Anf.  15  Finansminister ANDERS BORG (m) 5

Anf.  16  LEIF PAGROTSKY (s) 5

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  18  Finansminister ANDERS BORG (m) 5

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  20  Finansminister ANDERS BORG (m) 5

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  22  Finansminister ANDERS BORG (m) 6

Anf.  23  ULF HOLM (mp) 7

Anf.  24  LEIF PAGROTSKY (s) 7

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  26  Finansminister ANDERS BORG (m) 8

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  28  Finansminister ANDERS BORG (m) 8

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  30  Finansminister ANDERS BORG (m) 9

Anf.  31  SONIA KARLSSON (s) 10

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  33  Finansminister ANDERS BORG (m) 10

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  35  Finansminister ANDERS BORG (m) 11

Anf.  36  CHRISTINA AXELSSON (s) 11

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  38  ULLA ANDERSSON (v) 12

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  40  Finansminister ANDERS BORG (m) 12

Anf.  41  SONIA KARLSSON (s) 13

Anf.  42  ULF HOLM (mp) 13

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  44  Finansminister ANDERS BORG (m) 13

Anf.  45  LEIF PAGROTSKY (s) 14

Anf.  46  MARGARETA CEDERFELT (m) 14

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  48  Finansminister ANDERS BORG (m) 15

Anf.  49  SUSANNE EBERSTEIN (s) 15

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  51  ULF HOLM (mp) 15

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  53  ULF HOLM (mp) 15

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  55  ULF HOLM (mp) 16

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  57  Finansminister ANDERS BORG (m) 16

Anf.  58  ULLA ANDERSSON (v) 16

Anf.  59  Finansminister ANDERS BORG (m) 16

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  61  ULF HOLM (mp) 17

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  63  Finansminister ANDERS BORG (m) 17

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 17

2 §  Utbildning, ungdom och kultur (kultur) 18

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  66  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m) 18

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  68  ULF HOLM (mp) 19

Anf.  69  HILLEVI LARSSON (s) 19

Anf.  70  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m) 19

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  72  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m) 20

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  74  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m) 20

Anf.  75  JACOB JOHNSON (v) 21

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  77  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m) 22

Anf.  78  JOHAN LINANDER (c) 22

Anf.  79  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m) 22

Anf.  80  Departementssekreterare ERIK BROMANDER 22

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  82  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m) 22

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  84  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m) 23

Anf.  85  Departementssekreterare MARIJA MILIVOJEVIC 23

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  87  Departementssekreterare MARIJA MILOVOJEVIC 23

Anf.  88  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  89  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m) 23

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  91  Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m) 23

Anf.  92  ORDFÖRANDEN 23

3 §  Utbildning, ungdom och kultur (ungdom) 25

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  94  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 25

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  96  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 25

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  98  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 26

Anf.  99  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 26

Anf.  100  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 27

Anf.  101  ULF HOLM (mp) 27

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  103  HILLEVI LARSSON (s) 28

Anf.  104  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 28

Anf.  105  JACOB JOHNSON (v) 28

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  107  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 28

Anf.  108  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 29

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  110  ULF HOLM (mp) 29

Anf.  111  SUSANNE EBERSTEIN (s) 29

Anf.  112  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  113  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 29

Anf.  114  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  115  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 30

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  117  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 30

Anf.  118  ORDFÖRANDEN 30

4 §  Utbildning, ungdom och kultur (utbildning) 31

Anf.  119  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  120  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 31

Anf.  121  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  122  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 31

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  124  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 32

Anf.  125  JACOB JOHNSON (v) 32

Anf.  126  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 32

Anf.  127  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  128  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 33

Anf.  129  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  130  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 33

Anf.  131  ULF HOLM (mp) 33

Anf.  132  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 33

Anf.  133  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  134  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 33

Anf.  135  JACOB JOHNSON (v) 34

Anf.  136  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 34

Anf.  137  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  138  HILLEVI LARSSON (s) 34

Anf.  139  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 34

Anf.  140  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  141  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 35

Anf.  142  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  143  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 35

Anf.  144  AGNETA LUNDBERG (s) 35

Anf.  145  Utbildnings- och forskningsrådet KARIN HENRIKSSON 35

Anf.  146  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  147  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 36

Anf.  148  LARS HJÄLMERED (m) 36

Anf.  149  Utbildnings- och forskningsrådet KARIN HENRIKSSON 36

Anf.  150  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  151  AGNETA LUNDBERG (s) 37

Anf.  152  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 37

Anf.  153  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  154  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 37

Anf.  155  AGNETA LUNDBERG (s) 37

Anf.  156  ULF HOLM (mp) 37

Anf.  157  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 38

Anf.  158  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  159  ULF HOLM (mp) 38

Anf.  160  AGNETA LUNDBERG (s) 38

Anf.  161  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 38

Anf.  162  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  163  ULF HOLM (mp) 39

Anf.  164  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  165  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 39

Anf.  166  AGNETA LUNDBERG (s) 39

Anf.  167  LARS HJÄLMERED (m) 39

Anf.  168  INGVAR SVENSSON (kd) 39

Anf.  169  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  170  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 39

Anf.  171  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  172  Utbildnings- och forskningsrådet KARIN HENRIKSSON 40

Anf.  173  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  174  SUSANNE EBERSTEIN (s) 41

Anf.  175  ULF HOLM (mp) 41

Anf.  176  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  177  Statssekreterare AMELIE VON ZWEIGBERGK 41

Anf.  178  ORDFÖRANDEN 41