Fredagen den 9 juli 2004

EU-nämndens uppteckningar 2003/04:41

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser

Utrikesminister Laila Freivalds

Rapport från ministerrådsmöte den 14 och 15 juni 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 12 och 13 juli 2004

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Sammanträdet är öppnat. Vi ber utrikesministern komma in.

Välkommen. Vi börjar som vanligt med en rapport från tidigare ministerrådsmöte. Varsågod.

Anf.  2  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Tack så mycket. Det är rapportering från rådsmötet den 14–15 juni. Där har nämnden fått en skriftlig rapport. Jag kan bara säga att förmiddagen ägnades åt att förbereda IGC och toppmötet. Det rapporterade jag direkt efter toppmötet.

Vid lunchen på rådsmötet diskuterades ASEM och Irak. Det var då man enades om att uppskjuta de ministermöten i ASEM som var utsatta till juli och till september. Jag återkommer i den frågan eftersom den finns med på dagens dagordning också. Det gäller också Irakstrategin.

Då gjordes också en avstämning av fredsprocessen i Mellanöstern. Ministrarna noterade en viss positiv utveckling sedan förra rådsmötet. Det handlar om Gazaplanen, tillbakadragandet och det egyptiska initiativet. Men samtidigt konstaterade man att utvecklingen på marken är fortsatt oroande. Jag återkommer även till Mellanöstern under Övriga frågor.

Sedan var det valresultatet i Serbien liksom situationen i Kosovo som diskuterades. Rådsslutsatser antogs, i vilka man uppmanade till uppslutning i valet i Serbien. Jag återkommer också om det på dagens dagordning.

Sedan underströk ordförandeskapet vikten av att EU hade en gemensam linje inför IAEA:s styrelsemöte om Iran, som inleddes samma dag. EU borde tydligt stödja IAEA:s arbete och uppmana Iran till större öppenhet och fullt samarbete med IAEA.

Slutsatser antogs om ESFP. Ministrarna godkände också ordförandeskapets ESFP-rapport till Europeiska rådet och också de dokument som fanns i anslutning till det om Headline Goal 2010 och samarbetet mellan EU och FN inom krishantering samt handlingsplan för den framtida utvecklingen av civil krishantering. Mötet antog också då generalkonceptet för EU:s kommande ESFP-mission på rättsområdet i Georgien.

Avslutningsvis blev punkten om utvidgningen en A-punkt. Medlemsländerna kunde enas om att stänga alla kapitel vad gäller Bulgarien men att fortsätta intensivt att arbeta under juni månad med frågorna om energi och tjänster vad gäller Rumänien.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi rapporten.

Vi går vidare på kommande ministerrådsmöte. Där är det först allmänna frågor.

Anf.  4  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag kanske kan gå in direkt på fjärde punkten, arbetsprogrammet för det nederländska ordförandeskapet.

I början av året redogjorde jag för det ettåriga program som det irländska och det holländska ordförandeskapet hade kommit överens om. Jag pekade då också på regeringens hållning i de prioriterade frågorna. Jag kan erinra om vilka de prioriterade frågorna var: utvidgningen, Lissabonstrategin, rätts- och inrikesfrågor, arbetet med EU:s nästa långtidsbudget. Dessutom prioriterades arbetet avseende de externa förbindelserna, bland annat samarbetet med FN.

Jag tror inte att det blir någon diskussion på måndag om detta. Ordförandeskapet kommer att kort redovisa de frågor som behöver hanteras under hösten som en uppföljning av det ettåriga programmet. Man kan säga att det är bra att vi har rullande ettårsprogram. Det gör arbetet betydligt mer effektivt.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Det är en informationspunkt. Då godkänner vi informationen.

Sedan har vi fått en ny punkt?

Anf.  6  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det finns en punkt som heter Extra uppföljning av toppmötet den 29 juni. Jag tror att man syftar på toppmötet 17–18 juni när stats- och regeringscheferna enades om ett nytt fördrag. Jag tror att det har blivit fel datum i angivelsen. Vid mötet nu kommer ordförandeskapet att informera – tror vi – om sitt förslag att undertecknandet av det nya fördraget ska ske i Rom den 29 oktober. Det är meningen att stats- och regeringscheferna och utrikesministrarna ska delta. Vi har från svensk sida inga erinringar mot förslaget. Det har utarbetats tillsammans med den italienska regeringen och går tillbaka till en överenskommelse under det grekiska ordförandeskapet.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går in på yttre förbindelser, punkt 3. Punkt 2 tar vi senare.

Anf.  8  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja, precis. Näringsdepartementet tar punkten om WTO senare.

Punkten 3, Irak. Diskussionen vid rådsmötet kan förväntas bli fokuserad på utvecklingen efter det något tidigarelagda maktövertagandet av den irakiska interimsregeringen. Ordförandeskapet hade bjudit in den irakiske premiärministern till mötet, men nu har vi fått information om att han inte kommer. Huruvida det kommer någon ersättare till honom vet jag inte för stunden. Har vi fått någon ytterligare information? Nej. Vi vet inte riktigt hur det blir. Det var meningen att han skulle ha deltagit i en lunchdiskussion, men vi får se om någon kommer från den irakiska regeringen.

I övrigt kommer utrikesministrarna att konkretisera de förslag som ingår i EU:s Irakstrategi. Bland de möjliga förslag som kan komma att preciseras har vi fortsatt återuppbyggnadsstöd, etablering av nära samarbete med FN, i det ingår stöd till valen i januari, men också ökad EU-närvaro i Irak, dialog med grannländerna för att stödja den politiska och ekonomiska uppbyggnaden av Irak.

På grund av den resolution som säkerhetsrådet har antagit, 1546 från den 8 juni i år, och genom maktövertagandet den 28 juni krävs en ändring av EU:s gemensamma ståndpunkt om efterkrigstidens Irak. Det är två ändringar som behöver göras. Den första gäller vapenembargot. Det har hittills gällt generellt utom i förhållande till ockupationsmakten. I fortsättningen ska det i vissa fall gå att exportera krigsmateriel och vapen till Iraks regering och till den multinationella styrkan i Irak. Den andra ändringen rör immunitet och privilegier. Sedan kriget slutade har avkastningen från Iraks olje- och gasförsäljning, liksom de tillgångar som har funnits i den så kallade utvecklingsfonden för Irak, varit immuna mot processer. Genom den nya FN-resolutionen har immuniteten slopats i förhållande till domar över kontrakt som Iraks nya regering ingår. De två sakerna regleras i den befintliga ståndpunkten, och den behöver uppdateras. Det pågår förhandlingar för närvarande inom EU, och regeringen förbereder ett beslut i frågan. Beslutet kommer dock inte att hinna antas av rådsmötet nu på måndag utan det blir vid något senare tillfälle.

Anf.  9  AGNE HANSSON (c):

Herr ordförande! Jag tänkte fråga ytterligare om de insatser som EU kan göra i Irak. Hur fortskrider de? Det nämns i handlingarna att man skulle kunna bistå, inte med en militär insatsstyrka utan med krishanteringsåtgärder av typ det civila samhället, det vill säga upprätta de grundläggande enheterna för rättsstaten, polis, förvaltningsområdet. Dessutom talas det om att utse en särskild representant. Det kanske inte är så viktigt som att EU kommer i gång med krishanteringsarbetet av bitar i det civila samhället. Hur går den diskussionen? Är det möjligt att EU redan nu kan gå in och bistå Irak i den delen? Jag tror att det är en mycket viktig del i det fortsatta arbetet i Irak.

Anf.  10  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Herr ordförande! Eftersom det här anses vara en beslutspunkt och vi tidigare har fått kommissionsdokumentet om Irak, är det fråga om rådsslutsatser eller kommer man att arbeta fram ett eget rådsdokument om den fortsatta hanteringen av Irak? Vad är det för något? Sverige har spelat in en del uppfattningar. Är det mer konkreta saker som vi kan förutse att Sverige kommer att säga, till exempel fler poliser eller annat? Det är två saker. Är det mer konkret en rådsstrategi som kommer att antas eller rådsslutsatser, och vad kommer från svensk sida?

Anf.  11  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

När det gäller hur EU kan bidra till återuppbyggnaden är det viktigt att föra en mycket ingående dialog med företrädarna för Irak för att se vilket slags stöd de behöver. Det var därför det hade varit så värdefullt att ha den möjligheten att diskutera direkt med Iraks premiärminister om den frågan. Sedan handlar det om att EU ska ge fullt stöd till FN för att kunna implementera den resolution som har antagits. I övrigt pågår redan vissa insatser för återuppbyggnad av det civila samhället. Sverige är också engagerat i den delen, och det är många andra som är det. Hur det ska föras vidare är beroende av vilka insatser Irak i första hand vill ha från EU:s sida.

När det gäller vilka beslut som ska fattas är det rådsslutsatser som ska antas vid mötet.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då har vi Asien – Europamöte.

Anf.  13  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Rådet kommer att diskutera utvidgningen av ASEM inför toppmötet i Hanoi i oktober. Det holländska ordförandeskapet har föreslagit ett handlingspaket som bedöms konstruktivt. Det ska diskuteras vid mötet.

I dag är situationen ganska låst på det sättet att de asiatiska länderna kräver att de tre nya Aseanländerna, Burma, Laos och Kambodja, ska accepteras i ASEM samtidigt som de tio nya EU-medlemmarna accepteras. Här krävs naturligtvis en kompromiss för att lösa problemet. Ett sätt skulle kunna vara att skilja på den formella acceptansen av Burma och det landets deltagande vid ministermötet, men att deras medverkan sker på en lägre nivå än ministernivå. Det skulle kunna vara ett sätt att komma vidare. Formellt beslut om ASEM-utvidgningen ska inte fattas förrän vid mötet i Hanoi i oktober.

Vi har i och för sig fått indikationer på att de asiatiska länderna kan komma att föreslå att det blir på utrikesministernivå som Burma ska delta. Det är något vi får diskutera.

Anf.  14  BO KÖNBERG (fp):

Det är klart att frågan måste diskuteras, men vad är regeringens hållning till detta? Är man beredd att acceptera att Burma ska delta på ministernivå?

Anf.  15  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Eftersom det här är ett toppmöte, det är på en högre nivå som själva mötet genomförs, stats- och regeringschefsmöte, får vi nog ändå försöka hålla en öppen attityd till att varje nivå därunder är en markering och lägre nivå. Dessutom kan vi behöva lite mer information om vad utrikesministern i Burma har för politisk roll. Om det framstår som en tydlig markering får vi överväga om vi inte bör acceptera det, även om utgångspunkten naturligtvis bör vara att vi helst ser att det är på ännu tydligare lägre nivå.

Anf.  16  BO KÖNBERG (fp):

Det senare är lätt att instämma i. Det går förstås att hävda med all rätt att ministernivå är lägre än den allra högsta nivån, men med tanke på hur det ser ut i Burma tycker jag att ministernivå är i högsta laget. Jag hoppas att man håller emot så gott man kan.

Anf.  17  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vi är väl alla överens om – vi har diskuterat det här några gånger tidigare – att vi har gjort en tydlig markering genom att inställa de ministermöten som skulle ha ägt rum under sommaren och för hösten, men vi bör inte riskera toppmötet. Det är faktiskt ett mycket viktigt möte. Vi måste hitta en kompromiss.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Västra Balkan.

Anf.  19  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Rådet kommer att diskutera utvecklingen i Serbien och Montenegro mot bakgrund av det nyligen genomförda presidentvalet. Vi kan notera att serberna har fått en demokratisk reformvänlig president. Det är ett viktigt steg för att landet ska stabiliseras, och närmandet till EU underlättas. Det här förutsätter samtidigt att den serbiska regeringen kan uppbåda tillräcklig handlingskraft för att den nödvändiga reformprocessen ska kunna fortsätta. De demokratiska krafterna måste därför förmås att samarbeta med varandra. Jag kan i anslutning till det säga att jag på söndag åker till Belgrad för att delta i installationen av president Tadić. Jag tycker att det är viktigt att vi markerar från EU:s sida det goda utfallet av presidentvalet och vår vilja till ett nära samarbete.

Rådet kommer även att diskutera situationen i Bosnien och Hercegovina och den höge representanten Ashdowns nyligen lanserade åtgärdspaket gentemot Republika Srpska. Syftet är att få bort de element som hindrar ett närmare samarbete med krigsförbrytartribunalen, ICTY. De åtgärder som Ashdown vidtagit på senare tid kan ses som drastiska, men de är nödvändiga för att föra Bosnien och Hercegovina närmare europeiska samarbetsstrukturer.

Rådet förväntas även välkomna utnämningen av Søren Jessen-Petersen till FN:s särskilda representant i Kosovo. Det här möjliggör en kraftfull internationell politik gentemot Kosovo och har regeringens fulla stöd.

Låt mig slutligen bara nämna att Sverige har fört fram ambassadör Michael Sahlin som kandidat till posten som Solanas särskilda representant i Makedonien efter dansken Jessen-Petersen. Förhoppningsvis kan ett beslut fattas redan nu i rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser.

Anf.  20  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Då vill jag passa på att säga att jag tycker att det är utmärkt att utrikesministern åker till presidentinstallationen. Jag hade inte noterat detta med Michael Sahlin. Det var roliga nyheter. Vi har efterlyst att vi ska få in duktiga svenskar på diverse poster av operativ karaktär. Vi hoppas att det går vägen.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Afghanistan.

Anf.  22  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Rådet förväntas framför allt behandla EU:s bidrag till valobservation i Afghanistan. Vid det senaste rådsmötet enades man om, i enlighet med kommissionens förslag, att sända en expertgrupp till stöd för valförberedelserna och för valens genomförande. Det fick stöd av alla medlemsstaterna. Även om Sverige i det längsta har förespråkat en traditionell valobservatörsmission – vi menar att en sådan hade varit att föredra – accepterar vi även expertgruppen. Det aktuella säkerhetsläget medger inte en traditionell valobservatörsmission. Vi inser det.

Men vi följer säkerhetssituationen noggrant. Skulle man senare se att läget förbättras öppnas kanske en ny möjlighet att ändra beslutet. Då kommer Sverige aktivt att verka för det.

Parlamentsvalen i Afghanistan kommer att bli senarelagda. Det är bara presidentvalet som kommer att genomföras som planerat. President Karzai har gjort ett uttalande om tidpunkten för val. Före rådsmötet kommer vi troligen att kommentera det i en kort rådsslutsats.

Vid Natotoppmötet i Istanbul blev utvidgningen av ISAF klar. Det innebär klartecken för det svenska bidraget till ISAF att åka till Afghanistan. Det är nu viktigt att den allmänna avväpningsprocessen fortsätter, att krigsherrarna inkluderas i den och att kampen mot narkotika tas på större allvar.

Anf.  23  AGNE HANSSON (c):

Jag välkomnar först regeringens hållning när det gäller valobservationsstyrkan i sin helhet. Det är bra. Hur hårt står det emot regeringens och Sveriges hållning i frågan? Om inte EU sänder en valobservationsstyrka med hänsyn till säkerhetsläget kommer det inte att bli särskilt mycket valobservation kring det valet. Vilka möjligheter finns kvar att nå den position som jag tycker är riktig?

Anf.  24  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Förra gången vi diskuterade Afghanistan vill jag minnas att utrikesministern inte var så tydlig på att Sverige inte stödde förslaget från kommissionen. Jag har för mig att jag ställde en fråga om detta är tillräckligt. Räcker det med experterna? Jag kände att jag inte riktigt fick ett fullödigt svar. Nu får jag en del av förklaringen att Sverige i stället – om jag förstår utrikesministern rätt – hävdar att vi skulle ha en traditionell valobservatörsinsats. Problemet är nu inte själva valet utan att man först måste avgöra om det är möjligt att över huvud taget hålla demokratiska och legitima val. Det var väl därför EU ville skicka en expertgrupp.

Det som är grundproblemet är att vi gör för lite för att säkerställa stabilitet och säkerhet i Irak totalt sett. Då menar jag inte vi i Sverige utan över huvud taget att ett av bekymren vid Natos toppmöte var att det är svårt att få till tillräckligt med resurser för att garantera säkerheten, och samtidigt måste vi fråga oss om inte Sverige skulle kunna göra mer än vad som görs i dag.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Frågan var uppe den 11 juni, och då fanns det en majoritet för regeringens ståndpunkt om en observationsstyrka. I det läget var det inte möjligt enligt kommissionens kompromissförslag.

Anf.  26  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag svarar på båda frågorna i ett sammanhang.

Jag kommer inte riktigt ihåg hur jag uttryckte mig, men vår svenska uppfattning har hela tiden varit att vi helst ser att man skickar en ordinarie mission när valen genomförs. Men vi måste acceptera den bedömning som har gjorts av att det inte är möjligt att göra det för närvarande. Nu är parlamentsvalet uppskjutet, och det blir presidentval. I det här läget har fortfarande ingenting ändrat sig vad gäller bedömningen av säkerhetsläget. Därför är en expertgrupp aktuell.

Eftersom parlamentsvalet är uppskjutet har vi tid på oss att göra bedömningar av hur utvecklingen är. Det görs hela tiden insatser för att förbättra säkerhetsläget. Sista ordet är inte sagt. Man får inta en ståndpunkt i varje läge. Fortfarande är läget att det är kompromissförslaget om en expertgrupp som gäller. Vi kommer att ha anledning att återkomma till frågan när tidpunkten närmar sig.

Nu handlar det om presidentvalet. Då är fortfarande bedömningen att det är en expertgrupp som kan skickas. Vi tycker att det är beklagligt, men vi accepterar kompromissen.

Jag har en känsla av att det var lite rörigt.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Du följer den diskussion som var den 11 juni, nämligen att regeringens linje och önskemål då var en observationsstyrka men att det inte var möjligt då. Då accepterade regeringen detta som det bästa i situationen.

Anf.  28  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vi har inte ändrat uppfattning. Vi har samma utgångspunkt, även om jag inte minns hur jag uttryckte mig förra gången. Det är vår uppfattning att det är självklart önskvärt med en vanlig mission, men vi måste acceptera kompromissen så länge säkerhetssituationen är som den är. Vi har anledning att hela tiden ompröva den.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Det förväntas inte antas några nya slutsatser på kommandet möte? Det är inga nya frågor som behöver förankras i EU-nämnden?

Anf.  30  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Nej.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi informationen.

Vi går vidare. Punkten om Indonesien är struken?

Anf.  32  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja. Indonesien är flyttat till oktobermötet.

Det är fråga om europeisk försvars- och

säkerhetspolitik. Under den punkten ska rådet fatta beslut om en gemensam åtgärd om militär EU-insats i Bosnien och Hercegovina i enlighet med de permanenta EU–Nato-arrangemangen Berlin-plus. En förutsättning är att FN:s säkerhetsråd antar en FN-resolution som välkomnar EU-styrkans övertagande av insatsen. Enligt uppgift kommer FN:s säkerhetsråd att anta en sådan den 9 juli. Den 9 juli är väl i dag?

Regeringen deltar aktivt i förberedelsearbetet av den militära insatsen och stöder den, liksom antagandet av den gemensamma åtgärden, som vi tycker är bra. Åtgärden föranleder regeringen att fatta ett regeringsbeslut om att stödja antagandet. Det sker under förutsättning att regeringen också får stöd av EU-nämnden för den positionen.

När det gäller försvarsmaterielbyrån har ärendet om den gemensamma åtgärden blivit en A-punkt. Det har diskuterats tidigare i samråd med EU-nämnden.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Just det. Det var uppe sist också. Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt vad avser den första delen och även den andra delen, även om den har varit uppe tidigare. Vi hade då inte papperen på bordet, så formellt sett kan det vara bra att klubba det nu.

Då tar vi nästa.

Anf.  34  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det är Sudan. Rådet fortsätter att noggrant följa utvecklingen i Darfur och fredsprocessen över huvud taget i Sudan. Situationen är fortsatt mycket allvarlig. Men samtidigt har nu möjligheterna för humanitära insatser förbättrats. Många har nu kunnat nås med hjälp. Det har blivit bättre på det viset.

Sverige har givit 30 miljoner kronor i humanitärt stöd riktat till Darfur under den senaste månaden, under juni månad. Under hela året har Sverige totalt givit närmare 150 miljoner kronor i bistånd till hela Sudan. Mycket av det stödet är inte öronmärkt, just för att kunna användas där behoven är som störst, bland annat i Darfurområdet.

Ni kan notera att Afrikanska unionens observatörsinsats nu är på plats för att övervaka vapenvilan som ingicks i april. I den insatsen ingår en grupp militärobservatörer från EU. Där ingår också en person från Sverige.

FN kommer också att sända särskild MR-observatör. Det fortsatta arbetet mellan FN, Afrikanska unionen, USA och EU är naturligtvis av central betydelse för att komma vidare.

Utöver ökad internationell närvaro och bistånd åt de nödlidande måste omvärlden sätta krav på Sudans regering, menar vi. Vi måste upprätthålla och stärka det tryck som finns på Sudans regering. Jag har drivit på för att EU ska se framsteg i Darfur. Det är avgörande för att en normalisering av förbindelserna mellan EU och Sudans regering ska kunna vara möjlig. Det lyfts nu fram i de rådsslutsatser som har föreslagits.

Vi kan också notera att i samband med Kofi Annans besök i Sudan i förra veckan förnyade och förstärkte, kan man säga, Sudans regering sitt åtagande från den 8 april att vidta åtgärder för att avväpna Janjawidmilisen. Jag hoppas att vi nu kommer att se konkreta resultat av det här så att regeringens löften faktiskt infrias.

Anf.  35  AGNE HANSSON (c):

Det är klart att det i första hand är viktigt med humanitära insatser, men det är också viktigt att sätta tryck på regeringen. Då är min fråga: Vad är regeringens ståndpunkt när det gäller att diskutera sanktioner via FN i resolutionstexten för att komma framåt? Det visar sig ju att de är väldigt fräcka. De undanhåller även verkligheten vid generalsekreterarens besök i landet, om jag har fattat det rätt.

Anf.  36  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

I FN:s säkerhetsråd diskuteras en text om en tänkbar resolution. Den handlar om kraven på den sudanesiska regeringen och tänkbara påtryckningsåtgärder. Vi tycker att man mycket väl skulle kunna anta den resolutionstexten. Det skulle naturligtvis göra trycket tydligare. Det är alltså en resolutionstext som fortfarande diskuteras i säkerhetsrådet.

Anf.  37  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Det är sommaruppehåll, och vi har inte haft någon förberedande utrikesutskottsdiskussion inför rådsmötet. Jag har läst en tidningsuppgift om att vi har gjort ytterligare svenska åtaganden i Darfur. Jag skulle vilja veta lite mer om vad vi gör nu och om vi avser att bidra med något ytterligare inom en snar framtid.

Anf.  38  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Om frågan gäller Sverige specifikt har vi en person med i den militärobservatörsstyrka som EU skickar. Det är vår direkta medverkan. I övrigt arbetar vi via FN och EU:s aktörer.

Anf.  39  BO KÖNBERG (fp):

Jag tänkte komma tillbaka till det som Agne Hansson tog upp. Det är utmärkt om regeringen tycker att man ska anta den här resolutionen i säkerhetsrådet, men jag fattade inte riktigt hur problemet såg ut i övrigt. Vad är det som hindrar att det kommer fram? Är det problem inom EU på den punkten, eller är det andra länder som är problemet?

Anf.  40  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag kan inte redogöra för vilka i säkerhetsrådet som har vilken ståndpunkt. Jag har bara information om att det pågår diskussioner mellan säkerhetsrådets ledamöter. Jag kan inte redogöra för de olika ländernas ståndpunkter.

Anf.  41  BO KÖNBERG (fp):

Jag har förståelse för det, men jag hoppades att det kanske fanns någonting. Frågan är då: Driver Sverige på åt det här hållet, eller har vi bara meddelat att vi tycker att det är all right?

Anf.  42  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vi trycker på. Det är vår uppfattning att man borde anta den resolutionen.

Anf.  43  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Vi har nu fått svaret att man driver på för en resolution. Samtidigt är militärobservatörerna det enda som EU de facto har i dag. Det är det nya inslaget. Sedan är det sedvanliga humanitära insatser av mer normal karaktär. Egentligen är det nu just mer resolutionsskrivande och orosuttryck än att man de facto är beredd att göra någonting mer konkret. Är det så jag ska tolka den diskussion vi har haft nu?

Anf.  44  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det beror på vad man menar med konkret. Om man inte ser de möten som äger rum och de påtryckningar som görs som konkret handlande är svaret nej. Men jag ser nog det som det viktigaste just nu att ha mycket intensiva politiska kontakter och utöva påtryckningar på den sudanesiska regeringen. De humanitära insatserna är inte bara normala, de är mycket omfattande.

Anf.  45  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

I de politiska diskussioner som har skett har det gjorts vissa genombrott som möjliggör närvaro och också gör att man kanske kan hitta lösningar. Jag ställde frågan för jag hoppas att det förs en diskussion på ministerrådsmötet om hur man mer konkret kan vara beredd i nästa fas att göra mer. Räcker det med militärobservatörerna? Behöver vi göra mer insatser? Behöver vi öka de humanitära möjligheterna? Behövs det också ökat skydd för civilbefolkningens säkerhet? Det är här jag hoppas att Sverige inte bara pratar om att ”EU måste” och ”FN” utan att man också kan säga att vi är beredda att bistå.

Anf.  46  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vi bistår i den humanitära delen såsom jag redogjorde för den. De beslut som i övrigt kan komma att fattas, framför allt av FN, kommer vi att vara beredda att ta ställning till för Sveriges del. En viktig faktor i sammanhanget är att ge stöd till den afrikanska unionen och deras agerande. Vi ser ju dem som mycket viktiga aktörer i det här sammanhanget. Stöd via FN och EU till den afrikanska unionen är en viktig del av strategin för att utöva påtryckningar på den sudanesiska regeringen. Som jag inledningsvis sade följer EU väldigt noga utvecklingen i Sudan och är hela tiden beredd att vidta åtgärder.

Anf.  47  AGNE HANSSON (c):

Det är jättebra att man gör det från EU:s sida. Vi som enskilt land kan agera via FN och den diskussion som är där, men nu är vi ju medlemmar av ett EU som har 25 medlemsstater bakom sig. EU har röst i säkerhetsrådet och kan naturligtvis sätta tryck bakom orden i diskussionerna om en resolution om Sudan. Frågan är då om man över huvud taget diskuterar en gemensam EU-linje i diskussionen i FN och hur Sveriges position är för att driva på för att få in sanktioner i en eventuell sådan resolution.

Anf.  48  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Svaret på frågan om det finns en gemensam EU-position i FN:s agerande är nej. Det finns ingen gemensam. Det är olika länder som agerar vart och ett för sig. Men låt mig understryka, som jag sade, att det internationella samarbetet i den här frågan, samarbetet mellan FN, EU, AU och USA, naturligtvis är centralt i sammanhanget. Det är avgörande att det samarbetet sker. Sverige är aktivt i alla de fora där Sverige har möjlighet att agera.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Vad Sverige kan göra utöver det som EU gör lär väl diskuteras och kan diskuteras i andra sammanhang. Nu gäller det slutsatserna. Där finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Övriga frågor – fanns det några där?

Anf.  50  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja. Vi har fått information om att rådet eventuellt kommer att informeras om läget vid stora sjöarna och på Haiti. Det är Belgien respektive Frankrike som eventuellt kommer att informera om det.

Vi har också fått veta att Mellanöstern kommer upp. När det gäller Mellanöstern är ju situationen på marken fortfarande att det är en hög våldsnivå. Det är dödsoffer på båda sidor. EU måste bidra till att skapa förutsättningar för en ömsesidig vapenvila. Det är i det sammanhanget viktigt att Sverige och EU står fast vid de fem kriterier som vi har enats om vad gäller stöd för ett israeliskt tillbakadragande från Gaza. För oss är kvartettens roll fortsatt central i fredsansträngningarna. Dialogen med både israeler och palestinier måste fortsätta. EU måste verka för att kvartetten bibehåller sin roll i processen och att båda parter tillerkänner kvartetten den rollen.

Det är naturligtvis svårt att få till stånd en vapenvila utan Arafats aktiva medverkan. Det är därför viktigt att Arafat genomför den egyptiska säkerhetsplanen och att de tar den chans som den planen faktiskt innebär.

Solana kommer att resa igen till regionen. Det ger naturligtvis ett nytt tillfälle att tydligt inskärpa hos det palestinska ledarskapet att det är viktigt att det vidtas åtgärder när det gäller säkerhetssituationen.

Vi väntar på den internationella domstolen som i dag kommer att meddela sitt rådgivande yttrande när det gäller de legala konsekvenserna av separationsbarriären. Vi vet inte vad den kommer att säga så jag kan inte kommentera det ännu. Vi hoppas ju att parterna kommer att respektera domstolsyttrandet och beakta det i den framtida processen.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Jag hörde i morse att man hade uttalat sig. Jag vet inte om det var spekulationer att man betraktade det som illegalt. Det var kanske spekulationer.

Anf.  52  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Okej. Det som är redogjort här är redan förankrat i EU-nämnden sedan tidigare.

Anf.  54  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja. Det är inget nytt.

Anf.  55  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Får utslaget om separationsbarriären några konsekvenser över huvud taget? Vad är dess legala status? Kommer EU nu att göra några uttalanden med anledning av detta som hävdar att man ska riva bygget? Jag har svårt att se vad det här de facto får för konsekvenser mer än att det naturligtvis är ett opinionstryck i frågan. Men finns det någon anledning att därmed säga att det var illegalt och därmed försöka tvinga Israel till någonting som gör att man kanske inte lika lätt kan skydda sin egen befolkning?

Anf.  56  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det som man kan hoppas på som ett resultat av ett uttalande – om det nu blir i den riktning som vi hoppas – är att det åtminstone ska råda enighet i den juridiska bedömningen av det hela. Det får man då ta som utgångspunkt i de fortsatta diskussionerna. Det återstår att se om utslaget mottas på det viset att man ser det som ett slutgiltigt avgörande av den juridiska bedömningen av det hela. Jag är inte beredd att över huvud taget ha någon synpunkt på hur man ska gå vidare efter utslaget förrän jag ser på vilket sätt det blir mottaget. Det får bli avgörande för vad vi vidtar för åtgärder med anledning av att det nu finns ett yttrande.

Anf.  57  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Kan det efter det här utslaget bli någon rådsslutsats som tolkar det och som därmed får vissa konsekvenser i EU:s relationer till Israel?

Anf.  58  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det finns inget förslag från ordförandeskapet som vi har kunnat bearbeta och diskutera kring.

Anf.  59  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Jag ställer frågan för att det handlar om en möjlig fredsprocess och att kunna göra någonting åt konflikten. Jag ställer frågan om det är något som skulle underlätta de fortsatta resonemangen eller om man, som utrikesministern också tog upp, behöver kunna samtala med Arafat. Jag vill framföra att jag tror att det utslag som nu kommer inte är avgörande i ena eller andra riktningen, men det kan kanske på något sätt försvåra fortsatta diskussioner eftersom läget är så spänt och så pass allvarligt att det nästan varje dag sker övergrepp. Jag förstår att utrikesministern valde att lägga till att vi får det i dag, men jag vill hävda att man inte efter det här utslaget kan tvinga Israel att sluta med detta projekt. Däremot kan man utöva ett hårdare tryck på att separationsbarriären inte byggs såsom den görs nu i vissa delar. Det är väl mer inslag i det som behöver diskuteras så att man inte rubbar de grundläggande diskussionerna, nämligen Israels rätt att kunna försvara sin egen befolkning.

Anf.  60  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

I den juridiska bedömningen har EU varit överens. Om utslaget blir i enlighet med vad EU:s uppfattning har varit i den frågan är inte situationen förändrad utifrån EU:s utgångspunkter. Det som kan förändra situationen är sättet på vilket detta yttrande mottas av bland annat Israel. Det är det jag vill avvakta innan jag funderar över på vilket sätt vi kan använda yttrandet för att främja en fortsatt utveckling av fredsprocessen.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen. Då är vi klara med Övriga frågor.

Anf.  62  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja, och därigenom hela listan. Jag vill bara kommentera att jag har skickat med ett utkast till en skrivelse med anledning av det initiativ som jag har tagit tidigare när det gäller den internationella rättsordningen. Eftersom nämnden hade blivit informerad tidigare om detta initiativ och vi nu har kommit så långt att vi har gjort ett utkast till den skrivelse som vi tänker gå in med till det arbete som har uppdragits åt kommissionen och Solana att arbeta med ville jag att också EU-nämnden skulle vara informerad om det. Jag hoppas att andra medlemsländer också kommer att komma med den här typen av bidrag för att på det viset ge ett bra underlag för dem som har fått uppdraget inom EU. När vi kommer vidare i det här arbetet återkommer jag till EU-nämnden även i den delen.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Bra. Det tackar vi för. Det finns en lista med troliga A-punkter. Vi godkänner dem.

Vi tackar utrikesministern och medarbetare och önskar en trevlig sommar. Det är sista gången här.

2 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (WTO/Doharundan)

Statssekreterare Lotta Fogde

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 12 och 13 juli 2004

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statssekreterare Lotta Fogde och medarbetare. Det är en punkt som vi har att behandla: WTO och utvecklingsagendan från Doha.

Anf.  65  Statssekreterare LOTTA FOGDE:

Det blir en orienteringsdebatt på rådsmötet på måndag om hur förhandlingarna i WTO går. Den föregås av en informell handelsministermiddag på söndag kväll. Det är inga slutsatser som ska tas, men det är ett ganska aktivt skede i förhandlingarna. Det är främst några medlemsländer som har legat på för att få upp frågorna på rådets dagordning, inte minst Frankrike. Jag tänkte börja med att ge en liten bakgrundsbeskrivning av vad som har hänt i förhandlingarna sedan näringsministern var här senast och redovisade i april.

När WTO:s ministermöte i Cancún i höstas strandade tydde inte mycket på att det skulle hända någonting alls i de här förhandlingarna i år. Men de senaste månaderna har vi börjat se ny aktivitet. Stödet bland WTO:s medlemmar för att fortsätta förhandlingarna har blivit starkare och därmed har det också blivit ökad aktivitet i Genève.

Ansträngningarna är nu inriktade på att försöka nå en ramöverenskommelse vid ett möte i WTO:s allmänna råd, alltså de ambassadörer som representerar WTO-länderna i Genève. Det handlar om att nå en ramöverenskommelse vid ett möte som de har i slutet av juli. Tanken med en sådan ramöverenskommelse är att i princip göra det jobb som skulle ha gjorts i Cancún fast nu med färre detaljer och kanske lite mindre omfattande. Det är samma nyckelfrågor det handlar om som stod på dagordningen i Cancún. Det handlar om att slå fast ramar som ska styra vad som får lov att komma upp i en slutförhandling i WTO-förhandlingarna. En slutförhandling kan också ta några år men då kommer man i alla fall ytterligare ett steg på vägen som vi skulle ha gjort redan i höstas.

De frågor som det handlar om är samma som vi diskuterade i Cancún. Det är jordbruket, industrivaror och de så kallade Singaporefrågorna. Dessa är fyra stycken: Handelsprocedurer, som vi prioriterar från svensk sida, insyn i offentlig upphandling, handel och konkurrens och handel och investeringar. Den sista frågan som också är uppe och som det behöver slås fast ramar för är särbestämmelser för u-länderna.

Trots att stämningsläget är bättre nu än det var efter Cancún och nästan alla talar om vikten av att nu komma framåt är det ändå osäkert om det blir så. Oenigheten i sak är fortfarande stor mellan WTO-länderna. Att försöka få till stånd en överenskommelse i juli betraktas som sista chansen innan de stora aktörerna USA och EU blir handlingsoförmögna för ett tag framöver, USA på grund av att de har presidentval och EU på grund av att kommissionen byts ut i höst.

Jordbruket är den centrala fråga som nu förhandlas och behöver vara del av en ramöverenskommelse. Här har EU under våren äntligen, måste jag säga, tagit initiativ. Handels- och jordbrukskommissionärerna skickade ett brev under våren och erbjöd sig att fasa ut EU:s exportsubventioner för alla jordbruksprodukter under förutsättning att alla andra länders olika varianter av exportstöd också tas bort. Det här är en mycket positiv signal och någonting som vi har efterlyst från svensk sida väldigt länge, att EU visar ledarskap i de här förhandlingarna såsom det anstår en ekonomisk stormakt. Vi har lidit av att EU har blivit inträngt i ett hörn i flera år i de här förhandlingarna. Alla andra har ställt krav, och EU har inte rört sig över huvud taget. Det här är en stor och viktig förändring i EU:s beteende som vi välkomnar.

Erbjudandet har skapat ny dynamik i förhandlingarna, men det är fortfarande ovisst om andra aktörer kommer att kunna matcha EU:s erbjudande och om det därmed kommer att kunna gå fram till en överenskommelse. Det finns också två andra delar av jordbruksförhandlingen som man måste komma överens om. Det handlar om marknadsöppningar och hur stora de ska vara och om interna stöd, alltså subventioner även internt som inte syftar till export, och hur stora de ska få vara och villkoren för dem.

EU har också visat ökad kompromissvilja när det gäller de så kallade Singaporefrågorna. Från början är det EU som har satt alla fyra på dagordningen. EU är nu beredd att acceptera att inleda förhandlingar på bara två av dem, möjligen bara en. Det verkar finnas bäst förutsättningar att få i gång förhandlingar om handelsprocedurer. Det kan vi vara glada för från svensk sida eftersom det är den fråga som vi har prioriterat. Men även frågan om insyn i offentlig upphandling tycker vi är viktig och hoppas att det ska gå att få förhandlingar på den. Men det är högst osäkert. När det gäller frågorna om konkurrens och investeringar bedöms de i dag som politiskt omöjliga att få till stånd förhandlingar om i den här omgången av WTO-förhandlingarna.

Sedan har vi de andra huvudfrågorna, industrivaror och särbestämmelser för u-länder. I båda de förhandlingarna går det trögt, men det har nog också att göra med att så mycket fokus nu ligger på jordbruksfrågorna. Det är möjligt att om det lossnar där får det effekter också för de andra frågorna.

För vår del är det viktigt att bevaka att en överenskommelse i juli inte sker på bekostnad av industrivarufrågorna. Marknadstillträde för industrivaror är väldigt viktigt för svenskt näringsliv. Vi har stora både export- och importintressen. Därför gäller det att se till att en sådan här ramöverenskommelse inte blir alltför urvattnad.

När det gäller de mer utvecklingsrelaterade frågorna har EU på sistone erbjudit de allra fattigaste u-länderna inom den så kallade G90-gruppen väldigt stor flexibilitet. Det handlar om att de ska kunna dra nytta av andra länders marknadsöppningar utan att behöva göra några nya åtaganden själva.

På rådsmötet på måndag och på den informella handelsministermiddagen kvällen innan kommer kommissionen och medlemsländerna att ge sin syn på läget och förutsättningarna att nå en ramöverenskommelse i slutet av juli. Ett antal länder med Frankrike i spetsen är bekymrade över EU:s kompromissvilja, framför allt på jordbruksområdet. De vill gärna se till att kommissionen tvingas backa tillbaka några steg.

Vår bedömning från regeringens sida är att om det ska bli någon ramöverenskommelse är det precis det motsatta som behövs. Vi välkomnar den ökade flexibilitet som kommissionen har visat och som har bidragit till att EU:s position har förbättrats och förhandlingsklimatet faktiskt också har blivit lite mer positivt. Vi kommer därför att ge stöd för kommissionens förhandlingsarbete och verka för att det inte ska sättas upp några begränsningar som minskar kommissionens möjligheter att göra ytterligare kompromisser, framför allt på jordbruksområdet. Vi tror att sådana kompromisser kommer att bli nödvändiga, inte minst för att få andra att kompromissa på sina håll. Vi hoppas att det ska gå att få stöd för en sådan linje bland flertalet EU-länder. Vi tror att det är viktigt att mota tillbaka försöken från Frankrike och andra att nu snäva in kommissionens handlingsutrymme.

Anf.  66  PER BILL (m):

Herr ordförande! Det här är ju försiktigt positivt, tycker jag. Naturligtvis ska vi se till att kommissionen inte har några begränsningar. Vi ska åtminstone jobba för detta. Jag höll på att säga att när man i Frankrike börjar bli orolig visar det att det har gått åt rätt håll. Det är väl ett lackmustest på att vi verkligen inte bara har ord utan att det är lite konkret i det också.

Jag har två frågor. Den ena är: Hur skulle en tidslinje se ut om vi får den här överenskommelsen i juli? Hur skulle tidslinjen förskjutas om vi inte får det? Det är den ena.

Den andra frågan rör tjänstehandeln. Hur ser läget ut där?

Anf.  67  AGNE HANSSON (c):

Herr ordförande! Det är bara att hälsa med tillfredsställelse att det börjar röra på sig igen när det gäller Cancún. Jag fick delvis svar på min fråga som är: Vad är bakgrunden till att Frankrike nu har väckt den här frågan? Man kan ju förstå att de inte vill hänga med här. Min fundering är då, samtidigt som jag vill ge fullt stöd åt regeringens position i den här frågan, vilka andra länder som stöder detta och hur starkt bakåtsträvande stöd det finns i nuvarande läge i förhandlingssituationen. Jag tror att det är viktigt att vi fortsätter att driva på här för att ge rättvis konkurrenskraft och möjligheter på jordbruksområdet också för u-ländernas del.

Anf.  68  HILLEVI LARSSON (s):

Varje framsteg är ju välkommet här med tanke på hur trög processen är. Det skulle vara intressant att höra hur ni bedömer vilken sida de nya östeuropeiska medlemsländerna kommer att välja. Kommer de att underlätta eller försvåra detta? Eller är det en väldigt splittrad bild?

Sedan nämnde du hastigt att konkurrens och investeringar var helt omöjligt. Jag tror att det är bra nog om man lyckas på andra områden, men jag skulle gärna vilja veta lite mer om vad man skulle vilja göra på det området om det var möjligt och varför det är så trögt just på det området.

Anf.  69  KARIN PILSÄTER (fp):

Jag undrar var vi har våra kompisar nu. Hur förbereder man för att få ihop en så stark kompromissvillig grupp som möjligt?

För formens skull vill jag säga att vi givetvis står inte bara bakom utan framför regeringen i denna fråga.

Anf.  70  Statssekreterare LOTTA FOGDE:

Om det inte blir någon överenskommelse nu i juli tror jag att det finns skäl att vara genuint orolig för vad som ska hända med den här förhandlingen och om det över huvud taget kommer att gå att nå några ambitiösa resultat inom överskådlig tid. Risken är det att blir åtminstone något års stiltje. Sedan får man se hur läget i världen ser ut då. Det vore väldigt oroande för hela WTO:s funktion om det inte går i mål.

Jag vill understryka att även om jag låter positivare nu än vad vi har låtit på länge är det ingalunda i hamn. Det finns stora orosmoln. Det kan mycket väl gå så, och i så fall står vi inför en situation där vi får fundera igenom om det finns några nya grepp för att få det här på spåret igen. Det blir kanske en intressant knäckfråga för en ny EU-kommissionär.

Om det blir en uppgörelse talas det om att eventuellt flytta slutdatumet för hela förhandlingen. Det slutdatum som sattes i Doha var ju den 1 januari 2005. Det bedöms nu som helt orealistiskt. Det talas om att eventuellt flytta fram det ytterligare ett år, men jag vill understryka att det inte finns någon enighet om detta än. Det har inte förts några ordentliga diskussioner om detta i WTO-kretsen. Det är en fråga som kommer upp härnäst på dagordningen om man lyckas med en ramöverenskommelse. Lyckas man inte med det vet jag inte om det ens blir en sådan diskussion. Då faller allting samman.

Tjänstehandeln har ingen framträdande roll i de diskussioner som förs nu. Det enda man kan förvänta sig att en sådan här ramöverenskommelse innehåller på det området är en uppmaning till de länder som ännu inte har kommit in med några bud på det området att göra det. Jag tror att det i dagsläget bara är runt 40 länder som har lämnat bud. Det finns ytterligare en stor potential i den förhandlingen.

Det är en mycket splittrad bild när det gäller de nya medlemsländerna. Jag tror att man kanske kan besvara den frågan genom att också ta ställning till Agne Hanssons fråga om vilka andra medlemsländer som Frankrike får stöd av. De verkar vara rätt duktiga på att mobilisera åtminstone några i den nya medlemskretsen. Jag tänkte be Daniel Blockert, som är jordbrukshandelshandläggare på enheten för internationell handel på UD, att säga något om vilka länder som stöder Frankrike och deras motivation för det.

Anf.  71  Kanslirådet DANIEL BLOCKERT:

Det är precis som statssekreteraren säger en ganska splittrad bild. Många länder har ju naturligtvis särskilda hjärtefrågor som de värnar om. Därför är det svårt att säga någonting generellt, men om man ska förenkla ordentligt kan man väl säga att bilden ser ut ungefär som den brukar göra på jordbruksområdet, det vill säga att det finns en ganska tydlig uppdelning mellan nord och syd i förhandlingarna. De sydliga länderna värnar producentintressen mer, medan de nordliga länderna har en liberalare linje. De nya medlemsländerna har tyvärr generellt hamnat närmare de sydliga länderna och värnar producentintressen.

Det finns en rad olika orsaker till det. En orsak är naturligtvis att de nya medlemsländerna, som nämnden säkert är väl bekant med, fasas in i jordbrukspolitiken. Det betyder att de inte har riktigt samma stödnivåer som de gamla medlemsländerna har. Det gör att de kanske är lite känsligare för att stöden skärs ned när de känner att de har en konkurrensnackdel jämfört med de gamla medlemsländerna.

Sedan bedömer jag utifrån jordbrukssidan att det finns en viss rörelse bland de nya medlemsländerna. Det finns en debatt i flera av dessa länder om priser på jordbruksvaror. Jag vet att man i flera av medlemsländerna har blivit ganska upprörd över att bananpriserna har höjts ungefär tre gånger sedan man blev EU-medlemmar. Det finns en del andra viktiga produkter, som ris, som också har blivit ganska mycket dyrare. Det finns en diskussion i de här länderna om att jordbrukspolitiken är besvärlig för deras konsumenter. Jag tror att detta är en förändringsprocess, men än så länge får man nog säga att de flesta har hamnat i det mer konservativa lägret.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  72  Statssekreterare LOTTA FOGDE:

Jag ska svara på de övriga frågorna också från Hillevi Larsson och Karin Pilsäter. Vilka är våra kompisar nu? Inom EU-kretsen är det de gamla vanliga liberalerna i de här frågorna, >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Det är vi som främst får försöka att agera på söndag och måndag för att ge kommissionen stöd. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

När det gäller WTO i stort är det en ny och intressant situation att tillhöra en grupp som är ledande. Vi har inte varit bortskämda med det under de senaste åren. Det är rätt avslöjande, när EU för en gångs skull nu tar initiativ, att se hur de andra reagerar. Det är noterbart att USA har stora problem. De har tidigare kunna gömma sig bakom EU. Det är också väldigt intressant att se hur den nya starka u-landsgrupperingen, G20, agerar. De har problem att leverera motsvarande generositet som EU nu har gjort. De allra fattigaste, den så kallade G90-gruppen, har svårt att samla sig över huvud taget. Det är ett stort bekymmer för den här förhandlingen att många av dem verkar vara bekymrade över framsteg över huvud taget. De betraktar allting som problem därför att deras möjligheter att implementera är så små. Det gör att även sådana frågor som främst är av intresse mellan i-länder blir svåra att driva.

Det ska bli spännande att se hur det går. Jag tror att om det går att komma överens om en sådan här ramöverenskommelse eller ej blir lite av testet på de andra parterna. Det känns i alla fall bra att för en gångs skull kunna säga att vi tror att EU nu gör vad EU borde göra. Jag hoppas att EU kan fortsätta med det. Om det sedan inte går, var det åtminstone inte EU:s fel den här gången, och det känns bra tycker jag.

Konkurrens och investeringar är frågor som vi har tyckt att det är viktigt att nå globala avtal om därför att det skulle vara bra att ha regler som är gemensamma. När nu investeringsflödena och handeln öppnas alltmer genom olika WTO-avtal är det klart att avtal som också reglerar hur den här ökade handeln ska gå till och på vilka villkor det ska ske – ett konkurrensavtal skulle ju ta sikte på det – skulle vara väldigt värdefullt. Tyvärr ser de flesta u-länder inte värdet av detta. Jag tror att det kanske är alltför abstrakt och alltför avlägset för många av dem. De ser bara problemen i att behöva införa nya lagar och nya kontrollmekanismer. Det är väldigt sorgligt att det är det perspektivet som blir allenarådande. Det är också det som ligger bakom att detta inte är politiskt möjligt i dag. Men det är väl ett uttryck för deras extremt trängda situationen att de inte har kraften att se lite längre och se att de också skulle kunna ha nytta av att vi reglerar de här frågorna gemensamt i WTO-avtal.

Sedan är nog många också oroliga för att EU och USA ska kunna använda den här typen av förhandlingar om investeringsregler och konkurrensregler till att bara främja sina egna intressen. Det finns väl en osäkerhet om var en sådan förhandling skulle hamna som också ligger bakom att man inte vill ta risken. Från svensk sida tror vi att många u-länder skulle kunna ha stor nytta av detta, men de vågar inte.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Tack så mycket! Lycka till!

3 §  Ekofin (Budget)

Statssekreterare Curt Malmborg

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 16 juli 2004

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statssekreterare Curt Malmborg med medarbetare välkomna. Nu gäller det Ekofin och budgeten.

Varsågod!

Anf.  75  Statssekreterare CURT MALMBORG:

Tack för det! Det är ett Ekofin-möte nästa fredag om EU-budgeten. Med mig här har jag Johan Krafft och Anna Håkanson som ska hjälpa mig. Jag tänkte ge en ganska kort och översiktlig redovisning av ärendet. Sedan utgår jag ifrån att ni vill ställa frågor.

Ni har fått ut ett material med bilder. Jag tänkte ha det som grund för min föredragning.

Den första bilden handlar om EU:s budgetprocess. Jag tänker inte gå in på den i detalj. Den känner ni väl. Ni vet också att det är en komplex process där rådet, kommissionen och parlamentet i slutändan ska enas.

Vi har två rådsmöten under året som behandlar budgeten för nästkommande år. Det är dels ett här i juli, och dels ett i november. Jag tror att man kan säga att erfarenheten är att det här sommarmötet får karaktären av förpostfäktning där man berättar om sina olika ståndpunkter. Sedan blir det riktigt allvar till hösten på novembermötet.

I år är det lite speciellt. Budgetutskottet från parlamentet som deltar är inte med säkerhet av samma sammansättning som det som kommer att vara i november. Det gör väl ytterligare att det blir mest förpostfäktning.

Inledningsvis ska jag också säga, och det har jag sagt förut till EU-nämnden, att mönstret upprepas från år till år. Det finns nästan en ritual här när man begär medel kan jag säga. Kommissionen kommer med sitt budgetförslag. Inte sällan tar de i ganska mycket och vill ha kraftiga ökningar. Parlamentet har en benägenhet att ligga ganska nära detta, medan rådet vill dra ned kraftigt. Hittills verkar mönstret upprepa sig, och jag återkommer till det.

Nästa bild visar det förslag som är en av utgångspunkterna för mötet, nämligen kommissionens budgetförslag. Inom parentes ser ni ökningstakten från budgeten förra året i procent räknat. Om ni går nedåt där ser ni rubriken ”Totalt”. Där ser ni att kommissionen vill öka åtagandeanslagen med drygt 5 % och betalningsanslagen med närmare 10 %, 9,8 %.

Som en viktig punkt vill jag nämna att i kategori nummer fyra upprepas också en sak som har hänt tidigare år. Där vill kommissionen överskrida det tak som finns. Men det kan man naturligtvis inte göra utan att anvisa finansiering, och den finansiering som kommissionen vill ha för att överskrida det taket är det så kallade flexibilitetsinstrumentet. Det har jag också nämnt för EU-nämnden många gånger tidigare. Det tillhör tyvärr ritualen. Det är en post som finns utanför budgeten, en sorts reserv till reserven, som kommissionen har en benägenhet att vilja använda ganska tidigt.

Låt oss titta på de här siffrorna i kommissionens förslag för betalningsanslagen. De motsvarar 1,03 % av medlemsstaternas BNI. Det kan jämföras med hur det ser 2004. Då är det 0,99 %. Den siffran har Sverige och fem andra länder sagt bör ha ett maxtak på 1 % när vi ska diskutera EU:s långtidsbudget. Men kommissionens förslag ligger alltså över den siffran.

Nästa bild visar översiktligt vilka orsaker det är som ligger bakom den här ganska kraftiga ökningen som kommissionen föreslår. Det är klart att utvidgningen spelar en roll här, men också jordbrukspolitiken och jordbruksreformen. Jordbruksreformen, som har beslutats om, ger kostnader i närtid men förhoppningsvis besparingar på längre sikt.

Strukturfonderna är också ett återkommande tema i diskussionen mellan kommissionen och rådet. Här har nu kommissionen räknat med att de åtaganden man har gjort ska falla ut till betalningar. Det är ganska naturligt att anta det, men erfarenheten visar att det inte blir så här. Det är kanske bara 80 % som går ut till betalningar. Här har kommissionen räknat med en ganska dramatisk förändring. Man räknar med att uppemot 95 % av de åtaganden som man har gjort ska falla ut till betalning.

Nästa bild har rubriken ”Viktiga frågor i EU-budgeten”. Det är vad den så kallade budgetkommittén har som förslag.

Budgetkommittén lägger fram ett förslag till rådet. Det har som övergripande princip att få ned den här stora ökningen, kort och gott. Som jag sade är budgetrådet mer restriktivt i sin hållning. Det har den här budgetkommittén gjort på så sätt att man har dragit ned Kategori 1, jordbruksutgifterna. Man har dragit ned generellt med 1 miljard. Man har tittat på väldigt stora anslag och gjort en generell neddragning. Samtidigt säger man: Okej, visar det sig att det behövs mer pengar får man gå in med en ändringsbudget. Men det är bättre att, vis av erfarenheten, budgetera lite försiktigt inledningsvis.

Samma resonemang förs om Kategori 2, strukturfonderna, där vi ju har haft ett strukturfel, skulle jag vilja säga. Nästan jämt har detta varit kraftigt överbudgeterat, vilket lett till att medlemsstaterna fått pengar tillbaka. Det kan vara trevligt, men i princip innebär det ju att medlemsstaterna har lånat ut pengar till EU-systemet.

I Kategori 3, som handlar om inre åtgärder, är det också en sänkning. Där har budgetkommittén pekat på vissa saker, som inköp av oljesaneringsfartyg, som kommissionen vill göra. Det fanns med förra året också. Det säger budgetkommittén är en uppgift för medlemsstaterna. Det är ett exempel på en neddragning.

Vidare har vi Kategori 4, som handlar om externa åtgärder. Där är det ju väldigt viktigt att inte överskrida taket, att alltså inte använda det här flexibilitetsinstrumentet som jag nämnde. Även här sker en neddragning av de ökningar som kommissionen vill ha. Budgetkommittén har lagt fram detta på ett sådant sätt att det är geografiskt rättvist. Det är proportionellt gentemot de geografiska program som finns.

Anslagen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken vill kommissionen dra ned på, men det vill inte budgetkommittén göra. Den pekar på viktiga polisinsatser i Makedonien, polisutbildning med mera i Irak och observationsinsatser i Sudan. Det gör att man inte ska dra ned utan höja i förhållande till kommissionens förslag.

Kategori 5, det är administrativa utgifter, handlar ju mycket om tjänster som ska inrättas inom EU-systemet. Det är självklart att utvidgningen gör att det finns behov av fler tjänster. Här är skillnaden inte så jättelik. Jag tror att det är så att kommissionen vill ha 700 tjänster. Budgetkommittén föreslår 680. Det är ytterligare en liten neddragning.

Sista bilden, som sammanfattar vad budgetkommitténs paketuppgörelse innebär, visar om vi tittar på det totalt att åtagandeanslagen ökar med 4,1 % och att betalningsanslagen ökar med 5,4 %, att jämföra med kommissionens nästan 10 % som jag sade. Det är en halvering, och den sker på det sätt som jag har redovisat, neddragning på i stort sett varje kategori.

Om det blir som budgetkommittén vill motsvarar betalningsanslagen 0,99 % av ländernas BNI och inte 1,03 %, som kommissionen hade föreslagit.

Sverige har aktivt medverkat i det här arbetet i budgetkommittén. Visst skulle vi vilja vara ännu mer restriktiva, men det handlar ändå om att få en kvalificerad majoritet. Vi tycker att det är en bra kompromiss som har uppnåtts. Vi vet att det finns en kvalificerad majoritet för det här. Det är några länder som i det förberedande arbetet har haft synpunkter till exempel på jordbrukssidan. Det tillhör också ritualen att Frankrike och Irland som stora jordbruksländer har detta. Men vi tror inte att de ska rösta emot i rådet.

Vi tycker att det här är en bra grund att utgå från, och vi skulle vilja få den förankrad hos EU-nämnden.

Anf.  76  BJÖRN HAMILTON (m):

Under min kommunala tid, och det var inte så länge sedan, fick vi inte göra av med 1,5 % eller 2 % mer nästa år än vad vi gjort av med föregående år. Man blir lite förskräckt, tycker jag, när man ser de här siffrorna och de kostnadsökningar som ändå ligger i budgetförslagen. Det skulle kanske vara lite mer kommunalmän i EU-sammanhanget.

Jag uppskattar i alla fall att regeringen ändå intar en restriktiv hållning och försöker pressa de här kostnaderna så gott det går. Framför allt tycker jag att man kan ha sina synpunkter på både jordbrukssidan och strukturfonderna.

Jag har en fråga om något som intresserar mig speciellt. Det är anslaget till externa åtgärder, de yttre åtgärderna typ framför allt Afghanistan och Irak. Skulle statssekreteraren kunna fördjupa det en aning? Det gäller till exempel just situationen i Irak, hur den påverkar den här budgeten och hur man löser det.

Anf.  77  KARIN PILSÄTER (fp):

Självklart hade vi önskat att man hade kommit betydligt längre både när det gäller att begränsa utgifterna och när det gäller att göra förskjutningar. Men så här långt är det här bättre än det som har kommit innan, och vi stöder regeringens hållning i den här frågan.

Anf.  78  INGVAR SVENSSON (kd):

Jag vill också uttala stöd för den linje som regeringen har.

Anf.  79  Statssekreterare CURT MALMBORG:

Jag tackar för stödet. Jag understryker att vi naturligtvis gärna skulle vilja se att det var ännu mer restriktivt, men det handlar ju om att få en majoritet för detta.

Den konkreta frågan gällde de externa åtgärderna. Jag nämnde lite om det. Just Irak är undantaget från de neddragningar som görs över huvud taget. Det är ett viktigt krav som vi från svensk sida har ställt att vi måste prioritera bättre, och då är till exempel Irak högprioriterat.

I övrigt ska man komma ihåg en sak när det gäller externa åtgärder. Om jag använder uttrycket ”neddragning” är det i förhållande till kommissionens förslag. Det handlar ju faktiskt om ökningar även på den sidan, och Irak är alltså över huvud taget undantaget från alla neddragningar.

Anf.  80  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Jag tillhör ju den gruppering som inte så gärna ger regeringen något stöd i den här frågan, för jag tycker att det här, som du nämnde, fortfarande handlar om en ökning. Speciellt när det gäller jordbrukspolitiken ser jag detta som närmast en katastrof för vår del i Sverige. Jag tillhör den gruppering som gärna skulle kunna tänka sig åternationalisering av en del av de här bitarna. Det är ju så att jag är miljöpartist och synnerligen restriktiv.

Vad jag hoppas på är den där sista kommentaren som statssekreteraren fällde, nämligen att vi skulle vilja gå lite längre i fråga som besparingarna. Jag hoppas verkligen att ni lyckas med det. Då skulle jag kunna tänka mig att vara med och stödja detta.

Anf.  81  MAJLÉNE WESTERLUND PANKE (s):

Jag skulle i det här sammanhanget vilja ställa en fråga som ligger lite utanför själva budgetarbetet men som dock tangerar det. Det talades ju om att man förde diskussioner om att införa någon form av nettoavgiftstak i EU, vilket skulle gynna Sverige. Jag undrar om de diskussionerna har gått framåt.

Anf.  82  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

I Vänsterpartiet hade vi kanske också hoppats på en mer restriktiv linje, men jag tycker ändå att regeringen gör det så bra som möjligt. Det är en kompromisslösning som är ganska bra. Sedan kan det tydligen bli så att parlamentet höjer det här och att det sedan i andra läsningen kanske blir ytterligare svåra förhandlingar.

Du nämnde det här om strukturfonderna. Vi vet väl alla att det är så att mycket av strukturfonderna är kvar. 80 % brukar kanske användas. Kan ni se hur prognosen ser ut för 2004? Är det så att man använder så mycket av strukturfonderna eller är det mycket som kommer tillbaka till medlemsländerna?

Anf.  83  AGNE HANSSON (c):

Det här är väl en rimlig kompromiss som vi också kan stödja. Min fråga är: Vad händer om man till exempel har dragit ned så kraftigt som 10 miljarder euro på betalningar i förhållande till åtaganden vad gäller strukturfonderna? Vad skulle hända om man så att säga får större genomslag i strukturfonderna och betalningarna skulle överstiga det man säger i budgeten? Låt oss säga att man skulle uppfylla 90 % av åtagandena i stället för 80 %, som man nu har antagit.

Anf.  84  Statssekreterare CURT MALMBORG:

Jag kommenterar inte synpunkterna, tror jag. Där verkar vi ha samma uppfattning.

Nettobidragstak är en fråga som har att göra med nästa finansiella perspektiv, Agenda 2007. Sverige driver linjen att vi måste ge oss i kast med jordbruksutgifterna och strukturfonderna och att man dessutom bör införa någon mekanism så att länder inte kan bli hur stora nettobidragsgivare som helst. Jag går inte in på den tekniska konstruktionen av detta. Det kan nog Johan Krafft göra i så fall.

Vi tycker att vi har fått ett hyfsat gehör i kommissionen för själva grundfilosofin. Vi är förhoppningsfulla om att vi ska kunna få ut något av detta, men det avgörs alltså i samband med diskussionen om nästa långtidsbudget. Det är väldigt för Sverige, eftersom vi är en av de allra största nettobidragsgivarna.

I fråga om strukturfonderna är det helt riktigt att 80 % har gått till betalning. Kommissionen räknar nu med en dramatisk förändring till 95 %. Vi tror att det nog kommer att vara så att det blir bättre i den meningen att mer faller ut till betalning. Men det kommer inte att röra sig om dessa 95 %. Skulle den situationen uppstå att man har budgeterat för lite får man antagligen helt enkelt gå in med en ändringsbudget. Men vi tycker alltså att det är helt fel modell att lägga på pengar. All erfarenhet visar ju att det är miljardtals kronor som ges tillbaka till länderna. Det är som sagt trevligt i sig, men det är fel. Det innebär att vi har lånat ut pengar till systemet.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Tack så mycket och lycka till. Trevlig sommar!

Innehållsförteckning

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 3

Anf.  9  AGNE HANSSON (c) 3

Anf.  10  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 3

Anf.  11  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 4

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 4

Anf.  14  BO KÖNBERG (fp) 4

Anf.  15  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 4

Anf.  16  BO KÖNBERG (fp) 5

Anf.  17  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 5

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  19  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 5

Anf.  20  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 6

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  22  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 6

Anf.  23  AGNE HANSSON (c) 6

Anf.  24  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 6

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  26  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 7

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  28  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 7

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  30  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 8

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  32  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 8

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  34  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 8

Anf.  35  AGNE HANSSON (c) 9

Anf.  36  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 9

Anf.  37  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 9

Anf.  38  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 9

Anf.  39  BO KÖNBERG (fp) 9

Anf.  40  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 10

Anf.  41  BO KÖNBERG (fp) 10

Anf.  42  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 10

Anf.  43  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 10

Anf.  44  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 10

Anf.  45  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 10

Anf.  46  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 10

Anf.  47  AGNE HANSSON (c) 11

Anf.  48  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 11

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  50  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 11

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  52  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 12

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  54  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 12

Anf.  55  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 12

Anf.  56  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 12

Anf.  57  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 12

Anf.  58  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 13

Anf.  59  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 13

Anf.  60  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 13

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  62  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 13

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 13

2 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (WTO/Doharundan) 14

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  65  Statssekreterare LOTTA FOGDE 14

Anf.  66  PER BILL (m) 16

Anf.  67  AGNE HANSSON (c) 16

Anf.  68  HILLEVI LARSSON (s) 16

Anf.  69  KARIN PILSÄTER (fp) 17

Anf.  70  Statssekreterare LOTTA FOGDE 17

Anf.  71  Kanslirådet DANIEL BLOCKERT 17

Anf.  72  Statssekreterare LOTTA FOGDE 18

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 19

3 §  Ekofin (Budget) 20

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  75  Statssekreterare CURT MALMBORG 20

Anf.  76  BJÖRN HAMILTON (m) 22

Anf.  77  KARIN PILSÄTER (fp) 22

Anf.  78  INGVAR SVENSSON (kd) 22

Anf.  79  Statssekreterare CURT MALMBORG 23

Anf.  80  LEIF BJÖRNLOD (mp) 23

Anf.  81  MAJLÉNE WESTERLUND PANKE (s) 23

Anf.  82  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 23

Anf.  83  AGNE HANSSON (c) 23

Anf.  84  Statssekreterare CURT MALMBORG 24

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 24