Fredagen den 8 oktober 2004

EU-nämndens uppteckningar 2004/05:3

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser

Utrikesminister Laila Freivalds

Återrapport från ministerrådsmöte den 13 och 14 september 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 11 och 12 oktober 2004

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar er välkomna och förklarar dagens sammanträde öppnat. Vi kan be utrikesministern att komma in.

Jag hälsar utrikesministern välkommen. Vi har först allmänna frågor. A-punktslistan har delats ut till ledamöterna.

Anf.  2  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ursäkta, ordföranden, vill ni inte ha en avrapportering?

Anf.  3  VICE ORDFÖRANDEN:

Förlåt, jag är lite ringrostig. Då ber jag utrikesministern att börja med en återrapport.

Anf.  4  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det kanske i och för sig inte är så mycket som jag behöver säga eftersom ni har fått en skriven rapport. Många av de frågor som var uppe förra gången är uppe igen. Men för ordningens skull ska jag ändå säga någonting.

När det gäller långtidsbudgeten presenterade ordförandeskapet en arbetsmetod för hur diskussionen framöver skulle kunna ske. Det fanns en viss kritik mot den, men man blev ändå överens om att ge stöd till ordförandeskapets speciella arbetsmetod eftersom den ger alla medlemsstater möjlighet att framföra sina prioriteringar inom alla verksamhetsområden. Jag återkommer till detta när denna dagordningspunkt kommer upp.

När det gäller Sudan beslutades att skicka en undersökningskommission för att utröna hur EU lämpligen kan bistå den afrikanska unionen. Vi enades också om att fortsätta ställa krav på Sudans regering och på rebellgrupperna. Även denna fråga återkommer jag till senare i dag.

Vi diskuterade läget i Storasjöregionen och uppmanade ledarna i Kongo och Burundi, men också i Rwanda och Uganda, att fortsätta genomförandet av de olika fredsavtal som dessa länder har ingått.

En diskussion hölls också om MONUC:s mandat. Jag återkommer även i den delen i dag.

Vi diskuterade utvecklingen i Irak och möjligheten att finansiera den skyddsstyrka som ska svara för FN:s säkerhet. Kofi Annan har ställt en fråga, och det pågar nu en dialog mellan EU och AU hur bidraget från EU ska kanaliseras till FN.

Frågan om Iran diskuterades vid lunchen. Man framhöll att IAEA:s styrelsemöte i november kommer att vara avgörande för den fortsatta hanteringen av frågan. Och Iran är tillbaka på dagordningen den här gången också.

Rådsslutsatser antogs om Vitryssland. Det underströk vikten av att EU noga följer utvecklingen i samband med val och folkomröstning där.

Rådet beslutade att låta Burma delta i Asientoppmötet men på en lägre nivå än statschefsnivå. Om Burma inte uppfyller de krav som EU har ställt fram till mötet, och mötet pågår just nu, kommer sanktionen att skärpas. Detta hanteras i dag som en A-punkt och finns med på A-punktslistan.

Anf.  5  VICE ORDFÖRANDEN:

Ingen begär ordet med anledning av återrapporten. Då lägger vi den till handlingarna.

Vi går över till det kommande ministerrådsmötet.

Vi kan ta A-punktslistan på slutet så att ledamöterna kan läsa igenom den under mötet.

Anf.  6  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Beträffande resolutioner och beslut som har antagits i Europaparlamentet tänkte jag inte säga någonting.

Nästa fråga gäller förberedelser inför Europeiska rådet den 5 november. Där har ordförandeskapet föreslagit att mötet ska ägnas åt ett antal frågor, nämligen vissa aspekter på Lissabonstrategin, ett nytt program för det fortsatta samarbetet i rättsliga och inrikes frågor och det så kallade Tammerfors II-programmet. En tredje fråga blir en diskussion om hur kommunikationen i Europafrågor kan förbättras. En fjärde fråga är utvidgningen. Till slut handlar det också om vissa frågor som rör de externa relationerna. Detta framgår av ett första utkast till kommenterad dagordning som ordförandeskapet nyligen skickade ut. Det har vi också skickat till nämnden.

Från svensk sida har vi inga invändningar mot detta upplägg och inte heller mot de dagordningspunkter som ordföranden har föreslagit. Som ni har sett är ordförandeskapets första textutkast mycket kortfattat. Och vid rådsmötet på måndag tror vi att det bara blir en kort inledande diskussion. Detta ärende kommer vid GAERC den 2 november. Då blir det säkert en mer ingående diskussion.

Det viktiga arbetet med Tammerfors II kommer att behandlas särskilt vid en föredragning för EU-nämnden av justitieministern och migrationsministern. Sedan sker det också en särskild föredragning av statsministern, en samlad redovisning.

Anf.  7  VICE ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att nämnden stöder det redovisade upplägget.

Vi går vidare till nästa punkt som är terrorism.

Anf.  8  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vid rådsmötet är det ordförandens avsikt att lämna information om hur arbetet med implementering av EU:s reviderade handlingsplan för terrorism fortskrider. Man kommer också att besluta om en rådsslutsats. I det utkast till rådsslutsats som finns välkomnas de framsteg som har gjorts i arbetet med att följa upp handlingsplanen och att man också har identifierat områden som kräver ytterligare ansträngningar.

Anf.  9  VICE ORDFÖRANDEN:

Då godkänner nämnden den beskrivna positionen.

Vi går vidare till nästa punkt som gäller utvidgningen.

Anf.  10  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Kommissionär Verheugen kommer att presentera kommissionens översynsrapporter för Bulgarien, Rumänien och Turkiet. Verheugen förväntas också presentera ett strategipapper som innehåller en utvärdering av den femte utvidgningen. Han kommer också att lämna förslag till hur förhandlingarna med Kroatien ska läggas upp.

Det är naturligtvis väldigt positivt att kommissionen nu har lämnat en rekommendation som gör det möjligt att inleda medlemskapsförhandlingar med Turkiet. Min förhoppning är att de ska kunna inledas så fort som möjligt.

Jag återkom sent i går kväll från en resa i Turkiet. Jag fick uppleva hur rekommendationen från kommissionen togs emot i Turkiet. Jag kunde också själv på plats konstatera hur utvecklingen och reformprocessen har gått framåt. Det är inget tvivel om att det har gjorts stora framsteg i Turkiet, men det återstår också en hel del när det gäller mänskliga rättigheter inklusive kvinnors rättigheter. Också när det gäller frågan om förekomsten av tortyr är det mycket kvar att göra och även förstås när det gäller kurdernas situation och förbättringar för dem.

Jag besökte Diyarbakır som ju är ett slags huvudstad i det område där det finns mest kurder. Där träffade jag representanter för kurdiska organisationer, för kvinnoorganisationer och MR-organisationer. Deras beskrivning är just att det har hänt mycket men att det återstår väldigt mycket att göra. Men man ser möjligheten till en förhandling om medlemskap såsom en garanti för att reformarbetet fortsätter i Turkiet med oförminskad kraft.

Det viktiga är att de lagändringar som hittills har gjorts – det krävs givetvis ytterligare lagändringar – inte har fått fullt genomslag i verkligheten. Det kunde dessa organisationer ge mycket tydliga bevis för.

Det finns anledning att välkomna att kommissionen i huvudsak är positiv till en utvärdering när det gäller läget i medlemskapsförhandlingarna med Bulgarien och Rumänien. Båda dessa länder bör kunna bli medlemmar i unionen som planerat 2007.

Anf.  11  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Jag tackar för utrikesministerns ord. Jag tror att det finns ett väldigt brett stöd i Sveriges riksdag för detta, inte minst i fråga om synen på Turkiet. Samtidigt är detta en fråga som väcker mycket känslor, kanske grundat på okunskap, kanske också därför att man har ett så starkt engagemang för den europeiska värdegrunden. Det är stora inrikespolitiska frågor i många andra länder.

I Frankrike har det nämnts av presidenten att man borde folkomrösta om detta. Avser utrikesministern att blanda sig i denna franska angelägenhet och tala om detta? Det som jag tycker är så tråkigt är när man inte behandlar Turkiet på samma sätt som man behandlar andra länder. Vi ser nu i fråga om Bulgarien och Rumänien att när EU håller sig till tidtabeller, när båda parter gör sin del i detta, vilka oerhört stora framsteg som sker för mänskliga fri- och rättigheter, för utvecklande av en rättsstat och för en marknadsekonomisk öppning. Detta gäller även Kroatien som nu har gjort stora förändringar som också visar på en vilja och ett medlemskapsperspektiv för hela västra Balkan. Det är ju ett enormt kraftfullt instrument. Att något EU-land då väljer att hantera just ett land på ett annorlunda sätt är anmärkningsvärt.

Därför hoppas jag att utrikesministern, som har detta breda stöd bakom sig när man talar om Turkiet, tar ett samtal med sin franska kollega.

Anf.  12  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag vill fylla på med en fråga lite mer allmänt. Det är riktigt som Gunilla Carlsson säger att uppfattningen i Sverige till ett turkiskt medlemskap är mycket positiv jämfört med hur det är i många andra länder. Då är frågan hur Sveriges regering kommer att agera för att den mer positiva hållningen ska slå igenom i Europa i EU:s andra medlemsländer. Det är naturligtvis en lång process. Men vilka initiativ och vilka tankar avser man att föra fram?

Jag har en annan fråga, och där är det lite mer bekymmersamt. Den gäller Rumänien. Det är visserligen sant att förhandlingarna går framåt. Men samtidigt har man på marken observerat att det med bara två år kvar fortfarande är ett ganska genomkorrumperat samhälle. Det har gjorts väldigt små framsteg på den punkten. Befinner sig EU nu i en tvångssituation där allt har gått bra i de formella förhandlingarna, men vad gör man om det faktiskt inte sker särskilt många förbättringar beträffande korruptionen? Ska man stoppa klockan och inte släppa in Rumänien år 2007?

Anf.  13  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det är väldigt roligt att kunna notera att det finns en så bred uppslutning i Sverige kring tanken på att Turkiet kan bli medlem i EU. Det är inget tvivel om att Turkiet inte tycker om att det från vissa länder finns en tendens att vilja behandla Turkiets kandidatur på ett annat sätt än andra länders. Det fick jag möta ganska mycket när jag var i Turkiet. På det viset känner man sig utpekad och misstänkliggjord på ett sätt som man inte tycker är motiverat. Man vill bli bedömd och värderad utifrån vad man faktiskt genomför och vad man står för. Man har ingenting emot att bli väldigt hårt värderad och kontrollerad, men man vill inte bli annorlunda behandlad. Detta är därför en fråga som måste tas upp i EU-kretsen. Från Sveriges sida kommer vi att i alla sammanhang hävda att vi inte kan acceptera en annan behandling.

Jag tror att det är viktigt att på detta stadium fram till beslut på toppmötet föra en väldigt öppen och förstående diskussion om de rädslor som finns i olika länder. Man kan kanske säga att regeringen i Sverige har en lycklig situation att vi känner att det finns ett mycket starkt stöd för Turkiets kandidatur. Riktigt lika lyckligt är det inte för alla regeringar. Man måste respektera att detta är en fråga som måste hanteras från varje regering på ett klokt sätt så att man i slutändan ändå kan bli eniga om att inleda förhandlingar.

Jag tror att vi ska spara den mera hårda diskussionen i EU-kretsen om förhandlingsprocessen till dess att beslutet är fattat. Men i dessa sammanhang kommer Sverige att värna om att dessa förhandlingar med Turkiet givetvis inte ska skötas på något annat sätt principiellt sett än vad som har skett med andra länder.

Däremot vill jag samtidigt understryka att inga förhandlingar är identiska. Vid varje förhandling med ett nytt kandidatland har man anpassat förhandlandet efter den situation som gäller. Det är också någonting som Turkiet måste acceptera, att alla länder är olika och att alla situationer är olika, och därigenom blir också förhandlingsuppläggen olika.

Rumänien lider av en del svagheter, eller vad man nu ska kalla korruptionen för, precis som många andra länder. Rumänien är inte ensamt om att ha detta problem. Det problemet finns i flera EU-länder. Men det är naturligtvis viktigt att den frågan uppmärksammas i förhållande till Rumänien. Det finns en möjlighet att skjuta upp ikraftträdandet om man finner att alla krav inte är uppfyllda på ett tillfredsställande sätt.

Anf.  14  ALICE ÅSTRÖM (v):

Det har funnits lite olika synpunkter på om det är lämpligt att inleda förhandlingar med Turkiet just nu utifrån perspektivet mänskliga rättigheter. Men jag tror att vi alla är helt överens om att det är och ska vara en tydlig målsättning att Turkiet ska vara medlem.

Men i den process där man har sagt att man välkomnar Turkiet och att man framöver kommer att inleda förhandlingar med Turkiet har jag en fråga. Man diskuterar ju att en hel del lagstiftning börjar komma på plats men att den måste få ett genomslag i praktiken. Finns det också en diskussion inom EU om hur man eventuellt också skulle kunna bygga upp ett stöd till Turkiet för att genomföra dessa förändringar? Det är ju ett enormt stort land som har skiftande utvecklingsnivåer i olika delar av landet. För att få en möjlighet att genomföra dessa lagstiftningsförändringar i praktiken krävs det oerhört mycket. Det finns ändå en kunskap och en kompetens inom många EU-länder när det gäller att bygga upp ett rättssystem och få det att fungera i praktiken. Finns dessa delar också med i diskussionen i en eventuellt kommande förhandlingsprocess? Jag tror nämligen att Turkiet kommer att behöva mycket stöd och hjälp för att kunna nå upp till den nivå som krävs när det gäller mänskliga rättigheter och ett rättssystem som fungerar på ett tillfredsställande sätt.

Anf.  15  KENNETH G FORSLUND (s):

Jag tänkte bara komplettera med ett litet historiskt perspektiv och framför allt det franska historiska perspektivet som kan vara bra att ha med sig. Det är inte första gången som man folkomröstar om anslutande länder i Frankrike. Det skedde 1971 om Storbritannien, Danmark och Norge. Men då stod man inför ett strategiskt beslut att för första gången utvidga unionen. Det var naturligtvis också färgat av gammalt groll mellan Frankrike och Storbritannien från själva det ursprungliga bildandet av kol- och stålunionen, Romfördrag och så vidare under resans gång.

Jag tycker dock inte att det är motiverat att ha en folkomröstning om Turkiet. Man kan möjligen förstå den franska inställningen utifrån detta.

Anf.  16  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Genomförandet av förändringar i samhället kommer att kräva en oerhört stor arbetsinsats från i första hand Turkiets ledning. Här finns det möjligheter för EU att ge ett mycket starkt stöd vid detta genomförande. Hela det förmedlemskapsstöd som står till förfogande måste naturligtvis utnyttjas. Sverige avser att ta fram ett särskilt program utifrån våra utgångspunkter för att utveckla samarbetet med Turkiet. Det kommer vi att göra bland annat utifrån att utnyttja de möjligheter som finns inom EU-ramen vid sidan av vad vi själva är beredda att investera i ett utökat samarbete med Turkiet. Jag tror nämligen att det på olika nivåer i samhället behövs en ökad aktivitet med medverkan från EU-länderna.

I den rekommendation som kommissionen har kommit med finns det särskilda skrivningar om monitoring, alltså att man hela tiden under processen vill ha en kontroll. Det är en av de saker som man från Turkiet sida har reagerat lite grann på. Man undrar varför det behövs en särskild kontroll av just Turkiet i förhållande till andra. Men man måste lägga upp detta arbete utifrån förutsättningarna och kraven i det enskilda fallet. Kontroll behöver inte innebära bara en negativ attityd, utan det är just det som öppnar för möjligheten att hela tiden ge ett aktivt stöd för genomförandet av reformerna.

Anf.  17  VICE ORDFÖRANDEN:

Det var en informationspunkt.

Vi går vidare till punkt 7 om det finansiella perspektivet.

Anf.  18  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Man får väl säga att förhandlingarna fortfarande är i ett tidigt skede. Man gör en teknisk genomgång av kommissionens förslag, och medlemsländerna anger sina grundläggande positioner. Det skarpa förhandlingsläget kommer senare. Nämnden är väl bekant med regeringens hållning i denna fråga. Sverige och fem andra länder anser att man ska göra omprioriteringar så att det är möjligt att uppnå unionens målsättningar inom en budget på högst 1 % av EU:s BNI. Det är osäkert vilken karaktär diskussionen i rådet kommer att få på måndag. Jag förutsätter att det blir en debatt i frågan som fokuserar på tillväxtåtgärderna. Det är nämligen vad vi skulle vilja se. Regeringen anser att utrymmet i budgeten för tillväxtfrämjande åtgärder bör kunna utökas i förhållande till den nivå som vi har i dag förutsatt att omprioriteringar sker inom ramen för en total budgetnivå på 1 %. Inom ramen för dessa 1 % vill vi se satsningar med ett tydligt EU-mervärde. Det kommer säkert att bli en diskussion om vad som är ett europeiskt mervärde. Vi tycker att man borde satsa mer på att stärka kopplingen mellan forskning och näringsliv, till exempel genom att underlätta tillgång till riskkapital. Det är den typen av ståndpunkter som vi har, och de har redovisats tidigare för nämnden, och jag antar att det blir en möjlighet att återigen diskutera detta och att det blir lite olika ställningstaganden från olika länder.

Anf.  19  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag vill ta upp en del av långtidsbudgeten under delen Europe as a global partner, och jag vill ta upp två olika aspekter på kommissionens förslag. Man har en indelning i både geografiska och tematiska områden. Den geografiska indelningen har frivilligorganisationerna ställt sig väldigt frågande till därför att det inte finns någon koppling till en internationellt erkänd klassifikation av länder och att budgeten i den här delen egentligen borde handla om global utveckling och utgå från millenniemålen, framför allt fattigdomsbekämpning.

Jag undrar hur Sverige ser på den indelning som finns. Är det egentligen ett synsätt för EU:s politiska, ekonomiska och strategiska intressen? Stöder Sverige den indelningen, eller vill Sverige utgå från millenniemålen?

Instrumentet för utvecklingssamarbete innehåller en hel del saker som inte handlar om utvecklingsfrågor utan som handlar om bland annat säkerhets- och migrationsfrågor. Man har i kommissionens förslag inte hållit sig till dagsklassifikation av vad som är utvecklingssamarbete. Man har blandat utvecklingssamarbete med just migrationsfrågor. Dessutom finns det ett eget instrument för stabilitet som just tar upp migration, säkerhet och terroristbekämpning. Då är det ännu mer olyckligt att man blandar dessa frågor. Jag undrar hur Sverige ser på den punkten. Detta kanske är en nivå som utrikesministern inte kan svara på just nu. Men hon får gärna ta med sig den frågan till nästa EU-nämndssammanträde.

Anf.  20  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Jag har en fråga om tillväxtfrämjande åtgärder. Det låter väldigt bra, men vad är det som man i så fall skulle vilja ändra? Handlar det om stora budgetöverföringar mellan kategorierna?

Anf.  21  VICE ORDFÖRANDEN:

Innan jag släpper in utrikesministern vill jag säga att det här är en informationspunkt nu. Den kommer upp som beslutspunkt här i EU-nämnden i samband med Ekofinmötena. Vi har en beredningsgrupp inom EU-nämnden som hanterar dessa budgetfrågor.

Anf.  22  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag måste be Gunilla Carlsson att upprepa sin fråga eller kommentar.

Anf.  23  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Ta i stället med den. Den handlar om tillväxtfrämjande åtgärder. Det låter väldigt bra, men det är naturligtvis inte utrikesministerns bord att i detalj redogöra för den. Vi kan gärna spara den frågan till ett annat tillfälle. Jag ville bara anmäla den. Det låter alltså bra när man säger det, men vad är det man egentligen har tänkt, och vilka konsekvenser får det för budgetkategorierna? Jag förväntar mig inget svar nu, och jag ser fram emot de beredningsgrupper som har fungerat bra tidigare och kommande samråd med finansministern.

Anf.  24  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

På mötet på måndag kommer vi inte att gå in på några närmare diskussioner eftersom det fortfarande arbetas i arbetsgrupperna med en teknisk genomgång av kommissionens förslag. Jag tänkte därför säga att vi måste återkomma till de svenska ståndpunkterna i olika avseenden mycket grundligare och ordentligare. Jag tror att det vore fel av mig att försöka föregripa och ge någon antydan om vad den svenska positionen skulle kunna vara i olika avseenden i dessa väldigt omfattande frågor. Jag ber därför att få avstå från det.

Anf.  25  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag har skickat med två synpunkter i den processen.

Anf.  26  VICE ORDFÖRANDEN:

I denna harmoniska stämning går vi över till frågan om mänskliga rättigheter under rubriken Yttre förbindelser.

Anf.  27  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det gäller mänskliga rättigheter, då?

Anf.  28 VICE ORDFÖRANDEN:

Just det. Det är lite oklart åtminstone för mig, och för oss här, vad som ligger under denna rubrik. Är det Kina och Iran, och är det någonting mer? Om det är Kina så kan vi möjligen ta det i samband med nästa punkt.

Anf.  29  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag tänkte återkomma till den frågan om hur vi hanterar det här. Jag kan börja med det som vi tror att det kommer att bli en diskussion om, nämligen MR-situationen i Iran. Det är oklart om det kommer att bli några slutsatser eller inte, men det kommer eventuellt att bli så.

Utvärderingen av EU:s MR-dialog med Iran visar att det inte har skett någon utveckling på de flesta områden. Det finns till och med områden där det har skett en tillbakagång. Det kan vi se till exempel när det gäller begränsningar i yttrandefriheten. Jag ser att antalet avrättningar ökar – till och med avrättningar av barn.

En positiv utveckling – om man nu kan kalla det så – är kanske ändå att Iran har tagit emot besök från rapportörerna från FN. Men de rekommendationer som rapportörerna har kommit med har inte genomförts.>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Det är alltså Iran som kommer att diskuteras. Men det finns också en A-punkt om slutsatser när det gäller MR-läget i Kina. Jag kan ta det tillsammans med Kinapunkten som kommer sedan, även om det är upplagt på det här viset på rådsmötet. När det gäller MR-dialogen med Kina vill jag säga att det är en mycket grundlig utvärdering som har gjorts av den. Det är ordförandeskapet som har gjort detta under sommaren. Utvärderingen undersöker utvecklingen på alla de olika områden som har identifierats som särskilt angelägna.

Sverige stöder de slutsatser som utvärderingen kommer fram till. Utvecklingen på MR-området i Kina måste ses i ett långt perspektiv. Dialogen har pågått sedan 1995, och utvecklingen på området har naturligtvis varit blandad. Det finns framsteg att ta fasta på. Rättsstatens principer har till exempel fått ett visst genomslag i det kinesiska samhället. Samarbetet med FN:s MR-mekanismer har förbättrats. Man kan inte bortse från att den ekonomiska tillväxten har lett till bättre levnadsvillkor för en stor del av befolkningen.

Men samtidigt finns det allvarliga brister i MR-situationen. MR-dialogen är ett viktigt instrument för att framhålla bristerna för den kinesiska ledningen. Dialogen är också ett instrument för att erbjuda samarbete, ge praktiska råd och komma i kontakt med viktiga samarbetspartner i det kinesiska samhället för att främja utvecklingen på MR-området. Det är bland annat det som Sverige har tagit fasta på även i vårt bilaterala sätt att utveckla ett samarbete om MR-frågor med Kina.

Den slutsats som man kan dra av EU:s MR-dialog är att den tjänar sitt syfte och ger möjlighet att på ett tydligt och öppet sätt påverka MR-situationen i Kina. Detta är som sagt en A-punkt på dagordningen.

Sedan finns också Kinapunkten. Det är lite oklart varför den egentligen har tagits upp av ordföranden. Det finns ju inget nytt material att utgå ifrån. Det arbetas fortfarande med de krav som bland andra Sverige har ställt för att man ska kunna häva embargot …

Anf.  30  VICE ORDFÖRANDEN:

Vänta lite! Vi väntar med embargot och tar Iran först. Vi klarar av det, och sedan kan vi gå in på Kina. Jag lämnar ordet fritt beträffande Iran.

Anf.  31  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Herr ordförande! Vad jag förstår är det här en eventuell beslutspunkt såtillvida att EU nu kommer att medge att den förväntade förhoppningen om att en dialog skulle underlätta utvecklingen i riktning mot bättre mänskliga fri- och rättigheter faktiskt inte har uppfyllts. Det är så jag tolkar utrikesministerns ställningstagande. Därmed har man också tagit konsekvenserna av att man har försökt att föra en dialog. Man tänker driva det här hårdare både i FN och genom rätt så skarpa rådsslutsatser.

Jag tycker att det är utmärkt. Det gäller inte minst med tanke på EU:s behov av att visa att man tar fasta på MR-villkoren. Jag tror också att det har betydelse för oss alla andra – vi som känner en oro över det som utrikesministern redovisade för vad gäller återrapporteringen och IAEA. Det handlar om risken för spridning av massförstörelsevapen och vad som sker i Iran utifrån ett säkerhetspolitiskt läge. Jag har understött att EU har försökt skapa en dialog, men i det här landet verkar det vara kört. Därför är jag glad att EU nu väljer att ha starka ståndpunkter i denna del. Jag är också tacksam för att utrikesministern verkar vara helt inne på detta.

Anf.  32  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag återkommer till Iran och kärnvapenfrågan. Den finns ju också på dagordningen längre fram.

Anf.  33 VICE ORDFÖRANDEN:

Beträffande mänskliga rättigheter och Iran sammanfattar jag det då som att nämnden står bakom den position som utrikesministern här muntligen har redovisat.

Då går vi vidare till vapenembargofrågan vad beträffar Kina.

Anf.  34  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Som jag började säga är det oklart varför ordförandeskapet tar upp den frågan vid måndagens möte. Situationen är ju den att många länder tycker att man ska häva embargot, men det finns också en hel del länder som har ställt vissa krav för ett hävande.

Innan vi kan föra den diskussionen måste frågan återkomma vad gäller det krav som gäller vapenkoden. Det finns ju en uppförandekod inom EU. Bland andra Sverige har ställt krav på att en möjlighet för att häva ett embargo är att man vidtar en del åtgärder. En sådan skulle vara att skärpa koden. Det pågår ett arbete med det. Det är inte avslutat, för det finns olika uppfattningar bland de olika länderna, har jag förstått. Det finns alltså ännu ingenting redovisat, och jag vet faktiskt inte vad diskussionen på måndag ska handla om.

Anf.  35  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

I den här delen är det väl på ett sätt inte konstigt att det holländska ordförandeskapet nu börjar med att ta upp frågan. Det pågår ju starka påtryckningar för att embargot ska hävas – främst av exportskäl, vad jag kan se. Man vill kunna sälja vapen till Kina. I ett svenskt perspektiv kommer det ändå inte att bli fallet, om vi tittar på våra regler för vapenexport. Jag tror att man begår ett misstag om man försöker lösa denna kniviga intressekonflikt, som jag inte tycker borde ha uppstått över huvud taget eftersom det är så solklart att de villkor som fanns när embargot infördes inte har uppfyllts.

Jag tror inte att det är någon bra lösning att i samband med detta för att komma ur problemet försöka skärpa den code of conduct som finns. Den är inte lika skarp som ett vapenembargo. Vi talade om Iran tidigare, och även om det finns grader i helvetet – det säger de som vet – tror jag att det måhända finns framsteg, men ingenting som kan visa på att man kan känna sig trygg med situationen i Kina i dag.

Som en princip tycker jag – och vi från Moderaternas sida – att man ska ta det säkra före det osäkra. Då kan man inte vara för hävandet av embargot. Jag tycker inte att villkoren har blivit uppfyllda för att man ska kunna ta bort det. Jag tycker också att EU ska lyssna lite grann på hur övriga världen hanterar detta. Då ser vi att USA har rätt så stora synpunkter på att man inte ska häva embargot. Därför tycker jag att Sverige kraftfullt ska agera tillsammans med de länder som enligt utrikesministern nu uttrycker tveksamhet, så att frågan inte utvecklas ytterligare i en förvirrande riktning där man eventuellt skulle kunna ta bort embargot.

Anf.  36  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag begär också ordet på den här punkten. Det gäller code of conduct. När vi diskuterade Libyen förra veckan sade utrikesministern att det var en ganska allmänt hållen uppförandekod. Det är något slags form av soft law-rekommendationer. Även om den skulle omarbetas så skulle det inte bli hard law, eller vad det nu kan kallas, som skulle kunna binda EU:s medlemsländer. Det är väl på något sätt en futil ansträngning för dem av oss som faktiskt inte alls vill ha ett hävande av vapenembargot. Kompletteringen av koden kan ändå aldrig bli så skarp att den hindrar de länder – Tyskland, Frankrike och kanske några andra – som faktiskt vill exportera till Kina att göra det om deras egen nationella lagstiftning så skulle tillåta.

Det handlar om argumenten mot att häva vapenembargot, om situationen för mänskliga rättigheter, om att den enda som hotas av Kina är Taiwan, som Kina har hotat från tid till annan, och möjligen om de egna medborgarna på grund av situationen för mänskliga rättigheter. Jag har alltså väldigt svårt att se att i varje fall Folkpartiet ens i ljuset av en revidering av koden skulle kunna acceptera att man häver vapenexportförbudet till Kina.

Anf.  37  ALICE ÅSTRÖM (v):

Herr ordförande! Det här är en ganska svår fråga, som har debatterats under en längre tid nu. Jag kan instämma i mycket av det som Hamilton säger. Även om man gör förändringar i code of conduct är man inte bunden av den inom övriga EU-länder. För Sveriges del gör detta ingen skillnad. Samtidigt kan jag se att det kan vara positivt om man skärper det regelverk som finns. Det har man definitivt ingenting emot.

Men det blir ganska problematiskt om man häver vapenembargot mot Kina, om man nu ser det i kombination med rapporten om MR-situationen i Kina. Det finns en större problematik i den här frågan som inte enbart behandlar Kina. Det handlar också om EU:s trovärdighet i dialogen här tidigare när det gäller Iran – ja, det gäller hela MR-diskussionen. Det handlar också om EU och Turkietfrågan. Om EU ska kunna agera som en stark aktör för mänskliga rättigheter och sätta tryck på alla dessa länder blir det problematiskt om man samtidigt får en MR-rapport om Kina som visar att det fortfarande finns mycket att göra och det fortfarande förekommer grova kränkningar av mänskliga rättigheter även om man ser en viss förbättring. Om man i det här läget samtidigt säger att förbättringarna är så pass bra att man kan häva vapenembargot blir det problem. Om jag vore Turkiet till exempel skulle jag nog ganska tydligt säga: Kraven som ställs på oss är väldigt hårda, medan EU å andra sidan häver vapenembargot mot Kina.

Jag är lite rädd att hela diskussionen gör så att man i ambitionen att kunna exportera och närma sig Kina, som är en stor marknad, tummar på de mänskliga rättigheterna och förlorar sin trovärdighet och sin förmåga att påverka i andra delar av världen. Det tycker jag kanske skulle vara den allra största förlusten.

Från Vänsterpartiets sida har jag väldigt svårt att se att vi, även om man lyckas få en förändring av code of conduct, skulle vara beredda att stödja ett hävande av vapenembargot mot Kina just nu i kombination med den rapport om brist på mänskliga rättigheter som också föreligger.

Anf.  38  YVONNE RUWAIDA (mp):

Vi stöder absolut inte att man häver vapenembargot mot Kina. En förbättring av code of conduct är inte tillräcklig för att göra detta, speciellt inte med tanke på vad utrikesministern själv sade om att det finns exportintressen hos vissa EU-länder som gör att man driver ett hävande av vapenembargot. Jag tror inte heller att regeringen har EU-nämndens eller riksdagens stöd för att acceptera att häva ett vapenembargo framöver.

Anf.  39  AGNE HANSSON (c):

Herr ordförande! För tydlighetens skull kan också jag instämma i vad som har sagts tidigare. Nu har ju inte regeringen angett någon position i frågan. Det är diffust när det gäller vad det kommer att handla om. Men för tydlighetens skull vill jag också säga att vi inte kan stödja ett hållningssätt från svensk sida där man med stöd av en förändring av koden skulle häva embargot.

Jag tycker möjligen till skillnad från Alice Åström att detta inte är någon svår fråga. Den är ganska enkel. Däremot delar jag synen och de argument som framfördes om att detta kan få följder för EU:s trovärdighet när det gäller mänskliga rättigheter.

Det går att vidga debatten mycket mer, men det kanske vi inte behöver göra här och nu vad gäller argumentsamling. Det finns även ett säkerhetspolitiskt argument på området om man häver embargot. Visserligen går det inte tillbaka till orsaken till att det kom till en gång i världen, och det är väl det som ska bedömas i första hand. Men det finns mycket starka skäl för att inte nu häva embargot mot Kina.

Anf.  40  INGVAR SVENSSON (kd):

Jag vill bara helt kort också instämma i kritiken mot hävandet av embargot.

Anf.  41  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det finns ingen anledning för EU-nämnden att ta ställning i frågan. Jag tycker att det är lite olyckligt att man vill ta ställning i en fråga som man egentligen inte har något underlag i, utan bara vissa förutsättningar.

Jag skulle vilja föreslå att vi återkommer och diskuterar detta när nämnden får information om vad koden innebär, vad det är för möjliga förändringar som man eventuellt kan komma fram till och nå enighet om och vad de i så fall betyder. Då kan vi få en redovisning från ordförandeskapet och från kommissionen vad gäller de krav på MR-åtgärder som vi från svensk sida har formulerat. Då har vi det på bordet och jag kan också redogöra för vad vapenembargot innebar. Jag vill understryka att vi ska ha klart för oss att det inte finns några villkor som ställdes upp när vapenembargot en gång infördes. Vi har alltså ingenting att gå tillbaka till, och vi kan inte ställa oss frågan om huruvida villkoren har uppfyllts eller inte.

Det är alltså en helt annorlunda situation än den vi hade med Libyen, där vi häver vapenembargot. Det är dessutom verkligen ett land som man kan ha synpunkter på när det gäller mänskliga rättigheter.

Ni måste försöka få lite ordning och logik i diskussionen! Jag ber att få återkomma till EU-nämnden när det blir dags att inta en ståndpunkt.

Anf.  42  VICE ORDFÖRANDEN:

Frågan kommer förvisso tillbaka, men konstitutionellt sett kan EU-nämnden ändå uttala sig.

Anf.  43  INGVAR SVENSSON (kd):

Ordförande! Det måste ju vara bra för utrikesministern att ha indikationer på hur nämnden ställer sig i sammanhanget. Det kan inte vara fel. Under de här åren i EU-nämnden har jag lärt mig att en fråga egentligen aldrig kan väckas för tidigt när det gäller de här sammanhangen. Oftast är problemet att man hamnar i en slutfas där allting går väldigt snabbt. Då blir det ibland en del olyckliga beslut.

Anf.  44  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Detta är egentligen inte någon lagstiftning. Vapenembargot infördes för länge sedan. Nu vill en del länder ta bort det för att ha en typ av morot gentemot Kina för att öka dialogen. Vad jag har förstått är vapenembargot inte juridiskt bindande. Det har kanske ungefär samma ställning som code of conduct. Men moraliskt har det en väldigt, väldigt stor betydelse, och jag tror att det är därför många av oss i EU-nämnden nu väljer att sätta ned foten. Frankrike och Tyskland driver ju frågan så tufft i EU. Därför tycker jag att det var bra att vi förde den här diskussionen. Man ser ju rätt tydligt vilka länder som Sverige bör liera sig med. Samtidigt kan man visa på vikten av att EU och Kina fortsätter att utveckla relationer.

Anf.  45  ALICE ÅSTRÖM (v):

Herr ordförande! Självfallet går det inte att ta ställning till vad man tycker om det här paketet jämfört med vapenembargot innan man har allt beslutsmaterial och hela paketet framför sig. Men någonstans är det ändå viktigt att man lyfter upp frågan och att man för diskussionen om hur man ser på utvecklingen i Kina. Jag känner också att man måste ta upp det här i ett större sammanhang och se vad det kan betyda i övriga dialoger om man gör förändringar här. Men vi får självfallet återkomma till frågan när allt underlag finns på bordet.

Anf.  46  AGNE HANSSON (c):

Jag är också helt på det klara med att den här frågan inte är klar nu. Det sade jag också i mitt inlägg. Det ska också uppfattas som en deklaration till regeringen. Om nu regeringen inte har intagit en position i frågan ska den veta var EU-nämnden finns.

Jag skulle vilja fråga utrikesministern från den utgångspunkten om inte detta är skäl som är starka nog för Sverige att föra en dialog i EU som gör att man mycket tydligt säger ifrån på en punkt för att föra frågan åt rätt håll och fortsatt ha tryck på Kina. Det tycker jag är en rimlig hållning.

Anf.  47  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag vill bara erinra nämnden om att när frågan första gången föredrogs i EU-nämnden fick jag stöd för att Sveriges position skulle vara att vi ville att det skulle hända någonting på MR-området. Vi ville ha en prövning om ifall en skärpning av koden skulle kunna vara ett verksamt medel. Det är så vi har bedrivit den svenska positionen fortsättningsvis, och det är så vi fortsätter att driva den. Ingenting har förändrat sig därvidlag.

EU-nämnden är givetvis fri att ge nya ståndpunkter till regeringen i frågan, men eftersom inget har förändrat sig och inget nytt finns utgår jag ifrån att jag har fortsatt mandat att hantera frågan såsom tidigare har bestämts här i EU-nämnden.

För min egen del är jag oerhört angelägen om att vi tar ett noggrant samlat grepp om frågan så småningom. Det handlar ju ytterst om våra möjligheter att påverka MR-utvecklingen i Kina. Då måste man se till hela situationen och vilka konsekvenserna av det ena eller andra beslutet blir just i det avseendet. Det handlar inte bara om vapenförsäljningen. Den är självfallet viktig, och vi måste diskutera den utifrån en skärpning av koden, som givetvis inte är någon fast lagstiftning utan ett frivilligt samarbete mellan EU:s länder. Vi eftersträvar en större öppenhet kring vad var och en gör för att förhindra en vapenförsäljning som är oacceptabel. Låt mig återkomma och redovisa vad den diskussionen kan leda till.

När det gäller MR-frågorna är jag oerhört angelägen om att ha en fortsatt möjlighet att utveckla den dialog som EU för på central nivå och som många av EU:s länder för bilateralt. Sverige är ett av dem. Jag har haft anledning att tidigare för nämnden redovisa hur positivt vi ser på möjligheten att påverka utvecklingen till exempel inom rättsväsendet i EU. Det gäller utbildningen i MR-frågor och att det kommer fram advokater i Kina som är specialister på detta. Vi har lyckats få Kina att ändra i sin konstitution så att MR-frågorna över huvud taget har lyfts in där.

Jag är mycket angelägen om att fortsätta att utveckla den dialogen med Kina i just ett MR-perspektiv. Allt annat vore att sätta den egna prestigen före ambitionen att uppnå förbättrade förhållanden för den kinesiska befolkningen. Jag ber att få återkomma i frågan när vi har ett underlag för att diskutera det hela ordentligt när det gäller ett totalt ansvarstagande.

Anf.  48  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag upplever inte att EU-nämnden i denna fråga tycker att det är rätt väg att gå att faktiskt ge en signal till de länder som vill häva vapenembargot och säga att det är okej bara vi kan få förbättringar av code of conduct.

Däremot måste man naturligtvis göra en ny bedömning av situationen om MR-situationen i Kina förbättras. Det är den vägledning som EU-nämnden vill ge här, och som jag förstår att utrikesministern inte vill tycka är rätt. I stället frågar du efter att kunna fortsätta. I dag är detta ingen beslutspunkt, och därför ska EU-nämnden inte tycka någonting, säger du. Jag anser att EU-nämnden ändå har gett en ganska tydlig signal. Men det är naturligtvis upp till utrikesministern att tolka den.

Anf.  49  VICE ORDFÖRANDEN:

Om vi ska sammanfatta detta kan vi säga att vi har två frågor. Den ena är MR-ståndpunkten och den andra är vapenembargot och den diskussionen.

Som jag uppfattar det har regeringen stöd för sin position vad beträffar MR-hanteringen, MR-frågan och Kina.

Beträffande vapenembargot vill jag påpeka något apropå utrikesministerns hänvisning till den tidigare diskussionen i vintras och i våras. Vid de två tillfällena yttrade sig alla partier, förutom Socialdemokraterna, tydligt och klart emot att häva vapenembargot. Som jag läser opinionen i EU-nämnden i dag finns det i dag i Sveriges riksdags EU-nämnd en majoritet emot att häva vapenembargot mot Kina. Det tycker jag att utrikesministern ska framföra. Detta är min sammanfattning.

Då går vi vidare till den internationella tribunalen för före detta Jugoslavien.

Anf.  50  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vid rådsmötet ska tribunalens chefsåklagare Carla del Ponte göra en presentation av läget i tribunalens arbete. Vi tror att hon kommer att ta upp behovet av bättre samarbete och även frågan om den stundande avvecklingen av tribunalen. Det gäller också behovet av ökat stöd för verksamheten över huvud taget.

Mot bakgrund av att tribunalen kommer att avvecklas fram till 2010 och att de nationella krigsförbrytarrättegångarna i före detta Jugoslavien kommer att kräva ett regionalt samarbete i krigsförbrytarfrågor kommer Sverige att presentera ett förslag till ett EU-initiativ. Det avser regionalt och rättsligt samarbete om krigsförbrytarrättegångar. Ett bättre samarbete är nödvändigt för att motverka straffrihet lokalt för åtalade krigsförbrytare inför tribunalens avveckling.

Det är viktigt både för den interna försoningsprocessen och för västra Balkans EU-närmande att åtalade krigsförbrytare grips och ställs inför rätta.

De föreslagna sanktionerna för åtalade, som vi har redogjort för tidigare här, har stöd också från tribunalen själv. Det är ett A-punktsärende. Jag lämnade information om det i förra veckan. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Jag vill understryka att de här uppgifterna är mycket känsliga. De får inte komma ut och bli kända för de personer som berörs, för då har de möjlighet att säkra sina tillgångar.

Anf.  51  Kanslichefen INGRID LARÉN-MARKLUND:

Vi har inte skickat ut några uppgifter om just det här ärendet om restriktiva åtgärder. Vi hade samråd om det redan i maj 2004, och det har inte hänt något nytt utan det hela har varit på samråd hos Europaparlamentet.

Anf.  52  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Jag har förstått att Carla del Ponte är fortsatt kritisk. Det framgår också att det antagligen kommer att bli rådsslutsatser i denna del om att en del länder inte samarbetar tillräckligt väl med tribunalen när det gäller att ställa förbrytare inför rätta.

Jag begärde ordet för att få fråga om förslaget till ett EU-initiativ avseende ett regionalt rättsligt samarbete. Hur ser det ut? Finns det möjlighet för nämndens ledamöter att ta del av hur man har tänkt sig hur det skulle se ut? Bygger det vidare på ICTY eller är det något annat innehåll?

Anf.  53  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag tror att vi har översänt det, ett non-paper.

Anf.  54  VICE ORDFÖRANDEN:

Ja, det är riktigt. Det är översänt och är utskickat.

Anf.  55  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Då måste jag be om ursäkt. Jag har varit på resa. Jag ser det här nu, och det är det som är medskickat. Tack så mycket. Jag ber om ursäkt.

Anf.  56  VICE ORDFÖRANDEN:

Då sammanfattar jag: Det finns ett stöd för regeringens position.

Vi går vidare till punkt 5, Indonesien. Det är också en beslutspunkt.

Anf.  57  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Indonesien har under året genomfört parlaments- och presidentval i två omgångar, allt i god ordning. Den nye presidenten svärs in den 20 oktober och står i begrepp att bilda en ny regering. Av den anledningen kommer EU att anta nya rådsslutsatser om Indonesien.

Vi välkomnar de stora framsteg som Indonesien har gjort i demokratiseringsprocessen. Vi understryker vikten av att Indonesien fortsätter på den inslagna vägen. Vi välkomnar också förslaget till rådsslutsatser, särskilt att slutsatserna nämner legala reformer och säkerhetsreformer av olika slag samt att de erinrar om den nye presidentens uttalande om att genomföra särskild autonomi för Papua och Aceh.

Anf.  58  VICE ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringens position beträffande Indonesien.

Vi går vidare till punkt 6, Den europeiska grannskapspolitiken. Är det en beslutspunkt? Vad är regeringens position?

Anf.  59  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Eventuellt kan det bli en beslutspunkt. Vi tycker att det är glädjande att alla handlingsplaner utom Israels är färdigförhandlade. Kommissionen kommer under veckan att fortsätta att förhandla med Israel, och om man då inte lyckas bli överens med Israel anser regeringen att de handlingsplaner som är färdigförhandlade också ska antas.

Låt mig säga någonting om vad grannskapsinitiativet och handlingsplanerna innebär. Det rör sig i första hand om att förbättra implementeringen av de associationsavtal som EU har ingått med de här länderna. På sikt ska det innebära utökat tillträde till den gemensamma marknaden och deltagande i det europeiska programmet för de här länderna. Det här är något som alla länder, inklusive Israel, naturligtvis eftersträvar. Men om det blir ett avtal med Israel förutsätter det att de kan visa att de delar EU:s grundläggande värderingar. Den här planen med Israel inkluderar, på svenskt initiativ, vissa krav av det här slaget, och därför kommer vi att bevaka att just den aspekten fullföljs. Fortsätter Israel att agera som de gör för närvarande är det svårt att se att en handlingsplan ska kunna genomföras.

Anf.  60  VICE ORDFÖRANDEN:

Får jag fråga lite mer konkret: Är det tanken att man skriver in det ganska specifikt i preambeln på det här avtalet? Hur implementeras detta?

Anf.  61  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det finns angivet i handlingsplanen vissa krav på att Israel ska samarbeta kring frågorna vad gäller fredsplanen, säkerhetsbarriären och andra av de centrala frågorna. Det måste ju finnas en vilja från Israels sida att samverka i de frågorna.

Anf.  62  ALICE ÅSTRÖM (v):

Det känns positivt att höra att man från svensk sida ser det svårt när det gäller Israel med den situation som är i dag, att det inte har hänt något särskilt positivt. Jag har en fråga som ligger i linje med associationsavtalet. De avtal man har med Israel sedan tidigare innebär ju att det ställs krav på Israel när det gäller export till EU-länderna att varor inte kommer från de ockuperade områdena. Men ett flertal granskningar har visat ganska tydligt att Israel bryter mot just de punkterna i avtalen. Vägs det in i den här diskussionen, om man nu ska skriva ett nytt avtal med Israel? Uppenbarligen har det tyvärr inte haft någon större betydelse att Israel inte har hållit sig till de avtal man tidigare haft, utan man bryter mot dem utan att EU reagerar. Finns den biten med i den här diskussionen också?

Anf.  63  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag antar att du syftar på ursprungsmärkningen. Man är numera överens i den delen, så den frågan är avförd.

Anf.  64  VICE ORDFÖRANDEN:

Då finner jag stöd för regeringens position på denna punkt.

Vi går vidare till punkt 7, Sudan.

Anf.  65  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Situationen i Darfur är fortsatt akut. Enligt FN kommer de enorma biståndsbehoven att kvarstå under kommande år, åtminstone fram till nästa höst. Den afrikanska unionen behöver vårt fulla stöd, både finansiellt, personellt och logistiskt.

Tyvärr har Afrikanska unionens förberedelser dragit ut på tiden, och vi verkar för att EU ska ha hög beredskap att bistå AU så fort som de har beslutat om en utökad mission så att den kommer på plats i Darfur. Afrikanska unionen ska besluta om detta, är det sagt, den 20 oktober.

Säkerhetsrådet har den här veckan diskuterat krisen i Darfur igen. FN:s generalsekreterare har presenterat en ny rapport om läget. Hotet om sanktioner kvarstår, och vi fortsätter diskussionen i EU-kretsen om vilken typ av sanktioner som skulle vara mest verkningsfull om det blir aktuellt.

En internationell undersökningskommission har inrättats av säkerhetsrådet. Sverige har varit aktivt för att en sådan kommission skulle komma till stånd, och vi tänker bidra till dess arbete. Kommissionens uppgift är att utreda de brott mot mänskliga rättigheter och mot den humanitära rätten som har begåtts i Darfur. Men de har också till uppgift att göra en rättslig bedömning av huruvida ett folkmord har begåtts.

Vissa framsteg kan noteras i förberedelserna för ett fredsavtal mellan regeringen och SPLM/A i södra Sudan. Överenskommelserna i fredsförhandlingarna mellan regeringen och rebellerna innehåller viktiga komponenter om utökad decentralisering, regionalt självbestämmande och planer för en ny konstitution. Det här är frågor som också blir angelägna när en lösning på krisen i Darfur ska nås.

Rådsslutsatser förväntas bli antagna. Det här är också en viktig input i säkerhetsrådets vidare arbete.

Anf.  66  VICE ORDFÖRANDEN:

Får jag bara fråga: Anser den svenska regeringen att det är ett folkmord? Eller avvaktar den svenska regeringen den här kommissionens rapport för att själv avgöra om det är ett folkmord?

Anf.  67  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Såsom jag har haft anledning att säga i en rad sammanhang har vi inte tagit ställning till den juridiska bedömningen men anser att situationen är sådan att det här ska behandlas som om det var ett folkmord.

Anf.  68  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag måste erkänna att min begåvning inte riktigt räcker till. Vad är distinktionen? Regeringen anser att det är folkmord, men inte i juridisk mening – är det så?

Anf.  69  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Folkmord är en term som kommer ur en konvention om folkmord. Regeringen gör ingen bedömning av huruvida det är folkmord i folkmordskonventionens mening. Däremot anser vi att det ska behandlas som ett folkmord.

Anf.  70  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Vi har vid ett flertal tillfällen i EU-nämnden diskuterat den här terminologin och har också haft en interpellationsdebatt. Här har vi lite olika uppfattningar.

Jag vill bara ställa en fråga om AU:s kapacitet. EU har haft målsättningen, som jag tror är rimlig, att bygga på regional insats för att kunna råda bot på detta. Men nu visar det sig att denna förhoppning och handlingsväg hela tiden innebär fördröjningar och osäkerheter. Hur pass väl samarbetar Sudans regering med Afrikanska unionen för att det ska vara möjligt att göra någonting för människorna i regionen som är så hårt utsatta?

Anf.  71  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag uppfattade inte frågan.

Anf.  72  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Det gäller Sudans regering. När EU nu har lagt så mycket förhoppningar till AU, vari består de främsta politiska bristerna? Är det inte så att det är Sudans regering som också omöjliggör att AU nu kan ha den handlingskraft som behövs? EU har ju sagt sig vara berett att utrusta och hjälpa Afrikanska unionen, men ingenting verkar ske mer än att man har förhoppningar. Det sker en del från EU:s sida, men jag har hela tiden hävdat att det är för lite och många gånger för sent.

Anf.  73  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag förstår egentligen inte frågan, men låt mig förklara hur läget är.

En förutsättning för att gå in med aktioner i Sudan är att Sudans regering accepterar en sådan intervention. Sudans regering har accepterat en sådan intervention. Det är Afrikanska unionens uppfattning att de är beredda att göra den, och de har kapacitet för det. Det som behövs är det praktiska genomförandet och finansieringen av det.

Som jag nämnde är Afrikanska unionen beredd att fatta beslutet om utökningen i sin intervention den 20 oktober. Det som återstår är att säkerställa att världssamfundet, däribland EU, finansierar detta, både Afrikanska unionens insatser och de humanitära insatser som krävs.

Anf.  74  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi ska ta ställning till förslaget till rådsslutsatser och regeringens position till dem. Jag finner att det finns stöd för regeringens hållning.

Då går vi vidare till Libyen. Som vi har sagt tidigare hanterade vi förra veckan frågan om hävande av vapenembargot, så den kan vi hoppa över. I fråga om Libyen är det ett uttalande, som vi ska hantera här i nämnden i dag.

Anf.  75  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag tycker att det blir ett bra och balanserat uttalande, som inbjuder Libyen till ett möte med EU samtidigt som det klart uttrycker den oro som EU:s medlemsstater känner vad gäller utvecklingen på MR-området. Situationen är ju allt annat än bra när det gäller MR-frågorna i Libyen.

Vi vill också ha ett särskilt uttalande när det gäller de dödsdömda bulgarerna och palestinierna i Libyen.

Anf.  76  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner stöd för regeringens position.

Punkten 9, Området kring de stora sjöarna, finns den kvar?

Anf.  77  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja, det här blir vad man kallar en falsk B-punkt, av den anledningen att Belgien vill göra ett inlägg. Det kommer troligtvis inte att bli någon diskussion om det, men de vill gärna göra ett inlägg. Därför är det en falsk B-punkt.

Anf.  78  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi lägger den punkten till handlingarna och går över till punkt 10, Västra Balkan.

Anf.  79  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Rådsslutsatser om västra Balkan kommer att behandla samarbetet med Jugoslavientribunalen, utvecklingen i Serbien och Montenegro och också Kosovo.

Inför valet i Kosovo den 23 oktober är kosovoserbernas deltagande en viktig fråga, och den kommer därför att behandlas i rådsslutsatserna. En bojkott från serbernas sida riskerar att ställa kosovoserberna utan verkligt inflytande i den politiska processen fram mot sommaren 2005. Det är positivt att den serbiske presidenten Tadić har uppmanat kosovoserberna att delta i valet. Premiärminister Koštunica har däremot inte gjort det, i alla fall inte ännu.

Vad gäller rådsslutsatserna om Serbien och Montenegro har Solana och kommissionär Patten varit i Belgrad för att närmare diskutera det förslag som kommissionär Patten har kommit med om ett parallellt spår i EU-närmandet för de här två delrepublikerna. Förhoppningsvis ska det skapa ett incitament för en snabbare och mer effektiv reformprocess både i Serbien och i Montenegro. De första reaktionerna på det här initiativet har varit positiva, från båda de här delrepublikerna.

Jag vill också informera nämnden om att omedelbart efter rådsmötet i Luxemburg åker jag för att besöka de här områdena och försöka agera i enlighet med EU:s ambitioner.

Anf.  80  VICE ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringens position beträffande västra Balkan.

Det har tillkommit två ärenden, nämligen Ukraina och Mellersta Östern. Ska vi börja med Ukraina?

Anf.  81  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Diskussionen om situationen i Ukraina inför den 30 oktober, då det är val, kommer upp nu på rådsmötet. Vi förväntar oss att rådsslutsatser kommer att antas. Nämnden fick i går veta, hoppas jag, att det är så.

Rådsslutsatserna förutses behandla vikten av att fria och rättvisa val genomförs i Ukraina i enlighet med OSSE:s och Europarådets normer. I takt med att valet närmar sig har fler och fler tecken på oegentligheter i samband med valkampanjen dykt upp, främst till oppositionskandidaternas nackdel. Flera bedömare befarar att valet kommer att manipuleras. Därför tror jag att det är viktigt att vi kommer med rådsslutsatser.

Anf.  82  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Det här är ett nyckelland dels för vår egen närregion, dels för EU och förhållandena där. Därför är det här valet synnerligen viktigt att bevaka. Det är bra att det kommer rådsslutsatser, för det visar att EU har noterat vad som sker.

Min fråga grundar sig på okunskap: Sker någon form av valövervakning från EU:s sida i samband med det här valet?

Anf.  83  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

OSSE sköter valövervakningen. Sverige har beslutat att skicka minst fyra långtidsobservatörer och sex korttidsobservatörer.

Anf.  84  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Mycket bra!

Anf.  85  VICE ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringens position beträffande Ukraina.

Vi går över till Mellersta Östern.

Anf.  86  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Utöver att rådet eventuellt kommer att anta slutsatser om MR-dialogen med Iran kommer Iran också att diskuteras vid lunchen på måndagen. Det är framför allt Irans nukleära program som kommer att diskuteras. Den här frågan aktualiseras nästa gång i samband med IAEA:s styrelsemöte i november. Hur Iran agerar fram till dess och IAEA:s bedömningar i den rapport som kommer så småningom blir naturligtvis avgörande för den fortsatta hanteringen av Iranfrågan. Jag kan nämna att Sverige nu är medlem av IAEA:s styrelse.

Det är viktigt att EU fortsätter att verka för att Iran upphör med den verksamhet som givit anledning till oro. Det handlar främst om anrikningen av uran.

Anf.  87  VICE ORDFÖRANDEN:

Den här diskussionen har pågått länge, och det har varit påtryckningar. IAEA har varit involverat. Ändock fortsätter Iran under relativt stor öppenhet att göra den här nukleära utvecklingen. Vad är nästa steg i den här processen om de bibehåller sin hållning?

Anf.  88  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det pågår under tiden diskussioner med Iran för att åstadkomma något slags överenskommelse före IAEA:s styrelsemöte. Det är ur Irans synvinkel för att förhindra rapportering till säkerhetsrådet. I annat fall blir det en rapportering till säkerhetsrådet, om man inte når en uppgörelse om hur den fortsatta hanteringen ska vara.

Från svensk sida deltar vi aktivt i de här förhandlingarna med Iran, och vi är angelägna om att i det paket som eventuellt sys ihop ska också MR-frågorna finnas med. Men om det inte leder till någonting blir det efter IAEA:s styrelsemöte en rapportering till säkerhetsrådet.

Anf.  89  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag fick en fusklapp här om att i det dokument som vi fick från UD i går om den här punkten fanns också Israel och Palestina med under rubriken Mellersta Östern. Hur hänger det ihop?

Anf.  90  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja, det finns en punkt till, fredsprocessen i Mellanöstern.

Anf.  91  VICE ORDFÖRANDEN:

Okej. Vi har buntat ihop det i en punkt. Då håller vi oss till Iran just nu.

Anf.  92  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Jag sade lite grann när vi diskuterade MR-frågorna i Iran och de rådsslutsatser som där förväntas komma. Men betyder det som utrikesministern sade nu att EU kommer att i rådsslutsatser också uttala sin egen oro för risken för spridning av massförstörelsevapen och den farhåga som går i riktning mot vad IAEA riskerar att komma fram till? Kommer man att föregripa detta också och göra rådsslutsatser vad gäller Irans kärnvapenprogram?

Anf.  93  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Nej. De eventuella rådsslutsatserna kommer i anslutning till diskussionerna om MR-dialogen, det som vi diskuterade tidigare. Därutöver blir det en diskussion under lunchen, och den kommer att ha en inriktning på det nukleära programmet.

Anf.  94  VICE ORDFÖRANDEN:

Tack för det klargörandet.

Ska vi då gå över till Israel–Palestina-frågan.

Anf.  95  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Fredsprocessen i Mellanöstern har kommit upp sent som en diskussionspunkt på dagordningen. Bakgrunden är naturligtvis det upptrappade våldet i Gaza och den omfattande militära operation som Israel nu har inlett. Den är djupt oroande, och den riskerar att leda till ytterligare hämndaktioner och lidanden. Dessutom kommer den sannolikt att försvåra ytterligare ett återupptagande av fredsprocessen.

De senaste dagarnas våldshandlingar, som är de blodigaste vi har sett sedan den andra intifadan inleddes, har bland annat lett till att barn har dödats på båda sidorna. EU måste mot bakgrund av den här händelseutvecklingen diskutera situationen och fortsätta diskussionen om en handlingsstrategi för hösten mot bakgrund av hoppet om ett tillbakadragande från Gaza.

Det är av central betydelse, anser vi, att EU blir engagerat i förberedelserna för ett tillbakadragande på ett tydligare sätt, och också vad gäller valen i Palestina.

Anf.  96  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Utrikesministern säger att man anser att det är viktigt att EU blir delaktigt eller tar ett större ansvar vad gäller situationen i Gaza och tillbakadragandet men också vad gäller de palestinska valen, och det är en svensk ståndpunkt när det gäller huruvida man är beredd att driva på för att EU ska ta ytterligare tag i det här. Även här känns det som att kvartetten, som EU har förväntat sig mycket av, inte verkar uppvisa det ledarskap som man skulle behöva.

Jag tolkar utrikesministerns föredragning som att man nu kommer att kräva mer och tydligare engagemang från EU:s sida, även om det har varit betydande finansiellt och på andra sätt. Men någonting måste göras för att EU inte bara ska vänta på att andra tar initiativ i området. Jag välkomnar föredragningen och delar den stora sorgsenheten och bekymren över hur situationen nu tyvärr utvecklas.

Anf.  97  YVONNE RUWAIDA (mp):

Vi fick här ett underlag som heter Promemoria, en sammanfattning av innehållet i de rådsslutsatser som förväntas antas vid rådet. Under punkten Fredsprocessen i Mellanöstern – jag tycker att det är en felaktig rubrik; det borde heta Kriget i Mellanöstern – står det ingenting om Israels militära offensiv. Det står bara lite flummigt om den senaste vågen av våld i Gaza.

Det är en ganska uppenbar militär offensiv, där Israel också har bidragit med spridning av falsk propaganda, att till exempel anklaga FN för att vara delaktigt i att smuggla in vapen till palestinierna och sådant. Det har nu avslöjats att det inte var sant. Men de gör det för att skapa någon sorts känsla av att ”ni ska inte angripa oss när vi angriper palestinierna, utan kolla här, att även FN är delaktigt i att ge palestinierna vapen, och då ska inte kritiken mot Israel vara så kraftig”.

Jag ser det här som en väldigt vag text, ur EU:s perspektiv – vagare än den brukar vara. Jag tycker att det är väldigt allvarligt.

Ingenting nämns här om muren, vad jag vet, byggandet av den illegala muren. Det fortsätter i strid mot internationell rätt. Man bygger fortfarande ut säkerhetsvägar och satsar på att bygga ut bosättningarna. Det nämns inte heller, vilket också strider mot internationell rätt. Det är olagligt att göra det, att bygga mur, väg och bosättningar på ockuperad mark. Det är helt olagligt. Varför står inte det klart och tydligt?

Jag tycker att det är bra att det står att man ska uppmana Israel att respektera fjärde Genèvekonventionen och garantera fria organisationer tillträde till de palestinska områdena. Man borde också ta upp situationen för de fängslade FN-anställda. Inte ens FN har fått träffa sina egna anställda som sitter i israeliska häkten.

Jag tycker att man från EU:s sida måste gå vidare och fundera över hur vi kan få kriget att bli en fredsprocess. Jag tror att man måste börja använda sig av påtryckningsmedel. Jag skulle vilja att man från svensk sida driver att EU ska införa ett vapenembargo mot Israel. Jag tycker att det är väldigt motiverat, med tanke på den senaste militära offensiven. Vi måste kunna ge tydligare signaler än vad vi har gjort hitintills.

Anf.  98  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag har ingen kommentar.

Anf.  99  ALICE ÅSTRÖM (v):

Jag hade inte tänkt förlänga tiden på EU-nämnden, men jag undrar också över en del av de saker som Yvonne Ruwaida tog upp. Tänker utrikesministern ta upp frågan om muren och den israeliska offensiven? Vi ska inte gå in och diskutera det nu, men det är ett väldigt stort bekymmer att man inte kritiserar Israel när de bryter mot internationell lag på det sätt som de gör. Tänker utrikesministern ta upp även de frågorna när man diskuterar Mellanöstern?

Anf.  100  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Utrikesministern sade att hon inte hade några kommentarer. EU har ofta, tydligt och med rätta, antagit rådsslutsatser och kritiserat mycket av det som både Vänsterpartiet och Miljöpartiet här uttrycker. Nu syftar rådsslutsatserna lite grann på den senaste tidens utveckling, och där tycker jag att vi fick en bra föredragning av utrikesministern.

Anf.  101  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag delar uppfattningen att det viktiga nu är att vi diskuterar och uttalar oss om den israeliska offensiven, och det gör vi.

Anf.  102  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner stöd för regeringens position.

Anf.  103  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag har en ytterligare fråga som jag vill ta upp, en informationspunkt.

Anf.  104  VICE ORDFÖRANDEN:

Om Afghanistan, eller?

Anf.  105  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Nej, det är inte aktuellt utan det här är en helt annan fråga.

Jag vill passa på att informera EU-nämnden om att jag avser att ta upp en diskussion i EU-kretsen om ett gemensamt agerande för EU-medborgare som hålls internerade i andra länder – detta utifrån att det finns svenskar som hålls internerade i tredjeländer. Här behövs det ett gemensamt agerande från EU för att sätta press på sådana länder.

Det exempel som jag kommer att utgå ifrån är Eritrea som håller journalisten Isaac fången sedan tre år. Vi kommer ju ingenvart genom det bilaterala agerandet, utan här gäller det att få EU att engagera sig i frågan.

Det är oklart huruvida det finns andra EU-medborgare som hålls internerade. Vi håller på att utreda för att få fram det.

Jag vill därför hålla frågan mera generell, att EU ska ha en större beredskap och en vilja att agera i den typen av situationer.

Anf.  106  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag tycker att det är mycket bra att man tar upp detta med Dawit Isaac i Eritrea. Varför använder utrikesministern begreppet internerad och inte fängslad? Är det en viktig distinktion?

Min andra fråga är: Är det inte så att Nederländerna jämfört med andra EU-länder har visat ett särskilt intresse för Eritrea så att man skulle kunna få en extra utväxling när det gäller Dawit Isaac under det nederländska ordförandeskapet?

Anf.  107  HILLEVI LARSSON (s):

Det här låter ju väldigt bra. Det har förts diskussion om att man skulle kunna göra så också mellan EU-länder. Jag antar att den frågan ligger lite längre fram i tiden. Det gäller alltså om ett annat EU-land håller svenskar fängslade skulle det kunna ske ett utbyte.

Bakgrunden till den diskussionen har ju varit att en del östeuropéer har kommit till Sverige för att sitta i svenskt fängelse. Det är bara en del av den här frågan, men det är en intressant aspekt.

Sedan tänkte jag också fråga om ett sådant fall som Annika Östberg skulle kunna bli aktuellt eller om detta rör sig mest om Eritrea och den typen av länder.

Anf.  108  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Dawit Isaac är ju fängslad, det är inget tvivel om det. Jag valde begreppet internerad beroende på denna breddning av olika typer av situationer. Men det går lika bra att använda ordet fängslad i alla situationer, även om det i tidigare fall har varit fråga om internering. Men vi ska inte blanda ihop dessa fall.

Det handlar om människor som hålls fängslade på villkor som är oacceptabla utifrån ett EU-perspektiv.

De andra frågorna gäller avtjänade av straff i annat EU-land, och det finns det regelverk för som vi bygger vidare på inom ramen för RIF-rådets arbete. Det finns numera stora möjligheter att överföra verkställigheten. Tidigare krävdes det medgivande från den som det gällde, men det behövs inte längre.

Det är naturligtvis annorlunda med länder utanför EU. I förhållande till USA finns det en konvention, men det är frivilligt från den andra staten att avgöra om den ska tillämpas eller inte. Det är därför som vi inte har kommit längre när det gäller Annika Östberg.

Anf.  109  VICE ORDFÖRANDEN:

Då är dagordningen genomgången sånär som på A-punkterna. Bland dem har vi, såvitt jag förstår, klarat av detta med Kina och uppförandekoden. Min fråga till utrikesministern är om det finns någonting som hon vill kommentera när det gäller listan med A-punkter.

Anf.  110  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag har en fråga, och den gäller Burma. Rådet ska besluta om skärpning av den gemensamma ståndpunkten.

Det var tre åtgärder som skulle vidtas mot Burma. Antagandet av rådsslutsatsen innebär att det är två av dessa som finns med. Förbudet mot röstning i internationella organ i fråga om lån finns inte med. Det var det jag ville informera om.

Anf.  111  YVONNE RUWAIDA (mp):

Det var just Burma som jag hade tänkt ta upp, men det gick ju åt fel håll.

Jag tycker att sanktionerna mot Burma borde skärpas med tanke på att utvecklingen där inte går åt rätt håll. Vi har ändå försökt att påverka Burma under en längre tid.

Jag har också lite kritik mot förslaget till rådsslutsatser. Man vill komma åt den illegala försäljningen av trä. Jag tycker att EU borde ha en sanktion mot detta.

Man har också sanktioner mot vissa namngivna statliga bolag, men jag tycker att de är begränsade. Man måste försöka att komma åt alla personer som ingår i den illegala regimen. Det räcker inte bara med att sätta dit de namngivna statliga bolagen. Det vore bra om man vidareutvecklade detta.

Jag hade hoppats på att den svenska regeringen hade velat skärpa dessa slutsatser.

Anf.  112  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Jag hade frågor om dagordningspunkterna 4, 5 och 8. Det gäller Althea, Bosnien och Hercegovina och övertagandet från Nato. Dessa operationsplaner och insatsregler, skiljer de sig mycket från tidigare EU-ledda operationer?

Jag inser att varje land och varje operation har sina egna regler, men hur bedömer utrikesministern svårighetsgraden och utsattheten i det uppdrag som är väldigt viktigt och som i alla delar kanske inte är helt enkelt för EU att genomföra? Jag undrar bara om det finns något att mer tillägga till de rätt så korta texterna. Nämnden har tidigare varit helt med på detta.

Sedan har jag en frågan om relationerna med Ryssland under punkten Viktiga utestående frågor. Det här är ett dokument som revideras och uppdateras regelbundet. Har det holländska ordförandeskapet uppdaterat Rysslandspapperet med hänsyn till den senaste tidens utveckling när det gäller bristen på rättsstat och kränkningar av demokratiska rättigheter som vi just nu ser i Ryssland?

Anf.  113  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Beträffande Bosnien och Hercegovina är detta en operationsplan. Jag är inte insatt i vilka bedömningar man gör när man upprättar operationsplanen. Den är naturligtvis anpassad efter dagens situationen, så den är ju mycket konkret. Det är verkligen en operationsplan, och det rör sig om en operation som är större än vad vi hittills har genomfört. På det viset är den mycket mer omfattande än de tidigare operationsplanerna.

När det gäller Ryssland måste jag faktiskt be någon som känner till vad det dokumentet innehåller och vilka revideringar som görs att komplettera.

Anf.  114  Departementsrådet MAGNUS ROBACH:

Det här är närmast att betrakta som en checklista över utestående frågor i den bilaterala relationen mellan EU och Ryssland. Den är uppdaterad fram till och med den 6 oktober. Men den exakta formuleringen beträffande den senaste utvecklingen kan jag inte redovisa här.

Anf.  115  VICE ORDFÖRANDEN:

I båda dessa fall kan ju de av nämndens ledamöter som är intresserade vända sig till UD för att få del av dessa handlingar.

Om det inte finns några ytterligare synpunkter från nämnden lägger vi A-punktslistan med godkännande till handlingarna.

Finns det något ytterligare som utrikesministern vill framföra till nämnden i dag?

Anf.  116  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Nej.

Anf.  117  VICE ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi så mycket för detta.

2 §  Miljö

Miljöminister Lena Sommestad

Återrapport från ministerrådsmöte den 28 juni 2004 samt från informellt ministermöte den 16–18 juli 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 14 oktober

Anf.  118  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag ber att få hälsa miljöministern med medarbetare välkomna, och jag vill börja med att framföra en ursäkt. Jag är ledsen för att ni har fått vänta så länge. Men vi ska försöka att hålla ett gott tempo så att vi är klara till kl. 13 då en del av oss måste gå på ett annat arrangemang som talmannen anordnar. Jag förmodar att vi börjar med en återrapport.

Anf.  119  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Jag ska försöka att vara kortfattad. Ni får säga till om tycker att det blir för långa föredragningar.

Vi hade ett rådsmöte i Luxemburg den 28 juni som leddes av den irländske miljöministern Martin Cullens. Jag var där som ledare för den svenska delegationen. Vid detta rådsmöte antog vi tre politiska överenskommelser och två rådsslutsatser.

Som ni vet har Sverige sedan länge drivit en revidering av badvattendirektivet så att det tar hänsyn till svenska förhållanden. Därför är det glädjande att berätta att vi fick till stånd en överenskommelse om badvattendirektivet där bland annat provtagningsfrekvensen blir lägre för badvatten där badsäsongen inte överstiger åtta veckor. Detta innebär en lättnad för Sverige. Tidigare var det inte avpassat för svenska förhållanden.

När det gäller transport av avfall var vi alla eniga om en förordning i sak. För beslut på den här punkten krävdes det enhällighet i rådet. Medlemsstaterna gick emot kommissionens förslag om delad rättslig grund. Ett land kvarhöll sin generella granskningsreservation vilket gjorde att punkten formellt inte kunde antas.

När det gäller direktivet om svavel i marina bränslen valde Sverige – efter förhandlingar i rådet – att lägga ned sin röst. Syftet var att markera att vi ansåg att direktivet inte var tillräckligt ambitiöst i förhållande till vad som krävs för att motverka försurning och främja en bättre hälsa.

Som jag sade antog vi också två rådsslutsatser dels inför partsmötet i Cartagenaprotokollet, dels om kommissionens meddelande mot en tematisk strategi för förebyggande och återvinning av avfall.

Vi tog upp frågan om godkännande av den genmodifierade majsen, NK603. Rådet kunde inte uppnå enighet för beslut. Därvid återgick frågan till kommissionen som då beslutar.

Slutligen hade vi två politiska debatter om REACH, om avfall från gruvindustrin.

Efter detta möte hade vi ett informellt miljöministermöte i Maastricht i somras, den 16–18 juli. Där representerades Sverige av statssekreterare Krister Nilsson. Man diskuterade miljöteknik och översvämningar som båda är frågor som återkommer på den här agendan.

Anf.  120  VICE ORDFÖRANDEN:

Eftersom ingen begär ordet lägger vi dessa två rapporter till handlingarna. Så går vi över till information och samråd inför ministerrådsmöte den 14 oktober.

Anf.  121  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Då gäller det rådsslutsatser om hantering av översvämningsrisker. Den här dagordningspunkten behandlar ett förslag av ordförandeskapet på grundval av ett meddelande från kommissionen, att medlemsstaterna och kommissionen gemensamt ska utforma och genomföra ett samordnat handlingsprogram för att förebygga, skydda mot och lindra översvämningar. Medlemsstaterna och kommissionen ska enligt det här förslaget inom ramen för vattendirektörsmöten och i samarbete med berörda intressenter utarbeta förslag till innehållet i handlingsprogrammet och lägga fram det helst före mitten av 2005.

Vi från svensk sida är positiva till att problemet med översvämningar uppmärksammas. Vad som har varit viktigt för oss är att det inte inom EU utformas bindande regler som innebär att den ansvarsfördelning som vi har i Sverige i dag, som innebär ett stort ansvar för den lokala nivån, måste upphöra. Vi vill inte heller att förslaget ska leda fram till nya finansiella åtaganden.

På båda dessa punkter är vi nöjda med det förslag som nu ligger, så vi kan därför ställa oss bakom det.

Anf.  122  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag har inte så mycket att tillägga till det som ministern sade. Jag vill bara betona att det är viktigt att man i framtiden integrerar den här typen av åtgärder i rätt form. Det här hänger väldigt mycket ihop med ramdirektivet för vattnet. Det hade varit väldigt bra om man hade kunnat integrera det.

Anf.  123  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Det sägs att det här handlingsprogrammet ska upprättas med hänsyn till ramdirektivet för vatten. Vi är helt eniga om att det är väldigt viktigt att det behandlas i det sammanhanget.

Anf.  124  VICE ORDFÖRANDEN:

Det finns ett stöd för regeringens position. Då går vi över till punkt 4 om hantering av avfall från utvinningsindustrin.

Anf.  125  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Det här är ett förslag till direktiv. På rådsmötet ska vi nå en politisk enighet om ett direktivförslag.

Generellt kan jag säga att vi från svensk sida har välkomnat direktivförslaget eftersom den nuvarande avfallslagstiftningen inte är anpassad till de speciella förutsättningar som gäller för utvinningsindustrin. Framför allt har de inte varit anpassade för gruvnäringen.

Dessutom behövs det här direktivet för att förebygga den typ av svåra gruvdammsolyckor som har inträffat under senare år, bland annat i Spanien och Rumänien.

Det finns frågor som vi inte är helt nöjda med i det liggande förslaget. Men vi anser att miljönyttan med direktivet gör att vi bör rösta för förslaget. Genom direktivet får vi en lagstiftning som på ett flexibelt och miljömässigt säkrare sätt kan förebygga de problem som kan uppkomma i samband med hantering av avfall från utvinningsindustrin.

De utestående frågor som finns kvar till rådsmötet är omfattningen av direktivet, omfattningen av den ekonomiska säkerheten och övergångsbestämmelserna. Om det finns intresse för det kan jag gå närmare in på dessa frågor.

Anf.  126  ALICE ÅSTRÖM (v):

Eftersom det är mycket som inte är riktigt klart är det viktigt att det inte blir någon sänkning av ambitionsnivån.

Min direkta fråga är: Är direktivet heltäckande när det gäller till exempel urlakningsfrågor? Finns de med?

Anf.  127  AGNE HANSSON (c):

Jag vill bara understryka vikten av att också markägarnas intressen beaktas i det här sammanhanget.

Anf.  128  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Först till Alice Åström: När det gäller styrkan i direktivet och frågan om urlakning är vi inte nöjda på den punkten. Jag ska säga någonting kort om omfattningen av direktivet.

Som direktivet är uppbyggt är det så att för visst avfall som anses förorsaka mindre miljöproblem gäller inte alla artiklar i direktivet. Det är så kallat inert avfall som inte reagerar kemiskt och fysikaliskt med omgivningen.

Det finns dock vissa medlemsländer som vill ha ytterligare begränsningar. Man vill ta med även sådant avfall som är icke inert, det vill säga som reagerar med omgivningen men som man anser är icke farligt.

Det här tycker vi är ett mycket olyckligt förslag. Vi talar om typiska svenska bergarter som innehåller till exempel svavel och som ger lakvatten som inte alls är lämpligt och som absolut bör omfattas av direktivet. Här driver vi hårt, men vi måste förmodligen gå mot en kompromiss här. En möjlig kompromiss i det här fallet kan vara att medlemsstaterna får möjlighet att undanta det som man kallar icke-inert, icke-farligt, avfall från vissa angiva artiklar men där man anger att huvudregeln ändå är att det här avfallet ska omfattas av direktivet. Men här får vi se hur förhandlingen förlöper. Vi kommer dock att ställa oss bakom direktivet, för vi tycker ändå att huvudinnehållet är så pass värdefullt. Men vi kommer att ta strid i just den här frågan.

Anf.  129  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag har egentligen ingen fråga, utan jag tänkte bara säga att vi diskuterade det här grundligt vid presentationen i miljö- och jordbruksutskottet. Vi förstår bekymren, men vi tyckte vid det tillfället att det ändå finns ett värde i direktivet.

Anf.  130  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Jag har inte så mycket att tillägga när det gäller markägarintressena. Det har inte varit någon framträdande fråga i direktivet. Däremot har vi haft mycket nära kontakter med alla parter i Sverige. Vi har ett starkt stöd för detta, och därför har vi inte sett det som ett problem i det avseendet när vi har förankrat direktivet.

Anf.  131  VICE ORDFÖRANDEN:

Det är stöd för regeringens position på punkt 4. Vi går över till punkt 5 om växthusgaser och luftkonditioneringssystem i motorfordon.

Anf.  132  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Det gäller alltså ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa fluorerade växthusgaser och direktivet om utsläpp från mobila luftkonditioneringssystem. Det här förslaget annonserades redan 2001 i det europeiska programmet mot klimatförändringar. Det är ett av de förslag i programmet som hittills har presenterats av kommissionen. Det syftar till gemensamma åtgärder inom unionen.

Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen för miljöfrågor under hela år 2004, och det har varit mycket komplicerade förhandlingar. Flera frågor kvarstår fortfarande att lösa inför ministerrådsmötet.

Under behandlingen i rådsarbetsgruppen har medlemsländerna enats om att lyfta ut bestämmelser som fluorerade växthusgasers användning i bilars luftkonditionering till ett särskilt direktiv, som knyts till typgodkännandet av bilar. Det är därför som det är både ett direktiv och en förordning.

Den här förordningen berör de fluorerade växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet. Det innefattar hantering, användning, tillhandahållande, återvinning och destruktion av de här växthusgaserna. Dessutom ingår även märkning för förbud mot och saluförande av vissa produkter som innehåller de här växthusgaserna. Det innehåller också krav på rapportering, utbildning och certifiering av personal som hanterar fluorerade gaser.

Syftet är att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser från luftkonditionering i bilar genom att införa läckagekrav och genom att fasa ut de mest kraftfulla fluorerade gaserna. Medlemsstaterna ska vara godkända enligt sådana system som uppfyller kraven enligt typgodkännandedirektivet.

Sverige har arbetat för att förordningen ska bli så effektiv och omfatta så många områden som möjligt. Trots behandlingen i rådsarbetsgruppen och Coreper anser vi att en rad väsentliga frågor kvarstår att lösa. Vi är inte nöjda med hur det här har förlöpt. Den mest väsentliga frågan för Sverige i förordningen är artikel 175, det vill säga miljö som rättslig grund. Det innebär att medlemsländerna kan vidta nationella åtgärder som går utöver vad som bestäms på EU-nivå. Det här kan behövas i Sverige och även i andra länder för att nå miljömålen. Dessutom har vi synpunkter på omfattningen av användningen av försäljningsförbuden. I båda de här frågorna har vi agerat tillsammans med Danmark och Österrike, som redan i dag har en lagstiftning som går ut över vad som nu ska bestämmas på EU-nivå, och de kan alltså ställas inför att de måste försvaga sin lagstiftning om det här går igenom.

Vi har också en viktig fråga som handlar om att förbuden mot köldmedium som har en kapacitet högre än 150/GWP. Nya fordon ska inträda tidigare än vad ordföranden föreslår. Vi vill alltså ha en snabbare beslutsprocess.

Det är alltså en mycket komplicerad förhandling med många öppna frågor kvar. Vi har i dagsläget inte slutgiltigt bestämt oss för om vi ska rösta ja för denna förordning eller om vi ska lägga ned vår röst. Men vi kommer inte att fälla förordningen, för vi anser att den är viktig och vi behöver en förordning på EU-nivå för fluorerade växthusgaser. Men det är mycket bekymmersamt framför allt när det gäller den rättsliga grunden, artikel 175. Det kan också bli prejudicerande att man har valt att ha en dubbel rättslig grund och att man för in artikel 95 på en miljöfråga.

Anf.  133  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag tror att miljöministern ändå måste i slutet av sammanträdet bestämma sig för om den svenska positionen är att rösta för eller lägga ned. Men vi kan vänta med det.

Anf.  134  AGNE HANSSON (c):

Det framgår att regeringen inte heller är nöjd med frågans hantering hittills. Jag kan instämma i det. Det är inte tillfredsställande att man kommer fram till en ordning där vissa länder inte behöver skärpa sin lagstiftning. Man måste också arbeta för att medlemsländerna kan gå före på det här området.

Ambitionen är att minska utsläppen och fasa ut de skadliga gaserna ur luftföroreningarna.

Min fråga gäller direktivet om inblandning av etanol i bränslet. Där finns en kraftig begränsning till 5 % i direktivet. Finns det med i den här diskussionen, och har regeringen i så fall en ambition att öppna för möjligheten att så att säga morotsvägen stimulera fram miljövänligare bränslen i stället för att bara jobba med förbudslinjen?

Anf.  135  LARS LINDBLAD (m):

Bland annat hade jag samma fråga som vice ordföranden: Vad är regeringens ståndpunkt egentligen?

Min andra fråga är egentligen ingen innehållsmässig fråga, utan den handlar om artikeln och den taktiska bedömningen.

Såvitt jag har förstått det föreskriver artikel 95 också en hög skyddsnivå när det gäller miljöfrågor, det vill säga att man mycket väl skulle kunna använda den här artikeln i sammanhanget. Det handlar givetvis om det ska vara minimiregler eller gemensamma bindande regler.

Min fråga är: Hade det inte varit mera taktiskt att godkänna artikel 95, men att försöka höja den gemensamma nivån så mycket som möjligt, så att hela Europa hade kunnat uppnå den ändringen? Man kan tänka sig att man kan hamna på en lägre miniminivå men att vissa länder går före. En bättre förordning vore väl att man hittar högre bindande regler, av två skäl: dels av konkurrensskäl, dels av miljömässiga skäl.

Anf.  136  ALICE ÅSTRÖM (v):

Det blir ganska svårt att ta ställning om man ska stödja regeringens position eller inte eftersom så väldigt mycket är oklart och förhandlingarna inte helt och hållet är fastlagda. Då blir det ganska svårt att ge något råd, men jag ska ändå försöka göra det.

Om det nu inte blir artikel 175, som är den rättsliga grunden, kan jag från Vänsterpartiets sida tydligt säga att vi anser att Sverige inte bör lägga ned sin röst utan rösta mot förslaget, eftersom det kan få så långtgående konsekvenser. Vi har heller inte sett förslaget i sin helhet, och man frångår att länderna faktiskt kan gå längre själva.

Från Vänsterpartiets sida anser vi att Sverige bör rösta nej.

Anf.  137  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag behöver inte upprepa det Alice Åström sade, men vi tycker att man måste ha rätt att gå före och faktiskt göra mera. Sverige bör rösta nej.

Jag är också lite intresserad av hur de olika länderna ställer sig. Överlag kan man säga att det här direktivet skulle få allvarliga konsekvenser. Det skulle bli väldigt svårt för oss att uppnå våra miljömål ifall det här går igenom så som förslaget ligger just nu.

Anf.  138  BÖRJE VESTLUND (s):

Jag har en fråga om motorfordonen och luftkonditioneringen. Alltså finns det teknik i dag som gör det här möjligt? Om den tekniken inte finns går det mot ett annat viktigt miljömål, nämligen den goda arbetsmiljön. Där måste vi vara tydliga med att det som luftkonditioneringen har inneburit för framför allt yrkestrafiken är att det har blivit en bättre arbetsmiljö. Om man då måste ta ett steg tillbaka menar jag att man måste vara försiktig innan man så att säga träffar några överenskommelser som försämrar arbetsmiljön för yrkestrafiken.

Anf.  139  CHRISTINA AXELSSON (s):

När vi fick information om det här i utskottet hade Corepermötet ännu inte varit. Jag undrar hur man behandlade den här frågan där. Hur kommer Danmark och Österrike att göra? Kommer de också att bara lägga ned sin röst, eller kommer de att rösta emot om det blir så att man framhärdar i att artikel 95 ska vara den som ska vara gällande?

Anf.  140  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Jag har gjort klart vilken linje Sverige vill driva på de punkter som vi har kvar. Jag uppfattar att vi har stöd för att vi med stor kraft ska driva såväl frågan om rättslig grund som frågan att skärpa förordningen vad gäller användningen av försäljningsförbud och även när det gäller luftkonditioneringssystem. Där vill jag säga att det inte innebär att man inte ska ha luftkonditioneringssystem, utan det är skarpare krav när det gäller läckage och vilka medel som får användas. Det ska inte, såvitt jag förstår, vara några arbetsmiljöproblem förknippade med detta, utan det handlar om skärpta krav.

När det gäller de taktiska övervägandena är de frågor som finns här fortfarande öppna. Vi vet att i fråga om den rättsliga grunden har vi ingen som helst chans att få igenom det vi vill. Där handlar det om hur vi ska markera. Vi har naturligtvis möjlighet att rösta nej, att lägga ned vår röst och deklarera på något sätt. Lägger vi ned vår röst riskerar vi att fälla direktivet om det finns fler som röstar emot – och det finns de som röstar emot därför att de tycker att direktivet går för långt. Då har vi ingen lagstiftning alls på det här området i Europa, och det kommer att dröja minst två år innan vi kan få någon. Det ser vi därmed som en sämre utgångspunkt än det förslag som ligger.

Då det gäller hur vi taktiskt agerar fortsätter förhandlingarna och rådslagen med övriga länder. För Danmarks och Österrikes del handlar ett övervägande om att man ska försöka stödja dem för att få undantag. Det är en väldigt viktig principfråga att länder som redan har infört en lagstiftning inte ska behöva backa. Minimum skulle kunna vara för Danmarks och Österrikes del att de får behålla sina undantag. Det är någonting som vi skulle kunna stödja. De kommer troligtvis att rösta nej i protest, och det skulle vi också göra om vi var i deras situation.

Vi kan alltså välja att stödja Österrike och Danmark och protestera. Alternativet är det som Lars Lindblad säger och som också är ett övervägande vi nu gör: Hur långt kan vi komma på de övriga punkterna när det gäller att utvidga detta till att gälla ytterligare användningsområden – andra värmepumpar, mindre hushållskylar, aerosoler och annat – och få dem in i direktivet? Då får vi ha med i beräkningen att vi inte kan förändra den rättsliga grunden; där har vi inte en chans såsom förhandlingsläget ser ut. Där vill vi överlägga ytterligare med Österrike och Danmark hur man ser på de här frågorna. Vi måste se hur andra länder ställer sig och vad vi kan sy ihop för att nå bästa möjliga resultat i det här läget. Men vi har varit mycket tydliga när det gäller den rättsliga grunden.

Det är mot bakgrunden av de här övervägandena och att länderna inte gjort fullt klart, inte heller Österrike och Danmark, hur man i slutändan kommer att agera som vi inte har slagit fast den slutgiltiga positionen. I vissa fall kan det näppeligen göras förrän vid bordet om man vill nå bästa möjliga resultat. Men vi säger att vi vill markera mot den rättsliga grunden. Det är en mycket viktig principfråga, men vi vill se på vilket sätt vi bäst kan göra det. Då vill vi också samråda med Österrike och Danmark som drabbas hårdast av detta. Det är läget just nu.

Därför skulle jag vilja säga att det är bäst för våra resultat att vi har ett öppet förhandlingsmandat. Ni vet vad vi vill uppnå. När det gäller den rättsliga grunden kan vi markera, men vi kan inte förändra läget som det ser ut nu. Vi kan stoppa direktivet, eller det går igenom helt och hållet i värsta fall. Men vi kan komma längre på innehållet.

Agne Hanssons fråga om ytterligare etanolinblandning återkommer jag till senare. Den hör inte hemma här utan återkommer senare. Då är vi på den linje som Agne nämner, att vi stöder en ökad inblandning, upp till 10 %. Men det ligger inte under den här förordningen.

Anf.  141  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag blir lite förvirrad över förhandlingsläget. Å ena sidan är miljöministern på hugget och säger att vi ska jobba för att förändra det rättsliga läget, och sedan ändå hörde jag att det verkar vara låst. Så vi tror inte på det.

Miljöministern sade också att man kan försöka ändra innehållet eller säga nej. Vi tycker att det vore väldigt olyckligt om man stoppade möjligheten för enskilda medlemsländer att gå före på det här området. Vi tycker att man verkligen måste överväga det noga innan man ger bort möjligheten att ha politik på det här området till EU, för det man gör är att ge bort makten att agera självständigt på det här området. Om man godkänner en sådan sak hoppas jag att man åtminstone går tillbaka och pratar med miljö- och jordbruksutskottet innan man går med på en sådan sak. Jag tycker att det vore väldigt olyckligt om det försvann utan att riksdagen är väl involverad, även om jag inte kan se att det skulle kunna vara rätt väg. De förbättringar man skulle kunna åstadkomma tror jag inte kommer att vara ett så stort framsteg att vi skulle kunna säga att här har vi nått så himla mycket att det är okej för oss under överskådlig tid. Det här är viktiga överlevnads- och framtidsfrågor. Om vi låser upp oss de närmaste tio åren, vilket man gör med en sådan här förordning, kommer det att bli väldigt svårt att föra politik på det här området.

Anf.  142  VICE ORDFÖRANDEN:

Får jag ställa en formfråga till ministern: Ska det här gå till Europaparlamentet och sedan komma tillbaka till Sverige? Så det är väl inte en final countdown?

Anf.  143  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Efter andra läsningen. Låt mig säga att det finns en revision av detta inom fyra år. Flera av de frågor som vi inte är nöjda med har vi lyckats få in i denna revision. Jag vill också påminna om att det finns ett antal länder i Europa som genom den här lagstiftningen tvingas att göra betydligt mer än vad man vill och som möjligtvis kommer att rösta emot direktivet därför att de anser att det går för långt. Det har också en effekt. Det handlar lite om hur vi ser på Europapolitiken och värdet av gemensamma överenskommelser.

Nationell politik går att bedriva men inte på de punkter som har begränsats av direktivet med harmoniserade bestämmelser.

Anf.  144  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag är väldigt glad för det förtydligande som vi har fått under den här debattiden, och då ser man vikten av att vi har EU-nämnden att prata om de här frågorna än mer än i utskottet, vill jag bara påpeka.

Jag delar helt ministerns ståndpunkt att vi måste göra det bästa vi kan för att vi ska få de här bestämmelserna runtom i Europa. Sedan får vi göra så mycket som det någonsin går för att det ska bli så bra som möjligt utifrån de ståndpunkter som vi nu har fått redovisade.

Anf.  145  LARS LINDBLAD (m):

Jag förstår inte riktigt varför miljöministern vill ha ett öppet mandat. Jag uppfattar processen som ganska tydlig, det vill säga att man i första hand driver artikel 175. Om det faller vill man i det läget bifalla förordningen. Är det inte så man ska uppfatta ståndpunkten?

Vi kan diskutera artikelfrågan, vad man kan använda den till och hur man kan arbeta taktiskt. Men jag tror att det vore ett misstag att delta i någon form av blockerande minoritet för att fälla den här förordningen. Det tror jag vore ett misstag ur ett miljöperspektiv. Det skulle ändå vara intressant att veta: Varför vill man ha det öppna mandatet? Jag har uppfattat att man har en relativt klar linje.

Anf.  146  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Mot bakgrund av den principiella aspekten att vi inte får en miljörättslig grund på ett område där vi anser att vi bör ha den och som vi har det på andra områden, till exempel ozon. Då kan det finnas anledning att markera starkt, och att markera starkt är att lägga ned sin röst och säga att vi inte är nöjda med detta. Men det gör vi inte om vi fäller direktivet. Vi gör det inte heller om vi ser att vi kan komma längre och stötta Österrike och Danmark mer konstruktivt på ett annat sätt. Därför vill jag ha det öppna mandatet så att vi också kan lägga ned vår röst om vi anser att den markeringen behövs, om vi inte kommer längre.

Anf.  147  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag tycker att det har varit en klargörande diskussion. Det finns ett stöd för regeringens position och det så kallade öppna mandatet.

Punkt 6 är struken, så vi går vidare till punkt 7.

Anf.  148  LARS LINDBLAD (m):

Jag skulle vilja veta varför punkt 6 är struken. Är det så att man har iakttagit den vetenskapliga diskussion som kommit i gång bland annat i Sverige, eller finns det andra skäl till att man har skjutit på frågan? Det var klokt att göra det, men varför?

Anf.  149  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Skälet var att materialet inte var färdigberett i EU så att det kunde tas i Bryssel.

Anf.  150  VICE ORDFÖRANDEN:

Det skäl som angavs var sen översättning.

Anf.  151  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Ja, översättningarna var inte klara.

Anf.  152  VICE ORDFÖRANDEN:

Det är det skäl som angavs, men om det är sant eller inte vet vi inte.

Anf.  153  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Som ni säkert känner till pågår en halvtidsöversyn av Lissabonprocessen, det vill säga EU:s strategi för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och hög miljöeffektivitet. Kokgruppen som består av oberoende experter från medlemsstaterna och där Wanja Lundby-Wedin deltar för Sverige, kommer att den 31 oktober ge sin bedömning av den processen och förslag till hur man bäst kan nå målet 2010.

Sverige har under många år arbetat för att en hållbar utveckling bör vara ett övergripande mål för EU. Under vårt ordförandeskap antog Europeiska rådet en strategi för hållbar utveckling, och en miljödimension lades till Lissabonstrategin. Så vi har mycket att leva upp till på det här området.

Men en seger är inte vunnen för alltid, och för tillfället blåser det sådana vindar i Europa som gör att miljöhänsyn och sociala frågor lätt hamnar i en försvarsposition inför kraven på ekonomi, konkurrenskraft och annat. Vi ser att det är viktigt att ta det här tillfället och lyfta fram synergin när det gäller ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar och att den långsiktigt hållbara utvecklingen bara kan uppnås genom en integrerad strategi.

När det gäller de rådslutsatser som vi ska ta nu är miljörådet ett inspel till Lissabonprocessen. Det handlar om miljöeffektiva innovationer. De slutsatser som ligger på bordet visar att miljöeffektiva innovationer kan ge, förutom förbättring av miljön, också lägre kostnader för näringslivet genom ökad effektivitet vid förbrukning av energi och resurser. Samtidigt skapas nya marknader för export och miljöteknik. Det visar synergin mellan miljö och ekonomi.

Det tas upp en hel del särskilda frågor här. Det ska skapas rättvisa marknadsvillkor, grön offentlig upphandling baserad på prestandan. Kommissionen kommer att lansera en handbok och diskutera bästa exempel vid ett möte i november, skatteincitament, reformer av miljöskadliga subventioner, särskilda hänsyn till små och medelstora företag. Det krävs också gemensamma insatser tillsammans med näringslivet, och EU:s handlingsplan för miljöteknik bör genomföras så snart som möjligt.

Det här är något av innehållet i rådsslutsatserna. Vi tycker att de är bra. De är ganska smala, inriktade just på miljöteknikinnovationerna, men vi tror att de kommer att ge ett bra inspel till Lissabonprocessen.

Anf.  154  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag vill ta upp två saker. Den ena är att vi tycker att det vore läge att ta ett initiativ för att ha minimiregler på EU-nivå för koldioxidskatt. Det är någonting som vi tycker att man ska ta upp från regeringens sida. Den andra är att vi tycker att det är väldigt viktigt att man tar upp frågeställningen om konflikten mellan EU:s regler för fri rörlighet och nationella försök att stimulera miljöteknikutveckling. Det händer tyvärr att både utbildnings- och informationsinsatser och offentlig upphandling och även direkt stöd för att stimulera ny miljöteknik ibland krockar med EU:s statsstödsregler, vilket vi tycker är väldigt problematiskt. Det har hänt ett flertal gånger att man från den svenska regeringens sida har haft förslag som har kommit i konflikt med EU:s statsstödsregler och man har inte kunnat föra en självständig politik. Det har gällt livsmedelsproduktion, skatter. Det har varit väldigt många sådana förslag. Det är en fråga som jag tror behöver diskuteras på EU-nivå. Jag tycker att det vore lämpligt att från regeringens sida lyfta in den i den här diskussionen.

Anf.  155  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det här är väl ett inspel, och frågorna kommer sedan tillbaka i ett helhetsperspektiv när vi ska behandla toppmötet? Det här är väl bara vad miljöministrarna gör för inspel? Allt andra får man väl ta vid ett annat tillfälle – är det rätt?

Anf.  156  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Ja, många av de specifika frågorna återkommer i ett annat sammanhang. Som jag sade är det här ganska smalt inriktat på just miljöteknikinnovationer. Men till exempel de frågor som Yvonne Ruwaida tar upp diskuteras i de här processerna, som vi kan få anledning att återkomma till.

Anf.  157  VICE ORDFÖRANDEN:

Detta är ändå inte ett beslut men ett steg på vägen, kan man säga.

Det finns stöd för regeringens position. Vi går vidare till punkt 8 om hållbara vägtransporter.

Anf.  158  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Ordförandeskapet planerar att ha en diskussion om hållbara vägtransporter på det här mötet. Det dokument som vi har som utgångspunkt handlar om tekniska åtgärder som kan minska utsläppen av luftföroreningar, buller samt öka energieffektiviteten hos vägfordon. Det är inte hållbara transporter i bred mening, utan det handlar om de här speciella frågorna.

Fokus ligger på åtgärder som på kort sikt kan minska de miljörelaterade hälsoeffekterna och förbättra kvaliteten i storstadsmiljöerna. Idén är att EU:s medlemsländer genom diskussioner i ministerrådet ska kunna nå en större enighet om vilka konkreta förslag på åtgärder som är de mest önskvärda och som är genomförbara. Diskussionen ska ligga till grund för ordförandeskapsslutsatser och bli till hjälp för den nytillträdda kommissionen.

Vi tycker att det är bra att vi har den här debatten. Luftkvaliteten är ett av de prioriterade områden som regeringen driver i EU-samarbetet. Vi vill ha avgasregler som leder till så låga utsläpp av luftföroreningar som möjligt och också i praktiken, inte bara i de tester som görs, utan under hela livslängden som fordonen har.

Till det som vi anser viktigt hör den kommande genomgången av 2008 års utsläppskrav. Särskilt kravet på partiklar behöver skärpas till en nivå som för närvarande innebär att man måste ha partikelfällor. Här behöver vi en skarpare politik i EU. Det är också viktigt att provningsanvisningarna för lätta fordon utvecklas, så att det säkerställs att fordons utsläpp är låga i verklig trafik.

Vi vill öka användningen av tekniska hjälpmedel, det som heter SCR-teknik, för att minska utsläppen av kväveoxider, och så kallade ODB-system som finns till för att övervaka att reningsutrustningar fungerar.

Sedan finns det andra väsentliga frågor att lösa. Agne Hansson tog upp frågan om låginblandning av förnybara bränslen som vi tycker är en viktig fråga. Striktare buller- och koldioxidkrav, apropå Yvonne Ruwaidas synpunkter, är en annan fråga. Vi verkar för att vi ska få harmoniserade regler i EU-området på den här punkten. Sverige kommer att vara lead speaker i debatten när det gäller frågan om energieffektiva bilar.

Anf.  159  VICE ORDFÖRANDEN:

Det finns inget underlag, något förslag eller meddelande. Då får vi tolka det så att det som ministern har sagt nu är det som hon kommer att säga i sitt inlägg vid det här mötet.

Anf.  160  BÖRJE VESTLUND (s):

Det är ett par saker som jag tycker att det finns anledning att skicka med.

När det till att börja med gäller buller tycker jag att det är knepigt att man bara inriktar sig på tystare däck. Men friktionen sker ju mellan däcken och körbanan. Utvecklingen på körbanesidan har ju varit minst sagt oroande. När fordonen har blivit snabbare och effektivare har körbanorna inte utvecklats i samma takt. Det finns anledning att observera också dessa viktiga frågor och kanske koncentrera forskning och utveckling på detta.

En annan fråga som inte finns med här, vilket gjorde mig lite förvånad, är tekniska åtgärder i form av andra sätt att hantera detta, till exempel genom trängselavgifter. Vad har de haft för effekt i London och vad kan de ge i framtiden? Finns det anledning för regeringen att se detta som en del för att man ska kunna få mer hållbara transporter i framtiden?

Anf.  161  CHRISTINA AXELSSON (s):

När vi diskuterade detta i utskottet tog jag upp frågan om säkerhet i bilar. Det är också en viktig hälsofråga att man kan färdas säkert. Småbilar i all ära, men det behövs också säkra bilar som medger att människor är människor.

När vi nu har chansen att vara en av huvudtalarna är det också viktigt att man diskuterar väginformation, alltså information och köer och sådant. Det kan också hjälpa till.

Anf.  162  SYLVIA LINDGREN (s):

En annan fråga som kan tyckas liten – men som är väldigt komplicerad – som berör vägtransporter och hela åkerinäringen är detta med CEMT-tillstånd och tredjelandsförare. Det kan vara ett bolag i Holland som har förare från andra länder och bedriver verksamhet i ett tredjeland. Detta påverkar naturligtvis också utsläpp och dylikt. Det är viktigt att man uppmärksammar detta problem.

Anf.  163  ALICE ÅSTRÖM (v):

Jag har en kort fråga. När man diskuterar detta med buller och tystare däck lyfter man då även upp frågan om de miljöskadliga oljorna i däcken? Kommer den frågan också med?

Anf.  164  VICE ORDFÖRANDEN:

Om ministern kan sammanfatta det som är tänkt ska ingå i inlägget får vi utgå från att hon tar med sig alla de synpunkter som har förts fram. Vi bör väl fokusera på vad man från Sverige kommer att säga vid det här mötet.

Anf.  165  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Vi ska försöka att hjälpa till att hålla diskussionen någorlunda fokuserad även om vi har möjlighet att lyfta upp viktiga frågor som vi ser i ett bredare perspektiv. Vi kommer att ta upp frågan om koldioxidutsläpp. Vi har energieffektiva fordon som vårt tema, biobränslenas betydelse, ekonomiska styrmedel och partikelfrågorna. Där är trängselavgifter en naturlig del. Detta är huvuddelarna, men jag lyssnar på vad ni säger.

När det gäller däcksfrågorna och bullerfrågorna har det här tagits upp tystare däck, men det handlar också om asfalt, fordon och mätmetoder.

Detta med HA-oljor i däck är en fråga som Sverige har drivit mycket intensivt, men vi tar kanske inte upp det just under energieffektiva fordon, men det är en fråga som vi har drivit med kraft och som vi också har haft framgång med.

Säkerhetsfrågorna handlar om små och stora bilar. Där har Sverige hela tiden drivit att man inte bara ska ha en absolut nivå för utsläpp som gynnar de allra minsta bilarna, utan det ska vara bästa möjliga teknik i alla typer av bilar. Vi har ju en väldigt hög profil i säkerhetsarbetet.

Tredjelandsförare ligger lite långt utanför den här diskussionen som Nederländerna har fokuserat. Men vi tar med oss dessa synpunkter. Tack ska ni ha.

Anf.  166  VICE ORDFÖRANDEN:

Eftersom ingen ytterligare har begärt ordet finner jag att det finns ett stöd för den beskrivning som ministern har gjort av sitt tilltänkta inlägg vid ministerrådsmötet.

Då går vi över till punkt 9 om finansiering av Natura 2000.

Anf.  167  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Avsikten med att denna gång ha behandlingen i rådet är att man ska ha en offentlig debatt utan rådsslutsatser. Ordförandeskapet har som grund för den diskussionen förberett några frågor som vi har uppmanats att reflektera över eller ta ställning till.

Den första frågan handlar om hur vi ser på den integrationsoption som är huvudinslaget i meddelandet. Det innebär att Natura 2000-finansiering ska kunna ske till exempel inom ramen för landsbygdsprogrammet och struktur- och sammanhållningsfonderna.

Det här rör sig alltså om en finansieringsfråga som föregriper det finansiella perspektivet. Det är regeringens övergripande position att det bör finnas ett mervärde på EU-nivå av en EU-finansiering. När det gäller Natura 2000 kan man använda gemenskapsfinansiering.

Vi har också som utgångspunkt att vi ska hålla oss till ett tak på 1 % av BNI. Det är grunden för all vår förhandling om finansiella frågor i EU framöver.

När det gäller specifikt Natura 2000 har regeringen inte tagit ställning till finansieringen ännu, om det ska finansieras gemensamt och i vilka former. Men vi välkomnar det här förslaget. Vi har sagt att vi inte tycker att det är lämpligt med ett särskilt finansiellt instrument för finansiering av Natura 2000, och det drivs inte heller av kommissionen i det här läget.

Den andra frågan som man ställer är om vi ser att det finns potentiella luckor i finansieringen av Natura 2000. Här är den svenska regeringens ståndpunkt att varje medlemsland har gjort åtaganden när vi gemensamt beslutade om fågel- respektive art- och habitatdirektivet i Natura 2000. Enligt vår uppfattning måste det innebära att varje land har en skyldighet att säkerställa en nationell finansiering av Natura 2000. Det kommer att finnas luckor. Vi ser inte att det ska finnas en heltäckande finansiering av Natura 2000 inom ramen för EU:s budet.

Som ni vet har vi under senare år väsentligt förstärkt vår nationella budget för naturvård. För 2005 kommer den att omfatta närmare 1,7 miljarder och för 2006 närmare 1,9 miljarder. Med dessa förstärkningar har anslaget till biologisk mångfald från 1996 till 2006 ökat tiofalt i Sverige. Det är en mycket stor ökning.

Vi anser att det måste vara bidrag både från EU och nationellt när det gäller Natura 2000.

Anf.  168  VICE ORDFÖRANDEN:

Det här en diskussionspunkt. Om det inte finns någon fråga till ministern noterar vi detta och godkänner upplägget av punkt 9.

Då går vi över till punkt 10 som är en beslutspunkt. Den handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar.

Anf.  169  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Det här handlar alltså om rådsslutsatser med anledning av att i december träffas parterna under FN:s klimatkonvention för tionde gången. Slutsatserna i EU:s avsiktsförklaring inför det här mötet fungerar som en övergripande instruktion för medlemsstaternas agerande vid mötet.

Till dess att Kyotoprotokollet har trätt i kraft är det svårt att inleda förhandling om det globala klimatarbetet efter den första åtagandeperioden 2012.

EU är angeläget om förhandlingar om framtida klimatregimer, men dessvärre finns det hos USA och flera utvecklingsländer inget stöd för en sådan process. Det kommer nu positiva besked från Ryssland. Även om ratifikationsprocessen inte är avslutad finns det goda förhoppningar om att Kyotoprotokollet ska träda i kraft. Det innebär att det internationella arbetet kan få en skjuts så att vi på allvar kan komma i gång med förhandlingar. Vi är väldigt tydliga från EU:s sida med att det är det vi vill.

Vi kan dock inte räkna med att det blir formella förhandlingar om perioden efter 2012 i COP 10.

Men förslaget till rådsslutsatser tar fasta just på behovet av att inleda diskussioner om framtiden. EU börjar med att understryka det allvarliga och tilltagande hot som klimatförändringarna innebär. Det krävs kraftfulla åtgärder. Med stöd av den ledarroll som EU har tagit i det internationella klimatarbetet – kanske framför allt genom det system av utsläppsrätter som nu träder i kraft – kan vi nu utifrån en viss styrkeposition framföra våra krav.

Vi understryker behovet av att Kyotoavtalet träder i kraft, att det tycks vara nära förestående, att det är en stor framgång för EU. Vi lyfter fram att det behövs mer diskussion om åtgärder för anpassning till effekterna av klimatförändringarna, och vi stöder u-ländernas klimatarbete.

I arbetet med dessa rådsslutsatser har vi bland annat fört fram och fått gehör för att det behövs skärpta skrivningar om behovet av förhandlingar om det framtida klimatarbetet och om Kyotoprotokollets ikraftträdande. Vi tycker att vi kan stödja de rådsslutsatser som nu ligger på bordet.

Anf.  170  VICE ORDFÖRANDEN:

Nämnden stöder regeringens position.

Punkt 11 är en beslutspunkt som handlar om stadsmiljö.

Anf.  171  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Detta handlar också om rådsslutsatser med anledning av det fortsatta arbetet med en temainriktad strategi för stadsmiljö. Kommissionen föreslår att städer med 100 000 invånare ska utarbeta en miljöledningsplan för hållbar stadsmiljö och implementera ett miljöledningssystem för att genomföra den. Städerna ska också anta och genomföra en plan för hållbara stadstransportsystem.

Vi tycker att det är positivt att kommissionen analyserar situationen, och vi delar uppfattningen att åtgärder behöver vidtas. Närmare 80 % av Europas befolkning bor i storstäder. Därför är det här väldigt viktigt.

Vi stöder alltså grundtankarna. Däremot stöder vi inte kommissionens ståndpunkt att det krävs nya bindande krav för att upprätta miljöledningsplan, miljöledningssystem och stadsansvarsplaner i kommuner och städer.

Det är vår uppfattning att mycket av det som föreslås i utkastet till strategi redan i dag görs av de svenska kommunerna, antingen inom ramen för arbetet med översiktsplaner eller på frivillig väg genom exempelvis utarbetande av miljöprogram. Det här har naturligtvis också att göra med frågan om subsidiaritet och det kommunala självstyret. Vi vill inte se bindande EU-regler för kommunernas arbete med stadsplanering.

Det här är frågor som tas om hand på andra sätt i den svenska nationella politiken, till exempel genom den pågående översynen av plan- och bygglagstiftningen.

Sverige förordar – och här är vi eniga med övriga länder – att kommissionen ska fortsätta att verka för olika frivilliga initiativ. Vi har också framhållit hur man kan koppla det europeiska arbetet till det som FN gör inom ramen för habitat. Det råder en ganska stor samstämmighet bland medlemsländerna när det gäller inriktningen, och vi är nöjda med de slutsatser som nu ligger.

Anf.  172  ORDFÖRANDEN:

Ingen begär ordet. Jag konstaterar då att det finns stöd för regeringens position.

Vi går vidare till punkt 12 om ”Kiev+1”.

Anf.  173  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Det ska äga rum ett ministermöte i Georgien i slutet av oktober om de så kallade EECCA-länderna, alltså östra Europa, Kaukasus och Centralasien där EU har ett omfattande miljösamarbete.

Vid det alleuropeiska miljöministermötet i Kiev förra året beslutade man om en strategi för dessa länders miljöarbete. Det är främst genomförandet av denna strategi som ska diskuteras mellan länderna och parterna.

EU-ordförandeskapet har föreslagit att EU ska ta upp det civila samhällets och internationella institutioners roll för att genomföra strategin. Det handlar om öppenhet, behov av uppsättande av klara och realistiska mål i dessa länder som kan vägleda det bilaterala samarbetet och samarbetet med EU.

Vi ska också visa på vilket sätt EU engagerar sig i dessa frågor, bland annat har vatteninitiativet inom EU betydelse för dessa länder.

Från svensk sida har vi sagt att det är viktigt att peka på att vi vill fortsätta att stödja dessa länder i vårt närområde. Samtidigt är det viktigt att länderna själva visar engagemang, och här finns det vissa problem eftersom de inte prioriterar miljöfrågor. Det gör arbetet svårt. Det är en förutsättning för hela samarbetet att utgångspunkten ska vara ländernas egna prioriteringar.

Sverige har bidragit i flera sakfrågor, till exempel när det gäller utveckling och genomförande av lagstiftning, gränsöverskridande vattenfrågor, vatten- och avloppssystem, utbildning och kapacitetsuppbyggande. Vi har många intressen här, och vi kommer att vara aktiva på mötet.

Anf.  174  YVONNE RUWAIDA (mp):

I och med att jag sysslar med andra frågor har jag själv inte följt den här frågan. Men jag har varit i Georgien och Armenien och gjort en del studiebesök. Jag har bland annat tittat på miljösituationen och träffat miljöministrar.

Jag vet att Sverige gör mycket genom biståndsarbete och annat samarbete. Men ett samhälle som Georgien där det inte finns någon rättssäkerhet och en fungerande polis påverkas ju uppföljningen av att det inte finns någon tydlighet. Man vet inte om ett företag blir åtalat om det bryter mot miljölagar och så vidare.

Hur man ska förbättra dessa förhållanden är också någonting som borde tas upp. Det finns också fler länder än Georgien som har det problemet.

Anf.  175  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Jag har ingen kommentar till det, men jag tar till mig den synpunkten.

Anf.  176  ORDFÖRANDEN:

Eftersom det här är en information lägger vi den till handlingarna och går vidare till punkt 13, Övriga frågor.

Anf.  177  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Som en övrig punkt kommer ordförandeskapet att informera om arbetet med Århuskonventionen. Vi har inte fått något underlag till den punkten än, men det handlar om EU:s ratificering av Århuskonventionen. Vi tycker att det är bra och viktigt att samma krav som ställs på de enskilda medlemsstaterna ska kunna ställas på EU.

Vi kommer att lägga fram ett förslag till riksdagen om Sveriges ratificering. Det känns bra att kunna göra när vi nu arbetar på EU-nivå. Det kommer att läggas fram för riksdagen i december.

Anf.  178  VICE ORDFÖRANDEN:

Det finns inte något annat under övriga frågor, och ingen begär ordet under punkten 13, övriga frågor.

Statsrådet vill säga något.

Anf.  179  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Jag vill bara göra nämnden uppmärksam på en fråga som har rönt ganska stor uppmärksamhet i Sverige och som har att göra med skepp som nedmonteras på ett regelvidrigt sätt i andra länder och som EU har varit djupt engagerat i. Det nederländska ordförandeskapet hade jobbat med den frågan, och vi arbetar nu vidare med den, och vi har haft möten kring detta för att få ett bättre förhållande till stånd bland annat inom IMO så att arbetet går framåt på den punkten. Det är alltså kopplat till Baselkonventionen, som är en av de övriga punkterna här.

Anf.  180  VICE ORDFÖRANDEN:

Då är frågan om det finns några A-punkter att rapportera.

Anf.  181  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s):

Jag har inga A-punkter.

Anf.  182  VICE ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för i dag.

Innehållsförteckning

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser 1

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 1

Anf.  3  VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 1

Anf.  5  VICE ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 2

Anf.  7  VICE ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 3

Anf.  9  VICE ORDFÖRANDEN 3

Anf.  10  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 3

Anf.  11  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 3

Anf.  12  VICE ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 4

Anf.  14  ALICE ÅSTRÖM (v) 5

Anf.  15  KENNETH G FORSLUND (s) 5

Anf.  16  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 6

Anf.  17  VICE ORDFÖRANDEN 6

Anf.  18  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 6

Anf.  19  YVONNE RUWAIDA (mp) 7

Anf.  20  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 7

Anf.  21  VICE ORDFÖRANDEN 7

Anf.  22  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 7

Anf.  23  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 7

Anf.  24  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 8

Anf.  25  YVONNE RUWAIDA (mp) 8

Anf.  26  VICE ORDFÖRANDEN 8

Anf.  27  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 8

Anf.  28 VICE ORDFÖRANDEN 8

Anf.  29  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 8

Anf.  30  VICE ORDFÖRANDEN 9

Anf.  31  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 9

Anf.  32  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 9

Anf.  33 VICE ORDFÖRANDEN 10

Anf.  34  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 10

Anf.  35  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 10

Anf.  36  VICE ORDFÖRANDEN 10

Anf.  37  ALICE ÅSTRÖM (v) 11

Anf.  38  YVONNE RUWAIDA (mp) 11

Anf.  39  AGNE HANSSON (c) 12

Anf.  40  INGVAR SVENSSON (kd) 12

Anf.  41  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 12

Anf.  42  VICE ORDFÖRANDEN 13

Anf.  43  INGVAR SVENSSON (kd) 13

Anf.  44  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 13

Anf.  45  ALICE ÅSTRÖM (v) 13

Anf.  46  AGNE HANSSON (c) 13

Anf.  47  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 13

Anf.  48  YVONNE RUWAIDA (mp) 14

Anf.  49  VICE ORDFÖRANDEN 14

Anf.  50  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 15

Anf.  51  Kanslichefen INGRID LARÉN-MARKLUND 15

Anf.  52  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 15

Anf.  53  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 16

Anf.  54  VICE ORDFÖRANDEN 16

Anf.  55  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 16

Anf.  56  VICE ORDFÖRANDEN 16

Anf.  57  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 16

Anf.  58  VICE ORDFÖRANDEN 16

Anf.  59  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 16

Anf.  60  VICE ORDFÖRANDEN 17

Anf.  61  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 17

Anf.  62  ALICE ÅSTRÖM (v) 17

Anf.  63  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 17

Anf.  64  VICE ORDFÖRANDEN 17

Anf.  65  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 17

Anf.  66  VICE ORDFÖRANDEN 18

Anf.  67  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 18

Anf.  68  VICE ORDFÖRANDEN 18

Anf.  69  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 18

Anf.  70  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 18

Anf.  71  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 18

Anf.  72  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 18

Anf.  73  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 19

Anf.  74  VICE ORDFÖRANDEN 19

Anf.  75  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 19

Anf.  76  VICE ORDFÖRANDEN 19

Anf.  77  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 19

Anf.  78  VICE ORDFÖRANDEN 19

Anf.  79  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 20

Anf.  80  VICE ORDFÖRANDEN 20

Anf.  81  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 20

Anf.  82  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 20

Anf.  83  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 20

Anf.  84  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 21

Anf.  85  VICE ORDFÖRANDEN 21

Anf.  86  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 21

Anf.  87  VICE ORDFÖRANDEN 21

Anf.  88  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 21

Anf.  89  VICE ORDFÖRANDEN 21

Anf.  90  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 21

Anf.  91  VICE ORDFÖRANDEN 21

Anf.  92  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 22

Anf.  93  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 22

Anf.  94  VICE ORDFÖRANDEN 22

Anf.  95  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 22

Anf.  96  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 22

Anf.  97  YVONNE RUWAIDA (mp) 23

Anf.  98  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 23

Anf.  99  ALICE ÅSTRÖM (v) 23

Anf.  100  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 23

Anf.  101  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 24

Anf.  102  VICE ORDFÖRANDEN 24

Anf.  103  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 24

Anf.  104  VICE ORDFÖRANDEN 24

Anf.  105  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 24

Anf.  106  VICE ORDFÖRANDEN 24

Anf.  107  HILLEVI LARSSON (s) 24

Anf.  108  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 25

Anf.  109  VICE ORDFÖRANDEN 25

Anf.  110  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 25

Anf.  111  YVONNE RUWAIDA (mp) 25

Anf.  112  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 26

Anf.  113  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 26

Anf.  114  Departementsrådet MAGNUS ROBACH 26

Anf.  115  VICE ORDFÖRANDEN 26

Anf.  116  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 26

Anf.  117  VICE ORDFÖRANDEN 27

2 §  Miljö 28

Anf.  118  VICE ORDFÖRANDEN 28

Anf.  119  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 28

Anf.  120  VICE ORDFÖRANDEN 29

Anf.  121  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 29

Anf.  122  YVONNE RUWAIDA (mp) 29

Anf.  123  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 29

Anf.  124  VICE ORDFÖRANDEN 29

Anf.  125  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 29

Anf.  126  ALICE ÅSTRÖM (v) 30

Anf.  127  AGNE HANSSON (c) 30

Anf.  128  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 30

Anf.  129  CHRISTINA AXELSSON (s) 30

Anf.  130  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 31

Anf.  131  VICE ORDFÖRANDEN 31

Anf.  132  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 31

Anf.  133  VICE ORDFÖRANDEN 32

Anf.  134  AGNE HANSSON (c) 32

Anf.  135  LARS LINDBLAD (m) 32

Anf.  136  ALICE ÅSTRÖM (v) 33

Anf.  137  YVONNE RUWAIDA (mp) 33

Anf.  138  BÖRJE VESTLUND (s) 33

Anf.  139  CHRISTINA AXELSSON (s) 33

Anf.  140  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 33

Anf.  141  YVONNE RUWAIDA (mp) 34

Anf.  142  VICE ORDFÖRANDEN 35

Anf.  143  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 35

Anf.  144  CHRISTINA AXELSSON (s) 35

Anf.  145  LARS LINDBLAD (m) 35

Anf.  146  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 36

Anf.  147  VICE ORDFÖRANDEN 36

Anf.  148  LARS LINDBLAD (m) 36

Anf.  149  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 36

Anf.  150  VICE ORDFÖRANDEN 36

Anf.  151  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 36

Anf.  152  VICE ORDFÖRANDEN 36

Anf.  153  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 36

Anf.  154  YVONNE RUWAIDA (mp) 37

Anf.  155  CHRISTINA AXELSSON (s) 37

Anf.  156  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 38

Anf.  157  VICE ORDFÖRANDEN 38

Anf.  158  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 38

Anf.  159  VICE ORDFÖRANDEN 38

Anf.  160  BÖRJE VESTLUND (s) 39

Anf.  161  CHRISTINA AXELSSON (s) 39

Anf.  162  SYLVIA LINDGREN (s) 39

Anf.  163  ALICE ÅSTRÖM (v) 39

Anf.  164  VICE ORDFÖRANDEN 39

Anf.  165  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 39

Anf.  166  VICE ORDFÖRANDEN 40

Anf.  167  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 40

Anf.  168  VICE ORDFÖRANDEN 41

Anf.  169  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 41

Anf.  170  VICE ORDFÖRANDEN 41

Anf.  171  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 42

Anf.  172  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  173  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 42

Anf.  174  YVONNE RUWAIDA (mp) 43

Anf.  175  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 43

Anf.  176  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  177  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 43

Anf.  178  VICE ORDFÖRANDEN 43

Anf.  179  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 43

Anf.  180  VICE ORDFÖRANDEN 44

Anf.  181  Miljöminister LENA SOMMESTAD (s) 44

Anf.  182  VICE ORDFÖRANDEN 44