Fredagen den 8 mars

EU-nämndens uppteckningar 2023/24:28

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.

PDF

Fredagen den 8 mars(pdf, 249 KB)

DOCX

Fredagen den 8 mars(DOCX, 124 KB)

§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Elisabeth Svantesson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 16 januari 2024

Återrapport från informellt ministermöte den 23–24 februari 2024

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 12 mars 2024

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Klockan är nio fredagen den 8 mars, internationella kvinnodagen och Sveriges första dag som Natoland, och EU-nämnden sammanträder.

Vi har finansminister Elisabeth Svantesson med statssekreterare och medarbetare i rummet.

Vi börjar med återrapporterna. Finns det något att muntligen tillägga till det skriftliga, finansministern?

Anf. 2 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

God morgon, herr ordförande, och tack för att vi får vara här!

Nej, jag har inget att tillägga till det skriftliga. Jag kan dock passa på att informera om att eurogruppen kommer att sammanträda i inkluderande format på måndag den 11 mars. Där ska målet vara att komma överens om ett uttalande om det fortsatta arbetet med kapitalmarknadsunionen. Det handlar helt enkelt om att ge inspel till den nya kommissionen, som tillträder i höst.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för återrapporterna.

Vi går in på dagordningspunkt 3, Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster – Information från ordförandeskapet.

Anf. 4 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Jag har inget att tillägga förutom att detta, som ni vet, är en återkommande punkt där ordförandeskapet alltid berättar om hur förhandlingarna ligger till på olika områden.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen.

Vi går in på dagordningspunkt 4, Sociala investeringar och reformer för motståndskraftiga ekonomier. Det är en riktlinjedebatt och en diskussionspunkt.

Anf. 6 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Detta är en lite annorlunda punkt eftersom Epscoministrarna också kommer att vara med på mötet när den behandlas, i Sveriges fall Johan Pehrson. Diskussionen ska handla om samspelet mellan finanspolitik och social- och sysselsättningspolitik.

Bakgrunden är i korta drag att det spanska och det belgiska ordförandeskapet har lyft denna fråga och haft ett informellt arbete under Epscorådet. Det påbörjades förra sommaren, och nu har det utmynnat i att vi ska ha en diskussion tillsammans med arbetsmarknadsministrarna, först och främst, på tisdag.

Diskussionerna inom denna arbetsgrupp har tidigare handlat om bland annat sociala investeringar och hur det ska behandlas i ramverket som jag har pratat ganska mycket om här tidigare. Detta har det alltså förhandlats om samtidigt. Många av oss har varit rätt negativa till detta eftersom det har varit en parallell diskussion, vilket har gjort det svårare. Vi har, som ni vet, haft nog så svårt med diskussionerna och förhandlingarna i Ekofin om pakten.

Ni har hela ståndpunkten. Det handlar i stort sett om att regeringen återigen påpekar att paktens huvudsakliga uppgift är att främja sunda offentliga finanser och att fokus bör ligga på att säkerställa skuldhållbarhet, helt enkelt, i medlemsstaterna. Sunda offentliga finanser är också en förutsättning för väldigt mycket, inklusive hållbara sociala skyddssystem. Självklart krävs också en social- och sysselsättningspolitik som bidrar till att främja sysselsättningen.

Regeringen välkomnar erfarenhetsutbyte och uppföljning av det social- och sysselsättningspolitiska läget i länderna men anser att de verktyg som finns inom ramen för terminen är tillräckliga – att man separerar dessa politikområden på det sättet. Vi anser också att rollen för relevanta rådskonstellationer inom terminen ska värnas.

Slutligen anser regeringen också att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna även i fortsättningen ska respekteras.

Anf. 7 ANNA LASSES (C):

Jag tänker inte irra in i några stora utläggningar eftersom jag då kan blotta min okunskap på detta område. Men vi har en avvikande ståndpunkt sedan tidigare, och den vill jag anmäla.

Anf. 8 REBECKA LE MOINE (MP):

Herr ordförande! Tack, finansministern, för dragningen! Jag är lite mer inne på att irra in i olika saker. Detta är ju en diskussionspunkt, och det rör sig om väldigt övergripande och viktiga frågor.

Jag läste nyligen World Economic Forums riskrapport, där AI för första gången seglar upp som en av de största riskerna på kort sikt, med missinformation och hur man ska kunna tackla det. På lite längre sikt är alla miljökodade faktorer i toppen. Det handlar om klimatkrisen, naturresurser med mera.

Om man ska prata om en tillväxtpakt måste man komma ihåg att grunden för ekonomin faktiskt stavas ekologi. Detta är en väldigt viktig fråga att ha i åtanke. Vi har globala avtal bakom oss, både Paris- och naturavtalet, men vi har också nya dimensioner som gäller AI. Frågan är om vi ska se AI som ett hot eller som något positivt. I så fall kanske vi också bör tänka kring på vilket sätt AI kan bidra till ekonomin. Det handlar inte bara om tillväxt, utan utveckling är, tycker jag, ett bredare ord som man kan se fler dimensioner av.

Dessutom: Om man tänker sig att AI kommer att revolutionera arbetsmarknaden och ekonomin, som många pekar på, hur ska man då beskatta i framtiden?

Det rör sig om väldigt stora frågor, men eftersom det är en diskussionspunkt som jag tycker bjöd in till att irra runt gjorde jag det.

Anf. 9 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Tack, Rebecka, för inspel! Jag var kanske otydlig: Stabilitets- och tillväxtpakten handlar i detta fall om det ekonomiska ramverket, som jag har pratat ganska mycket om det senaste året. Det belgiska och det spanska ordförandeskap har haft den parallella diskussionen om sociala investeringar. Nu vill de lyfta in detta i den här diskussionen. Pakten handlar alltså i detta fall egentligen inte generellt om tillväxtpolitik utan om stabilitets- och tillväxtpakten, som vi har diskuterat mycket.

Ledamoten har alldeles rätt i att det finns många stora frågor kopplat till tillväxt- och konkurrensfrågorna och annat i EU. De frågor om AI och klimat som lyftes är naturligtvis väldigt viktiga delar i detta. Men just den här diskussionen handlar egentligen om >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. Men i sak är det spot-on – dessa frågor är väldigt viktiga för tillväxt och kan absolut på olika sätt påverka tillväxten och hållbarheten.

Anf. 10 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en avvikande ståndpunkt från Centerpartiet enligt vad som tidigare framförts.

I övrigt finns det stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens. Det är en lägesrapport och en diskussionspunkt.

Anf. 11 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Här är tanken att vi ska få en uppdatering om RRF. Det är mycket troligt att kommissionen också kommer att säga något om den halvtidsutvärdering som kom för några veckor sedan. Min bild är att det inte kommer att bli någon längre diskussion på mötet om själva utvärderingen, utan vi kommer att återkomma till den längre fram i vår.

Genomförandet av RRF:en löper på. Framöver kommer även utbetalningsförfrågningarna att hanteras.

När det gäller halvtidsutvärderingen har ni fått skriftlig information. Jag går inte in på den i detalj men kan ändå säga att detta instrument är väldigt omfattande, och det är därför viktigt, anser regeringen, att det görs utvärderingar. Det handlar om mycket pengar och många olika delar. Samtidigt håller vi med om att det naturligtvis är för tidigt att nu redovisa resultatet av hela instrumentet – men det krävs ändå utvärderingar.

Det nya med detta instrument är att det är prestationsbaserat. Det betyder att länder får medel först efter att de uppfyllt delarna i sin plan. Detta skapar förutsättningar för hög måluppfyllelse och en mer ändamålsenlig styrning. Men vi håller med om att det också skapar en administrativ börda. Det är viktigt att hitta balansen mellan administrativa bördor och skyddet av EU:s finansiella intressen.

Slutligen har regeringens grundsyn när det gäller finansieringen inte ändrats. Vi är kritiska till nya initiativ som finansieras genom gemensam upplåning.

Anf. 12 MATILDA ERNKRANS (S):

Herr ordförande! Detta är viktigt. Det är viktigt att det utvärderas. Det handlar om mycket pengar, och det är av den anledningen viktigt att det blir rätt och att man gör rätt.

Vi vet att samtliga medlemsstaters återhämtnings- och resiliensplaner har antagits av rådet, och ett antal medlemsländer har också lämnat in minst en reviderad plan, som också har antagits.

Det är mot denna bakgrund jag vill passa på att ställa frågan, när detta nu är uppe i EU-nämnden igen. Vi vet att regeringen arbetar på ytterligare en reviderad plan med anledning av att man har lagt om klimatpolitiken och utsläppen nu ökar. Frågorna som jag vill ställa är: Hur går det med revideringen? Det har gått ett antal månader nu – när får medborgarna besked om hur detta kommer att se ut? Har ni nu någon uppfattning om hur mycket pengar som står på spel för Sveriges del?

Anf. 13 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, finansministern, för dragningen! Jag har också ett par kompletterande frågor; den ena ansluter lite till det tidigare. Många länder håller på att revidera, och vi vet att när vi antog halvtidsbudgeten blev kostnaderna inte så stora på grund av att man inte betalat ut pengarna och det därmed inte blir så mycket räntor att betala. Jag undrar om finansministern vet hur det går med utbetalningarna av stödet.

Min andra fråga gäller den sista meningen i regeringens förslag, som jag instämmer till fullo i, om att man är kritisk till nya initiativ som finansieras genom gemensam upplåning på EU-nivå. Jag skulle vilja veta hur känslan är när det gäller övriga medlemsstater. Än så länge måste man vara överens för att det ska bli något, men ibland måste ju Sverige ge sig även på punkter där vi är benhårda. Jag skulle vilja veta hur det ser ut där och även när det gäller nya egna medel i stort.

Anf. 14 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Jag tackar ledamöterna för bra frågor.

Svaret till Matilda Ernkrans är att jag inte har något nytt att säga. Svenska folket vet att vi har lagt om klimatpolitiken och förändrat reduktionsplikten. Vi för fortfarande diskussioner för att, som jag har sagt tidigare, hitta åtgärder som vi kan byta ut. Jag har dock inget nytt att säga när det gäller tidsfrågan, för jag tänker inte lova något. Det är osäkert, helt enkelt, och jag kommer därför att återkomma när jag vet, som jag har sagt tidigare.

Detsamma gäller frågan om exakta belopp. Jag har sagt det många gånger: Ibland hör man väldigt höga belopp nämnas när det gäller hela denna del, men så ska det självklart inte bli. Vår målsättning är att byta ut åtgärder, men skulle det ändå i slutändan bli en fråga om pengar är det inte den totala summan detta handlar om.

När det gäller Ilona Szatmári Waldaus fråga om utbetalningar överlåter jag den till Johanna Lybeck Lilja. Jag vill kort bara säga att det alltid är ungefär samma länder som tycker att gemensam upplåning är en bra sak. Det är de länder som själva har det svårare, med stora underskott eller hög skuldsättning. Men det finns ingen specifik diskussion just nu om något speciellt instrument, utan det är allmänt. När vi pratar om nya instrument finns det ofta de som tycker att just det är ett bra sätt medan Sverige och många andra länder fortsätter att vara skarpt kritiska.

Anf. 15 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Utbetalningarna och utbetalningsförfrågningarna hanteras inte i rådet, utan det är kommissionen som beslutar om dem. Och de hör med den ekonomiska och finansiella kommittén, som granskar och skriver ett utlåtande för varje utbetalningsförfrågan. Det tar relativt mycket av den kommitténs tid.

Utbetalningarna kom något senare än vad man trodde när instrumentet infördes. Det är för att det är ett prestationsbaserat instrument, det vill säga du ska ha genomfört åtgärden innan du kan ansöka om utbetalning. I dagsläget har det skett utbetalningar till 21 medlemsstater, och detta tillsammans med förhandsutbetalningar uppgår till totalt 225 miljarder euro. Där står vi i dag.

Anf. 16 MATILDA ERNKRANS (S):

Herr ordförande! Jag tackar finansministern även om svaret inte var tillfredsställande. Jag vill hävda att det är hög tid att medborgarna får besked om vad det rör sig om för kostnader och hur regeringen har tänkt sig att hantera detta när man nu har lagt om klimatpolitiken till ökade utsläpp.

Men jag vill testa att ställa en följdfråga. Finansministern nämner själv att ambitionen är att man ska hitta andra områden. Då är det intressant att höra om man har identifierat några andra områden som kan göra att Sverige får loss dessa pengar. Det betyder då att man presterar motsvarande minskade utsläpp som låg i den tidigare planen. Det är intressant att höra vad det är för områden man funderar på.

Anf. 17 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Det korta svaret är: Det är inga hemliga åtgärder vi diskuterar, utan det är åtgärder som redan finns i budgetpropositionen, bland annat eller främst eller kanske uteslutande. Det är den diskussionen vi för. Att det tar tid tycker jag är väldigt synd. Men jag tycker att vi ska hamna rätt och att vi ska jobba på så hårt vi bara kan, vilket vi gör, för att verkligen se till att vi kan byta ut den delen. Vi fick också besked av den förra regeringen om att det inte var några problem att ändra i planen.

Vi jobbar på. Jag kan lova att jag kommer att återkomma så fort jag har ett besked om exakt hur detta blir.

Anf. 18 ORDFÖRANDEN:

Då kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går till dagordningspunkt 6, Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina. Det är en återkommande diskussionspunkt.

Anf. 19 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Nu har det gått två år sedan ryssarna startade detta krig mot Ukraina. Trots det kan man konstatera att den ukrainska ekonomin fungerar förvånansvärt bra. Men med det sagt är finansieringsbehoven enorma, och det internationella stödet är helt avgörande för att Ukraina ska vinna detta krig. Därför var det väldigt bra att vi till slut lyckades komma överens bland EU:s 27 länder om Ukrainafaciliteten. Nu måste utbetalningarna påbörjas så snabbt som det bara är möjligt.

Det har gjorts framsteg – som ni säkert har läst, sett och hört – i arbetet med de immobiliserade tillgångarna. Här har rådet kommit överens om hur tillgångarna ska förvaltas och att avkastningen ska hållas på separata konton.

Vi trycker nu på för att kommissionen också ska ta nästa steg, nämligen att lägga fram ett förslag om hur avkastningen ska komma Ukraina till del. Detta är utöver den finansiering som vi redan har beslutat om. Detta behövs för att vi helt enkelt ska komma vidare i arbetet. Där tycker jag personligen att det har gått för långsamt.

Det har funnits olika idéer om hur dessa pengar ska kunna användas på bästa sätt. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< I den diskussionen har det varit väldigt viktigt för regeringen att avkastningen, de pengarna, ska vara utöver de pengar som vi har beslutat om.

Den senaste tiden har kommissionen och kanske framför allt Ursula von der Leyen lyft frågan om avkastningen skulle kunna gå till exempel till att köpa försvarsmateriel till Ukraina. Det finns i nuläget inga förslag eller så mycket information om just det. Detta är faktiskt mest sagt i medierna. Men självklart är det så att så fort det kommer ett förslag kommer det först att behandlas i utrikesrådet. Men vi i Ekofin kommer att följa denna fråga väldigt noga.

För regeringen är det viktigt att avkastningen används på ett sätt som svarar mot Ukrainas behov och önskemål – det är liksom A och O. Vi är redo att titta på alla olika förslag från kommissionen på hur detta kan göras på bästa sätt. Vi kommer helt enkelt att fortsätta driva på för att få fram ett förslag så snart som möjligt från kommissionen.

Anf. 20 MATILDA ERNKRANS (S):

Herr ordförande! Det är mycket bra att EU nu har kommit fram till att man åtminstone kan använda avkastningen när det gäller ryska frysta tillgångar. Det är väl alldeles rimligt att det ska vara utöver det man redan har kommit överens om, för det är alldeles uppenbart att Ukraina behöver mer stöd.

Utifrån hur finansministern presenterar detta undrar jag: Stänger regeringen dörren för något när det gäller hur dessa pengar ska användas, eller är ni öppna för allt? Är det något speciellt som Sverige tänker att man ska driva här?

Anf. 21 JAN ERICSON (M):

Det är samma tema. Frågorna om konfiskering och frysning av tillgångar och om hur man skulle kunna använda dem har varit uppe väldigt länge. Nu verkar det ha mynnat ut i en diskussion om avkastningen. Men det har också i åtminstone vissa länder funnits diskussioner om att det skulle vara juridiskt möjligt att även använda de frysta tillgångarna. I Sverige och en del andra länder är det väldigt svårt, eftersom vi har en lagstiftning som hindrar detta.

Då är mina frågor: Finns det något land som på allvar diskuterar att även tillföra de frysta tillgångarna i grunden till Ukraina, eller har EU nu en gemensam linje om att det är avkastningen som är i fokus? Är det möjligt enligt svensk lag att låta avkastningen på frysta tillgångar i Sverige tillföras till Ukraina?

Anf. 22 ANNA LASSES (C):

Herr ordförande! Tack, finansministern, för informationen! Vi har alla samma linje, och vi är alla stolta över det arbete som Sverige faktiskt gör i dessa frågor. Men man kan ju alltid bli bättre. Jag har faktiskt exakt samma fråga som föregående talare. Finns det möjligheter att titta på alla de frysta ryska tillgångarna? Hur jobbar i så fall regeringen med detta?

Anf. 23 REBECKA LE MOINE (MP):

Herr ordförande! Vi tycker förstås att det är väldigt glädjande att man ändå har kommit så pass långt och också att detta måste ske utöver de andra pengar som diskuterats.

Sedan skulle jag, som jag ofta gör i dessa sammanhang, vilja lyfta att 200 miljarder euro har gått till att faktiskt sponsra detta fruktansvärda krig genom att man har importerat fossil energi från Ryssland. Man får inte glömma bort att det finns en hel del kryphål som tyvärr leder till att man med dessa pengar finansierar det fruktansvärda kriget. Det är väldigt viktigt att regeringen också tittar på alla möjligheter att täppa till detta. 1 av dessa 200 miljarder går via Nynäshamn. Det är alltså den import som man gör från Sverige.

Jag uppskattar att regeringen betonar att det är Ukrainas behov som ska styra vart pengarna kan gå. Det som man har hört mest om är just försvarsmateriel. Men Ukraina är också väldigt månt om att lyfta fram sin fredsformula. Jag menar att det absolut är viktigt att lyssna in vilka behov som finns, för det kan vara ett vidare tänk än just materiel.

I övrigt skulle jag vilja lyfta upp den avvikande ståndpunkt som vi tidigare har haft.

Anf. 24 CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Herr ordförande! Stort tack, statsrådet, för dragningen! Det som är väldigt positivt och som jag reagerar på är att det är ett starkt bnp. Jag kanske avslöjar min okunnighet, men jag hoppas att statsrådet har mer kunskap och kan förklara: Är det de internationella flödena in av kapital som håller uppe bnp och som faktiskt gör att landet tickar på så bra, eller är det något annat? Jag försöker förstå.

Anf. 25 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Jag hade egentligen samma fråga som Rebecka Le Moine hade om den ryska fossila energin. Jag gör så att jag bygger på den. Jag väntar på svaret men vill också bygga på frågan.

Tyvärr är det så att om EU lyckas fasa ut all användning av rysk fossil energi – eller över huvud taget energi från Ryssland – finns det andra länder som köper i stället. Tidigare har vi pratat en hel del om hur EU och även Sverige arbetar globalt för att fler länder ska ansluta sig till en sanktionsregim mot Ryssland och då inte köpa ryska produkter.

Det var längesedan jag hörde något om det. Jag skulle vilja få lite mer kött på benen om hur det arbetet går. Börjar andra länder liksom bli lite slappare nu när det har gått så lång tid, eller finns det en möjlighet att få någon mer global sanktionsregim mot Ryssland?

Anf. 26 ORDFÖRANDEN:

Då är det väl två huvudspår som finansministern har att behandla här.

Anf. 27 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Jag tackar för väldigt många kloka frågor och inspel.

Först och främst: Under vårt ordförandeskap inleddes arbetet med att just utröna detta. Hur ska vi behandla dessa tillgångar? De finns inte i Sverige. De finns i ganska få länder i EU. Hur ska de användas? Det var Anders Ahnlid som fick den uppgiften. Sedan har det arbetet pågått.

När jag lyssnar här vid bordet hör jag att vi är väldigt ense om att så mycket som möjligt som går att göra ska göras, och vi tycker att det har tagit för lång tid. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Men det pågår ett arbete. Det har välkomnats i Ekofin, och det välkomnas självklart av oss.

Till Matilda Ernkrans: Om det lät som att jag var lite passiv handlar det mer om att vi inte har fått några förslag än, men vi är definitivt öppna för allt som kan hjälpa Ukraina. Vår poäng är bara att vi måste ha förslag att diskutera, och det behöver gå snabbare. Men Ukraina måste också få säga något. Vi vill veta vad Ukraina vill ha och behöver.

Nu vet jag inte vad man ska säga här – det maskas. Men jag kan bara ta ett exempel. Jag har lärt känna den ukrainska finansministern väl. Vi hade ett ganska långt samtal när jag var där. Jag såg att det byggdes upp en hel del hus – fantastiskt, återuppbyggnad! >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Jag går vidare på samma tema. Hur funkar ekonomin i detta, som Charlotte Quensel var inne på? Jo, men folk går till jobbet. Det finns en fungerande ekonomi. Utan det internationella stödet skulle de inte ha en chans. Men detta är ändå förvånansvärt.

Jag träffade också skatteverkets generaldirektör när jag var där. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Mitt i kriget pågår alltså arbete. Människor går till jobbet, och institutioner fungerar i den mån som de kan fungera mitt i den här situationen. Det är rätt imponerande, tycker jag.

Bland annat Jan Ericson är inne på att man ska ta detta ett steg längre. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<.

Men som ni såklart vet finns det väldigt många juridiska hinder. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Nej, den diskussionen finns inte alls nu. I rådet är jag, utifrån de 27 länder som finns, glad om vi nu äntligen kan ta steget och se till att besluta om hur pengarna ska användas – att de ska användas och hur de ska användas. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Det är några saker jag inte har svarat på. Jag tänkte att Johanna ska få svara på lite grann om sanktioner och ryska tillgångar. Det ligger på utrikesrådet. Men det var också någon fråga jag glömde att svara på. Ni får hojta om jag har missat något.

Anf. 28 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Låt mig säga lite om sanktioner då. Det är helt riktigt utrikesrådet som ansvarar för detta. Regeringen är helt enig och instämmer i att det är viktigt att stänga kryphål. Vi har nyligen antagit det 13:e sanktionspaketet. EU har en hög företrädare som jag just nu har glömt namnet på men som försöker påverka tredjeländer där vi ser att import och export har ökat och där man kan misstänka att det sker kringgående av sanktioner. EU är också oerhört aktivt med att prata med andra internationella partner om detta. Här finns alltså en stark uppfattning i EU.

Anf. 29 ORDFÖRANDEN:

Går vi tillbaka till tidigare protokoll tror jag att vi kan hitta hans namn. Jag kommer inte heller ihåg det, om det nu är en ursäkt.

Anf. 30 MATILDA ERNKRANS (S):

Herr ordförande! Utifrån svaret från finansministern vill jag bara följa upp med att säga att Socialdemokraterna till och med före von der Leyen var ute och gav beskedet att vi anser att det är alldeles uppenbart, när man nu har kommit fram till att det finns pengar att tillgå från frysta ryska tillgångar i form av avkastningen, att de pengarna borde kunna användas till inköp av ammunition. Jag tycker också att ukrainarna själva har varit väldigt tydliga med att det är detta de behöver här och nu.

Jag förstår inte riktigt vad som gör att Sverige inte redan här och nu vill vara mycket tydligt med att pengarna ska kunna användas till inköp av ammunition. Jag är till och med beredd att anmäla en avvikande ståndpunkt till förmån för detta, det vill säga att pengarna behöver kunna gå till ammunition till Ukraina och att Sverige behöver vara tydligt med detta här och nu.

Anf. 31 ANNA LASSES (C):

Jag funderar lite på hur jag ska tolka finansministern här. Jag förstår verkligen situationen, att man fokuserar på det som är möjligt här och nu. Att ta tag i hela de ryska tillgångarna är helt enkelt svårt.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< I parlamentet finns ju vad jag förstår ändå riktningen att man bör titta på det. Jag tolkar det ändå som att om och när det finns möjlighet att fortsätta detta är regeringens linje också att se om man kan ta del av samtliga frysta tillgångar.

Vi har en tidigare avvikande ståndpunkt på den här punkten, men det var i den situation som rådde där och då. Det finns dock en anda i den avvikande ståndpunkten. Vi tycker att det är fantastiskt att Ukrainafaciliteten finns där den är, men vi skulle vilja inte bara fortsätta att bistå Ukraina med omfattande ekonomiskt stöd utan också öka detta. Jag vet inte om jag behöver säga att vi står kvar vid den avvikande ståndpunktens anda, att vi vill öka stödet till Ukraina, eller om också regeringen tycker att det behöver öka och arbetar aktivt för det.

Anf. 32 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Jag skrattar lite, för jag var också lite inne på detta med att stå kvar vid andan. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har ju tidigare haft en avvikande ståndpunkt som gällt att regeringen har fört fram att man ska finansiera stöd till Ukraina som en del av biståndet, vilket vi vänder oss emot. Det står ingenting om den finansieringen i det här ärendet, men jag vill ändå säga att jag står kvar vid den åsikten.

Det vore intressant att höra hur det ser ut när det gäller finansieringen. Har regeringen fått gehör i EU för att man ska avräkna detta från biståndet? Jag hoppas inte det.

Anf. 33 ORDFÖRANDEN:

Jag tolkade Rebecka Le Moines avvikande ståndpunkt från Miljöpartiet just med hänvisning till den. Där hade ju Vänsterpartiet och Miljöpartiet en likalydande.

Anf. 34 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag börjar bakifrån. Vi har en något annan syn på avräkning än Vänsterpartiet. När vi kan avräknar vi. Det är inte alltid det går att göra, men då gör vi det.

Kort till Matilda Ernkrans: Det är alldeles givet att vi ska göra allt vi kan för att stötta Ukraina. Det kan vara ammunition som behövs just nu, men saken är den att det inte finns något förslag. Detta är en diskussionspunkt, och vi har inget förslag från kommissionen. Det är väl alldeles givet att pengarna kan användas till ammunition och annat som Ukraina behöver för att vinna kriget och klara sig. Det är helt givet. Vi stänger inga dörrar till några förslag; tvärtom för vi diskussioner på många plan om hur Ukraina på bästa sätt ska få stöd och fortsätta få stöd, både från avkastningen från de frysta tillgångarna och, vilket flera ledamöter har varit inne på, från länder.

Det kommer att behövas mer stöd. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Det var orsaken till att jag bjöd in Ukrainas finansminister och Kanadas finansminister till det informella mötet förra våren. Enda orsaken var att de skulle berätta, speciellt den ukrainska finansministern, om effekten av kriget mot Ryssland och hur mycket de behöver dessa pengar.

Vi jobbar på med att få andra länder att fortsätta hålla ut, med att se till att Ukrainafaciliteten fungerar och med att se till att vi kan använda avkastningen av dessa pengar på allra bästa sätt. Där stänger vi ingen dörr.

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Då tolkar jag det som att det finns en likalydande avvikande ståndpunkt som framförts tidigare från Miljöpartiet och Vänsterpartiet när det gäller avräkningen av bistånd och att Centerpartiet har en avvikande ståndpunkt om att man önskar ökat stöd till Ukraina.

Anf. 36 MATILDA ERNKRANS (S):

Herr ordförande! Vi anmäler en avvikande ståndpunkt. Vi tycker att Sverige här och nu ska driva på för att dessa pengar ska användas till ammunition och inte bara vänta på förslag.

Anf. 37 ORDFÖRANDEN:

Då har vi också en avvikande ståndpunkt från Socialdemokraterna om att pengarna ska gå till ammunition.

Anf. 38 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Bara en kort fråga: När de här pengarna väl kan användas, då ska de gå till ammunition?

Anf. 39 ORDFÖRANDEN:

När väl pengarna kan användas ska de gå till ammunition också, säger finansministern – tolkar jag det som.

Anf. 40 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag ställde frågan bara för att förstå. Men då förstår jag den avvikande ståndpunkten.

Anf. 41 MATILDA ERNKRANS (S):

Ja, den avvikande ståndpunkten från Socialdemokraterna är att vi tycker att statsrådet på kommande möten när detta diskuteras redan nu kan vara mycket tydlig med att det för svensk del, när de här pengarna finns att tillgå, är alldeles uppenbart att pengarna också ska kunna användas till ammunition, för det är vad Ukraina behöver här och nu. Det är den avvikande ståndpunkten, för jag uppfattade inte att det var detta finansministern sa att hon tänkte framföra.

Anf. 42 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Det blir kanske lite semantiskt här. Jag tror inte att det är så många i Ekofin som tvivlar på att Sverige och en stor majoritet av Sveriges riksdag både vill få loss pengar så fort som möjligt och vill att de ska gå till det som Ukraina behöver. Självklart kan det vara ammunition. Det kan vara andra saker också, eftersom det inte finns något förslag. Vi lyfter alltid den frågan, och jag kan naturligtvis även lyfta frågan om ammunition och mycket mer som kan behövas framöver. Jag tycker inte att Sverige ska låsa sig vid just bara ammunition.

Anf. 43 ORDFÖRANDEN:

Flera länder och även EU har också bidragit till olika fonder som har satts upp där man köper in materiel. Det kan vara mer än bara ammunition, vill jag verkligen understryka.

Anf. 44 ANNA LASSES (C):

Med risk för att vara tjatig: Kan jag tolka det som att regeringen aktivt verkar för att även använda de faktiska immobiliserade ryska centralbankstillgångarna?

Anf. 45 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Vi har nu de första två stegen när det gäller att använda avkastningen. Det som saknas är det så kallade andra steget – det finns steg 0, 1 och 2 – som handlar om hur vi överför avkastningen specifikt från den belgiska värdepapperscentralen till EU-budgeten och företrädesvis till Ukrainafaciliteten, där den ska adderas.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

De här spåren utreddes under det svenska ordförandeskapet. Det är mycket svårt när vi beaktar internationell rätt och folkrätt, och där står vi just nu.

Anf. 46 ORDFÖRANDEN:

Är juristen Anna Lasses nöjd?

Anf. 47 ANNA LASSES (C):

Jag är ju inte jurist, men jag förstår och hade gjort på samma sätt. Det är inte det. Men sedan kan man ju ha ett tänk: När det här är klart är nästa steg att komma åt medlen. Det är egentligen det jag frågar efter. Annars vill jag nog anmäla en avvikande ståndpunkt.

Anf. 48 ORDFÖRANDEN:

Då ställer jag frågan om det tänket finns.

Anf. 49 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag förstår precis vad Anna Lasses är ute efter, men just nu lägger vi all kraft på att se till att avkastningen ska kunna användas. Vad man än tycker och var man än landar i den frågan – jag ska inte säga så mycket till protokollet just nu – är det viktigaste att vi får det andra steget på plats så att vi inte låser hela den förhandlingen och diskussionen med de 27 länderna.

Anf. 50 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en likalydande avvikande ståndpunkt anmäld från Miljöpartiet och Vänsterpartiet vad gäller avräkning av bistånd, en avvikande ståndpunkt anmäld från Centerpartiet vad gäller att man vill öka stödet och i övrigt vad Anna Lasses anförde samt en avvikande ståndpunkt anmäld från Socialdemokraterna i enlighet med vad Matilda Ernkrans anförde.

I övrigt kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går till dagordningspunkt 7, Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 26–29 februari 2024. Det är information från ordförandeskapet och kommissionen.

Anf. 51 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Här kommer ordförandeskapet och kommissionen egentligen bara att berätta om hur diskussionerna på G20-mötet var. Det är en informationspunkt från deras håll.

Anf. 52 ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen.

Då går vi till dagordningspunkt 8, EU:s budget: rekommendation om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av budgeten för 2022. Det är en beslutspunkt.

Anf. 53 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja var i finansutskottet förra veckan för att överlägga om regeringens position. Jag vet också att ni har fått information från Revisionsrättens årsrapport.

För regeringen är det viktigt att de medel som hanteras av kommissionen, men också andra EU-institutioners och medlemsstaters medel, förvaltas på ett korrekt och effektivt sätt. Vi tycker att det är allvarligt att kommissionen inte har fått en revisionsförklaring utan kritik för alla delar av budgeten och att felprocenten har ökat kraftigt. Regeringen anser därför att Sverige borde rösta nej till rekommendationen. Vi tycker inte heller att rekommendationen fullt ut återspeglar den rapport som Revisionsrätten har kommit med. Därför tänker vi tillsammans med Danmark, Finland, Nederländerna och Österrike lämna in ett skriftligt uttalande.

Anf. 54 CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Herr ordförande! Jag tackar för den snabba informationen.

Sverigedemokraterna är jätteglada över att alla är eniga om ett nej. Detta har vi tryckt på för i många år. Det går åt fel håll, konstaterar vi alla.

Vad som är extra intressant i detta års revision är att det är första året som RRF:en hanteras. Revisionsrätten var mycket kritisk, negativt kritisk, redan när RRF:en instiftades. Det är ganska sällan de har så kraftiga rekommendationer som de har i år – det står ”omedelbart”. När vi hade dragningen om RRF:en frågade jag vad som händer om kommissionen bara ignorerar detta, och då svarade Eva Lindström att det kommer att medföra stora ökade kostnader för medlemsstaterna. Vi vet ju vilka medlemsstater som kommer att få bära dessa kostnader – Sverige är ett av dessa länder.

Mina frågor till regeringen är: Står regeringen bakom Revisionsrättens negativa kritik av RRF:en? Om så är fallet, planerar regeringen att agera? Enligt Revisionsrätten handlar det ju om omedelbara åtgärder.

Anf. 55 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Tack, Charlotte Quensel, för frågan! Det är precis därför – för att göra en markering – som vi nu gör ett skriftligt uttalande tillsammans med de länder som jag alldeles nyss nämnde: Danmark, Finland, Nederländerna och Österrike. Såvitt vi vet kommer i alla fall Danmark, Finland och Nederländerna att rösta nej. Vi får se hur det blir med Österrike, men jag skulle tro att de också röstar nej. Vi gör det skriftliga uttalandet tillsammans med dem därför att det är mycket pengar i omlopp, och felprocenten ökar. Det är allvarligt, för 4 procent är allvarligt nog. Det blir enorma belopp.

Vi kommer alltså att vara väldigt tydliga både med att vi uppskattar rapporten och med att vi lämnar ett uttalande.

Anf. 56 CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Jag är ledsen att jag förlänger detta, men finns det inte en stor risk här? Det har ju skett förr att ett uttalande lämnas men att det sedan inte händer något mer.

Det handlar om att det står att man ska agera omedelbart. Ett uttalande i all ära – det visar vad vi tycker, men det går ju att bortse ifrån. Om det inte händer något mer kommer det, enligt Revisionsrätten, att fortsätta åt fel håll. Jag hade önskat att det fanns en plan för att under året löpande markera att vi inte kan hålla på så här.

Anf. 57 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Vi är helt eniga i detta. En del av uttalandet handlar om att understryka precis de slutsatser som Europeiska revisionsrätten drar med anledning av det som statsrådet sa, att det är mycket pengar i omlopp och att felprocenten ökar, samt deras iakttagelser.

Vi anser inte att rådets rekommendation fullständigt speglar det som Revisionsrätten ger som rekommendationer. Det är därför vi ser det som viktigt med en skarp markering och att göra ett skriftligt uttalande.

Det handlar också om att stödja hur Revisionsrätten ska arbeta framöver och se till att det inte bara blir en bokföringsmässig ticka-i-boxar-revision utan att det blir policyinriktat och riskbaserat, för att driva fram en utveckling som vi vill se här.

Anf. 58 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9, EU:s budget: slutsatser om budgetriktlinjerna för 2025. Det är en beslutspunkt.

Anf. 59 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Det här kommer tillbaka varje år. Det handlar om att vi ställer oss bakom riktlinjerna för nästa års EU-budget. Nämnden har fått utkastet till riktlinjer. Jag kan kort säga att dessa trycker på vikten av en återhållsam budget som har tillräckliga marginaler för att hantera oförutsedda utgifter. Detta har varit viktigt för oss att få med.

Regeringens position är att vi kan ställa oss bakom utkastet till rådsslutsatser.

Anf. 60 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 10, Lägesrapport om genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster – Information från kommissionen.

Anf. 61 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Detta är också en fråga som kommer tillbaka till rådet två gånger per år och där kommissionen informerar om hur det går för länderna när det gäller att genomföra EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

Som man kan se i den kommenterade dagordningen går det bra för Sverige att göra detta. Jag tänker inte lägga till något mer då nämnden har fått detta skriftligt.

Anf. 62 ORDFÖRANDEN:

Tack för informationen!

Därmed har vi kommit till slutet på dagordningen, och vi tackar finansministern och statssekreteraren med medarbetare för deltagandet i dagens sammanträde i EU-nämnden.

Anf. 63 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Tack och trevlig helg!

Anf. 64 ORDFÖRANDEN:

Tack!

§ 2 Sysselsättningsfrågor, socialpolitiska frågor, hälso- och sjukvårdsfrågor samt konsumentfrågor

Statssekreterare Martin Andreasson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 27–28 november 2023

Återrapport från informellt ministermöte den 10–12 januari 2024

Återrapport från informellt ministermöte den 26–27 februari 2024

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 11 mars 2024

Anf. 65 ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statssekreteraren välkommen.

Vi börjar med återrapporterna. Finns det något att tillägga muntligen utöver det skriftliga?

Anf. 66 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON:

Ordförande, ärade EU-nämnd! Ni ska ha fått den skriftliga redogörelsen för alla de tre mötena. Om det finns frågor svarar jag gärna på dem, men annars hänvisar jag till det skriftliga.

Anf. 67 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för återrapporterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 3, Direktivet om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete. Det är en beslutspunkt.

Ansvarigt statsråd är Paulina Brandberg, men statssekreteraren föredrar ärendet.

Anf. 68 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON:

Ordförande! Det handlar om information och samråd om plattformsdirektivet. Som EU-nämnden minns nåddes under det svenska ordförandeskapet en allmän riktlinje.

Rådets allmänna riktlinje liksom kommissionens ursprungliga förslag byggde på att medlemsstaterna skulle ha lämpliga förfaranden för att kontrollera och säkerställa ett korrekt fastställande av anställningsstatusen för personer som utför plattformsarbete, baserat på ett antal kriterier som skulle trigga presumtionen.

I den allmänna riktlinje som nåddes under det svenska ordförandeskapet fanns en för Sverige viktig bestämmelse om möjlighet att avvika från vissa bestämmelser genom kollektivavtal.

Det spanska ordförandeskapet slöt i december 2023 en preliminär överenskommelse med Europaparlamentet. Denna överenskommelse kunde inte få tillräckligt stöd av medlemsstaterna vid Corepers behandling före jul, huvudsakligen eftersom tröskeln för presumtionsbestämmelsen om vem som anses vara en arbetstagare hade sänkts och tillämpningsområdet för presumtionen hade utvidgats.

Därefter har rådet, företrätt av det belgiska ordförandeskapet, arbetat vidare och har nu kommit överens med Europaparlamentet om en ny preliminär överenskommelse där tillämpningsområdet har förts tillbaka närmare den allmänna inriktningen, där presumtionens utformning nu ger medlemsstaterna ett större utrymme att i nationell rätt utforma detaljerna kring presumtionen.

Kompromisstexten har bifogats den kommenterade dagordningen till dagens sammanträde och finns uppsatt på Epscos dagordning som en beslutspunkt. Till den kommenterade dagordningen har också fogats en förklarande not från ordförandeskapet av vilken framgår att samma kompromisstext var uppe för behandling i Coreper den 16 februari, utan att få tillräckligt stöd, samt att den ska tas upp innevarande vecka i Coreper för förberedande behandling inför Epsco. Denna Coreperbehandling sker i dag vid lunchtid.

Låt mig, vad gäller ärendets innehåll, erinra om att regeringen i grunden har välkomnat en ansats där medlemsstaterna ges större utrymme att utforma presumtionen i nationell rätt.

Vidare har det bedömts angeläget att agera för att få in och värna en bestämmelse om möjlighet att avvika från bestämmelser genom kollektivavtal. Detta är en mycket viktig fråga för svenskt vidkommande och har varit det under hela förhandlingarnas gång. Detta har också bedömts viktigt även i förhållande till eventuella kommande förhandlingar, och det tillgodoses nu med det förslag som ligger på bordet.

Vidare är det centralt att arbetstagarbegreppet samt bedömningen av anställningsstatus respekterar nationell rätt och nationell praxis så att förslag för att motverka felklassificering av plattformsarbetare inte inverkar på det nationella arbetstagarbegreppet, som fortsatt ska fastställas nationellt. Här gör vi bedömningen att den nuvarande texten lämnar betydligt mer utrymme för nationella överväganden och att detta också är gynnsamt för att värna det nationella arbetstagarbegreppet.

Det är vidare mycket viktigt att undantaget vad gäller presumtionens tillämpningsområde och undantaget för socialrätt, skatterätt och straffrätt har återinförts i den kompromisstext som nu ligger på bordet.

Sammantaget föreslår regeringen därför att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom överenskommelsen. Regeringen har, som nämnts, i grunden välkomnat en ansats där medlemsstaterna ges större utrymme att utforma presumtion i nationell rätt.

Vidare har regeringen bedömt det angeläget att den slutliga överenskommelsen inkluderar en bestämmelse om möjlighet att avvika från bestämmelser genom kollektivavtal. Detta är viktigt också i förhållande till eventuella kommande förhandlingar.

Jag vill avslutningsvis nämna att regeringen löpande har informerat arbetsmarknadsutskottet om förhandlingarna, senast i tisdags den 5 mars och dessförinnan den 15 februari, för att nämna de två senaste tillfällena. Vi har givetvis också haft löpande kontakt med den referensgrupp med parter som har utsetts i detta ärende.

Anf. 69 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, statssekreteraren, för föredragningen!

Jag vill börja med att säga att jag tycker att det nya förslaget är väldigt urvattnat och att Sverige borde ha sagt ja till det spanska ordförandeskapets förslag. Framför allt borde regeringen ha återkommit till nämnden innan man röstade nej till Spaniens förslag. Där var Vänsterpartiet väldigt tydligt i nämnden i juni. Vi stod bakom regeringens ståndpunkt, men vi menade också att om den kompromiss som fanns i juli föll skulle regeringen stödja det spanska ordförandeskapets arbete med att ta fram ett nytt kompromissförslag. Det blev dock tvärtom, vilket jag beklagar.

Från Vänsterpartiets sida tycker vi att kommissionens ursprungliga förslag är kraftfullt och bra och att det är vad vi behöver för att få bukt med gigekonomins baksida. Allra helst skulle vi från Vänsterpartiets sida vilja se en förnyad förhandling för att få ett kraftfullare direktiv, men med de långa förhandlingarna och alla kompromissförslag som har fallit är det otroligt viktigt att vi får fram ett direktiv. Därför ställer vi oss bakom regeringens ståndpunkt.

Jag vill också skicka med hur viktigt det är att Sverige nu framöver tar tag i frågan om bra och rättvisa villkor för gigarbetare, för Sverige har inte varit bra i den frågan.

Anf. 70 MATILDA ERNKRANS (S):

Herr ordförande! Gigarbetares arbetsvillkor behöver verkligen förbättras, i Sverige och i andra EU-länder. Vi anser dock att detta med fördel skulle kunna lösas av arbetsmarknadens parter. Vi har ju en svensk modell att vara rädda om.

Min fråga till statssekreteraren är följande: I ståndpunkten står det att man har välkomnat en ansats där medlemsstaterna ges större utrymme att utforma presumtion i nationell rätt. Frågan är dock om den är tillräcklig. Vidare har vi fått information om att exempelvis Svenskt Näringsliv tycker att Sverige inte ska ställa sig bakom den här överenskommelsen. Kan vi få någon ytterligare information om det?

Anf. 71 ANNA LASSES (C):

För oss i Centerpartiet är det centralt att vidmakthålla det nationella självbestämmandet i arbetsmarknadspolitiken. Därför har vi varit väldigt skeptiska till det här förslaget redan från början. Kompromissen är kanske lite mindre dålig, men vi tycker fortfarande att det finns för mycket i detta som inte är bra. Vi kommer att stå kvar vid vår avvikande ståndpunkt.

Anf. 72 ANN-CHRISTINE FROHM UTTERSTEDT (SD):

Herr ordförande! Detta har ju varit en följetong, och det har förhandlats ordentligt fram och tillbaka. Från vår sida vill vi i alla fall ge ett beröm till regeringen för att man har lyckats förhandla sig fram till de här frågorna om kollektivavtal, till exempel ett undantag i den frågan. Vi hoppas att detta kommer att landa väl.

Vi är ju inte speciellt otydliga med att vi inte är så positiva till kolossen EU som ska in och peta i nationella frågor, och så även i detta fall. Men vi anser att regeringen har gjort vad den har kunnat och tackar för arbetet.

Anf. 73 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON:

Herr ordförande! Jag tackar för frågorna. Jag börjar med frågan från Ilona Szatmári Waldau. När det gäller den rena processfrågan har regeringen givetvis när vi har bedrivit förhandlingsarbetet hela tiden utgått från den ståndpunkt som vi överlade med arbetsmarknadsutskottet den 25 januari 2022. Vi har också varit mycket måna om att kontinuerligt hålla arbetsmarknadsutskottet informerat om hur vi har bedömt de olika bud som har legat på bordet utifrån den ståndpunkten.

Den ståndpunkt som vi har haft med oss från riksdagen har ju bland annat handlat om att det är viktigt att det nationella arbetstagarbegreppet ska fastställas nationellt och, som jag har sagt tidigare, att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska värnas, liksom arbetsmarknadens parters autonomi. Här är det naturligtvis en grannlaga avvägning att titta på konsekvenserna av olika förslag. Men det som vi redovisade för arbetsmarknadsutskottet vad gälle det spanska förslaget – som ju Spanien inte nådde tillräckligt långt fram med – vad gäller att söka stöd, handlade ju bland annat om att det fanns stora osäkerheter när det gäller återverkningar i nationell rätt av hur arbetstagarbegreppet och den presumtionen var konstruerade.

Jag går över till de frågor Matilda Ernkrans ställde. Först och främst vill jag verkligen stryka under att regeringen har varit mycket mån om att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen, inklusive parternas autonomi. Vi har fört en kontinuerlig dialog med parterna och naturligtvis mycket noga lyssnat in vad de har haft att säga, både från fackligt håll och från arbetsgivarhåll.

Vi ska vara medvetna om att det i det ursprungliga förslaget från kommissionen över huvud taget inte fanns med något förslag om att ge möjlighet för parterna att göra undantag och avsteg genom kollektivavtal. Det fanns över huvud taget inte på bordet. Det har under hela resan varit en kamp som vi från Sverige har fått föra tämligen ensamma, vilket hänger ihop med att vår arbetsmarknadsmodell skiljer sig från hur det ser ut i de flesta länder.

Från regeringens sida ser vi det som en väldigt viktig investering i att upprätthålla autonomin för den svenska arbetsmarknadsmodellen, att det här kompromissförslaget innehåller tydliga skrivningar om att parterna kan göra avsteg i vissa delar genom kollektivavtal. Det är en viktig investering inför kommande rättsakter; vi vet ju inte vilka förslag som kan komma om fem, tre eller tio år, och det ökar trovärdigheten för den svenska modellen om vi har med en tydlig kollektivavtalsbestämmelse i detta direktiv.

Jag vill dessutom poängtera att vi inte heller vet ifall det belgiska ordförandeskapet kommer att lyckas samla en majoritet. Jag ska inte säga att det står skrivet i stjärnorna – de vet förhoppningsvis mer än jag – men vi ska inte ta något för givet. Om förhandlingarna fortsätter efter Epsco även vad gäller plattsformsdirektivet, är det även i det avseendet en viktig investering i att försvara den svenska modellen att kunna ställa sig bakom det här direktivet.

Vad gäller den andra frågan om hur presumtionen kommer att konstrueras med det nya förslaget innebär den belgiska kompromissen att medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att möjliggöra ett effektivt förfarande för personer som utför plattformsarbete att kunna kontrollera eller avgöra anställningsstatus. Man ska notera att förslaget inte längre innebär att man måste sätta upp en kriterielista, vilket fanns i det ursprungliga förslaget och har varit en stor stötesten i förhandlingarna, utan nu för man ned frågan till medlemsstaterna att på ett effektivt sätt utforma en presumtion.

Om detta skulle vinna tillräckligt stöd och det så småningom ska implementeras i svensk rätt innebär det alltså att det kommer att vara en viktig uppgift för lagstiftaren att säkerställa att detta utformas på ett sätt som väl stämmer överens med hur den svenska arbetsmarknadsmodellen ser ut. I den nationella implementeringen har vi då ett betydande ansvar att implementera men också ett betydande bedömningsutrymme när det gäller hur detta ska göras på bästa sätt.

Jag tackar för övriga kommentarer och medskick. Om jag har missat någon ytterligare rak fråga ber jag om ursäkt och svarar förstås gärna på den.

Anf. 74 MATILDA ERNKRANS (S):

Herr ordförande! Jag tackar för svaret från statssekreteraren.

Som jag sa tidigare behöver gigarbetares arbetsvillkor verkligen förbättras i Sverige och i andra EU-länder. Jag vidhåller nog ändå att vi anser att detta med fördel löses med arbetsmarknadens parter eftersom vi har en svensk modell som vi är rädda om.

Jag kan bara konstatera att regeringen nog inte har lyckats övertyga oss om förträffligheten i just det här EU-beslutet. Vi kommer att fortsätta att förhålla oss skeptiska, och vi vidhåller vår avvikande ståndpunkt som vi har lämnat vid tidigare tillfälle, liksom Centerpartiet.

Anf. 75 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns avvikande ståndpunkter från Socialdemokraterna och Centerpartiet.

I övrigt kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2024 och den framtida sociala agendan. Det är en riktlinjedebatt, en diskussionspunkt. Ansvarigt statsråd är Johan Pehrson.

Anf. 76 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON:

Herr ordförande! Det är som sagt en diskussionspunkt där rådet väntas föra en riktlinjediskussion.

Regeringen välkomnar att en diskussion hålls inom ramen för den europeiska planeringsterminen om det sysselsättnings- och socialpolitiska läget.

Regeringen avser att i denna diskussion lyfta fram att EU i nästa strategiska agenda behöver prioritera kritiska områden. Stödet till Ukraina behöver stå högt på dagordningen, men även frågor som gränsöverskridande brottslighet och konkurrenskraft är centrala. Initiativ och åtgärder inom det sysselsättnings- och socialpolitiska området bör bidra till att stärka Europas konkurrenskraft.

Mycket har redan gjorts för att genomföra den sociala pelaren, inte minst genom integrering i den europeiska planeringsterminen. Här menar vi att fokus bör ligga på att implementera det som redan är på plats, inte på nya åtgärder. Utrymme ska ges för medlemsstaterna att utforma reformer utifrån nationell kontext.

En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och frågor på skatte- och utbildningsområdet samt respekt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Det är viktigt att den europeiska planeringsterminen fokuserar på de övergripande målen att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser och främja hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt och välfungerande arbetsmarknader.

Anf. 77 LEIF NYSMED (S):

Herr ordförande! Jag tackar statsrådet för dragningen. Vi skulle vilja lyfta in lite till i detta för att förtydliga, utifrån den diskussion vi hade under förra punkten om hur viktig den svenska modellen är för oss och hur pass bra och fungerande den är.

I andra stycket, andra meningen, vid kommatecknet där det står ”men även frågor såsom gränsöverskridande brottslighet” vill vi lägga in ”, också arbetslivskriminalitet,” före ”och konkurrenskraft”.

Arbetslivskriminaliteten är en fråga som är gränsöverskridande brottslighet, men vi tycker att den behöver belysas med tanke på att vi ser hur arbetslivskriminaliteten i dag slår ut svenska arbetstillfällen och faktiskt undergräver sund konkurrens. Vi tycker att det är viktigt att försöka poängtera den frågan ytterligare i det här dokumentet.

Sista meningen i det tredje stycket tycker vi är lite för luddig: ”Utrymme ska ges för medlemsstaterna att utforma reformer utifrån nationell kontext.” Vi skulle vilja förtydliga med en text som lyder: ”Att den sociala dialogen och parternas utrymme både är nödvändigt och produktivt visar den svenska modellen.” På så sätt står vi tydligt upp för vår arbetsmarknadsmodell för att det inte ska råda något tvivel om att det är detta vi står för i Sverige.

Anf. 78 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON:

Herr ordförande! Jag tackar Leif Nysmed för kommentarerna. När det gäller sakfrågan uppfattar jag att det finns en fullkomlig samsyn. Jag vill här poängtera att den formella ramen för detta är en riktlinjediskussion som gäller genomförandet av europeiska pelaren för sociala rättigheter. Frågor om gränsöverskridande brottslighet är centrala; jag är helt överens med ledamoten om att det i begreppet gränsöverskridande brottslighet finns alla former av gränsöverskridande brottslighet. Det inkluderar naturligtvis även arbetslivskriminalitet som är gränsöverskridande, vilket mycket av arbetslivskriminaliteten är.

Om jag tillfälligt faller utanför ramen för detta kan jag säga att detta är ett område där både den tidigare regeringen och den nuvarande regeringen har igångsatt ett intensivt arbete för att förbättra arbetet mot arbetslivskriminalitet, inte minst vad gäller kopplingen till organiserad brottslighet, som ju ofta är gränsöverskridande.

Vad gäller den sociala dialogen vill jag gå tillbaka till det tredje stycket och uppmärksamma EU-nämnden på den centrala utgångspunkten för regeringen vad gäller respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad och respekt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet. I detta ligger naturligtvis den svenska regeringens och Sveriges starka ställningstagande för vikten av en välfungerande social dialog, som ju är grundbulten i att vi försvarar den svenska partsmodellen och parternas autonomi.

Jag hoppas att detta kan vara kommentarer tillbaka på några av de punkter där jag uppfattar att det i sak finns en samsyn.

Anf. 79 LEIF NYSMED (S):

Jag tror att vi och regeringen menar samma sak med texterna. Vi vill bara poängtera tydligheten också mot övriga EU-länder i diskussionen, så att det inte missförstås på något sätt.

Vi i Sverige är ganska ensamma om vår modell i EU, och därför tycker vi att det är viktigt att vi verkligen är tydliga i den här diskussionen.

Jag kvarstår vid vårt yrkande. Vill ni inte få med dessa skrivningar kommer vi att anmäla en avvikande ståndpunkt.

När det gäller detta med arbetslivskriminalitet är vi ju här i riksdagen och i Sverige överens om problematiken. Men alla EU-länder tycker inte att det är ett problem att man kan komma till Sverige och slå sönder den svenska konkurrensen mellan olika företag.

Jag kvarstår vid våra yrkanden.

Anf. 80 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, statssekreteraren, för svaren!

Nu är ju inte skrivningarna det viktiga, utan det är det talade ordet som gäller. Jag tycker att statssekreteraren har gett Socialdemokraterna rätt i det de har sagt och därmed tagit in de ståndpunkter som framfördes av Socialdemokraterna. Har jag uppfattat det fel och det inte är så, ansluter jag mig till en eventuell avvikande ståndpunkt i detta. Men jag tycker att detta är EU-nämndens ståndpunkt, den som vi har.

Anf. 81 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON:

Ordförande! Jag vill verkligen bekräfta att jag uppfattar att det finns en full samsyn i sak. Jag vill för tydlighetens skull tacka för de medskick som vi har fått. Vi kommer att beakta dem när vi finslipar de sista detaljerna i det muntliga inlägget. Jag vill på detta sätt kvittera att vi kommer att ha med oss detta.

Anf. 82 LEIF NYSMED (S):

Om vi är så överens kanske man kunde skriva in det i texten också. Vi kvarstår vid vår avvikande ståndpunkt.

Anf. 83 ORDFÖRANDEN:

Både muntligt och skriftligt gäller i EU-nämnden.

Anf. 84 MATILDA ERNKRANS (S):

Herr ordförande! Vi är väl medvetna om att det muntliga gäller. Men det är också politik i detta. Vi uppfattar att vi fick ett tjusigt svar från statssekreteraren, där han säger att regeringen ska ta med sig detta och beakta det framåt i tiden. Vi tycker att det förtjänar att tydligt framgå vad regeringen ska beakta i så fall. Därför vidhåller vi vår avvikande ståndpunkt om social dialog och parternas roll i detta och om arbetslivskriminaliteten. Därmed är allt tydligt och klart också för oss.

Anf. 85 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Eftersom jag också tycker att statssekreteraren var lite svävande när han talade om ”medskick” och ”ta med” ansluter jag mig till den avvikande ståndpunkten.

Anf. 86 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON:

Ordförande! Låt mig då vara mycket tydlig. Jag tackar för de påpekanden som har kommit. Jag kan ge besked om att vi kommer att säkerställa att frågor om arbetslivskriminalitet och vikten av en välfungerande social dialog kommer att finnas med i det anförande som Sverige håller i samband med riktlinjedebatten.

Jag hoppas att detta kan vara ett nog så tydligt besked. Jag uppfattar att det i sak inte finns några skilda ståndpunkter. Jag hoppas att detta kan vara en tillräckligt tydlig bekräftelse.

Anf. 87 MATILDA ERNKRANS (S):

Herr ordförande! Jag och min kollega Leif Nysmed har konfererat och kommit fram till att vi känner oss nöjda med detta muntliga besked. Det är klart och tydligt. Vi kommer att fortsätta att hålla koll på att detta också levereras från regeringens sida. Vi drar tillbaka vår avvikande ståndpunkt.

Anf. 88 ORDFÖRANDEN:

Jag ser en nickning från Ilona Szatmári Waldau och Vänsterpartiet. Därmed tror jag att det uppstod harmoni i rummet.

Med detta kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning, med påpekande om att både det muntliga och de skriftliga gäller i EU-nämnden.

Då är vi på dagordningspunkt 5, Den europeiska planeringsterminen 2024, a) Den gemensamma sysselsättningsrapporten 2024, som är en beslutspunkt, och b) Slutsatser om den årliga strategin för hållbar tillväxt och den gemensamma sysselsättningsrapporten 2024, som också är en beslutspunkt. Vill statssekreteraren behandla dem samtidigt eller var och en för sig? Det avgör han själv.

Anf. 89 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON:

Ordförande! Jag tror att jag tar dem var och en för sig.

Detta är ju en årligt återkommande punkt på Epscodagordningen. Den första underpunkten gäller som nämnt den gemensamma sysselsättningsrapporten 2024. Kommissionen och rådet ska varje år inom ramen för den europeiska planeringsterminen upprätta en gemensam rapport till Europeiska rådet om sysselsättningsläget och genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna. I den rapporten analyseras den sociala utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen i unionen. På ett övergripande plan presenteras de sociala reformer och sysselsättningsreformer som medlemsstaterna har lagt fram det senaste året.

I årets rapport bedömer kommissionen att EU:s arbetsmarknad är motståndskraftig. Sysselsättningsgraden i EU uppgick till 74,6 procent år 2022 och ökade till 75,4 procent andra kvartalet 2023, vilket är långt över nivåerna före pandemin. Samtidigt minskade arbetslösheten i EU till en historiskt låg nivå 2022, nämligen 6,2 procent. Det är en trend som fortsatte under andra kvartalet 2023, då den var nere på 6 procent. Dock sjönk reallönerna under 2022 i olika grad i nästan alla medlemsstater, trots nominella löneökningar.

Kommissionen belyser vikten av välavvägda lönesättningsmekanismer, inbegripet en stark social dialog och effektiva kollektivavtalsförhandlingar i linje med nationell praxis.

Den gemensamma sysselsättningsrapporten följer också utvecklingen mot de EU-övergripande sociala målen till 2030 avseende sysselsättning, utbildning och fattigdomsminskning. Här kan noteras att EU är på god väg att nå det övergripande sysselsättningsmålet på 78 procent fram till 2030 men att det fortfarande krävs betydande framsteg för att nå målen avseende utbildning och fattigdomsminskning.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ett antagande av rapporten vid rådsmötet. Rapporten bedöms ge en rättvisande bild av det sysselsättnings- och socialpolitiska läget i unionen.

Anf. 90 ORDFÖRANDEN:

Då kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då tar vi punkten b.

Anf. 91 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON:

Ordförande! Dagordningspunkt 5 b avser de slutsatser om den årliga översikten angående strategin för hållbar tillväxt och den gemensamma sysselsättningsrapporten 2024 som Epsco årligen inom ramen för den europeiska planeringsterminen ska anta. Det är rådsslutsatser som innehåller politisk vägledning inför medlemsstaternas fortsatta arbete med genomförandet av sysselsättnings- och socialpolitiken inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Slutsatserna är formulerade på en övergripande nivå som tillåter medlemsstaterna att vidta åtgärder utifrån den nationella kontexten. Årets rådsslutsatser noterar bland annat att den ekonomiska tillväxten dämpades våren 2023 efter att ha återhämtat sig kraftigt under 2022, samtidigt som inflationen är fortsatt hög och den geopolitiska situationen osäker. Trots detta har sysselsättningsgraden som nämnts ökat och arbetslösheten minskat på EU-nivå.

Även frågor som behovet av att främja arbetskraftsdeltagande, särskilt bland kvinnor, fattigdomsbekämpning och vikten av modernisering av de sociala trygghetssystemen i ljuset av bland annat den demografiska utvecklingen lyfts fram.

Det konstateras att EU är på god väg att nå det övergripande sysselsättningsmålet till 2030 men att det fortfarande krävs betydande framsteg för att nå målen avseende utbildning och fattigdomsminskning.

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av dessa rådsslutsatser. Rådsslutsatserna speglar väl årets hållbara tillväxtöversikt och den gemensamma sysselsättningsrapporten. Regeringen anser mot bakgrund av detta att rådsslutsatserna är väl utformade.

Anf. 92 ORDFÖRANDEN:

Då kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då är vi på dagordningspunkt 6, Unionens framtida politiska prioriteringar för den europeiska pelaren för sociala rättigheter: yttranden från sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd. Det är en beslutspunkt, och det är tre ansvariga statsråd: Pehrson, Tenje och Waltersson Grönvall.

Anf. 93 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON:

Herr ordförande! Som nämndes är detta en beslutspunkt. Det yttrande från sysselsättningskommittén och kommittén för social skydd som finns har tagits fram på uppmaning av det belgiska ordförandeskapet.

Yttrandet från kommittéerna ger en beskrivande bild av vilka åtgärder som har vidtagits från EU-kommissionens sida och vilka beslut som har fattats i rådet sedan 2017 i syfte att stödja genomförandet av den sociala pelaren, inte minst genom strukturerad uppföljning av pelarens principer och övergripande mål inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

I yttrandet lyfts vidare olika områden på vilka ytterligare åtgärder kan övervägas för att stödja medlemsstaterna att uppnå den sociala pelarens principer i ljuset av bland annat den gröna och digitala omställningen och den demografiska utvecklingen. Bland annat nämns åtgärder för kompetensförsörjning, jämställdhet och jämlikhet, bättre arbetsmiljö, stärkt social dialog, tillräckliga och hållbara pensionssystem, minskad fattigdom och minskad social exkludering.

Det noteras vidare att den europeiska pelaren bör fortsätta följas upp inom ramen för den europeiska planeringsterminen. I yttrandet understryks vikten av att respektera befogenhetsfördelning, principerna och subsidiaritet och proportionalitet, respekt för olika nationella system och arbetsmarknadens parters roll och autonomi.

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av detta yttrande. Yttrandet ger en korrekt beskrivning av hittills genomförda åtgärder. Regeringen välkomnar att man i yttrandet understryker vikten av att respektera befogenhetsfördelning, principerna om subsidiaritet och proportionalitet, respekten för olika nationella system och arbetsmarknadens parters roll och autonomi.

Det är också välkommet att de framåtriktade budskapen i stort är formulerade på en övergripande nivå och att man i yttrandet framhåller vikten av genomförande av redan beslutade initiativ.

Anf. 94 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare dagordningspunkt 7, Sysselsättningskommitténs översyn av genomförandet av ungdomsgarantin – huvudbudskapen. Det är en beslutspunkt, och ansvarigt statsråd är Johan Pehrson.

Anf. 95 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON:

Herr ordförande! Här väntas Epsco godkänna huvudbudskap från Sysselsättningskommittén om genomförande av rådets rekommendationer om En bro till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti. Denna punkt rör frågan om Sverige kan godkänna huvudbudskapen från Sysselsättningskommittén avseende genomförandet av rådets rekommendation om just nämnda förstärka ungdomsgaranti.

Granskningen syftar till att bedöma medlemsstaternas åtgärder för att motverka ungdomsarbetslöshet inom ramen för ungdomsgarantin, och i huvudbudskapen konstateras att medlemsstaterna sammantaget har bibehållit ett starkt politiskt engagemang för genomförandet av den förstärkta ungdomsgarantin.

Regeringen ser positivt på att rådets rekommendation om En bro till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti har granskats i Sysselsättningskommittén, och regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom godkännandet av huvudbudskapen från Sysselsättningskommittén rörande ungdomsgarantin.

Anf. 96 ANNA VIKSTRÖM (S):

Ordförande! Jag tackar statssekreteraren för dragningen.

Jag skulle vilja fråga statssekreteraren om rekommendationen om en förstärkt ungdomsgaranti har varit användbar för Sverige och om den kommer att användas framöver. Regeringen ställer sig nämligen bakom huvudbudskapen i översynen av ungdomsgarantin, och där talas till exempel om att ha fokus på individuella insatser för särskilt utsatta unga arbetslösa. Det framgår i utvärderingen av den gemensamma sysselsättningsrapporten, som behandlades under en tidigare punkt, att antalet unga i Sverige som inte studerar eller arbetar – och som är fokus för ungdomsgarantin – nu är högre än genomsnittet i EU, därav min fråga.

Anf. 97 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON:

Herr ordförande! Jag tackar för frågan. När det gäller den formella dagordningspunkten, som jag är här för att överlägga om, handlar den om huruvida Sverige ska kunna ställa sig bakom att huvudbudskapen godkänns vid Epscos möte. Det är alltså den så att säga formella inramningen av denna punkt. Men från regeringens sida vill jag säga att vi naturligtvis välkomnar denna form av granskning av hur medlemsstaterna, inklusive Sverige, följer upp den förstärkta ungdomsgarantin.

I de landsspecifika slutsatser som har lagts fram vad gäller Sverige sägs det att ungdomsgarantin är välfungerande och bygger på sedan länge etablerade, befintliga policyer. Det sägs också att systemet för att följa upp och kartlägga unga under 20 fungerar väl men att kartläggningen kan förbättras när det gäller ungdomar mellan 20 och 29 år. Man analyserar ju olika saker inom ramen för detta – det gäller kartläggning, uppsökande verksamhet, förberedelser och erbjudanden – och vad gäller den svenska jobbgarantin för ungdomar stämmer de aktiviteter som finns där väl in på rekommendationens skrivning.

Vi välkomnar att vi, som alla andra medlemsstater, blir föremål för en genomlysning inom ramen för detta. Det kommer naturligtvis att vara ett underlag som vi kommer att ha med oss. Men den formella punkten på Epscomötet är att man helt enkelt ska godkänna huvudbudskapen från Sysselsättningskommittén.

Anf. 98 ANNA VIKSTRÖM (S):

Jag tackar så mycket för svaret. Det är naturligtvis en utvärdering – absolut – men det finns också några framåtsyftande meningar i utvärderingen. Det står att det framöver finns ett behov av att fokusera och att på vissa områden till exempel vidta förebyggande åtgärder. Det gäller ungdomar som lämnar skolan tidigt och en del andra saker. Man vill också lyfta fram just den målgrupp jag nämnde och att det är en risk att medlemsländerna övergår från individuella åtgärder till enbart mer generella. Det är därför jag frågar om detta.

Anf. 99 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON:

Herr ordförande! Jag vill verkligen bara bekräfta att vi från svensk sida som sagt naturligtvis välkomnar att Sveriges arbete med den förstärkta ungdomsgarantin blir föremål för genomlysning, precis som alla andra medlemsstaters. Av formella skäl får jag här hålla mig till själva den beslutspunkt som är uppsatt på Epscodagordningen, och det är antagandet av huvudbudskapen från Sysselsättningskommittén. Där går man liksom inte in på de enskilda länderna, men jag kan säga att vi från regeringens sida naturligtvis gärna kommer till exempelvis arbetsmarknadsutskottet och informerar mer om hur vi kommer att arbeta med att förbättra genomförandet av ungdomsgarantin i Sverige.

Anf. 100 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar därmed att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt och att det finns ett erbjudande om att komma till arbetsmarknadsutskottet.

Under dagordningspunkt 8, Övriga frågor, har vi informationspunkterna 8 a–i. Jag tänker inte läsa upp dem alla utan ger ordet till statssekreteraren för att lämna information om lämpliga punkter, och därefter öppnar jag upp för EU-nämndens ledamöter att ställa frågor med anledning av alla de olika informationspunkterna.

Anf. 101 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON:

Herr ordförande! Jag vill egentligen bara nämna en enda av dessa punkter, och det är informationspunkt 8 i.

Punkten rör ett brev till kommissionär Schmit om behovet av att med befintliga resurser stärka arbetet gällande att fastställa gränsvärden för farliga substanser i arbetslivet. Det är Danmark som har tagit initiativ till brevet och lagt upp det som en informationspunkt på Epscodagordningen, och vid behov planerar statsrådet Pehrson att vid rådsmötet göra ett inlägg för att tacka sin danska kollega och stödja initiativet.

Jag kan också säga att vi alldeles före detta sammanträde fick information om att fyra övriga frågor på dagordningen väntas utgå. Vi har alldeles nyss informerat EU-nämndens kansli om detta. Jag ska inte räkna upp dem alla, men det har tydligen gjorts en del strykningar i sista minuten.

Jag stannar där och svarar förstås gärna på eventuella frågor.

§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Anf. 1 ORDFÖRANDEN

Anf. 2 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 3 ORDFÖRANDEN

Anf. 4 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 5 ORDFÖRANDEN

Anf. 6 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 7 ANNA LASSES (C)

Anf. 8 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 9 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 10 ORDFÖRANDEN

Anf. 11 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 12 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 13 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 14 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 15 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 16 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 17 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 18 ORDFÖRANDEN

Anf. 19 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 20 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 21 JAN ERICSON (M)

Anf. 22 ANNA LASSES (C)

Anf. 23 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 24 CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf. 25 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 26 ORDFÖRANDEN

Anf. 27 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 28 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 29 ORDFÖRANDEN

Anf. 30 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 31 ANNA LASSES (C)

Anf. 32 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 33 ORDFÖRANDEN

Anf. 34 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 35 ORDFÖRANDEN

Anf. 36 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 37 ORDFÖRANDEN

Anf. 38 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 39 ORDFÖRANDEN

Anf. 40 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 41 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 42 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 43 ORDFÖRANDEN

Anf. 44 ANNA LASSES (C)

Anf. 45 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 46 ORDFÖRANDEN

Anf. 47 ANNA LASSES (C)

Anf. 48 ORDFÖRANDEN

Anf. 49 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 50 ORDFÖRANDEN

Anf. 51 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 52 ORDFÖRANDEN

Anf. 53 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 54 CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf. 55 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 56 CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf. 57 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 58 ORDFÖRANDEN

Anf. 59 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 60 ORDFÖRANDEN

Anf. 61 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 62 ORDFÖRANDEN

Anf. 63 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 64 ORDFÖRANDEN

§ 2 Sysselsättningsfrågor, socialpolitiska frågor, hälso- och sjukvårdsfrågor samt konsumentfrågor

Anf. 65 ORDFÖRANDEN

Anf. 66 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 67 ORDFÖRANDEN

Anf. 68 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 69 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 70 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 71 ANNA LASSES (C)

Anf. 72 ANN-CHRISTINE FROHM UTTERSTEDT (SD)

Anf. 73 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 74 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 75 ORDFÖRANDEN

Anf. 76 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 77 LEIF NYSMED (S)

Anf. 78 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 79 LEIF NYSMED (S)

Anf. 80 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 81 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 82 LEIF NYSMED (S)

Anf. 83 ORDFÖRANDEN

Anf. 84 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 85 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 86 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 87 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 88 ORDFÖRANDEN

Anf. 89 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 90 ORDFÖRANDEN

Anf. 91 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 92 ORDFÖRANDEN

Anf. 93 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 94 ORDFÖRANDEN

Anf. 95 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 96 ANNA VIKSTRÖM (S)

Anf. 97 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 98 ANNA VIKSTRÖM (S)

Anf. 99 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 100 ORDFÖRANDEN

Anf. 101 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 102 ORDFÖRANDEN

Anf. 103 Statssekreterare MARTIN ANDREASSON

Anf. 104 ORDFÖRANDEN