Fredagen den 8 mars 2013

EU-nämndens uppteckningar 2012/13:31

1 §  Allmänna frågor

Statsrådet Birgitta Ohlsson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för allmänna frågor den 4 februari 2013

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för allmänna frågor den 11 mars 2013

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Klockan har passerat 09.00 och jag förklarar sammanträdet öppnat. Innan vi släpper in statsrådet Ohlsson har vi ett par formaliteter att intressera oss för. Det ena gäller beslut om en generell rätt till närvaro för Maria Skuldt, informationsenheten, vid regeringens information och samråd med EU-nämnden. Maria Skuldt skriver nämndens pressmeddelanden. Det har skett ett personalbyte, och om vi vill ha pressmeddelanden i fortsättningen måste vi medge rätt till närvaro. Jag konstaterar att nämnden medger detta.

Så småningom kommer det på åhörarläktaren att dyka upp deltagare i UD:s diplomatprogram. När de kommer ska vi hälsa dem välkomna.

Nu hälsar vi statsrådet Birgitta Ohlsson med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några A-punkter. Det finns det inte, signalerar statsrådet. Då ser nämnden fram mot en återrapportering från rådsmötet den 4 februari om så önskas.

Anf.  2  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP):

Jag kan bara kort säga att nämnden har fått rapporter och statsministern har återrapporterat, så jag stannar där för tidens skull.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen och går över till den preliminära dagordningen, punkt 5, Resolutioner, beslut och yttranden antagna av Europaparlamentet under sammanträdesperioden den 4–7 februari 2013. Det är en informationspunkt. Jag uppfattar att statsrådet inte heller här önskar tillägga någonting. Vi tackar för den skriftliga information som har skett.

Vi går vidare till punkt 6, Förberedelser inför Europeiska rådet den 14–15 mars 2013. Det handlar om utkast till Europeiska rådets slutsatser och sammanfattande rapport om den europeiska planeringsterminen 2013. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  4  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP):

Herr ordförande! Nämnden har fått ER-dagordningen och utkastet till slutsatstexter. Som vanligt kommer det att vara tillväxtfokus på vårtoppmötet. Det handlar framför allt om att ge vägledning i genomförandet av både den europeiska planeringsterminen och Europa 2020, som man kommer att följa upp. Det handlar om tillväxtpakten, och man ska notera det som är processen om fördjupningen av EMU.

På utrikessidan kommer det att föras en strategisk diskussion om Ryssland, lite liknande den man hade om Kina som var i oktober förra året. Först tänkte jag gå in lite grann på tillväxtfrågan och den europeiska planeringsterminen. Vi vet alla att EU har präglats oerhört länge av en akut krishantering.

Jag förnekar inte att det fortfarande finns osäkerheter, men nu när läget är lite lugnare tycker vi att det är viktigt att man får grundliga diskussioner om tillväxt. Det är det som toppmötet ska fokusera på. Här blir både den europeiska planeringsterminen och Europa 2020 relevanta, viktiga och grundliga gemensamma verktyg.

Samtidigt är det viktigt att betona att vi inte ska glömma ansvaret för att göra de nödvändiga reformerna på hemmaplan, det vill säga strukturreformer. Det kan handla om inre marknaden, det kan handla om forskning, det kan handla om innovation och det kan handla om kvinnors förvärvsfrekvens, som vi driver hårt från regeringens sida. Dessa ligger kvar på varje enskilt land att leverera på den fronten.

Just nu jobbar vi för att budskapen i texten ska bli mer konkreta och stärkas. Det handlar framför allt om fälten inre marknad, tjänstesektorn, den digitala inre marknaden och så kallad smart lagstiftning. Där vill vi ha skarpare texter.

Vi tycker också att slutsatserna bör blir tydligare när det handlar om vikten av tillväxtfrämjande strukturreformer. Det skapar förutsättningar för både hållbar tillväxt och sysselsättning på nationell nivå och på EU-nivå. Samtidigt vill jag betona att det inte finns någon universallösning på krisen. Men vi tror att många av dessa redskap är viktiga för att få EU:s länder på fötter igen.

De tillväxtskapande strukturreformerna måste alltid utgå från medlemsstaternas olika förutsättningar. Det är viktigt att betona, liksom att betona medlemsstaternas ansvar för att genomföra redan beslutade åtgärder – sådana som vi har beslutat om tidigare. Där måste det bli bättre fokus. Det handlar förstås mycket om trovärdighet och en ansvarsfull sida från medlemsstaterna, att de levererar på den fronten.

Från svensk sida tycker vi att ökad förvärvsfrekvens bland kvinnor inom EU är en oerhört stor potential för tillväxt. Här jobbar vi för att få stärkta skrivningar. Vi är inte nöjda med dem som finns i dag. Vi vill också få skarpare formuleringar när det gäller forskningens och utvecklingens betydelse för tillväxten.

Detta gäller alltså Europeiska rådet, och utöver det vill jag betona att vi nu slutligen lyfter fram innovationer och främjande av resurseffektiva lösningar.

Jag tänkte också gå in lite på EMU-frågorna på detta fält. Här är det viktigt att man respekterar och inte föregriper den pågående processen. Europeiska rådets möte i juni kommer att ha mycket fokus på detta; det är då man ska ha den stora diskussionen. Men innan man eventuellt fattar beslut i juni är det viktigt att man får en nödvändig förankring bland medlemsstaterna när det gäller konsekvensbedömningar, analys med mera. Här är tanken att man ska föra en öppen diskussion.

När det gäller den strategiska diskussionen om Ryssland ska man inte anta slutsatser. Det ska vara en öppen diskussion också på detta fält. I och med att man inte ska anta några slutsatser kommer vi inte att diskutera Ryssland på GAC på måndag. Därför går jag inte närmare in på det nu. Utrikesminister Carl Bildt kommer hit lite senare i dag och tar då upp Ryssland. Det kommer också att komma upp på samrådet och på FAC längre fram. Sedan kommer förstås statsministern till nämnden nästa vecka med ytterligare information om detta.

Ska jag ta den sammanfattande rapporten om den europeiska planeringsterminen i samma veva? Jag ser att ordföranden nickar, så vi tar det nu.

Det irländska ordförandeskapet kommer att presentera en rapport som sammanfattar rådets diskussioner om kommissionens årliga tillväxtrapport. Nämnden har fått rapporten tidigare. Det kommer inte att vara någon diskussion alls vid allmänna rådet, utan det är bara en ren presentation då de lägger fram detta. Man kan säga att rapporten ska vara ett slags underlag för Europeiska rådets diskussioner om genomförande av den europeiska planeringsterminen.

Anf.  5  MARIE GRANLUND (S):

Tack för redogörelsen inför Europeiska rådet! Jag skulle vilja ställa en fråga om något som statsrådet tog upp. Nu har jag bara den engelska versionen här, men i § 6 b talas om smart regulation in light of the Commission’s recent communication. Jag vet att de fackliga organisationerna i Sverige är oroade för att detta ska inrymma det så kallade gold-plating, att man i stället för att ha ett minimikrav får ett tak.

Jag skulle vilja höra hur statsrådet resonerar om detta. Kommissionen har trots allt lagt fram ett meddelande om det. Vi tar upp det varenda gång, och regeringen säger sig inte känna till någonting om det. Men det finns faktiskt ett kommissionsmeddelande om att små och medelstora företag, och mikroföretag, skulle undantas från arbetsmiljöregler.

Jag vill fråga om det inryms i denna paragraf och hur regeringen i så fall kommer att agera i sakfrågan.

Anf.  6  BO BERNHARDSSON (S):

Tack för redogörelsen! Jag har en allmän fråga. Vi kan konstatera att situationen i hela Europa och framför allt inom eurozonen socialt sett och när det gäller sysselsättning och arbetslöshet blir allt värre. Man kommer lite grann att tänka på detta med att operationen lyckades, men patienten dog.

I en del länder har vi en ungdomsarbetslöshet på 40 procent. Vi har en arbetslöshet över lag i vissa länder som ligger på över 25 procent. För varje ny utvärdering som man har gjort efter de program som har satts i sjön har prognosen fått skrivas ned. Det har varit sämre utfall än vad man har tänkt sig.

Nu tycker jag att vi står och stampar på samma punkt. Det gäller att införa strukturreformer, och nu ska vi verkligen fokusera på de fem punkter som finns. Det gäller tillväxt och konkurrenskraft. Nu ska man bekämpa arbetslösheten och försöka klara ut den sociala situationen, som är alarmerande. Jag tror att det är en politisk bomb man sitter på om man inte lyckas vända utvecklingen socialt och när det gäller arbetslösheten.

Vi har hört rätt många gånger nu att det ska fokuseras på tillväxt. Det står i nästan alla papper. Nu talar man om att ge vägledning i det fortsatta arbetet när det gäller planeringsterminen och till de enskilda länderna.

Frågan är på vilket sätt man tänker skruva om programmen och det sätt att tänka som hittills har väglett politiken. Jag kan egentligen inte se att det har skett någon förändring. Orden återkommer, men om vi tar strukturreformer är det självklart att det tar lång tid innan de kommer att verka. Jag tror att det kommer att ta avsevärd tid. Annars får man precisera vad det är för strukturreformer man har tänkt sig.

Den sociala situationen är akut, och det är ett faktum att den är det. Arbetslösheten ligger på fullständigt oacceptabla nivåer. Jag skulle vilja höra lite om detta, för det kräver någon sorts omtänkande. Har omtänkandet börjat med sikte på att få bättre balans i programmen mellan det som är eldstormande politik och det som är jobbskapande politik även i det korta perspektivet? Man kan laborera med olika tidsperspektiv. Man kommer inte undan att man måste konsolidera budgetarna; det är helt klart. Man måste skaffa sig kontroll över ekonomierna, men man kan diskutera både balansen i programmen, tidsperspektiven och vad andra länder som har en bättre situation måste göra.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar nu deltagarna i UD:s diplomatprogram välkomna till EU-nämnden.

Anf.  8  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Herr ordförande! Jag tackar statsrådet för redovisningen. Jag kan dela åsikten att det behövs stora strukturreformer, framför allt inom området grön tillväxt. Det saknas helt text om hur man ska uppnå målen med Europa 2020 inom den gröna sektorn med grön tillväxt och allt det som måste göras i länderna för detta.

Jag är väl medveten om, och jag tycker att det är bra, att man lägger stort ansvar på medlemsstaterna själva. Men vi har ett gemensamt ansvar att uppfylla de målsättningar som jag i och för sig tycker skulle vara ännu starkare men som EU-ledarna har satt upp till 2020-målet med reducering av utsläpp etcetera.

Detta saknas helt och hållet i texterna, som jag ser det i alla fall. Det är naturligtvis bra att man tar upp viktiga punkter som är effektiva – skatteuppbörder, skatt på finansiella transaktioner och så vidare – men det behövs mer tydlighet på de andra områdena.

Under punkt 11 står – och detta kanske är mindre sexigt – att Europeiska rådet välkomnar att en ny arbetsordning antas för möten mellan euroområdets stats- och regeringschefer. Men det står inte vad det innebär och hur det påverkar oss som inte tillhör euroområdet. Det kan finnas saker som behöver spridas i en större krets, i EU-27-kretsen i stället för bara i eurokretsen.

Slutligen skulle jag vilja veta om statsrådet är nöjd med texterna om EMU eller om det finns förslag på hur man kan förändra dessa. Personligen kan jag tycka att de är lite väl positiva, vilket statsrådet säkert kan förstå.

Anf.  9  LARS OHLY (V):

Herr ordförande! Man kan inte bli annat än pessimistisk när man ser utvecklingen inom EU när det gäller sociala skillnader, arbetslöshet, ekologi, hållbar tillväxt. Det är mycket som går åt fel håll nu. Jag instämmer helt i det som Bo Bernhardsson och Ulf Holm har sagt om den tickande bomb som det kan innebära att man inte lyckas hantera de ökade skillnaderna och de ökade klyftorna både mellan och inom länder.

Min analys är dock sannolikt en annan än regeringens. Jag menar att det som är grunden och en av orsakerna till den usla utvecklingen är den ekonomiska politik som det finns en stor samstämmighet om, tyvärr också i Sveriges riksdag, där Socialdemokraterna och regeringspartierna häromdagen beslutade att Sverige ska anslutas till finanspakten. Den nyliberala politiken har inte jag några förväntningar på att Birgitta Ohlsson kommer att ifrågasätta på ministerrådsmötet.

Däremot undrar jag hur man resonerar när allt det man har gjort hittills har lett fel och man ändå fortsätter i samma riktning. Det finns väldigt lite som pekar på att det man hittills har gjort har lett till minskad arbetslöshet och högre sysselsättning, och ändå fortsätter man med samma. Det finns väldigt lite som pekar på att det man hittills har gjort har lett till en större förståelse för de gröna frågorna och en hållbar tillväxt, och ändå fortsätter man med samma. Det finns väldigt lite som pekar på att det man hittills har gjort har lett till att minska de sociala klyftorna, klasskillnaderna och könsskillnaderna i Europa, och ändå fortsätter man med mer av samma.

Det som dessutom hör till det här området med den europeiska planeringsterminen är de landspecifika rekommendationer som utformas och som regeringen brukar säga att vi inte behöver bry oss om. Men då är min kommentar som vanligt: Då ska inte EU heller syssla med det. Är det så att vi inte behöver bry oss om dem ska de inte utfärdas. Därför menar jag att den svenska regeringen borde föra fram att den typen av rekommendationer inte ska utfärdas.

Slutligen vill jag instämma i Marie Granlunds fråga. Det finns en oro hos fackföreningsrörelsen att det här kommer att medföra minskad bevakning av arbetsmiljöfrågorna och minskat inflytande i de frågorna, och vi vill ha försäkringar om att så inte sker.

Anf.  10  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Vi har starka invändningar mot det inflytande den europeiska planeringsterminen har över utformningen av politiken i Sverige och anser inte att Sverige ska ställa sig bakom uppmaningar till medlemsstaterna att genomföra redan beslutade åtgärder. Innan regeringen lovar att åtgärda alla tidigare icke genomförda rekommendationer bör regeringen för övrigt undersöka vilket stöd det finns för det i kammaren.

Förutom det har vi även tagit del av kommissionens blueprint för ett förstärkt EMU, och vi kan bara konstatera att det inte finns något i den som vi kan ställa oss bakom. Man skulle förvisso kunna konstatera att vi tidigare har haft åsikten att det skulle räcka med att Sverige får ett formellt undantag för euron, men nu kan vi se att inte ens det räcker. Vi kommer att behöva ett formellt undantag genom ändringar i anslutningsfördraget från hela avdelning 8–9 i fördraget. Vill regeringen därutöver godkänna skrivningar som noterar kommissionens debattinlägg är det väl bara att så göra. Men om regeringen avser att stödja rådsslutsatser som ställer sig bakom eller är positiva till kommissionens arbete eller den fortsatta förstärkningen av EMU får ni i alla fall inte vårt stöd.

Till skillnad från regeringen anser inte vi att Sverige har ett starkt intresse av ett väl fungerande EMU. Sverige har snarast ett intresse av en väl fungerande europeisk export- och importmarknad, ett väl fungerande europeiskt samarbete och en demokrati som utgår från folket.

Vad gäller det senaste kan vi alla konstatera att kommissionen inte har samma uppfattning om demokratisk förankring. Där kan man argumentera hur man vill, men hur man än vänder och vrider på det kommer det alltid att finnas ett demokratiskt underskott inom EU om nuvarande inslagen kursriktning inte på allvar förändras. Därmed har vi en avvikande uppfattning gentemot regeringen.

Anf.  11  GUSTAV BLIX (M):

Det är väl inte meningen att vi ska ha någon allmän generaldebatt om Europakrisen, men det är bra att vi har den här diskussionen. Jag vill skicka med ett par saker.

Det är klart att det är lätt att instämma i det som oppositionspartierna säger om att detta är ett väldigt allvarligt läge och att ungdomsarbetslöshet och andra typer av utmaningar som vi fortsatt har i Europa är allvarliga och verkligen måste börja adresseras. Därför välkomnar vi att vi nu har, förhoppningsvis, nått den punkten. Vi har till exempel klarat av MFF:en, och då kan vi bli ännu mer fokuserade på just tillväxtåtgärder.

Jag måste samtidigt skicka med en reflexion. Bo Bernhardsson sade att strukturreformer inte ger effekt på kort tid. Det finns lite olika idéer om hur lång tid det tar. En del talar om att man redan på ett till tre års sikt kan se ganska goda resultat av viktiga liberaliseringar och reformer. Jag vill understryka betydelsen av att vi försöker få sådana på plats.

Jag vill också säga att jag nu har suttit i denna nämnd i sex och ett halvt år och följt Europadebatten i över ett decennium, och det här är saker som vi har talat, talat och talat om. Det är inte så att vi är utan framgångar och utan förändringar. Jag håller inte med Lars Ohly om beskrivningen att det nödvändigtvis inte har gett effekt de saker man har gjort. Det hade kunnat vara ännu värre. Vi vet inte heller vilka reformer som har bitit.

Däremot är det nu väsentligt att vi verkligen samlar Europa till en rejäl satsning på liberaliseringar, inte minst vad gäller tjänstehandel.

Min fråga till statsrådet är: Hur bedömer du läget att få en ny energi, när vi förhoppningsvis har klarat av MFF:en, att få en rörelse, inte bara på nationell nivå – den behöver vi, för den är viktig och avgörande – utan också på europeisk nivå, för att göra de strukturreformer som vi nu har talat om jag vet inte hur länge.

Anf.  12  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP):

Herr ordförande! Jag börjar med den sista frågan från Gustav Blix om hur snabbt tempot är i dessa frågor. Jag kan bara konstatera att inremarknadsakten, både ettan och tvåan, har gått alldeles för sakta. Det har att göra med att EU har varit ockuperat av många stora frågor på sistone. Vi har nu två ordförandeländer som är väldigt medvetna om dessa frågor, både Irland och Litauen, som tar över ordförandeskapet den 1 juli. Jag träffade Litauens talman häromdagen, och då träffade jag också litauiska politiker. Jag tror att 2013 är ett väldigt gynnsamt år för att leverera vad gäller inremarknadsfrågorna.

Man måste också komma tillbaka till att det mycket handlar om de nationella läxor vi gör på hemmaplan vad gäller att liberalisera på olika fält, oavsett om det rör kvinnors förvärvsfrekvens, innovationer eller att öppna upp yrken som fortfarande är stängda i många länder. Det är en balans mellan vad EU kan göra på europeisk nivå och vad vi måste göra på hemmaplan.

Den första frågan, som Marie Granlund ställde och som flera andra ledamöter lyfte fram, var den om gold-plating. Där kan jag säga att Sverige är emot generella undantag för mikroföretag. Det handlar förstås om att man vill värna arbetsrätten på det sättet, att ha ett enhetligt system. Det kom ett meddelande i går på den här fronten, och Näringsdepartementet kommer inom kort att ta fram en fakta-PM om just detta.

Den fråga som Bo Bernhardsson tog upp är en mycket stor politisk fråga. Jag instämmer i att vi fortfarande har ett oerhört allvarligt scenario i Europa. I skuggan av den ekonomiska krisen, med en stor arbetslöshet inte minst bland unga personer, sker i dag också en värderingskris som blir starkare på alltför många håll runt om i Europa.

Samtidigt vill jag betona att jag tycker att det är fel att döma ut den politik som förs i dag. Det är ett stort problem att mycket av den politik som är beslutad inte är genomförd. Det är lite som att kasta ut barnet med badvattnet. Många av de reformer som har lyfts fram när det gäller landrekommendationer är det många länder som inte har jobbat igenom tillräckligt. Det är också det vi har lovat ut på europeisk nivå. Det är därför vi från svensk sida inför ER har valt att ha ett starkt fokus på att genomföra det vi redan har beslutat. Det är väl det som är en trovärdighetskris med unionen i dag, att vi lovar mycket men håller inte.

Återigen, för att koppla det till de landrekommendationer som finns just nu. Det är ju rekommendationer i sig. De är inte bindande, men de kan ändå vara en väldigt bra lärdom för länder, att se vad som gjort att man kunnat vara ekonomiskt hållbar på många sätt. Kvinnors förvärvsfrekvens, som jag lyfte fram tidigare, är mycket viktig. En undersökning från Umeå universitet visar att om kvinnor och män arbetade lika mycket i EU skulle det kunna höja bnp med uppemot 20 procent. Det finns vissa saker som vi vet är effektiva. Vi avskaffade sambeskattning i vårt land 1971. Det är saker som fler länder kan titta på för att få större fokus på de frågorna. Det gäller inte minst inre marknaden på den fronten.

Ulf Holm nämnde frågan om just grön tillväxt. Här vill vi ha en mycket starkare text när det gäller framför allt resurseffektivitet. Vi är inte nöjda med det som finns i dag, utan här måste vi föra fram positionerna tydligare. Där försöker vi jobba med likasinnade länder. Det är ett problem – jag erkänner att det saknas tillräckligt bra texter nu, och det driver vi från svensk sida.

Jag kan kort lyfta fram att i det så kallade EU 2020 finns de tydliga flaggskeppsinitiativen. Det handlar om att stärka Europas konkurrenskraft, tillväxtpotential med mera, att få in miljöutmaningar, att de ska kunna användas som ett slags hävstång för nya affärsmöjligheter så att vi får det tydliga perspektivet med grön tillväxt. Det driver vi också på.

Det kan vara spännande att nämna att kommissionen kommer tillbaka under våren med ett meddelande om välfärdsmått som ett slags komplement till bnp. Jag vet att många miljöpartister har varit engagerade i det. Här kan det vara spännande att se hur man kan mäta grön tillväxt på bra sätt. Vi kommer säkert att få anledning att diskutera det mer längre fram.

När det gäller frågan om EMU-texten, som Ulf Holm med flera nämnde, vill jag bara säga att den endast ska noteras. Det är en pågående process. Europeiska rådets möte i juni kommer att ägna mycket tid åt den diskussionen, så man kan säga att detta är mer en förstart till den. Vi kommer att få tillfälle att diskutera det längre fram under våren.

Du nämnde också kopplingen till EMU och arbetsordningen, att man ska se ett vidgat perspektiv utanför Europeiska unionen. Här handlar det mycket om att bara kodifiera den existerande praxis som finns i dag med mera. Det är väl bra om vi och andra länder är inbjudna vid vissa tillfällen när man diskuterar för att föra fram våra synpunkter. Även om vi inte tillhör eurozonen kan vi ha synpunkter på vissa saker.

Lars Ohly frågade om kopplingen till de landspecifika rekommendationerna. Här vill jag upprepa att regeringen och riksdagen kom överens sommaren 2012 om ett gemensamt förhållningssätt, hur vi skulle se på de här rekommendationerna. Sverige står bakom EU:s regler för ekonomisk och politisk samordning. Man ska betrakta den ekonomiska politiken som ett gemensamt intresse som man samordnar inom rådet. Det här är då instrument för att uppmuntra en ansvarsfull ekonomisk politik så att vi inte kommer i den djupa krisen igen. Men det är också väldigt viktigt att rekommendationerna – det vill jag betona – ska respektera nationell praxis och de nationella systemen för lönebildning. Det finns ingenting annat på agendan. Där ska vi vara väldigt tydliga. De är uppmaningar till en lämplig handling, men de är inte bindande. Det är också en tydlig distinktion.

Vad gäller Johnny Skalins, Sverigedemokraterna, inlägg uppfattade jag att det var av tämligen ideologisk karaktär. Jag kan hålla med om att många av dessa förslag är väldigt långtgående. Det är en sådan diskussion som börjar nu. Därför lägger man upp förslagen så att det först blir en diskussion och sedan analys. Det kommer att ta längre tid. Jag vill bara säga det för att notera processen. Det är viktigt att den demokratiska förankringen är med väldigt tydligt och tidigt.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Bo Bernhardsson har begärt ordet i en ordningsfråga.

Anf.  14  BO BERNHARDSSON (S):

Herr ordförande! Jag är inte alltför känslig på den här punkten, men jag vill ändå säga det här. Vi har en överläggning med regeringen, och det blir rätt konstigt om andra ledamöter argumenterar mot Socialdemokraterna och våra argument. När Lars Ohly recenserar vår ekonomiska politik har jag – jag lovar – replik på det, men jag tänker inte ta den här. Det är regeringen vi har debatt med och inte med varandra.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Man kan till och med säga att de här överläggningarna är till för att ge ett mandat för regeringen i sak, och det är rimligen det vi bör fokusera på, alla och envar. Men jag har observerat inlägget från Bo Bernhardsson.

Anf.  16  GUSTAV BLIX (M):

Herr ordförande! Det var inte meningen att reta upp någon, men jag tycker att det kunde vara välkommet att skicka med andra inspel till regeringen från riksdagens sida. Det var inte meningen att någon skulle känna sig träffad eller ta illa upp. Men jag vill betona att det finns olika synpunkter på hur effektivt det är med olika typer av styrelseformer. Jag tyckte att det var en välkommen och bra debatt.

Det är lite synd om vi ska hamna i en diskussion om våra ordningsformer när vi egentligen bara försöker bidra till att få en bättre diskussion och debatt.

Jag inledde med att säga att det kanske inte är läge för debatt här, så jag ska vara tyst nu. Men tack så mycket för att jag i alla fall fick vara med.

Anf.  17  LARS OHLY (V):

Så ömma tår får man inte ha.

Beträffande de landspecifika rekommendationerna vill jag säga att Birgitta Ohlsson där faktiskt säger någonting annat än vad Anders Borg brukar säga. Anders Borg brukar vara väldigt tydlig med att det här är rekommendationer som vi inte behöver bry oss om. Vi utformar vår politik helt självständigt. Det finns ingen anledning för oss att ta dessa som några kungsord.

Birgitta Ohlsson glider på det. Du noterar faktiskt att det är ett problem att andra länder inte har genomfört de landspecifika rekommendationerna. Det nämnde du som ett exempel på varför vi inte ska döma ut den nuvarande politiken. Det är för att den inte riktigt har prövats. Den är inte genomförd. Man har inte gjort det man har beslutat, och du nämnde specifikt de landspecifika rekommendationerna.

Jag menar att det är fulltständigt galet. Det är klart att jag kan tänka mig att det finns de i Sveriges riksdag, kanske inte Socialdemokraterna, som välkomnar ytterligare privatiseringar, ytterligare skattesänkningar, minskad offentlig sektor och annat som står i de landspecifika rekommendationerna för Sverige, men för mig är det helt galet att EU ska överpröva vår ekonomiska politik oavsett om vi måste följa den eller inte. Behöver vi inte det ska de inte utfärdas. Det är Vänsterpartiets syn på det.

Det innebär inte att jag anmäler avvikande mening på den punkten. Det är ingen beslutspunkt just nu, och det finns ingen anledning att göra det. Det är helt enkelt ett medskick.

Anf.  18  MARIE GRANLUND (S):

Vi kan också göra ett medskick. Det handlar om det vi har kommit överens om tidigare. Vi tycker att det är helt okej att man utfärdar de landspecifika rekommendationerna, men sedan är det upp till varje land att själv bestämma. Då ska man nog inte värdera om de har blivit genomförda eller inte. Det måste vara upp till länderna om man har den hållningen, annars blir det dubbla budskap, och det tror jag inte att någon av oss är betjänt av.

Ministern gjorde mig nyfiken genom att säga att det hade kommit något meddelande om detta med gold-plating till näringsutskottet. Det hade varit intressant att höra någonting mer om det. Min fråga är dock: Kan den mening som finns i 6 b inrymmas i detta med smart regulation? Jag undrar det eftersom ministern själv tog upp den meningen. I så fall skulle vi nog vilja att det kommer in i den svenska ståndpunkten att regeringen arbetar aktivt mot eventuella försök att kringskära arbetsmiljöregler och andra viktiga regler.

Anf.  19  BÖRJE VESTLUND (S):

Herr ordförande! Nu är vi inne på mitt älsklingsämne, nämligen diskussionsklubben EU. Jag kan inte låta bli att ta upp detta igen. Jag skulle vilja veta mer konkret vad regeringen kommer att kräva av EU för att man inte bara ska låta detta bli en diskussion. För att anknyta till Gustav Blix och detta att man inte får veta förrän man har genomfört det kan man säga att det verkligen är någonting vi inte vet.

Låt mig påminna om att inre marknaden är 57 år, och man diskuterar fortfarande detta som om det var någonting som infördes ungefär vid Lissabonfördragets genomförande. Det är lite underligt.

Dessutom skulle jag vilja säga att det finns flera saker som håller på att få samma karaktär. Det meddelande som står längst ned under punkt 6 b innebär att man drar om samma sak igen, och så diskuterar vi samma sak som man redan har genomfört. Jag tycker att det är en allvarlig situation som håller på att uppstå i EU just nu.

Anf.  20  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Herr ordförande! Tack för svaren på mina frågor, statsrådet! Betyder det att statsrådet kommer att driva att en av punkterna i punkt 1 kommer att vara satsningar på hållbar tillväxt, grön tillväxt? I dag står det inte med som en punkt bland de fem. Det är en konkret fråga.

Jag har ingen avvikande mening i dag, utan det är att starkt medskick, framför allt om statsrådet svarar positivt på min fråga.

Anf.  21  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP):

Herr ordförande! Först gäller det frågan om rekommendationerna som både Marie Granlund och Lars Ohly var inne på. De är viktiga som råd. Där har regeringen och riksdagen en samsyn från sommaren 2012, men de är inte bindande. De beslutas såklart av respektive parlament i en diskussion. Det är viktigt att slå fast det tydligt.

Börje Vestlund lyfte fram frågan om inre marknaden. Som jag nämnde i mitt inledningsinlägg har vi där tydliga prioriteringar med den digitala inre marknaden, tjänstesektorn och mer klassiska svenska ståndpunkter som vi driver mycket tydligt i ur och skur. Den agendan ligger mycket fast.

När det gäller Ulf Holms fråga om grön tillväxt bedömer vi att det ingår i de fem första. Jag kommer självfallet att ta upp den frågan i mitt inlägg när jag åker till Bryssel.

Beträffande Marie Granlunds fråga ska jag vara tydlig. Som jag sade tidigare är regeringen emot undantagen för mikroföretagen från arbetsrättsliga regler. Det driver vi.

Anf.  22  MARIE GRANLUND (S):

Jag frågade statsrådet vad denna mening i 6 b innebär. Ni ska åka på ett rådsmöte. Då är det rimligt att ni har en uppfattning om vad denna mening innebär. Kan denna mening innebära att gold-plating införs? I så fall vill vi ha in i den svenska ståndpunkten att regeringen aktivt tar avstånd från det. Man ska inte bara tycka någonting, utan man ska agera mycket aktivt mot detta.

Anf.  23  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Herr ordförande! Inte ens med mycket snälla glasögon kan jag få in grön eller hållbar tillväxt i de fem punkterna. Eftersom regeringen uppenbarligen inte vill driva frågan om grön eller hållbar tillväxt som ett viktigt mål i EU anmäler vi avvikande mening där.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag tyckte mig höra statsrådet säga att hon skulle ta upp den frågan.

Anf.  25  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP):

Ja, absolut. Jag vill återigen bekräfta att jag kommer att ta upp den frågan. Det kommer att finns bland talepunkterna att lyfta upp just frågan om grön tillväxt. Den finns även med i AGS och nämns också vid flera andra tillfällen och i andra texter.

Anf.  26  Kanslirådet DANIEL SVENSSON:

Den sista meningen i punkt 6 b om smart regulation är en generell mening om att man ska ta arbetet vidare. Det är de förhandlingarna och de diskussionerna som kommer att fortsätta. Där kommer regeringen att framför sina ståndpunkter. Det är en generell mening.

Anf.  27  MARIE GRANLUND (S):

Då kan detta inrymmas i det? Vad menar regeringen? Man borde väl vara intresserad av att veta vad texterna innebär i sak.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Har jag uppfattat det rätt att det skulle tas fram en faktapromemoria från Näringsdepartementets sida om detta?

Anf.  29  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP):

Vi ska självfallet se till att den sänds över till nämnden.

Anf.  30  MARIE GRANLUND (S):

Men det är nu vi behandlar detta. Det är ett allmänt råd. Regeringen ska ha ett mandat för att åka ned. Vi vill veta om denna fråga inryms i detta. I så fall vill vi ha in i den svenska ståndpunkten att regeringen aktivt tar ställning emot.

Förra gången frågade jag också vad det meddelandet, det som Näringsdepartementet hade fått eller tagit fram, innebär.

Anf.  31  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP):

Herr ordförande! Begreppet smart regulation per se inbegriper mycket större saker. Det handlar om att förenkla för företag. Vissa av dem aspekterna kan man vara positiv till, men just när det gäller mikroföretagen är vi negativa till att ha undantag. Det kommer vi att föra fram på ett tydligt sätt. Det är förhandlingar som pågår.

Anf.  32  MARIE GRANLUND (S):

Vad innebär det meddelande som har kommit till Näringsdepartementet?

Anf.  33  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP):

Herr ordförande! Det kom i går. Jag har själv inte hunnit ta del av det. Jag har fått information om att det har kommit. Det ligger inte på mitt bord. Vi får se till att det sänds över till nämnden.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga, men vi har också noterat avvikande meningar från Sverigedemokraterna respektive Miljöpartiet.

Vi går vidare till punkt 7, Övriga frågor. Det finns kanske inget att säga om dem? Nej.

Då återstår det bara för nämnden att tacka statsrådet Ohlsson med medarbetare och önska en trevlig helg.

2 §  Utrikes frågor

Utrikesminister Carl Bildt

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utrikes frågor den 18 februari 2013

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utrikes frågor den 11 mars 2013

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar utrikesministern med medarbetare välkomna till EU-nämnden.

Jag frågar inledningsvis om det finns några A-punkter.

Anf.  36  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Ja, det finns det. Det handlar bland annat om rådsslutsatser angående Pakistan. Det är faktiskt de enda rådsslutsatser som finns på det här rådet konstigt nog. Denna A-punkt är den enda vi har formellt samråd om, och jag utgår från att den är distribuerad till nämndens ledamöter.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Det stämmer. Den ligger i plastmappen framför ledamöterna.

Jag lämnar ordet fritt med anledning av det. Det är ingen som begär ordet. Då tackar vi för det och går vidare till återrapport från möte i rådet den 18 februari. Finns det något att säga om det?

Anf.  38  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Inte om det inte finns några frågor, vilket det gör.

Anf.  39  TOMMY WAIDELICH (S):

Jag har en kort fråga. Vad sades under lunchdiskussionen om Mellanöstern?

Anf.  40  Utrikesminister CARL BILDT (M):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

EU:s huvudbudskap har varit att vi måste komma i gång med en fredsprocess. För att göra detta måste vi ha amerikanerna aktivt engagerade. Därför är det rätt mycket tid som åtgår till att tala med amerikanerna. Det är ungefär där vi står för ögonblicket.

Diskussionen tog säkert sin tid, men innehållet var ungefär detta och ty följande inte så mycket.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen. Vi går vidare till punkt 3, Ryssland. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  42  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Ja, det är det. Jag vet inte om ni hade detta uppe med Birgitta Ohlsson i någon utsträckning. Hon kanske nämnde detta. Det här är egentligen en punkt som ska upp på Europeiska rådet. Ni återkommer till den frågan med statsministern så småningom.

Den tanke som Herman Van Rompuy har är att då och då ska stats- och regeringscheferna också diskutera utrikespolitiska frågeställningar, och det är ju en bra tanke. Förr var det mer utrikespolitik på Europeiska rådet. Det har blivit väsentligt mycket mindre. Det beror delvis på att de ekonomiska och finansiella frågorna har kommit att dominera under de senaste åren, men då och då ska utrikespolitiken in där. Det ska vara en så kallad orienteringsdiskussion om detta.

Vi hade kanske tyckt att det hade varit bra med rådsslutsatser om Ryssland från utrikesrådet. Det blev det inte av olika skäl. Men jag tror att Catherine Ashton, efter diskussionen, kommer att redovisa innehållet i diskussionerna för pressen och möjligtvis också när hon senare rapporterar till Europaparlamentet i mitten av nästa vecka.

Det innehållet är väl föga sensationellt. Jag tror att vi är väl medvetna om hur utvecklingen i Ryssland ser ut, det vill säga tilltagande bekymmer för civilsamhället >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Det är fortfarande ett mycket stort beroende när det gäller olje- och gassituationen. Men det finns också långsiktigt ökande bekymmer i den delen som framför allt har att göra med att man nu börjar inse – det är bara början på detta – att skiffergasrevolutionen på ett relativt revolutionerande sätt kommer att ändra på de regionala och globala marknadsförutsättningarna för den export som bär upp den ryska ekonomin.

När det gäller relationen till Europeiska unionen har vi under lång tid förhandlat om det så kallade New Agreement, det nya avtalet, som ska ersätta det PCA-avtal som undertecknades 1994. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Ryssland insisterar mycket på liberaliseringar när det gäller viseringsbestämmelser. Där rör vi oss fram mot ett beslut som innebär att den viseringsfrihet som vi har i fråga om diplomatpass kommer att utsträckas till tjänstepass under förutsättning att dessa är biometriska så att det inte kan vara vad som helst. Det är i och för sig bra. Däremot är det betydande problem i övrigt på den kanten.

Energipolitiken är central i detta sammanhang. Ryssarna har betydande synpunkter framför allt på det tredje energipaketet med de krav på unbundling och liberalisering som ligger i detta. Men jag vet inte om det kommer att spela någon större roll i diskussionen på måndagen eftersom det råder enighet om detta inom EU-kretsen.

Det finns en strävan efter goda relationer med Ryssland men en tilltagande oro över den interna utvecklingen.

När det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken är det klart att vi har ett visst spänningsfält i fråga om olika typer av konfliktlösningar i det europeiska området, och nu håller jag mig borta från världen i övrigt. Vi har försökt att få i gång mer konstruktiva förhandlingar vad gäller Transnistrienkonflikten. De har hittills inte lett så långt, för att uttrycka saken försiktigt, det vill säga praktiskt taget ingenstans alls. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Det är en del av de frågeställningar som jag tror kommer att passera förbi.

Anf.  43  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Vi ser problem med liberaliseringar när det gäller viseringsbestämmelser med anledning av landets korruption och organiserade brottslighet. Vi skulle vilja se en annan position från Sveriges sida än den som är redovisad. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka utrikesministerns uppfattning i den frågan, nämligen att det är okej med biometriska pass men att det är ett problem i övrigt. Jag vet inte vad det är för problem. Utrikesministern kanske kan utveckla det lite grann.

Vi anser i alla fall att vi gentemot Ryssland ska vara klart försiktiga med ökad rörlighet även för tjänstemän och andra personer.

Sverige bör också lyfta upp frågan om de ökade investeringarna i militär upprustning. Vi tycker att det skulle vara positivt.

Anf.  44  BODIL CEBALLOS (MP):

Utrikesministern talade om utvecklingen när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter och förhållandet till civilsamhällets organisationer. Jag skulle vilja höra lite mer om hur pass mycket EU faktiskt trycker på i dessa delar. Exempelvis miljöorganisationer och andra har det mycket tufft i Ryssland i dag.

Anf.  45  KERSTIN LUNDGREN (C):

Det är inte bara miljöorganisationerna som har det tufft utan över huvud taget det civila samhället. Inte minst handlar det om den senaste lagstiftningen som gäller HBTQ-personers möjligheter att över huvud taget få finnas på kartan. Det är därför viktigt att det finns ett klarspråk, och jag har uppfattat att det ska komma.

När tjänsteviseringarna tas upp är det intressant att höra om också Magnitskijfrågorna och det som kan följa av detta kommer att finnas med i någon diskussion. Finns det ingen urskillning? Handlar det om allas frihet? Eller tittar man lite grann på möjligheterna att göra någon form av markör där?

Anf.  46  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Jag börjar med viseringsfrågorna. Det som nu är på gång gäller dem som har biometriska tjänstepass. Vad gäller utvecklingen därefter finns det krav som vi ställer på Ryssland för att detta ska kunna fungera. Dessa krav är ännu inte uppfyllda. Där har vi en något dualistisk inställning. Å ena sidan finns det problem som vi kanske inte vill importera, och vi vill ha kontroll över det hela. Å andra sidan finns det sådant som vi är intresserade av. Vi är intresserade av att det ryska samhället kan öppnas upp gentemot omvärlden.

De som är i Stockholm under helgerna kan titta på busstrafiken. Vi ser då den ryska medelklassen från Sankt Petersburg som kommer till Stockholm och handlar. Vad gäller utländska turister tror jag att ryssarna nu är den köpstarkaste kundkategorin över huvud taget i Stockholm. Det är framför allt rysk medelklass från Sankt Petersburg som tar sig till väst och som handlar och lär sig ett och annat. Det ligger i vårt intresse.

Vi har nu fått arrangemang med kryssningsfartyg som gör det möjligt för oss om vi åker till Sankt Petersburg att vara där utan visering under en viss tid. Den möjligheten har ännu inte ryssar som vill komma till Stockholm som turister, men jag skulle personligen önska att vi kunde röra oss åt det hållet.

Ett intressant experiment pågår just nu på den södra sidan av Östersjön. Vi har som bekant Schengenbestämmelserna. Mellan Kaliningradområdet, som har nästan en miljon människor, och Gdanskområdet i Polen har vi öppnat för viseringsfrihet. Där rör man sig alltså fritt sedan årsskiftet. Det är intressant. Det har självfallet lett till en väldig boost och boom av handel.

När jag var i Polen förrförra helgen fick jag en redovisning av erfarenheterna, och hitintills är erfarenheterna enbart goda. Det hindrar inte att det kommer att komma lite elände. Vi har elände i varje samhälle, till och med i det svenska samhället från synnerligen svenska personer som uppträder på ett eländigt sätt. En del elände kommer därför säkert över gränserna också.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Men än så länge handlar det bara om tjänstepassen.

Från svensk sida är vi försiktiga och mycket noggranna med att krav ska vara uppfyllda, men från rent långsiktig utgångspunkt ser jag gärna en ökad fri rörlighet också mellan det svenska och det ryska samhället. Det tror jag ligger i vårt långsiktiga ekonomiska och politiska intresse att så blir fallet.

Kerstin Lundgren tog upp Magnitskijfrågan. Svaret på den frågan är nej. Det är en helt annan frågeställning om vi ska ha viseringsinskränkningar för enskilda individer, det vill säga sanktioner. Dit har vi inte kommit.

Johnny Skalin ställde en fråga om rysk upprustning. Det är möjligt att det kommer att beröras, men inte specifikt, tror jag >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Här har EU tidigare gjort markeringar som är mycket tydliga. Vi kommer att upprepa dessa markeringar, som är mycket tydliga. Det har vi gjort också från svensk sida.

Anf.  47  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag tackar utrikesministern för svaret. Det var intressant att höra denna utläggning. Jag kan delvis hålla med om den, men inte helt och hållet.

Jag tycker att problemen i Ryssland är alldeles för stora för att vi ska öppna upp även för tjänstemän. Jag vill se att vi också kan öppna upp för allmänheten, och det har vi gjort genom att vi har viseringsmöjligheter för ryska medborgare. De kan söka tillstånd att besöka vårt land. Vi har också en båtförbindelse mellan Stockholm och Sankt Petersburg, där man inte behöver visering. Det innebär att vi under en kortare period kan besöka Sankt Petersburg.

Anf.  48  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Vi kan göra det, men de kan inte det. Vi får alltså viseringsfrihet under en period. Du och jag kan åka till Sankt Petersburg under en period viseringsfritt. Men när de kommer hit måste de ha visum.

Anf.  49  JOHNNY SKALIN (SD):

Okej. Jag tror att vi ska behålla den ordningen så länge med tanke på problemen i Ryssland. Jag känner till att stora delar av det ryska folket tycker om att resa. Det är positivt att människor kommer hit och besöker landet. Men jag tror att vi ändå ska behålla en viss ordning i detta fall tills man har kommit till rätta med många problem i Ryssland.

Jag vill därför anmäla avvikande mening vad gäller frågan om visering. Dessutom vill jag uttrycka min förhoppning att man tar upp frågan om den militära upprustningen i Ryssland.

Anf.  50  LARS OHLY (V):

När det gäller rörligheten är jag helt på utrikesministerns linje. Vi ska främja rörlighet så mycket det bara går. Naturligtvis ska man vara försiktig med total viseringsfrihet direkt. Men målet måste vara att vi har så goda relationer och så stabila förhållanden att viseringstvånget kan upphöra.

Jag tänkte påpeka att det finns en lagstiftning som Duman har antagit som är häpnadsväckande i sin syn på homosexualitet. Det är förbud mot att propagera för homosexuell livsstil. Det är ett verkligt brott mot och en kränkning av mänskliga rättigheter att utfärda den typen av lagstiftning. Sådant kan inte förekomma opåtalat. När man diskuterar Ryssland är det ett exempel på en lagstiftning som vi mycket starkt måste reagera mot.

Anf.  51  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Det håller jag med om. Det har gjorts tidigare, som Lars Ohly vet, och det kommer alldeles säkert att också ske i detta sammanhang, i Catherine Ashtons uttalande efteråt.

Jag ska avslutningsvis säga något om viseringsfriheten och det långsiktiga målet. Problemet är egentligen, om man ska vara ärlig, mindre Sankt Petersburg och den framväxande ryska medelklassen. Vi skulle gärna öppna upp för den så mycket som möjligt.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan. Vi har även noterat avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Därmed lämnar vi Ryssland och går vidare till punkt 4, Det södra grannskapet. Vi börjar med Tunisien. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  53  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Jag skulle tro att det kommer att bli en diskussion där vi tar allt på en gång; jag tror att det blir så även på mötet.

Nämnden är relativt väl förtrogen med utvecklingen i dessa olika länder. I Tunisien, där man har problem, pågår ett försök att bilda en ny regering. Jag har inte hört det senaste dygnets uppdateringar. Situationen är som bekant allvarlig. Man ska ha val till sommaren. Om detta kommer att vara möjligt återstår att se.

I Egypten är det ännu allvarligare, både på den politiska och på den ekonomiska sidan. Jag tror att det var någon av morgontidningarna i Stockholm som i dag hade uppmärksammat den alltmer desperata ekonomiska situationen i landet, med en valutareserv som håller på att ta slut och ett mycket stort importberoende, inte minst av livsmedel, med alla de konsekvenser som detta kan leda till. Förhandlingarna med IMF har egentligen inte lett till någonting ännu. Den amerikanske utrikesministern John Kerry var där och återvände synnerligen bekymrad, framför allt med fokus på det ekonomiska läget.

Därtill kommer den politiska situationen. Parlamentsvalet skulle ha ägt rum med början i april. Den sekulära oppositionen hade redan förklarat att den inte tänkte delta i detta parlamentsval. Man kan diskutera om det är ett rimligt ställningstagande eller inte, men det hade i så fall lett till ett parlament dominerat av bara Muslimska brödraskapet och salafisterna. Domstolsutslag har dock nu lett till att parlamentsvalet med all sannolikhet kommer att uppskjutas.

Således är det ett mycket osäkert läge, både ekonomiskt och politiskt, i det som är det särklassigt största och viktigaste av det arabiska uppvaknandets länder. Här har vi investerat mycket tid och engagemang från EU-utgångspunkt. Den enda slutsats man kan dra är egentligen att vi måste fortsätta att göra detta: försöka att engagera, tala och påverka så mycket vi kan från EU-utgångspunkt. Men som sagt är det ett tilltagande bekymmersamt läge.

Samma sak gäller Libyen, där vi diskuterar en EU-mission som ska hjälpa till med gränsfrågor. Det är försett med en del svårigheter. I Libyen är säkerhetssituationen bekymmersam; det finns egentligen inte någon libysk säkerhet över huvud taget. Det är konkurrerande grupperingar som kontrollerar olika delar av landet. Ingen accepterar egentligen den libyska statsbildningen som sådan.

Därtill kommer att gränserna är relativt öppna. Tanken är att vi ska försöka hjälpa till att åtgärda detta. Här sker ett flöde av sådana saker som vi inte anser ska flöda över gränser, framför allt i de södra delarna av landet. Men det är en bekymmersam situation där våra instrument är relativt begränsade. Det som skulle kunna föra Libyen framåt är att det i alla fall finns pengar. Oljeproduktionen är i allt väsentligt i gång. I och med att oljeproduktionsinfrastrukturen ser ut som den gör går det inte att dela upp det alltför mycket. Ska man ha tillgång till oljeflödets pengar måste man ansluta sig till någon typ av mer eller mindre centraliserad statsbildning. Detta kommer förmodligen att verka som en något sammanhållande kraft långsiktigt, men jag vill inte påstå att vi har sett så mycket av det kortsiktigt.

Irak är väl det som jag hoppas kommer att ägnas viss ökad uppmärksamhet i diskussionen. Vi har tagit upp frågan från svensk utgångspunkt vid en serie olika tillfällen. Tanken var att vi skulle ha slutsatser. Jag tror i och för sig att en slutsatstext som är så gott som färdigförhandlad har distribuerats till nämnden. Den kommer förmodligen inte att gälla, på grund av >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< som man tror skulle störas av slutsatser just nu. Det får vi respektera. Slutsatserna kan i och för sig antas vid något annat tillfälle.

Situationen i Irak är allvarlig, med tilltagande spänningar mellan de olika grupperingarna. Det har att göra både med situationen i Irak självt och med direkt och indirekt inflytande från konfrontationen i Syrien. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< En av de möjligheter som kan finnas är kanske att EU försöker engagera sig mer. FN har också en roll där, men den är dess värre relativt svag.

Syrien hade vi en omfattande diskussion om på det föregående mötet. Det som kommer att inträffa vid det här mötet är framför allt att vi på lunchen får en föredragning av Lakhdar Brahimi om hur han bedömer förutsättningarna för att nå fram den politiska vägen, och det är bra. Tanken var att han skulle ha kommit redan förra gången, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. Nu är den diskussionen lite bakom oss. Därmed kan vi lyssna på Brahimi och se vad vi kan göra för att underlätta för honom. Hans uppdrag är lindrigt uttryckt rätt svårt.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Den som var uppmärksam märkte att Libyen hade tillkommit bland punkterna.

Anf.  55  BODIL CEBALLOS (MP):

Jag har ett antal olika frågor. Först handlar det om Libyen och säkerheten där. Precis som ministern säger är det öppet åt alla håll. Vapen och annat flödar fritt i området. Men vem är det som håller i säkerheten i dag? Är det olika inhyrda säkerhetsföretag? I så fall, vad är det för kontroll över dem? I alla fall har jag fått signaler om att man hyr in säkerhetsföretag.

Sedan har vi Irak. Enligt vad som står skrivet här och rapporter vi får från Irak är det ett land i kaos. Men häromdagen gick Sida ut med ett förslag om att ta bort det bilaterala stödet till Irak för att det är ett medelinkomstland. Det är ett förslag som ligger på regeringens bord. Det låter väldigt märkligt med tanke på att vi genom närvaron med bistånd och annat har en möjlighet att påverka utvecklingen på ett helt annat sätt än annars. Ministern talar om amerikanskt över- och underengagemang. Vi har starka band till Irak på grund av alla de människor från Irak som bor i Sverige. Det vore tråkigt om vi inte använde oss av möjligheten att påverka genom biståndet. Jag hoppas helt enkelt att regeringen inte köper Sidas förslag utan att man fortsätter att ha en stark närvaro i Irak.

Vad gäller Syrien fick vi i går i utrikesutskottet höra av en av våra ledamöter från Folkpartiet att Arabförbundet nu har antagit en annan inställning och att man tillåter medlemsstaterna att engagera sig militärt. Jag skulle vilja höra vad som ligger i det.

Jag skulle också vilja fråga ministern om ett annat land i närområdet, Marocko. Fyra EU-parlamentariker var nu i veckan på väg till Västsahara, till den ockuperade delen, men blev stoppade. Samma dag som de skulle åka fick de ett brev. De stoppades på flygplatsen i Casablanca och skickades tillbaka; de var inte önskvärda där. De fyra parlamentarikerna skulle träffa båda sidor i konflikten, träffa FN och så att säga tala med alla.

Jag har fått läsa brevet. Nu kunde jag inte skriva ut det på grund av datorproblem, men där står att de är en proalgerisk lobbygrupp och en massa annat strunt. De är helt enkelt inte välkomna. Bland annat var det en svensk ledamot som var på väg, Isabella Lövin. Marockos talman var här i riksdagen för inte så länge sedan och inbjöd oss ledamöter att åka till Västsahara för att se situationen på plats. Frågan är om Sverige på något sätt kan protestera mot behandlingen av de ledamöter som var på väg, åtminstone den svenska, eftersom det är det som rör oss närmast. Vi fick en inbjudan, men bara någon vecka efteråt stoppas en svensk parlamentariker på väg dit.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Ursäkta mig, Bodil Ceballos, Marocko står inte på dagordningen.

Anf.  57  BODIL CEBALLOS (MP):

Nej, men det är i närområdet.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Det är riktigt. Det är mycket som ligger i närområdet. Vi får ändå försöka hålla oss till dagordningen.

Anf.  59  BODIL CEBALLOS (MP):

Annars är det kanske en övrig punkt.

Anf.  60  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Vi anser att inget stöd av vikt ska utdelas till Egypten förrän man löser problemen med konstitutionen, minoritetsskydd, teologiska remissinstanser och förtrycket av kopter. Jag anmäler därmed avvikande mening.

När det gäller Syrien vill vi att regeringen inte bara ska lyfta upp frågan utan även verka för ett utökat humanitärt stöd.

Anf.  61  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Herr ordförande! Jag tackar utrikesministern för föredragningen. Jag har ett medskick som gäller Irak. Också jag tycker att det är väldigt viktigt att vi om det är möjligt försöker trycka på för att få till stånd de här slutsatserna. Precis som utrikesministern säger behövs EU just nu för att trycka på Irak, så att de går i rätt riktning. Irak får inte falla till föga när det gäller Iran och Syrien och hamna i en negativ utveckling.

Vi har i riksdagen en delegation till den parlamentariska församlingen för Medelhavsunionen. I går hade vi ett möte. Vi är tre ordinarie delegater och tre ersättare. Det finns en efterfrågan på ett engagemang från ministrarna i de medelhavsunionsmöten som ska äga rum dem emellan. Vad jag förstår är detta mer eller mindre halvt vilande. Nu känns det som att vi borde aktivera det. Det är visserligen ett franskt initiativ, men det kan ändå vara bra att få i gång diskussionen mellan ministrarna, alltså på lite högre nivå, och inte bara i PA-UfM, som vi parlamentariker ingår i.

Slutligen vill jag ta upp vapenembargot. Svenska vapen har synts i Syrien. Om det skulle komma från ett europeiskt land vore det mycket olyckligt, eftersom vi har ett vapenembargo. Jag förutsätter att alla länder inom EU nu står bakom det här. Men UK och Frankrike har sagt att de vill häva det. Vilken är bedömningen från utrikesministern när det gäller diskussionerna om vapenembargot? Kommer det upp på allvar på mötet?

Anf.  62  KERSTIN LUNDGREN (C):

Jag kan fortsätta i den ändan. Enligt uppgifter har något medlemsland sagt sig tolka slutsatserna om icke-dödande på sitt eget sätt. Det kan innebära att man levererar militär utrustning inklusive vapen. Hur sammanhållen är EU:s hållning när det gäller vapenembargot? Jag ställer frågan inte minst mot bakgrund av Arabförbundets ställningstagande, som Bodil Ceballos nämnde. Uppenbarligen har man öppnat för oppositionen att inta plats i Arabförbundet och också öppnat för att vapenleveranser till oppositionen skulle vara okej. Det är åtminstone de uppgifter som funnits ute sedan i går. Det talar för att inte bara de länder som vi har pratat om nu utan även Arabförbundet måste finnas med i diskussionen, och därmed också Qatar och Saudiarabien – ministern nämnde Gulfstaterna – som spelar en viktig roll i leveranskedjan. Det vore värdefullt att få höra vilket samarbete som förutses med Arabförbundet i den delen.

Anf.  63  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag vill först och främst nämna någonting om Tunisien, Egypten och Libyen, som är väldigt utmanande i dagsläget. Jag vill uppmuntra regeringen att fortsätta att driva frågan om kvinnornas situation i de delarna. Det finns många kvinnoorganisationer från alla tre berörda länder som hänvisar till att den arabiska våren blev en arabisk vinter för kvinnor. Det är jätteviktigt att fortsätta att lyfta fram kvinnornas situation och mänskliga rättigheter i de länderna.

Jag delar uppfattningen att det är bra om Sverige om det är möjligt kunde betona vikten av att rådsslutsatser när det gäller Irak kommer på plats. Jag delar uppfattningen att Irak är en nyckel i regionen. Det är viktigt att Irak fortsätter demokratiseringsprocessen och att vara den federala stat den är. Jag vill betona vikten av rättsstatens principer och mänskliga rättigheter i Irak.

Sedan vill jag säga någonting om Syrien. Det är en oerhört problematisk situation i alla delar. Jag vet inte var man ska börja. Det kommer alltför många rapporter om att det humanitära biståndet inte når fram. Jag antar att det kommer att vara på agendan att diskutera hur det allt större humanitära biståndet man vill ge de facto ska komma de behövande till del.

En annan del i Syrien som borde stå på agendan och som jag hoppas står på agendan är de systematiska angrepp på sjukvårdspersonal som sker i Syrien, helt enkelt de flagranta brotten mot folkrätten. Vi får återkommande rapporter om kapningar av ambulanser, att det är militärer i entréer till sjukvården, att man mördar sjukvårdspersonal och så vidare. Det finns mycket att nämna i den delen vad gäller den humanitära rätten.

Det är viktigt att diskutera en agenda efter al-Asad-regimen och vad som händer när den väl faller. Det ska också ses i ljuset av minoriteters rättigheter och kvinnors rättigheter. Vilken möjlighet har ministern och Sverige att kunna fånga upp den frågan? När vi vet att det brinner i Syrien är det kanske inte det som står på agendan, men det måste också stå på agendan. Vad händer efter al-Asad-regimens fall?

Anf.  64  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Detta illustrerar det alldeles uppenbara. Vi står inför långsiktiga utmaningar i hela det södra grannskapet. Hur diskussionen kommer att se ut i denna krets om ett eller två år vet jag inte. Men vi kommer att vara av med problembilden. Det är ingen tvekan om den saken.

Jag börjar med Medelhavsunionen. Det var en vacker tanke och ett bra projekt som vi i allt väsentligt stödde. Jag tror att Désirée Pethrus sade att det var halvt sovande.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Om den parlamentariska delen fungerar är det jättebra. Att ministerdelen på högre nivå skulle kunna fungera i detta läge bedömer jag som mycket osannolikt för dagen. Det har lett till att vi, om jag ska vara ärlig, kanske lite har glömt bort Medelhavsunionen och koncentrerat oss på andra saker.

Det vi har koncentrerat oss på är de direkta dialogerna i stora task forces, som vi kallar det. Det har varit framför allt mellan EU och Tunisien. Det var så det började. Sedan var det mellan EU och Egypten. Jag var själv tre dagar i Kairo. Det var mycket bra. Vi har en väldig bredd på dialogen mellan olika EU-institutioner och olika egyptiska institutioner. Det ska vi ha med i alla de svårigheter som vi står inför.

Det andra har varit dialogen direkt mellan EU och Arabförbundet. Vi hade ett utrikesministermöte i Kairo för några månader sedan och ska fortsätta med det. Det är vad som har blivit ersättningsinstrument i ett läge där Medelhavsunionen på grund av stillaståendet mellan Israel och Palestina inte fungerar.

Skulle vi hamna i ett läge där vi kan återupprätta Medelhavsunionen är det alldeles utomordentligt. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Så till frågan om Libyen och säkerhetsföretagen och vem som svarar för säkerheten. Det är säkert så att det hyrs in säkerhetsföretag där. Utländska ambassader måste ha säkerhet på något sätt. Vill man inte ha egen militär på plats och den libyska säkerheten inte fungerar är det mycket sannolikt att det finns säkerhetsföretag. Vi har ingen ambassad på plats, men hade vi haft det så hade vi också hyrt in ett säkerhetsföretag för att säkra svensk diplomatisk personal.

I övrigt är säkerheten lokala miliser som är regionalt organiserade. Misrata till exempel, som var mycket i nyheterna i samband med kriget, är i praktiken en självstyrande stad som styrs av en milisgruppering >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. I andra städer är det samma sak. Situationen i Benghazi är mer komplicerad såvitt jag förstår med olika konkurrerande grupperingar.

Därtill kommer frågan om gränserna och våra möjligheter att kanske gå in med rådgivning för att långsiktigt bygga en libysk struktur för att hantera gränssäkerheten. Det är ett långsiktigt arbete.

Jag håller med om allting som har sagts om Irak. Irak är väldigt viktigt. Sverige hör till de länder som har varit drivande för att vi ska få dessa slutsatser till stånd. De kommer att komma till stånd och antas. Men det är osannolikt att det sker på måndag som det nu ser ut. Vi har en rimlig regel. Om det är ett land som har en besvärlig konsulär situation ställer vi upp och försöker hjälpa eller i varje fall inte göra någonting just nu som skulle kunna störa den. Vi har varit pådrivande i Irakfrågan. Jag var där för inte så länge sedan. Björn Lyrvall har just återvänt från Baghdad och Erbil för uppföljande samtal där.

Sidarekommendationen har jag inte sett. Vi får återkomma till det och höra hur det ska hanteras. Det är i och för sig korrekt i formell mening att Irak är på väg att bli ett medelinkomstland. Oljeproduktionen går relativt hyggligt såvitt jag förstår. Det har gjorts stora investeringar, och det finns stora reserver. Det innebär att det är ett betydande inflöde av pengar i Irak på grund av detta. Sedan kan man diskutera hur det distribueras och hanteras på alla möjliga sätt. Men i formell mening har väl Sida rätt på den punkten. Jag säger detta utan att ha någon ståndpunkt beträffande den skrivelsen. Det ligger som bekant inte riktigt på mitt bord.

De frågeställningar som har berörts är synnerligen aktuella. Vi har en närvaro Irak. Vi har investerat en förfärlig massa pengar i en ambassad och hyr in säkerhetsföretag, privata sådana. Vi måste självfallet göra det för relativt dyra pengar för att säkra vår diplomatiska personal där.

Mot bakgrund av att vi på goda grunder tog emot ett mycket stort antal flyktingar har vi stora beröringspunkter mellan det svenska samhället och olika delar av det irakiska samhället. En del av detta är mycket bra för framtiden. Det gäller framför allt uppe i de kurdiska områdena, men det gäller också Irak i dess helhet. Även om jag som utrikesminister ibland kvider över de stora kostnader som ligger i närvaron är det någonting som vi långsiktigt ska hålla fast vid. Här finns en kontaktyta på bredden i det svenska samhället som jag tror långsiktigt är bra även om vi inte ska bortse från de kortsiktiga bekymren som ligger i detta.

När det gäller Egypten hade Johnny Skalin en avvikande bedömning. Jag vet inte riktigt vad den var på. Det var att vi på något sätt inte skulle hjälpa dem med pengar, om jag förstod det hela rätt. Det som är aktuellt är framför allt att IMF ska försöka hjälpa dem med pengar. Det bör vi väl vara för, tycker jag. Skulle det sedan komma loss med ett IMF-program öppnar det också för annat. Det tycker jag är rimligt.

Om vi sedan går till Syrien kan nästan hur mycket som helst sägas om de utmaningar vi där står inför. Ulrika Karlsson nämnde det som vi har tagit upp tidigare när det gäller övergrepp mot den internationella humanitära rätten. Det var ett bra tag sedan jag träffade Internationella rödakorskommittén. Det ledde bland annat till rätt starka skrivningar i slutsatserna när det gäller respekten för den internationella humanitära rätten. Om detta har hjälpt eller inte kan man diskutera.

Inbördeskrig är väldigt grymma krig. Jag vill inte säga att vissa krig är bättre än andra, för det är de inte. Krig är alltid hemskt. Men inbördeskrig får ofta en karaktär som är grymmare än andra. Det är inte arméer mot arméer och frontlinjer. Det finns på något sätt överallt. Det innebär att den humanitära situationen blir ännu mycket värre. Den humanitära situationen är katastrofal. Vi har över en miljon flyktingar utanför Syriens gränser. Vi har självfallet en tilltagande allvarlig situation inne i landet. Det förefaller vara allvarligare i av oppositionen kontrollerade områden än i av regimen kontrollerade områden.

I av regimen kontrollerade områden finns element av fungerande statsstruktur. Det betalas ut löner, pensioner eller vad det nu är för någonting, i varje fall i någon utsträckning, medan det i av oppositionen kontrollerade områden inte finns någon statsstruktur över huvud taget. Det innebär att jag nu ser rapporter om att människor beger sig från oppositionsområden till regimområden. De beger sig antingen utomlands och flyr eller beger sig till regimområden där det också är eländigt. I sådana situationer är det inte politik man ägnar sig åt om man är ansvarig för en familj. Man ägnar sig åt familjens överlevnad på bästa möjliga sätt.

Vi har i olika sammanhang tittat på möjligheter att se till att hjälp och hjälp med att bygga strukturer i av oppositionen kontrollerade områden ska kunna ges på ett eller annat sett. Det är inte alldeles enkelt, men det pågår en diskussion om det.

Vad händer efter Asad? Det pågår en viss diskussion, fastän kanske inte så mycket, och en viss tankeverksamhet om det. Det är beroende på när och hur han försvinner. Att han försvinner vid en eller annan tidpunkt är väl alldeles klart, men när?

Skulle han genom en politisk överenskommelse försvinna i morgon är förutsättningarna bättre för en organiserad och ordnad övergång. Skulle detta krig pågå i ytterligare två år, varefter någon tycker sig segra i ruinerna av Damaskus, är det av lätt insedda skäl en utomordentligt mycket mer komplicerad situation. Därmed är planering i mer organiserad form relativt svårt.

Det pågår en viss planering inom ramen för FN huruvida man ska överväga en fredsbevarande militär operation av ett eller annat slag. Men även den är svår att genomföra när man inte vet parametrarna. Som det i varje fall ser ut i dag med alla de reservationer som man måste ha, som jag har sagt tidigare, är grundbedömningen att det inte finns något omedelbart slut på konflikten. Regimen anser att den militära situationen från deras utgångspunkt inte är bra men inte heller katastrofal. De ser samtidigt ett splittrat säkerhetsråd. Det innebär att någon omedelbar förändring därifrån inte är på gång. Vi stöder på alla de sätt vi kan oppositionskoalitionen under al-Khatib. Men låt oss vara realistiska: >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Det vi har sett är ett flöde av vapen icke minst >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. De kommer inte nödvändigtvis från någon regim. De kan komma från de grupperingar som kontrollerar delar av vapenarsenalerna >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< och ser till att vapnen kommer till Syrien. Mitt intryck är – för att vara explicit, eftersom det är hemligstämplat – att >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< är lite mer återhållsamma och försiktiga, delvis på grund av att amerikanerna har varit på dem.

Blir det någon fortsatt diskussion om EU-politiken här? Jag tror inte att det blir det på måndagens möte i varje fall. Vi hade en betydande diskussion om hur man skulle definiera detta. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Det har blivit en tilltagande komplicerad diskussion angående rådgivning. Min åsikt har varit att sanktionerna egentligen inte har något att göra med vad man gör utanför landets gränser. Skulle det vara någon som utanför landets gränser ger den syriska oppositionen råd angående hur den ska göra militära operationer – är det non-lethal eller inte? Militära operationer är per definition dödande, men rådgivning är per definition inte dödande.

Jag bara nämner detta som ett exempel på sådant som gör att jurister kan hållas sysselsatta med att diskutera var gränserna egentligen går. Det är inte alldeles okomplicerat. Det vi nu har kommit fram till i denna del tror jag dock ligger fast. Det är alltså ingen diskussion i denna del under måndagen.

Angående EU-parlamentarikerna, Bodil Ceballos: Jag vet ingenting om dem. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. Det var ingen svensk riksdagsdelegation, utan det var en Europaparlamentsdelegation. Jag utgår från att det framför allt kommer att hanteras där, men vi får självfallet följa detta på ett eller annat sätt.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Det råder viss osäkerhet beträffande slutsatserna i fråga om Irak. Vi hade tänkt att vi ändå ger stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet och alltså behandlar det som en beslutspunkt. Alla andra delar under punkt 4 kommer vi att hantera som diskussionspunkter, det vill säga ge stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar.

Anf.  66  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Det tycker jag är mycket bra, för då kan det bli så att vi kan få in dessa slutsatser på något annat råd någon gång. Då har vi redan klarat av dem i nämnden, om det är okej.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Ja. Då kan jag konstatera att jag i fråga om Irak under dagordningspunkt 4 sammanfattningsvis finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Vad avser övriga punkter under dagordningspunkt 4 konstaterar jag att det finns stöd för regeringens redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan. Vi har noterat avvikande mening från Sverigedemokraternas sida i fråga om Egypten.

Anf.  68  JOHNNY SKALIN (SD):

Det gällde även Syrien, ett ökat humanitärt stöd.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Tack för det förtydligandet!

Anf.  70  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Det är också regeringens linje. Alla är för ett ökat humanitärt stöd, så det är svårt att anmäla avvikande mening på den punkten. Regeringen företräder ju inte minskat humanitärt stöd.

Anf.  71  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi vill se ett ökat humanitärt stöd i förhållande till regeringen. Vi har tidigare talat om en situation …

Anf.  72  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Hur många miljoner då?

Anf.  73  JOHNNY SKALIN (SD):

Hur många miljoner? Vi har till exempel diskuterat flyktingfrågan tidigare, och UNHCR. Varför kan vi inte stödja dessa människor …

Anf.  74  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Vi stöder dem med …

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Nu får vi göra så att vi tar en i sänder. Jag låter Johnny Skalin tala färdigt.

Anf.  76  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi vill se ett utökat stöd till dessa människor på plats. Vi tycker inte att man stöder dem på plats i tillräcklig utsträckning. Vi vill därför ge ett utökat stöd i förhållande till regeringen. Vi är inte nöjda med den situation som är.

Anf.  77  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Ja, lite ordning får det väl vara.

För det första är det så att vi sitter i EU-nämnden. Vi har i denna nämnd i formell mening ingenting med de belopp som ges i svenskt humanitärt stöd att göra. Det har vi inte samråd om över huvud taget.

För det andra har vi ökat stödet. Det är nästan så att UNHCR går på löpande räkning till de svenska skattebetalarna. Jag överdriver nu lite, men inte så mycket. Vi är en av de allra största bilaterala bidragsgivarna till det humanitära stödet till Syrien över huvud taget. Jag är inte medveten om att vi har sagt nej till någon som helst begäran från UNHCR, och framför allt ICRC, när det gäller detta.

Det är alltså lite billig politik att bara säga ”utökat” när man över huvud taget inte vet vad som har getts och inte har någon uppfattning om att det skulle finnas stöd vi har vägrat. Så är det nämligen inte – och det har inte heller med EU-nämnden att göra, om jag ska vara korrekt.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för det förtydligandet.

Anf.  79  KERSTIN LUNDGREN (C):

Jag är inne på samma tema; jag tycker också att en avvikande mening måste gälla någonting substantiellt, så att säga. Här är det tydligt uttalat att det ska vara fullt stöd till humanitära insatser i Syrien. Begränsningen ligger där. Jag har besökt UNHCR i Genève, och deras bild är tydlig: Problemet är inte pengar, utan problemet är att komma in och klara säkerheten. Det är nämligen så splittrat.

Jag tycker att ordföranden måste se till att det finns en ordning som gör att man kan förstå vad den avvikande meningen innehåller. Det tycker jag inte är tydligt här.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Ordföranden kommer att återkomma till det.

Anf.  81  JOHNNY SKALIN (SD):

Stöd till UNHCR kan vi reglera från Sveriges sida. Nu handlar det om EU. Jag tycker att man kan ha påtryckningar också på EU i denna fråga. Har vi problem att komma in i Syrien, se då till att understödja UNHCR med de insatser som krävs. Det säger man från regeringens sida att man gör, men samtidigt ser vi att det är en miljon människor på flykt från Syrien. Många är internflyktingar; det känner jag till. Se till att stödja länderna runt omkring i stor omfattning! Lyckas ni med det är jag nöjd.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Då måste jag ställa frågan rakt till Johnny Skalin: När Johnny Skalin talar om ökat bistånd till Syrien, avser han EU:s bistånd eller Sveriges bistånd?

Anf.  83  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag avser både och i det här fallet.

Anf.  84  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Då är det så – om vi ska vara formella, och det ska vi vara ibland – att med Sveriges bistånd har EU-nämnden inte ett smack att göra. Så är det. När det gäller EU:s bistånd gläder det mig att Johnny Skalin ser EU som en positiv kraft för bistånd och hjälp av människor. Det tycker jag ska föras till nämndens protokoll speciellt.

Jag sade att Sverige är en av de allra största bidragsgivarna. Vi är inte den största, utan den största enskilda bidragsgivaren är EU. Det är den största enskilda bidragsgivaren över huvud taget. Jag kan inte beloppen, men det verkar lite konstigt att anmäla avvikande mening och säga att det ska vara mer när vi inte ens har diskuterat beloppen.

Jag noterar dock gärna att Johnny Skalin ser EU som en positiv humanitär kraft som ska stärkas i världen.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

När diskussionerna breddas blir det svårt att skilja på vad som hör hemma på vår dagordning och vad som inte hör hemma där. Efter det förtydligande som Johnny Skalin nu har gjort ser jag ingen annan utväg än att notera avvikande mening såvitt avser Sverigedemokraternas vilja att lyfta upp frågan om att EU:s bistånd till Syrien ska öka. Såvitt avser det nationella svenska biståndet kommer jag inte att notera någon avvikande mening.

Kan vi med detta sagt lämna punkt 4? Ja.

Vi går över till punkt 5, Japan. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  86  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Ja, herr ordförande, det kanske inte finns så mycket att säga om detta. Man får väl lite självkritiskt gällande oss alla säga att relationerna till Japan dess värre kommit att hamna långt ned på dagordningen när alla andra kriser och relationer i världen har trängt sig på. Därför har det funnits ett behov av att nu ta upp Japanrelationerna i utrikesministerkretsen och diskutera hur vi på olika sätt ska intensifiera dem.

Japan är en viktig säkerhetspolitisk och utrikespolitisk aktör, inte bara globalt inom FN-systemet – landet är en mycket stor humanitär givare – utan också självfallet i Östasien. Med tilltagande spänningar runt den koreanska halvön och tilltagande spänningar i de olika maritima avgränsningsfrågorna i både Östkinesiska sjön och Sydkinesiska sjön har vi all anledning att försöka få större bredd och djup i dialogen med Japan. Jag tror inte att det råder några delade meningar i den delen.

Anf.  87  BÖRJE VESTLUND (S):

Med anledning av det handelsavtal man ska förhandla fram med Japan, vad är utrikesministerns uppfattning? Vi håller samtidigt på med USA, och det kan vi konstatera är en nästan övermänsklig uppgift. Vad är bedömningarna när det gäller Japan i detta sammanhang?

Anf.  88  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Ett ärligt svar är: Jag vet inte riktigt. Vi har fått ett mandat om att påbörja handelsförhandlingarna. De har alltså inte kommit så långt. Jag rekommenderar att fråga Ewa Björling om detaljerna i detta.

Ett problem vi kommer att få, vilket Börje Vestlund antyder, är att det, när vi nu ska köra i gång de stora förhandlingarna med USA, som är mycket viktiga, självfallet kommer att ställa den samlade kapacitet vi har att föra denna typ av förhandlingar under visst tryck. Jag tror att Japanförhandlingarna fortfarande kommer att vara väldigt viktiga, så andra förhandlingar får kanske lite grann stryka på foten.

Jag rekommenderar att fråga Ewa Björling nästa gång hon är här, så blir det ett bättre svar.

Anf.  89  BODIL CEBALLOS (MP):

Jag sitter här och tänker på Fukushimakatastrofen och allt som hände där. Vi har inte talat så mycket om Japan förutom om det när det hände.

Vad är det för produkter man tänker sig i handelsavtalet? Jag utgår ifrån att det är alla produkter, men de som lever och bor i Gävle där vi hade Tjernobylkatastrofen att ta hänsyn till vet att radioaktiviteten finns kvar i produkter under väldigt lång tid. När man då tänker på frihandel och produkter som till exempel kan ätas, vad finns det för mekanismer för att se till att gränsvärden och annat följs när det gäller radioaktiv strålning?

Anf.  90  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Jag utgår ifrån att de sedvanliga mekanismer vi har gentemot världen i övrigt finns, alltså de sedvanliga kontrollinstrumenten, varken mer eller mindre.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Sedan har jag förstått att punkt 7, Kenya, har utgått. Är det korrekt?

Anf.  92  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Ja, punkt 7 har utgått. Det kan dock inte uteslutas – jag bedömer det nästan som sannolikt – att den på ett eller annat sätt kommer upp för informell diskussion. Vi har ett synnerligen osäkert läge. Röstsammanräkningen är inte fullbordad, och det föreligger osäkerhet framför allt mot bakgrund av antalet ogiltigförklarade röstsedlar. Det senaste som jag såg var att det var ca 6 procent av de totalt avgivna röstsedlarna.

Det är klart att det är en besvärlig situation, alldeles bortsett från de problem som kan uppkomma med det resultat som avtecknar sig. Det står inte på dagordningen men kan självfallet bli föremål för informella diskussioner.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Ska vi försöka oss på att ändå ge stöd för det redovisade upplägget inför de fortsatta förhandlingarna?

Anf.  94  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Okej.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Mot bakgrund av detta konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan.

Då har vi kommit fram till punkt 8, Övriga frågor. Finns det något att säga, utrikesministern?

Anf.  96  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Nej, det är ingen övrig fråga anmäld, men jag tror att den som kan bli det är det vi just berörde, det vill säga Kenya. Jag bedömer det som rätt sannolikt, men det finns ingen övrig fråga anmäld.

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Då återstår för oss bara att tacka utrikesministern med medarbetare och önska en trevlig helg.

3 §  Transport, telekommunikation och energi

Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 20 december 2012

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 11 mars 2013

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Det finns inga A-punkter. Finns det något att säga om återrapporten från den 20 december?

Anf.  99  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Jag kan svara på frågor om någon har det, annars finns det inget speciellt att säga.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen så långt och går vidare till landtransport och frågan om fjärde järnvägspaketet. Detta är en ny fråga för nämnden. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  101  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Jag tänkte säga några ord om det, för det är ett ganska stort paket som det kommer att jobbas med under en längre tid. Som ni känner till är det egentligen sex olika rättsakter indelade i två teman.

Jag var i utskottet nu i veckan, och då talade vi om att utskottet kan ha möjlighet att ha en överläggning. Det har vi talat om att vi ska ha gällande hela paketet. Det tror jag är vettigt och riktigt.

Det som gäller denna gång är egentligen att ordförandeskapet vill ha i gång en riktlinjedebatt av en av delarna. Man kan säga att hela paketet egentligen är indelat, med en del om marknadsöppningen och en del om det tekniska, där man vill hitta någon form av effektivare regelverk och helst också en enklare regeltillämpning. Vi kommer alltså att ha en sådan diskussion, och det är två frågor som har skickats med i dessa delar.

Vi känner väl en hel del skepsis till de här delarna, vilket vi kommer att ha med i diskussionen. Det ena gäller bland annat ansvars- och befogenhetsfördelningen i den process man ska ha för fordonsgodkännande, alltså egentligen lok, motorvagnar och sådana saker. Där är vi lite tveksamma när det gäller att flytta beslutskompetensen från nationell nivå till EU-nivå utifrån att vi egentligen inte tror att det kommer att ge kortare ledtider och inte heller minska den administrativa kostnaden.

Sedan har varje land egna, nationella bestämmelser. Det finns flera tusen olika nationella bestämmelser. Ska man göra det ena förutsätter det nästan att man även kan minska de nationella delarna, och vi vet ju att vi har oerhört olika tekniker länderna emellan. Därför tycker vi snarare att man borde fokusera på att använda nuvarande tillämpliga regelverk, jobba med regelgivningsprocesser och göra dem mer effektiva.

Det finns också en annan del – egentligen en del av fråga två – som vi lyfte fram lite grann och som jag tänkte föra ett resonemang om. Det är att man bör beakta att de flesta fordon som det handlar om som ska ha den här kontrollen är egentligen sådana som används i ett eller kanske två länder. Det ska man ha med sig så att det inte blir något slags overkill i det hela.

Ungefär så kommer jag att lyfta upp och problematisera de delar vi ser i diskussionen.

Anf.  102  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Ordförande! Jag har bara en kommentar. Jag förstår och håller väl med om att det nog inte bara är att flytta över beslutskompetensen, men målet måste väl ändå vara att försöka få bort alla tekniska hinder så att tågen kan gå bättre över landsgränser? Det är ett arbete som kommer att ta väldigt lång tid, men man måste väl påbörja det på något sätt. Det måste väl vara utgångspunkten, antar jag.

Anf.  103  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Absolut. Det finns ju en grundtanke att man ska ha ett gemensamt järnvägsområde, och i detta ligger flera olika saker. Det kommer att ta lång tid, helt klart, men det är utgångspunkten.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan.

Vi går vidare till luftfart och punkt 4. Det gäller rapportering av händelser inom civil luftfart. Frågan är ny för nämnden. Det är en informationspunkt.

Anf.  105  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Jag skulle kunna nämna att vi har fokus på säkerhet. Det är alltid det som är rätt och viktigt. Men i den förhandling som pågår kommer vi att ha en viss bevakning när det gäller risken för mer av administrativa bördor framför allt för de mindre och medelstora lufttrafikföretagen. Det har dock ingen aspekt på säkerheten som sådan utan mer att vi har en viss bevakning på det i diskussionen.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under den punkten.

Vi går vidare till punkt 5, Miljövänlig energi för transport. Det gäller rådets direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Det är en ny fråga för nämnden. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  107  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Jag hoppas att det blir en bra diskussion. Först kommer kommissionen att presentera ett förslag till direktiv. Det här hänger ihop med hela tanken utifrån vitboken, klimatmålen, att hitta sätt för att få fart på detta med alternativa bränslen för fordon och att få i gång fordonsindustrin.

Då blir alltid frågan vad som behöver komma först. Finns det tillräckligt med infrastruktur för alternativa drivmedel så att man känner ett behov av att faktiskt vilja köpa ett nytt fordon och komma i gång och börja tillverka? Det är lite grann hönan eller ägget. Syftet med det här är att på något sätt bryta transportsektorns oljeberoende. Då gäller det att hitta en kritisk massa så att man får i gång arbetet riktigt, och det, om inte annat, är ju helt rätt.

En del av förslagen i direktivet kräver däremot att medlemsstaterna ska bygga upp någon form av minimiinfrastruktur. Man har nämnt just laddstationer eller tankställen för till exempel LNG (flytande naturgas) eller väte, och så har man satt ett visst årtal på det. Det kan i grunden vara bra, och det är vi i huvudsak positiva till.

Dock finns det några saker som vi lite grann tittar på och försöker analysera och till viss del problematisera. En sådan är att förslaget som sådant, när man talar om minimiinfrastruktur kopplat till de olika stråken, egentligen inte tar hänsyn till de enskilda ländernas förutsättningar. Vi är ett glesbefolkat land. Vi har inte samma trafikströmmar på alla sträckor, som man har i andra delar.

Det är också ett problem som vi ser att förslaget som sådant inte är tillräckligt teknikneutralt. Man fokuserar i huvudsak på fossila alternativa drivmedel, och vi ser att kopplingen till klimatmålen inte blir tillräckligt stark. Vi har ställt oss bakom EU:s vitbok, och vi har egna mål som vi har satt nationellt, inte minst om den fossiloberoende fordonsflottan till 2030. Vi anser att för att kunna nå de målen är det nödvändigt med en ökad andel av förnybara drivmedel enligt transportsektorn

Det är alltså sådant som vi kommer att ta upp i diskussionen.

Det finns en annan koppling också. Man har ju räknat ut för varje medlemsstat, som ni kanske har noterat, att enbart laddstolpar för svensk del skulle handla om någonstans runt 145 000, och så ska ett visst antal vara offentliga. Då finns en förhoppning från kommissionen, som de hävdar, att marknaden ska lösa detta. Det tittar vi på, och vi är inte alls lika säkra på det, utan där behöver vi göra en bättre ekonomisk analys och se konsekvenserna, vad det innebär att man som medlemsstat faktiskt får vara med och betala.

Lite av detta kommer jag att lyfta upp i den diskussion som finns, men inriktningen är bra.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan.

Vi går vidare till punkt 7, Miljövänlig energi för transport med mera. Frågan är ny för nämnden. Det är antingen en informations- eller en diskussionspunkt.

Anf.  109  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Den här punkten hänger ihop med det som var. Kommissionen kommer att presentera ett meddelande, så det är egentligen en information som vi får. Vi tror att de kommer att nämna någonting om forskning kopplat till det som vi i övrigt talade om, så det är mer att vi tar till oss informationen.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går över till punkt 8, övriga frågor.

Anf.  111  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Det finns en övrig fråga som kommer upp, och det är den ständiga följeslagaren om handeln med utsläppsrätter inom flyget där det nu finns en diskussion som har pågått ett tag. Kommissionen har föreslagit att man tillfälligt ska skjuta upp genomförandet av det handelssystem som gäller för flygningar till och från EU utifrån den ganska infekterade diskussion som har varit med många länder. Det gäller alltså inte det som är inom EU.

Det man hoppas på är att man när man har generalförsamlingen senare i höst – i oktober i Montréal, tror jag – kan hitta någon lösning. Det som man är tydlig med och som vi tycker är bra, för det här är ingen reträtt från EU:s sida, är att om förhandlingarna inte levererar något resultat är det fortfarande det ursprungliga som gäller, alltså enligt tidigare beslut. Man försöker dock hitta en lösning internationellt. Det är väl det de ska berätta om, det vill säga hur långt man har kommit.

Anf.  112  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag vill ställa en fråga om punkt 8 b om det går bra. Jag undrar vad Brasilien egentligen vill förändra.

Anf.  113  LARS MEJERN LARSSON (S):

Jag vill bara skicka med den oro som finns från transportnäringen och Sveriges åkerier när vi börjar diskutera frågan om cabotageregler.

Anf.  114  Ämnesrådet KERSTI KARLSSON:

Det har förhandlats ett avtal med Brasilien som vi har informerat om, och det är väldigt fördelaktigt för EU. Nu har Brasilien kommit med en del punkter som de vill lägga till i avtalet. Jag kan inte gå in på detaljer, men jag kan hänvisa till min kollega Lars Österberg som det går bra att ringa upp. Han har förklarat för mig att här vill man alltså något begränsa Brasiliens skyldigheter i avtalet.

För svensk del kan vi gå med på det Brasilien föreslår, men det är en del länder inom EU som inte kan göra det. Därför har kommissionen fortsatt att förhandla med Brasilien som vill ändra det avtal som redan är paraferat. Som jag har förstått det blir det något bättre villkor för Brasilien om deras förslag går igenom och något sämre villkor för EU. Jag kan dock inte förklara vilka detaljer det är som de vill ändra. Jag tror att det är tillgång till marknaden.

Anf.  115  Departementssekreterare NILS PAUL:

Det här har sin bakgrund i att Brasilien har en ny president som måste godkänna förslaget. Det berör ägarskap och femte friheten, alltså rätten för brasilianska företag att göra flygningar inom EU, bland annat på en flygning till Europa.

Anf.  116  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

När det gäller 8 c stod inte den punkten med från början, utan den har kommit upp nu under veckan. Jag tror att ni har sett att den kommer med.

Det är en informationspunkt som är väldigt angelägen, för det här är frågor som diskuteras i alla länder, inte bara i Sverige. Kommissionen har för avsikt att förbereda och presentera en rapport och förslag till lagstiftning som egentligen är tänkt att komma under våren och samtidigt göra en konsekvensanalys men ta konsekvensanalysen först.

Det Polen vill ta upp, om vi har förstått det rätt och vilket vi kommer att lyssna noga på, är i vilken ordning man gör det. Det bästa, enligt polsk syn, vore att man först tittade på konsekvenser eller analyserade behoven för att sedan komma med olika förslag.

Det är några länder som har valt att lyfta upp den informationen, så den kommer vi naturligtvis att lyssna på.

Anf.  117  LARS MEJERN LARSSON (S):

Tänker ni stödja Polens förslag? När man först läser det kan det verka vettigt att göra en nulägesanalys, men de har ju en helt annan agenda så de vill kanske förhala den här processen. Det är min fråga.

Anf.  118  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Det svåra är att veta vad de egentligen kommer att informera om och säga. Det här är vad vi tror att de kommer att säga. Vi måste kanske först höra vad de faktiskt säger.

Anf.  119  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag undrar om det förändrade luftfartsavtalet får några konsekvenser för Sverige i någon mening.

Jag undrar också vad de länder som invänder mot den här förändringen anför för skäl för att invända.

Anf.  120  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Är det fortfarande Brasilien du talar om?

Anf.  121  JOHNNY SKALIN (SD):

Ja, Brasilien.

Anf.  122  Ämnesrådet KERSTI KARLSSON:

Som Nils Paul sade rör det ägarförhållandena. Det är naturligtvis länder med flygbolag och så vidare vars ägarförhållanden blir rubbade av att Brasilien inte går med på det ursprungliga avtalet som är kritiska mot de förändringar som Brasilien föreslår och vill inte att de ska gå igenom.

Ägarförhållandena är oerhört viktiga i alla EU:s luftfartsavtal med tredjeland. Det var ett utslag i domstolen för några år sedan där kommissionen och EU fick rätt att förhandla om ägarförhållandena. Det här är en känslig fråga, så det är därför vissa länder vill granska detta noggrannare och inte vill gå med på Brasiliens förslag. Mer än så kan jag inte säga.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen på alla delpunkter under punkt 8. Vi tackar för att Catharina Elmsäter-Svärd med medarbetare kom hit i dag och önskar en trevlig helg.

Innehållsförteckning

1 §  Allmänna frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP) 2

Anf.  5  MARIE GRANLUND (S) 3

Anf.  6  BO BERNHARDSSON (S) 3

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  8  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 4

Anf.  9  LARS OHLY (V) 5

Anf.  10  JOHNNY SKALIN (SD) 5

Anf.  11  GUSTAV BLIX (M) 6

Anf.  12  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP) 6

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  14  BO BERNHARDSSON (S) 8

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  16  GUSTAV BLIX (M) 9

Anf.  17  LARS OHLY (V) 9

Anf.  18  MARIE GRANLUND (S) 9

Anf.  19  BÖRJE VESTLUND (S) 10

Anf.  20  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 10

Anf.  21  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP) 10

Anf.  22  MARIE GRANLUND (S) 11

Anf.  23  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 11

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  25  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP) 11

Anf.  26  Kanslirådet DANIEL SVENSSON 11

Anf.  27  MARIE GRANLUND (S) 11

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  29  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP) 11

Anf.  30  MARIE GRANLUND (S) 11

Anf.  31  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP) 12

Anf.  32  MARIE GRANLUND (S) 12

Anf.  33  Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP) 12

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 12

2 §  Utrikes frågor 13

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  36  Utrikesminister CARL BILDT (M) 13

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  38  Utrikesminister CARL BILDT (M) 13

Anf.  39  TOMMY WAIDELICH (S) 13

Anf.  40  Utrikesminister CARL BILDT (M) 13

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  42  Utrikesminister CARL BILDT (M) 13

Anf.  43  JOHNNY SKALIN (SD) 15

Anf.  44  BODIL CEBALLOS (MP) 15

Anf.  45  KERSTIN LUNDGREN (C) 15

Anf.  46  Utrikesminister CARL BILDT (M) 15

Anf.  47  JOHNNY SKALIN (SD) 16

Anf.  48  Utrikesminister CARL BILDT (M) 16

Anf.  49  JOHNNY SKALIN (SD) 16

Anf.  50  LARS OHLY (V) 17

Anf.  51  Utrikesminister CARL BILDT (M) 17

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  53  Utrikesminister CARL BILDT (M) 17

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  55  BODIL CEBALLOS (MP) 19

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  57  BODIL CEBALLOS (MP) 20

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  59  BODIL CEBALLOS (MP) 20

Anf.  60  JOHNNY SKALIN (SD) 20

Anf.  61  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 20

Anf.  62  KERSTIN LUNDGREN (C) 21

Anf.  63  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 21

Anf.  64  Utrikesminister CARL BILDT (M) 22

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  66  Utrikesminister CARL BILDT (M) 25

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  68  JOHNNY SKALIN (SD) 25

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  70  Utrikesminister CARL BILDT (M) 25

Anf.  71  JOHNNY SKALIN (SD) 25

Anf.  72  Utrikesminister CARL BILDT (M) 25

Anf.  73  JOHNNY SKALIN (SD) 26

Anf.  74  Utrikesminister CARL BILDT (M) 26

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  76  JOHNNY SKALIN (SD) 26

Anf.  77  Utrikesminister CARL BILDT (M) 26

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  79  KERSTIN LUNDGREN (C) 26

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  81  JOHNNY SKALIN (SD) 27

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  83  JOHNNY SKALIN (SD) 27

Anf.  84  Utrikesminister CARL BILDT (M) 27

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  86  Utrikesminister CARL BILDT (M) 27

Anf.  87  BÖRJE VESTLUND (S) 28

Anf.  88  Utrikesminister CARL BILDT (M) 28

Anf.  89  BODIL CEBALLOS (MP) 28

Anf.  90  Utrikesminister CARL BILDT (M) 28

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  92  Utrikesminister CARL BILDT (M) 29

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  94  Utrikesminister CARL BILDT (M) 29

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  96  Utrikesminister CARL BILDT (M) 29

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 29

3 §  Transport, telekommunikation och energi 30

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  99  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 30

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  101  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 30

Anf.  102  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 31

Anf.  103  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 31

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  105  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 31

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  107  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 31

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  109  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 32

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  111  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 33

Anf.  112  JOHNNY SKALIN (SD) 33

Anf.  113  LARS MEJERN LARSSON (S) 33

Anf.  114  Ämnesrådet KERSTI KARLSSON 33

Anf.  115  Departementssekreterare NILS PAUL 33

Anf.  116  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 33

Anf.  117  LARS MEJERN LARSSON (S) 34

Anf.  118  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 34

Anf.  119  JOHNNY SKALIN (SD) 34

Anf.  120  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 34

Anf.  121  JOHNNY SKALIN (SD) 34

Anf.  122  Ämnesrådet KERSTI KARLSSON 34

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 34