Fredagen den 8 juli 2005

EU-nämndens uppteckningar 2004/05:40

1 §  Ekofin

Finansminister Pär Nuder

Återrapport från ministerrådsmöte den 7 juni 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 12 juli 2005

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN:

Välkomna till detta sommarsammanträde. Då ber vi Pär Nuder att komma in. Välkommen, finansministern.

Anf.  2  Finansminister PÄR NUDER (s):

Tack så mycket.

Anf.  3  VICE ORDFÖRANDEN:

Ska vi börja med en återrapport?

Anf.  4  Finansminister PÄR NUDER (s):

Ja, ni har fått en skriftlig rapport. Jag har inget att tillägga utöver den.

Anf.  5  VICE ORDFÖRANDEN:

Finns det några frågor med anledning av den skriftliga rapporten eller är det någon som önskar en muntlig föredragning? Om så inte är fallet lägger vi den skriftliga rapporten till handlingarna.

Då går vi över på dagens föredragningslista. Den första punkten är A-punktslistan. Vi kan ta den sist om det finns några A-punkter. Jag föreslår att vi går över till punkt 3 på den blå agendalistan om ordförandeskapets arbetsprogram. Varsågod, finansministern.

Anf.  6  Finansminister PÄR NUDER (s):

Tack. Britterna har överlämnat sitt arbetsprogram för Ekofinrådet. Det har även överlämnats till er. Det är regeringens bedömning att det här är ett bra program. Vi delar britternas värderingar och ståndpunkter på flera områden som tas upp i programmet. Det är särskilt glädjande att man lyfter fram ett antal aktuella globala utmaningar och skeenden. Vi har således stora förhoppningar på det brittiska ordförandeskapet och välkomnar speciellt deras program för Ekofinrådets verksamhet.

Så står det i mitt manus. Tilläggas ska naturligtvis att gårdagens händelser i London säkerligen också kommer att påverka Ekofins arbete. I vilken utsträckning återstår dock att se.

Anf.  7  VICE ORDFÖRANDEN:

Om ingen önskar ordet kan vi lägga den här informations- och diskussionspunkten till handlingarna.

Vi går över till nästa punkt om utvecklingsfinansiering.

Anf.  8  Finansminister PÄR NUDER (s):

Vid ett flertal tillfällen har vi i Ekofinkretsen diskuterat utvecklingsfinansieringsfrågor och ska på nytt ta upp de frågorna. Diskussionen kommer bland annat att föras i ljuset av det pågående G 8-toppmötet. Vår diskussion kommer sannolikt att fokusera på två aspekter, nämligen skuldavskrivningar och innovativa finansieringsmekanismer, och då främst förslaget om någon form av avgift på flygtrafik.

Jag vill dock påpeka, som jag har gjort tidigare, att direkta ökningar av rika länders biståndsbudgetar naturligtvis är det bästa sättet att öka de globala biståndsflödena. De nya mål som fastslagits för ökade biståndsvolymer i EU är därför väldigt viktiga.

Frågan om ytterligare skuldavskrivningar och fattiga länders skulder till de internationella finansiella institutionerna förefaller nu vara på väg att lösas. G 8-ländernas förslag är välkommet och ett viktigt steg för att lösa skuldproblematiken. Fortsatt arbete krävs dock med att utarbeta detaljerna kring förslaget. I detta arbete är det särskilt viktigt att fokus läggs på att säkerställa kompensationen för att täcka att kostnaderna för avskrivningarna garanteras och att en rättvis bördefördelning av kostnaderna säkras.

Vad gäller förslaget om någon form av avgift på flygtrafik granskas nu framför allt möjligheten att ha en frivillig avgift. Jag menar att flygskatter behöver analyseras ytterligare när det gäller genomförbarhet och potentiell resursmobilisering innan ställning kan tas till sådana förslag.

Slutligen vill jag återigen framhålla att det krävs mer än bara ökat bistånd om millennieutvecklingsmålen ska kunna nås. De bygger på ett partnerskap där både utvecklingsländerna och vi i de rika länderna har ett ansvar. Det krävs inte minst stora ansträngningar av utvecklingsländerna själva för att förbättra förutsättningarna för tillväxt och fattigdomsbekämpning. Dessutom är det naturligtvis oerhört viktigt med förbättrade möjligheter för ökad och mer rättvis världshandel.

Anf.  9  VICE ORDFÖRANDEN:

Beträffande det formella här har jag uppfattat det så att detta är en informationspunkt, men den kan gå över till att bli en beslutspunkt. Är det så? I så fall måste vi behandla den som om den vore en beslutspunkt.

Anf.  10  Finansminister PÄR NUDER (s):

Vi vet inte riktigt vilken karaktär diskussionen kommer att ha. Britterna har inte varit så tydliga på den punkten. Jag tror att det bland annat har att göra med att man inte vet utfallet av G 8-diskussionerna. Därför har vi inte fått några tydliga indikationer om det blir si eller så. För egen del räknar jag med att detta blir en diskussionspunkt och ingen beslutspunkt, men osvuret är bäst.

Anf.  11  VICE ORDFÖRANDEN:

Då får vi se det som en potentiell beslutspunkt.

Anf.  12  GUSTAV FRIDOLIN (mp):

Det är väldigt viktigt att man håller på att den här diskussionen, precis som finansministern sade, ska syfta till hur man kompletterar de biståndsflöden som finns och hur man ökar biståndsflödena och att diskussionen inte glider över – den risken finns alltid – till hur man ersätter dagens bistånd med andra metoder som kanske på vissa sätt kan vara lättare att komma undan för en del regeringar. Men jag förstod att det var finansministerns linje likväl.

När det gäller de diskussioner som förs nu om skuldavskrivningar och de detaljer som kvarstår där nämnde finansministern speciellt frågan om hur man kompenserar de som får betala ekonomiskt för detta och om bördefördelning mellan, vad jag förstår, de rika länderna i världen. De frågorna är givetvis intressanta. Jag anser att de detaljer som rör hur de här skuldavskrivningarna verkar för de länderna som får dem är än mer intressant. Det har förekommit uppgifter och skrivits en del i de utkast som har varit offentliga om att man kommer att ställa krav på de länder som ska ta emot skuldavskrivningarna som liknar de strukturanpassningsprogram som en gång var väldigt kritiserade. Jag hoppas att Sverige på något sätt kan vara kritiskt gentemot detta.

Dessutom har det funnits skrivningar som sagt att de länder som får skuldavskrivningar i motsvarande mån ska minska sitt beroende av understöd. Det kan, åtminstone vad jag förstår, tolkas så att dessa länder ska minska sitt normala biståndsinflöde för att betala för de skuldavskrivningar de fått. Därmed blir det mer eller mindre ett nollsummespel för dessa länder, och det måste vi givetvis akta oss för.

Avslutningsvis är vi väldigt positiva till diskussionen om flygskatter. Jag hade hoppats att Sverige kunde ha en mer progressiv och öppen linje gentemot det.

Anf.  13  KARIN THORBORG (v):

Herr ordförande! Jag instämmer i stort sett i det Gustav Fridolin sade. Jag har ungefär samma åsikter.

Det står här att de ökade resurserna samtidigt bör kopplas till vikten av handel och så vidare. Sedan står det om reformer i mottagarländerna. Det var när jag läste det som jag hajade till. Vad är det för någon sorts reformer? Det är precis samma fråga som Gustav Fridolin ställde. Gäller det bara reformer om större öppenhet, transparens, MR-frågor och så vidare tycker jag att det är helt okej, men jag undrar om blir det andra reformer som är mer genomgripande, till exempel strukturreformer och sådant. Vilken typ av reformer är det frågan om?

Sedan är jag också väldigt undrande inför varför Sverige är så tveksamt när det gäller just de här flygavgifterna. Jag hoppas verkligen att det blir en diskussion om dem. Jag tycker att flyget inte är tyngt av några större skatter nuförtiden. Jag tycker att det är en väldigt bra idé.

Anf.  14  BÖRJE VESTLUND (s):

Det finns väl alltid olika uppfattningar om det sista som Karin Thorborg sade. I huvudsak instämmer jag i regeringens ståndpunkt här, men jag har en fråga om flygtrafiken och just detta med frivilliga avgifter. Finns det inte en risk, finansministern, att det kommer att uppstå konkurrensnackdelar för de länder som genomför det här? Ett av de svåra problemen i flygbranschen är väl att man lever på väldigt små marginaler nu. I ett transportpolitiskt perspektiv måste man väl i så fall ha en gemensam avgift för att det egentligen ska få den effekt som avses för att öka biståndet. Att ha frivilliga avgifter på det här området skulle enbart innebära att det land som inför det skulle få en konkurrensnackdel i förhållande till andra länder inom gemenskapen. Jag kan också tycka att ska man ha detta, ska man ha det över hela gemenskapen. Annars tycker jag att man ska hitta andra sätt att finansiera biståndet på.

Anf.  15  LENNART HEDQUIST (m):

Med anledning av vad som har sagts vill jag också säga ett par saker. Vi moderater har under en lång följd av år förespråkat just skuldavskrivning som en väg att lämna bistånd. Men det förtjänar också verkligen att understrykas att skuldavskrivning måste ske på ett sådant sätt att det kommer landet till del och att det inte kommer regimer till del. Det har ju påtalats att det finns sådana risker beträffande vissa av de länder där skuldavskrivning skulle kunna vara aktuell. Det handlar alltså om att skapa förutsättningar för att ett land kan komma att skötas bättre samtidigt som man får vara väldigt noga med att det inte blir ett incitament här att inte sköta sina skulder. Jag tror att det är viktigt att man på alla sätt uppmärksammar detta. Jag tycker att britternas program här förefaller väl genomtänkt.

Anf.  16  VICE ORDFÖRANDEN:

Låt mig själv säga någonting om detta med flygavgifterna. Syftet är naturligtvis vällovligt, men vi har ju en princip som vi brukar hävda om skatt efter bärkraft. Den här typen av avgift har inte den inriktningen. Den bygger möjligen på en ålderdomlig föreställning om att de som flyger är rika personer, men så är det ju inte. Dessutom går ju flygbolagen på knäna som bekant. De skär inte något guld med täljknivar, utan tvärtom.

Dessutom kan man notera att två av de länder som driver den här frågan är länder som saknar inrikesflyg, nämligen Belgien och Luxemburg. Då kan man naturligtvis inta den här hållningen, men för ett land som Sverige, där inrikesflyget faktiskt är mycket viktigt, är den en helt oacceptabel tanke, som vi ser det. Vi är emot tanken på flygskatt. Vi tycker även att frivilliga flygavgifter är fel väg att gå. Vi har ju dessutom en biståndsnivå i det här landet som vi tar ut efter, hoppas vi, principen skatt efter bärkraft. Det är en bättre väg att gå.

Anf.  17  Finansminister PÄR NUDER (s):

Låt mig erinra nämnden om att den här diskussionen handlar om alternativa finansieringsformer för ökat bistånd. Det är inte en generell diskussion huruvida det är bra eller dåligt att beskatta flygverksamhet eller ej. Den diskussionen kan vi föra i helt andra sammanhang. Här är det en specialdestinerad skatt/avgift som diskuteras för att finansiera ett ökat biståndsflöde. För regeringens del är det inte aktuellt att införa någon sådan eftersom vi, som vice ordföranden helt riktigt säger, finansierar det högsta biståndet i världen över statsbudgeten med de skatter och avgifter som vi har. Det här är någonting annat.

Jag ska bara berätta för nämnden att motståndet mot att införa till och med frivilliga avgifter är väldigt stort bland vissa EU-länder. Det gäller de perifera länderna. Det gäller framför allt länderna runt Medelhavet. Där är man väldigt starka motståndare till detta. Jag har väldigt svårt att se framför mig hur Ekofin ska kunna samla sig kring den här frågan därför att motståndet är så kraftigt.

Värt att notera är dock att det redan i dag finns frivilliga skatter på flygbiljetter i Storbritannien, Danmark och Malta. Detta är alltså ingen ny företeelse såtillvida.

Karin Thorborg frågar vilken typ av reformer det gäller. Det handlar naturligtvis om öppenhet och transparens, men det kan också handla om en bättre fördelningspolitik. Det finns nog skäl att ställa högre krav på en del biståndsmottagande länder att de bör ha en radikalare och progressivare fördelningspolitik för att utjämna de klyftor som finns inom länderna. Vissa biståndsländer har en måhända liten, men i några länder ganska stor, befolkning som är väldigt mycket rikare än den väldigt fattiga majoriteten.

När det gäller skuldfrågorna vill jag ge ordet till Kalle Backéus från vår internationella avdelning som kan utveckla lite grann hur diskussionerna går i G 8.

Anf.  18  Departementssekreterare KARL BACKÉUS:

Det är svårt att ge något tydligt svar på frågan om programutformningen i dag. G 8-kommunikén säger att länder som ska få skuldavskrivning inom ramen för det nya förslaget ska vara on track with their programmes. Det är väldigt otydligt vad man menar där. Man kan tänka sig att de ska ha någon form av stöd för fattigdomsbekämpning från Världsbanken och/eller från IMF, men det är otydligt vad det innebär exakt. Detaljerna kring detta kommer väl att utarbetas under året, och framför allt fram till september och årsmötena i IMF och Världsbanken då man troligen kommer att fatta beslut om ramarna för och detaljerna kring det här skuldavskrivningsprogrammet.

Låt mig också säga något kort om detta med kompensation. Hela poängen med det är att i nuläget är det 18 länder som föreslås få skuldavskrivningar inom ramen för det här programmet. Det finns ett antal länder både i Afrika och i övriga delar av världen som inte får del av det här skuldavskrivningsinitiativet. Just därför ser vi det som centralt att man kompenserar institutionerna så att de har möjlighet att ge finansiellt stöd till de länder som inte får skuldavskrivningar även om behoven av fattigdomsbekämpning kanske är lika stora i de länderna. Om det finns några detaljerade frågor kan jag förhoppningsvis hjälpa till med att svara på dem också.

Anf.  19  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag har bara en klargörande fråga. Vilken är regeringens position beträffande frivilliga avgifter?

Anf.  20  Finansminister PÄR NUDER (s):

Det är inte aktuellt för svenskt vidkommande att införa några frivilliga avgifter.

Anf.  21  VICE ORDFÖRANDEN:

Eftersom det inte finns några ytterligare synpunkter sammanfattar jag det så att det finns stöd för regeringens position.

Då går vi över till nästa punkt, Färdplan för positiv revisionsförklaring.

Anf.  22  Finansminister PÄR NUDER (s):

Kommissionen ska vid Ekofinmötet presentera färdplanen för det fortsatta arbetet med att förbättra den interna kontrollen. Målsättningen är att kommissionen ska kunna presentera tillförlitliga, korrekta och lagliga räkenskaper som på sikt innebär att revisionsrätten kan lämna en positiv revisionsförklaring. Meddelandet ska sedan i höst behandlas i en expertgrupp med deltagande från medlemsstaterna. Frågan kommer därefter upp i Ekofin i november. Kommissionen avser att presentera en åtgärdsplan. Punkten är en informationspunkt, och rådet kommer att anta rådsslutsatser som bekräftar färdplanen fram till november.

Jag välkomnar kommissionens initiativ att skapa en enhetlig ram för den interna kontrollen där min förhoppning är att revisionsrätten på sikt ska kunna lämna en positiv revisionsförklaring.

Anf.  23  VICE ORDFÖRANDEN:

Eftersom ingen begär ordet konstaterar jag att det finns stöd för regeringens position.

Då går vi över till punkt 6 om stabilitets- och tillväxtpakten. Först gäller det Portugal.

Anf.  24  Finansminister PÄR NUDER (s):

När det gäller Portugal ska rådet yttra sig om det portugisiska uppdaterade stabilitetsprogrammet.

När det gäller Italien ska vi fatta beslut om att inleda underskottsförfarandet och lämna rekommendationer till åtgärder.

Behandlingen av det portugisiska stabilitetsprogrammet har blivit uppskjuten med anledning av det regeringsskifte som ägde rum i mars. Det uppdaterade stabilitetsprogrammet ger en dyster bild av de portugisiska statsfinanserna.

Budgetunderskottet beräknas uppgå till 6,2 % i år och överstiga 3-procentsgränsen ända fram till och med 2007. Det stora underskottet innebär också att man inte uppfyller det medelfristiga målet om nära balans eller överskott i slutet av programperioden. Ytterligare bekymmersamt är att bruttoskulden väntas överskrida paktens referensvärde under hela perioden.

Delvis är försämringen av budgetunderskottet ett resultat av den låga tillväxten, men en omläggning av budgetstrategi från stora engångsåtgärder till mer långsiktiga strukturella åtgärder spelar också in.

Från svensk sida vill vi gärna betona vikten av att man för en ansvarsfull finanspolitik, och att statsfinanserna försämrades vid Portugals förra högkonjunktur tyder på det motsatta. Det är vidare bekymmersamt att man åter är aktuella för underskottsförfarandet efter att ha avskrivits för drygt ett år sedan. Portugal har i alltför hög grad förlitat sig på engångsåtgärder, och vi bör hävda att de budgetförstärkningar som görs måste vara långsiktigt hållbara.

Även Italien har ett alltför stort underskott. Här har underskottsförfarandet kommit längre. Nya uppgifter visar att underskotten för 2003 och 2004 nätt och jämnt översteg 3 %, men eftersom det beräknas stiga relativt kraftigt i år och nästa år kan det inte anses vara en tillfällig försämring.

I förslaget till rekommendationer anmodas Italien att komma till rätta med det alltför stora underskottet fram till 2007. Dessutom uppmanas man att förbättra det strukturella saldot med drygt 1 ½ % under 2006 och 2007. Däremot är man relativt mild i sina krav på åtgärder i år eftersom landet befinner sig i en lågkonjunktur.

Det är första gången som den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten används i underskottsförfarandet. Sverige kan verka för att små och stora länder behandlas likvärdigt, och som jag tidigare nämnde bör vi betona vikten av att de åtgärder som genomförs är långsiktigt hållbara.

Anf.  25  VICE ORDFÖRANDEN:

Eftersom ingen begär ordet konstaterar jag att det finns stöd för regeringens position.

Då går vi över till nästa land, som är Italien.

Anf.  26  Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr ordförande! Jag tog dem i ett sammanhang.

Anf.  27  VICE ORDFÖRANDEN:

Förlåt, jag lyssnade inte tillräckligt uppmärksamt. Ordet är fritt även när det gäller Italien. Ingen begär ordet. Då finns det stöd för regeringens position.

Då går vi över till nästa punkt, och det är en ny punkt om jag har förstått saken rätt.

Anf.  28  Finansminister PÄR NUDER (s):

Ja, det stämmer. Det har tillkommit ett ärende, och det handlar om en uppmaning till Europeiska investeringsbanken, EIB, att redovisa bankens möjligheter att bidra till återuppbyggnaden av de palestinska områden som kommer att utrymmas av Israel. EIB:s chef, Maystadt, kommer vid mötet att lämna en sådan redovisning.

Regeringen anser naturligtvis att detta är en mycket god idé av flera skäl. Återuppbyggnadsbehoven i områdena är mycket stora. Banken har stora erfarenheter av den här typen av investeringar. Banken har också det nödvändiga formella mandatet för att kunna agera i området. Jag ser fram emot att lyssna på den här presentationen och kommer varmt att stödja bankens agerande i de palestinska områdena.

Anf.  29  VICE ORDFÖRANDEN:

Eftersom ingen begär ordet lägger vi den punkten till handlingarna.

Finns det några övriga frågor? Finns det en A-punktslista? Finns det några frågor som inte hamnar under Ekofin på A-punktslistan?

Eftersom så inte är fallet tackar vi finansministern och tillönskar honom en trevlig sommar.

Anf.  30  Finansminister PÄR NUDER (s):

Tack detsamma.

2 §  Ekofin (budget)

Statssekreterare Sten Olsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 25 november 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 15 juli 2005

Anf.  31  VICE ORDFÖRANDEN:

Välkommen statssekreterare Sten Olsson med medarbetare. Ska vi börja med en återrapport?

Anf.  32  Statssekreterare STEN OLSSON:

Just det.

Vid min sida har jag Anna Håkansson och Maisoun Jabali från budgetavdelningen, som ska hjälpa mig om ni ställer alltför tekniskt komplicerade frågor.

Vi börjar med återrapporteringen från Ekofin i november. Det var en komplex procedur med förhållandevis starka spänningar mellan rådet och Europaparlamentet. Som vanligt var stridslinjen frågan om graden av restriktivitet i budgetprocessen.

Det som blev överenskommelsen, som också blev det som finaliserades i Europaparlamentet, var i huvudsak följande punkter.

Anslagen för betalningar ökar med 6,5 % till 106,3 miljarder euro. Flexibilitetsinstrumentet mobiliseras med 45 miljoner euro inom kategori 2 för att finansiera Peaceinsatserna på Irland, med 40 miljoner euro inom kategori 3 för att finansiera myndigheter samt med 100 miljoner euro inom kategori 4 för Irak. Dessutom anslogs 62,6 miljoner euro för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, vilket var rådets förslag till nivå. Två Europaparlamentsförslag när det gäller pilotprojekt inom kategori 1, jordbruk, beviljades av rådet. Kroatien och Cypern budgeteras i kategori 7 i enlighet med kommissionens förslag. Europaparlamentet accepterade de föreslagna deklarationerna.

Det är väl en kort sammanfattning av det som blev resultatet av den förra budgetprocessen, som också skriftligt har redovisats till EU-nämnden.

Anf.  33  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner återrapporten.

Då går vi över till framtiden. Ministerrådsmöte den 15 juli. Hur tänkte statssekreteraren lägga upp föredragningen?

Anf.  34  Statssekreterare STEN OLSSON:

Jag tänkte göra en samlad genomgång av såväl budgetförslaget som de förslag till tilläggsbudgetar, ändringsbudgetar, som ska behandlas på rådet. Vi har ett papper där vi har försökt sammanställa detta. Det är delat. Jag ska i huvudsak försöka följa det papper ni har fått.

Anf.  35  VICE ORDFÖRANDEN:

Är det det papper som heter ”Rådets första läsning av EU:s budget för 2006”?

Anf.  36  Statssekreterare STEN OLSSON:

Just. Precis. Det är det papperet. Det finns en förklarande tabell som gör det lite mer översiktligt.

Som ni vet är vi nu i en fas av processen där kommissionen lade fram ett förslag den 27 april i år. Det har varit en process i budgetkommittén och i Coreper nu i onsdags. Nästa fredag har vi en första läsning. Sedan fortsätter processen med behandling i Europaparlamentet. I november kommer vi tillbaka hit med ett förslag inför den andra läsningen av budgetförslaget innan parlamentet slutgiltigt i december fastställer budgeten.

Om man tittar på kommissionens budgetutkast för 2006, som det redovisades, ska man ha klart för sig att det här är det sista året i det innevarande finansiella perspektivet. Kommissionens förslag till budget innebär en ökning av åtaganden jämfört med budgeten för 2005 med 4 % till 121 miljarder euro och av betalningar med 6 % till 112,5 miljarder euro. Om kommissionens förslag skulle antas skulle det innebära en höjning av EU-avgiften i jämförelse med vad som har prognostiserats i vårpropositionen på i storleksordningen 1,2 miljarder kronor.

Nu ska alla sådana jämförelser förses med nödvändiga reservationer. Det blir stora förändringar under resans gång beroende på valutakursförändringar och sådana saker. Men det är ändå, som vi har bedömt, en kraftig ökning.

Det som vi kan säga är de huvudsakliga orsakerna till kommissionens förslag till ökning är följande.

Inom kategori 1 är det reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, huvudsakligen mjölksektorn. I kategori 2 är det förbättrat genomförande, vilket har lett till ökat utgiftstryck. I kategori 3 är det absorptionen av de anslag som höjdes med anledning av utvidgningen, huvudsakligen till forskningen. I kategori 4 har punkten Västra Balkan flyttats till kategori 7, vilket minskar utgiftstrycket. Och Latinamerika minskar enligt den programmering som finns. Åtgärder på grund av tsunamin har tillkommit. Kategori 5 ökar på grund av utvidgningen.

En sammanfattning av processen inför den första läsningen är att resultatet av toppmötet och de diskussioner som fördes om nästa finansiella perspektiv har återspeglats i stämningsläget i diskussionerna om budgetförslaget för 2006. Det har gjort att det har varit en betydligt stökigare process än tidigare år.

Vi från de budgetrestriktiva medlemsstaterna har haft svårt att genomdriva besparingar. Det har resulterat i att budgetkommittén inte kunde enas om ett kompromissförslag, utan diskussionen lyftes upp till Coreper. Först i onsdags kunde man enas kring en kompromiss. Det är den som nu ligger på ert bord.

Vi tycker att det brittiska ordförandeskapet har skött det här på ett bra sätt. De har försökt att hitta den rätta balansen mellan att lyssna på oss budgetrestriktiva men också ta hänsyn till de nya medlemsstaternas situation. Stämningsläget sammantaget har varit så att flertalet av medlemsstaterna har argumenterat mot de förslag till besparingar som bland annat Sverige har lagt fram.

Låt mig kort gå in på det kompromissförslag som nu ligger inför rådet nästa vecka. Det innebär i kategori 1, jordbruket, att både betalningar och åtaganden dras ned med 150 miljoner euro. Allt är i förhållande till kommissionens förslag. Marginalen till taket blir drygt 1,3 miljarder euro. Rådet accepterar också revideringen av det finansiella perspektivet för 2006, som innebär att 655 miljoner euro förs över från kategori 1a till kategori 1b för att möjliggöra den beslutade moduleringen.

När det gäller strukturpengarna i kategori 2 dras betalningarna ned med 150 miljoner euro i förhållande till kommissionens förslag.

När det gäller kategori 3 föreslår ordförandeskapet neddragningar av åtagandeanslag om sammanlagt drygt 40 miljoner euro. De fleråriga program som beslutas gemensamt med Europaparlamentet, och där indikativa budgetar beslutas för hela programperioden, undantas från besparingar. Halva besparingen genomförs på genomförandemyndigheter, och halva besparingen görs på åtgärder och program där genomförandet har varit dåligt och de anslagna medlen tidigare år inte förbrukats. Det innebär att betalningsanslagen sänks med 516 miljoner euro, och marginalen till taket i kategorin blir 210 miljoner euro. Förslagen ligger i linje med de prioriteringar som Sverige har drivit i förhandlingarna.

När det gäller kategori 4 föreslår ordförandeskapet en horisontell neddragning om 3,87 % på samtliga anslag utom Gusp, tsunami, återuppbyggnad i Irak och de program som beslutas gemensamt med Europaparlamentet samt en halvering av neddragningen vad gäller återuppbyggnaden i Afghanistan. Det här summerar till 165 miljoner euro för åtaganden och 82 miljoner euro för betalningar, vilket ger en marginal till kategorins tak om drygt 40 miljoner euro. Flexibilitetsinstrumentet behöver alltså inte användas för den kategorin. På den punkten överensstämmer kompromissen i huvudsak med de prioriteringar inom kategorin som Sverige drivit i förhandlingarna.

Vad gäller kategori 5, administration, sänker man kommissionens förslag till nya tjänster med 40 permanenta tjänster. Både åtaganden och betalningar sänks med 120 miljoner euro, vilket ger en marginal på knappt 130 miljoner euro till taket.

I kategori 7 sänker man betalningsanslagen med totalt 127 miljoner euro.

Även om den här kompromissen omvandlas till budget, innebär det en högre EU-avgift än vad som redovisats i vårpropositionen nu senast. Vi vet att många parametrar förändrar sig, och inte minst valutakursen är betydelsefull. Där får vi återkomma med en ny prognos i anslutning till BP för 2006.

Jag tar också upp ändringsbudgetarna 3 och 5 samt förslag till revidering av finansiella perspektivet i det här sammanhanget.

När det gäller förslag till ändringsbudget nr 3 för 2005 avser det finansiering av åtgärder för återanpassning och återuppbyggnad i de länder som drabbades av tsunamin.

När det gäller förslag till ändringsbudget nr 5 avser det revidering av prognosen för egna medel – en rent teknisk fråga – samt mobilisering av EU:s solidaritetsfond med anledning av den storm som drabbade Slovakien i november 2004.

När det gäller förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om revidering av det finansiella perspektivet för 2006 avseende moduleringen, innebär det att för att föra över medel från kategori 1a, som är de traditionella jordbruksutgifterna, till 1b, som är landsbygdspolitik, måste det finansiella perspektivet revideras. Eftersom taket för kategori 1 inte ändras – endast fördelningen mellan 1a och 1b – föreslår kommissionen att en fotnot förs in i interinstitutionella avtalet som säger att en överföring av medel mellan de två underkategorierna enligt vad rådet beslutat om modulering är förenligt med respekt för taken i det finansiella perspektivet.

När det gäller ändringsbudgetarna och ett förslag till revidering av finansiella perspektivet för 2006 är budgetkommittén överens. Rådet och Europaparlamentet har redan kommit överens om revidering av det finansiella perspektivet. Men ändringsbudgetarna kommer att diskuteras vid en trilog den 11 juli. Vi räknar med att även ändringsbudgetarna ska kunna lösas ut innan Ekofin.

Vi kan konstatera när det gäller ställningstagandet till budgetförslaget att det i uttolkningen av processen, de diskussioner som har varit i budgetkommittén och i Coreper, inte är möjligt att nå längre i förhandlingarna än vad vi har gjort. Vi skulle gärna från Sveriges sida ha sett mer långtgående besparingar inom kategorierna 1 och 2, men vi tror att vi har nått fram så långt det går. Det är också ordförandeskapets utgångspunkt.

När vi kommer till rådets andra läsning av budgeten för 2006 i november kommer vi att ha mer information om utfallet av budgeten för 2005 och säkrare prognoser för 2006. Då kommer vi självklart att fortsätta att argumentera kraftfullt för ytterligare besparingar.

Ni har i ert material en tabell där vi har försökt att på ett pedagogiskt sätt beskriva skillnaden mellan kommissionens förslag och den nu föreslagna kompromissen.

Jag stannar där, och ni får ställa frågor.

Anf.  37  VICE ORDFÖRANDEN:

Ska jag uppfatta det som att du också har föredragit punkten 7, som handlar om upprättande av rådets utkast till Europeiska gemenskapernas budget?

Anf.  38  Statssekreterare STEN OLSSON:

Ja.

Anf.  39  GUSTAV FRIDOLIN (mp):

Har jag förstått dig rätt att detta innebär att man missar det så kallade enprocentsmålet, utifrån det svenska synsättet?

Anf.  40  Statssekreterare STEN OLSSON:

Enprocentsmålet har varit argumentationslinjen för det nya finansiella perspektivet. I det nuvarande finansiella perspektivet som den här budgeten ska inrymmas under finns det en möjlighet att gå över enprocentsnivån. Jag vill minnas att förslaget ligger på 1,1 %. Det är inom ramen för det finansiella perspektiv som nu gäller, men det är högre än det av Sverige önskade.

Anf.  41  LENNART HEDQUIST (m):

EU utmärker sig mycket i att en sak är budgeten och en annan sak är den faktiska utgiftsnivån enskilda år.

Om man ser på budgetförslaget och betraktar de faktiska möjligheterna inom olika områden till att utgifterna kommer att bli de som föreslås i budgeten, vilken bedömning gör regeringen beträffande utgiftsnivån 2006 utifrån den föreslagna budgeten?

Anf.  42  Statssekreterare STEN OLSSON:

Ett mer svepande svar än vad frågan egentligen kräver för att göra en grundlig genomgång: Det är klart att det skiljer sig mellan olika områden. Vår bild är ändå den att leveransprecisionen har ökat betydligt. Man ligger närmare de prognostiserade utgifterna. Tidigare har vi kunnat komma tillbaka och redovisa att vi har fått betydande sänkningar av avgiften beroende på att man inte har levererat planerade verksamheter. Där är nog bilden att processen har stramats upp, och man är mer medveten om att komma så nära beslutade anslagsnivåer som möjligt.

Anf.  43  BÖRJE VESTLUND (s):

Jag har en kontrollfråga. I tabellen står det 4,0 under kommissionens förslag på åtaganden. Sedan står det 3,65 när det gäller besparingar i kompromissförslaget. Är det 3,65 och 4,82 som är åtaganden i stället för 5,9? Är det så man ska läsa detta?

Anf.  44  KARIN THORBORG (v):

Jag har en enkel fråga. Enligt kommissionens ursprungliga förslag skulle avgiften för Sverige ha höjts med 1,2 miljarder. Men även kompromissförslaget skulle innebära en höjning för Sveriges avgift. Ungefär hur stor avgiftshöjning skulle det bli? Jag vet att det är svårt att räkna ut, men ungefär.

Anf.  45  Statssekreterare STEN OLSSON:

Jämfört med 2005 års nivå är bedömningen, med alla de reservationer som jag tidigare har nämnt, att avgiften med det här förslaget ligger ca 500 miljoner kronor högre än 2005.

Låt mig svara på Börje Vestlunds fråga. Det är riktigt som du läser att de 4,0 procenten i åtagandeanslag som kommissionen föreslog ska jämföras med 3,65. De 5,9 procenten i betalningsanslag ska jämföras med 4,82.

Anf.  46  GUSTAV FRIDOLIN (mp):

Jag känner till att vi inte nådde riktigt ända fram vad gäller vår argumentationslinje rörande den här procenten i finansiella perspektivet. Men förhoppningen var ändå att vi skulle kunna hålla budgetarna någorlunda där inom, trots att vi inte nådde ända fram. Det ser ut som att så inte blir fallet.

När man dessutom hör att chansen att få den typ av sänkningar som tidigare har varit möjliga har minskat i och med att man har försökt att strama upp skrivningen av budgeten gör det hela ännu mer problematiskt.

Jag var glad när Sverige faktiskt stod på sig och inte godtog det som höll på att hända i de tidigare förhandlingarna om det finansiella perspektivet, som skulle innebära, åtminstone enligt statsministerns artikel på DN Debatt, en ökad avgift på 800 miljoner årligen. Nu verkar det bli 500 miljoner. Det är inte något vi känner oss speciellt glada inför. Jag hoppas att regeringen instämmer i den besvikelsen.

Anf.  47  VICE ORDFÖRANDEN:

Statssekreteraren kanske ska reda ut de olika perspektiven.

Anf.  48  Statssekreterare STEN OLSSON:

Ja, det är två olika perspektiv. När det gäller nästa finansiella perspektiv har vi lite andra muskler att sätta emot i diskussionen. Så länge man rör sig inom det finansiella perspektiv som nu gäller är man beroende av att skapa en majoritet eller en blockerande minoritet för att kunna hävda sin position. Där bedömer vi att vi med våra insatser och med ett bra stöd från ordförandeskapet har kommit en bit på väg. Men självklart, inför varje redovisning inför nämnden har vi framfört våra allmänna utgångspunkter, som är en kritik mot både nivåerna i utgifterna och fördelningen mellan de olika posterna i utgifterna.

Anf.  49  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner stöd för regeringens position.

Finns det några övriga frågor? Inga övriga frågor. En A-punktslista?

Anf.  50  Statssekreterare STEN OLSSON (s):

Vi har inte fått någon A-punktslista än.

Anf.  51  VICE ORDFÖRANDEN:

Lars Danielsson kommer att föredra ledamotsstadgan. Det tas upp på det här mötet, eller hur?

Anf.  52  Statssekreterare STEN OLSSON:

Nej.

Anf.  53  VICE ORDFÖRANDEN:

Avsikten är att ta upp det som en A-punkt på detta möte? Vi tar det med Lars Danielsson.

Tack så mycket. Trevlig sommar.

3 §  Europaparlamentets ledamotsstadga

Statssekreterare Lars Danielsson

Information och samråd inför förväntat beslut vid ministerrådsmöte den 15 juli 2005

Anf.  54  VICE ORDFÖRANDEN:

Välkommen, statssekreteraren. Jag vet inte om det ska göras en historisk återblick, men annars går vi rakt på framtiden.

Anf.  55  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Herr ordförande! Eftersom vi har haft möjlighet att diskutera frågan tämligen ingående tänkte jag inte göra någon stor tour d’horizon i frågan utan gå tämligen rakt på sak.

Som nämnden vet röstade Europaparlamentet den 23 juni om ett förslag till ledamotsstadga och godkände också texten till en sådan stadga med stor majoritet. Det förslag som nu har röstats igenom av parlamentet följer den lösning på de mest omstridda frågorna som angavs i ett brev som rådets ordförande skickade till parlamentets ordförande den 6 juni och som jag informerade nämnden om i slutet av maj. Frågan behandlades sedan i Coreper, alltså i kommittén med de ständiga representanterna, den 30 juni, då alla övriga medlemsstater utom Sverige godkände den slutliga texten, som återfinns i det rådsdokument som vi har sänt till er tidigare i veckan.

Från svensk sida har vi sagt att vi inte vill ge vårt klartecken förrän vi har haft ett formellt samråd med EU-nämnden.

Huvudpunkterna i den text som nu ligger på rådets bord bygger på de förslag som har varit kända länge och som innehåller, som vi ser det, klara förbättringar på flera av för oss viktiga punkter, framför allt när det gäller nivån på arvodet till parlamentarikerna och frågan om kostnadsersättningarna.

Jag går alltså inte in på de olika elementen om inte nämnden så önskar, utan jag konstaterar bara att vi har, som vi ser det, en helhet att ta ställning till.

Det som har skett i processen är att ett antal länder har gjort olika former av uttalanden. Jag vill kort kommentera dem.

Först och främst har Italien meddelat att de avger en deklaration där de noterar att ingen bestämmelse i stadgan hindrar att nationella tilläggsåtgärder vidtas av medlemsstaterna. Den italienska regeringen markerar på det sättet att man kan tänka sig att på egen bekostnad göra ett tillägg till arvodena efter den övergångstid som stadgan förutser. Denna fråga får därmed anses vara oreglerad. Hur EG-domstolen skulle ställa sig om det här skulle blir en fråga som den ska pröva får väl anses vara oklart.

Det fanns också ett ändringsförslag på samma linje inför omröstningen i parlamentet. Men ordförandeskapet, livligt påhejat av bland annat Sverige, lyckades utöva påtryckningar som ledde till att ändringsförslaget röstades ned. Den text som italienarna lägger fram ingår alltså inte i ledamotsstadgan utan den är endast en ensidig förklaring från Italiens sida.

Utöver det här har också Österrike och Nederländerna meddelat att de avser att avge varsin förklaring. Den österrikiska finns redan. Nämnden har tagit del av den. Den rör pensionsfrågan. Frankrike har också aviserat att man vill avge en förklaring i två delar, dels om rätten att beskatta nationellt, dels om att man bör iaktta största försiktighet när man förhandlar om protokollet om immunitet och privilegier, som också är en del av paketet. Men vi har ännu inte sett några holländska och franska texter.

Det här har lett regeringen till att överväga om inte vi, givet våra egna problem som vi har diskuterat, också borde avge en deklaration för att framför allt markera vår principiella inställning till det italienska uttalandet, där man markerar för möjligheten att på egen bekostnad ersätta sina ledamöter nationellt.

Vi har skickat över ett första utkast till en sådan deklaration till nämnden. Vi har fått mycket konstruktiva synpunkter från ordförandens sida som vi inte har några som helst problem med att acceptera. Vi skulle därför i det här läget vilja samråda med nämnden utifrån följande princip, nämligen att vi nu är beredda att som sista land acceptera det förslag som ligger på bordet. Vi gör det tillsammans med att vi avger en nationell deklaration av det innehåll som vi har föreslagit.

Med det här som grund skulle vi vilja meddela det brittiska ordförandeskapet att också Sverige kan acceptera stadgan och att detta i så fall skulle innebära att frågan sätts upp på dagordningen för Coreper i nästa vecka. Därefter kommer den i så fall med all sannolikhet att antas genom en skriftlig procedur, snarare än att man sätter upp den som en A-punkt på ett råd. Det hade annars varit en möjlighet, men man vill klara av det här skriftligt.

Detta, herr ordförande, är regeringens utgångspunkt i frågan. Det är en lång följetong som vi i så fall skulle kunna sätta punkt för. Det finns, som vi ser det, en rad fördelar som klart överväger de skönhetsfläckar som fortfarande finns i förslaget. När vi gör en sammanvägd bedömning kommer vi till slutsatsen att vi skulle vilja söka nämndens stöd i att kunna säga ja till förslaget.

Anf.  56  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag kan börja med att säga att ur Folkpartiets synpunkt innebär detta att vi har uppnått för oss acceptabla lösningar på frågan om reseersättningarna. Det är kanske den allra viktigaste. Men det gäller även nationell beskattning.

Nivån är naturligtvis fortfarande i svenskt perspektiv något högre än vad vi hade önskat. Men vi har också gjort bedömningen att när man väger ihop plus och minus och med tanke på hur länge vi har brottats med denna fråga – i stort sett sedan Sverige blev medlem i den europeiska unionen – är det en otroligt stor framgång om vi faktiskt får frågan i hamn.

Det är bakgrunden till att jag petade lite i utkastet till uttalande. Jag tycker att vi kunde skriva att vid en samlad bedömning är detta en acceptabel kompromiss. Om vi nu ändå ska göra ett uttalande så kan vi göra det något fylligare.

Anf.  57  LENNART HEDQUIST (m):

Ordförande! Tack för redovisningen! Vi har ju som sagt diskuterat frågan under resans gång så mycket att det nu väl bara återstår några kommentarer om det som har hänt senast.

Det förslag till uttalande som ligger på bordet med den förändring som ordföranden har gjort är väl acceptabelt, om man får använda det uttryck som står i uttalandet. Det är naturligtvis rimligt att Sverige anger att detta är en acceptabel kompromiss vid en samlad bedömning. Det innehåller ju fortfarande element som kanske borde ha kunnat se annorlunda ut.

Ordföranden tryckte nu på möjligheten till en nationell beskattning. Det är klart att beskattningen nu kommer att vara olika för olika EU-parlamentariker. I praktiken kommer nettolönen att variera. Man kan förstås fundera på detta med att vissa länder kommer att anse att det då också skulle finnas möjligheter att göra förändringar direkt riktade mot EU-parlamentarikerna. Vad jag förstår kommer sådana att finnas, helt oavsett om man toppar. Det går också att träffa överenskommelser nationellt i de olika grupperna om eventuella avgifter och så vidare, men de är ju i så fall frivilliga.

Jag skulle dock vilja ta upp en sak, eftersom jag ställde specifika frågor om det vid föregående möte. Det gäller pensionerna.

Såväl jag själv som Lars Danielsson bejakade pensionsavtalet. Det finns protokollfört att det skulle vara en blandning mellan premiebaserad pension och fördelningspension. Nu framgår det med önskvärd tydlighet av den promemoria som Bengt Ohlsson har upprättat att detta är hundraprocentigt framtaget som en ren fördelningspension. Den är inte på något sätt styrd av premierna och den eventuella förräntning som blir av dem, utan detta är den vanliga pensionslösningen. Pensionen kommer att regleras utifrån EU-domarnas löner, och om inte de inbetalda avgifterna räcker så fyller man automatiskt på. Åtminstone framgår det att det är så av Bengt Ohlssons promemoria.

Jag tycker att detta därmed berör ytterligare en aspekt som jag tog upp, nämligen att man hade fixat till det här med pensionsreglerna lite bättre och gjort det hela mer likt det svenska systemet, det vill säga i viss mån premiebaserat. Så var det tydligen inte, och det beklagar jag.

Anf.  58  SONIA KARLSSON (s):

Ordförande! Tack, statssekreterare Lars Danielsson, för föredragningen! Det är precis som det har sagts; det här ärendet har vi diskuterat många gånger. Vi är också medvetna om att det ligger många kompromisser i överenskommelsen.

Från den synpunkten har vi från s-gruppens sida inget emot att vi också skriver ut att detta innehåller kompromisser, precis som Lars Danielsson sade, när det gäller ett sådant uttalande som vår ordförande har presenterat.

Anf.  59  LARS LINDBLAD (m):

Jag är spänd över svaret till Lennart Hedquist. Det är en ytterst intressant frågeställning.

Diskussionen har förts under en längre tid, och man kan konstatera att det är rätt knepigt att så mycket tid läggs på en sådan här fråga. Den riktigt stora fördelen med den här lösningen är att man för den från förhandlingsbordet och får den mer beständig sedan så att den inte tas på det här viset.

Givet det olika sorts innehåll som finns när det gäller reseersättningar, skatt och så vidare och att detta är en kompromiss känns det ändå någonstans som om denna fråga måste lösas. Givet det uttalande som statssekreteraren har redovisat här är vi från Moderaterna redo att släppa igenom den här kompromissen. Vi har förvisso lyft fram ett antal frågeställningar under resans gång. Om vi hade fått skissa på det här systemet hade det inte sett ut exakt så här. Men givet den kompromiss som nu föreligger är vi redo att släppa igenom detta.

Anf.  60  KARIN THORBORG (v):

Det finns många positiva inslag i det här förslaget till ledamotsstadga. Det är många förbättringar jämfört med tidigare. Det gäller exempelvis reseersättningar som ska utgå från de faktiska kostnaderna. Det finns mycket som vi bejakar här.

Men det är fortfarande en alltför hög lönenivå för att vi ska stödja förslaget. Vi tycker att man skulle försöka lite till med att sänka lönenivåerna. Jag vill inte riktigt ställa mig bakom förslaget.

Anf.  61  GUSTAV FRIDOLIN (mp):

Några saker känns som om de har gått framåt. Samtidigt är lönenivån alldeles för hög. Liksom efter den förra punkten känns det som om EU-nämnden i dag verkar ha spenderbyxorna på. Det har inte jag, och vi stöder inte förslaget.

Anf.  62  AGNE HANSSON (c):

Vid en helhetsbedömning kan vi acceptera det här, om än motvilligt. Vi har länge diskuterat frågan, och vi måste ju komma till skott.

Jag biträder också ordförandens förslag till uttalande från svensk sida. Jag tycker att det är principiellt viktigt att vi gör ett uttalande eftersom vi har strävat efter en lägre generell ersättningsnivå. När vi accepterar den högre nivå ska man inte från den andra sidan trissa upp nivåerna. Man ska skärpa uttalandena mot till exempel frivilliga egna bekostade höjningar, som Italien har gjort i sitt uttalande. Jag tycker att detta tillgodoses av skärpningen i det uttalande som Sverige ska göra.

Anf.  63  INGVAR SVENSSON (kd):

Eftersom det finns ett par partier som ställer sig negativa till det här tycker jag att det är viktigt att markera att vi är positiva till kompromissen.

Anf.  64  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Herr ordförande! Det finns egentligen en fråga, nämligen Lennart Hedquists fråga om premiepensionen. Jag måste erkänna att jag inte har haft förmånen att ta del av det dokument som du refererar till – en pm av Bengt Ohlsson. Det är lite svårt för mig att bemöta en argumentation som jag inte har sett.

Jag hävdar nog, med all respekt för Bengt Ohlsson, att den argumentation som både Lennart Hedquist och jag hade tidigare såvitt jag kan bedöma faktiskt är så nära sanningen som man kan komma när det gäller hur systemet ser ut. Jag ser det nog som en kombination av ett premiesystem och den andra, mer traditionella, formen av system.

Jag beklagar att jag har lite svårt att utveckla argumentationen mot något som jag inte har sett. Som jag ser det är systemet så utformat att den grad vid vilken medlemsländerna ska fylla på pensionskassan är beroende av hur den pensionsfond som pengarna placeras i utvecklas. Sedan finns det också andra element i det här, men detta gör för mig att jag tycker att man kan säga att det finns ett tydligt inslag av premiepension i systemet.

Men jag känner mig alltså något handikappad eftersom jag inte har sett det dokument som du hänvisar till.

I övrigt kan jag bara instämma i de flesta av de kommentarer som har gjorts, nämligen att det är en balanserad bedömning som man bör göra av det här. Det finns negativa element, men det finns också övergripande positiva element, som vi ser det.

Anf.  65  LENNART HEDQUIST (m):

Jag levde i samma föreställning som Lars Danielsson, och därför hajade jag till när jag fick promemorian från Bengt Ohlsson. I den del i hans promemoria som jag refererar till står det så här: Konstruktionen synes innebära att pensionen räknas upp i samma takt som EG-domarnas löner, det vill säga att det utbetalda beloppet kommer att vara en andel av MEP:arnas och indirekt EG-domarnas arvode det aktuella året och inte en andel av arvodet det sista året som någon har varit ledamot eller dylikt. Konstruktionen innebär också att det inte är frågan om ett premiebaserat system. Vid samrådet med EU-nämnden ställdes en fråga om detta. Det är alltså inte så att pensionen kan variera beroende på förräntningen av inbetalda medel.

Jag tycker att det vore intressant att få utrönt hur det egentligen är. Är det som Bengt Ohlsson skriver kommer pensionen att vara helt beroende av utgående lön för MEP:arna, eller domarna om man ändrar domarnas löneförmåner. Därutöver kan de 3 ½ % som man lägger in per år i avgift komma att icke alls räcka till att betala de utgående pensionerna. Då får man fylla på med ytterligare medel, och då är det ju ett rent fördelningsbaserat system och inte det som jag trodde att man var på väg mot – ett mer premiebaserat system där resultatet skulle bli vad det blir och sedan dock högst 70 % av något.

Men tydligen är Lars Danielsson lika förvånad som jag!

Anf.  66  VICE ORDFÖRANDEN:

Stämmer det?

Anf.  67  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Ja, jag måste säga att jag inte riktigt delar den bedömning som Bengt Ohlsson gör här. Men jag skulle alltså vilja återkomma till den delen; det gör jag gärna.

Men i sak innebär inte det här att regeringens övergripande bedömning av förslaget ändras. Vi menar fortfarande att detta innehåller så pass många positiva element. Men det skulle kännas mycket främmande om Lennart Hedquist och jag lever – eller åtminstone levde – i tron att vi har rätt och vi möjligen här nu har fått ett argument som tyder på att vi inte hade riktigt så rätt som vi trodde. Jag skulle alltså gärna vilja återkomma, men kanske vid sidan om, i frågan. Det ska inte finnas några oklarheter kring hur pensionssystemet fungerar.

Anf.  68  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag föreslår att vi får någon skriftlig kommunikation som reder ut frågan.

Om jag ska sammanfatta så finner jag att det finns en majoritet bestående av regeringspartiet och allianspartierna bakom regeringens position i frågan med det ändrade förslag till uttalande som jag skickade in.

Tack för detta! Innan statssekreteraren går ska jag fråga om det finns någon EU-aspekt på det som hände i går som kan bli aktuell.

Anf.  69  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Herr ordförande! Vi har undersökt huruvida man från brittisk sida avsåg att exempelvis kalla in ett extra rätts- och inrikesråd för att diskutera den uppkomna situationen. Vi har konstaterat i dag på morgonen att man från brittisk sida har sagt att man inte kommer att göra det. Däremot flaggar man för att man möjligen kan komma att vilja ta upp frågan på allmänna rådet den 18 juli, inför vilket vi återkommer vid samrådet nästa fredag.

Man kan annars konstatera att på samma sätt som vid tidigare liknande katastrofer kan man nog inte säga att det finns EU-mekanismer som än så länge har haft någon operativ inverkan när det gäller att hantera den här krisen. Det är egentligen inte heller avsikten i det här läget. Särskilt i en sådan typ av situation som den som vi nu har haft tror jag att man i stor utsträckning utgår från för det första nationella strukturer och för det andra erbjudanden om bilateral hjälp från olika länder, som ju också har riktats till den brittiska regeringen.

Men det är klart att detta – som vi ser det – tydliggör vikten av att man har lagt fast att EU ska ha en regelbunden diskussion om sitt antiterrorismarbete i princip vid varje toppmöte som avslutar ett ordförandeskap. Vi hade ju ett sådant, som tyvärr av kända skäl blev kortfattat, i juni. Jag förutsätter att man från brittisk sida försöker lyfta fram antiterrorismarbetet ytterligare i diskussionerna under hösten – inte minst under december månad.

Men jag har ännu inte kunnat se någon direkt operativ EU-medverkan i det här läget. Vi är ju fortfarande inne i ett slags krishanteringsfas; det måste understrykas.

Anf.  70  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Jag är glad att vår ordförande reste frågan just med tanke på att vi ändå har ett allmänt råd nästa vecka som kanske ändrar sin karaktär lite grann. Därför vill jag vädja om att vi i tid får ut dokument och annat.

Jag tror också att vi kanske kommer att få en annan inriktning på det extra toppmöte som Blair i alla fall hade kallat till. Detta visar mer akut på behovet av att vi ställer gemensamma resurser till förfogande. Det är också där som vi nu riskerar att hamna i ett svenskt gränsdragningsperspektiv.

Mig veterligt är det här första gången som det skulle kunna finnas anledning att använda solidaritetsklausulen, eftersom den finns. Precis som statssekreteraren säger här finns det en anledning till att man hjälper till bilateralt. Men nu har ju EU också en solidaritetsklausul som kan komma att ställa krav på Sverige. Solidaritetsklausulen antogs ju. Den fanns i det konstitutionella fördraget, men den har också antagits separat. Jag vill alltså hävda att vi har ett nytt läge här, där vi har en solidaritetsklausul som är tydlig och förpliktigande medlemsstaterna emellan.

Därför är det viktigt att vi i EU-nämnden har en beredskap att kanske redan under sommaren vara en motpart till Regeringskansliet för det fall det skulle komma förfrågningar som också handlar om ett gränsdragningsperspektiv. Det kan ju bli tal om sådana frågor när man nu ska ställa resurser till förfogande i kampen mot terrorism.

Vi förutsätter att man nästa vecka ska ha en viss beredskap att kunna diskutera det här. Om det blir något aktuellt under sommaren förutsätter jag att man återkommer, framför allt till EU-nämnden.

Anf.  71  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Gunilla Carlsson har alldeles rätt i att den så kallade solidaritetsklausulen har antagits i ett separat beslut. Det faktum att förslaget till fördrag inte har trätt i kraft innebär som sagt var inte att solidaritetsklausulen inte finns. Den finns alltså antagen genom ett särskilt beslut.

Däremot är det inte bara regeringens uppfattning utan en allmän uppfattning i EU-kretsen, inte minst bland dem som försöker tolka EU:s olika uttalanden på ett rättsligt sätt, att innebörden av solidaritetsklausulen är den att den riktar en tydlig uppmaning till medlemsländerna att visa solidaritet. Däremot är det upp till varje medlemsland att självt avgöra på vilket sätt man vill utöva denna solidaritet.

Om solidaritetsklausulen skulle åberopas vad gäller förslag om åtgärder i det här sammanhanget kommer regeringen självfallet att återkomma. Om vi nu också får signaler från ordförandeskapet om att man på något sätt vill ändra inriktningen på det allmänna rådets möte den 18 så har vi ett utmärkt tillfälle att den 15 samråda om det också.

Vi har ännu så länge, av helt naturliga skäl, inte sett några dokument eller konkreta förslag från det brittiska ordförandeskapets sida i det avseendet. Men vi får som sagt var återkomma nästa vecka i ärendet.

Anf.  72  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi får väl betrakta detta som en informationspunkt. Om ingen annan har något att säga ber jag att få tacka statssekreteraren för detta.

Innehållsförteckning

1 §  Ekofin 1

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister PÄR NUDER (s) 1

Anf.  3  VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Finansminister PÄR NUDER (s) 1

Anf.  5  VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf.  6  Finansminister PÄR NUDER (s) 1

Anf.  7  VICE ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Finansminister PÄR NUDER (s) 2

Anf.  9  VICE ORDFÖRANDEN 2

Anf.  10  Finansminister PÄR NUDER (s) 2

Anf.  11  VICE ORDFÖRANDEN 3

Anf.  12  GUSTAV FRIDOLIN (mp) 3

Anf.  13  KARIN THORBORG (v) 3

Anf.  14  BÖRJE VESTLUND (s) 3

Anf.  15  LENNART HEDQUIST (m) 4

Anf.  16  VICE ORDFÖRANDEN 4

Anf.  17  Finansminister PÄR NUDER (s) 4

Anf.  18  Departementssekreterare KARL BACKÉUS 5

Anf.  19  VICE ORDFÖRANDEN 5

Anf.  20  Finansminister PÄR NUDER (s) 6

Anf.  21  VICE ORDFÖRANDEN 6

Anf.  22  Finansminister PÄR NUDER (s) 6

Anf.  23  VICE ORDFÖRANDEN 6

Anf.  24  Finansminister PÄR NUDER (s) 6

Anf.  25  VICE ORDFÖRANDEN 7

Anf.  26  Finansminister PÄR NUDER (s) 7

Anf.  27  VICE ORDFÖRANDEN 7

Anf.  28  Finansminister PÄR NUDER (s) 7

Anf.  29  VICE ORDFÖRANDEN 7

Anf.  30  Finansminister PÄR NUDER (s) 8

2 §  Ekofin (budget) 9

Anf.  31  VICE ORDFÖRANDEN 9

Anf.  32  Statssekreterare STEN OLSSON 9

Anf.  33  VICE ORDFÖRANDEN 9

Anf.  34  Statssekreterare STEN OLSSON 9

Anf.  35  VICE ORDFÖRANDEN 9

Anf.  36  Statssekreterare STEN OLSSON 10

Anf.  37  VICE ORDFÖRANDEN 12

Anf.  38  Statssekreterare STEN OLSSON 12

Anf.  39  GUSTAV FRIDOLIN (mp) 12

Anf.  40  Statssekreterare STEN OLSSON 12

Anf.  41  LENNART HEDQUIST (m) 12

Anf.  42  Statssekreterare STEN OLSSON 13

Anf.  43  BÖRJE VESTLUND (s) 13

Anf.  44  KARIN THORBORG (v) 13

Anf.  45  Statssekreterare STEN OLSSON 13

Anf.  46  GUSTAV FRIDOLIN (mp) 13

Anf.  47  VICE ORDFÖRANDEN 14

Anf.  48  Statssekreterare STEN OLSSON 14

Anf.  49  VICE ORDFÖRANDEN 14

Anf.  50  Statssekreterare STEN OLSSON (s) 14

Anf.  51  VICE ORDFÖRANDEN 14

Anf.  52  Statssekreterare STEN OLSSON 14

Anf.  53  VICE ORDFÖRANDEN 14

3 §  Europaparlamentets ledamotsstadga 15

Anf.  54  VICE ORDFÖRANDEN 15

Anf.  55  Statssekreterare LARS DANIELSSON 15

Anf.  56  VICE ORDFÖRANDEN 16

Anf.  57  LENNART HEDQUIST (m) 17

Anf.  58  SONIA KARLSSON (s) 17

Anf.  59  LARS LINDBLAD (m) 17

Anf.  60  KARIN THORBORG (v) 18

Anf.  61  GUSTAV FRIDOLIN (mp) 18

Anf.  62  AGNE HANSSON (c) 18

Anf.  63  INGVAR SVENSSON (kd) 18

Anf.  64  Statssekreterare LARS DANIELSSON 18

Anf.  65  LENNART HEDQUIST (m) 19

Anf.  66  VICE ORDFÖRANDEN 19

Anf.  67  Statssekreterare LARS DANIELSSON 19

Anf.  68  VICE ORDFÖRANDEN 20

Anf.  69  Statssekreterare LARS DANIELSSON 20

Anf.  70  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 20

Anf.  71  Statssekreterare LARS DANIELSSON 21

Anf.  72  VICE ORDFÖRANDEN 21