Fredagen den 8 februari 2013

EU-nämndens uppteckningar 2012/13:24

1 §  Europeiska rådet (telefonsammanträde)

Statssekreterare Katarina Areskoug Mascarenhas

Statssekreterare Hans Lindberg

Information och samråd inför möte i Europeiska rådet den 7–8 februari 2013

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag inleder telefonsamrådet med att överlämna ordet till statssekreterarna Katarina Areskoug och Hans Lindberg.

Anf.  2  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Jag hoppas att ni alla har fått den box som kom för en och en halv timme sedan.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Det kan jag bekräfta att vi har fått.

Anf.  4  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Bra. Då ska jag först understryka att det inte på något sätt är några slutbud vi har nu, utan vi ser långa förhandlingar framför oss. Man har förhandlat hela natten, och det här pågår i alla fall hela dagen och kanske hela nästa natt också.

Vi är alltså i början av förhandlingen, så vi ska veta att det jag säger nu kommer att ändra sig väldigt mycket. Vi räknar fortfarande på alla siffror, men det kan ändå vara bra för er att veta de första bedömningarna.

Den största är nivån som har gått ned, trots stora utgiftsrisker som vi såg framför allt på jordbrukspolitiken och på sammanhållningspolitiken. Det var ungefär de nivåerna som vi talade om i natt. Vi ligger på 970 nu att jämföra med 984 som vi hade tidigare.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Jag är ledsen att jag avbryter dig, men vi har lite tekniska problem. Det bryts av lite, och därför har vi väldigt svårt att uppfatta enskilda detaljer i det du säger. Jag vet inte om du har möjlighet att påverka din telefonförbindelse på något sätt.

Anf.  6  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Så här: Totalnivån ligger alltså på 970 att jämföra med ungefär 984 som vi hade tidigare. Vi går alltså ned betydligt i åtaganden.

Med betalningarna är det fortfarande oklart. Det har vi inte fått några papper på, men som jag sade i natt ligger det kvar på ungefär 910. Det är, som jag också sade i natt, till följd av att vi tillsammans med Storbritannien, Danmark och Holland har försökt hålla emot de stora utgiftsökningar som vi har sett.

Sedan har det skett omfördelningar inom och mellan kategorierna. Där ser vi att det har skett en ökad tilldelning till sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken, så profilen har ändrats lite grann. Det viktigaste är som sagt att totalen har gått ned och inte ökat. Så mycket är klart.

Om vi då först tittar på de svenska återflödena och sedan går över till rabatten. På sammanhållningspolitiken är det i stort sett oförändrat. På glesheten ligger vi kvar på 30 euro per capita. Vi förstår att LBU:n inte ser bra ut; vi kommer alltså inte att få den tilldelning vi vill ha men vi vet inte exakt ännu hur det kommer att fördelas.

Vad gäller rabatten har vi den bästa nyheten, för där är vi nu tillbaka i det gamla rabattsystemet. Vi har alltså fått tillbaka den svenska rabatten på den brittiska rabatten. Vi har fått tillbaka vår momsrabatt med den justeringen att vi ju hade en reduktion tidigare från 0,3 till 0,1. Den reduktionen är nu mindre, från 0,3 till 0,15. Sedan har vi fått en klumpsumma på 160 miljoner euro.

Det är alltså stora förbättringar jämfört med det vi hade i 22-november-förslaget.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Katarina, vi hade lite svårt att förstå. Du talade om en rabatt på Storbritanniens rabatt, och sedan talade du även om momsrabatten. Kan du säga vad det totala blev i den svenska rabatten?

Anf.  8  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Jag vet inte riktigt exakta belopp, men det är en substantiell förbättring. Vi är inte helt färdigräknade ännu, men det ligger klart bättre än vad vi hade tidigare.

Bara för att repetera vad jag sade innan: Rabatten på den brittiska rabatten har vi kvar. Vi har momskomponenten kvar, och vi har fått en klumpsumma. Det är det bästa vi kan säga nu. Vi får återkomma under förmiddagen med bättre beräkningar.

När det gäller det sista, avgiften, blir den betydligt bättre än 36 som var det vi hade i 22-november-förslaget. Där låg vi tidigare, men på grund av att rabatten förbättras så mycket kommer avgiften att bli betydligt bättre än 36. Också där får vi återkomma med exakta beräkningar när vi vet hur rabatten slår fullt ut.

Jag ska bara säga att det inte är säkert att det här förslaget överlever så länge, men så här långt ska vi i alla fall vara väldigt nöjda med att rabatten har förbättrats.

Jag ger ordet till Hans Lindberg när det gäller egna medel.

Anf.  9  Statssekreterare HANS LINDBERG:

På det hela taget tycker jag att skrivningarna om egna medel är tillfredsställande. Det sker ingen egentlig överföring av skattekompetens från till exempel Sverige. Det finns två punkter som vi haft uppe till diskussion tidigare med nämnden; det gäller FTT:n och momsen.

I det här utkastet till förslag står det inte längre att FTT bör utgöra nya medel. Eller så bjuder man in medlemsländerna som ska bilda det vidare samarbetet att studera hur ett sådant system skulle kunna se ut. Det innebär helt enkelt att man passar den frågan på framtiden, så det är ingenting som vi tar ställning till nu.

En annan viktig punkt som jag själv tyckte var väldigt allvarlig i det förslag som fanns från den 22 november var att man skulle reglera uttagsskattesatserna i momsen i en förordning som i sin tur innebar att det bara skulle behövas kvalificerad majoritet för att ändra dem. Den paragrafen är nu modifierad på ett sådant sätt att det inte kan bli på det sättet. Därför får man heller ingen överföring av spetskompetens.

Med andra ord har de saker som vi har haft problem med, egna medel, slipats av och egentligen skjutits på framtiden. Men det finns som sagt skäl att bevaka dem i kommande förhandlingar och se om de dyker upp igen så småningom.

Har Katarina något avslutande?

Anf.  10  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Nej, jag tror att vi är klara där.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi så långt. Först på talarlistan är Bo Bernhardsson.

Anf.  12  BO BERNHARDSSON (S):

Jag tyckte att jag såg någonting i den nya boxen, som jag tittade hastigt på, nämligen att rabatten definitivt upphör efter den här periodens utgång. Men jag kan ha sett fel.

Anf.  13  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Det är ingenting som vi tolkar så. Det står ”for the period 2014–2020 only”, men det är ju bara den perioden vi förhandlar om, så det är inget konstigt med det.

Anf.  14  BO BERNHARDSSON (S):

Det kunde tolkas som om det var deadline.

Anf.  15  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Nej, hela boxen gäller den här perioden, så det är normalt att det står så.

Anf.  16  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag hade en fråga tidigare just om Martin Schulz kommentar om att Europaparlamentet inte kommer att ställa upp på det här. Innebär det att han är med i förhandlingarna nu och att det kan ändras under den här helgen?

Anf.  17  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Det där sade han 20.30 i går kväll när vi började mötet. Då hade vi inte ens börjat förhandla, så jag ser det mer som en markering från Europaparlamentet att de tänker ställa krav.

Han sade det innan han visste var vi skulle landa någonstans, så jag tror att det är en öppen fråga. De kommer nog att återkomma med ställningstaganden när vi är klara. Men det är naturligtvis en liten maktdemonstration att parlamentet är viktigt.

Anf.  18  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Bra, då vet jag.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Om ingen annan önskar fråga någonting så har jag en fråga.

Katarina Areskoug sade i sitt inledande anförande att det var osäkert hur länge det här förslaget nu skulle leva. Min fråga blir då givetvis: Om det här förslaget faller, i vilken riktning bedömer ni att nästa förslag kommer att vara? Kommer det att vara ytterligare i vårt härad, eller kommer det att röra sig bort från de svenska synpunkterna?

Anf.  20  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Det är jättesvårt att säga eftersom de precis har fått boxen och vi inte har fått någon återrapportering från de diskussionerna. Därför är det nog bäst att inte spekulera.

Det är dock helt klart att alla 27 nu kommer att gå igenom sina nationella positioner. Det blir nog ordentligt med tryck, men jag har svårt att säga åt vilket håll det går.

Anf.  21  MARIE GRANLUND (S):

Bo Bernhardsson kom med en specifik fråga. Det här är ett medskick, och det är väl ingen nyhet: Fortsätt att slåss för den svenska rabatten.

Det vore också tacksamt om vi kunde få någon form av beräkningsunderlag, som Katarina Areskoug själv antydde, under förmiddagen. Det vore finemang.

Landsbygdsutveckling är också en sådan fråga som självklart är väldigt viktig som en del i att modernisera jordbrukspolitiken.

Anf.  22  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Vi lovar att återkomma så fort vi har lite mer specifika beräkningar.

Anf.  23  BO BERNHARDSSON (S):

Jag känner mig lite generad över frågan – jag får skylla på för lite sömn om det skulle vara alldeles missuppfattat – men enligt min minnesbild brukar ju betalningarna vara större än åtagandena, därför att det i betalningar också ligger gamla åtaganden. Men här är det tvärtom.

Anf.  24  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Det brukar vara så att betalningarna är mindre än åtagandena, men Bo Bernhardsson har rätt såtillvida att vi sedan får tampas också med betalningarna från förra perioden. Dem ser vi inte i den här boxen, utan de kommer sedan att läggas till de 910, nivån som vi är på.

Det är därför vi alltid har argumenterat för en så låg betalningsnivå som möjligt, för sedan drabbas vi av de eftersläpande betalningarna.

Anf.  25  BO BERNHARDSSON (S):

Det innebär, om jag förstår det rätt, att detta är betalningar som syftar på de åtaganden man gör nu. Då bygger man väl på skuldberget, eller?

Anf.  26  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Ja, så blir det. Nu har vi betalningar på 910. Det är en rejäl minskning av budgeten eftersom vi har fått ned åtagandenivån som nu blir lägre än vi har innevarande period. För britternas del har man sagt att betalningarna måste tryckas ned så mycket som möjligt, och man har tryckt ned dem till 910. Gapet mellan åtaganden och betalningarna är ungefär 5 procent.

Sedan är det rätt att till 910-nivån, som vi kommer överens om här, kommer de gamla betalningarna som släpar efter från föregående period att läggas. Det görs i årsbudgetförhandlingarna.

Anf.  27  EVA-LENA JANSSON (S):

Jag vill ställa en fråga utifrån det som cirkulerar i medierna om rabatten kopplad till nedsättningen av momsinkomsterna som Sverige ska betala. Jag uppfattade inte hur Katarina Areskoug kommenterade det. Kan hon göra det igen?

Anf.  28  PYRY NIEMI (S):

Ordförande! Jag ser att landsbygdsutvecklingsprogrammet och fördelningen mellan pelare 1 och pelare 2 kommer att bestå, och jag ser med viss oro att LBU kommer att tappa ytterligare med tanke på att man får göra procentuella förändringar under den här åtagandeperioden. Det är viktigt att ni är fortsatt observanta på det, precis som Marie Granlund påtalade.

Anf.  29  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

När det gäller rabatten tog man i förslaget den 22 november helt bort vår momskomponent och den svenska rabatten på den brittiska rabatten, och så hade vi bara en klumpsumma kvar. Nu har man, vilket är väldigt positivt, återinfört den tidigare strukturen. Vi har kvar den brittiska rabatten, och vi får också en rabatt på momskomponenten, dock inte en så bra rabatt på momskomponenten som vi hade tidigare då vi hade en nedsättning på 0,3 till 0,1. Nu blir det 0,15, och så får vi en klumpsumma.

Det är en substantiell förbättring på den svenska rabatten, men vi håller på att räkna på exakt vad den betyder och också vad den betyder för avgiften.

Anf.  30  Statssekreterare HANS LINDBERG:

Man ska också komma ihåg att avgiften är rörlig materia beroende på att rabatterna säkerligen kommer att förändras lite fram och tillbaka för andra länder i de kommande förhandlingarna. Det påverkar i sin tur vår avgift. Vi kommer att följa det här fortlöpande och räkna på det.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Har Pyry Niemis fråga fått svar?

Anf.  32  PYRY NIEMI (S):

Nej. Jag vill påtala att under punkterna för landsbygdsutveckling, punkterna 69, 70 och så vidare, står det fortfarande att man kan fördela pengar mellan pelarna. Det kan misstänkas betyda att direktbetalningarna kommer att kvarstå någorlunda vid nuvarande nivåer i stället för det som anges i själva beloppsgränserna i statistiken. Det är viktigt att regeringen är observant på det. Det är ganska tekniskt, men det är rätt stora belopp som kan fördelas, vilket kommer att leda till att direktbetalningarna består.

Anf.  33  Statssekreterare HANS LINDBERG:

Det är någonting som vi också har observerat.

Anf.  34  PYRY NIEMI (S):

Bra.

Anf.  35  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Jag uppfattade inte exakt siffrorna när det gällde återflödena och hur de förändras jämfört med hur det är i dag.

Anf.  36  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

För sammanhållningspolitiken är det i stort sett oförändrat jämfört med den 22 november vad gäller gleshetsstödet, till exempel de 30 euro per capita. Däremot är det inte klart ännu vad gäller landsbygdsutvecklingen. Vi hör ryktesvägen att det ser ut som att vi får en försämring, men vi vet inte riktigt ännu hur den tilldelningen ska se ut. Där får vi helt enkelt återkomma.

Anf.  37  JOHNNY SKALIN (SD):

Som jag uppfattar det här förslaget ökar 1 D, sammanhållningspolitiken, med 4–5 miljarder och rabatten ligger, trots momsrabattskillnaden, långt ifrån vårt tidigare rabattsystem där vi hade ungefär 5 miljarder i återflöde.

Det innebär alltså att vi i nuvarande läge kommer att betala väsentligt mer för vårt EU-medlemskap. Hur kommer regeringen att hantera den situationen? Kommer man att försöka trycka tillbaka förhandlingen på något sätt så att Sverige inte behöver betala så mycket mer pengar som jag uppfattar att vi kommer att göra för vårt svenska EU-medlemskap?

Anf.  38  PER ÅSLING (C):

Med bäring på nettokostnaderna har vi från Centerpartiets sida prioriterat återflöde framför rabatter. Nu har både Katarina Areskoug och Hans Lindberg direkt och indirekt kommenterat landsbygdsprogrammet, och det har dessutom ställts frågor om det sedan jag begärde ordet. Vad jag förstår finns det inte så mycket att säga, men jag vill å det allra skarpaste göra medskicket att det är viktigt att ha fokus på landsbygdsprogrammet. Det är angeläget för Sverige och har under nuvarande period bidragit ordentligt till att vi fått upp återflödet och därmed nettokostnaden.

Anf.  39  Statssekreterare HANS LINDBERG:

Som Katarina Areskoug nämnde inledningsvis är vår bedömning att vi hamnar betydligt under de 36 miljarderna som vi nämnde i vår tidigare presentation för EU-nämnden. Det är inte fråga om en väsentligt högre avgift än tidigare.

Vi får se hur förhandlingarna landar i slutändan, men betydligt under 36 miljarder talar vi om i alla fall.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Ingen ytterligare begär ordet, och jag har då för avsikt att konkludera. Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga, men jag har också noterat medskick från Socialdemokraterna gällande LBU och svensk rabatt och från Centerpartiet gällande LBU.

Med det återstår för oss bara att tacka så mycket. Vi undrar naturligtvis när nästa mötestidpunkt kan tänkas vara lämplig.

Anf.  41  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Det är jättesvårt att säga, för nu har förhandlingarna precis börjat rörande den här boxen. Det kommer nog att ta ganska rejält med tid, tror jag, innan man går vidare till nästa fas. Vi kan väl hålla dig, Allan, underrättad under dagen och samråda om när vi ska ha nästa avstämning.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Så kan vi göra. Jag förstår att det är mycket som är osäkert just nu. Jag antar att ni nu vet att vi är intresserade av att så fort som möjligt få ta del av alla nya papper som kommer.

Anf.  43  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Absolut, det får ni på en gång.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Särskilt de som handlar om rabatterna, säger Marie Granlund här. Tack så mycket så länge och lycka till!

Med det avslutar vi detta extra samråd med EU-nämnden.

Innehållsförteckning

1 §  Europeiska rådet (telefonsammanträde) 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  6  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 2

Anf.  9  Statssekreterare HANS LINDBERG 3

Anf.  10  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 3

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  12  BO BERNHARDSSON (S) 3

Anf.  13  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 3

Anf.  14  BO BERNHARDSSON (S) 3

Anf.  15  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 3

Anf.  16  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 4

Anf.  17  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 4

Anf.  18  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 4

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  20  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 4

Anf.  21  MARIE GRANLUND (S) 4

Anf.  22  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 4

Anf.  23  BO BERNHARDSSON (S) 5

Anf.  24  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 5

Anf.  25  BO BERNHARDSSON (S) 5

Anf.  26  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 5

Anf.  27  EVA-LENA JANSSON (S) 5

Anf.  28  PYRY NIEMI (S) 5

Anf.  29  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 5

Anf.  30  Statssekreterare HANS LINDBERG 6

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  32  PYRY NIEMI (S) 6

Anf.  33  Statssekreterare HANS LINDBERG 6

Anf.  34  PYRY NIEMI (S) 6

Anf.  35  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 6

Anf.  36  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 6

Anf.  37  JOHNNY SKALIN (SD) 6

Anf.  38  PER ÅSLING (C) 7

Anf.  39  Statssekreterare HANS LINDBERG 7

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  41  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 7

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  43  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS 7

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 8