1 § Allmänna frågor och yttre förbindelser

Utrikesminister Carl Bildt

Statssekreterare Håkan Jonsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 13 och 14 november 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 11 och 12 december 2006

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar utrikesminister Carl Bildt och statssekreterare Håkan Jonsson med medarbetare hjärtligt välkomna hit.

Först har vi en återrapport från mötet den 13 och 14 november.

Anf. 2 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Vi hade framför allt på lunchen en rätt omfattande diskussion om utvidgningsproblematiken. Det var det dominerande samtalsämnet. Vi återkommer till den substansmaterian när vi kommer till det vid detta sammanträde.

Därefter hade vi en kort avstämning av vissa saker vad gäller fredsprocessen eller frånvaron av en fredsprocess i Mellersta Östern.

Därefter fladdrade frågan om den europeiska investeringsbanken förbi i sedvanlig ordning, något som vi tidigare har diskuterat i nämnden. Vi utrikesministrar betraktar det som en fråga för Ekofinrådet, men kommissionen vill gärna att den ska tas upp i utrikesministerkretsen. Det gör de åtskilliga försök med som misslyckas varje gång, även denna.

Iran diskuterades mycket kort, med samma inriktning som den jag tror att det kommer att bli på måndag, det vill säga att frågan för ögonblicket ligger hos FN:s säkerhetsråd. Så länge den ligger där finns det ingen anledning för oss att göra något mer aktivt.

Ungefär så skulle jag vilja sammanfatta återrapporteringen utöver det som ni redan har fått skriftligt.

Anf. 3 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Herr ordförande! Jag vill bara lägga till att parallellt med att Carl Bildt och utrikesministrarna åt lunch åt även Cecilia Malmström och Europaministrarna lunch och pratade om öppenhet och kommunikation.

Kommunikationen rörde plan D och de redan kända åsikterna att sådana kommunikationsplaner från Bryssel inte får skriva medlemsstaterna på näsan hur vi själva väljer att i tonläge och i sak kommunicera med våra medborgare.

Öppenhetspunkten gällde det så kallade junibeslutet, som innebär att det finländska ordförandeskapet har tillämpat en ganska långtgående öppenhet i rådet, och det fick allmänt stöd. Ingen motsatte sig det.

Anf. 4 ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare i agendan. A-punktslistan tar vi sist.

Punkt nr 3 är Resolutioner, yttranden och beslut antagna och så vidare.

Anf. 5 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Det är en standardpunkt som innebär att man tar ad notam det som Europaparlamentet har gjort.

Anf. 6 ORDFÖRANDEN:

Då går vi över till punkt 4, Rådets 18-månadersprogram för januari 2007–juni 2008.

Anf. 7 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Herr ordförande! Det är en nyordning att man försöker samordna och få lite mer långsiktighet i rådets arbete genom att tre ordförandeskap går ihop om ett gemensamt program. Det blir ett 18-månadersprogram. De tre länder som nu skriver ett program tillsammans är Tyskland, Portugal och Slovenien. Därefter blir det vår tur. Om 18 månader kommer vi att sitta här och diskutera ett 18-månadersprogram för de tre länderna Frankrike, Tjeckien och Sverige.

Vi som ingår i nästkommande trojka har också erbjudits möjligheten att i förväg titta lite grann på papperet från Tyskland, Portugal och Slovenien. Vi har också kommit med ett par synpunkter, framför allt på den strategiska, övergripande delen. De har tagits väl om hand i det program som ligger framför nämnden.

Anf. 8 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Här gäller det att vara strategisk. Har man från regeringens sida kommit någon vart när det gäller vad Sverige ska ha som ledmotiv under ordförandeskapet?

Anf. 9 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Det är inte föremål för diskussion i allmänna rådet nu på måndag, men frågan är berättigad.

Det finns tre saker som vi måste vara noga med inför vårt ordförandeskap om några år.

Det första är att tänka strategiskt, precis som Susanne Eberstein påpekar, och fundera över vilka sakfrågor som vi själva har intresse av att föra upp på agendan och plantera redan nu och vilka frågor vi kan se som ligger i pipeline från omvärlden. Vad kommer att ligga i vårt knä, vare sig vi vill det eller inte?

Det andra man ska göra inför ett ordförandeskap är att förbereda sig protokollärt och praktiskt – alla de möten som ska hållas i Sverige. Det är en jätteapparat.

Det tredje man ska förbereda sig för är att se till att de tjänstemän och i viss mån politiker som företräder Sverige får utbildning i test case, där man sitter och diskuterar hur förhandlingarna i rådet går till.

Vi har ju varit vid makten i bara sju, åtta veckor än så länge, men vi har planer för det här i byrålådan. Det kommer att bli en process som det trycks på knappen för ganska snart. Men det tänks redan ute på departementen.

När det gäller vilka frågor det är i sak, är det väldigt långt fram i tiden. Det är för tidigt för mig att svara på det nu. Det är en fråga där det måste vara en väldigt demokratisk process. Alla goda idéer ska tas till vara. Det innebär att huvuddelen, vill jag påstå, av tänkandet där blir en nedifrån-och-upp-process, där det blir utifrån departementen som man föder in till Statsrådsberedningen, snarare än att vi talar om för dem hur de bör tänka.

Anf. 10 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Det är väldigt viktigt att vi från Sverige är ganska eniga i de här frågorna, för då kan vi komma väldigt mycket längre. När statssekreteraren säger att ni har saker i byrålådan blir vi både nyfikna och intresserade, och jag hoppas att vi också får kika in i den lådan snart.

Anf. 11 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Det vi har i byrålådan redan nu är alltså inte färdiga förslag till prioriterade sakfrågor, utan snarare hur proceduren ska se ut i Regeringskansliet. Där uttryckte jag mig oklart.

Anf. 12 ORDFÖRANDEN:

Det där var en informationspunkt.

Vi går vidare till punkt nr 5, Förberedelser inför Europeiska rådet den 14 och 15 december.

Anf. 13 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Allmänna rådet har som uppgift att förbereda Europeiska rådets möten, och det innebär att själva agendan ligger på bordet för ministrarna. Men det är inte så att ministrarna ska föregripa stats- och regeringschefernas diskussion i sak, så det är väl att betrakta halvt som en formaliapunkt att den står här nu.

Det finns ett utkast, och jag tror att ni har det på bordet. Det heter 16096/06 REV 1 och är daterat den 7 december. Det är den senaste version vi har sett av slutsatserna. Någon ny version kommer inte att finnas på bordet, såvitt jag förstår, förrän fredag morgon på plats i Bryssel. Det här är den text som vi alla har att förhålla oss till fram till dess för att fundera över vad det är som ska bli höjdpunkterna på Europeiska rådet.

Anf. 14 KENNETH G FORSLUND (s):

Jag har en fråga utifrån det som jag har läst i regeringens egen kommenterade dagordning. Man pekar på att rubriken 3 har en underrubrik som handlar om energi och EU:s externa energipolitik. Jag undrar om gasledningen Ryssland–Tyskland kommer att behandlas på något sätt där och i så fall vad regeringen har för strategi för en sådan diskussion.

Anf. 15 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Det ligger inte i korten. Över huvud taget rent generellt, om det är kloka frågor ni har i sak, finns det en avstämningstidpunkt också på onsdag med statsministern. Jag skulle vilja hänvisa frågor av karaktären ”Vad kommer Sverige att vilja göra på toppmötet?” till den tidpunkten.

Anf. 16 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Så är det. Jag vill bara lägga till angående gasledningen, men mer retrospektivt, att jag tror inte att det finns någon anknytning till detta i denna diskussion. Däremot är det uppenbart, när man nu går in i handlingarna, att den har behandlats vid tidigare möte med ministerrådet och man har fastslagit att det är ett så kallat TEN-projekt. Det ligger under tidigare egid, så att säga. Den här gasledningen har passerat igenom olika ministerråd och då godkänts som ett transeuropeiskt nätverksprojekt. Men vi förväntar oss inte att den frågan kommer upp på bordet på nytt nu.

Anf. 17 ORDFÖRANDEN:

Vi kan lämna den frågan, och jag konstaterar att det finns stöd för regeringens redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Nästa punkt är nr 6 och handlar om utvidgningen.

Anf. 18 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det är egentligen två delar i detta. Då gäller samma sak där, om man ska vara formell, det vill säga att vi får återkomma till detta vid den EU-nämnd som handlar om Europeiska rådet. Då handlar det om slutsatserna vad gäller den övergripande utvidgningspolitiken. Vad vi kommer att få upp på måndag är utvidgningen i ganska stor utsträckning i övrigt också, vad gäller Turkiet och översynsrapporterna.

Jag vet inte om ordföranden vill att jag ska ta det nu. Det är kanske lika bra det.

Anf. 19 ORDFÖRANDEN:

Vi är alltså på punkt nr 6 under Allmänna frågor – om utvidgningen.

Anf. 20 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det är bra. Utmärkt.

Jag noterar att vi har två utvidgningsdiskussioner. Den ena är den stora, den principiella, och den kommer på Europeiska rådet. Vi återkommer till den i EU-nämnden med statsministern inför det. Det är sedan den mer omedelbara. Avsikten var att det inte skulle bli så mycket, det vill säga bara att notera den process som är på gång, men sedan har det blivit en relativt betydande diskussion angående framför allt hanteringen av Turkiet. Jag förväntar mig att det kommer att bli den dominerande frågeställningen på mötet på måndag.

Nämnden är väl förtrogen med bakgrunden: beslutet den 3 oktober förra året att inleda medlemskapsförhandlingarna, den olösta Cypernfrågan sedan april 2004 och misslyckandet där, Ankaraprotokollet och kravet på att man skulle implementera tullunionen, de åtaganden som gjordes från den europeiska unionens sida 2004 att underlätta eller något minska isoleringen av norra Cypern och den problematiska situation som detta har lett till.

Det är föga förvånande att vi hamnar i den situationen att Turkiet inte alls har implementerat Ankaraprotokollet. Det är föga förvånande, tycker jag, att kommissionen därmed har föreslagit vissa åtgärder som ska ha konsekvenser för de fortsatta medlemskapsförhandlingarna.

Det som inträffade i den här frågan var att det finska ordförandeskapet, som jag redogjorde för synnerligen summariskt förra gången, gjorde ett försök att hitta en lösning. De förhandlingarna kom till ett relativt plötsligt slut i samband med föregående helg – tiden går relativt snabbt – i Helsingfors och Tammerfors när det finska ordförandeskapet plötsligt på måndagen sade att de inte såg förutsättningarna för att driva detta vidare. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Men i och med att det finska ordförandeskapet sade att plan A, som vi säger i de här sammanhangen, var avslutad övergick det omedelbart på plan B.

Vi har företrätt ståndpunkten att man då skulle suspendera förhandlingarna i de kapitel som rör tullunionen. Det är tre kapitel som är omedelbart relaterade till tullunionen. Men det som inträffade var att kommissionen snabbare än vad de hade sagt – de sade att de skulle göra detta den 6 december, och de beslutade att göra det omedelbart; det fanns en del politiska avvägningar bakom detta – lade fram ett förslag där man suspenderade åtta kapitel. Vad man dessutom lade till var ett antal andra saker, det vill säga att förhandlingarna skulle fortsätta i de andra kapitlen. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Man lade dessutom till en punkt nr 6, om jag inte missminner mig, där man erinrade om Cypernproblematiken och erinrade om betydelsen av en FN-process.

Kring detta har sedan de diplomatiska kvarnarna malt för högvarv under de senaste dygnen, och fortsätter att göra så.

Jag var själv nere i Ankara för två tre dagar sedan och hade utförliga diskussioner med den turkiska regeringen. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Vi hade konstruktiva diskussioner med den turkiske Europaministern, den turkiske utrikesministern och den turkiske premiärministern för att försöka få dem att se att det strategiska perspektivet dock är att den här processen måste fortsätta och att även om de nås av en del missljud i den europeiska debatten är det i allt väsentligt så att den överväldigande majoriteten av medlemsstaterna vill att denna process ska fortsätta.

Det är där vi är. Det här får vi väl belägga med sekretess intill dess vi vet hur det utfaller.

Det diskuterades då att de skulle presentera ett förslag till det finska ordförandeskapet. Vi har nåtts av information om att ett förslag, med utgångspunkt också i de diskussioner som vi hade i Ankara och de diskussioner som de fört med åtminstone en och möjligtvis två andra medlemsstater, resulterade i att de i går började diskutera och cirkulera tankar på att öppna upp en hamn och öppna upp en flygplats, i förväntan om att detta också ska leda till att EU är mer positivt till att öppna upp på norra Cypern och att detta skulle kunna leda till en viss minskad låsning i frågan.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Ungefär så här förhåller det sig. Vi vet alltså inte riktigt hur det kommer att gå. Det kommer att bli den dominerande frågan på måndag. Det finska ordförandeskapets ambition är självfallet att vi ska komma till ett avslut i frågan på måndagen. Det är också kommissionens ambition. Vi hade Javier Solana här i går och koordinerade lite med honom, och det är också hans tydliga ambition att så ska vara fallet. Om detta kommer att lyckas återstår att se. Annars går frågan vidare till Europeiska rådets möte och blir i så fall sannolikt den enstaka dominerande frågan där.

Den svenska inställningen – vi har diskuterat det tidigare här i nämnden – är synnerligen klar. Jag har sagt det tidigare, att det är en ynnest att vara svensk utrikesminister i en situation där man har så stark uppbackning för den position som finns principiellt i den här frågan från svensk utgångspunkt. Det har gjort det möjligt för oss att hålla en hög profil när det gäller att mobilisera stöd från de andra medlemsstaterna, den ibland relativt tysta majoritet som finns inom EU-kretsen för den här linjen.

Anf. 21 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Ja, det här var ju en kommentar. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Jag undrar, svenska regeringen och utrikesministern, om det inte är dags att agera mer tydligt och vilka planer som finns för det.

Anf. 22 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag tror att det är relativt få av de europeiska regeringarna som inte har uppfattat att vi har agerat synnerligen tydligt både vad gäller offentliga uttalanden i artiklar i den internationella pressen och uttalanden i de internationella nyhetsbyråerna och vad gäller direkta kontakter med de olika utrikesförvaltningarna och utrikesministrarna.

Jag var, som sagt, i Ankara. Resultaten av de samtalen har satt en del avtryck i politiken från olika länder. Vi har haft kontakter med en hel del av de centraleuropeiska länderna, och vi har haft kontakter och koordinerar eventuellt vissa saker med britterna för ögonblicket. Statssekreterare Clase är i Berlin as we speak bland annat i detta ärende, så vi har en rätt hög aktivitetsnivå i denna fråga. Det kan jag försäkra. Olof Skoog påpekar här att vi i tisdags skickade en instruktion till alla våra ambassadörer för att uppvakta på högsta möjliga nivå.

Anf. 23 CARL B HAMILTON (fp):

Den här diskussionen blir väldigt mycket en diskussion om Turkiet, om vad Turkiet gör och inte gör. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

För inte så länge sedan var jag själv på Cypern. Det är liksom ett one issue country. De har bara en inrikespolitisk och utrikespolitisk fråga, nämligen den om Cypern och Turkiet.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Jag tycker att det är värt att nämna det vid ett sådant här tillfälle och också att ta upp frågan om hur man kan öka pressen på Cypern att delta på ett mer konstruktivt sätt, eller över huvud taget på ett konstruktivt sätt, i denna FN-process>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf. 24 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag håller helt med om detta. Vi kan väl se den frågeställningen i två tidsperspektiv, först då det omedelbara inför ställningstagandena nu.

Jag hade en artikel i Herald Tribune för, tror jag, någon eller några veckor sedan där jag uttryckte mig rätt explicit på just den där punkten. Att detta togs upp hade betydande effekter både på den cypriotiska regeringen och, delvis, på debattklimatet. Därefter har vi verkat för att det ska in tydliga texter om just detta i konklusionerna nu.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

I det något längre perspektivet – det något längre perspektivet är några månader framåt – handlar det om att ge ett stöd till FN-processen. Under generalsekreterare Gambari har det varit en brevväxling med parterna om att sätta i gång så kallade tekniska kommittéer. Vi har i FN i New York framfört att vi tycker att det är angeläget att man går framåt så snabbt som möjligt.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf. 25 CARL B HAMILTON (fp):

Vad jag nu vill säga är mer en kommentar. Jag håller med om det som Carl Bildt här säger. I det något längre perspektivet kommer man naturligtvis till en punkt om de här förhandlingarna lyckas. Man kan aldrig ha trupper som står mellan två medlemsländer i Europeiska unionen, mellan Turkiet och Cypern.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf. 26 Utrikesminister CARL BILDT (m):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf. 27 KERSTIN LUNDGREN (c):

Det rör just Cypernfrågan. Detta med den längre sikt som utrikesministern redogjorde för tycker jag låter lovvärt eftersom det är angeläget att vi inom EU:s krets, om än inte i EU-institutionerna, är aktiva för att försöka hitta lösningar. Det gäller då att inte bara se FN-sidan utan också göra hemläxan.

Anf. 28 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag håller med om det.

Anf. 29 KENNETH G FORSLUND (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Själva frågeställningen gäller de frusna förhandlingskapitlen med Turkiet, åtta just nu. Regeringens ståndpunkt är att försöka begränsa dem till tre, vilket verkar rimligt att försöka uppnå. Men är det möjligt att komma dit, eller får vi vara inställda på att bästa möjliga utfall just nu är att lyckas begränsa det till att det bara är de åtta kapitel som just nu är frusna som fortsätter att vara frusna – detta i stället för att vi ska hamna i en situation där hela förhandlingsarbetet går i stå?

Anf. 30 Utrikesminister CARL BILDT (m):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Om det finns förutsättningar för att det blir mindre än åtta återstår att se. Det är möjligt att det hamnar på åtta. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Man kan sammanfatta detta med att det handlar om att se till att anslutningsprocessen med Turkiet fortsätter.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf. 31 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till punkten om yttre förbindelser.

Anf. 32 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Får jag, herr ordförande, för ordningens skull bara säga att det finns texter angående Bulgarien, Rumänien och Kroatien. Men jag utgår från att de är okontroversiella.

Anf. 33 ORDFÖRANDEN:

Det finns tydligen inga frågor om det, så vi går vidare till punkten om förbindelserna med västra Balkan.

Anf. 34 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det här är en annan punkt där vi kommer att få en diskussion. Jag utgår från att nämnden har tittat på texterna som de nu ligger.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Utrikesministern nämnde ett brev från Prodi, men det har, vad vi vet, inte kommit nämnden till handa. Det är kanske på väg.

Anf. 36 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Ja, om det inte är på väg så kommer det nu att vara på väg.

Anf. 37 CARL B HAMILTON (fp):

Med Javier Solana i går kom den här frågan upp med anledning av en fråga av Alf Svensson. Då lade han väldigt stor vikt vid Rysslands agerande eller uttalande visavi Serbien. Kan EU-länderna locka Ryssland att inta en konstruktiv hållning här?

Anf. 38 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Då är vi nog inne på Kosovomaterian, misstänker jag, eller hur? Jag kan nämna att vi åtminstone från svensk sida har försökt stimulera en diskussion som mer fokuserar på de utmaningar vi står inför när det gäller att implementera någon typ av icke-överenskommelse om Kosovo. Det är klart att ju mindre ”icke” man har i icke-överenskommelsen desto bättre blir det med implementeringsmöjligheterna. Och i det sammanhanget har Ryssland en roll att spela. Den rollen har de i två hänseenden. De har den i säkerhetsrådet. Efter det att Ahtisaari har levererat sin rapport kommer nämligen frågan de facto att hamna i säkerhetsrådet, och där sitter Ryssland. Det kommer att bli en förhandling.

I det andra hänseendet har de möjligtvis en roll genom den interaktion som kan finnas mellan den ryska och den serbiska politiska miljön. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Men vi har då verkat för att vi ska få mer av en diskussion inom EU-kretsen. Efter det att vi fått en säkerhetsrådsresolution – när detta nu kan inträffa, för jag tror inte att det kommer att inträffa dagen efter, för att uttrycka saken med stor försiktighet – kommer ju väldigt mycket av ansvaret för den faktiska implementeringen av detta att ligga på den europeiska unionen. Och vi måste vara förberedda på detta både finansiellt och personellt och politiskt i olika hänseenden. Det kommer att bli en mycket krävande uppgift, >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf. 39 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går över till punkt nr 3, Fredsprocessen i Mellanöstern.

Anf. 40 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Ja, här kommer vi att ha en allmän diskussion. Låt mig nämna för nämndens ledamöter att vi hade ett möte i måndags förra veckan – det var det väl? – eller någonting sådant i den så kallade Barcelonaprocessen. Det var då Barcelonaprocessens utrikesministrar som möttes i Tammerfors. Och vi hade en middagsdiskussion om Barcelonaprocessen som huvudsakligen kom att handla om fredsprocessen i Mellersta Östern eller frånvaron av en sådan. Det var väl en av de mest intressanta och konstruktiva sådana diskussioner som åtskilliga hade varit med om. Mötet kom att påverkas lite stämningsmässigt av att det just hade blivit vapenvila i Gaza. Vi hade fått den israeliska premiärministern Olmerts tal tidigare på dagen. Och det var då lite positiva signaler om förutsättningarna för att få en palestinsk samlingsregering. Jag hade också i det sammanhanget en del bilaterala kontakter som var av intressant karaktär.

Det som har inträffat sedan dess är att vapenvilan fortfarande i allt väsentligt håller. Javier Solana har varit i regionen ytterligare en gång. Vi har dessutom fått, vilket ju tillhör den yttre bilden, i Washington, den så kallade Bakerrapporten av Iraq Study Group, som ju rekommenderar ett starkt förstärkt amerikanskt engagemang för att få i gång en fredsprocess. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Kring detta kommer vi att fortsätta att diskutera på måndag. Man kan väl säga att det handlar rätt mycket om frågan: Kan vi hitta en nisch för ett starkare europeiskt engagemang för att få i gång en sådan här fredsprocess? Det påverkas rätt mycket, på ett eller annat sätt, av vad amerikanerna kommer att göra under de kommande veckorna som ett resultat av Bakerrapporten och självfallet också av den politiska miljön både i Israel och i Palestina. Den senaste rapporteringen som vi har vad gäller ansträngningarna för att få till stånd en palestinsk samlingsregering är ju negativ. De förhandlingarna har gått i baklås. Det är inte sagt att sista ordet därmed är sagt, men för ögonblicket ser det relativt mörkt ut. Det återstår att se hur den israeliska regeringen kommer att formulera sin politik. Premiärminister Olmerts tal tyckte jag var mycket konstruktivt i hela sin ansats>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf. 41 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg inför den fortsatta diskussionen i den här frågan.

Då har vi nästa ärende som är ärende 4 och handlar om Iran.

Anf. 42 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Herr ordförande! Den punkten tror jag dessvärre inte blir så intressant av den enkla anledningen att frågan fortfarande ligger i säkerhetsrådet, ungefär som det var vid det tidigare rådsmötet. Vi vet i formell mening inte när den kommer ut ur säkerhetsrådet. Det har varit kontakter, har vi noterat, mellan de olika aktörerna i säkerhetsrådet under de senaste dagarna. Men vi vet inte vad som kommer ut av detta. Intill dess att vi vet vad som kommer ut ur säkerhetsrådet är det inte så meningsfullt. Vid en eller annan tidpunkt finns det väl anledning att föra en mer strategisk diskussion inom EU-kretsen om hur vi ska hantera frågan, efter säkerhetsrådets beslut om eventuella sanktioner.

Jag förutser en mycket kort diskussion, om ens någon, skulle jag säga.

Anf. 43 ORDFÖRANDEN:

Då går vi direkt vidare till punkt 5, Afghanistan.

Anf. 44 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Ja, här blir det ju en diskussions- och beslutspunkt>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< Sedan vi samlades senast och diskuterade detta, eller i alla fall berörde det, har det varit en rätt utförlig diskussion, framför allt på Natotoppmötet i Riga, för att se vad man kan göra.

Det finns ett behov av ett ökat EU-engagemang i Afghanistan, framför allt inom rättssektorn. Och en undersökande grupp från EU har varit där som återvänder i dagarna. Vi tillhör också dem som har velat understryka FN:s centrala roll av den enkla anledningen att det behövs en starkare koordination av de samlade civila, politiska och ekonomiska insatserna för att få det här arbetet att fungera. Vi har en löpande diskussion inte minst med de nordiska grannländerna, som också är engagerade i Afghanistan, om hur det samlade engagemanget ska utformas.

Det är väl lite av detta som kommer att återspeglas i diskussionen.

Anf. 45 BODIL CEBALLOS (mp):

Du sade att vi >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<var intresserade av en fördjupad dialog. Vad är det vi är intresserade av? Det framgick inte riktigt tydligt.

Anf. 46 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Nej, det framgick inte alls tydligt. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Vi har också varit intresserade av den diskussionen. Så skulle jag ha formulerat mig.

Sedan har vi, som jag nämnde, en mer fördjupad diskussion inom den nordiska kretsen. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Men det handlar väldigt mycket om att försöka stärka den politiska och ekonomiska samordningen och rollen i den samlade Afghanistaninsatsen.

Sedan är de militära frågorna och säkerhetsfrågorna också väldigt viktiga, ska jag säga, men jag har en känsla av att man kanske måste balansera på ett något annorlunda sätt framöver.

Anf. 47 ORDFÖRANDEN:

Det står i våra papper att regeringen välkomnar slutsatserna och stöder ett starkt EU-engagemang. Vi förutsätter att regeringen stöder slutsatserna.

Anf. 48 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Regeringen gör det.

Anf. 49 ORDFÖRANDEN:

Bra. Då finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Då kommer vi till punkt nr 6 som handlar om Kina.

Anf. 50 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Ja, och här är det då lite olika saker. Det är the common position on the code of conduct, som formellt sett inte är detta ärende över huvud taget. Sedan har vi den allmänna Kinapolitiken, och sedan har vi vapenembargot.

Jag tror inte att det föreligger några större meningsskiljaktigheter vad gäller den allmänna Kinapolitiken. Jag tror inte heller att det är några större problem med the common position on the code of conduct, om jag ska gå in på det. Däremot är vapenembargot en känd fråga sedan tidigare.

Den står nu på dagordningen därför att ett land har velat sätta den på dagordningen. De ser då någon förbindelse mellan denna och code of conduct. Vi ser ju inte denna förbindelse över huvud taget. Och vi kommer att upprepa den ståndpunkt som har företrätts tidigare, det vill säga att vi inte ser någon anledning att göra någon förändring av den europeiska unionens politik i detta hänseende. Den är bunden till situationen för mänskliga rättigheter i Kina, delvis i alla fall. Vi har svårt att se att det har inträffat några avgörande förbättringar av denna situation. Den är dessutom bunden, åtminstone i något hänseende, till en transatlantisk diskussion om de strategiska perspektiven i Östasien. Och vi ser kanske inte heller att den strategiska dialogen har förts fram till en sådan punkt att det kan vara någon enighet om den här frågan. Så vi kommer att motsätta oss på denna punkt.

Vad gäller de två andra punkterna, om jag nu tar mig friheten att se dem i ett sammanhang som är mer politiskt än formellt, ser vi mindre problem.

Anf. 51 BODIL CEBALLOS (mp):

Jag har försökt läsa en del av de här handlingarna, men nu fick vi en del på bordet också. Men det handlar om något som jag oroar mig för när det gäller Kina, särskilt när det gäller vår handel med Kina och när vi ser vilka slavliknande förhållanden som arbetstagare i Kina ibland faktiskt lever under. Jag undrar om EU i sina relationer till Kina verkligen trycker på om att vi måste få ett bättre socialt ansvarstagande men också ett miljömässigt ansvarstagande.

Sedan var det några andra saker som jag heller inte riktigt förstod i vilken riktning de gick, så att säga. I arbetsdokumentet KOM(2006)631 står på s. 9, under Andra hinder att ”orimliga hygien- och hälsokrav kan leda till hinder för exporten till Kina, särskilt för jordbruksprodukter.” Vad är det för orimliga hygien- och hälsokrav som man talar om där?

Lite längre ned, under Konkurrensvillkor, står det att ”Kinas politik för miljö, sociala standarder, växelkurser och naturresurser kan snedvrida handeln”. Har ni någon kommentar till detta?

Anf. 52 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det enkla svaret är att vi är emot alla orimliga villkor, men det är ju egentligen inget svar på frågan.

Det som står i dokumentet är en standardformulering. I hastigheten kunde jag inte hitta dokumentet här. Orimliga villkor är per definition alltid orimliga, och vi ska motsätta oss det som är orimligt. Sedan är frågan hur balansgången ser ut mellan vad som är rimliga och orimliga villkor. Det är alltid en känslig balansgång. Jag ska gärna dyka ned i handlingarna så att jag kan ge ett bättre svar. Nu är detta mera handelsministerns område, men i alla fall.

Miljöproblem och arbetsmiljöproblem i Kina är mycket betydande, framför allt miljöproblemen. Alla som har varit där – och jag utgår från att åtskilliga av er har varit där under senare tid – återvänder med ett starkt intryck av hur stora dessa miljöproblem kommer att bli. Det är något vi ska engagera oss i när det gäller dialogen med Kina, när det gäller teknikutbytet och, inte minst, när det gäller den globala energipolitiken. Detta återspeglas kanske delvis i dessa dokument om våra relationer med Kina.

Arbetsvillkor är en klassisk diskussion som förs inom ramen för världshandelsförhandlingarna, Doharundan.

Anf. 53 BODIL CEBALLOS (mp):

Jag funderar på de orimliga hygien- och hälsokraven. Är det de krav som vi själva har satt upp inom EU, är det medlemsländernas eventuellt högre krav eller vems krav är det egentligen som är orimliga?

Anf. 54 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Jag har inte dokumentet framför mig. Det som refereras till är väl krav som kan närma sig protektionism om man ställer för höga krav på det området.

Anf. 55 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Herr ordförande! Jag har en känsla av att Kina kommer att återkomma i diskussionen ett antal gånger under den här mandatperioden. Eftersom vi nu är i inledningen av den skulle jag vilja ställa en mer övergripande fråga om vårt och övriga länders förhållande gentemot Kina.

Historiskt har Kina varit en världsmakt, tekniskt sett. Man har gått tillbaka i någon mån, men man har enligt egen utsago ett mycket uttalat mål om att man 2040 ska ha återtagit världsherraväldet i större eller mindre utsträckning. De rapporter jag får, inte minst från företagare som besöker landet, ger mig en känsla av att man är på väg att lyckas i sin ambition. Jag skulle vilja höra utrikesministerns syn på den många gånger upplevda avvaktande respekt som andra nationer iakttar gentemot Kina. Är den så avvaktande som den ger sken av, eller är man tydligare i sina krav gentemot Kina, inte minst när det gäller mänskliga rättigheter, än vad som framgår utåt? Jag skulle vilja ha en liten kommentar om förhållningssättet gentemot Kina från övriga länders beskickningar.

Anf. 56 CARL B HAMILTON (fp):

Jag kan börja med arbetsdokumentet, om de orimliga villkoren. Rådsslutsatserna ska ju vara baserade på meddelanden från kommissionen. Vi har fått två stycken. Rådsslutsatserna är bättre än dokumentet. Dokumentet från kommissionen är ju väldigt protektionistiskt. Det är närmast merkantilistiskt. Det är ett väldigt piskande av kineserna när det gäller deras export till EU och att de inte riktigt följer världshandelsorganisationens regelverk, och man framhåller att man verkligen måste se till att de gör det. Man säger att de måste främja möjligheterna för EU att exportera och investera i Kina. Sedan för man ett förvirrat resonemang om växelkursen, som man säger är till nackdel för Europa och så vidare.

Det är en obalans här. EU har ju självt varit mycket protektionistiskt gentemot Kina. Därför vore det bättre att ha ett dokument som mer betonade värdet av frihandel med Kina för Europas konsumenter, företag och skattebetalare, i stället för att ganska ensidigt måla ut Kina som den stora skurken i sammanhanget.

Reglerna beträffande till exempel hygien i slakterier – för att ta ett mycket konkret exempel – används alltid som argument. Ryssarna säger att man i Polen har otillräcklig hygien i sina slakterier. Nu säger kineserna att européerna har dålig hygien, eller något liknande som gäller exporten. Och européerna eller EU-kommissionen säger samma sak när det gäller livsmedelsimport från Kina. På den punkten är det nog ett ganska standardmässigt protektionistiskt ställningskrig.

Jag tycker att det vore bra om utrikesministern i stället för att locka Kina med att till exempel häva vapenembargot skulle locka med ökat tillträde till den europeiska marknaden och ökad frihandel. Det är på den vägen som vi ska gå.

När det gäller vapenembargot är frågan varför Finland över huvud taget tar upp denna fråga. Det skulle jag och säkert många andra gärna vilja veta.

Jag uppfattar att utrikesministern säger att Sverige, om frågan skulle ställas på sin spets, är emot att häva vapenembargot, men att utrikesministern bedömer att detta inte kommer att bli aktuellt.

Anf. 57 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Herr ordförande! Jag delar till fullo den syn som Carl B Hamilton ger uttryck för vad gäller handelsförbindelserna. Om vi kunde vara ännu öppnare på den punkten skulle det vara en bättre hävstång i våra samlade förbindelser.

Varför tar då Finland upp det hela? Ja, det är egentligen inte de som har tagit upp frågan, men de har gått med på att den har satts upp på föredragningslistan. Jag har också undrat över detta, men nu finns frågan där. Ett stort medlemsland har velat ha den där, och då får vi ta den diskussionen. Det är inte orimligt; om ett medlemsland insisterar på att den ska tas upp så tas den upp.

Frågan om den allmänna inställningen till Kina kan föra till en rätt lång diskussion. Jag tycker att det dokument som vi nu har innehåller ett antal värdefulla utgångspunkter, inte minst är det – nota bene – mycket tydliga texter om situationen vad gäller mänskliga rättigheter i Kina. Den europeiska unionen svävar inte på målet i texterna här. Jag tycker att det är bra att så är fallet.

Vi ska ha en tydlig linje när det gäller respekten för mänskliga rättigheter i Kina, samtidigt som vi ska ha ett starkt intresse av att medverka till utbyggnaden av de ekonomiska förbindelserna, handelsförbindelserna och ömsesidiga investeringar. Vi tror att detta medverkar till en långsiktig förändring också av samhällssystemet i stort i en rimligare riktning – att Kina blir mer av rättsstat med mer öppenhet och i förlängningen förhoppningsvis utvecklas till en stat med en mer representativ styrelseform än man har för ögonblicket. Om detta blir en snabb eller långsam utveckling återstår att se.

Det är, som påpekas, en mycket stark betoning av den ekonomiska utvecklingen i Kina. Det ingår i den asiatiska återkomsten i den globala ekonomin, som påverkar det mesta just nu. Sedan infinner sig frågan, och den är svår att ha någon bestämd mening om: Är den kinesiska utvecklingsmodellen hållbar – med tanke på de sociala spänningar som byggs upp mellan kustområdena och inlandet och med tanke på de miljöpåfrestningar som kommer i vissa områden och som inte går att ignorera, och kanske också med tanke på de icke alldeles orimliga krav på ett friare debattklimat och så vidare som följer av en gryende medelklass med lite vidare globala perspektiv? Detta återstår att se.

Vi har ett starkt intresse både från Sverige och från den europeiska unionen av att utveckla dialogen med Kina på olika områden. Vi vill utveckla kontakterna men göra det på en mycket fast värderingsgrund. Den kommer också till mycket tydligt uttryck i det här dokumentet.

Anf. 58 ORDFÖRANDEN:

Då tar vi först ärendena allmänna slutsatser och vapenembargo. Jag förutsätter att regeringen stöder Utkast till slutsatser om strategiskt partnerskap enligt det papper som har kommit ut, nr 16104-06. Utrikesministern nickar.

Jag finner alltså att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i de här två ärendena.

Då har vi ärende nr 7, som är Fastställande av gemensamma regler, alltså code of conduct. Utrikesministern har redan varit inne på detta lite. Vill utrikesministern utveckla det lite vidare?

Anf. 59 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag behöver nog inte utveckla detta så mycket. Det är ju en relativt känd materia. Vi tycker att detta i allt väsentligt är bra. Det har förelegat enighet om detta under relativt lång tid. Sedan återstår bara om det kommer att lyckas att få ett beslut om detta. Även om det inte finns några formella kopplingar till den fråga vi diskuterade tidigare finns det ju en möjlighet att det kommer att uppkomma reella kopplingar.

Den svenska ståndpunkten är vi stöder detta.

Anf. 60 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Ärende 8 handlar om inrättande av Athena.

Anf. 61 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Detta är en rätt teknisk sak som gäller finansiering av vissa operationer. Den senaste informationen jag har är att det inte blir någon diskussion om detta. Här råder i stort sett enighet.

Anf. 62 ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Har vi några övriga punkter?

Anf. 63 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag vill nämna två. Den ena är den europeiska grannskapspolitiken, där kommissionen i måndags presenterade sitt förslag till utveckling av denna. Jag tror att det finns ett utkast till rådsslutsatser som allmänt välkomnar detta. Sedan inleds diskussionen. Detta är från svensk utgångspunkt viktigt, och vi hoppas kunna delta i den debatten framöver. Jag utgår från att vi återkommer till nämnden i den frågan.

Det andra är att det möjligen kommer upp en diskussion angående handelspreferens för Vitryssland. Det vet vi inte riktigt. Jag tror inte att den leder till något. Det är en relativt teknisk materia, och jag tittar med tilltagande desperation på mina medarbetare.

Anf. 64 ORDFÖRANDEN:

Om det inte finns några frågor tackar vi för detta. Sedan har vi A-punkterna. Har utrikesministern något att kommentera när det gäller dem?

Anf. 65 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Nej.

Anf. 66 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att vi har kommit till vägs ände vad gäller agendan för allmänna rådet och yttre förbindelser. Vi tackar utrikesministern och statssekreteraren för en intressant och stimulerande information. Jag önskar er en trevlig helg! Tack så mycket!

2 § Transport, telekommunikation och energi (Transport och telekommunikation)

Statsrådet Åsa Torstensson

Återrapport från ministerrådsmöte den 12 oktober 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 11 och 12 december 2006

Anf. 67 ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar statsrådet med medarbetare hjärtligt välkomna. Detta är statsrådets första framträdande i EU-nämnden som statsråd, men jag förmodar att hon varit här tidigare som ledamot och därför vet hur det hela går till.

Vi börjar med en återrapportering från mötet den 12 oktober. Finns det något att kommentera från det mötet?

Anf. 68 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Herr ordförande! Jag tänkte, även om det inte låg under mitt ansvar, börja med att göra en återkoppling till den 8 juni om ni så önskar.

Den 8 juni gällde mötet prioriterade frågor kopplade till översynen av regelverket för elektroniska kommunikationer, bland annat radiospektrumpolitiken. Det fanns en enighet om att inga genomgripande förändringar i reglerna behövs, utan snarare justeringar inom vissa områden. I diskussionen betonas bland annat behovet av att förenkla nuvarande procedurer och att regleringen på området bör främja utvecklingen av nya tjänster.

Frågan om nät och informationssäkerhet fanns också med på dagordningen. Medlemsstaterna var överens om att det är viktigt att öka medvetenheten om säkerhetsfrågor och att bekämpa IT-relaterad brottslighet. Det fanns också en enighet om vikten av att involvera EU-myndigheten Enisa i arbetet.

Jag går så över till TTE-rådet i oktober då man hade en riktlinjedebatt om halvtidsöversynen av den transportpolitiska vitboken. Samtliga medlemsstater deltog i debatten, som blev lång och innehållsrik. Det övergripande intrycket var att kommissionen fick ett brett stöd för sina slutsatser och förslag. De flesta medlemsstaterna välkomnade resonemanget om sammodalitet, det vill säga att var för sig optimera trafikslagen för att motverka transportsystemens negativa effekter. Begreppet sammodalitet återkommer vi till under punkten om godslogistik.

Flera medlemsstater betonade vikten av åtgärder för att minska transportsystemens miljöpåverkan. Även främjandet av närsjöfart återkom i flera inlägg. Från de senast tillkomna medlemsstaterna märktes ett önskemål om fortsatt finansiellt stöd för utbyggnad av infrastrukturen.

Avslutningsvis kan jag nämna att rådet antog en gemensam ståndpunkt om förordningen om gemensamma skyddsregler för civil luftfart.

Anf. 69 ORDFÖRANDEN:

Vi lämnar eventuella A-punkter till sist och går över till punkt 3, En strategi för ett säkert informationssamhälle i Europa.

Anf. 70 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag vet inte om jag i inledningen också ska nämna vilka punkter jag tänkte fördjupa mig i.

Anf. 71 ORDFÖRANDEN:

Jag föreslår att vi tar det punkt för punkt, och sedan får statsrådet själv avgöra fördjupningsgraden.

Anf. 72 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Då går vi över till punkt 3, En strategi för ett säkert informationssamhälle. Här anser regeringen att Sverige kan godta resolutionen om informationssäkerhet. Resolutionen presenterades av ordförandeskapet efter det att kommissionen i maj månad hade presenterat sin strategi på området.

Regeringen ser positivt på att stärka informationssäkerheten för myndigheter, företag och enskilda inom EU, och därför har vi deltagit aktivt i det arbetet. Vi har dock haft invändningar mot kommissionens strategi, och resolutionen ska inte ses så att vi godtar strategin som en helhet. Resolutionen tar upp vad informationssäkerheten betyder för IT- och samhällsutvecklingen. Den diskuterar också vad som kan göras till exempel genom information och forskning, och hur det kan ske i till exempel internationellt samarbete, privat–offentlig samverkan och genom en avvägd syn på lagstiftning.

Anf. 73 ULF HOLM (mp):

Jag blev förvånad över att du sade att den svenska regeringen inte kan anta strategin i dess helhet men samtidigt stöder positionen att Sverige ska anta resolutionen.

Anf. 74 HANS LINDE (v):

För att slippa gå in på varenda punkt vill jag göra en generell anmärkning, nämligen att vi från Vänsterpartiets sida inte har några anmärkningar när det gäller de enskilda punkterna. Däremot tycker vi att de likaväl skulle kunna behandlas på nationell nivå. Vi vänder oss mot att dessa frågor tas upp på Europanivå.

Anf. 75 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag har bisittare som ska försöka hjälpa mig att slussa igenom det hela den här första gången. Jag överlämnar därför ordet till dem.

Anf. 76 Kanslirådet FREDRIK SAND:

Vi ska förtydliga detta. Kommissionen lämnade i maj ett meddelande om en strategi. Resolutionen har i titeln ordet ”strategi” och behandlar delvis rådets syn på kommissionens strategi.

Sedan gällde det vad man tar upp på Europanivå. Det som regeringen framfört i förhandlingarna är att det hela tiden lite grann är en fråga om vad som är nyttigt och vettigt att göra på europeisk nivå och vad man skulle kunna göra på nationell basis. Sådana frågor dyker ständigt upp i dessa sammanhang, och de får därför prövas delfråga för delfråga. Det finns ju också en europeisk myndighet på området.

Anf. 77 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 4, Roaming i allmänna mobilnät i gemenskapen.

Anf. 78 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Kommissionen kommer att presentera en lägesbeskrivning över arbetet med förordningen om prisreglering av internationella mobilsamtal. Förordningen kommer sedan att diskuteras enligt i förväg uppställda frågor.

Frågorna lyder: Hur bedömer ni kommissionens förslag mot bakgrund av de eftersträvade målen

dels vad avser säkerställande av att samtliga konsumenter snabbt kan dra nytta av betydande och bestående prissänkningar i hela den inre marknaden samtidigt som konkurrensen vidmakthålls på marknaden för operatörerna,
dels vad avser säkerställandet av en jämvikt mellan enkel administration och insyn för konsumenterna samt flexibiliteten för operatörerna?

Som svar på dessa frågor kommer från regeringens sida sammanfattningsvis följande att framföras: Roamingavgifterna är oskäligt höga, vilket är ett konsumentproblem som påverkar många användare. Regeringen är därför positiv till att kommissionen tar initiativ till att motverka detta.

Sverige har i rådet förordat reglering på grossistnivå, det vill säga mellan operatörer i första hand. Det är dock av största vikt att lägre priser på grossistnivå får genomslag även i slutkundsledet mot konsumenter. Åtgärder på slutkundsnivå bör snabbt kunna sättas in om prisreglering i grossistledet inte får genomslag i slutkundsledet. Regeringen anser att detta ska fastställas enligt i förväg uppställda villkor.

Om regleringen av pristak för slutkund ändå införs anser den svenska regeringen att pristaket ska gälla för genomsnittet av roamingsamtal men med en gräns för vilket maxpris en operatör får ta ut, detta för att bevara operatörernas flexibilitet och samtidigt skydda konsumenterna.

I kommissionens förslag presenteras två olika pristak för samtal, ett för samtal inom och ett annat för samtal från det besökta landet. Regeringen anser att ett pristak för grossistnivån vore att föredra, eftersom detta är enklare både att förstå och att administrera samt att det ger industrin större flexibilitet.

Regeringen menar också att pristaket på grossistnivå bör beräknas på ett genomsnitt av vad en operatör tar ut av varje annan operatör. Detta är viktigt för att ge operatörerna möjlighet att i sina priser kunna reflektera de underliggande kostnaderna.

Anf. 79 CHRISTINA AXELSSON (s):

Tack så mycket, ministern! Jag har en fråga som väcktes på trafikutskottet i går. Det gällde roamingavgifter för sms och videosamtal. Vi skulle få ett svar i dag på huruvida de också inbegrips i denna omfattande lagstiftning från EU.

Anf. 80 KARL SIGFRID (m):

Ordförande! Från svensk sida brukar vi ju förhålla oss ganska skeptiska till sådant som prisregleringar. Här väljer regeringen uppenbarligen att göra ett undantag. Med anledning av det skulle man kunna förvänta sig en analys av vad det är som skiljer den här marknaden från andra marknader och på vilket sätt man kan anse att konkurrensen här är ur funktion. Om man tar del av prisutvecklingen inom marknaden för roaming kan man konstatera att priserna redan sjunker.

Vad finns det för analys bakom uppfattningen att kostnaderna, eller avgifterna, skulle vara oskäliga, och vilken analys ligger bakom uppfattningen att konkurrensen inte skulle fungera på det här området?

Anf. 81 MARGARETA CEDERFELT (m):

Min fråga föll eftersom den är exakt densamma som den som Christina Axelsson tog upp.

Anf. 82 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

På Christina Axelssons fråga är svaret att sms och mms inte omfattas av denna reglering.

Bedömningen att det behövs en reglering beror på att de priser som tas ut på utlandssamtal nog trots allt är oacceptabla och motsvaras inte av operatörernas kostnader. Det i sin tur beror i grunden på bristande konkurrens. Därför går vi i detta läge in för en reglering. Det finns inte heller några direkta incitament för operatörerna att sänka priserna, eftersom det inte funnits något avtalsförhållande mellan slutkund och operatör i det land som man besöker.

Anf. 83 CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag har en följdfråga. Det är märkligt att sms inte tas med eftersom det är det som ökar vad gäller samtalen, eller i alla fall meddelandena, människor emellan. Vore det inte idé att regeringen också lyfte in det?

Anf. 84 MARGARETA CEDERFELT (m):

Det skulle vara intressant att höra mer om bakgrunden till varför det råder en diskrepans mellan att inkludera rösttelefoni och inte övriga tjänster, såsom sms, när det gäller mobilnätets funktioner.

Anf. 85 Departementssekreterare HEDVIG LANDAHL:

När det gäller sms, mms och videosamtal har vi och flera andra länder på ett tidigt stadium fört fram detta i rådet och frågat om inte de också borde inkluderas. Jag är helt säker på att vi kommer att fortsätta de diskussionerna under det tyska ordförandeskapet. Det finns dock med i förordningen att tillsynsmyndigheterna i respektive land ska bevaka utvecklingen av priserna vad gäller sms, mms och videosamtal.

Jag kan också säga att priserna inte varit lika mycket för höga på sms, mms och videosamtal som på vanliga röstsamtal. Det har framkommit i flera av kommissionens konsekvensanalyser och även i flera andra studier.

Anf. 86 ULF HOLM (mp):

Det sista var ganska intressant. Det är alltså skillnad på om det är för högt pris eller för lågt. Jag trodde att invändningen var att det var dålig konkurrens mellan telebolagen och att man därför skulle ha den överstatliga prisregleringen. Då kan ju inte priset i sig vara huvudargumentet, utan det handlar om dålig konkurrens. Och man ska alltså motverka det på det sättet och inte genom att ha en överstatlig prisregleringsmekanism. Det är två skilda saker.

Anf. 87 CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tyckte inte att jag fick något svar på min fråga. Det är väl bra att man sitter i rådsarbetsgrupper och arbetar med frågan. Min fråga var om ministern är beredd att ta upp frågan om sms och mms på rådsmötet.

Anf. 88 MARGARETA CEDERFELT (m):

Jag tackar för redogörelsen som ministern och statssekreteraren lämnade. Det gav en bra bild av bakgrunden till varför övriga tjänster i mobilnätet inte ingår, alltså att marknaden på detta område fungerar och att ni avser att återkomma om det visar sig att den inte fungerar.

Anf. 89 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Svaret på Christina Axelssons fråga är nej, i det här läget kommer ministern inte att ta upp frågan om sms-prisdelarna. Om frågan återkommer under det tyska ordförandeskapet får vi i så fall komma tillbaka då.

Anf. 90 ORDFÖRANDEN:

Har vi uttömt denna fråga? Ja. Då kan jag konstatera att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi går vidare till ärende nr 5, som handlar om fullständigt genomförande av gemenskapens inre marknad för posttjänster.

Anf. 91 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Den 18 oktober i år presenterade kommissionen ett förslag till reviderat postdirektiv som innebär att hela EU:s postmarknad konkurrensutsätts från och med 2009. Ett åsiktsutbyte kommer att ske vid rådsmötet. Medlemsstaterna ombeds att i första hand redogöra för vilka huvudsakliga frågeställningar man anser att rådsarbetsgruppen med flera bör uppmärksamma vid sin behandling av förslaget. Regeringen är i stort sett positiv till förslaget.

Det här steget i reformarbetet överensstämmer med Lissabonstrategin och är viktigt för fullbordan av den inre marknaden. Medlemsstaterna får fortfarande upprätthålla nationella monopol för brevförsändelser som väger under 50 gram, vilket de allra flesta brev gör. Den möjligheten föreslås försvinna enligt det nya direktivet.

Flertalet medlemsstater har i praktiken bevarat monopolet på postmarknaden och kommer därför att påverkas av förslaget. Vi har i Sverige liberaliserat flera tidigare monopolmarknader, bland annat postmarknaden, som vi öppnade 1993. Enligt kommissionens förslag ändras inte den nuvarande omfattningen av den så kallade samhällsomfattande posttjänsten, det vill säga att alla ska ha tillgång till postinlämning och utdelning åtminstone fem dagar i veckan till rimliga priser.

Anf. 92 CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi har diskuterat det här postdirektivet ganska mycket i trafikutskottet. Vi har också gjort en subsidiaritetsprövning och funnit att det är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Det jag tänkte fråga om är de nya medlemsstaterna. Hur går det för dem att avreglera till 2009? Hinner de med eller kommer man att visa förståelse om de ännu inte riktigt är beredda för det? Jag vet inte om det har förts några diskussioner omkring detta.

Anf. 93 HANS LINDE (v):

Här har ju vi i grunden en helt annan åsikt än regeringen och det den presenterar som svensk ståndpunkt här. Vi skulle gärna se en återreglering av postmarknaden i Sverige för att säkerställa tillgänglighet och service i hela landet. Det som jag mest tycker är lite komiskt, om jag får säga så, i förslaget till svensk ståndpunkt är att man talar om de positiva erfarenheter som Sverige har av en liberaliserad postmarknad.

Det är möjligt att vi tycker det som riksdagsledamöter, som har kvar ett postkontor här i riksdagshuset, men jag måste säga att jag aldrig har träffat någon i det här landet som tycker att posten i Sverige blev bättre genom liberaliseringen. Det skulle vara jätteintressant att höra vad det är för positiva erfarenheter man har sett av liberaliseringen, för jag har inte sett dem och jag har aldrig heller träffat en enda väljare som har sett röken av de där positiva erfarenheterna.

Anf. 94 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Vad gäller de nya medlemsstaterna i relation till 2009 är det ju många som visar på en oro som kanske snarare har koppling till sysselsättningen när postmarknaden konkurrensutsätts och också till finansieringen av samhällsomfattande tjänster när möjligheten till monopol upphör. Men finns det några direkta återkopplingar till hur de har uttryckt sig?

Anf. 95 Departementssekreterare EVA SAMANTA:

Det här arbetet har precis påbörjats, för kommissionen lämnade ju det här förslaget den 18 oktober. Några regelrätta förhandlingar och diskussioner har inte förts än. Vi vet inte, och några önskemål om tidsutdräkter för de nya medlemsstaterna har inte framförts än.

Anf. 96 ORDFÖRANDEN:

Vi ska inte ha någon politisk debatt här, men man kan ju ändå fundera över om inte de här kioskerna som posten i dag finns i har öppet lite längre än vad postkontoren hade tidigare. Tillgängligheten har åtminstone ökat.

Tack för informationen. Är det några ytterligare frågor på den här punkten? Jag finner att det finns stöd för regeringens redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i den här frågan. Då går vi över till sjöfart, ärende nr 6. Det handlar om programmet för främjande av närsjöfart.

Anf. 97 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det gäller halvtidsöversyn av programmet för främjande av närsjöfart. Vår svenska industri behöver ett effektivt och säkert sjötransportsystem för att kunna utvecklas inom landets gränser. Sjöfartens roll i transportsektorn behöver stärkas, och programmet för främjande av närsjöfart är ett viktigt redskap i det här arbetet. Rådsslutsatserna syftar till att understryka vikten av att arbetet med att underlätta för närsjöfarten fortsätter. Åtgärderna i programmet handlar i första hand om att underlätta tullhantering, förenkla dokuments- och administrationsrutiner, främja miljövänlig sjöfart och att Marco Polo och sjömotorvägsprogrammet konkretiseras i olika projekt.

Sverige har varit mycket aktivt i arbetet med sjömotorvägar i Östersjön. Jag tycker att det är ett utmärkt bidrag till effektiviseringen av transportsystemet i vår region. Jag är nöjd med rådsslutsatserna och föreslår att Sverige stöder dem.

Anf. 98 CATHERINE PERSSON (s):

Jag skulle vilja ställa en fråga som handlar om de olika transportslagen. Det berör inte bara närsjöfarten, utan det kan också komma in under de övriga punkter som kommer. I dag har vi inte full konkurrensneutralitet mellan de olika transportslagen. Då är min fråga om ministern har funderat över det när man till exempel ska diskutera ökning eller förbättring för närsjötrafiken. Vi kan till exempel titta på detta att vi har subventionering av arbetsgivaravgifterna för att klara av konkurrensen gentemot andra länder när det gäller tredjeland. Men vi har också subventioner av järnvägstrafiken på ett sätt som vi inte har av sjöfartstrafiken eftersom vi har ett sjöfartsverk som är avgiftsfinansierat och som inte är en myndighet. Det finns obalans i konkurrensen mellan transportslagen. Är det något som ni har diskuterat? Det här berör faktiskt hur vi hanterar frågorna i EU.

Anf. 99 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det är ju en vidare diskussion som Catherine Persson lyfter fram här. Den kanske inte direkt är kopplad till den här konkreta frågan. När vi över huvud taget lyfter upp varje transportslag framöver är det ju en del av detta som vi också politiskt ser över. Men i den här konkreta halvtidsöversynen på närsjöfartens område har vi inte berört det som Catherine Persson efterfrågar.

Anf. 100 CATHERINE PERSSON (s):

Det står till exempel om effektivare hamnar. Det är en av punkterna som skulle ligga inom närsjöfarten. Vad ligger det i det? Det här ställer naturligtvis krav på hamnarna. Många av de kraven är bra, men de innebär att hamnarna i sin tur måste investera och så vidare. Och så är vi tillbaka i detta med konkurrensneutraliteten.

Anf. 101 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Hamnar i olika länder har ju också olika belastning. Det här är en del av det vi pratar om när det gäller effektivisering, att man också klarar av att vara effektiv med sina nationella hamnar.

Anf. 102 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet. Så går vi över till ärende nr 7, Hamnstatskontroll.

Anf. 103 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Förslaget om hamnstatskontroller behandlades i TTE-rådet i somras. Då presenterade det österrikiska ordförandeskapet en lägesrapport. Det finska ordförandeskapet har under hösten lagt ned mycket tid på att förbereda en allmän inriktning vid det stundande TTE-rådet. Från svenskt håll är vi nöjda med utgången av förhandlingarna. Ett nytt inspektionssystem kommer att införas. Ordförandeskapet har också fått fram flera bra kompromisser i de frågor där medlemsstaterna har problem. Det handlar bland annat om inspektioner vid ankarplatser och jämnare fördelning av arbetsbördan mellan medlemsstaterna. Jag söker därför stöd från EU-nämnden för att godta ordförandeskapets förslag. Ju fortare vi kan anta direktivet desto snabbare kan vi också lägga fokus på att kontrollera högriskfartygen, inte minst i Östersjön och Västerhavet.

Anf. 104 CATHERINE PERSSON (s):

Jag skulle vilja fråga om det som står i direktivförslaget om hamnstatskontroll. Det står på s. 2, i artikel 3, att det gäller ankarplats inom hamnar. Om man sedan tittar på s. 10, om remissinstanserna, skriver Sjöfartsverket att det kommer att behövas större resurser om man även ska kontrollera fartyg som har ankrat. Det som de svenska hamnarna i dag lyfter upp är just att när Sjöfartsverket får kostnader som det inte blir kompenserat för blir det så att hamnarna får betala i stället. Och återigen: Sjöfartsverket är inte statsfinansierat utan avgiftsfinansierat. Oberoende av om vi har en avgiftsfinansiering eller inte undrar jag om regeringen har övervägt hur det här påverkar de svenska hamnarna.

Anf. 105 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag överlämnar ordet.

Anf. 106 Departementssekreterare JAAK MERI:

Det här systemet, som samtliga medlemsstater kommer att införa, bygger på att man har ett nytt inspektionssystem där man i stället för att ha 25 % av samtliga fartyg per år har olika intervall beroende på om det är högrisk-, medelrisk- eller lågriskfartyg. Det kommer sannolikt att innebära en ökad arbetsbörda för samtliga medlemsstater, men än så länge vet man inte konsekvenserna, exakt hur mycket det kommer att påverka per medlemsstat. Sverige räknas sannolikt till de stater som kommer att få en något mindre ökad arbetsbörda eftersom vi har få högriskfartyg jämfört med till exempel Medelhavsländerna. I nuläget är det dock svårt att veta exakt hur den här arbetsbördan kommer att påverkas.

Anf. 107 CATHERINE PERSSON (s):

Det har jag full förståelse för. Men har ni räknat med att staten ska kompensera eller att enskilda hamnar ska stå för kostnaderna?

Anf. 108 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Alltså, vi har inte hanterat frågan på det sättet ännu, så det får vi återkomma till.

Anf. 109 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går då vidare till ärende nr 8, som handlar om bortfraktarens skadeståndsansvar i samband med olyckor vid passagerarbefordran till sjöss och på inre vattenvägar.

Anf. 110 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Förhandlingarna om passagerarförordningen har inletts under hösten och kommer att fortsätta under framför allt Tysklands ordförandeskap. Nästa vecka ska ordförandeskapet lägga fram en lägesrapport. Sverige ser positivt på det sakliga innehållet i förslaget. Det innebär en väsentlig förstärkning av skyddet för passagerarna.

Anf. 111 CHRISTINA AXELSSON (s):

Här har vi sett att en av remissinstanserna, nämligen Seko, har tryckt på att man också har ett tvång på försäkringar för dem som använder sig av roll-on-roll-off-fartyg där passagerarantalet är under tolv personer. Jag lyfte upp den frågan också vid informationen, men nu vill jag ställa frågan till ministern om ministern är beredd att ta upp den frågan eftersom det här arbetet ska fortsätta med att man också tar med de fartygen i det här tvånget att ha försäkringar.

Anf. 112 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Den typen av frågor kommer ju att behandlas. Då vill jag återkomma till hur jag kommer att ställa mig till den.

Anf. 113 ORDFÖRANDEN:

Men det här är ju en ren informationspunkt. Det är ingen beslutspunkt på det sättet.

Anf. 114 CHRISTINA AXELSSON (s):

Ja, men jag bara undrar om ministern över huvud taget har för avsikt att lyfta upp frågan vid den här lägesrapporten, för jag antar att det åtminstone blir en diskussion omkring det här? Annars hade den väl inte stått på dagordningen.

Anf. 115 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Uppenbarligen blir det nog ingen diskussion om det här, och jag har inte för avsikt att lyfta upp frågan i det här skedet.

Anf. 116 ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till punkt nr 9, som handlar om ratificering av 2006 års konsoliderade ILO-konvention om arbete till sjöss.

Anf. 117 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Enligt förslaget bemyndigas medlemsstaterna att ratificera ILO:s sjöarbetskonvention och rekommenderas vidta erforderliga åtgärder för att ratificera konventionen. Sverige ser positivt på förslaget och stöder förslaget till rådsbeslut.

Anf. 118 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

När man läser rådspromemorian ser man på s. 36 i den paginerade historien eller på s. 2 i själva rådspromemorian gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa att det står att just de här förslagen inte påverkar svenska regler. Däremot kan själva konventionen komma att påverka vissa svenska regler. Det är för närvarande inte helt klarlagt vilka.

Det där kändes lite osäkert. Finns det något att tillägga på den punkten?

Anf. 119 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

En viskande röst säger att vi egentligen inte kan kommentera det ytterligare, för vi har inte gått igenom det på det sättet.

Anf. 120 ORDFÖRANDEN:

Jag finner då att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till ärende nr 10 som handlar om ett globalt system för satellitnavigering, Galileo – ett kärt gammalt ärende i EU-nämnden.

Anf. 121 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det rör sig om tre informationspunkter som kommissionen har anmält till dagordningen. Den första rör de pågående förhandlingarna om ett koncessionskontrakt för det privata konsortiet som ska tillhandahålla det privata kapitalet i projektet och se till att driften av systemet blir en kommersiell framgång. Galileo ska drivas som ett PPP-projekt, och rådet har begärt en löpande redovisning från kommissionen om utvecklingen i förhandlingarna. Något skriftligt underlag till ministrarna har inte lämnats.

Den andra punkten rör relationerna med tredjeland. Kommissionen ska redovisa sin syn på hur de länder som EU har ingått särskilda samarbetsavtal med ska involveras i tillsynsmyndighetens arbete.

Under den tredje punkten ska kommissionen redogöra för den grönbok som kommissionen har förberett om den framtida tillämpningen för satellitnavigeringssystemet Galileo. Förhoppningen är att grönboken ska kasta lite ljus över möjligheterna att skapa intäkter för systemet.

Anf. 122 ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till nästa punkt som handlar om godslogistik i Europa, punkt nr 11.

Anf. 123 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Punkt nr 11 behandlar rådsslutsatser om meddelandet om godslogistik som kommissionen presenterat tidigare i höst. Slutsatserna stöder kommissionens utgångspunkt om att utvecklingen av logistiksystem är företagsrelaterad och främst en uppgift för branschen. Rådet ger också sitt stöd till aktiviteter i de åtgärdsområden som pekas ut i meddelandet. Kommissionen uppmanas att under 2007 presentera en handlingsplan för det fortsatta arbetet.

Några medlemsstater har uttryckt oro för att en effektivisering av vägtransporterna kan påverka järnvägstransporterna negativt. Därför innehåller rådsslutsatserna vissa kompromissskrivningar för att tillgodose denna oro.

Jag bedömer att rådsslutsatserna ger uttryck för en vilja att logistiksystemet bör utvecklas så att det blir samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart. Därför anser jag att Sverige bör kunna godkänna denna.

Anf. 124 CATHERINE PERSSON (s):

Jag återkommer till den fråga jag lyfte fram tidigare om ministern har för avsikt att aktualisera frågan om konkurrensneutralitet mellan de olika transportslagen. Godstrafiken påverkas kostnadsmässigt beroende på vilket trafikslag man i dag väljer, och det är ju i allra högsta grad en miljöfråga.

Anf. 125 CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi i trafikutskottet hade det här uppe till diskussion med statssekreteraren i går morse, och då pratade vi om att man skulle behöva skärpa till den svenska ståndpunkten och lyfta upp det här med klimatfrågor. Vad jag uppfattade fanns det konsensus kring trafikutskottets bord om att så skulle ske. Också statssekreteraren var positiv till det. Nu har vi inte fått några nya papper. Jag undrar om ministern är beredd att göra det här.

En annan fråga som jag undrar över har att göra med IT i den här sektorn. Det hittar jag heller ingenstans i de underlag vi har fått. Det är ju viktigt att man kan ha med IT-säkerhet, och det var också någonting som trafikutskottet lyfte upp i sitt yttrande 2002 över Vägval inför framtiden, Europeiska kommissionens vitbok, där vi skriver: Vidare finns en stor potential när det gäller styrning och optimering av transportflöden samt begränsningar av olika miljöproblem med IT-baserade kommunikationer.

På så sätt skulle man kunna styra trafik lite grann med det. Det här är två frågor som jag hoppas att ministern kommer att lyfta fram i det här ärendet.

Anf. 126 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

När det gäller godslogistiken i Europa befinner vi oss ju i mörker när det gäller möjligheten att transportera gods på tåg snabbt från norra delarna av Europa till de mellersta och södra delarna av Europa. Jag tror att genomsnittshastigheten ligger under 20 kilometer i timmen. Detta försvårar ju också intermodaliteten, som ju är viktig för att godset ska kunna fraktas där rälsen ligger.

Min fråga till ministern gäller hur hon ser på möjligheten att föra järnvägsfrågan framåt när det gäller godslogistiken. Jag tycker att det är oerhört viktigt att det sker, inte minst i ljuset av klimatfrågan och de tunga transporternas ökande andel av utsläppen av växthusgaser.

Anf. 127 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag börjar bakifrån, herr ordförande. Här finns ju skrivningar som visar att aktiviteter för godstrafikomställningar till mer miljövänliga transportslag bör fortsätta när så är lämpligt, men det finns också skrivningar som ställer krav på att varje transportslag i sig är så effektivt och så miljövänligt som möjligt så att hela kedjan förbättras. Det tycker jag är en framgång här.

När det gäller konkurrensneutraliteten bollar jag frågan vidare.

Anf. 128 Ämnesrådet PER BJÖRKLUND:

Det här är ju rådsslutsatser, så det är alltså något som är skrivet i ganska allmänna termer, men som statsrådet var inne på finns alla de här frågorna omnämnda. Det viktiga kommer att vara att bevaka järnvägslogistiken till exempel, klimatfrågorna och även kostnadsbitarna i fortsättningen, det vill säga när kommissionen kommer att gå vidare med sin strategi och sitt handlingsprogram under det kommande året.

Anf. 129 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Vad gäller IT-säkerhet har regeringen lyft upp den i den behandling som har varit av kommissionens strategi. Allmänt är det ju viktigt att vi lyfter fram IT-säkerheten på alla olika politikområden.

Anf. 130 ULF HOLM (mp):

Jag vill kraftfullt invända mot den svenska ståndpunkten. Man kan inte å ena sidan prata om att det ska vara bra för miljön och å andra sidan agera för att lastbilarna ska bli längre och ta mer gods. Det finns ju faktiskt forskning från KTH som visar just att tyngre lastbilar tar resurser från järnvägen, det vill säga att mindre gods transporteras på järnväg.

Statsrådets två kolleger Cecilia Malmström och Andreas Carlgren skrev på Brännpunkt i går under rubriken Så ska klimatskutan vändas: ”Sverige bör inom ramen för EU också pressa på för att slå fast tydliga mål när det gäller minskad användning av fossil energi.” Då är det väldigt märkligt att en annan minister sitter och agerar i fullständig opposition mot den politiken. Att man accepterar längre och tyngre lastbilar kommer att leda till att lastbilarna tar en större marknad på bekostnad av järnvägen. Framför allt blir det ju svårt att försöka argumentera för att vi ska bygga ut järnvägen. Det finns ju forskning om det här.

Den svenska ståndpunkten måste alltså radikalt ändras för att lyfta fram järnvägsfrågorna. Man bör hellre ta bort det svenska undantag som vi fick i EU-medlemskapsförhandlingarna 1993–1994 om att vi ska få ha längre lastbilar i Sverige. Ta hellre bort det och gå på den tyska linjen, där man inte vill ha detta.

Den svenska ståndpunkten måste alltså ändras, om regeringen har en klimatpolitik – men det har ni kanske inte. Det kanske bara är på Brännpunkt man har det.

Anf. 131 ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara påminna nämnden om att vi har en lång lista i dag.

Anf. 132 ULF HOLM (mp):

Detta är ett samråd med regeringen inför ett ministerrådsmöte.

Anf. 133 ORDFÖRANDEN:

Jag vill alltså påminna om att det är en lång lista. Vi ska naturligtvis penetrera allting väldigt noggrant.

Anf. 134 CHRISTINA AXELSSON (s):

Det är bra med de här tre punkterna som ministerns medarbetare lyfter fram, men jag förstår inte varför de inte står i den svenska ståndpunkten. Jag tycker att det måste finnas med i den svenska ståndpunkten att Sverige ser klimatfrågan som en överordnad fråga vad gäller trafiken, och därför tycker jag att ståndpunkten bör ändras.

Sedan pratade jag inte om IT-säkerhet – det är möjligt att jag uttryckte mig luddigt – utan jag menar att IT också kan vara ett redskap för att göra på ett mer miljövänligt sätt med trafiken. Ett exempel: Ser man att det är tvärstopp någonstans så kan man via ett SMS till alla chaufförer säga: Kör inte här – använd tåget i stället! Man kan alltså använda IT som ett redskap för att få snabbare transporter inom Europa.

Anf. 135 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag ska kommentera den frågeställning som Christina Axelsson lyfter fram. Både klimatfrågan och vikten av att använda sig av modern IT-teknik ligger i rådsslutsatserna. Regeringen prioriterar för att varje transportslag i sig ska optimeras för att var och en ska vara den mest miljöeffektiva delen i ett samlat transportsystem, och jag tror att det är väldigt viktigt att vi fortsättningsvis driver detta utifrån ett svenskt perspektiv. Bränslebyten och utfasning av fossila bränslen är en högt prioriterad fråga för regeringen i syfte att ta sig an den stora utmaningen klimatfrågan.

Det fråntar oss inte ansvaret för att varje transportslag måste vara så effektivt använt som möjligt. Utifrån svenskt perspektiv har vi arbetat för undantag för långa transporter. Det är snarast så att det troligen vore bra om långa och längre transporter gavs möjlighet att användas också i andra länder i EU för att man just skulle kunna minimera antalet transporter, vilket är en fördel med de längre långtradarna som vi har i Sverige och i Finland.

Anf. 136 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Jag vill bara kort säga att jag stöder regeringens inställning när det gäller att effektivisera varje transportslag i sig. Det tycks finnas okunnighet runt bordet om vilken inverkan korta lastbilar skulle ha, inte minst på det svenska skogsbrukets konkurrenskraft i en global värld.

Jag vill ta upp en helt annan fråga. För några år sedan var jag ledamot i Regionkommittén och var med på ett seminarium i Italien. Då presenterade kommissionen en vision – det var nog en vision vid det tillfället – om att överföra väldigt mycket gods från Medelhavsområdet på fartyg för att sedan ansluta upp till norra delen av Europa. Man skulle då uppnå först och främst stora kostnadsfördelar, men också stora miljövinster på ett sådant system. Min fråga är bara: Är den visionen död, eller finns den med i bakgrunden någonstans? Den berör ju direkt det här med godslogistik i Europa.

Anf. 137 HANS LINDE (v):

Till att börja med får jag väl säga att jag helt håller med Ulf Holm tidigare om hans oro för miljöpåverkan.

Jag vill också lyfta fram en annan aspekt på det här som inte har varit uppe till diskussion och som jag inte heller kan se är nämnt i det underlag som har gått ut. Risken är helt överhängande när man går över till tyngre och längre lastbilar att också slitaget på vägnätet ökar. I USA tillåter man inte lastbilar på över 40 ton, därför att man bedömer att det skulle innebära ett för stort slitage på vägnätet. Min fråga till ministern är alltså: Har man över huvud taget diskuterat effekterna av det här på vägnätet?

Anf. 138 MARGARETA CEDERFELT (m):

Jag tackar ministern för den redogörelse som vi fått liksom förtydligandet här. Om jag förstått frågan rätt är det en pågående diskussion som sker nu och som kommer att fortgå under en längre tid. Om jag också förstod det rätt diskuterar ministern utifrån att också beakta våra svenska perspektiv. Jag tänker här på de långa avstånd som finns i norra Sverige där järnvägsnätet heller inte är fullt utbyggt. Det finns också andra komplikationer när det gäller det svenska perspektivet som säkert också finns i andra länder inom Europa. Jag skulle gärna vilja höra lite mer om hur ni har resonerat kring delen. Men jag vill som sagt tacka för en väldigt bra redogörelse.

Anf. 139 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Vad gäller den övergripande tidigare visionen om transporter på fartyg återfinns den i sjömotorvägsdiskussionerna. Där återkommer den ambitionen.

Vad gäller slitage på vägar från våra långa långtradare får vi nog visa att vi har olika syn och olika studier i vårt underlag. Det finns från vårt perspektiv inga studier som visar på att det finns ett ökat slitage på grund av att vi har längre långtradare.

Regeringens ambition är att fortfarande arbeta för möjligheter till långa transporter och i det sammanhanget använda långtradare. Det finns också ett intresse att de också skulle kunna ges utrymme att transportera i övriga Europa.

Om vi ser till hur Sverige ser ut är det otroligt viktigt att vi är aktiva i hur transport och logistik fungerar utifrån ett svenskt perspektiv. I det sammanhanget har långtradarna en stor uppgift med tanke på vår näringslivsstruktur.

Anf. 140 ULF HOLM (mp):

Jag tar det sista först. Enligt Vägverkets sektorsrapport från år 2003 orsakar en fullastad 60 tons långtradare samma slitage på vägbanan som 75 000 personbilar. Slitaget minskar förhållandevis mycket när fordonets maximivikt minskas.

American Highway Association uppskattar att en 38 tons lastbil orsakar samma slitage som 9 600 personbilar. Det är alltså en ganska stor skillnad när det gäller slitaget. Det finns undersökningar både från svenska Vägverket och på andra håll om just slitaget på vägbanan. Näringsdepartementet får väl samla in lite nya uppgifter.

Samma sak gäller förhållandet järnväg och vägar. KTH har tittat på det. Vid en maximivikt på 51 ton har järnvägstransporterna en kostnadsfördel vid transporter över 37 mil. När maximivikten höjdes till 60 ton i Sverige år 1983, tror jag det var, flyttades brytpunkten till 55 mil. Det blev mindre kostnadseffektivt att ha det på järnvägstransport jämfört med lastbilar. Det talar helt och hållet för att maximivikten bör minskas.

Jag tror att det var Margareta Cederfelt som sade att järnvägsnätet i norr inte är fullt utbyggt. Nej, så är det. Vad beror det på? Jo, därför att det inte ekonomiskt gångbart. Lastbilstransporterna är billigare eftersom de inte betalar sina egna kostnader.

Bygg ut järnvägen ordentligt och se till att vi inte har så långa lastbilar. Då kommer mer gods att flyttas över till järnvägen och vi kan hålla klimatmålen.

Jag vill slutligen fråga ansvarig minister Åsa Torstensson om hon inte delar sina regeringskolleger Cecilia Malmströms och Andreas Carlgrens uppfattning och därmed kommer att skicka in en replik till Brännpunkt och säga att regeringens politik inte är att klimatskutan ska vändas.

Anf. 141 ORDFÖRANDEN:

Vi har nu att ta ställning till den svenska ståndpunkten.

Anf. 142 CHRISTINA AXELSSON (s):

Det är den jag vill återkomma till. Ursäkta om jag blir lite tjatig. Förändringar i den svenska ståndpunkten är ändå de små stegens tyranni.

Om man läser den svenska ståndpunkten står på s. 7: Den ledstjärna som bör gälla är att utveckla logistiksystemet så att det blir samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart. Så skriver ministern.

År 2002, när vi på sätt och vis hade frågan uppe och avgav yttrandet från trafikutskottet, sade ett enigt trafikutskott, inklusive Centerpartiet: Det mest ändamålsenliga är att förutsättningar skapas som innebär att en hållbar utveckling nås där olika transportslag utnyttjas på ett samhällsekonomiskt lämpligt sätt.

Jag vill ställa en fråga till ministern. Förändringen med att man sätter den ekonomiska effektiviteten före långsiktig hållbarhet, är det någonting som ministern står för?

Anf. 143 Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Eftersom Christina Axelsson hänvisade till s. 7 vill jag rent allmänt påpeka att den svenska ståndpunkten har reviderats. Det har lagts till en mening. Den finns i en ministerrådspromemoria från den 1 december 2006 som är utskickad i andra utskicket. Det står också i våra kanslikommentarer. Men det kanske inte påverkar det hela.

Det är en ny mening som lyder: Med det modulsystem som detta innebär förbättras möjligheterna för överföring i intermodala system. Jag vill bara säga det så att det blir klart hur ståndpunkten är.

Anf. 144 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Om vi nu ska fortsätta diskussionen med Ulf Holm om vilka studier som har gjorts är det längden på fordonen vi talar om. Det är längden på fordonen som vi har begärt undantag för. Det är längden på fordonen som vi kommer från regeringens håll att fortsätta ha ambitioner om så att de också kan nyttjas och ges utrymme att ta plats i den europeiska transportlogistiken.

Vad gäller klimatfrågan och utfasning av fossila bränslen är i allra högsta grad regeringens samlade ståndpunkt och den stora utmaningen för regeringen att skapa ett uthålligt transportsystem så att varje transportslag i sig är så miljöeffektivt som möjligt.

Vi kommer fortsättningsvis att vara för bilar och för transporter på väg och se till att det sker ett bränslebyte så att det blir långsiktigt hållbara system. Det gäller om det är transporter på väg, järnväg eller också i luft. Det är den stora samlade utmaningen som jag utgår från att alla ser vikten av att vi tillsammans klarar av.

Jag går tillbaka till Christina Axelssons fråga. Det är inga förändringar utifrån de formuleringar Christina efterfrågar.

Anf. 145 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statsrådet för det. Eftersom det inte finns några ytterligare synpunkter anser jag att punkten är avslutad. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går över till ärende 12 om landtransporter och eftermontering av speglar på tunga fordon registrerade i gemenskapen. Det är väl backspeglar det handlar om.

Anf. 146 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Regeringen värnar om att trafiksäkerheten i Sverige och i övriga EU ständigt förbättras och därmed att flera liv räddas. Förslaget innebär att man också för äldre lastbilar kommer att behöva uppfylla krav på backspeglar som man ska uppfylla för nya lastbilar från och med nästa år. Det innebär krav på eftermontering eller justering av befintliga backspeglar så att 95 % av siktfältet på passagerarsidan täcks. Därmed ökar möjligheten för lastbilsförare att vid högersväng ha uppsikt över cyklister och andra utsatta trafikanter i den så kallade döda vinkeln. Kommissionen räknar med att förslaget kommer att rädda 1 200 liv fram till dess att äldre fordon fasats ut.

Det är ovanligt med krav på efterutrustning av fordon. Regeringen är generellt sett mycket tveksam till att införa sådana krav. Vi har varit tveksamma också i detta fall men kan konstatera att det finns ett brett stöd bland medlemsstaterna att ställa krav också på äldre lastbilars backspeglar. I den situationen har vi därför arbetat för att kraven utformas och införs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Kommissionens ursprungliga förslag gick ut på att 99 % av siktfältet skulle täckas, vilket många av oss tyckte var överdrivet. Vi stöder därför det finska ordförandeskapet som nu föreslagit att 95 % ska vara tillräckligt. Detta är dessutom ett krav som gäller i de EU-länder som redan infört krav på eftermontering.

Enligt min mening är det inte heller befogat att kräva efterutrustning av alltför gamla fordon. Tillsammans med vissa andra medlemsstater hävdar vi i förhandlingar att direktivet bara ska omfatta fordon registrerade efter den 1 januari 2000. I nuläget vet vi inte om vi kan ha framgång i den delen då flera av dessa medlemsstater ser ut att kunna nöja sig med en längre genomförandetid i stället.

Anf. 147 ORDFÖRANDEN:

Vi har verkligen ett brett här i EU-nämnden, från backspeglar till global miljöpåverkan. Jag släpper ordet fritt vad gäller backspeglarna.

Anf. 148 CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag har två korta frågor. Är det på detta sätt ministern anser att EU blir vassare och smalare? Det är kanske en kommentar.

Har man räknat någonting på 25,25-meterslastbilarna och hur många som kommer att bli dödade om de får härja fritt på Europas vägar, med tanke på trafiksäkerhet och den vägstandard som finns på många ställen?

Anf. 149 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Nej, det är absolut inget förslag som gör EU smalare men vassare. Det är helt rätt. Det är bara en bekräftelse.

Följdfrågan var om de längre långtradarna och säkerheten. Där har vi underlag.

Anf. 150 Ämnesrådet PER BJÖRKLUND:

I de beräkningar som har gjorts när det gäller längre lastbilar har man inte funnit på att det skulle vara några egentliga negativa effekter från trafiksäkerhetssynpunkt. Man måste alltså beakta att det blir färre lastbilar ute helt enkelt. Sedan kan möjligen ett längre ekipage innebära en viss marginell höjning av trafikosäkerheten.

Anf. 151 ORDFÖRANDEN:

Jag får konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går över på ärende nr 13 som handlar om luftfart och yttre förbindelser.

Anf. 152 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Herr ordförande! Gemenskapen strävar efter att skapa ett gemensamt luftrum med grannländerna i öst och i syd. Därför har kommissionen begärt att rådet beslutar om ett mandat för kommissionen att förhandla med Ukraina om ett luftfartsavtal. Målet är att ingå ett avtal som omfattar EU:s och Ukrainas territorier där flygbolag från båda sidor fritt kan erbjuda sina tjänster.

Konkurrens ska ske på lika villkor grundat på gemenskapsrätten. Ett fördjupat samarbete ska ske bland annat i frågor om flygsäkerhet och miljöskydd. Vid förhandlingarna ska kommissionen biträdas av en särskild kommitté som består av representanter från medlemsstaterna.

När ett avtal träder i kraft ska det ersätta medlemsstaternas bilaterala luftfartsavtal med Ukraina. Regeringen är positiv till att kommissionen får det begärda mandatet. Det är bra att marknaden med Ukraina avregleras och att EU-rätten kommer att utgöra basen i avtalet.

Anf. 153 ORDFÖRANDEN:

Finns det några synpunkter på 13 a, som är Ukrainaavtalet? Om inte finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går vidare till förhandlingar mellan EU och USA om ett luftfartsavtal.

Anf. 154 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Den här frågan har varit uppe till behandling i EU-nämnden vid ett antal tidigare tillfällen. Ett luftfartsavtal mellan gemenskapen och USA blev färdigförhandlat för ungefär ett år sedan. Det är dock ännu inte undertecknat och har ännu inte trätt i kraft. Detta beror på rådets uttalande om att avtalet inte ska undertecknas innan gemenskapen har utvärderat de ändringar av reglerna för utländsk kontroll av amerikanska flygbolag som USA har aviserat. Dessa ändringsförslag har mött stort motstånd i kongressen, och bara häromdagen fick vi besked om att det amerikanska förslaget har dragits tillbaka på grund av detta motstånd.

Delegationerna har kommit överens om att träffas tidigt nästa år för att diskutera den nu uppkomna situationen. Kommissionen kommer vid rådsmötet att informera om situationen och hur man ser på framtiden för detta avtal.

Anf. 155 ORDFÖRANDEN:

Då kan vi kommentera överflygningarna av Sibirien också.

Anf. 156 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Under den här punkten kommer kommissionen att informera om förhandlingarna med Ryssland om sibiriska överflygningsavgifter och om den överenskommelse som har nåtts. Förhandlingarna har varit komplicerade, men vid toppmötet i Helsingfors för två veckor sedan kunde man äntligen nå en överenskommelse.

Överenskommelsen innebär bland annat att kravet på tvingande kommersiella avtal mellan EG-flygbolagen och Aeroflot försvinner. Senast vid utgången av 2010 ska royaltysystemet vara avskaffat, och alla avgifter i det nya systemet ska vara kostnadsbaserade och transparenta. Under perioden 2010–2013 ska en gradvis reduktion av avgifterna ske, och Ryssland kommer att bevilja tillstånd till ytterligare överflygningar inom ramen för bilaterala förhandlingar.

Regeringen välkomnar att det slutligen gick att nå en överenskommelse i den här viktiga frågan.

Anf. 157 ORDFÖRANDEN:

Då kan vi kanske äntligen få lite trafik på Kallax, om de här avgifterna försvinner.

Vi tackar för informationen och går vidare till ärende 14, som handlar om gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet.

Anf. 158 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Rådet har under året behandlat ett förslag om ändringar i den så kallade EASA-förordningen. Förordningen reglerar dels EASA:s verksamhet, dels vissa gemensamma regler för luftfartssäkerhet. Luftfarten är gränsöverskridande till sin karaktär, och gränsöverskridande regler är därför nödvändiga för att säkerställa en hög grad av säkerhet. Gemensamma regler är också viktiga för att säkerställa lika konkurrensvillkor mellan medlemsländerna.

Att gemenskapsbyrån EASA får en tydligare roll i dessa avseenden är naturligt. Sverige har därför varit pådrivande i förhandlingarna, och vi ställer oss helt bakom syftet med förslaget. Vi har samtidigt varit vaksamma mot harmoniseringsregler som skulle kunna medföra att kraven sänks för de medlemsstater som redan har höga flygsäkerhetskrav. Vi har också ifrågasatt värdet av att medlemsstaternas inflytande över EASA:s styrelse minskar på det sätt som kommissionen föreslår. Ordförandeskapet har i hög grad tagit hänsyn till Sveriges och andra medlemsstaters synpunkter i den kompromiss som nu föreslås, och regeringen stöder därför ordförandeskapets förslag.

Anf. 159 ULF HOLM (mp):

Med tanke på att det handlar om harmonisering: Är det nu så att de länder som har högre flygsäkerhet kan fortsätta ha detta, eller är det total harmonisering på området som gäller?

Anf. 160 Kommunikationsrådet ERIK KIESOW:

Det är i hög grad en harmonisering det handlar om, och vi bedömer att man har lagt ribban så pass högt att vi har säkerställt att flygsäkerheten är på en rimlig nivå och ganska så nära svenska regler.

Anf. 161 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar då att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Då var vi färdiga med den agendan. Är det någonting under övriga frågor som statsrådet vill upplysa oss om?

Anf. 162 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Om ingen har ett särskilt intresse av de övriga frågorna har jag inget att tillägga.

Anf. 163 ORDFÖRANDEN:

Då lämnar vi den punkten. Någon A-punktslista har vi inte.

Då tackar vi för den här informationen och det här samrådet. Vi får önska statsrådet med medhjälpare en trevlig helg!

3 § Tjänstedirektivet

Statsrådet Sten Tolgfors

Information om tjänstedirektivet

Anf. 164 ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar handelsministern med medhjälpare välkomna till EU-nämnden. Vi har bett att få en information om läget vad gäller tjänstedirektivet. Vi överlämnar med varm hand ordet till statsrådet, och sedan kommer vi förmodligen att ställa frågor. Varsågod, statsrådet!

Anf. 165 Statsrådet STEN TOLGFORS (m):

Låt mig börja med att berätta vilka som finns här med mig. Det är Jakob Kiefer, som är samordnare för handelssidan på UD, det är Olof Simonsson, som är rättssakkunnig, och det är Magnus Rydén, som är chefsförhandlare.

Tack så mycket för den här möjligheten att få komma till er i dag och prata om läget rörande tjänstedirektivet. Ni vet att den 16 november antog Europaparlamentet efter omröstning, andra läsningen, rådets gemensamma ståndpunkt från i somras med tre mindre ändringsförslag. Rådet kommer slutligen att anta direktivet nästa vecka som en A-punkt utan diskussion. Då är vi framme vid avslutningen på en lång resa, där det blir en överenskommelse om ett tjänstedirektiv, en resa som har varit nästan tre år lång. Det här är som vi ser det en mycket viktig rättsakt för både Sverige och EU.

Jag skulle vilja inleda med att redovisa regeringens syn på överenskommelsen, därefter kort säga en del om innehållet och till sist något om det arbete som nu måste inledas för att genomföra direktivet.

När det gäller synen på själva överenskommelsen välkomnar regeringen överenskommelsen och resultatet. Det är, tycker jag, en stor framgång att det har gått att nå en uppgörelse i en så viktig och omfattande fråga. Det visar ju också att EU-samarbetet verkligen har leveransförmåga, också i frågor som det från början inte var självklart att det skulle bli breda överenskommelser kring och i frågor som i alla fall jag och vi tror att både företag och konsumenter efterfrågar. Det har varit en lång väg och en omfattande debatt som har lett fram till en bred kompromiss.

Varför välkomnar vi då detta? Jo, det ger bättre förutsättningar att utöka tjänstehandeln mellan länder. Vi hoppas och ser framför oss ökad sysselsättning, bättre tillväxt och stärkt utbud för konsumenter, och naturligtvis har detta också bäring på konkurrenskraften för både Sverige och EU. För svenska företag kommer tjänstedirektivet att underlätta både långsiktig etablering och mer tillfällig tjänsteutövning i andra EU-länder.

Orsaken är att det syftar till att undanröja en mängd legala och administrativa hinder för företag som har ambitionen att expandera i andra europeiska länder. Direktivet innebär också förenkling av tillstånds- och auktorisationsförfaranden. Då tror vi att summan av detta blir bättre förutsättningar för att konkurrera på den gemensamma marknaden. Samtidigt är det så att vi för svensk del också välkomnar de tillkommande möjligheter som kan uppstå för utländska leverantörer att verka, investera och etablera sig här i Sverige.

Innehållet i direktivet anger regler och villkor för tillfällig tjänsteutövning och långsiktig etablering för tjänsteföretag. Det ska bli mindre krångligt – eller med bättre svenska: lättare – för tjänsteleverantörer att erbjuda tjänster i annat EU-land. Det ska också stärka tjänstemottagarnas rättigheter, och det inrättas ju administrativt samarbete mellan länderna.

Det finns ingen exakt lista över vilka tjänstenäringar eller tjänsteutövare som omfattas. I stället finns det en allmän definition av tjänstebegreppet som innebär att det ska röra sig om förvärvsverksamhet som en företagare utövar mot ekonomisk ersättning. Exempel på områden som berörs är företagsrelaterade tjänster, konsulttjänster, byggsektorn, fastighetstjänster, distribution och turismtjänster.

Det framgår också tydligt av direktivet att det finns flera sektorer och områden som är antingen undantagna eller som uttryckligen inte ska påverkas. Det gäller bland annat arbetsrätt, bemanningsföretag, spel och lotterier, skatter, hälso- och sjukvård, straffrätt och sociala tjänster.

Det var i januari 2004 som kommissionen lade fram sitt ursprungliga förslag. Det utgår ifrån att det är en del av Lissabonprocessen för ett konkurrenskraftigare Europa. Diskussionen känner alla väl, bland annat gällande den så kallade ursprungslandsprincipen och den diskussion som följde efter att man presenterade sitt förslag.

I mars 2005 antog stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet en förklaring och slog fast att man skulle respektera den europeiska sociala modellen i de fortsatta förhandlingarna. Genombrottet kom i februari i år, då man nådde en mycket bred politisk kompromiss mellan EPP-ED och PSE, alltså konservativa, kristdemokrater och socialdemokrater, när man begränsade tillämpningsområdet och ersatte ursprungslandsprincipen med principen om frihet att tillhandahålla tjänster.

Sedermera kunde rådet på basis av ett nytt kommissionsförslag och intensiva förhandlingar anta en gemensam ståndpunkt i somras, den 24 juli, och det blev grunden för Europaparlamentets beslut den 16 november. Då är vi tillbaka vid dags dato.

Jag vet att den tidigare regeringen har haft flera löpande samråd och dialoger med EU-nämnden inför konkurrenskraftsråd och Europeiska rådsmöten om tjänstedirektivet. Jag vet att det har hållits två hearingar i arbetsmarknads- och näringsutskotten i början av förhandlingarna. Det har också förekommit samråd med representanter från arbetsmarknadens parter, myndigheter och näringsliv.

Jag går över till genomförandet. EU-länderna och EES-länderna har tre år på sig att genomföra direktivet i nationell rätt. Det ska vara fullt genomfört 2010. Jag tror att svaret på frågan ”Hur bra är detta tjänstedirektiv?” ligger i svaret på frågan ”Hur kommer det att genomföras?”. Det tror jag är en väldigt viktig slutsats för oss att ha med oss. Det är i genomförandet väldigt mycket av de framtida potentiella vinsterna ligger.

Med det har jag redan sagt att regeringen tycker att själva genomförandeprocessen är en både viktig, angelägen och central uppgift för Sverige. Vi måste se till att det genomförs på ett sådant sätt att svenska företag får bättre möjlighet att exportera sina tjänster och att företag som vill komma till Sverige uppmuntras till det. Vi kommer att prioritera genomförandet så att Sverige både korrekt och i tid genomför direktivet.

Det här är ett omfattande arbete. Det är nog på flera sätt ett av de större Europaprojekt som Sverige har haft att genomföra, och det kommer att beröra snart sagt varje område. Arbetet sker alltså mycket brett inom Regeringskansliet. Det är min ambition att vi ska kunna finna särskilda resurser att avsätta för att fullgöra denna uppgift.

Det finns dock olika sätt att göra detta på rent praktiskt. Vi håller för tillfället på att utvärdera vilken modell som kommer att vara mest lämplig och effektiv och också innebära att vi kan säkerställa ett enhetligt genomförande och ha kontroll på alla de frågor som kan uppkomma.

Jag vill också för nämnden bara nämna ett par initiativ som vi ämnar ta i det här perspektivet.

Det första är att vi kommer att verka för ett närmare nordiskt samarbete kring genomförandet och för att söka samsyn mellan de nordiska länderna om tolkning och tillämpning av direktivet. Jag tror att många tjänsteföretag kommer att börja med att som ett första steg söka sig till den nordiska marknaden, och då är det viktigt att vi får genomslag för bestämmelserna på ett bra sätt också i våra nordiska grannländer. Jag är heller inte avvisande till tanken att utöka kretsen för detta till ett nordisk-baltiskt samråd. Jag kan parentetiskt nämna att jag aktualiserade denna fråga när vi träffade våra nordiska kolleger i Köpenhamn för någon månad sedan.

Det andra är att vi från regeringens sida också kommer att söka närmare samarbete med andra EU-länder på detta tema, att just genomförandet är viktigt för hur uteffekten av direktivet blir. Vi har ett starkt intresse av att följa genomförandeprocessen i andra EU-länder. Det är jätteviktigt för våra företag att direktivet genomförs korrekt och bra rakt över alla berörda stater.

Enligt vår uppfattning har kommissionen en nyckelroll i sammanhanget med att bistå, stödja och övervaka arbetet i medlemsstaterna. Jag kan nämna att jag i måndags träffade kommissionären McCreevy och då framförde ett tydligt budskap om vikten av att kommissionen finns med som pådrivare i den här processen, vilket också kommissionären höll med om. Deras avsikt är att i början av nästa år kalla medlemsstaterna till arbetsgrupper och workshops i Bryssel för att beröra olika aspekter på genomförandet, uppbyggnaden av det administrativa samarbetet och kontaktpunkterna som nämns i direktivet. Jag tror att vi från svensk sida har anledning att stödja kommissionens planer i detta.

Jag noterar slutligen att även Europaparlamentet har sagt att man vill följa genomförandearbetet i medlemsstaterna och fortlöpande hålla sig underrättad och informerad av kommissionen.

Sedan vill jag bara säga något ord – om vi hinner, herr ordförande – om den ekonomiska vikten av detta. Vi utgår från att tjänstesektorn är den snabbast växande delen av ekonomin, oavsett om vi jämför sysselsättning, omsättning eller export. Vi ser också att av de företag som startades för två år sedan, 2004, var 80 % tjänsteföretag. Under förra året ökade tjänsteexporten med 12 %. Varuexporten ökade med 4,5 %. Inom EU står tjänstesektorn för 70 % av ekonomin, bnp:n, men bara 20 % av exporten. Det torde ange att det finns en betydande potential för utveckling av just tjänsteexport.

Detta syftar till att undanröja legala och administrativa hinder, helt enkelt förenkla. Jag vet inte om någon har kikat på den rapport som Svenskt Näringsliv har gett ut om hur det i praktiken kan vara för europeiska företag att etablera sig i andra länder, men jag kan rekommendera den. Jag tycker att den ger en mycket intressant spegling av verkligheten bakom denna diskussion och vikten av att förenkla tillstånds- och auktorisationsförfaranden.

Det finns mer att säga, men jag tror att jag stannar där i denna inledning. De experter som är med här och jag själv står till förfogande för era frågor.

Anf. 166 ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket för den redogörelsen! Den var intressant, tycker jag.

Anf. 167 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag tackar också för en bra och utförlig beskrivning. Jag har tre frågor. Först undrar jag vad ministern tycker är den största förändringen mot nu när det gäller tjänstedirektivet. När tror ministern att det kommer att vara genomfört i svensk lagstiftning? Min tredje fråga handlar om att man i Norge är starkt kritisk mot tjänstedirektivet. Man talar om social dumpning med mera. Vad har ministern för synpunkter på det?

Anf. 168 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag tackar också för en bra redogörelse. Inte minst det ministern säger om genomförandet känns positivt. Jag delar uppfattningen att detta är bra för svensk såväl export som import.

Jag har dock en fråga som handlar om ”långsiktig” i förhållande till ”tillfällig”. Vad betyder ”tillfällig” i ett tidsperspektiv? Det kan kännas lite oroväckande hur man bedömer vad som är tillfälligt. Har ministern någon uppfattning om detta?

Anf. 169 Statsrådet STEN TOLGFORS (m):

Ett par av de här frågorna kommer jag att lämna till mina juridiska experter, till exempel bedömningen av tillfällig i tid och förändringen mot nu. Jag tror att vi börjar med det, så återkommer jag till Norge och annat alldeles strax.

Anf. 170 Ämnesrådet MAGNUS RYDÉN:

Herr ordförande! Frågan om skillnaden mellan temporär tjänsteutövning och långsiktig etablering är väldigt viktig, precis som togs upp i frågeställningen. Det var också en central fråga i de förhandlingar vi hade om tjänstedirektivet – att utifrån den praxis som finns från EG-domstolen försöka särskilja när vi pratar om långsiktig etablering, till exempel när ett företag väljer att investera och upprätta dotterbolag och annat i en medlemsstat, och när det är mer temporärt, till exempel när man bara kortsiktigt åker över och levererar en tjänst och sedan åker tillbaka till sitt ursprungsland igen.

Det vi försökte göra, och jag tror att det var ett bra försök, var att lagstiftaren i form av rådet och Europaparlamentet försökte ange just något slags tidsgräns. Det fanns diskussioner om att försöka säga att är det sex månader är det temporärt; blir det längre, ett eller två år, är det långsiktig etablering. Man valde dock att inte göra det, helt enkelt på grund av att man valde att ansluta sig till den EG-domstolspraxis som finns på området och som nu beskrivs i inledningen av direktivet. Där finns det olika faktorer som avgör om det är långsiktig etablering eller temporär tjänsteutövning.

Rent praktiskt kommer det att gå till så att man helt enkelt tittar på hur tjänsteleverantören har etablerat sig. Har han gjort det med ett dotterbolag? Har han hyrt lokaler? Tänker han vara här längre tid? Man får se på det från fall till fall, helt enkelt. Det var så slutresultatet blev i förhandlingarna.

Jag skulle också kommentera frågan om de största förändringarna. Det var precis det handelsministern var inne på i sitt tal, tycker jag, där han försökte lyfta fram förändringarna. Det stora här är ju att vi får ett rättsligt ramverk kring dessa frågor som tidigare bara har reglerats av EG-fördragets praxis. Vi har fått ett rättsligt ramverk för tjänsteleverantörerna. Vi har fått en öppen marknadstillträdesprincip som slås fast i direktivet.

Vi har också fått ett administrativt samarbete. Detta vill jag lyfta fram, för jag tror att det är oerhört viktigt att få ett ömsesidigt utbyte mellan medlemsstaternas myndigheter för att få detta att fungera. Man ska upprätta kontaktpunkter i varje land dit tjänsteleverantörer ska kunna vända sig med sina frågor: Hur ska det gå till att etablera sig som frisör i Tyskland? Man får då kontakta den kontaktpunkt som kommer att vara samordnare i varje land. Det är oerhört viktiga delar i detta.

Likadant ska man se över tillståndssystemen. Medlemsstaterna får inte ha vilka tillståndssystem som helst längre för tjänsteleverantörer, utan detta ska man se över.

Man ska se över vad som också är en viktig sida av detta men som lite grann har kommit bort i debatten om tjänstedirektivet. Det handlar om den långsiktiga etableringen, just när man ska etablera sig på längre sikt. Det finns en hel artikel, artikel 14, som handlar om krav som medlemsstaterna måste ta bort för att på det sättet underlätta för den långsiktiga etableringen.

Det är i de delarna jag tror att man kommer att se den största förändringen. Sedan ankommer det väldigt mycket, precis som handelsministern förde fram i sitt anförande, på medlemsstaterna – hur och med vilken ambitionsgrad de väljer att genomföra detta och att de uppnår samsyn i genomförandet just kring dessa punkter: kontaktpunkterna, det administrativa samarbetet och borttagandet av etableringshinder.

Anf. 171 Statsrådet STEN TOLGFORS (m):

Låt mig då, herr ordförande, bara kort komplettera med de två återstående frågorna. Den ena gällde tiden, och där gäller det besked jag lämnade i mitt inledningsanförande. Vi har inget tillkommande besked än de tre år vi har till förfogande.

Sedan gällde det Norge. Först ska jag säga att jag ska besöka Norge den 19 december. Min bild – men det är bara en bild – är att en del av den debatt som Sverige haft tidigare får de nu, vilket bara gör mig tacksam och glad att vi i tid hade en omfattande debatt i denna väldigt viktiga fråga i Sverige. Det har bidragit till både påverkansmöjligheter och förankring. Jag vet att utrikesministern under ett tidigare besök gjorde vissa markeringar av allvaret i att ställa sig vid sidan av. Som jag tror att jag indikerade i mitt inledningsanförande finns här säkert också en viktig nordisk dimension för våra svenska företag. Nu tror och hoppas jag att det inte kommer att gå dithän utan att debatten hanterar frågan, så att säga, i Norge.

Anf. 172 CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tror att det är nödvändigt med detta tjänstedirektiv, just för att tjänstemarknaden ska kunna bli reglerad på ett bra sätt. Då är det väl bra att vi har fått det och att vi är överens om utformningen.

Jag tänkte bara ställa en fråga om något som jag inte har hittat någonstans. Det handlar om den nya tjänstesektor som ministern och hans ivrigt påhejande kamrater kommer att inrätta. Jag tänker på hushållsnära tjänster, alltså personer som jobbar i ens hem. De är ju vad jag minns undantagna bland annat från semesterlagen. Hur kommer det att bli? Är detta också sådana tjänster som man kommer att exportera mellan de olika EU-länderna? Jag ser nämligen inte att de finns undantagna.

Anf. 173 ULF HOLM (mp):

Jag är väl inte helt överlycklig över den här kompromissen. Jag anser nämligen att de juridiska spörsmålen fortfarande är ganska omfattande. Till exempel sägs det att tillståndssystemen ska bli enklare. Vad betyder det i praktiken? Det finns ju en anledning till att det finns vissa krav när det gäller vem som ska få ha ett företag. Vi har haft en lång diskussion i Sverige om svartarbete, hur man ska kunna etablera sig, kollektivavtalens ställning etcetera. Hur kommer detta att regleras?

Det finns ju i diskussionen från EU-parlamentet en ganska berättigad oro när det gäller vem som kommer att bestämma. Eftersom man här inte har några exakta regler utan på något sätt skjuter detta framför sig och säger att vi får se vad som händer låter man ju i praktiken EG-domstolens praxis avgöra. I stället för att politikerna sätter spelreglerna, som det ska vara, blir det nu några oavsättliga domare i EG-domstolen som ska fastställa vad som ska gälla på den europeiska tjänstemarknaden, och det tycker jag som princip är fel. Sedan kan man som politiker ha synpunkter på hur regelverket ska vara, men jag tycker att detta är ett politiskt beslut och inte ett domarbeslut. Här vill jag gärna ha några synpunkter från ansvarig minister.

Sedan är det ju alltid fint när man säger att det är ett direktiv, för då ska man kunna ha nationella särlösningar och ta hänsyn till marknaden och speciella förutsättningar som finns i respektive nationell stat. Det är ju fint i praktiken. Å andra sidan står det här att man ska säkerställa att samtliga EU-länder tolkar och tillämpar reglerna på samma sätt. Då är det ju inget direktiv längre. Då kunde man lika gärna ha haft en gemensam tillämpning överallt. Det fina med att ha just ett direktiv är ju att man i Sverige skulle kunna göra särlösningar som passar vår marknad bättre än andra.

Anf. 174 DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Herr ordförande! Jag skulle vilja ställa en fråga till ministern. Detta är ju ett oerhört viktigt direktiv som kommer att påverka hela arbetsmarknaden inom EU. Min fråga är lite grann hur ministern bedömer att det kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden. Ministern nämnde någonting om att arbetsrätten inte skulle förändras eller att detta inte skulle påverka arbetsrätten, men hur kommer det att påverka arbetsmarknaden?

Som ett stickspår till detta har regeringen aviserat att man ska jobba med att öka kvinnors företagande. Ser regeringen att tjänstemarknaden är en marknad där kvinnor kommer att öka sin andel? Lissabonstrategin talar ju väldigt mycket om att kvinnors andel på arbetsmarknaden ska öka. Flera kvinnor ska jobba inom EU-sektorn. Vad jag förstått är det i Sverige just kvinnors företagande som är en prioriterad fråga för regeringen. Många kvinnor kommer att kunna ha företag som verkar inom hela EU. Jag ser med förhoppning på att det här ska kunna öka den möjligheten. Det vore roligt att höra om ministern har någon synpunkt på detta.

Anf. 175 CARL B HAMILTON (fp):

Herr ordförande! Som handelsministern sade var det här en bred kompromiss mellan socialdemokrater, konservativa och kristdemokrater i Europaparlamentet och kanske till och med Tyskland.

Nu måste jag för en gångs skull hålla med Ulf Holm. Det känns lite ovant, nästan krypande obehagligt. Men det är klart att den här kompromissen har en hel del oklara inslag, vilket, precis som Ulf Holm säger, gör att makt flyttas från folkvalda politiker till EG-domstolen och juristerna. Därför var liberalerna mer inriktade på att behålla ursprungslandsprincipen och ha en annan lösning på detta.

Men nu är det som det är, och ställt mot avslag står även Folkpartiet bakom den här kompromissen, som jag har sagt vid något tidigare tillfälle. Den slutsats man ska dra, Ulf Holm, är att då blir dessa genomförandefrågor så otroligt viktiga att följa framöver.

Jag ska ta upp två saker. Den ena är EES-avtalet. Har Norge något val? Det är den här gamla suveränitetsdebatten som kommer upp i Norge, men har Norge egentligen något val?

Den andra frågan tror jag någon annan tog upp också. Det gäller detta med tillfälligt eller permanent och det svar som vi fick. Då är min fråga: Kan man utgå ifrån att definitionen av tillfälligt och temporärt i fråga om tjänstehandelsdirektivet är samma som gäller utstationeringsdirektivet när man där har att besluta om vad som är tillfälligt och vad som är permanent?

Anf. 176 Statsrådet STEN TOLGFORS (m):

Var ska jag börja? Det var ju några frågor. Låt mig börja med Désirée Pethrus Engströms fråga. Det är en korrekt beskrivning att regeringen har ambitionen att öppna tjänstesektorn generellt och även tjänstesektorn för kvinnor specifikt. Det är dock fråga om nationella beslut att till exempel ta bort stopplagar som Göran Hägglund häromdagen presenterade. Det är inte en fråga för mig i egenskap av handelsminister. Men det är en korrekt notering att det är regeringens ambition att öppna tjänstesektorn. Vi har precis pratat om det i kammaren ett par av oss. Vi kommer precis från den debatten.

Till Ulf Holm vill jag säga att jag är medveten om att vissa partier i Europaparlamentet fanns utanför den här kompromissen av olika skäl. Det kan av en del tolkas så att man mister möjlighet att påverka och av andra som en tydlig pedagogisk markering. Vad vet jag? Den värderingen får andra göra.

Däremot är det helt uppenbart att kollektivavtalsfrågan faller utanför. Det finns både generella och specifika bestämmelser i direktivet som klargör att arbetsrätten faller utanför. Om nämnden så vill kan jag med stor glädje läsa upp dessa texter. Jag har dem framför mig. Annars finns det skrivet i texten. Det är bara att följa.

Min bild är snarare att problemet för tjänstehandel uppstår när man har ett rikt mått av särlösningar som gör att företag får väldigt svårt att genomskåda krav, villkor och processer för att etablera sig i andra länder. I praktiken har detta att det har varit så många särlösningar kanske fungerat som någon form av handelshinder även inom Europa. Direktivet syftar mycket till att få bort det och göra det enklare att etablera sig. Jag noterar vad Miljöpartiet säger och tycker. Jag visste det sedan tidigare.

Sedan ställde Christina Axelsson en fråga om hushållsnära tjänster. Det är väl känt att finansministern diskuterar ett konkret förslag gällande detta med EU just nu. Frågan om hur det behandlas i direktivet ska jag överlåta till Magnus alldeles strax. Jag ska bara samla upp något mer här först.

Till Carl B Hamilton vill jag säga att det är lite grann samma sak. Han poängterar detta om ursprungslandsprincipen till exempel, men säger att liberalerna landade i att det viktiga var att få detta på plats och därför är man beredd att acceptera det. Jag tror att hade man vidhållit den hade det inte blivit en framgång. Så enkelt är det. Vi har fått en mycket bred och bra kompromiss, tycker jag, som också ger möjlighet att komma vidare i framtiden. Först ska vi genomföra detta, sedan får vi se på eventuella framtida åtgärder. Jag tror dock inte att det kommer att gå åt det hållet. Det vill jag också markera.

Sedan ställde Carl B Hamilton också två juridiska frågor som jag ska överlåta till mina juristkolleger här. Det gällde om huruvida Norge har något val eller inte och återigen detta om tillfälligt och permanent.

Anf. 177 Ämnesrådet MAGNUS RYDÉN:

Låt mig inleda med de spörsmål som rörde hushållsnära tjänster. Det är precis som handelsministern framförde i sitt anförande att man får titta på den tjänstenäring som det handlar om, och sedan får man titta i direktivet. Det är ju en fall-till-fall-bedömning av vilka tjänsteområden och tjänstenäringar som faller inom ramen för direktivet om det inte finns explicita undantag, och här finns det inga explicita undantag vad gäller hushållsnära tjänster. Men man måste ändå göra den prövningen. Det är så det kommer att gå till. Det är det man får titta på också i det genomförandearbete som man nu ska dra i gång. Man får helt enkelt titta på olika tjänstesektorer och se om de faller inom ramen för de definitioner som finns i direktivet.

Sedan var det frågan om tillfälligt och temporärt i förhållande till utstationeringsdirektivet. Utstationeringsdirektivet ska över huvud taget inte påverka tjänstedirektivet. Det är utgångsscenariot. Det står tydligt i direktivet. Sedan är det riktigt som frågeställaren säger att det finns definitioner där som rör detta. Men utgångspunkten är nog att det över huvud taget inte har någon koppling till de definitioner som finns i det här direktivet vad gäller temporär eller tillfällig. De har utarbetats helt separat från utstationeringsdirektivet.

Sedan var det frågan om Norge. Jag vill inte gå in i den norska diskussionen och EES-avtalet alltför mycket, men de kommer att ställas inför ett val i det avseendet att EES-kommittén kommer att ta upp den här frågan i framtiden. Då blir det väl en fråga för Norge att diskutera inom ramen för EES-kommittén.

Anf. 178 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den redogörelsen.

Anf. 179 HANS LINDE (v):

I det underlag som vi har fått ut och som heter lägesbeskrivning pratar man om att tjänstebegreppet är väldigt flexibelt definierat och att det finns möjligheter för framtida tjänster att omfattas av direktivet. Handelsministern tog upp den diskussion som har varit i kammaren om sjukvården och den så kallade stopplagen och menar att den ska öppnas för tjänstemarknaden. Innebär det också att du anser att man ska ta bort det undantag som finns i tjänstedirektivet och kommer att jobba för att öppna den marknaden också?

Du pratar om möjligheter för framtida tjänster att omfattas av direktivet. Finns det några andra områden där regeringen kommer att arbeta för tjänstedirektivet ska vidgas och omfatta flera tjänster än vad det gör i dag?

Anf. 180 Statsrådet STEN TOLGFORS (m):

Tack, Hans Linde, för möjligheten att förtydliga detta. Nej, det jag sade i svaret på frågan var att det var en nationell diskussion som handlar om stopplagen. Jag sade inte det i referens till tjänstedirektivet.

Anf. 181 ORDFÖRANDEN:

Vi ber att få tacka er för en intressant och noggrann genomgång av detta. Det är en viktig fråga som vi ska återkomma till i det allmänna riksdagsarbetet. Tack för en fin information. Jag önskar handelsministern och medhjälpare en trevlig helg.

Innehållsförteckning

1 § Allmänna frågor och yttre förbindelser 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Utrikesminister CARL BILDT (m) 1

Anf. 3 Statssekreterare HÅKAN JONSSON 1

Anf. 4 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 5 Statssekreterare HÅKAN JONSSON 2

Anf. 6 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 7 Statssekreterare HÅKAN JONSSON 2

Anf. 8 SUSANNE EBERSTEIN (s) 2

Anf. 9 Statssekreterare HÅKAN JONSSON 2

Anf. 10 SUSANNE EBERSTEIN (s) 3

Anf. 11 Statssekreterare HÅKAN JONSSON 3

Anf. 12 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 13 Statssekreterare HÅKAN JONSSON 3

Anf. 14 KENNETH G FORSLUND (s) 3

Anf. 15 Statssekreterare HÅKAN JONSSON 4

Anf. 16 Utrikesminister CARL BILDT (m) 4

Anf. 17 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 18 Utrikesminister CARL BILDT (m) 4

Anf. 19 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 20 Utrikesminister CARL BILDT (m) 4

Anf. 21 SUSANNE EBERSTEIN (s) 7

Anf. 22 Utrikesminister CARL BILDT (m) 7

Anf. 23 CARL B HAMILTON (fp) 7

Anf. 24 Utrikesminister CARL BILDT (m) 8

Anf. 25 CARL B HAMILTON (fp) 8

Anf. 26 Utrikesminister CARL BILDT (m) 9

Anf. 27 KERSTIN LUNDGREN (c) 9

Anf. 28 Utrikesminister CARL BILDT (m) 9

Anf. 29 KENNETH G FORSLUND (s) 10

Anf. 30 Utrikesminister CARL BILDT (m) 10

Anf. 31 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 32 Utrikesminister CARL BILDT (m) 11

Anf. 33 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 34 Utrikesminister CARL BILDT (m) 11

Anf. 35 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 36 Utrikesminister CARL BILDT (m) 12

Anf. 37 CARL B HAMILTON (fp) 12

Anf. 38 Utrikesminister CARL BILDT (m) 12

Anf. 39 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 40 Utrikesminister CARL BILDT (m) 13

Anf. 41 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 42 Utrikesminister CARL BILDT (m) 14

Anf. 43 ORDFÖRANDEN 14

Anf. 44 Utrikesminister CARL BILDT (m) 14

Anf. 45 BODIL CEBALLOS (mp) 14

Anf. 46 Utrikesminister CARL BILDT (m) 14

Anf. 47 ORDFÖRANDEN 15

Anf. 48 Utrikesminister CARL BILDT (m) 15

Anf. 49 ORDFÖRANDEN 15

Anf. 50 Utrikesminister CARL BILDT (m) 15

Anf. 51 BODIL CEBALLOS (mp) 15

Anf. 52 Utrikesminister CARL BILDT (m) 16

Anf. 53 BODIL CEBALLOS (mp) 16

Anf. 54 Statssekreterare HÅKAN JONSSON 16

Anf. 55 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 16

Anf. 56 CARL B HAMILTON (fp) 17

Anf. 57 Utrikesminister CARL BILDT (m) 17

Anf. 58 ORDFÖRANDEN 18

Anf. 59 Utrikesminister CARL BILDT (m) 18

Anf. 60 ORDFÖRANDEN 19

Anf. 61 Utrikesminister CARL BILDT (m) 19

Anf. 62 ORDFÖRANDEN 19

Anf. 63 Utrikesminister CARL BILDT (m) 19

Anf. 64 ORDFÖRANDEN 19

Anf. 65 Utrikesminister CARL BILDT (m) 19

Anf. 66 ORDFÖRANDEN 19

2 § Transport, telekommunikation och energi (Transport och telekommunikation) 20

Anf. 67 ORDFÖRANDEN 20

Anf. 68 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 20

Anf. 69 ORDFÖRANDEN 20

Anf. 70 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 21

Anf. 71 ORDFÖRANDEN 21

Anf. 72 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 21

Anf. 73 ULF HOLM (mp) 21

Anf. 74 HANS LINDE (v) 21

Anf. 75 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 21

Anf. 76 Kanslirådet FREDRIK SAND 21

Anf. 77 ORDFÖRANDEN 22

Anf. 78 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 22

Anf. 79 CHRISTINA AXELSSON (s) 22

Anf. 80 KARL SIGFRID (m) 23

Anf. 81 MARGARETA CEDERFELT (m) 23

Anf. 82 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 23

Anf. 83 CHRISTINA AXELSSON (s) 23

Anf. 84 MARGARETA CEDERFELT (m) 23

Anf. 85 Departementssekreterare HEDVIG LANDAHL 23

Anf. 86 ULF HOLM (mp) 24

Anf. 87 CHRISTINA AXELSSON (s) 24

Anf. 88 MARGARETA CEDERFELT (m) 24

Anf. 89 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 24

Anf. 90 ORDFÖRANDEN 24

Anf. 91 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 24

Anf. 92 CHRISTINA AXELSSON (s) 25

Anf. 93 HANS LINDE (v) 25

Anf. 94 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 25

Anf. 95 Departementssekreterare EVA SAMANTA 25

Anf. 96 ORDFÖRANDEN 25

Anf. 97 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 26

Anf. 98 CATHERINE PERSSON (s) 26

Anf. 99 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 26

Anf. 100 CATHERINE PERSSON (s) 26

Anf. 101 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 27

Anf. 102 ORDFÖRANDEN 27

Anf. 103 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 27

Anf. 104 CATHERINE PERSSON (s) 27

Anf. 105 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 27

Anf. 106 Departementssekreterare JAAK MERI 27

Anf. 107 CATHERINE PERSSON (s) 28

Anf. 108 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 28

Anf. 109 ORDFÖRANDEN 28

Anf. 110 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 28

Anf. 111 CHRISTINA AXELSSON (s) 28

Anf. 112 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 28

Anf. 113 ORDFÖRANDEN 28

Anf. 114 CHRISTINA AXELSSON (s) 28

Anf. 115 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 29

Anf. 116 ORDFÖRANDEN 29

Anf. 117 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 29

Anf. 118 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 29

Anf. 119 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 29

Anf. 120 ORDFÖRANDEN 29

Anf. 121 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 29

Anf. 122 ORDFÖRANDEN 30

Anf. 123 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 30

Anf. 124 CATHERINE PERSSON (s) 30

Anf. 125 CHRISTINA AXELSSON (s) 30

Anf. 126 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 30

Anf. 127 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 31

Anf. 128 Ämnesrådet PER BJÖRKLUND 31

Anf. 129 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 31

Anf. 130 ULF HOLM (mp) 31

Anf. 131 ORDFÖRANDEN 32

Anf. 132 ULF HOLM (mp) 32

Anf. 133 ORDFÖRANDEN 32

Anf. 134 CHRISTINA AXELSSON (s) 32

Anf. 135 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 32

Anf. 136 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 32

Anf. 137 HANS LINDE (v) 33

Anf. 138 MARGARETA CEDERFELT (m) 33

Anf. 139 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 33

Anf. 140 ULF HOLM (mp) 34

Anf. 141 ORDFÖRANDEN 34

Anf. 142 CHRISTINA AXELSSON (s) 34

Anf. 143 Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 34

Anf. 144 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 35

Anf. 145 ORDFÖRANDEN 35

Anf. 146 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 35

Anf. 147 ORDFÖRANDEN 36

Anf. 148 CHRISTINA AXELSSON (s) 36

Anf. 149 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 36

Anf. 150 Ämnesrådet PER BJÖRKLUND 36

Anf. 151 ORDFÖRANDEN 36

Anf. 152 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 36

Anf. 153 ORDFÖRANDEN 37

Anf. 154 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 37

Anf. 155 ORDFÖRANDEN 37

Anf. 156 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 37

Anf. 157 ORDFÖRANDEN 38

Anf. 158 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 38

Anf. 159 ULF HOLM (mp) 38

Anf. 160 Kommunikationsrådet ERIK KIESOW 38

Anf. 161 ORDFÖRANDEN 38

Anf. 162 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 38

Anf. 163 ORDFÖRANDEN 38

3 § Tjänstedirektivet 39

Anf. 164 ORDFÖRANDEN 39

Anf. 165 Statsrådet STEN TOLGFORS (m) 39

Anf. 166 ORDFÖRANDEN 42

Anf. 167 SUSANNE EBERSTEIN (s) 42

Anf. 168 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 42

Anf. 169 Statsrådet STEN TOLGFORS (m) 42

Anf. 170 Ämnesrådet MAGNUS RYDÉN 42

Anf. 171 Statsrådet STEN TOLGFORS (m) 43

Anf. 172 CHRISTINA AXELSSON (s) 44

Anf. 173 ULF HOLM (mp) 44

Anf. 174 DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 44

Anf. 175 CARL B HAMILTON (fp) 45

Anf. 176 Statsrådet STEN TOLGFORS (m) 45

Anf. 177 Ämnesrådet MAGNUS RYDÉN 46

Anf. 178 ORDFÖRANDEN 47

Anf. 179 HANS LINDE (v) 47

Anf. 180 Statsrådet STEN TOLGFORS (m) 47

Anf. 181 ORDFÖRANDEN 47

Fredagen den 8 december 2006

EU-nämndens uppteckningar

1 § Allmänna frågor och yttre förbindelser

Utrikesminister Carl Bildt

Statssekreterare Håkan Jonsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 13 och 14 november 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 11 och 12 december 2006

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Anf. 2 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 3 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Anf. 4 ORDFÖRANDEN:

Anf. 5 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Anf. 6 ORDFÖRANDEN:

Anf. 7 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Anf. 8 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Anf. 9 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Anf. 10 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Anf. 11 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Anf. 12 ORDFÖRANDEN:

Anf. 13 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Anf. 14 KENNETH G FORSLUND (s):

Anf. 15 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Anf. 16 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 17 ORDFÖRANDEN:

Anf. 18 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 19 ORDFÖRANDEN:

Anf. 20 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 21 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Anf. 22 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 23 CARL B HAMILTON (fp):

Anf. 24 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 25 CARL B HAMILTON (fp):

Anf. 26 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 27 KERSTIN LUNDGREN (c):

Anf. 28 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 29 KENNETH G FORSLUND (s):

Anf. 30 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 31 ORDFÖRANDEN:

Anf. 32 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 33 ORDFÖRANDEN:

Anf. 34 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Anf. 36 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 37 CARL B HAMILTON (fp):

Anf. 38 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 39 ORDFÖRANDEN:

Anf. 40 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 41 ORDFÖRANDEN:

Anf. 42 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 43 ORDFÖRANDEN:

Anf. 44 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 45 BODIL CEBALLOS (mp):

Anf. 46 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 47 ORDFÖRANDEN:

Anf. 48 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 49 ORDFÖRANDEN:

Anf. 50 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 51 BODIL CEBALLOS (mp):

Anf. 52 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 53 BODIL CEBALLOS (mp):

Anf. 54 Statssekreterare HÅKAN JONSSON:

Anf. 55 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Anf. 56 CARL B HAMILTON (fp):

Anf. 57 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 58 ORDFÖRANDEN:

Anf. 59 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 60 ORDFÖRANDEN:

Anf. 61 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 62 ORDFÖRANDEN:

Anf. 63 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 64 ORDFÖRANDEN:

Anf. 65 Utrikesminister CARL BILDT (m):

Anf. 66 ORDFÖRANDEN:

2 § Transport, telekommunikation och energi (Transport och telekommunikation)

Statsrådet Åsa Torstensson

Återrapport från ministerrådsmöte den 12 oktober 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 11 och 12 december 2006

Anf. 67 ORDFÖRANDEN:

Anf. 68 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Anf. 69 ORDFÖRANDEN: