Fredagen den 7 mars 2014

EU-nämndens uppteckningar 2013/14:25

1 §  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Anders Borg

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 18 februari 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 11 mars 2014

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar finansminister Anders Borg med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några A-punkter. Det finns det. Då, finansministern, undrar jag om det finns någonting att säga med anledning av möte i rådet den 18 februari 2014.

Anf.  2  Finansminister ANDERS BORG (M):

Det blev mycket diskussioner om SRM, och det var relativt hårda positioner. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Jag kan också nämna en sak jag kommer att återkomma till under G20-rapporteringen. Vi fick in en text om klimatfrågan, vilket resulterade i att Olli Rehn gjorde ett inlägg i den frågan på G20-mötet. Där stannade det dock, för övriga världen var inte lika inspirerad till stordåd. I övrigt kan jag svara på frågor.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går vidare till punkt 3, Beskattning av inkomster från sparande. Det är en beslutspunkt.

Anf.  4  Finansminister ANDERS BORG (M):

Det blir ytterligare en gång i en lång rad av gånger vi tar upp sparandedirektivet. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Frågan kommer att tas upp på nytt, och jag kommer att framföra den svenska ståndpunkten. Vi får dock inget beslut denna gång.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet. Vi går vidare till punkt 4, Gemensam rekonstruktionsmekanism. Det är en beslutspunkt.

Anf.  6  Finansminister ANDERS BORG (M):

Vi inleder på måndagskvällen med ett möte med den utvidgade eurogruppen, som i praktiken består av alla medlemsländer. Det mötet kommer att återupptas efter Ekofinmötet, så det blir förmodligen en lång nattlig övning på måndag. Sedan fortsätter en lång övning om detta på tisdag.

Det är inte självklart att vi kommer överens >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. Vi börjar gå mot en riktigt hård deadline i förhållande till parlaments arbetsformer. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. Huvudfrågorna är hur skarpt man ska ta in bail-in-reglerna och om det ska finnas ett mått av flexibilitet när man hanterar den här typen av situationer. Om bail-in-reglerna ligger i det mellanstatliga avtalet är de svårare att ändra. Om man bara refererar till de bail-in-regler som finns kan de naturligtvis ändras med vanlig två tredjedels majoritet i rådet.

En annan frågeställning är i vilken utsträckning fonden ska kunna låna och ha garantier för detta så att man kan agera när det nationella sparandet har tömts.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  7  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Min utgångspunkt är att vi bör ge kommissionen så lite makt som möjligt och att vi bör ställa oss bakom länder som är så kritiskt inställda som möjligt till det här. Vi har som utgångspunkt att vi ska behålla så mycket bestämmanderätt som möjligt hos nationalstaterna.

Jag tycker också att vi bör motsätta oss gemensam upplåning i alla former. Med anledning av det vill jag anmäla avvikande mening.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat.

Anf.  9  Finansminister ANDERS BORG (M):

Bedömningen är att de länder som är med i eurozonen och har en gemensam bankunion och gemensam tillsyn också bör ha någon typ av gemensam avvecklingsmekanism. Sedan kan man naturligtvis överväga i vilken utsträckning den ska vara baserad enbart på nationella fondandelar eller om man ska ha möjlighet att solidariskt stötta varandra. Det kan man göra lite olika bedömningar av.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  10  LARS OHLY (V):

Jag har viss förståelse eller till och med ganska stor förståelse för ståndpunkten att vi inte kommer att kunna nå mycket längre i förhandlingarna så länge vi är avvaktande eller avvisande till medlemskap för Sveriges räkning.

Vänsterpartiet upprepar därför inte sin avvikande mening från finansutskottet. Däremot kommer vi att anmäla avvikande mening den dag regeringen tycker att vi ska gå med. I nuläget tycker vi att regeringen får fortsätta att föra fram de ståndpunkter man kan. Vi har dock viss förståelse för att framgångarna kan bli begränsade så länge man inte aviserar medlemskap.

Anf.  11  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag vill bara säga att jag förstår att vi kanske har ett begränsat inflytande genom att vi inte säger att vi ska gå med nu. Men det finns ett antal länder som sätter sig lite på tvären, och jag tycker att vi kan ge dem det stöd vi kan under de pågående förhandlingarna.

Eftersom vi inte vill gå med inledningsvis vill jag fråga finansministern hur han ser på en situation där regeringen senare avser att gå med i den här delen av bankunionen. Skulle det kunna påverka vårt inflytande över hur systemet byggs upp? Skulle vi kunna införa någon form av undantag i ett senare skede? Jag tror att den möjligheten är ganska liten, men det skulle vara intressant att höra om det finns någon möjlighet över huvud taget.

Anf.  12  Finansminister ANDERS BORG (M):

Systemet utformas nu, och man landar i de lösningar som kommer att gälla. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Det är ännu inte riktigt uppenbart hur ett inträde skulle fungera. En relevant fråga är: Om ett land går med om 15 år, hur stor del av de skulder och skyldigheter som byggts upp ska landet ikläda sig? Det återstår att se. I dag är det relativt oklart vad det innebär för ett icke-euroland att bli medlem i ett senare skede. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt, men vi noterar avvikande mening från Sverigedemokraterna. Vi går vidare till punkt 5, Övriga frågor. Finns det något att säga där? Nej. Vi går till punkt 7, Uppföljning av G20-mötet mellan finansministrar och centralbankschefer. Det är en informationspunkt.

Anf.  14  Finansminister ANDERS BORG (M):

Ur vårt perspektiv är nog den information jag gav den mest relevanta, nämligen att Olli Rehn tog upp frågan om klimatfinansieringen och försökte få in den i slutkommunikén. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 7 och går vidare till punkt 8, Förberedelse inför Europeiska rådet. Ekonomiska inslag i EU:s ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  16  Finansminister ANDERS BORG (M):

Den egentliga överenskommelsen kommer så småningom att träffas i Europeiska rådet och naturligtvis dessförinnan i miljö- och energirådet. Detta handlar mer om att Ekofin förväntas ge en synpunkt på hur den bör utformas.

Vi tycker att man kan ställa sig bakom kommissionens förslag på 40 procents utsläppsminskning givet att det blir en kostnadseffektiv fördelning av bördan och även att man kan stödja målet om 27 procents förnybart givet att det inte blir en fördelning av bördan mellan medlemsländerna. Vi har också sagt att man kan tänka sig ytterligare samlade utsläppsminskningar i form av internationella krediter, om det går att hitta en bred internationell uppgörelse om detta.

Jag tror inte att det blir någon diskussion alls om målen, om jag ska vara helt ärlig. I diskussionen i EFK menade Sverige att koldioxidskatt är ett viktigt styrmedel att använda. Detta står i brevet från EFK-ordföranden, som ni säkert har noterat. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< och ett antal andra länder argumenterade emot en sådan referens i texten, men Sverige drev den positionen. Vi fick implicit stöd, kan man säga, men det var ingen annan som tog till orda om detta. Man enades ändå om att CO2-skatten får stå kvar, och det kommer naturligtvis att vara min position att det är viktigt att det finns med i dokumentet.

Det kan möjligtvis också bli en del diskussioner om hur man ska formulera sig om handelssystemet och att det ska säkerställa att vi går mot mindre koldioxidutsläpp. Det återstår att se hur diskussionen blir.

Det är möjligt, givet att vi haft SRM-diskussionen, att det inte blir så väldigt mycket diskussion kring detta utan att det mer eller mindre går igenom. Det har funnits ett starkt motstånd från ett antal >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< länder mot att skärpa målen. Jag tror att det motståndet består, om jag formulerar saken så.

Anf.  17  BÖRJE VESTLUND (S):

Herr ordförande! Vi har haft en ganska vildsint diskussion, om jag får säga det så, både i miljö- och jordbruksutskottet men också i näringsutskottet. Men eftersom detta inte berör delen om målen utan enbart finansieringen finns det ingen anledning för oss att återupprepa den avvikande mening vi hade i både miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet.

Anf.  18  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag återupprepar vår avvikande mening från miljö- och jordbruksutskottet den 27 februari.

Anf.  19  LARS OHLY (V):

För Vänsterpartiet finns det anledning att upprepa vår avvikande mening angående målen. Vi tycker att det är oerhört viktigt, och det hänger ihop med finansieringsfrågan. Därför är det viktigt att påpeka att vi inte riktigt har samma uppfattning som regeringen.

Vi tycker att regeringen borde kunna vara mycket mer ambitiös när det gäller klimat- och miljöpolitiken än vad den är och kunde driva på mer. Vår avvikande mening från miljö- och jordbruksutskottet kvarstår därför.

Anf.  20  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Vi delar Vänsterpartiets åsikt att målen hänger samman med finansieringen och ekonomin. Vi håller fast vid vår avvikande mening.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning, men vi har noterat avvikande meningar från Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Punkt 9 har utgått. Punkt 10 är Övriga frågor. Finns det något att säga där?

Anf.  22  Finansminister ANDERS BORG (M):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Vi tackar finansministern med medarbetare för närvaron i EU-nämnden i dag och önskar en trevlig helg.

2 §  Transport, telekommunikation och energi (transport)

Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi (transport) den 5 december 2013

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi (transport) den 14 mars 2014

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några A-punkter. Det finns det. Då, statsrådet, undrar jag om det finns någonting att säga med anledning av möte i rådet den 5 december 2013.

Anf.  25  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Bara om det finns några frågor. I sådana fall kan jag svara på dem.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under den punkten. Vi går till punkt 3, Det fjärde järnvägspaketet. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004. Det är en beslutspunkt.

Anf.  27  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Detta är en del i förslaget till det fjärde järnvägspaketet som består av sex förslag till rättsakter och byråförordningen. Det handlar om en ny byrå. Det är egentligen den sista delen i den tekniska pelaren. Regeringen har för avsikt att godkänna förslaget.

Anf.  28  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi avser inte att godkänna det förslaget. Vi anmäler avvikande mening. Vi tycker inte att järnvägen med nödvändighet behöver privatiseras eller federaliseras.

Anf.  29  LARS OHLY (V):

Är det någon del av den så kallade marknadsöppningspelaren som diskuteras nu på mötet? När det gäller ren järnvägssäkerhet och teknik har vi inte några större invändningar. När det däremot gäller liberaliseringar och avregleringar är vi starka motståndare till det.

Anf.  30  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Med anledning av det som Lars Ohly frågar kan jag säga att man inte har kommit till den delen än över huvud taget. Det är bara delen som gäller teknik och säkerhet.

Utifrån det som Johnny Skalin tog upp gäller det avgifter för tillstånd. Det betalar man redan i dag. Det har ingen betydelse om det är privat eller inte. Det är avgifter för typgodkännande.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet. Vi har noterat avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till punkt 4, Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om införande av ett interoperabelt EU-omfattande E-call. Det är en ny fråga för nämnden och tillika beslutspunkt.

Anf.  32  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Det handlar egentligen om att kunna införa en larminfrastruktur med automatiska nödlarm i våra fordon, det som kallas E-call. Det kommer nog inte att dröja speciellt länge. Det är många fordonstillverkare som redan i dag har den tekniken inbyggd.

Detta är en del av ITS-direktivet som antagits tidigare, 2010. Sverige har under tiden som man jobbat med det förvisso tittat på när det är rimligt att kunna införa det. Sverige har tillsammans med några andra medlemsstater kunnat påverka förslaget. Nu ser vi att ordförandeskapet har ett förslag med ett något senare men därmed något mer rimligt ikraftträdande som vi stöder. Sverige är över huvud taget positivt till E-call.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 5. Nu gäller det förslag om en politik för gemenskapens flottkapacitet inom inlandssjöfarten för att främja transporter på de inre vattenvägarna. Det är en ny fråga för nämnden, och det är en beslutspunkt.

Anf.  34  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Som nämnden kanske känner till håller Sverige på att införliva EU-direktivet om inre vattenvägar. Det är förvisso en sak, men det har egentligen inte med detta att göra. På grund av både formella och sakliga skäl kommer Sverige inte att bli berört av det här. Ett skäl är att våra kommande inre vattenvägar inte kommer att hänga samman med övriga medlemsstaters inre vattenvägar. Vi har heller inte en sådan mängd fartyg på våra vattenvägar. Det kommer alltså inte att påverka oss.

Regeringens förslag är att vi kan stödja ordförandeförslagets allmänna riktlinje.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 7, Förslag till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget Shift to Rail. Det är en ny fråga, och det är en beslutspunkt.

Anf.  36  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Det har tidigare varit uppe gemensamt både offentlig och privat forskning vad gäller flyget. Nu kommer någonting motsvarande gällande järnvägsforskning som man ska bilda och som ska kallas Shift to Rail.

Vi tycker att det är mycket positivt med just kombinationen av det privata och det offentliga. Som ni kanske har noterat kommer Trafikverket att vara en av grundarmedlemmarna i järnvägsforskningsföretaget. Från regeringens sida välkomnar vi förslaget.

Anf.  37  LARS OHLY (V):

Jag tror att det är väldigt bra. Det är den typen av forskningsuppdrag som man absolut ska ägna sig åt inom EU. Men jag skulle gärna se att man även tog in länder som i dag inte är medlemmar i EU och som ligger i framkant vad gäller järnvägsutveckling och teknisk utveckling på järnvägen. Jag tänker till exempel på Schweiz. Finns det några möjligheter att ett sådant forskningsprogram och ett sådant företag också kan ha förbindelser med länder utanför unionen?

Anf.  38  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Det ligger mycket i det som Lars Ohly säger. Sverige som medlemsland samarbetar i dag till exempel med Schweiz men även med Japan när det gäller höghastighetståg och vinterberedskap. Det finns många andra länder som också gör det.

Frågan är hur man ska få in det i detta. Det har jag inget svar på i dag exakt formellt. Men jag tror att det finns ett stort intresse. Så ser hela branschen ut. Det handlar om att lära av varandra. Det pågår redan ett sådant arbete. Jag kan naturligtvis ta med mig det förslaget. Det ligger mycket i det.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går vidare till punkt 8, Meddelande från kommissionen: Tillsammans för en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer. Det är en ny fråga för nämnden och en diskussionspunkt.

Anf.  40  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Herr ordförande! Det är ett meddelande som har kommit. Det har uppmuntrats till att det ska vara någon form av policydebatt om det. I grunden handlar det om de utmaningar som alla europeiska storstäder har. Hur kan vi hantera både varor och människor som behöver röra sig? Hur kan vi hantera luftkvalitet, trängsel och andra problem som uppstår i städerna?

Kommissionen pekar på att de utmaningarna står alla stora städer inför. Man har lyft upp tre olika frågeställningar som man vill att vi ska diskutera och kanske också inkomma med erfarenheter och jämföra med varandra. Det är bland annat hur man kan jobba med olika planeringsverktyg i sina städer. Det handlar också om hur man inom EU kan jobba med olika typer av finansieringar. I dag är det oftast medlemsstater som söker EU-finansiering. Skulle städer som enskilda projektägare kunna söka EU-medel och så vidare?

Regeringen kommer att välkomna att rådet diskuterar meddelandet. Det finns saker vi kan fundera på. Vi välkomnar att kommissionen åtminstone så här långt inte har föreslagit någon ny detaljerad lagstiftning. Det handlar om det värdefulla i att jämföra sig med varandra och byta erfarenheter.

Vi är medvetna om, och det känner nämnden till, att i Sverige sker mycket av planeringsarbetet på lokal eller möjligtvis på regional nivå. Här är arbetet utifrån vad medlemsstaten ska göra. Det gäller att hålla en god balans i detta. Vi har tänkt vara med i debatten och om så är möjligt lyfta fram goda svenska exempel.

Anf.  41  LARS OHLY (V):

Herr ordförande! Också detta är vällovligt. När man talar om en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet finns det en benägenhet att ibland gå över till att tala mer om bilismens förutsättningar än om den kollektiva trafikens förutsättningar. Varje nytt vägprojekt leder till mer biltrafik och mer privatbilism. Det stora problemet för de större städerna i Europa i dag är den trafikinfarkt som följer av att privatbilismen ohämmat tillåts öka.

Därför skulle jag gärna önska att de goda exempel som ministern tänkte föredra vad gäller svenska städer bör inrikta sig på där man har lyckats bygga ut den kollektiva trafiken och därigenom minska privatbilismen. Det gäller framför allt den spårburna kollektiva trafiken som är den minst miljöbelastande och den som behöver expandera ordentligt om vi ska klara en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städerna.

Anf.  42  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Som Lars Ohly säger är det nog där diskussionerna kommer att ligga, eftersom så pass många lyfter fram problemet med den ökande trafiken med tanke på luftkvalitet och trängsel. Det som kommer fram i jämförelseönskemålen är mer kollektivtrafik, men också attityder och beteenden; man ska kunna gå och framför allt cykla i större utsträckning än vad man kan göra i dag.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi lämnar punkt 8 och går vidare till punkt 9, Övriga frågor. Vi kan väl ta dem i en klump, men vi har lite funderingar över om punkt c är en informationspunkt eller en diskussionspunkt.

Anf.  44  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Vi kanske kan hoppa in på punkt c. Punkt a är mer återkoppling och information. Där kan jag väl i och för sig nämna för nämnden, för det är intressant, att det har varit återkoppling och information om bullerrestriktioner vid flygplatser. Där har Sverige jobbat för att de restriktiva bullerkrav som vi bland annat har på Bromma i dag ska få gälla fortsatt, och vi har vunnit framgångar. Det har gett resultat. Det andra var det som var uppe förra gången om utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen. Här pågår en diskussion med parlamentet. Vi ska få information som återkopplar till hur den förhandlingen går.

Låt mig då ta punkt c. Här har Frankrike anmält en övrig fråga. Det handlar egentligen om på vilket sätt man ska kunna använda sig av Galileo för utvecklad flygtrafikledning. Det är bra att vi kan ta upp den här punkten, för vi skulle från regeringens sida vilja föreslå att Sverige stöder Frankrike om det blir en diskussion och en ståndpunkt i den här frågan. Frankrike säger sig vilja stödja den successiva utveckling som sker av Galileo. Det kommer att behövas saker som ersätter dagens instrumentlandningssystem, som används när man kommer in på flygplatser. Galileo kan vara en sådan markbaserad förstärkningstjänst.

Men det finns också någonting som vi kallar för ”safety of life”. Det handlar om planering av service för alertering av faror inom sjöfart och luftfart. Det här är sådant som Sverige är långt framme i, och där skulle Galileo kunna vara en bra faktor. Det som Frankrike lyfter fram är väldigt intressant, och beroende på om det bara blir kort information eller om de vill uttrycka någonting skulle vi vilja stödja Frankrike i den avsikten.

Anf.  45  PEDER WACHTMEISTER (M):

Jag har en fråga av ren nyfikenhet. Under förra mandatperioden var det här en ganska stor fråga i EU-nämnden. Vi tittade på kostnader och allt möjligt. Hur många satelliter har man skjutit upp?

Anf.  46  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Herr ordförande! Frågan om kostnaden och framför allt när man ska bli klar återkommer ständigt. Men som det viskas i mitt öra tror vi att det är 15 satelliter uppe.

Anf.  47  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

I vårt bakgrundsmaterial står det att satellitnavigeringssystemet Galileo förväntas vara i drift 2015 med tio satelliter och ska år 2020 omfatta 30 satelliter. Det låter som att det inte är i gång än. Men det kanske är en missuppfattning eller oklart skrivet?

Anf.  48  Departementssekreterare NILS PAUL:

Det är i drift med ett fåtal satelliter. År 2015 är ett delmål, och år 2020 ska det vara klart, som jag tror att det står i den kommenterade dagordningen. Det är i gång bitvis, men det är ännu inte heltäckande.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Det finns uppenbarligen en initial kapacitet. Är Ulf Holm nöjd?

Anf.  50  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Nej, jag gillar ju inte Galileo.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Men frågan är utredd?

Anf.  52  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Ja.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Såvitt avser punkt c konstaterar vi att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Med detta torde vi ha nått vägs ände, om än inte Galileo har gjort det. Vi tackar statsrådet med medarbetare för närvaron i EU-nämnden i dag och önskar en trevlig helg!

3 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Statsrådet Maria Larsson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 20 juni 2013

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 21 juni 2013

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 9 december 2013

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 10 mars 2014

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Maria Larsson med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några A-punkter. Det finns det. Då, statsrådet, undrar jag om det finns någonting att säga med anledning av möte i rådet den 20 juni 2013, den 21 juni 2013 och den 9 december 2013.

Anf.  55  Statsrådet MARIA LARSSON (KD):

Herr ordförande! Tack för möjligheten att komma hit! Jag kan säga något kort om de här tillfällena. Det var ett bra tag sedan jag var i EU-nämnden, så det var roligt att få komma hit igen. Det har av förståeliga skäl varit mycket arbetsmarknadsfrågor i Epscoutskottet den senaste tiden.

Jag inleder med en återrapportering från den 20 juni. Då var Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt uppe på dagordningen. Vid det tillfället kunde inte någon överenskommelse träffas, utan det skedde sedan under hösten, när rådet och Europaparlamentet gjorde en preliminär överenskommelse. Den antogs formellt den 25 februari av parlamentet. Det som kvarstår nu är att även rådet ska godkänna överenskommelsen om fonden. Fonden är verksam från den 1 januari i år och avser perioden fram till 2020. Vi har påbörjat arbetet i Regeringskansliet med att implementera fonden, och ESF-rådet kommer att vara den myndighet som genomför det operativa programmet. Jag vill också nämna att Epsco antog rådsslutsatser om det sociala investeringspaketet vid det mötet.

Vid Epsco den 21 juni, midsommarafton, hade vi ganska intensiva förhandlingar om en överenskommelse om tobaksproduktsdirektivet. Det minns vi alla, ser jag. Sedan har förhandlingarna fortsatt under hösten mellan rådet och parlamentet. Den 18 december kunde parterna slutligen enas om ett kompromissförslag till ett nytt tobaksproduktsdirektiv. Parlamentet röstade om förslaget den 26 februari. Det som nu återstår är egentligen bara ett formellt beslut av rådet innan ett slutgiltigt reviderat direktiv är antaget.

Vi är väl nöjda med utfallet, inte minst därför att vi har kvar beslutsmakten över det svenska snuset; vi får själva reglera det. Vi har också aviserat att vi kommer att presentera en deklaration. Vissa delar av tobaksproduktsdirektivet kan vara svårförenliga med vår grundlag, och vi kommer därför att behöva utreda den delen. Det handlar om storleken på varningstexter och varningsbilder. Men över lag måste jag säga att det är bättre resultat än vad vi hoppats på.

Framför allt finns det en gemensam EU-syn på hur vi ska ha ett bra preventivt arbete för att färre människor ska använda sig av tobaksprodukter, som vi vet är väldigt hälsofarliga. Det ger ett ökat konsumentskydd, och det ger oss också möjlighet att bättre kunna spåra smuggeltobak genom att det nu kommer att finnas en märkning.

När det gäller Epsco den 9 december lämnar jag det åt arbetsmarknadsministern, som kommer hit senare i dag, att återrapportera. Det var hon som deltog vid mötet. Som sagt är det mycket arbetsmarknadsfrågor nu. Om ledamöterna har specifika frågor kan jag besvara dem.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går vidare till punkt 6 b. Punkt 6 gäller den europeiska planeringsterminen 2014. Punkt 6 b, som statsrådet har ansvar för, gäller den sociala situationen i EU och innefattar underpunkterna i och ii. Det är en beslutspunkt.

Anf.  57  Statsrådet MARIA LARSSON (KD):

Punkt 6 innehåller många olika underpunkter. Jag tar punkt 6 b, som ordföranden sade. Sedan kommer arbetsmarknadsministern att beröra de övriga.

Kommittén för social trygghet tar varje år fram en rapport som har till syfte att beskriva den sociala situationen i EU. Årets rapport bekräftar att utvecklingen inte går i den riktning som vi hade önskat. Den sociala situationen i Europa har försämrats. I dag är det fler personer som lever i fattigdom och socialt utanförskap än år 2010, då vi antog Europa 2020-strategin. Ni kommer säkert ihåg att ett av de övergripande målen i den handlade om att 20 miljoner européer skulle befrias från fattigdom. Nu ser vi i flertalet länder en utveckling som går i motsatt riktning, att fattigdomen ökar.

Ska man nämna någon positiv signal från rapporten är det att äldre personer i relativa termer är mindre utsatta än tidigare. Just när det gäller den gruppen ser vi en minskning.

Jag ska säga något om huvudbudskapet i rådsslutsatserna. Rapporten är fristående och kommer inte att antas. Rådsslutsatserna är ganska deskriptiva och inte så uppmanande till sin karaktär. Det man säger är att medlemsstaterna ska göra strukturreformer som beaktar social hänsyn och konsekvenser i socialt avseende.

I slutsatserna betonar man att insatser i medlemsländerna bör inriktas på investeringar i humankapital och aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Slutsatserna uppmanar avslutningsvis medlemsstaterna att se över och stärka insatserna för att minska fattigdom och utsatthet.

Regeringen menar att vi bör välkomna att den sociala situationen belyses. Det är bra att medlemsstaternas olika utmaningar synliggörs. Det kan bidra till att driva på reformarbetet. Vad gäller Sveriges resultat ser vi att utvecklingen jämfört med EU-genomsnittet är förhållandevis god.

Jag nämnde att rapporten är ett bakgrundsunderlag som inte ingår i själva beslutet. Tyvärr är en del siffror i rapporten inte uppdaterade på ett konsekvent sätt. SCB har nyligen skickat in uppdaterade siffror till Eurostat, och de finns delvis inarbetade men inte till fullo återgivna i rapporten. Det är påpekat och kommer att rättas till i den slutliga versionen.

Anf.  58  BÖRJE VESTLUND (S):

Vi har människor som åker runt i Europa och lever i fattigdom. I de flesta städer har vi ett antal rumäner som lever i stort armod. Belyser rapporten det på något sätt? Det vore bra om statsrådet ville kommentera det.

I vårt land finns också ett antal människor som lever helt utanför alla system. Vi vet inte på vilket sätt de försörjer sig och om de är fattiga eller inte. Det är företrädesvis ganska unga människor där myndigheterna inte vet på vilket sätt de försörjer sig. Vi vet att de inte arbetar och att de i de flesta fall inte är kriminella, för då borde polisen och kriminalvården ha haft kontakt med dem. Vi vet att de finns, och det är ingen liten grupp. Jag kan inte säga några siffror, men från tid till annan finns det tidningsuppgifter om detta.

Anf.  59  Statsrådet MARIA LARSSON (KD):

Börje Vestlund tar upp en viktig fråga, och här krävs definitivt gemensamma EU-lösningar. Det är därför det finns en social investeringsfond, och fattigdomsfonden har inrättats just för att hjälpa människor som lever i fattigdom i Europa.

Vi vet att många av dem som vistas i Sverige kommer från Rumänien. Vi vet att många av dem har miserabla förhållanden på hemmaplan, vilket gör att man söker sig till andra länder. Rätten att röra sig fritt finns i Europa. Man får vistas tre månader i ett annat land utan uppehållstillstånd, och det är anledningen till att man söker sig hit. Man får inte vistas längre än så om man inte har möjlighet att försörja sig.

Vi har tagit initiativ för att försöka hitta lösningar på denna problematik. Sverige kan inte ensamt lösa det, utan vi behöver lösa det tillsammans med andra länder. Vi har för närvarande en statssekreterargrupp över flera departement som träffas i Regeringskansliet för att se vad vi kan bistå våra europiska grannländer med. Det kommer att vara ett möte framöver där en statssekreterare från Rumänien ska möta statssekretare från flera av våra departement för att diskutera relationen och möjligheten för Sverige att stödja Rumänien inom EU:s ram. Det vidtas alltså ett antal åtgärder, och det pågår ett antal aktiviteter.

Den specifika frågan hur detta gestaltas i rapporten överlåter jag åt Håkan Nyman som finns på vår analysavdelning och har lusläst rapporten.

Anf.  60  Kanslirådet HÅKAN NYMAN:

Huvuddelen av rapporten bygger på statistik som samlats in via register och undersökningar. Vissa grupper fångas inte upp genom dessa, och det är man medveten om. När det gäller den specifika frågan är svaret att dessa inte täcks in i mycket av det som redovisas i rapporten. Men det pågår andra arbeten med de grupper som står utanför det som man kan fånga med statistik och undersökningar.

Anf.  61  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Herr ordförande! Siffrorna över hur mycket fattigdomen i EU har ökat är skrämmande. Visserligen tycks Sverige ha klarat sig bättre relativt sett, men det finns problem här också.

Hur går detta vidare i EU-systemet? Det finns bara en enkel hänvisning till en uppmaning att ta med det i kommissionsdokumentet om den sociala dimensionen av EMU. I övrigt är informationen om hur processen går vidare ytterst knapphändig.

Aspekten att fattigdomen har ökat snarare än minskat borde ju få effekt på nästa strategi, efter 2020. Jag saknar den analysen. Det verkar mer som att man ska lägga det till handlingarna, gå vidare och låtsas som om inget hänt. Men något har uppenbarligen hänt under dessa år som man borde ta fasta på.

Anf.  62  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Sverige kan identifiera sina egna sociala problem utan att EU behöver komma med några pekpinnar på det området. Sverige behöver inte heller peka finger åt andra länder. Jag anser att rapporten och antagandet av slutsatserna är onödiga, så jag anmäler avvikande mening.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat. Önskar statsrådet kommentera?

Anf.  64  Statsrådet MARIA LARSSON (KD):

Herr ordförande! Det är av stor vikt att vi kan ha jämförbara siffror. Det är inte alldeles lätt att få en jämförbar statistik men att vi strävar åt det hållet är synnerligen viktigt.

EU är också ett solidaritetsprojekt där många länder har lyfts från att ha varit diktaturer för inte så många decennier sedan till att bli fungerande demokratier. Länder har också lyfts ur fattigdom. EU-projektet går ut på att vi stöder och hjälper varandra. Den grundtanken hoppas jag att flertalet av oss delar. Jag delar den till fullo.

Så till Ulf Holms fråga om hur vi går vidare. Det finns intentioner och en vilja att arbeta vidare med dessa frågor. Det grekiska ordförandeskapet har fört upp frågan till Epsco i juni för diskussion, så då kommer rådet att diskutera den. Kommittén för social trygghet har tagit fram ett arbetsprogram för 2014 som kommer att presenteras. Det ligger under punkten Övriga frågor, som jag strax återkommer till.

Låt mig ändå säga att jag gläds över att Sverige går mot strömmen på många sätt. Det är oroande att utvecklingen i EU går åt fel håll och att allt fler blir fattiga. Vi kan dock se glädjande siffror i Sverige. För bara någon vecka sedan fick vi nya siffror från SCB som pekar på att hushållen får det allt bättre, och 2012 sjönk andelen hushåll med låg ekonomisk standard. Rädda Barnen kom för ett tag sedan med sin rapport som visar att barnfattigdomen i Sverige minskar jämfört med föregående år.

Vi ska givetvis glädja oss åt detta, men vi har ett ansvar inom EU-ramen att adressera problematiken. Givetvis har vi fortfarande också en problematik att arbeta med här hemma.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i det här ärendet. Vi har noterat avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till Övriga frågor. Statsrådet har ansvar för punkt 8 d, Arbetsprogrammen för sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd 2014. Det är en informationspunkt.

Anf.  66  Statsrådet MARIA LARSSON (KD):

Det handlar om att kommittén för social trygghet har tagit fram ett arbetsprogram för 2014. Man har tydligt sett den problematik som vi nyss diskuterade och kommer vid mötet att på ett övergripande plan presentera vad man tänker sig att prioritera och vad som ska stå högst på dagordningen när vi ska genomföra 2020-strategin. Vi vet inte vad de ska säga, utan det kommer som sagt att föredras på mötet. Mycket talar dock för att dessa frågor kommer att adresseras i den prioriteringslistan.

Kommittén kommer i sedvanlig ordning att granska medlemsstaternas nationella handlingsprogram för att se vad de gör åt problematiken. Man kommer också att engagera sig i översynen av Europa 2020-strategin. Det blir en liten kontrollinstans för att se att medlemsstaterna sköter sig.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under den punkten. Vi tackar statsrådet Maria Larsson med medarbetare för närvaron i EU-nämnden i dag och önskar en trevlig helg.

4 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning)

Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning) den 9 december 2013

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning) den 10 mars 2014

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några A-punkter. Nej, det finns det inte. Då, statsrådet, undrar jag om det finns något att säga med anledning av möte i rådet den 20 juni, den 21 juni respektive den 9 december 2013.

Anf.  69  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Det är upp till nämnden. Om ni vill ställa frågor får ni gärna göra det.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går till punkt 3, Förslag till rådets beslut om ett socialt trepartstoppmöte för tillväxt och sysselsättning. Det är en beslutspunkt.

Anf.  71  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Ordförande! Det gäller alltså en överenskommelse om ett beslut om inrättande av ett socialt trepartstoppmöte för sysselsättning och tillväxt. Som ni känner till finns dessa möten redan och har funnits sedan 1997. Det handlar om ett forum för dialog mellan EU-institutionerna på ordförandenivå och de europeiska arbetsmarknadsparterna på högsta nivå.

I och med att trepartstoppmötena har funnits en längre tid finns det redan ett beslut som reglerar dem, och det beslutet fattades 2003. Lissabonfördraget har dock inneburit en ny praxis med nya institutionella villkor. Med anledning av det vill kommissionen uppdatera det gamla rådsbeslutet från 2003.

Dessa möten utgör ett viktigt forum för att diskutera sociala frågor och sysselsättningsfrågor, och vi tycker att det är viktigt att beslutet som reglerar mötena återspeglar den praxis som finns. Därför föreslår jag att Sverige stöder överenskommelsen på mötet.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. Vi går vidare till punkt 5, Förslag till rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram. Även det är en beslutspunkt, och det är en ny fråga för nämnden.

Anf.  73  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Det är som sagt en ny fråga för nämnden, men vi har talat om den i utskottet tidigare. Låt mig säga något kort om förslagets bakgrund och innehåll.

Bakgrunden är att kommissionen ser att praktikplatser är en allt vanligare väg in på arbetsmarknaden för ungdomar. Samtidigt identifierar kommissionen problem. Man uppfattar att praktiken ofta har brister, både när det gäller lärande och arbetsvillkor.

Förslaget är en rekommendation på vad medlemsstaterna kan göra för att förbättra kvaliteten på praktikprogrammen. Syftet är att öka tillgången på praktikplatser av hög kvalitet och att öka ungdomars möjligheter att få arbete. Tanken är också att det ska underlätta ungas rörlighet i EU.

Det huvudsakliga innehållet i rekommendationen handlar om att praktikanten tydligt ska informeras om vilka villkor som gäller för praktiken. Man ska också informeras om sina rättigheter och skyldigheter. Rekommendationen innehåller även främjande av bästa praxis och hur andra EU-initiativ kan bidra till fler praktikplatser av god kvalitet.

Medlemsländerna rekommenderas att vidta lämpliga åtgärder med anledning av rekommendationen, och länderna ska informera kommissionen om de åtgärder de vidtar. Kommissionen kommer att följa upp rådsrekommendationen och rapportera hur den ska tillämpas.

Från svensk sida instämmer vi i att praktikarbete kan underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. Vi menar också att användandet av praktik bör uppmuntras. Samtidigt ansåg vi att det första, ursprungliga förslaget var väldigt långtgående, och vi var tveksamma till förslagets rättsliga förutsättningar. Vi menade att det kunde ifrågasättas om förslaget i vissa delar gick utöver vad som var nödvändigt för att uppnå syftet.

Sveriges utgångspunkt har därför varit att rådsrekommendationen borde göras mer allmänt hållen och därigenom ta större hänsyn till att medlemsstaterna har valt att reglera praktik på olika sätt. Det här är verkligen en fråga där alla EU-28-länder gör på olika sätt. Vi tycker att vi har fått stort gehör för ståndpunkterna. Det handlar alltså om det som man gör på olika sätt – alltifrån arbetsvillkor till rimlig uppsägningstid för en praktikant och rimlig längd på praktiken – och även själva tillämpningen av uppföljningen av rekommendationen.

Mot den bakgrunden föreslår jag att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom att rådsrekommendationen antas.

Anf.  74  ROLAND UTBULT (KD):

Det måste vara väldigt olika i olika länder; det är olika arbetsmarknadspolitik, olika strukturer och så vidare. Det måste finnas en tröghet i att harmonisera det här med andra länder. Kan du beskriva vad det kan finnas för tröghet i och hinder för att genomföra praktikplatserna?

Anf.  75  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Det finns absolut en tröghet, eftersom alla länder gör på väldigt olika sätt – vissa länder har knappt praktikplatser, och andra har det frekvent. Man använder det på olika sätt. Därför är frågan också hur mycket man ska reglera. Det här är nu mer allmänt hållet, för att uppmuntra till praktikplatser och till att informera om rättigheter och skyldigheter. Det är också ett sätt att trycka på länder som i dag inte har så många praktikplatser att faktiskt arbeta med det.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går vidare till punkt 6, Den europeiska planeringsterminen 2014. Denna punkt sammantagen bildar en diskussionspunkt, men de olika beståndsdelarna är beslutspunkter. Med det i åminnelse börjar vi med punkt a, Årliga tillväxtpakten och den gemensamma sysselsättningsrapporten 2014. Den första underpunkten, 6 a i, gäller utkast till rådets slutsatser och är en beslutspunkt.

Anf.  77  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Innan jag går in på den punkten vill jag övergripande säga att det här handlar om vårt bidrag till Europeiska rådets toppmöte, och det är uppdelat i olika punkter. Jag vet att Maria Larsson redan har föredragit en av punkterna.

Jag börjar, precis som ordföranden sade, med punkt 6 a. Här ska vi dels anta rådsslutsatser med vägledning till medlemsstaterna i fråga om sysselsättning och socialpolitik. Under den andra punkten ska vi anta en årlig rapport om sysselsättningsläget i unionen. Vad gäller själva rådsslutsatserna tänker jag inte gå in på dem i detalj – jag har överlagt med arbetsmarknadsutskottet, och socialutskottet och socialförsäkringsutskottet har informerats.

Mot bakgrund av det fortsatt svåra arbetsmarknadsläget och sociala läget i EU är det bra att slutsatserna identifierar utmaningar som länderna måste ta itu med för tillväxt och sysselsättning. Jag tycker att det är särskilt bra att frågan om kvinnors arbetskraftsdeltagande lyfts fram och även att det nu på svenskt initiativ lyfts fram att ökat deltagande bland kvinnor utgör en betydande tillväxtresurs. Det är en fråga jag har drivit vid varje möte.

Regeringen välkomnar att slutsatserna förespråkar sociala trygghetssystem som är långsiktigt hållbara och inkluderande och som samtidigt uppmanar till ett aktivt deltagande på arbetsmarknaden. Jag föreslår därför att Sverige vid mötet ställer sig bakom antagandet av dessa slutsatser.

Den andra underpunkten, ii, handlar om antagande av den gemensamma sysselsättningsrapporten. Som ni absolut känner till vid det här laget är det en årlig produkt som rådet alltid antar inför Europeiska rådets toppmöte i mars. Årets rapport visar att utvecklingen har gått åt fel håll och att det kommer att krävas ett kraftigt trendbrott för att nå strategins målsättningar.

Liksom i fjol har huvudbudskap lagts till som utgör ett slags sammanfattning av rapporten. Många av de budskap som lyfts fram finns också i utkastet till rådsslutsatser. Även här är det positivt att man nu betonar vikten av att genomföra reformer i syfte att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Jag föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom antagandet av rapporten.

Under punkt 6 c förväntas vi fatta beslut om sysselsättningsriktlinjerna för 2014. Tillsammans med de ekonomiska riktlinjerna utgör de som ni vet grunden för hela 2020-strategins genomförande, och beslutet på rådet i nästa vecka är i praktiken en formalitet. När de nuvarande riktlinjerna kom fram 2010 beslutade man nämligen att de inte skulle ändras fram till och med i år. Förslaget som ligger på bordet handlar alltså om att under 2014 behålla riktlinjerna från 2010.

Vi menar att det är klokt att även i år fokusera på själva genomförandet, varför jag föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom den allmänna inriktningen.

Bland alla de budskap som nu finns kommer jag att lyfta fram frågan om kvinnors deltagande och att det bör utgöra en del av det centrala budskap som går vidare som bidrag till Europeiska rådet i mars. I diskussionen tänker jag fortsätta att lyfta fram behovet av ökat kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden i Europa och att det faktiskt utgör en viktig tillväxtfaktor.

Frågan blir ännu mer relevant i ljuset av kommissionens meddelande från i onsdags, som visar att Europa 2020-målet om ett sysselsättningskrav på 75 procent för kvinnor och män inte kommer att nås som läget ser ut i dag. En av orsakerna till det är att kvinnors deltagande fortfarande är mycket lägre än mäns.

Anf.  78  JOHNNY SKALIN (SD):

I vanlig ordning har vi synpunkter på den europeiska terminen och på punkt 6 som helhet. Vi tycker inte att EU ska berätta för oss hur vi ska bedriva vår sysselsättningspolitik. Jag har inte tagit ställning till innehållet i sig, men vi är kritiskt inställda till planeringsterminen som helhet. Jag anmäler därför avvikande mening.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Ska jag förstå det som att Johnny Skalin är emot såväl hela punkt 6 som var och en av beslutspunkterna?

Anf.  80  JOHNNY SKALIN (SD):

Ja.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Tack för förtydligandet!

Anf.  82  LARS OHLY (V):

Vänsterpartiet brukar vara väldigt kritiskt till den här typen av landsspecifika rekommendationer, av det skälet att vi inte tycker att EU har den kompetensen och att man inte bör ägna tid och kraft åt det. Det här är dock någonting annat; här är det fråga om en resultattavla där man faktiskt kan lära sig. En rapport av det här slaget har vi ingenting emot att man producerar – tvärtom tror jag att det kan vara bra. Även om Sverige tyvärr inte är så framgångsrikt i kampen mot arbetslöshet finns det anledning att finnas med i den här typen av jämförelser.

Vi har alltså ingenting emot att man diskuterar på det här sättet.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det såvitt avser diskussionspunkten, helheten i punkt 6, finns stöd för regeringens redovisade inriktning. Tillika finns det stöd för regeringens ståndpunkt när det gäller punkterna a–c. I alla dessa delar har dock Sverigedemokraterna anmält avvikande mening.

Med det lämnar vi punkt 6 och går till punkt 7, Europa 2020-strategin. Meddelande från kommissionen: De överordnade målen i Europa 2020-strategin. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  84  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Under den här punkten kommer kommissionen att presentera ett meddelande om unionens framsteg när det gäller Europa 2020-målen. Bakgrunden är att det under 2014 kommer att inledas en översyn av hela strategin, och meddelandet kan sägas vara startskottet för översynen. Meddelandet kommer att beröras på ett övergripande plan av Europeiska rådet och sedan följas upp med ett offentligt samråd.

Syftet med själva meddelandet, som kom i onsdags, är att redogöra för hur EU ligger till i förhållande till strategins övergripande mål. Utvecklingen mot sysselsättningsmålet och målet om social delaktighet är ingen uppmuntrande läsning – sysselsättningen har i princip legat still sedan 2010, och utanförskapet har ökat. Eftersom meddelandet precis har presenterats har vi inte hunnit analysera det närmare, men vi välkomnar meddelandet och menar att det är ett viktigt startskott för en intressant diskussion om hur strategin har fungerat.

Redan nu är det uppenbart för mig att fortsatta ansträngningar kommer att behövas om de sociala målen ska nås. Vad gäller diskussionen kan jag vid behov även här betona vikten av just ökat arbetskraftsdeltagande för kvinnor, men också hur viktigt det är att vi får fler jobb i EU.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Vi går vidare till punkt 8, där statsrådet Maria Larsson redan har avhandlat punkt d. Det är informationspunkter.

Anf.  86  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Det finns inget ytterligare från vår sida på den punkten.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Vi tackar arbetsmarknadsministern med medarbetare för närvaron i EU-nämnden i dag och önskar en trevlig helg.

Innehållsförteckning

1 §  Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister ANDERS BORG (M) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Finansminister ANDERS BORG (M) 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Finansminister ANDERS BORG (M) 2

Anf.  7  JOHNNY SKALIN (SD) 2

Anf.  8  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  9  Finansminister ANDERS BORG (M) 2

Anf.  10  LARS OHLY (V) 3

Anf.  11  JOHNNY SKALIN (SD) 3

Anf.  12  Finansminister ANDERS BORG (M) 3

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  14  Finansminister ANDERS BORG (M) 3

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  16  Finansminister ANDERS BORG (M) 4

Anf.  17  BÖRJE VESTLUND (S) 4

Anf.  18  JOHNNY SKALIN (SD) 4

Anf.  19  LARS OHLY (V) 5

Anf.  20  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 5

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  22  Finansminister ANDERS BORG (M) 5

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 5

2 §  Transport, telekommunikation och energi (transport) 6

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  25  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 6

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  27  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 6

Anf.  28  JOHNNY SKALIN (SD) 6

Anf.  29  LARS OHLY (V) 6

Anf.  30  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 6

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  32  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 7

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  34  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 7

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  36  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 7

Anf.  37  LARS OHLY (V) 8

Anf.  38  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 8

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  40  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 8

Anf.  41  LARS OHLY (V) 9

Anf.  42  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 9

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  44  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 9

Anf.  45  PEDER WACHTMEISTER (M) 10

Anf.  46  Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) 10

Anf.  47  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 10

Anf.  48  Departementssekreterare NILS PAUL 10

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  50  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 10

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  52  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 10

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 11

3 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 12

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  55  Statsrådet MARIA LARSSON (KD) 12

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  57  Statsrådet MARIA LARSSON (KD) 13

Anf.  58  BÖRJE VESTLUND (S) 14

Anf.  59  Statsrådet MARIA LARSSON (KD) 14

Anf.  60  Kanslirådet HÅKAN NYMAN 14

Anf.  61  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 15

Anf.  62  JOHNNY SKALIN (SD) 15

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  64  Statsrådet MARIA LARSSON (KD) 15

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  66  Statsrådet MARIA LARSSON (KD) 16

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 16

4 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning) 17

Anf.  68  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  69  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 17

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  71  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 17

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  73  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 18

Anf.  74  ROLAND UTBULT (KD) 18

Anf.  75  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 18

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  77  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 19

Anf.  78  JOHNNY SKALIN (SD) 20

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  80  JOHNNY SKALIN (SD) 20

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  82  LARS OHLY (V) 20

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  84  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 21

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  86  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 21

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 21