1 § Ekofin

Finansminister Pär Nuder

Återrapport från ministerrådsmöte den 7 juni 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte

den 11 juli 2006

Anf. 1 VICE ORDFÖRANDEN:

Då ber jag att få öppna sammanträdet. Vi hälsar finansminister Pär Nuder med medarbetare välkomna.

Då ska vi gå in på föredragningslistan. Punkt 1 är en återrapport från ett ministerrådsmöte den 7 juni. Varsågod!

Anf. 2 Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr ordförande! Jag har inget att tillägga utöver den skriftliga redogörelsen.

Anf. 3 LENNART HEDQUIST (m):

Den här frågan kommer väl möjligen att beröras något senare också, men av protokollet från mötet framkommer det ju vad olika länder har anfört, bland annat beträffande Litauens ansökan om att få ansluta sig till eurosamarbetet nästa år. Vi diskuterade ju den här frågan vid ett tidigare möte, och jag tolkade då finansministern så att även om Sverige inte var direkt berört hade han förståelse för synpunkten att det egentligen borde vara enbart euroländernas inflation som räknades in i det här referensvärdet. Nu är det ju enkannerligen så att det är inflationen i Sverige och Polen som har medverkat till att Litauen anses ha för hög inflation för att kunna ansluta sig till eurosamarbetet nästa år. Jag ser att det är en del av de nya medlemsstaterna som har tagit upp den här frågan.

Min fråga till Pär Nuder gäller hur man ska tolka det här protokollet rätt, det vill säga att Sverige över huvud taget inte anförde någon synpunkt här.

Anf. 4 Finansminister PÄR NUDER (s):

Det är korrekt. Jag yttrade mig inte i det här ärendet. Det är precis som jag sade till nämnden: Vi har de regler vi har. Sedan kan man tycka vad man vill om dem. Enligt det regelverk som finns har Litauen för hög inflation för att kvala in i eurosamarbetet. Man kan ifrågasätta de regler som finns, men att under en pågående process ändra i det befintliga regelverket har inte varit vare sig regeringens uppfattning eller såvitt jag förstått, eftersom jag dessutom har förankrat detta här i nämnden, riksdagens uppfattning.

Anf. 5 VICE ORDFÖRANDEN:

Vill kanslichefen säga något?

Anf. 6 Kanslichef INGRID LARÉN MARKLUND:

Jag vill bara säga att i våra kanslikommentarer så har vi skickat med det brev som skickades till toppmötet och som tar upp frågor om just Litauen och Slovenien.

Anf. 7 LENNART HEDQUIST (m):

Jag är fullt på det klara med det här. Samtidigt har det ju uppstått en diskussion, om jag har tolkat det rätt, huruvida reglerna verkligen innebär att samtliga EU-länders inflation ska räknas in. Men anser man nu att reglerna innebär att det ska vara så, kan man ju kanske ändå för framtiden fundera på om det utifrån euroländernas bedömning är riktigt att de så att säga lutar sig emot länder som inte är inne i euroområdet. Jag förstår att det här kan vara en känslig fråga för Sverige, som ligger lite utanför, men vi har ju ändå lyft fram frågan här i EU-nämnden.

Anf. 8 Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr ordförande! Jag tycker inte att den här frågan är speciellt känslig för Sverige. Att Sverige råkar hamna i det här sammanhanget ska vi ju vara glada över på sätt och vis. Vi har ju blivit uppmärksammade för att vi har låg inflation, vilket är till nytta för Sverige.

Sedan blir det naturligtvis en diskussion framgent här, särskilt med tanke på att det är fler länder som knackar på dörren till att delta i eurosamarbetet. Men Europeiska kommissionen, ECB, Ekofinrådet och dessutom Europeiska rådet har haft samma uppfattning i den här frågan: Litauen ska bedömas utifrån de regler som gäller här och nu.

Anf. 9 VICE ORDFÖRANDEN:

Då lägger vi den återrapporten till handlingarna och går över på dagordningen för den 11 juli 2006. Den första punkten gäller ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf. 10 Finansminister PÄR NUDER (s):

Den nya Ekofinordföranden Eero Heinäluoma kommer att muntligen presentera det finska ordförandeskapets arbetsprogram för Ekofinrådet. Ni har fått den skriftliga versionen av arbetsprogrammet. Diskussionen i rådet kommer att tv-sändas för att skapa ökad öppenhet. Programmet är en uppdatering av det gemensamma österrikisk-finska arbetsprogrammet, och resultaten från Europeiska rådets och Ekofinrådets arbete till dags dato i år har beaktats i programmet.

Jag tycker att det finns anledning att välkomna programmet utifrån svenska utgångspunkter. Jag tänker då på att programmet lyfter fram frågor som är särskilt intressanta ur ett nordeuropeiskt perspektiv och att man från finsk sida gör en ansträngning att komma framåt i frågan om alkoholbeskattning.

Anf. 11 VICE ORDFÖRANDEN:

Då lägger vi frågan om ordförandeskapets arbetsprogram till handlingarna.

Vi går då till punkten 4, så tar vi A-punktsfrågorna, om det finns några, sist. Vi går alltså över till eurogruppens rapportering.

Anf. 12 Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr ordförande! Den vet vi ju ingenting om än. Det blir en rapportering från eurogruppen. Värt att notera är dock att även det finska ordförandeskapet fortsätter på den väg som Österrike började på sitt sista Ekofinmöte, nämligen att ha avrapportering från eurogruppen i plenum och inte under lunchen, vilket vi hälsar med tillfredsställelse. Jag kan inom parentes nämna att det också blev en diskussion, om än liten, om det allmänna ekonomiska läget. Vi har arbetat intensivt med att försöka se till att Ekofinrådet blir ett forum för strategiska diskussioner så att det inte uteslutande blir eurogruppen. Det ligger i Sveriges intresse om inte annat.

Anf. 13 VICE ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till punkten 5 om genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten. Där är det kanske lite mera substans.

Anf. 14 Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr ordförande! Vi har tre punkter på agendan som har kopplingar till stabilitets- och tillväxtpakten. Med ordförandens tillåtelse skulle jag vilja gå igenom dem i ett sammanhang.

Den första punkten gäller en rekommendation från kommissionen om att avsluta underskottsförfarandet för Cypern. Helt i linje med rådets rekommendation lyckades man få ned underskottet under 3 % 2005. Såväl skuld som underskott väntas också utvecklas gynnsamt under de närmaste åren. Cypern utgör här ett verkligt positivt exempel, och jag har ingen anledning att ifrågasätta kommissionens rekommendation. Tvärtom är den cypriotiska regeringen värd beröm för vad den har åstadkommit.

Den andra punkten gäller en utvärdering av Portugals åtgärder för att efterleva rådets rekommendation med anledning av att man återigen noterat ett alltför stort underskott. Rekommendationen är att Portugal ska göra en strukturell åtstramning i år motsvarande 1,5 % av bnp och komma under 3-procentsgränsen senast år 2008. Kommissionens prognos visar att det inte är säkert att Portugal kommer att lyckas med detta. Om samtliga åtgärder implementeras strikt skulle det dock kunna gå. Jag delar därför kommissionens bedömning att det i nuläget inte finns anledning att trappa upp processen mot Portugal. Det är dock viktigt att fortlöpande följa utvecklingen.

Den tredje punkten utgörs av en diskussion på basis av kommissionens årliga rapport om de offentliga finanserna. Diskussionen kommer i första hand att fokusera på erfarenheterna av det första året med den reformerade stabilitets- och tillväxtpakten. Ett år är ingen lång tid för en rättvisande utvärdering, men i det stora hela har det fungerat bra. Tillämpningen har varit relativt strikt. I vissa fall har man i och för sig utnyttjat möjligheten att ge en utsträckt anpassningstid, men proceduren har följts, och kommissionens rekommendationer har i samtliga fall lett till en åtgärd från rådets sida. Vad som återstår är främst att se till att medlemsländerna skaffar sig tillräckliga marginaler i sina offentliga finanser. Fortfarande är det alltför få länder som lever upp till sina medelfristiga mål. Här måste mer göras om EU ska kunna möta nästa lågkonjunktur på ett bra sätt.

Jag bakade alltså ihop punkterna 5 och 7 här.

Anf. 15 VICE ORDFÖRANDEN:

Vi drog den slutsatsen. Ordet är fritt på punkterna 5 och 7. Ingen begär ordet. Så finns det då stöd för regeringens position på båda dessa punkter.

Då ber jag att finansministern går över till punkten 6.

Anf. 16 Finansminister PÄR NUDER (s):

Detta är den punkt som är av historisk karaktär. Vi ska fatta beslut om att ta in ett nytt land i eurosamarbetet, nämligen det formella beslutet om Sloveniens deltagande i valutaunionen. I samband med detta beslut ska även beslut fattas om växelkursen för Sloveniens valuta gentemot euron. Frågan om Sloveniens deltagande behandlades även av stats- och regeringscheferna i samband med Europeiska rådets möte i juni.

Sverige deltar inte i beslutet om valutakurs, utan det fattas av euroländerna och berörd medlemsstat. Däremot fattas beslut om deltagande i valutaunionen av samtliga EU-länder med kvalificerad majoritet.

Kommissionen har föreslagit att Slovenien ska delta i valutaunionen från den 1 januari 2007. Regeringen har inget att invända mot Sloveniens deltagande. Omräkningskursen mellan euro och tolar föreslås vara 239,640 tolar för en euro. Det är den kurs som har gällt för tolarns deltagande i växelkursmekanismen ERM 2.

Anf. 17 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt under punkten 6, Antagande av euron.

Då går vi till punkten 8, som handlar om EIB:s externa lånemandat.

Anf. 18 Finansminister PÄR NUDER (s):

Nu finns kommissionens officiella förslag till mandat för EIB:s utlåning utanför EU för perioden 2007–1013. Diskussionen i Ekofinrådet nu på tisdag är en orienteringsdiskussion. Kommissionen kommer att presentera sitt förslag, och rådet har möjlighet att ställa frågor eller att ge synpunkter. Det finska ordförandeskapet vill bland annat ha vår principiella syn på den externa utlåningen och hur den ska hänga samman med EU:s externa politik. En annan fråga som ska beröras gäller samarbetet mellan EIB och andra internationella finansiella institutioner, särskilt EBRD. Vi ska således inte fatta något beslut den här gången utan bara ge Ekonomiska och finansiella kommittén i uppdrag att arbeta vidare med förslaget.

De frågor som vi nu ska diskutera är inte särskilt kontroversiella. Från svensk sida betonar vi EIB:s roll som ett instrument för EU:s externa politik och vikten av nära samordning med kommissionen. Ökat samarbete med andra internationella finansiella institutioner är också viktigt. Som alltid understryker vi att mervärdet ska vara styrande för utlåningens inriktning.

Några svårare frågor för rådet att ta ställning till gäller den totala utlåningsvolymen under det nya mandatet. Kommissionen föreslår en mycket stor ökning på 50 %. Sverige och flertalet andra länder som Tyskland, Nederländerna och Storbritannien ser inte behovet av en så stor ökning. Vidare är meningarna delade om hur utlåningen ska fördelas regionalt. Sverige vill se en ökning av utlåningen till Ryssland, Ukraina och andra grannländer österut. Vissa sydeuropeiska länder prioriterar Medelhavsområdet.

Både frågan om den totala utlåningsvolymen och frågan om den regionala fördelningen får vi återkomma till senare i höst.

Anf. 19 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag har en fråga själv här. Det är ju riktigt som finansministern säger, att de två sista aspekterna, fördelning och volym, är mera intressanta. Men det står här i regeringens position – finansministern sade det också – att det är viktigt att vidareutveckla metoderna för att säkerställa mervärdet i utlåningen. Vad menas med mervärdet i utlåningen?

Anf. 20 Finansminister PÄR NUDER (s):

Vi tycker ju att detta måste användas som ett strategiskt instrument för att öka integrationen i största allmänhet. Vi har de här mekanismerna, de europeiska institutionerna, och de får inte utvecklas i riktning mot att bli vilka banker som helst. Det måste finnas en stark integrationspolitisk aspekt med. Det är ett exempel på mervärde.

Anf. 21 VICE ORDFÖRANDEN:

Men då bör man väl ändra kriterierna för utlåning?

Anf. 22 Finansminister PÄR NUDER (s):

Kriterierna prövas ju från fall till fall. Varje gång som ett fall kommer upp till behandling finns ju det här med, men det har, tycker vi, inte betonats i tillräckligt stor utsträckning.

Anf. 23 VICE ORDFÖRANDEN:

Finns det fler synpunkter eller frågor? Det gör det inte. Då finns det stöd för regeringens ståndpunkt under punkten 8.

Då går vi vidare till punkt 9 om dialog med tredjeländer.

Anf. 24 Finansminister PÄR NUDER (s):

Kommissionen kommer att ta upp två aspekter från sina dialoger med vissa länder. Dels får vi en återrapportering från toppmötet med USA som nyligen hölls i Wien och koncentrerades till finansmarknadsområdet, dels kommer man att ge en samlad redovisning av pågående dialoger med andra delar av världen. Det sker med Japan, Ryssland, Kina och Indien och omfattar även här främst finansmarknadsfrågor. Ett syfte med den sistnämnda redovisningen är att få synpunkter på urvalet av länder, vilka frågor som ska avhandlas och till sist hur de bäst kan organiseras.

Jag tycker att det är viktigt att vi i Ekofinkretsen får en bättre inblick i dialogerna mellan världens ledande ekonomier. Jag ser gärna att dessa dialoger får en bredare bas genom att även mer allmänekonomiska frågor behandlas. Däremot har jag inga starka synpunkter på med vilka länder detta ska ske och hur det bäst kan organiseras. För mig är det alltså viktigt att Ekofinrådet ges en god insyn och möjlighet till aktiv medverkan i ekonomisk-politiska frågor.

Anf. 25 VICE ORDFÖRANDEN:

Det här är en informationspunkt, så då lägger vi den till handlingarna.

Vi går över till punkten 10, som handlar om finansiering av International Accounting Standards Board.

Anf. 26 Finansminister PÄR NUDER (s):

Frågan om finansiering av det internationella redovisningsrådet, IASB, blir en så kallad falsk B-punkt. Det betyder att vi förväntas anta utkastet till slutsatser utan diskussion.

IASB utfärdar redovisningsstandarder som bland annat tillämpas av noterade företag inom EU. Jag ställer mig bakom utkastet till slutsatser och därigenom en finansieringslösning där företag och organisationer även fortsättningsvis bidrar med medel på frivillig väg.

Anf. 27 VICE ORDFÖRANDEN:

Då finns det ett stöd för regeringens position.

Då är frågan om det finns några A-punkter.

Anf. 28 Finansminister PÄR NUDER (s):

Nej, vi har inte fått några sådana.

Anf. 29 VICE ORDFÖRANDEN:

Är det någonting i övrigt som finansministern bör rapportera till riksdagens EU-nämnd?

Anf. 30 Finansminister PÄR NUDER (s):

Det är en samvetsfråga, herr ordförande! Jag kan rapportera att jag har haft överläggningar med min brittiske och min tyske kollega, där vi bland annat har diskuterat relationen mellan Ekofinrådet och eurogruppen. Jag och Gordon Brown delar ju den belägenheten att vi inte deltar i eurogruppen, och därvid har vi ett särskilt intresse av att Ekofinrådet utvecklas i positiv riktning. Nu råkar det vara så väl att den uppfattningen delas av även den tyske finansministern. Det ligger även i euroländernas intresse att Ekofinrådet inte bara blir ett transportkompani. Det är ändå där som de formella besluten i stor utsträckning fattas. Dessutom bör fler ekonomisk-politiska strategiska diskussioner ske i Ekofinrådet.

Jag har alltså förhoppningar om att det som har påbörjats av det österrikiska och fortsätter under det finska nu kommer att än mer fördjupas under det kommande tyska ordförandeskapet. Det tycker jag att det för svenskt vidkommande finns all anledning att hälsa med tillfredsställelse.

Anf. 31 VICE ORDFÖRANDEN:

Bra. Finns någon fråga eller synpunkt? Det gör det inte. Då tackar vi finansministern och önskar en trevlig sommar!

2 § Ekofin (budget)

Statssekreterare Sten Olsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 24 november 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 14 juli 2006

Anf. 32 VICE ORDFÖRANDEN:

Välkommen, statssekreterare Sten Olson med medarbetare! Vi ska nu gå igenom dagordningen inför den 14 juli 2006. Då tar vi väl A-punkterna, om det finns några, sist och går till punkten 3.

Men först ska vi ha en återrapport från den 24 november 2005. Det låter ju något nattståndet, men det ska återrapporteras ändå!

Anf. 33 Statssekreterare STEN OLSSON:

Jag ska säga att jag vid min sida har Lotta Karle och Katarina Gralén som är medarbetare på Finansdepartementet och som ska hjälpa mig att ge er fullödiga svar på alla tekniskt komplicerade frågor.

Jag tänkte ta alla de här punkterna i ett sammanhang, och sedan kan ni ställa frågor om dem. För att underlätta för er att följa med i redovisningen har vi på sedvanligt sätt sammanställt en liten bunt med papper där vi försöker lyfta fram de konkreta och mest betydelsefulla sakerna.

Jag börjar med återrapporteringen från Ekofin den 24 november. Det var den sista årsbudgeten som hanterades i det tidigare, det vill säga det nuvarande finansiella perspektivet. Där blev det, som jag förutskickade när jag var i nämnden innan rådet hade möte, ganska dramatiskt. Det uppstod en konflikt kring ett antal enligt vår uppfattning viktiga principiella frågor, som jag också redovisade i nämnden före rådets möte.

Detta ledde fram till en uppgörelse till slut, och det berodde på att vi inte lyckades åstadkomma en blockerande minoritet. I slutändan var det bara Sverige, Finland och Holland som fullt ut drev de principiella frågeställningarna.

Anledningarna till att vi röstade mot det här förslaget var främst tre. Vi tyckte att man överskred taket för flexibilitetsinstrumentet på ett sätt som skulle få prejudicerande effekt för framtiden. Förslaget i sin helhet gick också mot våra principer om budgetdisciplin. Dessutom skedde de här överläggningarna i slutfasen av diskussionen om nästa finansiella perspektiv, och vi tyckte att den här rörelseriktningen gav felaktiga signaler inför de förhandlingarna. Men som framgår av papperen ledde det ändå till att man den 5 december enades om en kompromiss och att Europaparlamentet den 15 december fastställde budgeten. Det var de två första papperen.

Sedan följer ett papper som beskriver budgetprocessen. Där är vi nu framme vid Ekofinmötet den 14 juli. I övrigt har jag inga kommentarer till det.

Nästa sida tar upp kommissionens budgetförslag. Det har redovisats i underlagsmaterial.

Anf. 34 VICE ORDFÖRANDEN:

Vi ska göra en halvhalt här efter återrapporten och se om det finns några frågor. Så är inte fallet, så vi lägger den till handlingarna.

Då går vi in på nästa dagordning.

Anf. 35 Statssekreterare STEN OLSSON:

Vi har i underlagsmaterial till nämnden redovisat kommissionens budgetförslag för 2007. I den här tabellen ser ni en jämförelse med beloppen för 2006. Då ska man erinra sig att det är två olika finansiella perspektiv. Det innebär att utgifterna, om jag uttrycker mig lite slarvigt, är sorterade på ett lite annat sätt 2007 jämfört med 2006. Men det här är ett försök att ge en beskrivning av utvecklingen.

På nästa sida finns förklaringar till just det jag sade – vad som ligger bakom de här förändringarna.

Sidan därefter är ett försök att sammanfatta läget. Vi har i samarbete med likasinnade medlemsländer förespråkat en budgetrestriktiv linje i rådet. Budgetkommittén har enats om ett kompromissförslag som har lyfts upp till Coreper. Det är viktigt att notera att flertalet av framför allt de nya medlemsstaterna har motsatt sig besparingar i kommissionens förslag.

Vi tycker – en inte helt ovanlig synpunkt från svensk sida – att besparingarna borde ha varit större men har ändå gått med på ordförandeskapets kompromissförslag.

Sedan följer en redovisning, och den sidan innehåller siffror som inte fullt ut har redovisats för nämnden förut, eftersom det har pågått arbete med dem fortlöpande. Framför allt gäller det rubrik 4 och 5. Där ser ni att det är nya siffror jämfört med vad som har redovisats tidigare. I ena fallet berodde det på en felskrivning, och i andra fallet har det skett en förändring i den fortsatta budgetprocessen efter det att vi har lämnat material.

Det här är alltså läget, såsom rådets kompromiss ser ur inför första läsningen.

På de följande två sidorna finns också redovisningar av vad som är skillnaden mellan kommissionens förslag och rådets kompromissförslag. Det är det här ställningstagandet som vi önskar få EU-nämndens yttrande över så att vi på rådets möte ska agera för den kompromiss som har levererats i den process som har varit.

Jag tror jag stannar där och svarar på frågor.

Anf. 36 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara få klarhet i att regeringens position är att stödja kompromissen. Ja.

Tidigare står det om Sverige och likasinnade länder. Vilka är de likasinnade länderna?

Anf. 37 Statssekreterare STEN OLSSON:

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf. 38 LENNART HEDQUIST (m):

Det har ju varit en process som har landat i den här kompromissen. Men det kunde vara intressant att höra lite mer exakt hur Sverige har deltagit i den processen och vad det var för svenska ställningstaganden som påverkade kompromissens utformning.

Anf. 39 BEATRICE ASK (m):

Först måste jag säga att det är ett föredömligt begripligt presentationsmaterial. Det kanske bara är jag som känner behov av det, men jag tycker att det kändes väldigt bra.

Det andra är att det naturligtvis är viktigt att vi får höra lite om det resonemang som har varit. Men jag tycker ändå att det är väldigt viktigt att man, när man säger att vi stöder kompromissen, påpekar att vi hade velat mer. Den uppfattning som Sverige har, att vi ska hålla expansionen nere, är oerhört viktig. Det finns uppenbarligen väldigt mycket mer som man skulle kunna göra.

Jag tror, med tanke på de nya medlemsstaternas inriktning och svårigheterna i detta, att det är viktigt att några håller fanan högt, så att det inte framstår som att nu har man hittat lösningarnas lösning. Vi konstaterar att det är så här långt vi har kommit nu men att ni, som sagt, i första andningen liksom markerar vad vi egentligen vill, det vill säga betydligt mer.

Anf. 40 Statssekreterare STEN OLSSON:

Jag vill verkligen understryka att det också är avsikten med regeringens agerande. Vi ska ha klart för oss att det här är första läsningen. Vi vet att vi har två aktörer som kommer att trycka kostnaderna uppåt i den fortsatta processen. Det är kommissionen men framför allt Europaparlamentet. De regler som gäller årsbudgeten är kvalificerad majoritet, därför är det oerhört viktigt att vi är aktiva och markerar vår position på rådens möten.

Jag kan säga att när vi sade nej till uppgörelsen i höstas var det en oerhörd styrka att kunna redovisa att vi inte ansåg oss ha mandat från EU-nämnden att gå så långt eftersom EU-nämnden hade varit tydlig när det gäller till exempel flexibilitetsinstrumentets utnyttjande. Det var en styrka att kunna påvisa att det var total enighet mellan partierna om regeringens position i den frågan.

Självklart ska vi framhärda i det och försöka vara duktiga i alliansbyggandet så att vi kan åstadkomma en blockerande minoritet. Det är vår starkaste möjlighet att hålla tillbaka en fortsatt utgiftsexpansion i den fortsatta processen.

När det gäller frågan på vilket sätt vi agerat vill jag säga att vi självklart analyserar alla de olika utgiftsområdena och ser till vilka möjligheter som finns. I alliansbygget med likasinnade försöker vi skapa förståelse för möjligheterna att hålla nere anslag. Då handlar det till en del om att hålla nere nya utgifter.

Men vår erfarenhet är också att både kommissionen och Europaparlamentet i viss mån försöker, vad ska man säga, lägga budgetarna på en som vi tycker orealistisk nivå. Det blir mycket symbolik i att få upp olika budgetposter, men de motsvaras inte av det faktiska genomförandet av olika program. Där är den första åtgärden som vi vidtar att försöka granska det här hårt och inte sätta upp större budgetramar än som är nödvändigt för att klara de åtaganden som ligger i det finansiella perspektivet.

Det var ett försök att svara kort på en komplicerad fråga.

Anf. 41 VICE ORDFÖRANDEN:

Det finns inga fler frågor eller synpunkter. Därmed finns ett stöd för regeringens position.

Finns det några A-punkter?

Anf. 42 Statssekreterare STEN OLSSON:

Vi har inte fått någon lista med A-punkter hittills.

Anf. 43 VICE ORDFÖRANDEN:

Då är vi klara och får tacka så mycket.

Innehållsförteckning

1 § Ekofin 1

Anf. 1 VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Finansminister PÄR NUDER (s) 1

Anf. 3 LENNART HEDQUIST (m) 1

Anf. 4 Finansminister PÄR NUDER (s) 1

Anf. 5 VICE ORDFÖRANDEN 2

Anf. 6 Kanslichef INGRID LARÉN MARKLUND 2

Anf. 7 LENNART HEDQUIST (m) 2

Anf. 8 Finansminister PÄR NUDER (s) 2

Anf. 9 VICE ORDFÖRANDEN 2

Anf. 10 Finansminister PÄR NUDER (s) 2

Anf. 11 VICE ORDFÖRANDEN 3

Anf. 12 Finansminister PÄR NUDER (s) 3

Anf. 13 VICE ORDFÖRANDEN 3

Anf. 14 Finansminister PÄR NUDER (s) 3

Anf. 15 VICE ORDFÖRANDEN 4

Anf. 16 Finansminister PÄR NUDER (s) 4

Anf. 17 VICE ORDFÖRANDEN 4

Anf. 18 Finansminister PÄR NUDER (s) 4

Anf. 19 VICE ORDFÖRANDEN 5

Anf. 20 Finansminister PÄR NUDER (s) 5

Anf. 21 VICE ORDFÖRANDEN 5

Anf. 22 Finansminister PÄR NUDER (s) 5

Anf. 23 VICE ORDFÖRANDEN 5

Anf. 24 Finansminister PÄR NUDER (s) 5

Anf. 25 VICE ORDFÖRANDEN 6

Anf. 26 Finansminister PÄR NUDER (s) 6

Anf. 27 VICE ORDFÖRANDEN 6

Anf. 28 Finansminister PÄR NUDER (s) 6

Anf. 29 VICE ORDFÖRANDEN 6

Anf. 30 Finansminister PÄR NUDER (s) 6

Anf. 31 VICE ORDFÖRANDEN 7

2 § Ekofin (budget) 8

Anf. 32 VICE ORDFÖRANDEN 8

Anf. 33 Statssekreterare STEN OLSSON 8

Anf. 34 VICE ORDFÖRANDEN 8

Anf. 35 Statssekreterare STEN OLSSON 9

Anf. 36 VICE ORDFÖRANDEN 9

Anf. 37 Statssekreterare STEN OLSSON 9

Anf. 38 LENNART HEDQUIST (m) 9

Anf. 39 BEATRICE ASK (m) 10

Anf. 40 Statssekreterare STEN OLSSON 10

Anf. 41 VICE ORDFÖRANDEN 11

Anf. 42 Statssekreterare STEN OLSSON 11

Anf. 43 VICE ORDFÖRANDEN 11

Fredagen den 7 juli 2006

EU-nämndens uppteckningar