I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.
Fredagen den 6 november
EU-nämndens uppteckningar 2026/27:7
§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor
Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja
Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 9 oktober 2026
Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 9 november 2026
Anf. 1 ORDFÖRANDEN:
Klockan är 9 och jag förklarar dagens sammanträde med EU-nämnden öppnat. Vi välkomnar statssekreterare Johanna Lybeck Lilja med medarbetare. Vi ska behandla ekonomiska och finansiella frågor på EU-nämndens dagordning. Vi går in på rådets dagordning och börjar med en återrapport från mötet i rådet den 9 oktober 2026.
Anf. 2 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Fru ordförande! God morgon i denna kyliga morgonstund! Man är lite ovan vid kylan.
Ni har fått en rapport från mötet i oktober, och jag har inte så mycket att tillägga. Men jag kan naturligtvis svara på eventuella frågor.
Jag vill passa på att berätta att det kommer att vara ett eurogruppsmöte i inkluderande format på måndag eftermiddag. Där ska vi diskutera hur man kan se till att de försvarsinvesteringar som nu görs runt om i EU är så kostnadseffektiva som möjligt.
Anf. 3 MARKUS SELIN (S):
God morgon! Jag blev bara lite nyfiken. Vad avser regeringen att ha för hållning? Kommer regeringen att ha med sig någon speciell vinkel in i det mötet?
Anf. 4 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Det här är en väldigt viktig fråga, inte minst för att försvarsanslagen nu ökar, lite mer i vissa länder i norra och östra Europa och lite mindre i söder och väster. Vi har tagit ett par beslut som hjälper på kort sikt. Det ena handlar om den nationella undantagsklausulen för försvar, men den faller ut 2028. Det andra är låneprogrammet Safe på 150 miljarder euro.
Dessa hjälper till att bygga upp försvarsförmågan, men vi ska komma ihåg att det är kortsiktigt. På längre sikt måste alla länder, Sverige och andra, se till att försvarsfinansieringarna sker på permanent basis. Detta är också basen i den överenskommelse som finns med alla partier i riksdagen. De kortsiktiga åtgärderna hjälper, men de löser inte problemen på lite längre sikt.
Jag vill också säga att regeringen hyser en liten farhåga när det gäller att för hårt driva kravet på europeiska produkter, det vill säga den diskussion om europeiskt ursprung som förs på olika ställen och även här. Om vi driver detta för hårt finns det en risk att det blir dyrare för medlemsstaterna att införskaffa försvarsmateriel, vilket ju snarare sänker vår samlade försvarsförmåga. Vi varnar därför lite för att vara för hårda när det gäller europeiskt ursprung på försvarsområdet.
Anf. 5 ORDFÖRANDEN:
Vi tackar för återrapporten.
Vi går vidare på dagordningen och går in på information och samråd inför möte i rådet den 9 november 2026. Vi börjar med dagordningspunkt 3, Paketet om tobaksbeskattning. Det finns en punkt a och en punkt b, och vi hanterar båda samtidigt. Det finns en ståndpunkt som är gemensam för dem. Punkt a handlar om rådets direktiv om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobak, och punkt b handlar om rådets direktiv vad gäller allmänna regler för punktskatt på tobak. Det här är en allmän riktlinje, och man söker mandat inför beslut i rådet.
Anf. 6 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Fru ordförande! Rådet ska ta ställning till tobaksskattedirektivet och hela paketet. Paketet kom för lite mer än ett år sedan, och jag tror inte att någon – absolut inte här inne – har missat att en del av paketet rör skatt på det vita snuset. Tobakssnuset ingår alltså inte i det här paketet. Det finns länder som påpekar att det borde göra det, men det gör det alltså inte.
Förslaget innehåller flera delar, men jag vet att statssekreterare Carolina Lindholm var i skatteutskottet i går och informerade er om detta. Jag tänkte därför fokusera på det vita snuset, eftersom det är den främsta anledningen till att ståndpunkten ser ut som den gör.
I kommissionens förslag låg beskattningen av det vita snuset på en nivå på 143 euro per kilo – det blir mycket siffror här. Det är alltså samma nivå som för viss röktobak, vilket regeringen har framfört inte är rimligt.
Under förhandlingens gång har miniminivåerna för bland annat det vita snuset sänkts. Det är viktigt att komma ihåg att den svenska skatten i dag ligger på ungefär 19 euro per kilo. Detta har varit och är fortfarande en naturlig utgångspunkt för regeringen i frågan om miniminivåer för det vita snuset.
Det förslag som nu ligger på bordet är en minimiskatt på >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< euro per kilo från och med 2032. För att göra en liten utvikning rör det sig om en >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<från 2032.
Detta skulle innebära en ökning med över >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< procent. Regeringen anser att det inte är en rimlig nivå, och ståndpunkten är därför att rösta nej. Eftersom enhällighet gäller för den här frågan går beslutet inte igenom på måndag. På så sätt markerar Sverige tydligt att vi behöver en lägre nivå för att kunna ställa oss bakom det här.
Det betyder också att irländarna, som nu är ordförande, skulle kunna försöka gå oss till mötes under helgen och måndagen. Det här är såklart en balansgång för ordförandeskapet, eftersom man också måste få med sig de länder som är väldigt skeptiska till en lägre skattesats. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Det här är >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<
Vi får helt enkelt se om det kommer fler bud innan mötet. Skulle det komma ett bud som motsvarar den svenska nivån kommer regeringen att återkomma till nämnden.
Anf. 7 MATHIAS TEGNÉR (S):
Ordförande! Tobaksskattedirektivet har verkligen diskuterats på många olika platser och innehåller flera olika aspekter som man behöver väga mot varandra. Vi socialdemokrater tycker ju – och det brukar det råda enighet om över partigränserna – att skattefrågor i grunden är en nationell kompetens, även om denna åsikt kanske är starkast när det gäller direkt skatt.
Sveriges ståndpunkt har ju över tid varit att skattefrågorna ska hanteras just som en nationell kompetens. Det finns visserligen områden där man har accepterat minimiskattenivåer, men i nästan samtliga fall har minimiskattenivån legat i linje med den svenska beskattningen. Men ståndpunkten har alltså varit att beskattningen av vitt snus ska hanteras här i Sverige, inte i Bryssel. Därför tycker vi att regeringens linje är bra. Vi tycker att det var väldigt bra att statssekreterare Carolina Lindholm kom till skatteutskottet i går och var väldigt, väldigt tydlig, trots att det var en informationspunkt. Vi ställer oss därför helt bakom regeringens linje.
Som enkel räknemupp, snarare än socialpolitiker, är min åsikt att regeringen ibland har agerat lite tendentiöst i sin kommunikation om det vita snuset. Det framstår ibland som att det är en hälsoprodukt, vilket det inte är. Men i skattefrågorna är vi helt eniga, och jag önskar statssekreteraren lycka till i Bryssel.
Anf. 8 JACOB RISBERG (MP):
Ordförande! Det här är en lite knepig fråga. Inom mitt parti håller vi på att diskutera det här fram och tillbaka. Vi tycker att det är positivt med tobakskonventionen och att vi såklart bör följa den. Vi tror i grunden att det är positivt med en enhetlig syn på marknaden kring tobaks- och nikotinprodukter inom EU, men jag håller självklart med Socialdemokraterna om att skattefrågorna i sig är en nationell angelägenhet.
Undersökningar visar att många i Sverige skulle vilja se högre skatt på just det vita snuset, eftersom många unga i dag faller in i bruk av det. Vi tycker att det generellt har varit lite problematiskt att fortsätta blockera det här, och vi skulle egentligen vilja se att man kommer vidare. Samtidigt har vi full förståelse för att just skattefrågorna blir lite problematiska.
Egentligen har jag en fråga: Regeringen säger att den kommer att återkomma till EU-nämnden om Irland kommer med ett nytt bud som närmar sig den svenska skatten. Vad skulle vara regeringens utgångspunkt? Skulle den vara att acceptera skattedirektivet om man kommer ned till 19 euro, eller kommer det även att krävas andra typer av förändringar? Med det sagt vill jag bara önska lycka till.
Anf. 9 BANESA MARTINEZ ROLDÁN (V):
Fru ordförande! Jag tackar statssekreteraren för en jättebra genomgång.
Vi delar regeringens uppfattning i frågan, även utgångspunkten att beskattning är en nationell angelägenhet. Vi anser att skatter kan vara ett viktigt verktyg för att minska tobaks- och nikotinbruk, inte minst bland unga. Samtidigt måste medlemsstaterna själva kunna utforma beskattningen utifrån produkternas hälsorisker och sina egna folkhälsopolitiska mål. Därför kan vi inte stödja förslaget i dess nuvarande form.
Anf. 10 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Tack för medskick, stöd och frågor!
Till Mathias Tegnér vill jag bara säga när det gäller diskussionen om hälsoprodukter att det handlar om relativ farlighet. Det som stökar till den här förhandlingen är att medlemsstaterna inte är överens om vad som är farligare än annat. Det gör också att det är svårt att hitta rätt nivåer när vi har olika uppfattningar om vad som är farligt. Jag vill bara skicka med det.
För ledamoten Risberg vill jag understryka att den nivå som vi skulle kunna överväga att acceptera, med stöd av riksdagen naturligtvis, ska motsvara den svenska nivån, bara för att vara supertydlig.
Det finns också en diskussion om två andra parametrar. Vi måste ha en diskussion med ordförandeskapet och de andra länderna om den här trappan. Vi har också varit tveksamma till det förslag som ligger om köpkraftsjusteringen. Dels för att det innebär att det inte blir harmoniserade skattenivåer i unionen, dels anser vi att det finns en risk att det blir ett prejudikat för andra förhandlingar och att det så att säga smittar av sig till kommande direktiv, så vi har varit tveksamma till detta.
Det finns nu ett förslag på en alternativ regel om att man slipper den här köpkraftsjusteringen om man har en skattenivå som är 3 procent över miniskattenivån. Jag ska dock vara tydlig med att det viktigaste för oss är nivån, och vi har skickat mycket tydliga signaler till det irländska ordförandeskapet gällande den aspekten.
Jag tackar för ert stöd och era medskick.
Anf. 11 LEONID YURKOVSKIY (SD):
Fru ordförande! Jag vill framföra att vi står bakom regeringens förslag till ståndpunkt och understryka att detta blir ännu en förflyttning av makt från Sverige till Bryssel. Det här påverkar vår förmåga att bedriva folkhälsopolitik genom att reglera skatterna, så vi står bakom regeringens förslag till ståndpunkt.
Jag vill också understryka att det är väldigt positivt att man fått med delen om differentierade skattenivåer utifrån köpkraft.
Anf. 12 JACOB RISBERG (MP):
Ordförande! Jag tackar statssekreteraren för svaret. Jag förstår det till fullo.
Den gnagande oro jag känner, med tanke på de senaste årens rapporter om hur mycket av regeringens politik som mer eller mindre är en blåkopia av tobakslobbyns förslag, gör att jag blir lite rädd att vi tappar farten när det gäller hur vi ska jobba för att undvika att fler unga hamnar i beroende av det vita snuset.
Det känns ibland som att det är lätt att säga att man håller på att diskutera de här frågorna som en skattefråga med EU. Om man då ständigt tackar nej till det undrar jag vad vi i stället gör under tiden för att verkligen minimera användandet av snus.
Jag respekterar regeringens hållning men skulle gärna vilja se att man också nationellt på något vis agerade mer offensivt för att se till att minimera de skadliga effekterna av det vita snuset.
Anf. 13 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Jag vill helt kort understryka att det är tobaksskattedirektivet som är på agendan och inte Sveriges folkhälsopolitik. Den faller utanför. Jag vill bara ha det sagt.
Anf. 14 ORDFÖRANDEN:
Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i och med tydligheten från statssekreteraren gällande att man om det rör sig i förhandlingarna och nivåerna tas ned så att de kommer närmare de svenska nivåerna ska återkomma till EU-nämnden för att se hur riksdagen kan ge mandat vid det tillfället.
Jag vill att alla ska vara medvetna om att detta betyder att vi kommer att ha lite jour på måndag kväll – eller vad tror statssekreteraren?
Anf. 15 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Jag vet inte vad som kommer att hända under helgen, men jag kan konstatera att den här frågan rör sig hela tiden.
Jag tror att det lättaste är att vi tar kontakt med kansliet. Om det har rört sig under helgen kan vi behöva boka in en tid runt lunchtid på måndag. Mötet börjar dock vid tretiden på måndag eftermiddag, och då börjar vi med att prata om försvarsfinansiering. Det kan alltså behövas en extra tid under tidig kväll.
Om det går bra för ordföranden föreslår jag att vi överlåter till dem som kan schemat bättre att avgöra detta.
Anf. 16 ORDFÖRANDEN:
Ja, absolut. Vi står redo att sammanträda, men det är ju bra med lite framförhållning så att alla kan vara med när det är dags.
Det nickas här bredvid dig. Är det er bedömning att ni har kontakt med kansliet och att det torde bli framåt kvällen på måndag i så fall, och inte hela helgen och måndagen? Jag uppfattar det så.
När vi nu har rett ut det kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.
Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Övriga frågor, och 4 a, Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster. Och det är, som sagt, en informationspunkt.
Anf. 17 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Fru ordförande! Det här är en återkommande punkt på varje Ekofinmöte, och ordförandeskapet ska berätta vad som händer i de olika förhandlingarna på finansmarknadsområdet. Jag har inget mer att tillägga men svarar såklart gärna på frågor.
Anf. 18 ORDFÖRANDEN:
Ordet är fritt, men jag ser ingen som begär ordet, så jag tackar för informationen.
Vi går vidare till dagordningspunkt 5, De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Det är en diskussionspunkt, och statssekreteraren söker mandat inför diskussionen på rådet.
Anf. 19 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Fru ordförande!
Rådet kommer på måndag att få en uppdatering om den ekonomiska situationen i Ukraina och hur det går med utbetalningarna av EU:s stöd. Det här är en punkt som ända sedan Sverige hade ordförandeskapet står på varje dagordning, och finansministrarna ska då hålla sig uppdaterade om läget och vara redo att agera för att fortsätta stötta Ukraina.
Som ni säkert har sett har Ukraina sagt att man har ett finansieringsbehov för 2027 på 70 miljarder euro utöver det som redan har bestämts. Denna siffra har vi fått från kommissionen, som naturligtvis också samarbetar nära med Internationella valutafonden. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<
Det räcker dock inte att prata om behoven. Kommissionen måste också presentera lösningar gällande hur vi kan fortsätta att stötta Ukraina. Enligt vad vi hör verkar det som att de kommer att lägga fram det relativt snart, och när det gäller detta driver regeringen självklart på.
>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<
>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<
>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<
Anf. 20 ANNA LASSES (C):
Ordförande! Jag vill verkligen ge mitt fulla stöd till regeringen och statssekreteraren i förhandlingarna. Det är vinter, och detta behöver gå fort, så det är bara att trycka på.
Anf. 21 JACOB RISBERG (MP):
Även jag stöder såklart det här. Vi har ingenting att invända.
Jag vill dock ställa en fråga om de frysta ryska tillgångarna. Vad jag förstår handlar det nu om att se över i vilken mån det går att flytta över tillgångarna till andra länder än Belgien för att få fler länder att ta riskerna vid användandet av detta. Förs den diskussionen i den här kretsen eller förs den mer på bilateral nivå?
Jag undrar också om vi kommer någonvart över huvud taget i frågorna som gäller att se till att Belgien inte fortsätter att blockera detta. Det kanske är fler länder också, men framför allt handlar det väl om Belgien.
Anf. 22 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Jag tackar för stödet. Jag kan säga att jag är glad över det, men inte förvånad.
Jag vill ge en kommentar till Anna Lasses om varför det här måste gå fort. En anledning är att Ukraina har behov som vi ser. Det som har hänt är att Ryssland har intensifierat sina attacker också mot civila mål. Det är tyvärr faktiskt så också att det bilaterala stödet från EU:s medlemsstater har minskat. Det har vi nämnt på Ekofinmöten. Vi tycker att detta är upprörande.
Det handlar alltså om Ukrainas behov. Det är också så att Internationella valutafonden i december ska göra en översyn av Ukrainas program, och då måste detta program vara fullt finansierat tolv månader framåt. Till dess måste vi alltså ha löst det här.
Jag ska vara helt öppen, eftersom vi tycker så lika i den här frågan – om jag ska vara helt ärlig försöker jag att vara öppen oavsett, för det brukar vara bäst så. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<
Vad gäller de ryska frysta tillgångarna som ledamoten Risberg nämnde har vi använt avkastningen på dessa till det så kallade ERA-lånet, som EU gav tillsammans med G7-länderna. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<
>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<
Vad är då problemet med frysta ryska tillgångar? Jag vill också säga att det inte bara är Belgien som blockerar detta>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Som av en tillfällighet råkar det finnas frysta ryska tillgångar i de här länderna. Som en jämförelse kan jag berätta att det i Sverige finns ungefär 120 000 kronor i frysta ryska tillgångar, så vad vi än gör med detta kommer det inte att räcka.
Det var det här den stora diskussionen handlade om under november och december förra året, och vi står fortfarande där. Givet att det måste gå fort nu kommer vi att prioritera att Ukraina ska få stödet, men vi släpper inte frågan om de frysta ryska tillgångarna. Det kan jag försäkra ledamoten om.
Anf. 23 ORDFÖRANDEN:
Vi vet också att det var en mycket bra diskussion om detta på finansutskottets möte i går, så statssekreteraren kan verkligen känna fullt stöd i de fortsatta förhandlingarna.
Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.
Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Förenkling och ekonomiska konsekvenser. Också här tar vi punkt a och punkt b gemensamt. Punkt a handlar om EU-lagstiftningens ekonomiska konsekvenser, och punkt b handlar om kommissionens översiktsrapport för 2026 och årliga lägesrapporter om förenkling, genomförande och efterlevnad.
Detta är en diskussionspunkt, och statssekreteraren är här för att få mandat inför diskussionen på rådet.
Anf. 24 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Fru ordförande! Jag tänkte ta punkt a och b samlat.
Rådet ska få en presentation av kommissionens årliga rapporter om regelförenkling. Det handlar om en övergripande rapport och om separata rapporter från kommissionärerna i Ekofin på deras respektive områden. Det brukar vara flera kommissionärer inom de frågor som Ekofin täcker.
Man ska också följa upp vilka kostnader den lagstiftning som just nu förhandlas skulle innebära på ett övergripande plan. Jag tror att det blir mest fokus på denna del under mötet. Finansministrarna ska få en övergripande bild av framtida kostnader både för företag och för myndigheten. Diskussionen bygger på en sammanställning från ordförandeskapet där kostnaderna för alla lagförslag som håller på att förhandlas ingår.
Detta gör man baserat på kommissionens konsekvensanalyser av de olika förslagen. Tanken är dock inte att finansministrarna ska gå in och förhandla om dessa lagstiftningsförslag eller lägga in sitt veto mot förslag, utan det handlar om att få ett slags tidig varning eller överblick över helheten. Detta är bra, tycker regeringen.
Ni har ju fått hela ståndpunkten i den kommenterade dagordningen, men jag nämner kort var vi står. Vi är positiva till den här övningen, inte minst med tanke på hur mycket vi pratar om regelförenkling just nu. Man kan liksom inte förenkla med ena handen och sedan försvåra med den andra – det kommer inte att hjälpa.
Nya lagar måste därför vara utformade på ett bra sätt redan från början så att de inte behöver förenklas om det kommer nya omnibus i framtiden. Det kräver dels att vi får bra konsekvensanalyser från kommissionen när den lägger fram förslag, dels att vi gör uppdateringar under förhandlingens gång både i rådet och i parlamentet så att vi förstår den totala bördan och kostnaden av olika lagförslag.
När det kommer till det bredare förenklingsarbetet är det viktigt att vi underlättar för våra företag, förbättrar den inre marknaden och stärker vår konkurrenskraft. Det måste dock vägas mot och göras på ett sådant sätt att vi samtidigt fortsätter att skydda andra viktiga aspekter, såsom arbetsmarknad, klimat och miljö, hälsa, mänskliga rättigheter och konsumenter.
Anf. 25 DANIEL VENCU ÖHRLUND CASTRO (S):
Jag delar statssekreterarens bild, och jag ska inte anmäla avvikande ståndpunkt. Som näringspolitiker vill jag dock säga något, av rent intresse. Jag vill kanske inte kalla de senaste åren för stökiga, men det har varit en ganska snabb materia när det kommer till omnibus. Ända sedan Draghirapporten kom har vi sett en rad omnibus. Det var bra att statssekreteraren själv nämnde att vi inte bara kan föreslå nya omnibus så fort vi vill att något ska ske snabbare, för jag tror inte att det kommer att bli fallet.
Något som kommer att diskuteras och som jag skulle vilja höra statssekreterarens bild av är småskaligt först. Hur bedömer man att de diskussionerna kommer att gå, och hur bedömer man att Sverige och andra medlemsstater har lyckats implementera det? Min bild är att vi i Sverige har pratat om småskaligt först under ganska lång tid och försökt implementera det med varierande framgång. Kan statssekreteraren ge sin bild av detta?
Eftersom det här handlar om de ekonomiska konsekvenserna av regelförenkling skulle jag också, av ren nyfikenhet, vilja veta hur diskussionerna bedöms gå om det nya taxation omnibus, som också kommer att få ekonomiska konsekvenser. I vissa delar är förslaget långtgående när det kommer till medlemsstaternas kompetens. Som statssekreteraren själv nämnde handlar det om att inte hamna i ett läge där vi inte gör tillräckliga konsekvensanalyser av en så viktig fråga som taxation omnibus, som kan få ekonomiska konsekvenser för medlemsstaterna och företagen.
Anf. 26 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Jag ska göra ett försöka att svara på detta.
Man ska tänka på att Ekofin har den övergripande diskussionen. Det är inte så att det landar i att vi diskuterar olika specifika lagförslag, för det är inte syftet med det hela.
När det gäller att tänka småskaligt har vi den övergripande principen att vi måste väga fördelen med att minska regelbördan mot behovet av att upprätthålla skyddsnivån. Ledamoten nämnde småskaligt, och det finns saker man kan göra som inte innebär att vi sänker ambitionsnivån för de viktiga värden jag nämnde. Det kan vara rapporteringskrav, tröskelvärden, mer digitalisering samt lagstiftning och krav som är mer harmoniserade. Det är ett sätt att minska bördan. Många företag är aktiva i flera länder. Jag vet inte om det här är definitionen av småskaligt, men så tänker jag. Det finns saker vi kan göra för att minska bördan utan att behöva göra den jobbiga avvägning som vi gör.
Det finns också en diskussion om att medlemsstater lägger på extra krav när de implementerar olika lagstiftningar, alltså det vi kallar gold-plating. Det kom ett brev från Ursula von der Leyen om detta. Den svenska regeringens syn är i princip att vi inte tycker att medlemsstaterna ska lägga på så mycket krav. Sedan gör vi alla det ändå ibland. Vi vet inte mer än så om den så kallade gold-plating-pakten, som Ursula von der Leyen skrev om, men vi ser fram emot att höra mer. Här har vi också en källa till administrativa bördor.
När det specifikt gäller taxation omnibus får jag erkänna att det inte är mitt område, men kommissionär Wopke Hoekstra kommer att vara där. Syftet är hela tiden att se över var vi kan ta bort dubbelkrav, då det finns rapporteringskrav som överlappar varandra. Det gäller på alla områden men naturligtvis också på skatteområdet.
Anf. 27 ORDFÖRANDEN:
Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.
Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Genomförandet av ramverket för ekonomisk styrning, Nationell undantagsklausul: rådets rekommendation. Det är en beslutspunkt, och man alltså söker mandat inför beslut.
Det är inte alltid så enkla och lätta titlar på allt detta.
Anf. 28 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Fru ordförande! Stabilitets- och tillväxtpakten innehåller tyvärr väldigt många krångliga akronymer och ord.
I det här fallet ska rådet fatta beslut om att aktivera den nationella undantagsklausulen för Italien. Det innebär att de får lite mer utrymme för investeringar i försvar och energisäkerhet jämfört med vad de hade haft med EU:s finanspolitiska ramverk. Jag ska inte ägna all tid fram till lunch åt det här, men till er som inte har stött på ramverket kan jag säga att det finns en möjlighet här för alla medlemsstater så länge hållbarheten i deras offentliga finanser inte riskeras.
Hittills har 18 medlemsstater aktiverat den nationella undantagsklausulen, och Italien blir alltså det 19:e landet. Det handlar om att kunna höja försvarsutgifterna på kort sikt, men som jag pratade om tidigare måste det på lång sikt finansieras permanent. Den del som rör energisäkerhet är ny, och hittills är det endast Grekland som har aktiverat även den delen. Det här ger alltså Italien möjlighet att öka sina försvarsinvesteringar och minska sitt fossilberoende, vilket vi tycker är välkommet.
Undantaget är begränsat i både omfattning och tid och gäller fram till 2028. Begränsningarna har varit oerhört viktiga för regeringen, och vi kan därför ställa oss bakom beslutet.
Anf. 29 ORDFÖRANDEN:
Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.
Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Den ekonomiska återhämtningen i Europa, Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens. Det är en lägesrapport och en diskussionspunkt, och det är vad regeringen söker mandat för.
Anf. 30 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Fru ordförande! Vi har snart kommit igenom hela dagordningen – det blir ett långt möte på måndag.
Kommissionen ska som vanligt ge en uppdatering om hur det går med genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, eller coronafonden, som vi oftast kallar det. Kommissionen kommer nog också att säga något om sin årliga rapport om genomförandet.
Det är mindre än två månader kvar tills instrumentet löper ut, och innan dess måste alla betalningar vara klara. Sverige är nu helt klart och har fått alla pengar utbetalda. Vi var det andra landet i EU att bli klara, och nu är ytterligare några länder helt klara. Det ska bli intressant att höra om andra medlemsstater kommer att hinna få sina kvarvarande utbetalningar.
Regeringen välkomnar informationen från kommissionen. Det är ståndpunkten.
Anf. 31 ORDFÖRANDEN:
Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.
Vi går vidare till dagordningspunkt 9, Slutsatser om EU-statistik. Det är en beslutspunkt, och det är vad regeringen söker mandat för.
Anf. 32 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Fru ordförande! Vi ska, som varje år vid den här tiden, ställa oss bakom slutsatser om EU:s statistik. Det gör vi för att följa upp utvecklingen av statistiken under året men också för att peka ut prioriterade områden att arbeta med framöver. Det handlar bland annat om att förenkla hur statistiken samlas in, alltså återigen förenkling och minskade administrativa bördor.
Regeringen gör bedömningen att slutsatserna är i linje med regeringens uppfattning, och vi kan alltså ställa oss bakom dem.
Anf. 33 ORDFÖRANDEN:
Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.
Vi går vidare till dagordningspunkt 10, Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 15 oktober 2026. Det ska vara information från ordförandeskapet och kommissionen. Det är en diskussionspunkt, och det är vad statssekreteraren och regeringen söker mandat för inför rådet.
Anf. 34 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Fru ordförande! Vi ska få återrapportering från IMFC-mötet, som Sverige deltog i, men även från G20-mötet, som vi inte deltog i. Mötena ägde rum förra månaden i Bangkok. Ordförandeskapet, som bestämmer, har valt att sätta upp det här som en diskussionspunkt. Så är det ibland, och ibland inte. Helt ärligt brukar det inte bli någon diskussion om den här frågan på mötet.
Regeringens ståndpunkt är att vi välkomnar informationen.
Anf. 35 ORDFÖRANDEN:
Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.
Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Övriga frågor.
Då det inte finns några övriga frågor konstaterar jag att vi nu har tagit oss igenom punkt 1 på EU-nämndens föredragningslista.
§ 2 Ekonomiska och finansiella frågor – budget
Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja
Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 10 november 2026
Anf. 36 ORDFÖRANDEN:
Vi börjar med dagordningspunkt 2, EU:s budget för 2027: förberedelser inför förlikningskommitténs möte med Europaparlamentet. Det är en beslutspunkt, och det är vad statssekreteraren är här och söker mandat för.
Anf. 37 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Fru ordförande! Då har vi alltså samråd inför Ekofin – budget. Jag tänkte att jag som vanligt ska börja med lite repetition – det är inte så många bilder – eftersom det här är en lite krånglig process. Några av er har varit med förut och kommer att känna igen er. Några av er är nya, men det är alltid bra med repetition.
Det här är en process som i princip pågår hela året. Vi lever i princip ständigt med en årsbudget av någon valör. I februari inleddes det med att rådet antog sina riktlinjer. I mars antog Europaparlamentet sina riktlinjer. I juni fick vi kommissionens förslag. Då var jag i finansutskottet och överlade om det, och jag samrådde i EU-nämnden i början av juli.
Sedan ställdes Ekofin – budget i slutet av juli in. Det brukar göra det om rådet är hyfsat överens. Det innebar att rådet antog sin ståndpunkt skriftligt, och vi samrådde skriftligt med EU-nämnden i september om detta.
Under sommaren och hösten har förhandlingarna löpt på. Vi har fått kommissionens så kallade ändringsskrivelse, och Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt.
Nu går vi då in i det här förlikningsförfarandet mellan rådet och parlamentet. Om ingenting oväntat inträffar kommer rådet och parlamentet att nå sin slutliga överenskommelse på Ekofin – budget på tisdag.
Jag ska säga lite om förhandlingsläget. Nu har vi försökt att förenkla. Ibland visar jag med många rader; det finns otroligt komplicerade tabeller över detta.
Precis som vanligt fokuserar regeringen på det som är åtaganden. Det är betalningarna som avgör vad den svenska avgiften blir, men det är de åtaganden som man ingår som sedan leder till betalningar. Därför fokuserar vi alltid mest på åtagandena.
Vi kan börja med att titta i vänster kolumn på kommissionens förslag, inklusive ändringsskrivelsen. Då ser vi, när det gäller åtaganden, att kommissionen totalt föreslår en budget på 199,5 miljarder euro. För att få budgeten att gå ihop aktiverar de så kallade icke-tematiska specialinstrument – det är alltså sådana som får användas till lite allt möjligt; tematiska får bara användas till vissa saker. Och det ger en positiv marginal på 0,9 miljarder euro. Jag kan säga att den är ungefär dubbelt så stor som den var när jag var här i början av juli, så den har i vår mening gått åt rätt håll.
Rådet är som vanligt något mer återhållsamt i sin position och landar på 198,9 miljarder i åtaganden och en något större marginal. Europaparlamentet har, sedvanligt, en något mer expansiv budget och landar på 201 miljarder i åtaganden. Ni kanske ser att de har en större marginal än vad både kommissionen och rådet har. Det beror på att de aktiverar nya specialinstrument för att få pengar över till andra prioriteringar – nya specialinstrument höjer ju den svenska avgiften. Det är helt enkelt därför det ser ut som det gör.
Betalningarna är för 2027, som vi pratar om nu, högre än åtagandena. Det är ingenting konstigt i slutet av en MFF-period. Vi är på det sista året i innevarande MFF-period. I början är det ganska låga betalningar. Sedan ökar de, och i slutet är det ganska många åtaganden som förfaller till betalning. Det är verkligen ingenting konstigt.
Det här ger också en effekt på marginalerna. I början av perioden är det ofta väldigt höga marginaler, för man har helt enkelt inte hunnit få betalningar för åtagandena. Jag skulle beskriva utvecklingen under den här MFF-perioden som en hängmatta. Det var väldigt låga marginaler under en period, vilket faktiskt har föranlett Sverige att rösta nej de senaste tre åren. Nu är de inte lika höga som under det första året i MFF-perioden, men de är klart bättre än vad de varit de senaste åren.
Marginalerna hänger också ihop med att vi har fått lite högre kostnader för EU:s gemensamma upplåning. Räntorna har alltså ökat. Det leder till dyrare lån – vi som har vanliga bolån vet att det är så det hänger ihop. Utgifterna är helt enkelt högre än vad man har budgeterat.
Räntorna, som ju beror på den högre inflationen, har också gjort att det blir högre så kallade administrativa kostnader. Det som ligger under rubrik 7 i innevarande MFF blir under rubrik 4 i nästa. Det kommer att ta lite tid innan vi vänjer oss vid det. Löner och andra kostnader i EU-systemet justeras med inflationen medan budgeten enbart räknas upp med 2 procent.
Det här är ingenting vi kan ändra på i årsbudgetförhandlingarna. Det styrs av tjänsteföreskrifterna. Det ligger helt utanför årsbudgetförhandlingarna. Det är helt enkelt en effekt av inflation och räntor.
Vår samlade bedömning är att det här förslaget är ansvarsfullt. Vi har valt att fokusera på framför allt tre aspekter.
Det första är den så kallade EURI-kaskaden. Här pratar vi alltså om hur vi hanterar kostnaderna för Next Generation EU eller coronafonden. Där kom Europeiska rådet i februari 2024 överens om vad vi kallar EURI-kaskaden eller kaskadmekanismen eller räntekaskaden – det finns lite olika namn på detta. Man sa att det skulle vara en 50–50-fördelning mellan olika, så att säga, finansieringsposter. Klarar man inte det ska nya pengar skjutas till. När det gäller det som ligger på bordet håller den här kaskaden – 50–50. Det ser vi väldigt positivt på, för nya pengar betyder högre svensk avgift.
Den andra delen vi tittar mycket på är kostnaderna för att hantera stödlånet till Ukraina, alltså de 90 miljarder euro som vi enades om i december förra året. År 2027 är första året som vi behöver börja betala på det lånet. Här har kommissionen lagt fram ett förslag där finansieringen sker med marginaler i årsbudgeten och de befintliga specialinstrumenten. Det blir alltså inte fråga om att aktivera ett nytt specialinstrument, som skulle höja den svenska avgiften.
Det här kommer inte av sig självt. Det har krävt hårt arbete och fortsätter att kräva hårt arbete både från Sverige och från våra likasinnade länder, men detta är de två aspekterna vi tycker är viktigast.
Till detta kommer marginalerna i budgeten. Varför vill vi ha marginaler i budgeten? Jo, det vill vi för att vi ska kunna omprioritera om det uppstår nya behov och för att då inte behöva skjuta till nya pengar. Dock är vi nu på det sista året i MFF-perioden. Då är vår bedömning att storleken på marginalerna har lägre vikt än vad de normalt har. År 2028 går vi ju in i den nya MFF-perioden. Därför lägger vi, relativt sett, något mindre vikt vid att ha stora marginaler.
Jag ska också säga att det finns ett litet tillägg från i går. Vi fick ett första kompromissförslag i går efter att jag hade varit i finansutskottet. Jag tänkte att det kunde vara intressant för nämnden att ta del av det. Både vad gäller räntekaskaden för Next Generation EU och vad gäller Ukrainastödslånet håller fortfarande de prioriteringar vi har satt upp.
Låt mig säga att vi har varit mycket tydliga gentemot Europaparlamentet med att det här är röda linjer för oss från svensk sida. Kommissionen har gjort samma markering.
Det är något sämre marginaler – på marginalen mindre marginaler, om man får säga så. Vi pratar om 80 miljoner mindre marginal på åtagandesidan, men det är fortfarande högre än det vi såg under sommaren. Och det är faktiskt lite bättre på betalningssidan, med 40 miljoner euro.
Givet att vi skickar otroligt tydliga signaler när det gäller kostnaderna för Ukrainalånet och kostnaderna för coronafonden tror jag att förhandlingarna kommer att handla om marginalerna och olika önskemål om mer pengar under de olika rubrikerna. Men det återstår att se. Parlamentet brukar göra ett försök när det gäller återbetalningen i fråga om corona, och de har även gjort det i fråga om Ukrainalånet. Men där avser vi att stå emot, vilket ni kommer att se i ståndpunkten.
Givet att både Ukrainalånet och coronalånet håller – inga nya pengar eller nya specialinstrument – är det detta som vi kommer att fokusera på i slutförhandlingarna. Det är de två sakerna och, utöver det, att vi har så goda marginaler som möjligt.
Vi är bekymrade över Europaparlamentets position. De vill frångå ordningen i räntekaskadmekanismen för återbetalningen av coronafonden, och de vill mobilisera ett nytt specialinstrument för Ukraina. Båda två betyder naturligtvis nya pengar och högre avgift. Vi anser att det inte är i linje med en allmän budgetrestriktivitet. Det skulle öka vår avgift, och vi har ingen avsikt att signalera att vi är beredda att gå dem till mötes i de frågorna.
Vi har gjort bedömningen att det här är en ansvarsfull budget. Vi har på departementet ärligt talat vridit och vänt ganska mycket på argumenten i den här frågan, och vi har tittat lite bakåt. Hur brukar den slutliga överenskommelsen landa? Vi blir naturligtvis inte förvånade över att rådet har ett förslag om en lägre nivå på budget, att Europaparlamentet har förslag om en högre och att kommissionens ändringsskrivelse är någonstans i mitten. Vi har då tittat bakåt. Var har den slutliga kompromissen landat? Den brukar landa antingen mer eller mindre precis på kommissionens ändringsskrivelse eller strax över eller strax under. De senaste tre åren har budgeten varit något högre än kommissionens ändringsskrivelse, men 2026 var den faktiskt något lägre än kommissionens ändringsskrivelse – alltså verkligen på marginalen. Rådet gjorde alltså en bra förhandling.
Vi kan ha med oss att vi brukar landa ungefär där kommissionens ändringsskrivelse är. Det är väldigt välkommet, men det förutsätter att rådet fortsätter att hålla emot och att vi har våra likasinnade med oss hela vägen. Det här kommer liksom inte av sig självt, utan vi måste vara oerhört tydliga och verkligen hålla ihop vår grupp av likasinnade.
När det gäller vårt förslag till handlingslinje har vi försökt vara lite tydligare än vad vi brukar vara. I vanliga fall brukar vi prata om budgetrestriktivitet, goda marginaler och realistiska prognoser. Vi gick tillbaka och tittade på hur vi brukar formulera oss.
Vi har satt upp tre kriterier som ska vara uppfyllda för att Sverige ska kunna acceptera och rösta ja till budgeten. Vi har då varit lite tydligare i vår överläggningspromemoria. Vi föreslår, till nämnden, att Sverige ska vara berett att rösta ja under förutsättning att följande tre komponenter uppfylls:
att Ukrainalånet betalas genom tillgängliga medel och befintliga specialinstrument, det vill säga inga nya specialinstrument
att kaskadmekanismen, som vi kallar EURI-kaskaden, med den här 50–50-fördelningen, håller utan att det behöver skjutas till nya pengar
och att marginalerna inte försämras väsentligt gentemot ändringsskrivelsen.
Det är vårt förslag till svensk ståndpunkt.
Anf. 38 LUDVIG ASPLING (SD):
Vi hade en avvikande mening i finansutskottet i går när det gällde den här frågan. Det handlade egentligen om regeringens möjlighet att säga ja till en uppgörelse som höjer den svenska avgiften. Det är vi väldigt, väldigt emot. Men nu uppfattade jag att regeringens ståndpunkt möjligtvis har förändrats lite grann sedan i går. Som jag uppfattade saken handlade det om att åtminstone en av de här tre svenska prioriteringspunkterna skulle vara uppfyllda för att man skulle säga ja, och nu säger man att alla ska vara uppfyllda för att man ska säga ja. Betyder det då att man kommer att säga nej om alla inte är uppfyllda?
Anf. 39 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Ja, vi hade det här samtalet i går också. Vi gjorde ett försök att vara tydligare än vad vi brukar vara.
Avgiften är aldrig samma varje år. Den varierar med betalningarna. Den varierar med bni-komponenten, alltså hur vår ekonomi utvecklas. Den varierar med växelkurs. Den varierar med egna medel-komponenterna. Det är aldrig en fast summa. Vad vi vill undvika är att Sverige behöver skjuta till nya pengar. Men det är aldrig ett belopp för hela sjuårsperioden – så fungerar det inte. Jag har siffrorna här, om ledamöterna vill se, men de är väldigt små.
Låt mig ge en bild av komplexiteten i förhandlingarna. Nu har vi valt att fokusera på våra tre viktigaste frågor, men det är en förhandling som sker i ganska många dimensioner. Vi har sju rubriker och väldigt många underrubriker.
Våra prioriteringar är solklara och är också presenterade här. Andra kan driva helt andra önskemål. Ett vanligt önskemål från Europaparlamentet är att de vill har fler tjänster till Europaparlamentet. Det är väldigt många olika frågor som lyfts fram under förhandlingarna och inte bara de tre som vi råkar fokusera på.
Utöver det är det 27 medlemsstater, ett europaparlament med ganska många partigrupper och en kommission. Tänk er ett multidimensionellt rymdsystem som vi förhandlar i. Det är inte så lätt.
Jag ska göra ett försök att vara väldigt tydlig. Sedan är det inte någon absolut vetenskap. Det är inte en sifferexercis där vi vid ett exakt belopp säger någonting. Men vi tänker så här, och det var syftet med skrivningen i överläggningspromemorian.
Om alla våra tre kriterier är uppfyllda önskar jag ett mandat för att Sverige röstar ja. Om ingen av våra viktigaste prioriteringar är uppfyllda ska vi givetvis rösta nej. Det har vi gjort förut, och det har vi gjort som ensam medlemsstat. Det är ett ganska hårt tryck då man är ensam, men det räds vi inte. Uppfylls inget kriterium bör vi rösta nej.
Om de två första kriterierna – kostnaderna för Ukrainalånet och kostnaden för coronafonden – håller men marginalerna blir extremt dåliga, låt oss anta att de blir negativa, är min rekommendation att Sverige bör avstå. Då är de mer än väsentligt försämrade från ändringsskrivelsen.
Sedan kommer vi till det riktigt svåra fallet där man måste göra en helhetsbedömning. Låt oss säga att bara en av våra prioriteringar håller men att de andra är halvokej. Då får vi börja att titta på helheten. Hur nära är vi olika saker? Men då talar vi inte om ett ja. Då talar vi om att välja mellan att avstå och ett nej.
Det är mitt försök till att vara tydligare gentemot nämnden.
Anf. 40 ORDFÖRANDEN:
En del är nya här i nämnden. Men vi har under åren i lite olika roller lärt känna statssekreteraren. Hon är en av de statssekreterare som är föredömlig i att klargöra vad man vill ha och inte ha för mandat. Det fortsätter hon att göra här.
Anf. 41 LUDVIG ASPLING (SD):
Också jag uppskattar tydligheten. När jag talar om höjd svensk avgift menar jag självklart inte höjningar som beror på växelkursen eller bni-skiften. Jag menar nya pengar. Det är vad jag talar om. Vi vill inte att det ska bli några nya instrument med nya pengar. Det sagt bara för att också vara tydlig.
Det som skulle kunna inträffa, antar jag, är att de tre punkterna, 2 ½ eller 1,5, är uppfyllda och att vi är tillfreds med dem, men att det ändå finns några nya pengar någon annanstans i den galax som statssekreteraren talar om.
Det är lite det som är den springande punkten för vår del. Det är de nya pengarna. Finns det ett scenario där man säger ja till ett förslag som innebär nya pengar? Om svaret på den frågan är ja får vi lämna in en avvikande ståndpunkt. Vi tycker inte att det är rimligt i det här läget att be om nya pengar.
Anf. 42 ANNA LASSES (C):
Ordförande! Som vanligt har statssekreteraren lyckats göra något fullständigt obegripligt åtminstone lite mindre obegripligt och faktiskt till och med ganska tydligt.
Det är ett rimligt mandat som statssekreteraren efterfrågar. Vi stöttar det till fullo. Vi har dessutom efter de här åren ett stort förtroende. Vi är väldigt eniga om vad vi vill.
Anf. 43 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
I det här fallet blir det lätt. Svaret på Ludvig Asplings fråga är nej. Utöver ett nytt specialinstrument för kostnaderna för Ukrainalånet och risken för att det behöver skjutas till pengar för Next Generation EU, det vill säga coronafonden, finns det inga andra risker.
Årsbudgeten bestäms av MFF, och sedan sätter man ett tak för varje årsbudget. De enda två fallen där det kan bli aktuellt är just dessa två som riskerar att höja svensk avgift. Jag gläds åt att vi har samma syn på vad som är nya pengar och den svenska avgiften.
Det finns inga andra situationer i årsbudgeten där detta kan inträffa. Det är därför som det är så viktigt att vi håller koll på dessa två. Det sätter också prejudikat för framtida förhandlingar. Detta ska vi hålla på att betala på under överskådlig framtid. Därför är de så viktiga för oss.
I övrigt tackar jag för stöd från olika håll i rummet och känner mig styrkt.
Anf. 44 LUDVIG ASPLING (SD):
Som jag uppfattar det är regeringen ändå beredd att säga ja i ett scenario där man har 60–75 procent av det man vill ha i de två punkterna.
Om man är enig med oss innebär det att om de två punkterna faller ut på ett sådant sätt att nya pengar skjuts till, så säger man nej. Om det är en tydlig röd linje är vi helt tillfreds med det. Annars vill vi ha en avvikande ståndpunkt.
Anf. 45 ORDFÖRANDEN:
Jag vet inte om jag ska ge statssekreteraren ordet igen. Vi börjar närma oss att vi ska samla ihop oss. Det finns ett stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt. Det är Sverigedemokraterna som måste bestämma sig om de vill anmäla en avvikande ståndpunkt eller inte.
Anf. 46 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
Det är trevligt att vi är så överens i vissa frågor, och i varje fall i dem som rör det som jag oftast arbetar med.
Jag ska vara supertydlig. För att det ska krävas ett ja från Sverige till årsbudgeten på tisdag måste samtliga tre kriterier vara uppfyllda. I de andra situationerna väljer vi mellan att avstå och ett nej. Bara för att vara supertydlig där.
Anf. 47 LUDVIG ASPLING (SD):
Men att avstå, innebär inte det att beslutet går igenom? Det måste vara ett nej för att blockera det.
Anf. 48 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:
De här besluten fattats med kvalificerad majoritet. Det spelar ingen roll om vi är ensamma.
Anf. 49 ORDFÖRANDEN:
Jag tänker försöka att sammanfatta detta. Det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.
Så tittar jag på sverigedemokraterna för att ge er möjlighet att anmäla en avvikande ståndpunkt eller inte.
Anf. 50 LUDVIG ASPLING (SD):
Jag tyckte att det sista lät som att vi är väldigt överens.
Anf. 51 ORDFÖRANDEN:
Då kan vi konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.
Då ska det bara finnas kvar en liten punkt på rådets dagordning som heter Övriga frågor. Det finns inget noterat där, och statssekreteraren skakar på huvudet. Det finns inga övriga frågor.
Vi tackar statssekreteraren med medarbetare för den här gången och önskar lycka till på rådet. Vi får se om vi ses digitalt vad gäller det andra ärendet på måndag kväll. Men här har statssekreteraren fått med sig vad man behöver för förhandlingarna. Tack så mycket.
Innehållsförteckning
§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor
Anf. 1 ORDFÖRANDEN
Anf. 2 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 3 MARKUS SELIN (S)
Anf. 4 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 5 ORDFÖRANDEN
Anf. 6 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 7 MATHIAS TEGNÉR (S)
Anf. 8 JACOB RISBERG (MP)
Anf. 9 BANESA MARTINEZ ROLDÁN (V)
Anf. 10 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 11 LEONID YURKOVSKIY (SD)
Anf. 12 JACOB RISBERG (MP)
Anf. 13 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 14 ORDFÖRANDEN
Anf. 15 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 16 ORDFÖRANDEN
Anf. 17 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 18 ORDFÖRANDEN
Anf. 19 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 20 ANNA LASSES (C)
Anf. 21 JACOB RISBERG (MP)
Anf. 22 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 23 ORDFÖRANDEN
Anf. 24 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 25 DANIEL VENCU ÖHRLUND CASTRO (S)
Anf. 26 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 27 ORDFÖRANDEN
Anf. 28 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 29 ORDFÖRANDEN
Anf. 30 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 31 ORDFÖRANDEN
Anf. 32 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 33 ORDFÖRANDEN
Anf. 34 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 35 ORDFÖRANDEN
§ 2 Ekonomiska och finansiella frågor – budget
Anf. 36 ORDFÖRANDEN
Anf. 37 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 38 LUDVIG ASPLING (SD)
Anf. 39 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 40 ORDFÖRANDEN
Anf. 41 LUDVIG ASPLING (SD)
Anf. 42 ANNA LASSES (C)
Anf. 43 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 44 LUDVIG ASPLING (SD)
Anf. 45 ORDFÖRANDEN
Anf. 46 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 47 LUDVIG ASPLING (SD)
Anf. 48 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 49 ORDFÖRANDEN
Anf. 50 LUDVIG ASPLING (SD)
Anf. 51 ORDFÖRANDEN
EU-nämndens uppteckningar
I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.