Fredagen den 6 mars

EU-nämndens uppteckningar 2025/26:29

§ 1  Sysselsättningsfrågor och socialpolitiska frågor

Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 1–2 december 2025

Återrapport från informellt ministermöte den 12–13 februari 2026

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 9 mars 2026

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Klockan är nio, solen skiner, fåglarna kvittrar och EU-nämnden inleder sitt sammanträde.

Vi hälsar arbetsmarknadsminister Johan Britz med medarbetare hjärtligt välkomna till dagens sammanträde med EU-nämnden.

Vi börjar med en återrapport från den 1–2 december.

Anf.  2  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L):

Herr ordförande! Jag har ingenting att tillägga utöver den skriftliga rapporteringen när det gäller föregående rådsmöten.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Då är det kanske samma sak med det informella ministermötet den 12–13 februari.

Anf.  4  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L):

Exakt. Det gäller båda rådsmötena.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar så mycket för informationen.

Vi går då in på rådsdagordningens punkt 5, Den europeiska planeringsterminen 2026.

Anf.  6  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L):

Den här dagordningspunkten utgörs av den europeiska planeringsterminen 2026, och den är uppdelad i ett åsiktsutbyte och fyra underpunkter.

Jag börjar med själva diskussionspunkten. Där väntas det hållas ett åsiktsutbyte på temat: Från innovation till kvalitetsjobb – använda AI för att stärka sysselsättning av hög kvalitet och arbetstagares rättigheter.

Här avser regeringen att i diskussionen lyfta upp vikten av social dialog och kollektivavtalsförhandlingar som möjliggörande faktorer avseende att stärka kvalitetsjobb och arbetstagares rättigheter. Arbetsmarknadens parter kan spela en avgörande roll för att möta sociala utmaningar kopplat till omställning i vår omvärld och på arbetsmarknaden. Detta gäller även användandet av AI i arbetslivet.

Arbetslivet utvecklas ständigt, och förändringar behöver hanteras konstruktivt så att konkurrenskraft och produktivitetsutveckling främjas samtidigt som en god arbetsmiljö och ett starkt arbetstagarskydd upprätthålls och den personliga integriteten respekteras.

En välfungerande social dialog är viktig för EU:s sammanhållning och för den inre marknaden.

Regeringen avser vidare att betona vikten av att eventuella framtida förslag på EU-nivå föregås av grundliga konsekvensanalyser.

Regeringen avser även att framföra att de landsspecifika rekommendationerna i högre utsträckning bör fokusera på marknadsliberaliserande reformer och minskad regelbörda som nyckelreformer för stärkt konkurrenskraft och förbättrade arbetsmarknadsutfall.

Eventuella initiativ på det sociala området på EU-nivå bör medge en flexibilitet att utforma åtgärder som är effektiva och anpassade efter de olika nationella systemen i medlemsstaterna.

En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och på skatte- och utbildningsområdet samt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet.

Anf.  7  ANNA LASSES (C):

Ordförande! Vi har egentligen inga invändningar utan tycker tvärtom att det låter jättebra. Vi vill egentligen bara trycka på vikten av att arbetsmarknadens parter är involverade i den här processen, att det är fullständigt avgörande.

Anf.  8  MARKUS KALLIFATIDES (S):

Ordförande! Tack, statsrådet, för dragningen och för förslag till ståndpunkt!

Jag vill först ställa den lite formella frågan: Hur kommer det sig att det här inte är överlagt i arbetsmarknadsutskottet? Jag kan inte utläsa att så har skett. Det här är såklart viktiga frågor, så det hade man önskat sig. Detta var min första fråga.

Jag har ytterligare frågor, mer substantiella.

Det finns ett diskussionsunderlag utskickat från det cypriotiska ordförandeskapet. Det är sju sidor. Det är, så att säga, utmärkt att Sverige i den här diskussionen avser att ställa sig bakom det cypriotiska ordförandeskapets ståndpunkt att social dialog är viktigt, att nationell kompetens ska bevaras och att proportionalitetsprincipen och subsidiaritetsprincipen på det här området ska respekteras. Det är väsentliga delar i förslaget till svensk ståndpunkt. Det är också identiskt med stora delar av det cypriotiska ordförandeskapets utgångspunkt inför diskussionen. Det är bra att man lyfter detta, tänker vi, i den svenska ståndpunkten. Det gäller i synnerhet detta med den sociala dialogen och värdet av kollektivavtalsförhandlingar. Det välkomnar givetvis vi socialdemokrater.

Samtidigt undrar i alla fall jag om det är något av ett förbiseende att en annan pelare i ordförandeskapets diskussionsunderlag – nämligen betydelsen av den aktiva arbetsmarknadspolitiken och välriktade offentliga insatser för förbättrad matchning och livslångt lärande och kompetensutveckling i arbetslivet – inte omnämns i den svenska ståndpunkten nu när social dialog och kollektivavtalsförhandlingar gör det. Som socialdemokrat stryker man gärna under att just den aktiva arbetsmarknadspolitiken är något av en svensk paradgren – och har varit det historiskt. Den är en viktig del i att hantera teknikförändringar på ett framåtsyftande och konkurrenskraftsskapande sätt. Det var alltså en fråga där.

Slutligen vill jag efterhöra statsrådets och möjligen hela regeringens uppfattning: Finns det något av en spänning i att så hårt betona värdet av social dialog och kollektivavtalsförhandlingar, partsmodeller, och att samtidigt efterfråga särskilt marknadsliberaliserande rekommendationer och råd från EU till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen?

Anf.  9  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L):

Tack för inspelet från Anna Lasses!

Vad gäller överläggningar i arbetsmarknadsutskottet överlägger vi normalt sett inte om diskussionspunkter. Det är säkert någon som kan redogöra lite närmare för hur de processerna brukar gå till rent praktiskt.

Vi har valt att fokusera på det som vi tycker är allra viktigast i den här diskussionen. Där framgår de delar som jag just redogjort för. Det finns ingen spänning, anser regeringen, mellan å ena sidan den svenska partsmodellen och å andra sidan att vi har marknadsinriktade reformer som stärker vår konkurrenskraft. Jag är lite osäker på vad frågan var. Men om frågan var om det finns en spänning däremellan och om det är därför man lyfter upp både och kan jag säga: Nej, den här regeringen står för både att vi ska värna den svenska partsmodellen och att vi behöver mer marknadsinriktade reformer såväl nationellt som på europeisk nivå för att stärka vår internationella konkurrenskraft.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Det brukliga är att det kommer information till utskotten – och det har skett den 29 januari – i och med att det är en diskussionspunkt.

Anf.  11  MARKUS KALLIFATIDES (S):

När det gäller den första punkten accepterar jag den brukliga ordningen. Men jag vill anmäla en avvikande ståndpunkt när jag inte hör någonting om den aktiva arbetsmarknadspolitiken och värdet av den och när vi ser spänningen när man så tydligt markerar marknadsliberaliserande reformer och regelförenkling som input i den här diskussionen.

Det är en avvikande ståndpunkt från oss.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Vi konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande ståndpunkt från Socialdemokraterna.

Vi kommer då till dagordningspunkt 5 a, Sysselsättningsaspekter och sociala aspekter av 2026 års rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet.

Anf.  13  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L):

Herr ordförande! Dagordningspunkt 5 a är en beslutspunkt på Epscorådet, där sysselsättningsrelaterade och sociala aspekter av 2026 års rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet väntas godkännas. Punkten behandlas dock här i nämnden som en informationspunkt då det enbart är länderna som har euro som valuta som har rösträtt i fråga om rekommendationen, vilket Sverige som bekant inte har.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar så mycket för informationen.

Vi tar oss vidare till nästa dagordningspunkt, som är 5 b, Den gemensamma sysselsättningsrapporten 2026.

Anf.  15  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L):

Herr ordförande! Även 5 b är en beslutspunkt. Det handlar om att rådet väntas anta den gemensamma sysselsättningsrapporten 2026.

Kommissionen och rådet ska varje år, inom ramen för den europeiska planeringsterminen, upprätta en gemensam rapport till Europeiska rådet om sysselsättningsläget och genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna. I rapporten analyserar man den sociala utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen i unionen och presenterar på ett övergripande plan sociala reformer och sysselsättningsreformer som medlemsstaterna lagt fram det senaste året.

Kommissionen konstaterar i årets rapport att trots en ökande ekonomisk och geopolitisk osäkerhet förblev EU:s arbetsmarknad motståndskraftig under 2024 och i början av 2025, med måttlig men robust sysselsättningstillväxt.

I den gemensamma sysselsättningsrapporten följer man även utvecklingen mot de EU-övergripande sociala målen till 2030 avseende sysselsättning, utbildning och fattigdomsminskning. EU är på väg att nå sitt överordnade sysselsättningsmål till 2030 trots en blygsam, om än accelererande, bnp-tillväxt. Samtidigt krävs ytterligare ansträngningar för att nå EU:s överordnade mål för utbildning och fattigdomsbekämpning.

Årets rapport har, likt förra året, kompletterats med analyser avseende potentiell risk för respektive medlemsstat att inte utvecklas mot uppåtgående social konvergens. I årets landanalys identifieras nio medlemsstater som kommer att vara föremål för fördjupade analyser i ett andra steg under våren. Sverige är inte ett av dessa länder.

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ska ställa sig bakom ett antagande av rapporten. Rapporten bedöms ge en rättvisande bild av det sysselsättnings- och socialpolitiska läget i unionen.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då är det dagordningspunkt 5 c, Slutsatser om den gemensamma sysselsättningsrapporten 2026.

Anf.  17  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L):

5 c är också en beslutspunkt. Det handlar om att rådet väntas godkänna rådsslutsatser om den gemensamma sysselsättningsrapporten 2026. Det är alltså samma rapport som vi nyss pratade om.

Epsco ska årligen, inom ramen för den europeiska planeringsterminen, anta rådsslutsatser om den gemensamma sysselsättningsrapporten. Denna årligt återkommande punkt på rådsdagordningen utgör ett bidrag från Epscorådet till Europeiska rådet i mars.

Rådsslutsatserna om den gemensamma sysselsättningsrapporten innehåller politisk vägledning inför medlemsstaternas fortsatta arbete med genomförandet av sysselsättnings- och socialpolitiken inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Slutsatserna är formulerade på en övergripande nivå som tillåter medlemsstaterna att vidta åtgärder utifrån den nationella kontexten.

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna. De speglar väl den gemensamma sysselsättningsrapporten, och regeringen anser mot bakgrund av det att rådsslutsatserna är välformulerade.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi har nu kommit till dagordningspunkt 5 d, Rekommendation om Europeiska unionens humankapital.

Anf.  19  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L):

Herr ordförande! Dagordningspunkt 5 d är även det en beslutspunkt, där rådet väntas anta rådets rekommendation om humankapital. Det är statsråden Simona Mohamsson och Lotta Edholm som är ansvariga statsråd, men jag samråder om denna punkt här i dag.

Nytt i kommissionens höstpaket är ett förslag till rådsrekommendation om Europeiska unionens humankapital. Syftet är enligt kommissionen att komma till rätta med kompetensgapet inom EU och att ge kompetensfrågorna större tyngd i den europeiska planeringsterminen. Kommissionen meddelade redan i sitt förslag om en kompetensunion att den avsåg lägga fram en rekommendation om humankapital inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Medlemsstaterna rekommenderas att under perioden 2026–2027 vidta åtgärder för att minska kompetensbristen i strategiska sektorer, stärka grundläggande färdigheter för att bygga solida grunder för högre konkurrenskraft och stärka yrkesutbildning för bättre konkurrenskraft.

Medlemsstaterna rekommenderas även att öka andelen studenter inom STEM-ämnen på eftergymnasial nivå, att investera i utbildning och kompetens samt att använda kunskap om kompetensbehov för att hantera omställning på arbetsmarknaden.

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av rekommendationen.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi kommer nu till dagordningspunkt 6 om sysselsättningskommitténs översyn av genomförandet av ungdomsgarantin.

Anf.  21  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L):

Herr ordförande! Även dagordningspunkt 6 är en beslutspunkt, där rådet väntas godkänna huvudbudskapen om sysselsättningskommitténs granskning av genomförande av ungdomsgarantin.

Rådets rekommendation, som heter En väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti, antogs den 30 oktober 2020. Ungdomsgarantin innebär en målsättning att unga inom en period av fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning får ett högkvalitativt erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik.

I granskningen konstaterades att alla medlemsstater har gjort framsteg i genomförandet av den förstärkta ungdomsgarantin genom bland annat förebyggande åtgärder, ökat samarbete med skolor och riktade insatser för unga som varken arbetar eller studerar. Det finns dock en del utmaningar kvar, som till exempel psykisk ohälsa och socioekonomiska hinder.

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom godkännandet av huvudbudskapen.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går till dagordningspunkt 7, Övriga frågor.

Anf.  23  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L):

Herr ordförande! Jag tänkte inte gå närmare in på dagordningens så kallade övriga frågor, alltså dagordningspunkt 7. Jag svarar gärna på eventuella frågor. Jag stannar där och tackar så mycket för uppmärksamheten.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag tackar så mycket för informationen och för medverkan vid dagens sammanträde i EU-nämnden. Jag önskar lycka till på rådet, och trevlig helg när det blir dags.

§ 2  Sysselsättningsfrågor och socialpolitiska frågor

Statssekreterare Minna Ljunggren

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 1–2 december 2025

Återrapport från informellt ministermöte den 12–13 februari 2026

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 9 mars 2026

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Med oss har vi statssekreterare Minna Ljunggren med medarbetare. Hjärtligt välkomna till dagens sammanträde i EU-nämnden!

Vi börjar med en återrapport.

Anf.  26  Statssekreterare MINNA LJUNGGREN:

Herr ordförande! Jag börjar med en återrapport från rådsmötet för social- och arbetsmarknadsministrar den 1 december i Bryssel. Sverige företräddes vid detta möte av arbetsmarknadsminister Johan Britz, och ledamöterna har fått ta del av den skriftliga redogörelsen. Vill ni ändå att jag säger några ord om det?

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Jag tror att vi kan nöja oss med den skriftliga redogörelsen. Jag tackar för informationen! Vi går till nästa återrapport.

Anf.  28  Statssekreterare MINNA LJUNGGREN:

Herr ordförande! Den 12–13 februari hölls ett informellt möte för EU:s arbetsmarknads- och socialministrar i Nicosia på Cypern. Cypern innehar ju ordförandeskapet i ministerrådet nu under det första halvåret 2026, och Sverige företräddes vid mötet av departementsrådet Niclas Jacobson.

Ledamöterna har fått ta del av den skriftliga redogörelsen. Vill ni att jag säger några ord utöver det?

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Jag tror inte det. Om det inte finns något som statssekreteraren särskilt vill uppmärksamma tackar jag så mycket för informationen.

Vi kommer då till dagordningspunkt 3, Slutsatser om att investera i barnens framtid: att stärka barns välbefinnande och sociala inkludering samt bekämpa barnfattigdomen i unionen.

Anf.  30  Statssekreterare MINNA LJUNGGREN:

Herr ordförande! Det cypriotiska ordförandeskapet presenterade den 16 december 2025 ett första utkast till rådsslutsatser om att investera i barn för att stärka barns välmående och sociala inkludering och för att bekämpa barnfattigdom i EU. Ordförandeskapets förhoppning är att slutsatserna ska godkännas vid Epscomötet på måndag den 9 mars.

Förslaget till rådsslutsatser fokuserar på att minska barnfattigdom och främja lika möjligheter för alla barn. Enligt ordförandeskapet ska investeringar i barn ses som en strategisk investering för Europas framtida konkurrenskraft.

Medlemsstaterna uppmanas bland annat att i enlighet med nationella förutsättningar intensifiera arbetet för att nå EU:s 2030-mål om minskad barnfattigdom, stärka genomförandet av den europeiska barngarantin och stödja genomförandet av den så kallade kompetensunionen. Medlemsstaterna uppmanas också att implementera andra EU-initiativ som bidrar till barns välmående här och nu samt att utnyttja de möjligheter som finns genom befintliga EU-medel.

I förslaget till rådsslutsatser betonas också att barnperspektivet ska genomsyra alla relevanta politikområden på samtliga nivåer och att barns delaktighet i politiska processer som berör dem ska stärkas. Kommissionen uppmanas bland annat att stärka sitt stöd till medlemsstaterna i arbetet mot barnfattigdom och främja initiativ för en trygg och inkluderande digital miljö för alla barn. Kommissionen uppmanas också att ta fram vägledningar för krisberedskap som är anpassade till barns specifika behov.

Regeringen har under förhandlingarna verkat för att stärka skrivningar om den nationella befogenheten och för att utrymme ska lämnas till medlemsstaterna att avgöra vilka åtgärder som passar bäst i den nationella kontexten. Vidare har regeringen arbetat för att få med skrivningar om vikten av stöd till föräldrars deltagande på arbetsmarknaden som ett sätt att motverka fattigdom samt förtydliganden om att barnets bästa ska beaktas.

Jag går därmed över till att redogöra för regeringens ståndpunkt. Regeringen föreslår att Sverige ska ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna. Det är viktigt att medlemsstater investerar i barn, i barns välmående och sociala inkludering samt i bekämpning av barnfattigdom. Ett ändamålsenligt arbete för att minska barnfattigdom bör innefatta såväl åtgärder för att stödja föräldrars deltagande på arbetsmarknaden som åtgärder som främjar barns delaktighet i samhället och motverkar social utestängning.

Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna belyser de särskilda utmaningar som barn i utsatta situationer kan möta. Regeringen ser också positivt på att rådsslutsatserna lyfter fram barnets rätt till inflytande och delaktighet. Det är av stor vikt att medlemsstaternas möjlighet att utforma och anpassa åtgärder utifrån den nationella kontexten bibehålls.

Regeringens förslag till ståndpunkt återfinns i sin helhet i det underlag som har delats med ledamöterna inför sammanträdet.

Anf.  31  ANNA LASSES (C):

Ordförande! Jag tackar statssekreteraren för informationen.

Jag har egentligen ingenting emot rådsslutsatserna. Det som står är väldigt klokt, och jag har egentligen inte heller någonting emot regeringens förslag till ståndpunkt.

Det finns dock en sak som jag tycker saknas, eftersom frågan är så pass stor i EU nu. Det gäller de barn som på olika sätt berörs av migrationsfrågor – antingen när de kommer som asylsökande eller när de ska avvisas eller utvisas. Det handlar också om hur barn behandlas i samband med att de sitter på återvändandecentrum eller befinner sig i de olika processerna. Här finns det som bekant mycket stora brister. Detta skulle jag nog påstå gäller alla länder, inklusive i Sverige.

Jag undrar om detta är någonting som Sverige på något sätt kommer att lyfta upp i det här sammanhanget.

Anf.  32  ANNA VIKSTRÖM (S):

Ordförande! Tack, statssekreteraren, för dragningen!

Vi tycker också att man ska ställa sig bakom rådsslutsatserna. De beskriver ju en bred strategi med olika åtgärdsförslag inom en rad områden. Det är en politik som till exempel lyfter fram arbete och stöder kompetensförändringen och omställningen på arbetsmarknaden. Den lyfter också fram vikten av förskola och tar upp boendekostnader och ensamstående föräldrars högre risk för fattigdom, med mera. Nu vill regeringen stå bakom dessa rådsslutsatser, och det är bra.

Regeringen understryker i flera stycken också att ansvaret för att bekämpa barnfattigdom och social utestängning ligger hos medlemsstaterna, och det stämmer ju. Vi kan dock konstatera att Sverige inte riktigt tar det ansvaret, eftersom barnfattigdomen ökar. Det väcker frågor om Sveriges trovärdighet i denna fråga.

Min fråga till statssekreteraren är: Bidrar Sverige för närvarande till risken att det övergripande målet i EU om att minska barnfattigdomen inte uppnås?

Anf.  33  Statssekreterare MINNA LJUNGGREN:

Jag börjar med den andra frågan, som säkerligen härrör från olika perspektiv på hur man ska adressera den här typen av problematik. Jag tror att det inte kommer som någon överraskning för någon i den här salen att regeringens utgångspunkt när det handlar om att bekämpa fattigdom – och även barnfattigdom – är att en av de viktigaste åtgärderna och ett av de viktigaste fokusområdena för att åtgärda detta är att barn får se sina föräldrar komma i arbete.

Regeringen har en mycket bred politisk palett för att åstadkomma just detta och för att förstärka arbetslinjen i Sverige. Jag anser naturligtvis att vi även i Sverige har en stark och positiv politik för att bekämpa barnfattigdom.

När det gäller den första frågan vänder jag mig till min kollega, som kommer att svara på frågan.

Anf.  34  Kanslirådet PARTHENA HANTZARIDOU:

Själva rådsslutsatserna pekar egentligen inte på någon specifik grupp av barn, förutom att det är barn i utsatta situationer, ”vulnerable children”. Vi har inte haft för avsikt att regeringen ska lyfta någon särskild grupp i detta. De är allmänt hållna i sin helhet och går att anpassa till de behov man har inom sin nations gränser.

Anf.  35  ANNA LASSES (C):

Tack för svar! Jag förstår det, och de är som sagt väldigt allmänt hållna. Jag tog upp detta med tanke på migrationspakten, som nu genomförs, och att denna grupp ofta befinner sig i något slags ingenmansland. Ibland omfattas de av rättigheter, ibland inte. Samtidigt har vi skrivit på barnkonventionen, så de bör omfattas.

Om den här gruppen inte lyfts fram i sammanhanget finns det en verklig risk för att de glöms bort. Jag kommer inte att anmäla avvikande ståndpunkt om detta, men jag skulle vilja göra ett starkt medskick om att denna grupp inte får glömmas bort. Det är många barn det handlar om, och de far väldigt illa redan i dag.

Anf.  36  ANNA VIKSTRÖM (S):

Ordförande! Tack, statssekreteraren, för svaret! Det var dock inte något direkt svar på min fråga, för jag frågade hur det är nu och om Sverige bidrar till risken att detta övergripande mål i EU inte uppnås, alltså att minska barnfattigdomen.

Det är helt rätt att man ska driva en väldigt aktiv politik när det gäller möjligheten att komma tillbaka till arbete och kompetensomställning. Detta tar också rådsslutsatserna upp. Vi står bakom den beskrivning som görs där. Men rådsslutsatserna tar också upp att det är en bred palett av åtgärder som man måste vidta när det handlar om familjer där det finns barn och man är i utsatthet och fattigdom. Då måste man vidta många olika åtgärder för att få effekt. Detta tycker vi är viktigt att hörsamma i rådsslutsatserna.

Sverige sticker ut, till exempel i en nordisk kontext, med den största andelen barn i risk för fattigdom. Vi kan inte bortse från den situationen som den ser ut i dag. Det gör att jag måste fråga igen: Är Sverige en del av problemet snarare än en del av lösningen när det gäller att minska barnfattigdomen i EU?

Anf.  37  Statssekreterare MINNA LJUNGGREN:

Vi har säkerligen olika uppfattningar om vilka åtgärder som borde vidtas. Men enligt de statistikuppgifter som vi har tillgång till har fattigdomen och barnfattigdomen legat på en stabil nivå i Sverige under lång tid. Under 2024 sjönk antalet personer som lever i risk för fattigdom eller social utestängning i Sverige med 36 000 personer. Statistiken för 2025 finns faktiskt inte än. Siffrorna för 2024 är satta i relation till 2019 års statistik. Jag vill alltså mena att Sverige och Sveriges politik bidrar till att vi ska uppfylla vårt mål och även EU:s mål på det här området.

När det gäller synpunkterna på migrationspolitiken tar vi med oss medskicket.

Anf.  38  REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Jag vill främst ta tillfället i akt att understryka det som Centerpartiet har framfört som ett tydligt medskick. Jag uppskattar att det också kommer att tas i beaktande i arbetet framåt.

Sedan instämmer jag också i mycket av det som förs fram av Socialdemokraterna. Vi vet alla att vi har olika syn på hur man effektivast kan bekämpa barnfattigdom.

Vi ser också med oro att Sverige inte har så mycket trovärdighet i den här frågan. Det gör det inte lättare utan snarare omöjligt för föräldrar att etablera sig när man inför ett tidsbaserat krav på fem års bosättning innan man kan få tillgång till välfärd som barnbidrag och bostadsbidrag. Detta har inget att göra med hur väl man försöker att etablera sig på arbetsmarknaden, utan det riskerar att stänga in många barn i fattigdom och utsatthet.

Anf.  39  Statssekreterare MINNA LJUNGGREN:

Jag uppfattade egentligen ingen fråga. Jag tror att det helt enkelt handlar om att vi har olika syn på detta och hur man bäst ska bekämpa fattigdom. Där har vi olika perspektiv.

Den här regeringen anser att det är viktigt att verkligen arbeta för arbetslinjen, även när det gäller de grupper som är nyanlända i Sverige. Där gäller den politiken ännu mer.

Utanförskap är något som vi tyvärr ser annars går i arv mellan generationer. Vår politik utgår från att vi behöver vara tydliga med detta, framför allt för de barns skull som lever i utanförskap. De behöver se sina föräldrar gå till jobbet, och vi behöver bryta utanförskapet med arbetslinjen.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Med detta konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt. Jag noterade inga avvikande ståndpunkter.

Vi kommer nu till dagordningspunkt 4, Att bryta fattigdomscykeln: utveckling av personcentrerade stöd- och aktiveringstjänster.

Anf.  41  Statssekreterare MINNA LJUNGGREN:

Vid Epscomötet den 9 mars kommer en diskussion att föras om att bryta fattigdomscykeln, med fokus på utvecklande av personcentrerade, stödjande och aktiverande tjänster. Ordförandeskapet beskriver i sitt diskussionsunderlag att det, till följd av bland annat ökade levnadskostnader och ekonomisk osäkerhet, finns stora utmaningar när det gäller att nå det övergripande EU-målet om minskning av antalet personer i risk för fattigdom eller social utestängning till 2030.

I diskussionsunderlaget betonas vikten av att kombinera inkomststöd med personcentrerade, stödjande och aktiverande tjänster. Tydligare samverkan mellan sociala skyddssystem, de offentliga arbetsförmedlingarna och lokala aktörer framhålls som centralt för effektiva och lättillgängliga insatser.

Ordförandeskapet beskriver även vikten av politik som möjliggör tydligt och personligt stöd och betonar att en personcentrerad design främjar värdighet, autonomi och valfrihet.

Dessutom beskrivs att fattigdom som upplevs tidigt i livet kan ha bestående effekter på både individ- och samhällsnivå, vilket kan öka ojämlikheten i den sociala inkluderingen samtidigt som den förs över mellan generationer.

Avslutningsvis uppmanas ministrarna att reflektera över åtgärder som genomförs på nationell nivå för att stärka personcentrerade tjänster och hur sådana insatser kan ges en central roll i den kommande EU-strategin för bekämpning av fattigdom.

Så går jag över till att redogöra för regeringens ståndpunkt. Regeringen avser att i diskussionen lyfta fram att det främsta sättet att komma ur fattigdom och utanförskap är arbete och egen försörjning. Det är därför viktigt att stödtjänster och aktiveringsåtgärder stöder den enskilde att komma ut i arbetslivet.

Regeringen avser i diskussionen även att betona vikten av tidiga och samordnade insatser för både barn och vuxna. En central utgångspunkt för regeringen är att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna respekteras.

Regeringens förslag till ståndpunkt återfinns i sin helhet i det underlag som har delats med ledamöterna inför sammanträdet.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Med detta tackar vi statssekreteraren med medarbetare för deltagande i dagens sammanträde med EU-nämnden. Vi önskar lycka till på rådet och trevlig helg när det blir dags!

§ 3  Ekonomiska och finansiella frågor

Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 17 februari 2026

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 10 mars 2026

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Vi har med oss statssekreterare Johanna Lybeck Lilja med medarbetare. Hjärtligt välkomna till dagens sammanträde med EU-nämnden!

Vi börjar med en återrapport.

Anf.  44  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! God morgon! Jag har egentligen inget att tillägga när det gäller mötet i februari. Ni har ju fått en mötesrapport.

Jag kan dock passa på att nämna att det kommer att vara ett eurogruppsmöte i inkluderande format sent på måndag eftermiddag. Där ska vi bland annat diskutera energipriser, som ju är lite topical just nu, och påverkan på Europas konkurrenskraft. Det är fokuset i den diskussionen. Man ska också behandla en ny arbetsström som kallas digitalisering av finanssektorn. Det handlar inte om bankappar och sådant utan mer om så kallade stable coins, tokenisering, digital euro och liknande frågor.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Med detta tackar vi så mycket för informationen.

Vi rör oss in på rådsdagordningens punkt 3, Lagstiftningspaketet om marknadsintegration och tillsyn.

Anf.  46  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Den här frågan känner ni säkert igen, för den var uppe på Ekofin i december förra året. Planen var att Ekofin skulle diskutera detta först i maj, men från Frankrikes sida är man lite otålig och vill ha upp frågan redan nu, och det har det cypriotiska ordförandeskapet accepterat. Nu har vi alltså en till diskussion. Det har inte hänt något sedan december.

Som ni kanske kommer ihåg handlar det stora paketet om att underlätta för gränsöverskridande verksamhet och investeringar, att minska fragmenteringen av EU:s kapitalmarknader och att främja innovation. Förslaget innehåller förändringar för att ta bort hinder inom kapitalförvaltning, handel och efterhandel, alltså post-trade, liksom ändringar i tillsynsstrukturen. Det sistnämnda handlar bland annat om att tillsynen av vissa företag ska hanteras av Esma, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

Det handlar om att större företag och koncerner i den finansiella infrastrukturen och leverantörer av kryptotjänster skulle kunna tillses direkt av Esma, men de nationella myndigheterna ska fortsatt vara involverade.

När det gäller innovation föreslår kommissionen till exempel att utvidga det så kallade pilotprogrammet för blockkedjeteknik, alltså DLT, som handlar om att göra det enklare att utveckla finansiella produkter som bygger på den här tekniken.

Detta är ett väldigt omfattande förslag. Vi talar om totalt 18 olika rättsakter som direkt eller indirekt påverkas av detta. Då behöver man analysera förslaget noga.

Frankrike driver tillsammans med några andra på för att antagandet av hela paketet ska gå fort. Men det viktigaste ur vårt perspektiv är att det blir rätt, inte minst i ljuset av förenklingsagendan.

Med det sagt är spar- och investeringsunionen någonting som vi prioriterar högt. Vi vill naturligtvis att arbetet ska gå framåt i den takt som är möjlig och så snabbt som det går. Då kan det vara lämpligt att gå vidare med vissa delar av alla förslagen i ett snabbspår. Det gäller till exempel förslaget som EU:s pilotprogram för blockkedjeteknik. Det är ett sätt att hantera ett stort och komplext förslag. Detta är regeringens ståndpunkt vad gäller processen.

När det gäller substansen kan vi hålla med kommissionen om att den nuvarande tillståndsstrukturen innebär vissa utmaningar. Men det är också viktigt att komma ihåg att det inte är lösningen för att få kapitalmarknaden i Europa att växa. Det är precis det som vi alltid säger och har sagt i flera år: Det handlar om fonderande pensionssystem och att få människors sparpengar att hamna på kapitalmarknaderna. Då växer kapitalmarknaderna. Det är inte ändringar i tillsynsstrukturen som löser det.

När det till sist gäller att undanröja hinder för verksamhet och investeringar över gränserna är det någonting som vi välkomnar.

Anf.  47  REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Tack, statssekreteraren, för föredragningen!

Jag undrar om detta på något sätt ska kopplas till EU:s taxonomi och att man på något sätt ska ta in det arbetet.

Det nämndes och har nämnts många gånger förut hur man ska möjliggöra och underlätta för kapitalmarknader. Det jag funderar på är om det finns någon röd linje gentemot fossilinvesteringar i detta arbete.

Anf.  48  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack för frågan, ledamoten Le Moine.

De frågorna berörs inte alls i paketet. De ligger i andra spår i simplification- och omnibuspaketen. Det är ingenting som kommer upp i nästa vecka.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi kommer till dagordningspunkt 4, Övriga frågor, Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Anf.  50  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Det här är som ni väl vet vid det här laget en återkommande punkt där vi får höra om vad som händer i de olika förhandlingarna på finansmarknadsområdet. Det finns ingenting mer att säga om det. Men jag svarar såklart jättegärna på frågor.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar så hemskt mycket för informationen.

Nästa är dagordningspunkt 5, De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina.

Anf.  52  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Då har vi kommit till Ukrainapunkten. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Jag är precis som vi alla extremt upprörd över detta. Det gäller både att Ungern ännu en gång försvårar stödet till Ukraina och att president Orbán så tydligt backar på vad han tidigare på den allra högsta nivån har gått med på. Det är helt enkelt inte okej >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Frågan som ni ställer er handlar snarare om vad som nu händer med stödet till Ukraina. Det är en fråga på den allra högsta politiska nivån. Den kommer inte att lösas ut på Ekofin nästa vecka.

Det vi hör från kommissionen är att de är trygga med att det ska kunna lösas ut, det vill säga att Ungern kommer att kunna släppa igenom stödet. Men vi är mycket tydliga med dem båda att så måste bli fallet.

Jag kan också berätta att arbetet med att få stödet på plats fortsätter som planerat på teknisk nivå. Det finns ett antal saker som måste vara på plats innan man kan betala ut stödet. Det är till exempel en finansieringsstrategi och ett låneavtal. De sakerna löper på.

De två andra rättsakterna har vi antagit med kvalificerad majoritet. Det enda utestående är förändringen i MFF-förordningen. När vi väl får den beslutad, den som har enhällighetsbeslut, kommer vi att kunna betala ut. Genom att vi har jobbat på tekniskt är stödet ännu inte försenat i den meningen.

Det viktiga här är att stödet kan betalas ut i tid. Vi har varit mycket tydliga mot Ungern och kommer fortsätta att vara det. Vi är 24 länder som har enats om detta. Vi kommer inte att ge oss förrän Ukraina har pengarna på kontot.

Anf.  53  JAN ERICSON (M):

Nu kan man inte lita på någonting som sägs om någonting som händer med koppling till Ukraina. Men om man ska tro på nyheterna i dag undrar jag om det stämmer att Ungern har beslagtagit en ukrainsk banktransport från Österrike till Ukraina som fraktade 800 miljoner kronor i form av kontanter och guld som var på väg till Kiev från Ukrainas centralbanks depå i Österrike.

Nu har alltså Ungern beslagtagit hela transporten och i princip kidnappat pengarna som påtryckning för att Ukraina ska laga gasledningen. Om detta stämmer är det inget annat än statsterrorism från Ungerns sida. Det gör inte direkt att Ukraina får starkare ekonomisk ställning om Ungern stjäl Ukrainas pengar. Det här måste på något sätt adresseras från EU.

Nu förstår jag att det inte är en Ekofinfråga. Det ligger nog också på en högre nivå. Men om man diskuterar Ukrainas ekonomi måste detta vara synnerligen besvärande.

Anf.  54  GUNILLA CARLSSON (S):

Herr ordförande! Tack, statssekreteraren, för tydligheten i att den svenska regeringen verkligen trycker på gentemot Ungern, men också Slovakien är väl till viss del inblandat i detta.

Bakgrundstexten är inte på något sätt regeringens ståndpunkt. Men där är det som att det kommer att lösa sig. Utbetalningar ska börja redan från och med april. När man nu lyssnar på statssekreteraren känns det inte lika tryggt utifrån den delen.

Medskicket från oss socialdemokrater är att fortsätta att pressa på och vara tydliga med att vi ifrågasätter inte minst Ungerns agerande i detta. Man måste hitta en lösning.

Vad ser statssekreteraren för konsekvenser om inte utbetalningarna kan börja ske i april? Det har lyfts fram som att det är lite av en deadline. Får man inte resurserna nu i april kommer Ukraina att hamna i en ännu svårare situation än vad det redan är i dag.

Vad säger statssekreteraren? Finns det något realistiskt i att tro att man kommer att lösa det till april?

Anf.  55  ANNA LASSES (C):

Ordförande! Vi ger ett fullt stöd. Låt oss alla rasa tillsammans gentemot Ungern och eventuellt andra som håller på så här. Det är fullständigt oursäktligt. Jag hoppas att regeringen trycker på för att detta framöver inte ska vara möjligt.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Vad ska vi göra av>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<, statssekreteraren?

Anf.  57  Statssekreterare JOHANNS LYBECK LILJA:

Nu var det du som bröt mitt löfte och inte jag! Det glädjer mig, herr ordförande.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Det är lika bra att jag gör det så att du slipper!

Anf.  59  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Jag vänder mig först till Jan Ericson. Jag har inte hört någonting från mina källor i Europa eller på EU-kommissionen om det du nämner. Det Ungern har talat om är oljeledningen Druzhba.

Jag har sett satellitbilder på oljeledningen som har skickats runt. Jag är bara en enkel ekonom; jag har inte den expertisen att kunna bedöma hur skadad oljeledningen de facto är. Det finns det andra som är mycket bättre på att göra. Det som de hela tiden har lyft fram är oljeledningen. Någon annan information om det du nämner har inte jag.

Jag vill tacka både Anna Lasses och Gunilla Carlsson för stödet. Det är en otrolig styrka att vi känner likadant i de här frågorna.

Jag har nog aldrig använt så starka ord i något sammanhang i EU under de år som jag har hållit på som jag gjorde förra veckan när vi hade möte på min nivå och diskuterade det här.

Det gör vi på alla nivåer. Men det är inte vi eller ens Ekofin som kommer att lösa det. Det är på allra högsta nivå. Jag vet att det är kontakter mellan kommissionens ordförande, Europeiska rådets ordförande Costa och Ungern på högsta nivå om detta.

Vad ska vi då göra? Vi tittar naturligtvis på vad vi har kvar i andra källor för att hålla Ukraina flytande tills vi får igenom detta. Vår förhoppning är att det ska vara på plats i tid. Det är vad vi jobbar för.

Jag kan konstatera att för ERA-lånet, det som vi gjorde tillsammans med G7, de 18,1 miljarderna euro, är allt utbetalt sedan november 2025.

Vi har en del kvar i Ukrainafaciliteten. Där har vi hittills betalt ut 27 miljarder euro. Det finns 10,6 miljarder euro kvar. De kan vi fortfarande använda. Det finns andra länder, och det finns bilaterala möjligheter.

En positiv nyhet var att IMF-lånet till Ukraina på 8,1 miljarder dollar gick igenom nyligen med hjälp av de finansieringsförsäkringar som vi och andra lämnade, och >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<också USA lämnade >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Sedan får vi se vad vi kan hitta för att hålla det flytande på vägen. Men målet ska vara att det ska igenom.

Vi har ett beslut på Europeiska rådet. Det är extremt skadligt för EU:s trovärdighet om vi nu inte levererar på det, för att inte tala om att det är ett svek mot Ukraina.

Där är vi mentalt och i hur vi agerar i de här frågorna.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det till synes finns ett rungande stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Den ekonomiska återhämtningen i Europa, Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Anf.  61  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Den här gången är det bara Estlands uppdaterade plan som vi ska besluta om. Jag tror att vi eventuellt håller på att närma oss slutet av de uppdaterade planerna. Alla målstolpar i planerna ska vara genomförda till den 31 augusti. Börjar man ändra för sent blir det jobbigt att genomföra det. Jag hoppas att vi börjar se slutet. Det har varit väldigt många planer. Men revideringen innebär inga större ändringar i planen. Vi kan ställa oss bakom beslutet.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Nästa är dagordningspunkt 7, Genomförande av ramen för ekonomisk styrning, Medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer: Rådets rekommendation.

Anf.  63  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Här ska rådet anta en rekommendation om en ny medelfristig plan för Irland. Det är en del av den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten.

Irland har som alla andra redan skickat in en plan och fått den godkänd. Men eftersom de har haft val sedan dess har de rätt att ta fram en ny plan, och det har de valt att göra i Dublin.

Det här är helt enligt regelverket. Det är inga konstigheter. Det handlar helt enkelt om att bättre anpassa uppskattningarna i planen efter den politik som den nya regeringen avser att föra. Vi kan ställa oss bakom beslutet.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Dagordningspunkt 8, Förberedelser inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer och IMF:s vårmöten.

Anf.  65  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Här ska rådet ge EFK mandat att besluta om EU:s gemensamma positioner inför nästa G20-möte och också EU:s uttalande till IMFC-mötet. Så brukar man göra när det inte är något Ekofinmöte nära inpå Washingtonmötena.

Vi kan ställa oss bakom hanteringen, som vi har gjort tidigare. Om positionerna eller uttalandet mot förmodan skulle innehålla ståndpunkter som vi är osäkra på om det finns stöd för i riksdagen kommer vi naturligtvis att återkomma.

Det är själva beslutspunkten att ge EFK mandat. Men den är uppsatt som en diskussionspunkt på Ekofin. Det är för att ordförandeskapet vill ge ministrarna en möjlighet att koordinera sig lite grann inför vårmötena och helt enkelt diskutera. Det är därför den står som en diskussionspunkt på dagordningen.

Vi får se om det blir en diskussion på mötet. Från vår sida, och det understryker vi i många sammanhang, är det viktigt att EU nu talar med en röst i Washington. Det är viktigare än någonsin, skulle jag säga.

Det finns en hel del heta frågor. Det är tullar, globala obalanser, stödet till Ukraina och naturligtvis den senaste veckans utveckling. Det är någonting som finansministern kommer att tala mer om när hon som vanligt informerar finansutskottet inför vårmötena.

Anf.  66  REBECKA LE MOINE (MP):

Återigen tänker jag fråga om man på något sätt från EU:s sida kommer att driva klimatrelaterade frågor.

Det gäller fossilsubventioner som behöver fasas ut, naturskadliga subventioner som behöver fasas ut, och skuldavskrivning eller klimatfinansiering kopplat till utvecklingsländer.

Kommer det på något sätt att komma in och drivas från EU:s sida, och kanske i första hand från regeringens sida, till detta möte?

Anf.  67  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack, Rebecka Le Moine, för frågan! Det här är frågor som är en del av EU:s uttalande när det gäller detta.

Jag kan samtidigt konstatera att det finns medlemsstater i EU som nu vill gå vidare med att fortsätta subventionera till exempel gas. Jag markerade själv extremt tydligt mot det i förra veckan. Det finns länder som lyfter på locket till att göra revideringar i EU:s utsläppshandelssystem. Det tycker Sverige skulle vara extremt olyckligt och helt fel väg att gå, vilket jag också markerade.

Jag tror att de här diskussionerna kan bli ovanligt spännande när vi nu tar fram dessa uttalanden. Men det här är viktigt för regeringen, och det har jag markerat extremt tydligt.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9, Övriga frågor, Läget när det gäller genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster.

Anf.  69  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Den här frågan återkommer två gånger per år, och då brukar kommissionen berätta hur det går för länderna att genomföra antagen EU-lagstiftning på finansmarknadsområdet. Det här är en informationspunkt.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar så mycket för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 10, Övriga frågor, Hantering av CBAM-import till avlägsna regioner.

Anf.  71  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Det här är en nyligen tillagd dagordningspunkt, så vi fick skicka en reviderad kommenterad dagordning till nämnden för någon dag sedan.

Det är återigen Frankrike som vill ha upp en punkt på dagordningen, precis som de ville ha upp marknadsintegrationspaketet. I onsdags på Coreper begärde de att frågan ska komma upp, och de vill då informera om hur CBAM påverkar deras territorier utanför Europa.

Jag vet inte mer om frågan, för vi har inte fått någon ytterligare information. Jag har därför inte mycket att tillägga, utan vi får helt enkelt lyssna på vad Frankrike säger.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Spännande! Då får vi se fram emot återrapporten och se vad denna spännande dagordningspunkt har att dölja.

Vi tackar så mycket för informationen och tackar statssekreteraren med medarbetare för deltagande vid dagens sammanträde med EU-nämnden. Lycka till på rådet, och trevlig helg när det blir dags!

Anf.  73  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Trevlig helg till er också, och tack så mycket!

Innehållsförteckning

§ 1  Sysselsättningsfrågor och socialpolitiska frågor

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L)

Anf.  3  ORDFÖRANDEN

Anf.  4  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L)

Anf.  5  ORDFÖRANDEN

Anf.  6  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L)

Anf.  7  ANNA LASSES (C)

Anf.  8  MARKUS KALLIFATIDES (S)

Anf.  9  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L)

Anf.  10  ORDFÖRANDEN

Anf.  11  MARKUS KALLIFATIDES (S)

Anf.  12  ORDFÖRANDEN

Anf.  13  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L)

Anf.  14  ORDFÖRANDEN

Anf.  15  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L)

Anf.  16  ORDFÖRANDEN

Anf.  17  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L)

Anf.  18  ORDFÖRANDEN

Anf.  19  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L)

Anf.  20  ORDFÖRANDEN

Anf.  21  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L)

Anf.  22  ORDFÖRANDEN

Anf.  23  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister JOHAN BRITZ (L)

Anf.  24  ORDFÖRANDEN

§ 2  Sysselsättningsfrågor och socialpolitiska frågor

Anf.  25  ORDFÖRANDEN

Anf.  26  Statssekreterare MINNA LJUNGGREN

Anf.  27  ORDFÖRANDEN

Anf.  28  Statssekreterare MINNA LJUNGGREN

Anf.  29  ORDFÖRANDEN

Anf.  30  Statssekreterare MINNA LJUNGGREN

Anf.  31  ANNA LASSES (C)

Anf.  32  ANNA VIKSTRÖM (S)

Anf.  33  Statssekreterare MINNA LJUNGGREN

Anf.  34  Kanslirådet PARTHENA HANTZARIDOU

Anf.  35  ANNA LASSES (C)

Anf.  36  ANNA VIKSTRÖM (S)

Anf.  37  Statssekreterare MINNA LJUNGGREN

Anf.  38  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  39  Statssekreterare MINNA LJUNGGREN

Anf.  40  ORDFÖRANDEN

Anf.  41  Statssekreterare MINNA LJUNGGREN

Anf.  42  ORDFÖRANDEN

§ 3  Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.  43  ORDFÖRANDEN

Anf.  44  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  45  ORDFÖRANDEN

Anf.  46  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  47  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  48  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  49  ORDFÖRANDEN

Anf.  50  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  51  ORDFÖRANDEN

Anf.  52  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  53  JAN ERICSON (M)

Anf.  54  GUNILLA CARLSSON (S)

Anf.  55  ANNA LASSES (C)

Anf.  56  ORDFÖRANDEN

Anf.  57  Statssekreterare JOHANNS LYBECK LILJA

Anf.  58  ORDFÖRANDEN

Anf.  59  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  60  ORDFÖRANDEN

Anf.  61  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  62  ORDFÖRANDEN

Anf.  63  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  64  ORDFÖRANDEN

Anf.  65  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  66  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  67  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  68  ORDFÖRANDEN

Anf.  69  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  70  ORDFÖRANDEN

Anf.  71  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  72  ORDFÖRANDEN

Anf.  73  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA