Fredagen den 6 mars 2015

EU-nämndens uppteckningar 2014/15:28

§ 1  Rättsliga och inrikes frågor

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 4–5 december 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 12–13 mars 2015

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag vill börja med att hälsa alla varmt välkomna till dagens sammanträde. En trafikincident har inträffat på en av broarna in till stan, så Carl Schlyter är försenad, kanske till och med riktigt starkt försenad. Jag sitter alltså som ordförande tills han dyker upp.

Vi hälsar justitieminister Morgan Johansson med medarbetare välkomna.

Jag undrar om det finns något att tillägga till återrapporten från mötet i rådet den 4 och 5 december 2014 utöver det skriftliga material som har översänts till nämnden.

Anf.  2  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag hänvisar till den skriftliga rapporten.

Anf.  3  VICE ORDFÖRANDEN:

Eftersom det inte finns någon av nämndens ledamöter som önskar ordet lägger vi rapporten till handlingarna.

Sedan har vi en återrapport från det informella ministermötet den 29 och 30 januari.

Anf.  4  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Samma sak här: Jag hänvisar till det skriftliga materialet.

Anf.  5  VICE ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagens ärende 3, Övriga frågor. Det är en information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Anf.  6  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Ordförandeskapet har än så länge inte meddelat någonting om dagordningspunktens innehåll, så jag har ingen övrig information där.

Anf.  7  VICE ORDFÖRANDEN:

Då går vi över till punkt 5, Migrationstryck: trender och fortsatta insatser.

Anf.  8  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Under den här dagordningspunkten väntas kommissionen tillsammans med ett antal EU-myndigheter att informera om genomförandet av de åtgärder som presenterades i oktober förra året i rådsslutsatserna Åtgärder för bättre hantering av migrationsströmmar.

Därefter förväntas medlemsstaterna diskutera EU:s utmaningar på migrationsområdet. Vi vet ju alla att det nästan dagligen rapporteras om tragiska olyckor och människor som har omkommit på sin färd över Medelhavet. Regeringen anser att det är angeläget att sådana insatser som bidrar till att rädda liv även i fortsättningen ska utvecklas och förstärkas.

Sedan rådsslutsatserna antogs i höstas har en större Frontexoperation – det som kallas för Triton – sjösatts. Triton inleddes i november 2014 och hittills har 21 medlemsstater, inklusive Sverige, meddelat att man avser att bidra med stöd. Sedan operationen påbörjades har närmare 20 000 människor räddats. Kommissionen meddelade nyligen att operationen förlängs till slutet av året, och det är något som regeringen naturligtvis välkomnar. Svensk kustbevakning deltar sedan i söndags i insatsen med ett flygplan med besättning, och kommer att göra så åtminstone en månad framöver, sedan får vi se hur det blir därefter.

Samtidigt som människosmuggling måste bekämpas och människor i nöd måste räddas bör vi också hantera grundorsakerna till att människor väljer att fly. Regeringen förespråkar därför långsiktiga migrationsdialoger med ursprungs- och transitländerna utanför EU. Sverige deltar till exempel i insatser inom ramen för det partnerskap som har ingåtts med Marocko, Tunisien och Jordanien. Den nyligen etablerade Khartoumprocessen är också ett viktigt steg till en närmare dialog med länderna i Östafrika och Afrikas horn.

Under förra året lämnades fler än 600 000 asylansökningar in i EU:s 28 medlemsstater. Närmare hälften av dessa lämnades in i två länder, Tyskland och Sverige. Tio medlemsstater var destinationsländer för 90 procent av alla asylsökande. Det är inte en hållbar utveckling. En alltför ojämn fördelning av asylsökande utgör inte god grund för ett långsiktigt hållbart europeiskt asylsystem. Därför kommer jag på rådsmötet att återigen påtala vikten av att alla medlemsstater lever upp till det gemensamma regelverket och att alla asylsökande tas emot och får sin ansökan prövad på ett likvärdigt sätt.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är bara en liten del av de människor som tvingas att fly från sina hemländer som har möjlighet att söka skydd i Europa. Av de över 50 miljoner människor som är på flykt i världen är det drygt 1 procent som kommer till Europa. De allra flesta tvingas att söka skydd i grannländer, och här bör EU och dess medlemsstater agera.

Fler medlemsstater måste visa solidaritet med de värdländer som i dag tar emot många människor på flykt och erbjuda vidarebosättning. Då talar vi om länder som Jordanien och Libanon, de länder som finns vid Syriens och Iraks gränstrakter. Regeringen kommer därför att trycka på för att öka mottagandet av kvotflyktingar i andra medlemsstater.

Anf.  9  MIKAEL CEDERBRATT (M):

Tack, statsrådet, för föredragningen! Det står i den svenska ståndpunkten: ”Frontex och dess insatser som räddar liv bör utvecklas och förstärkas inom sitt nuvarande mandat.” Hur skulle den optimala utvecklingen för Frontex inom sitt nuvarande mandat se ut från regeringens perspektiv? Vilken utveckling av Frontex vill regeringen ha?

Anf.  10  MARIA PLASS (M):

Tack för föredragningen! Sverige har ju avgett en röstförklaring – jag tror att det var vid mötet i oktober. Då pratade man om att komma till EU på lagliga vägar. Innefattar röstförklaringen även arbetskraftsinvandring?

Anf.  11  JOHNNY SKALIN (SD):

Det är klart att vi i så stor utsträckning som möjligt ska kunna rädda liv. För att rädda så många liv som möjligt kanske vi måste se detta lite bredare än vad regeringen gör i det här ärendet.

Vi har ett antal synpunkter som jag ska sammanfatta i en avvikande mening.

Först och främst ska man nog inte se gränsen vid EU:s faktiska gräns. Med fördel kan man ha en operation som sträcker sig från gränsen till avsändarländerna och i samarbete med dem. Om man påträffar illegala invandrare – alltså utvandrare från dessa länder – bör det vara rimligt att kunna föra tillbaka dem till transitlandet eller ursprungslandet.

Det rapporteras också om att smugglarna, efter det att immigranterna har räddats och landsatts i Europa, tar tillbaka sina båtar från Frontex. Därför skulle vi vilja se en förstärkning av Frontex möjligheter att värja sig för den här typen aktioner. Antingen ska Frontex beväpnas eller på annat sätt kunna skydda sina egna båtar från övertagande vid den här typen av aktioner.

Vår inställning är också att insatserna i Medelhavet måste göras så kostnadseffektiva som möjligt. Medel inom EU:s budgetram bör omprioriteras för att man ska garantera ett bättre gränsskydd.

Vi har också ståndpunkten att alla medlemsstater i samråd måste UNHCR ge fler vidarebosättning. Vi anser att formuleringen i stället ska innehålla ordet ”bör”. Det ska alltså inte vara tvingande att ta emot fler människor. Det vore såklart bra om fler medlemsstater kunde ta ett ökat ansvar när det gäller flyktingmottagande via UNHCR:s försorg, men det är inte vår sak att tvinga andra länder att göra det.

Dessutom har vi synpunkter på inställningen att fler lagliga vägar för asylsökande ska skapas. Det ska till exempel bli möjligt att söka asyl på ambassader. Vi vill värna det nuvarande asylsystemet där man ansöker om asyl i mottagarlandet, primärt i det första mottagarlandet.

Med detta vill jag anmäla avvikande mening.

Anf.  12  TINA ACKETOFT (FP):

Herr ordförande! Föga förvånande ställer jag mig på diametralt motsatt linje mot föregående talare.

Tack så mycket för föredragningen, statsrådet. Jag tycker att det är väldigt viktigt att Sverige ligger på och ökar trycket på antalet kvotflyktingar överlag.

Jag har också en fråga gällande fler lagliga vägar. Det har cirkulerat ett rykte i medierna att EU-kommissionen kommer att tidigarelägga sin planering av det nya migrationspaketet. Det ska komma nu om några veckor faktiskt, i slutet av mars – men jag vet inte det stämmer. Speciellt trycker man på att det ska finnas fler lagliga vägar för att öppna för möjligheten att söka asyl i det land som man råkar befinna sig i, till exempel på ambassader.

Jag skulle vilja höra om justitieministern har hört något om det och i så fall kanske filosofera lite mer runt möjligheten att verkligen få till stånd ett sådant system.

Anf.  13  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag vill till protokollet anmäla att ordförande Carl Schlyter har anlänt. Jag tar emellertid hand om det här ärendet innan vi byter ordförande.

Anf.  14  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag ska försöka att beta av frågorna en efter en.

Först frågan om arbetskraftsinvandringen: Det diskuterades ju här i EU-nämnden om vilken gränsdragning som man skulle ha. Vårt uttalande som förankrades här i oktober förra året lyder ordagrant: Sverige stöder rådets slutsatser och betonar att det är viktigt att se till att personer i behov av internationellt skydd kan komma till EU på lagliga vägar.

Som jag minns det hade ni en diskussion om ifall arbetskraftsinvandring skulle ingå i detta, men då avisade man att utvidga detta uttalande ännu mer. Så är den ståndpunkt som är förankrades i EU-nämnden i oktober.

Tina Acketoft frågade om ryktena om en eventuell tidigareläggning av paketet. Jag har läst om det, och det kom som en överraskning också för mig. Vi har inte fått några sådana signaler på vare sig informella eller formella vägar. Det talas om att det skulle komma redan i mars, utan det är slutet av våren i maj-juni som vi i så fall talar om.

Jag träffade Avramopoulos i höstas, och vi kommer att ha en ny kontakt när vi träffas nästa vecka. Såvitt jag vet saknar det ryktet helt enkelt grund.

När det gäller Frontex är vi angelägna om att se till att Frontex utvecklas och att man gör det som man gör bättre, men att man gör det inom sitt mandat. Vi drar oss för en utveckling där vi ser Frontex mer som en europeisk gränsbevakningsstyrka. Jag tycker att dagens ordning som vilar på medlemsstaterna är den korrekta. Men vi medverkar gärna till att Frontex gör det jobb som man gör nu ännu bättre. Bland annat deltar vi i Tritonoperationen.

Det är vad jag uppfattade som frågor från EU-nämnden.

Anf.  15  JENS HOLM (V):

Jag vill kort säga två saker. Det ena är att jag tycker att det är bra att regeringen ska driva på för lagliga vägar. Det andra gäller justitieministerns beskrivning av EU:s räddningsaktion Triton, som jag inte riktigt delar bilden av.

Tidigare var det Italien som hade ansvaret för att kontrollera sina kuster och rädda flyktingar i form av operationen Mare Nostrum. Italien hade mycket större resurser, de hade mycket större båtar, de kunde gå mycket längre ut i havet och närmare de nordafrikanska kusterna.

Det har varit väldigt stor kritik mot att EU nu har tagit över det här och infört Triton. Jag vet att till exempel Amnesty och Rädda Barnen har kritiserat den här insatsen för att vara alldeles bristfällig, att man har för få och för små båtar och att människor drunknar i havet på grund av att EU inte gör sitt uppdrag på ett sådant sätt som det borde göra.

Jag vill därför fråga justitieministern om Sverige kommer att verka för att Italien kan återta detta och att man då kan få stöd från EU för det man gör så att man kan ha en större räddningsinsats än vad EU annars kommer att göra.

Anf.  16  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Som jag sa medverkar vi gärna till att försöka utveckla Frontex jobb inom det mandat som man har. Vi kommer naturligtvis att delta konstruktivt i sådana samtal. Det finns ett jättestort behov. Italien gjorde en väldigt stor insats under förra året, men som jag sa är Tritoninsatsen kanske ibland större än vad man tror när man läser i medierna. Som jag sa är det 20 000 människor som har räddats sedan oktober–november när det här drogs igång.

Det är alltså en stor insats, och jag har ingen kritik att framföra i dag. Men Sverige är gärna med om att försöka utveckla insatsen ytterligare, för det behövs verkligen.

Anf.  17  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens inriktning och att Sverigedemokraterna har anmält en avvikande mening.

Då byter ordförande och vice ordförande plats.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket, Eskil Erlandsson! God dag, ministern med medarbetare! Det såg inte ut att vara några allvarligt skadade vid olyckan som jag passerade, men det tog tid. Jag ber om ursäkt för detta.

Vi kommer direkt till dagordningspunkt 8, Den grekiska regeringens färdplan på asylområdet.

Anf.  19  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Under den här punkten kommer vi att få en uppdatering från den grekiska regeringen om hur Grekland kommer att fortsätta arbetet för att leva upp till det gemensamma regelverket på asylområdet. Medlemsstaterna förväntas inte redogöra för några synpunkter, och vi vill därför hänvisa till det skriftliga materialet.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går vidare till Övriga frågor, punkt 9. Finns det någonting som ministern vill kommentera där?

Anf.  21  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagordningspunkt 10. I handlingarna står det allmän uppgiftsskyddsförordning, men vi brukar kalla det för dataskyddsförordningen, så jag säger så helt enkelt.

Anf.  23  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Den här dagordningspunkten rör kommissionens förslag till en allmän dataskyddsförordning. Ordförandeskapet planerar för vad man kallar för en partiell allmän inriktning som omfattar kapitlen 2, 6 och 7.

Kapitel 2 innehåller en reglering av de grundläggande principer som ska gälla för all personuppgiftsbehandling. I kapitel 6 finns regler om de nationella tillsynsmyndigheterna och i kapitel 7 finns bestämmelser om samarbete mellan myndigheterna. Där regleras också en mekanism för enhetlig tillämpning av regelverket som ska gälla i vissa gränsöverskridande fall. Det är det man kallar för one stop shop-mekanismen.

När det gäller de grundläggande principerna för personuppgiftsbehandling ser vi inget behov av betydande förändringar. Regeringen bedömer därför att Sverige kan ställa sig bakom utformningen av kapitel 2.

Förhandlingarna om one stop shop har varit både långa och svåra. Senast i december hölls en riktlinjedebatt om detta. Ett av syftena med One Stop Shop är att göra det lättare för företag som etablerats i flera länder att anpassa sig till regelverket. Det görs genom att en myndighet inom EU ges huvudansvaret för tillsyn över personuppgiftsbehandlingen i hela koncernen.

Reglerna om samarbete syftar också till att ge medborgarna bättre möjlighet att ta till vara sina rättigheter mot företagen. Det görs genom att medborgarna i vissa fall får möjlighet att vända sig till myndigheterna i det egna landet för att klaga på behandling som utförts av ett företag i ett annat land. Detta är nytt i förhållande till i dag. Mekanismen för personuppgiftsbehandling som påverkar medborgarna i många länder ger en mer allsidig belysning, där myndigheterna i alla berörda länder involveras i förvaltningsförfarandet.

Om myndigheterna i det förfarandet inte kan enas om hur man ska bedöma en viss fråga är tanken att en nyinrättad EU-myndighet, det man kanske ska kalla för europeiska dataskyddsstyrelsen, ska avgöra frågan. Styrelsens beslut ska vara bindande för både myndigheter och enskilda, och besluten ska också kunna överklagas till EU-domstolen.

För att värna svenska myndigheters självständighet har Sverige verkat för att styrelsens beslut inte ska vara formellt bindande. Vi har också verkat för att begränsa omfattningen av den prövning som styrelsen ska göra och drivit kravet på att våra myndigheter ska ha rätt att kräva en prövning i styrelsen när myndigheterna inte kan komma överens.

Vi har fått framgång i de två senare delarna men inte när det gäller beslutens bindande verkan. Regeringen bedömer trots det att systemets utformning inte kommer i konflikt med vår reglering i grundlagen om myndigheternas självständighet.

Regeringen anser att den lösning som ordförandeskapet nu föreslår för one stop shop bör kunna godtas som en kompromiss i rådet. Sammanfattningsvis menar jag att Sverige bör ställa sig bakom en partiell allmän inriktning i linje med förslaget. Jag ska också säga att frågan var uppe i KU för diskussion i går.

Anf.  24  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Tack för föredragningen! Det är nästan prick tre år sedan riksdagen lämnade in ett motiverat yttrande och kritiserade detta av subsidiaritetsskäl, eftersom riksdagen då upplevde att kommissionen gick för långt.

Min fråga nu är om det har gått åt rätt håll i förhandlingarna under den tid som har varit sedan vi antog det motiverade yttrandet, eller kan man säga att den kritik som KU då hade skulle kunna kvarstå? Det är min första fråga.

Jag skulle sedan vilja be ministern hjälpa till lite grann och försöka reda ut begreppen ”otvetydigt” och ”uttryckligt” samtycke och de praktiska konsekvenserna av skillnaderna mellan dessa två begrepp, eftersom de står i rådspromemorian.

Anf.  25  JENS HOLM (V):

Man kan prata länge om den här frågan, och vi har behandlat den många gånger. Vi i Vänsterpartiet ifrågasätter verkligen att man lämnar över så mycket makt på det här området till EU. Det är djupt olyckligt att det omformuleras till en förordning och inte till ett direktiv.

Nu har regeringen visserligen förhandlat fram en viss flexibilitet för utformningen av den här förordningen, och vi får verkligen hoppas att det också blir på det sättet.

Vi är skeptiska till inrättandet av den här nya myndigheten och ser inte det behovet, utan det här ska ligga hos medlemsländerna. Vi är också oroliga för vad som händer med personuppgiftslagen och vad den kommer att ersättas med.

Här i nämnden tar vi dock ställning till regeringens position och inte till EU-politiken i sig, och vi tycker ändå att det verkar som om regeringen har gjort så mycket som man kan göra i den här frågan. Men jag vill skicka med att det är extremt viktigt att ni fortsätter att stå upp för att inte flytta över mer makt än absolut nödvändigt till EU och att man noga följer utformningen och implementeringen av det här sedan.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Jag har satt upp mig själv på talarlistan.

Vi har ett gammalt dataskyddsregelverk på EU-nivå. Vi har här i Sverige fokuserat väldigt mycket på problemen, men det finns faktiskt också stora konsumentfördelar med förstärkt dataskydd för medborgarna samt en förenklad förståelse för vilka avtal man ingår på internet och en hjälp till användarna att förstå ingångna avtal.

Det är positivt, så vi ska inte glömma att de bitarna finns.

Just i dag talar vi om kapitel 2, 6 och 7, så mina frågor till ministern är: När diskuterar man övriga delar av förordningen? Finns det någon tidsplan?

Anf.  27  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det har varit en rad frågor som har varit diskutabla från svensk synpunkt. Från början är det själva grundfrågan om det ska vara ett direktiv eller en förordning. Där har vi drivit på hårt. Bakgrunden till diskussionen för tre år sedan var ju att vi vill ha ett direktiv, för det ger som ni vet större flexibilitet och gör det lättare för oss att implementera lagstiftningen.

Där ska man säga att det från början fanns ett ganska stort motstånd från medlemsstaterna. Men de föll ifrån en efter en, och det sista vi såg var att det bara var Sverige och Ungern kvar på den linjen. Det är klart att då har man inte längre en blockerande minoritet. Så är situationen, och då får man försöka verka inom de ramar som finns så att blir så bra som möjligt.

Just frågan om direktiv eller förordning var uppe i går för överläggning i konstitutionsutskottet, och KU ställde sig då bakom det vägval som vi nu har gjort.

När det gäller de tre övriga frågorna beskrev jag det på det sättet att dels fanns frågan om det skulle vara formellt bindande eller inte, dels var det frågan om begränsning av omfattningen av den prövning som styrelsen som skulle göra och till sist frågan om man skulle ha rätt att kräva en prövning i styrelsen när myndigheterna inte kommer överens.

I två av dessa frågor upplever vi att vi har nått framgång. I frågan om bindande eller inte nådde vi inte framgång, ska vi säga, som läget är nu. Det berodde också på att ett antal länder helt enkelt godtog den utformning som vi nu har sett. Denna fråga var också uppe för diskussion i konstitutionsutskottet i går.

Min bedömning är därför att det här är ett godtagbart paket. Det finns stora fördelar med att gå fram med en sådan här ordning.

Tidsplanen för de övriga kapitlen vill jag lämna över till dem som sitter i förhandlingarna, för de vet kanske bättre och också kan svara på frågan om ordvalet kring ”otvetydigt” och så vidare. Jag hörde inte riktigt.

Anf.  28  Ämnessakkunniga FRIDA PERSSON:

Jag kan svara på den första frågan som Morgan Johansson fick, om tidsplanen i förhandlingarna. Där är Lettlands ambition att vi ska vara färdigbehandlade i rådet nu på RIF-rådet i juni. Det är svårt att säga om vi kommer att lyckas med det, men just nu framstår det inte som en osannolik tidsplan. Så kan man säga, och de kapitel som vi har förhandlat fram hittills kommer vi då också att göra en fullständig översyn av. Det kommer att finnas utrymme för det under våren.

Jag får nog be om en upprepning av den andra frågan så att jag förstår den.

Anf.  29  KRISTER HAMMARBERGH (M):

I rådspromemorian nämns de två begreppen ”otvetydigt” och ”uttryckligt” samtycke. Kan ni hjälpa EU-nämnden med en förklaring av vad det här innebär rent praktiskt, även om ministern har varit inne på det? Det är två begrepp som kanske inte är helt kända för oss alla.

Anf.  30  Ämnessakkunniga FRIDA PERSSON:

Man kan inledningsvis säga att Sverige har drivit linjen om att vi ska ha ett otvetydigt samtycke. Det är så det ser ut enligt personuppgiftslagen i dag, och det är en väl fungerande ordning som ställer rimliga krav på våra företag, myndigheter och registeransvariga och som även, bedömer vi, ger ett fullgott skydd för den enskilde, det vill säga det är kombinerat med en viss informationsskyldighet.

Rent konkret kan man väl säga att otvetydigt samtycke innebär att det ska vara ett frivilligt samtycke. Men det omfattar också konkludent handlande, det vill säga att den registrerade kan lämna efterfrågade personuppgifter efter det att man har blivit informerad om syftet med den tilltänkta behandlingen och att man också har blivit informerad om att genom att du lämnar dina personuppgifter så godkänner du att vi får använda dem – så kallat konkludent handlande.

Detta ingår i det här otvetydiga samtycket.

Om vi pratar om ett uttryckligt samtycke höjer vi ribban något. Då ingår inte konkludent handlande, utan då ska den registeransvarige explicit kunna visa att det råder samtycke.

Vi närmar oss nästan ett skriftligt förfarande som vi bedömer inte är motiverat. Det är inte motiverat att pålägga registeransvariga företag och myndigheter den strängare formen av explicit samtycke. Majoriteten av medlemsstaterna håller med Sverige i den bedömningen.

Jag vet inte om det var ett svar på frågan.

Anf.  31  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Jag tackar så mycket för förklaringen och hoppas att herr ordföranden också är nöjd.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Mycket nöjd! Jag har inte hört någon avvikande mening anmäld och finner därför att det finns stöd för regeringens ståndpunkt – om inte ministern vill tillägga någonting?

Anf.  33  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Då är vi klara med den punkten.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, som gäller provisorisk rättshjälp för frihetsberövade.

Anf.  35  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Här är bakgrunden att kommissionen under hösten 2013 presenterade ett paket med processuella rättigheter. I paketet ingår förslaget till direktiv om provisorisk rättshjälp för frihetsberövade misstänkta eller tilltalade personer i straffrättsliga förfaranden och om rättshjälp inom ramen för förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder. RIF-rådet ska nu nå en överenskommelse om en allmän inriktning i enlighet med det kompromissförslag som ordförandeskapet lagt fram.

Regeringen ställer sig bakom kompromissförslaget, som innebär åtgärder för att stärka processuella rättigheter och förbättra förutsättningarna för det rättsliga samarbetet. Genom kompromissförslaget har vi fått gehör för att medlemsstaterna vid kortare frihetsberövanden ska kunna göra en behovsprövning vid misstanke om mindre allvarliga brott. På så vis kan rätten till en försvarare som betalas av allmänna medel koncentreras till de fall där behovet av en försvarare är som störst. Regeringens ståndpunkt att det inte bör finnas krav på att den medlemsstat som utfärdat en europeisk arresteringsorder ska behöva utse en assisterande försvarare för förfarandet i den verkställande staten har också tillgodosetts.

Vi tycker att kompromissen på ett bra sätt kombinerar ambitiösa åtgärder som stärker rätten till en rättvis rättegång med en rimlig kostnadskontroll.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi går vidare till dagordningspunkt 14, som gäller förenkling av godtagandet av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen.

Anf.  37  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Det här förslaget syftar till att främja den fria rörligheten för medborgare och företag. Det innebär att vissa officiella handlingar från en medlemsstat ska kunna åberopas i en annan medlemsstat utan administrativa formaliteter. Det föreslås också att ett administrativt samarbete ska inledas mellan medlemsstaternas myndigheter. Myndigheterna ska med hjälp av ett elektroniskt system kunna kontrollera om en utländsk officiell handling eller bestyrkt kopia är äkta. Flerspråkiga standardformulär ska kunna användas inom unionen för vissa kategorier av officiella handlingar. Standardformulären ska fungera som en översättningshjälp. Det innebär att behovet av översättningar av officiella handlingar begränsas. Förslaget innehåller också vissa andra regler om översättning av officiella handlingar.

Förhandlingarna om förslaget inleddes i juni 2013. Nu har ordförandeskapet presenterat ett kompromissförslag i fråga om de flesta artiklar. Avsikten är att en överenskommelse om en partiell allmän inriktning ska ingås beträffande de här artiklarna. Den partiella allmänna inriktningen ska inte omfatta artiklarna om bland annat översättning.

Kompromissförslaget innebär bland annat att förordningens tillämpningsområde begränsas till vissa handlingar om medborgares rättsliga förhållanden. Det finns också bestämmelser om att förbudet för myndigheter att ställa krav på legaliseringsåtgärder inte ska hindra medborgare från att använda befintliga system för sådana åtgärder. Det kommer till exempel även i fortsättningen att vara möjligt för medborgare att begära en apostille i enlighet med apostillekonventionen. En apostille är en särskild form av äkthetsintyg för en handling som en person ska visa upp i en annan medlemsstat.

Under förhandlingarna har man diskuterat eventuella konsekvenser som förordningen kan få för medlemsstaternas behörighet att ingå överenskommelser med tredjeländer på området för förordningen. Ordförandeskapet föreslår därför att man i samband med antagandet av förordningen ska göra en gemensam politisk deklaration om medlemsstaternas uppfattning i behörighetsfrågan. Avsikten är att klargöra att medlemsstaterna anser att förordningen inte påverkar deras behörighet att ingå överenskommelser med tredjeländer.

Vi är allmänt sett positiva till förslag som syftar till att förenkla medborgares fria rörlighet inom EU. Med förordningen kommer det att bli lättare att använda sig av svenska handlingar i andra medlemsstater, och det välkomnar vi. Vi tycker att det är positivt att förhandlingsarbetet har gått i en sådan riktning att medlemsstaterna nu sannolikt kan enas om en partiell allmän inriktning, och vi kan ställa oss bakom ordförandeskapets kompromissförslag. Vi kan också stödja ordförandeskapets förslag om att göra en gemensam politisk deklaration i samband med antagandet av förordningen.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Då har vi kvar att behandla dels punkten Övriga frågor, dels mötet i den gemensamma kommittén. Vill justitieministern lägga till någonting i dessa frågor?

Anf.  39  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej, jag har ingen övrig information.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi ministern med medarbetare för närvaron!

§ 2  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Anders Ygeman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 4–5 december 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 29–30 januari 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 12–13 mars 2015

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet Ygeman till EU-nämnden. Först vill jag höra om det finns någon muntlig återrapport från tidigare möte.

Anf.  42  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Nej.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Inga övriga frågor heller, misstänker jag?

Anf.  44  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Nej.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Då kommer vi till dagordningspunkt 6, Terrorismbekämpning.

Anf.  46  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Vad gäller det skriftliga från ordförandeskapet är det fortfarande höljt i dunkel vad vi ska göra, kan vi väl säga. Men vad som ändå har framskymtat från ordförandeskapet är att man vill diskutera inrättandet av en så kallad Internet Referral Unit i Europol. Vi har sagt oss vara positiva till det, under förutsättning att det sker inom ramen för Europols mandat. I övrigt har vi inte mer än vad vi har delgett EU-nämnden tidigare samt i det skriftliga underlaget. Vår allmänna hållningslinje mot terrorismen är väl känd vid det här laget.

Anf.  47  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag vill bara hänvisa till vad vi har sagt tidigare i ärendet och anmäla avvikande mening med anledning av det.

Anf.  48  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Herr ordförande! Jag tackar för föredragningen. Vi hade en diskussion på justitieutskottet i går. Där kunde vi konstatera att de konkreta åtgärderna så här långt lyser med sin frånvaro. Det fanns väl en tämligen bred enighet om att så är fallet. Nu får vi se om det dyker upp fler konkreta åtgärder, men om inte, är ministern då beredd att driva på för konkreta förslag från svensk ståndpunkt för att snabba upp processen?

Anf.  49  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Självklart!

Anf.  50  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Det var min första fråga; jag har en fråga till som inte kom upp i går. När det gäller gränskontroller, som också är en väldigt viktig del i detta, nämns att de inte får bygga på etnisk och religiös profilering, vilket är ett normalt ställningstagande. Men politisk profilering finns inte med i detta. Vad det grundar sig på i ståndpunkten nämns inte. Det kan givetvis vara naturligt om det är politisk extremism eller politiskt betingad terror som det handlar om. Men hur resonerar man i avvägningen om det är religiöst motiverad terror som är utgångspunkten? Det finns ett allmänt ställningstagande om profileringen när det gäller riskindikatorer. Det vore tacknämligt om man kunde fördjupa diskussionen något om vad innebörden av detta är.

Anf.  51  ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Med hänvisning till vad som har framförts av oss både i justitieutskottet och här i nämnden tidigare vill jag anmäla att vi har en avvikande uppfattning. Vi tycker att det bör ske en rättslig prövning mellan integriteten och proportionaliteten i det här direktivet innan vi sätter ned foten och går till handling, även om vi ser att det kan ha en viss positiv effekt på den kriminalitet och liknande som vi ser i de här sammanhangen.

Anf.  52  JENS HOLM (V):

Jag hänvisar till det vi tidigare sagt om PNR-direktivet. Vi motsätter oss att man samlar in alla dessa uppgifter och bygger upp stora register. Jag vill understryka att polisen redan nu har möjlighet att få tillgång till data. Att bygga upp register med alla dessa uppgifter tycker vi är att gå alldeles för långt med avseende på att värna den enskildas integritet.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Jag kan avslutningsvis fråga ministern om Sverige har haft någon framgång i sitt intensiva arbete för att göra PNR rättssäkert.

Anf.  54  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det var tre som tog upp PNR, biljettinformationssystemet. Där kan vi ändå konstatera att EU-parlamentet har rört sig och sagt att det nu med sin resolution är beredd att vilja gå framåt i diskussionen om PNR. I och med det har hela diskussionen mellan parlamentet och kommissionen skett i en positiv anda och med väsentligt starkare skydd för den personliga integriteten än i det ursprungliga förslaget.

Tar man upp den invändning som Jens Holm har kan man bara konstatera att med ett PNR får man ett betydligt bättre skydd för den personliga integriteten än vad man har i dagens system. I Storbritannien har 54 myndigheter tillgång till PNR-data. Vi har inga regler för vem som ska ha tillgång till informationen, på vilket sätt och när den ska rensas.

Allt det får vi om vi får ett biljettinformationssystem som är samlat. Om det är den personliga integriteten som är den huvudsakliga invändningen ska man verkligen hoppas att vi får systemet på plats så att vi får gemensamma regler för skyddet för den personliga integriteten i EU.

Jag förstod inte riktigt Krister Hammarberghs fråga. Om jag får tolka din fråga handlade den om vad som ska utgöra riskindikatorer, och vilka riskindikatorerna skulle kunna vara. Typiskt sett är riskindikatorerna resmönster. Det gäller var du kommer ifrån, hur du har rest, när du har köpt din biljett, och så vidare. Det är den typen av riskindikatorer.

Sedan gör den enskilda gränspolistjänstemannen en bedömning. Där finns tyvärr ett alldeles för stort utrymme för godtycke. Det är väl nackdelen med att använda sig av dessa riskindikatorer i gränspolisverksamheten.

Anf.  55  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Den här delen står under gränskontroll och inte vad gäller PNR. När det gäller PNR är det ganska klart att det är resmönstret som gäller. Detta gäller den allmänna gränskontrollen och inte minst problemen med pass, som vi har upplevt under en tid.

Det handlar om vilken typ av profilering som just här skulle vara tillåten eller inte tillåten. Vi kan naturligtvis inte ha ett system som kränker mänskliga rättigheter och utgår från hudfärg och liknande, självklart inte. Men samtidigt måste en profilering ändå kunna ske för att det ska bli någorlunda pricksäkert och man inte måste gå in på människor som man annars skulle kunna låta bli.

Här nämns gränsdragning vad gäller etnisk och religiös profilering. Normalt brukar även ordet politisk åsikt nämnas när man räknar upp det. Det finns inte med i detta fall. Här handlar det om att komma åt terror och extremism på olika delar. Den kan vara motiverad på olika sätt. Jag skulle vilja få en klarare tydlighet vad meningen egentligen praktiskt betyder utifrån svensk ståndpunkt.

Anf.  56  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag är inte riktigt medveten om vilken mening som Krister Hammarbergh syftar på. Jag får nästan försöka hitta den i mina papper.

Anf.  57  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Det är ståndpunkten om gränskontroll, sista avsnittet.

Anf.  58  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det är fortfarande en del i expertgruppens arbete. Det är ganska självklart att vi inte ska kontrollera någon enbart på grund av sin religion eller sin etnicitet. Om man däremot har andra saker som man har gjort innan kan det finnas skäl att göra det. Det finns helt klart en pågående diskussion om det. Vi får väl återkomma när vi har någonting från expertgruppen.

Anf.  59  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Det är bara ett önskemål inför framtiden att ståndpunkterna kanske kunde vara lite mer preciserade så att vi vet vad ni menar med dem.

Anf.  60  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag tror att det finns ett värde i att göra ståndpunkterna både kortare och mer precisa. Risken med att det blir så mycket text som vi delger EU-nämnden gör att det blir lite sladdrigare, då blir det lite svårare att diskutera här i nämnden. Vi har påbörjat ett sådant arbete. Förhoppningsvis ska ni åtminstone nästnästa gång vi träffas i det här sammanhanget få krispigare ståndpunkter från regeringen.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Det låter synnerligen aptitligt. Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Vi har avvikande mening anmäld från Centerpartiet, Vänsterpartiet och SD. Trots det har inte ni tre majoritet. Ni har heller inte enats om en gemensam avvikande mening. Det finns trots det stöd för regeringens inriktning.

Vi kommer till dagordningspunkt 7, Schengenutvidgningen. Den är struken därför att det fortfarande finns motstånd mot att ta upp den.

Anf.  62  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Prognosen är väl att det kommer att fortsätta så här varje gång jag kommer till EU-nämnden ett tag till. Den kommer att föras upp och strykas, föras upp och strykas. Det får ni vänja er vid, tror jag.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Vi får lära oss övningen att stryka denna punkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11. Det är en punkt som många kanske önskat vore struken men som inte är det. Det gäller Europeiska åklagarmyndigheten.

Anf.  64  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Folkpartiet undantaget, tror jag. Just på den punkt som vi ska diskutera i dag tror jag att vi alla kommer att vara överens, inklusive Folkpartiet. Det indikerade gårdagens session i justitieutskottet.

Rådet enades om att diskutera en artikel i förslaget. Artikeln handlar om möjlighet för den europeiska åklagaren att göra ekonomiska överenskommelser med en misstänkt i stället för att väcka åtal. Regeringen kan inte stödja det förslaget som det ser ut just nu.

Det är sant att vissa medlemsstater har likartade system. Men det skulle vara betydande rättsäkerhetsförluster om vi skulle ha ett system där du i praktiken kan köpa dig fri. Eftersom en majoritet verkar ställa sig bakom förslaget i princip kommer vi att föreslå att bestämmelsen görs frivillig för medlemsstaterna att införa om det behövs.

Anf.  65  TINA ACKETOFT (FP):

Det var väl en from förhoppning från ministern att Folkpartiet skulle ställa sig bakom detta. Jag vet att ni diskuterade detta med min kollega justitieutskottet och kom fram till att vi i stället skulle göra den här lösningen. Folkpartiet lägger även här fram en avvikande mening. Det är helt enkelt därför att vi tydligt stöder inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet. Det kommer inte precis som en överraskning, som ni ser.

Syftet med det nu aktuella förslaget till artikel 29 är att åstadkomma en gemensam, mer effektiv och rättssäker process. Då behöver man ha en närmare analys av hur regeringens förslag som vill göra det frivilligt för medlemsländerna att tolka detta verkligen är förenligt med den EU-lagstiftning vi har. Vi vidhåller vår avvikande mening om att vi stöder inrättandet av en gemensam europeisk åklagarmyndighet.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Finns det någonting som du vill läsa upp? Vi fick det skriftligt till kansliet i går. Är det den ståndpunkten som ni refererar till? Då behöver du läsa upp den, är du vänlig.

Anf.  67  TINA ACKETOFT (FP):

Det gjorde jag i och för sig.

Folkpartiet liberalerna stöder inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet. Vi ser också positivt på att den europeiska åklagarmyndigheten längre fram får befogenheter att arbeta mot också andra former av allvarlig och gränsöverskridande brottslighet.

Sedan finns det ytterligare en formulering efter det, men den tror jag inte att jag behöver läsa upp.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning samt att det finns en avvikande mening anmäld från Folkpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 13, Eurojust.

Anf.  69  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Här ska rådet uppnå en allmän inriktning om hela förslaget. Vi är nöjda med resultatet – vi har tidigare rapporterat om det hit – utom i en fråga. Vi vill att öppenhetsförordningen ska tillämpas fullt ut och inte bara på den administrativa verksamheten.

Vid RIF-rådet i december i Bryssel lämnade vi en deklaration om detta tillsammans med Finland. Vi avser att återigen förklara hur vi ser på saken, men vi har inte en blockerande minoritet. Om det blir en formell omröstning avser vi att lägga ned vår röst. Vi kommer att fortsätta att verka för öppenhetsförordningen under behandlingen i Europaparlamentet.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Jag undrar slutligen om statsrådet har några övriga frågor.

Anf.  71  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Nej.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket.

§ 3  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (socialpolitik)

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 9 mars 2015

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet Strandhäll till mötet. Om jag har förstått det rätt har ni dagordningspunkterna 4 b, 5, 8 b och Övriga frågor. Vi kan gå direkt in på punkt 4 b, Det sociala Europa: Att skapa tillväxt för alla. Det är en gammal favoritslogan på EU-nivå.

Anf.  74  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Herr ordförande! Det är trevligt att vara här för första gången sedan jag tillträdde som statsråd. Jag delar som sagt ansvaret för punkt 4 på Epscodagordningen med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Jag kommer alltså att säga någonting under punkt 4 b, och resten kommer Ylva att ta.

Punkt 4 b är en beslutspunkt som rör godkännande av nyckelbudskapen i en årlig rapport som Kommittén för social trygghet har tagit fram i syfte att beskriva den sociala situationen i EU. Det noteras att den sociala situationen i EU har stabiliserats något, men också att stora utmaningar fortfarande kvarstår.

En positiv notering som görs i nyckelbudskapen är att den gradvisa ekonomiska återhämtningen har lett till en viss lättnad i socialförsäkringssystemen. Totalt sett är dock den fortsatta sociala situationen bekymmersam. Fattigdom och social exkludering har ökat i stället för att minska sedan Europa 2020-strategins mål sattes.

Utvecklingen skiljer sig även mycket mellan medlemsstaterna. Årets rapport visar på större skillnader mellan medlemsstaterna än tidigare år. I nyckelbudskapen pekas också på förbättringar på det sociala området och att det bör genereras via fler jobb. Detta kräver tillväxt, strukturella reformer och sociala investeringar.

Det pekas på att Europa 2020-strategins mål bara kan nås genom större fokus på sociala aspekter generellt och en politik som integrerar ekonomiska aspekter, sysselsättningsaspekter och socialpolitiska aspekter.

Regeringen anser att det är viktigt att vi belyser den sociala situationen i EU, och har i diskussioner om rapporten samt i nyckelbudskapen fått gehör för våra synpunkter. Nyckelbudskapen är formulerade på en övergripande nivå, och regeringens ståndpunkt är att vi bör ställa oss bakom antagandet av rapportens nyckelbudskap.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket! Jag glömde att hälsa välkommen hit; jag mindes inte att det var första gången.

Anf.  76  AMIR ADAN (M):

Det jag hade tänkt påpeka gäller förslaget till svensk ståndpunkt. Det är en liten text, och den säger inte så mycket mer än att vi står bakom de nyckelbudskap som finns i rapporten. Det skulle vara bra om man framöver kunde vara mer utförlig om vilka nyckelbudskapen är och om vi fick veta lite mer om tankarna bakom vad svensk ståndpunkt egentligen är.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Den svenska ståndpunkten är dels det skriftliga, dels det muntliga underlaget. Även det som sägs muntligt på mötet ingår i ståndpunkterna. Men vi har påpekat många gånger att det är lämpligt att man kort beskriver vad Sveriges inriktning är i ståndpunkten även om man vill bifalla någonting. Det är en rekommendation vi har. Det räcker med en liten text som beskriver det – inte alltför lång. Det är ett medskick till nästa gång.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Finansieringsarrangemang och resursfördelnings ändamålsenlighet och effektivitet. Det är en rapport från kommissionen.

Anf.  78  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Punkt 5 rör som sagt antagande av nyckelbudskap i rapporten om finansiering, effektivitet och ändamålsenlighet i de sociala trygghetssystemen. Även denna rapport har tagits fram av Kommittén för social trygghet tillsammans med kommissionen. Dess syfte är att förbättra möjligheterna till jämförelser av de sociala trygghetssystemens funktionssätt i EU.

Nyckelbudskapen lyfte bland annat fram att det finns behov av mer effektiva och ändamålsenliga sociala trygghetssystem för att kunna möta kommande demografiska utmaningar och för att underlätta återhämtningen efter krisen. Rapporten ger en möjlighet att få ökad förståelse för hur de sociala trygghetssystemen i Europa fungerar och är ett första steg mot att mer systematiskt kunna jämföra de sociala trygghetssystemen i EU.

Eftersom rapporten handlar om prioriteringar på områden där medlemsstaterna har ansvaret har Sverige i förhandlingen betonat vikten av att respekten för den nationella kompetensen bevaras. Regeringens ståndpunkt är att vi vid rådsmötet ställer oss bakom rapportens nyckelbudskap.

Anf.  79  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! EU jämför redan i dag en rad olika kriterier i de enskilda medlemsstaternas interna angelägenheter. Jag tycker att det är en olycklig väg att gå att utvidga detta ytterligare när vi vet att detta, åtminstone för de länder som ingår i EMU, har lett till att de tvingas anpassa sig efter vad EU vill att de enskilda medlemsstaterna ska göra.

Detta är första steget till att ta det andra steget till det tredje steget, som enligt min bedömning kommer att leda till att EU kommer att ha ett avgörande inflytande på svensk socialpolitik. Jag tycker som sagt inte att det är en lämplig väg att gå. Vi behöver inte ha de här jämförande instrumenten på europeisk nivå. Vi känner redan till bäst själva här i Sverige vilka förutsättningar vi har och hur vi vill upprätthålla vårt sociala trygghetssystem. Det här är ingenting som EU behöver eller ska lägga sig i, enligt vår mening.

Jag vill anmäla avvikande mening.

Anf.  80  JENS HOLM (V):

Man får gärna jämföra och samarbeta om sociala trygghetssystem inom EU, tycker jag. Jag tycker att det är en bra ståndpunkt som regeringen har att tydligt – hoppas jag, i alla fall – markera att detta är nationell kompetens och att EU absolut inte har och aldrig ska ha någonting som helst med det här att göra.

Delar kommissionen denna ståndpunkt? Och delas detta också av andra medlemsländer – att det här aldrig ska flyttas över till EU-nivå? Eller finns det någon dold agenda bakom detta?

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Såvitt jag har förstått finns det klart och tydligt uttryckt i rapporten att det är nationell kompetens. Men jag överlåter till statsrådet att bedöma.

Anf.  82  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Herr ordförande! Jag tackar Johnny Skalin för frågan. Vi bedömer att det ändå är en väg som även gagnar oss att kunna göra dessa jämförelser. Det är också ett verktyg för Sverige som land att vi i relation till andra kan spegla oss mot dem och också kunna titta på våra egna system och vad man eventuellt skulle kunna förbättra eller förändra i dem. Det är så vi ser på det här.

Jag vill också vara tydlig med – och det var också därför jag tryckte på det i mina punkter här – att vi i förhandlingen verkligen har betonat vikten av respekten för den nationella kompetensen och att detta är områden där medlemsstaterna har ansvaret för frågorna. Det är väldigt tydligt, och det är Sveriges ståndpunkt.

När det gäller huruvida det finns någon dold agenda eller inte har jag svårt att uttala mig. Men jag har i alla fall inte uppfattat det utifrån de underlag jag har tagit del av eller det jag har hört. Så mycket kan jag säga.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Jag har bara en fråga till Johnny Skalin: Vidhåller ni er avvikande mening?

Anf.  84  JOHNNY SKALIN (SD):

Ja, jag är helt säker på att det här kommer att leda vidare till ytterligare åtgärder för en federation.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8 b, Förslag till rådets beslut om inrättande av kommittén för socialt skydd och upphävande av beslut 2004/689/EG.

Anf.  86  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Ylva Johansson kommer senare i dag att samråda med er om punkt 8 a, och jag kommer som sagt nu att redogöra för motsvarande punkt b. Beslutet om att inrätta Kommittén för social trygghet, KST, fattades av rådet år 2000. Det aktuella förslaget syftar till att tydliggöra kommitténs roll i den europeiska terminen och att uppdatera arbetsmetoderna för att främja kontinuitet och flexibilitet och att betona samarbete.

Regeringen välkomnar beslutet och föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom den allmänna inriktningen.

Anf.  87  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag tror att detta kommer att leda till ungefär samma sak som i föregående ärende. Jag tycker inte att vi behöver det här, och jag anmäler avvikande mening.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Finns det några övriga frågor under statsrådets ansvarsområde som ni vill kommentera?

Anf.  89  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Det finns två övriga frågor som jag har på mitt bord i dag – dels punkt 9 c, dels punkt 9 d. Jag tänkte inte gå in så mycket på dem, men däremot svarar jag gärna på frågor om det finns sådana.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Eftersom det inte finns några frågor tackar vi statsrådet och medarbetarna för närvaron. Vi är klara med denna agenda.

§ 4  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 17 februari 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 10 mars 2015

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

God dag, finansministern med medarbetare! Välkomna till EU-nämnden!

Nu börjar vi med Ekofinrådet. Jag undrar om det finns några kommentarer till återrapporten från den 17 februari?

Anf.  92  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Då kommer vi till dagordningspunkt 3, Investeringsplan för Europa. Vi hade ett beredningsgruppsmöte om detta. Vi tackar för den utmärkta information som vi fick då. De som var där uppskattade det.

Anf.  94  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det här blir den tredje diskussionen vi ska ha om fonden för strategiska investeringar. På bordet på tisdag kommer det att ligga ett utkast till allmän inriktning. Det är rådets förslag till förordning. Om man kommer överens om den allmänna inriktningen är nästa steg att Europaparlamentet ska få säga sitt. Sedan kommer frågan tillbaka till rådet för en överenskommelse, och sedan är förhoppningen att förordningen ska kunna träda i kraft till sommaren.

Som vi har sagt flera gånger har idén om en investeringsfond fått brett stöd bland medlemsländerna. Det har varit förhandlingar under hela våren.

Det som kommer att ligga på bordet på tisdag verkar i dagsläget vara ett dokument som har gått i den riktning som Sverige har önskat. De framsteg i processen som har gjorts sedan jag senast var här har gått i rätt riktning.

Jag ska lyfta fram några punkter. En fråga som vi har tagit upp i EU-nämnden och som Sverige har fört fram gäller vilka som ska få inflytande i styrelsen för fonden. Vi har varit skeptiska till att externa aktörer, som globala fonder som lägger in pengar, skulle ha inflytande i styrelsen. Där är nu förslaget att det bara är EIB och kommissionen som ska ha inflytande i styrelsen för fonden.

Från svensk sida har vi också flera gånger påpekat vikten av att EIB:s roll ska vara central. De har ett bra record när det gäller att kunna låna ut och också få tillbaka pengar från sina lån. Projekten måste också godkännas på objektiva grunder snarare än på annat, alltså med utgångspunkt i vilket bidrag de kan ge för tillväxt och sysselsättning i Europa. Den lösning som nu föreslås bedöms leva upp till de kraven.

Vi har också hela tiden hävdat att man måste minimera de eventuella risker som finns för EU:s budget med investeringsplanen. Det är naturligtvis ett arbete vi kommer att fortsätta med från regeringens sida och påpeka vikten av att eventuella ökade utgifter inte får leda till ökade medlemsavgifter utan i stället till omprioriteringar inom EU:s budget. Det tog jag också upp vid senaste Ekofin.

I det förslag som kommer att ligga på tisdag finns en text om att fondens verksamhet ska respektera den fleråriga budgetramen. Det är naturligtvis positivt.

Vi har också tryckt på för att man ska kunna bidra till en grön omställning och gröna och klimateffektiva investeringar i fonden. Det finns också en text om detta i det som vi kommer att ha på bordet på tisdag.

Något annat som vi har tryckt på från svensk sida är vikten av att man inte bara fortsätter och förlänger fonden utan att fundera igenom om verksamheten har varit bra. Här råder samsyn om att fonden måste utvärderas ordentligt och att man sedan ska ta ett aktivt beslut om man bestämmer sig för en förlängning. Det är också positivt.

Ytterligare en del är rådgivningshubben och projektlistan. Där har vi tidigare varit oroliga för att det skulle bli stor byråkrati kring detta. Som förslagen nu ser ut är det dock inte obligatoriskt för medlemsstaterna att delta i projektlistan om de inte vill. Där finns alltså en flexibilitet. Vi kommer inte att behöva bygga upp någon stor, ny administration i Sverige för att hålla koll på exempelvis vilka privata företag som skulle kunna vara intresserade av att göra investeringar via den här fonden.

Sammantaget har processen lett i en riktning som gör att jag känner mig tryggare med detta än tidigare. Det har gått åt rätt håll. Men det är också viktigt att påpeka, som jag har gjort flera gånger tidigare i nämnden, att fonden, rådgivningshubben och projektlistan säkert kan vara kompletterande och intressanta åtgärder för att få upp tillväxten och investeringarna i Europa, men viktigast av allt är naturligtvis att vi genomför även andra reformer för att öka attraktiviteten för privata investeringar i Europa.

Anf.  95  JENS HOLM (V):

Det är bra att vi har en beredningsgrupp om detta så att vi inte behöver ta upp alla detaljer här. Jag skulle bara vilja ta upp en aspekt, och det är också lite utifrån de signaler vi har fått vid gårdagens beredning. Man får känslan av att mycket krediter kommer att ges till miljömässigt dåliga investeringar i fossil energi, motorvägar, flygplatser och annat. Historiskt har Europeiska investeringsbanken varit en av Europas största långivare till miljöskadliga och storskaliga investeringar.

Det är väldigt bra att regeringen har hållningen att lånen ska vara till innovativ teknologi och hållbara investeringar. Men hur säkerställer vi att det blir så i praktiken? Det hela verkar ju dra åt helt fel håll. Finns det någon röd linje här där man tydligt säger att inga kolkraftverk, flygplatser eller stora motorvägar ska få pengar?

Anf.  96  MARIA PLASS (M):

Jag kanske inte är inne på helt samma linje som Jens Holm men är ändå åt det hållet.

Projektlistan tog vi också upp på beredningen i går. Det ska ju göras en utvärdering efter tre och ett halvt år ungefär. Jag undrar om vi här i EU-nämnden skulle kunna få en årlig uppdatering av projektlistan. Det är viktigt att det inte skenar i väg åt fel håll utan att man följer de riktlinjer som man har sagt och går på den linje som Sverige har varit inne på. Det är ett önskemål från vår sida.

Vi hade frågan om småföretag uppe i går. Vad är små och medelstora företag? Överensstämmer definitionen i Sverige och i EU?

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Jag antar att du menar beviljade projekt och inte själva projektlistan?

Anf.  98  MARIA PLASS (M):

Det ska vara beviljade projekt som följer riktlinjerna.

Anf.  99  JOHNNY SKALIN (SD):

Det här ärendet har vi diskuterat ett antal gånger, och jag har framfört vår mening. Jag har synpunkter även i dag. Med tanke på vad jag har sagt tidigare och för att hålla mig kort anmäler jag avvikande mening.

Anf.  100  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Alla projekt ska godkännas av EIB:s beslutande organ, där Sverige är representerat. Hos EIB finns både miljö- och klimatriktlinjer. De kommer att finnas även vad gäller detta.

Kommissionen har betonat att man vill att investering ska ske i strategiska sektorer, till exempel förnybar energi, energieffektivitet, forskning och utveckling, innovation och utbildning.

Nyinvesteringar i kolkraftverk är uteslutet enligt EIB. Då hoppas vi också att det blir så! Där råder det från svensk sida bred enighet om att det är bättre att investera i förnybar energi än i annat.

Sedan var det en fråga om årlig uppdatering. Jag ser gärna en årlig uppdatering, kanske inte av projektlistan utan av de de facto-projekt som det har investerats i. Ja, det kommer att ske en årlig uppdatering till rådet. Då kommer den naturligtvis att även hamna i EU-nämnden. Om vi fortsätter att ha en beredningsgrupp kommer den att finnas med där också.

Maria Plass tyckte att definitionen av småföretag var så att säga stor – för att vara i Sverige i alla fall?

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Det var 3 000 anställda enligt vad vi hörde i beredningsgruppen. Det tyckte vi var lite större än småföretag.

Anf.  102  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är litet i Tyskland men stort i Sverige! Man får multiplicera allt med tio.

Det är inga nya definitioner av vad som är småföretag, men däremot kan fonden kan jobba med småföretag och Mid caps upp till 3 000 anställda.

Anf.  103  BÖRJE VESTLUND (S):

Vi som har sysslat med näringslivsfrågor i det här huset vet att små och medelstora företag på EU-nivå och vad vi menar med små och medelstora företag är två skilda saker. Vi kan bara konstatera att det är så.

För att påverka och omformulera definitionen får vi nog gå på en annan rådsformation, inte Ekofin.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Min erfarenhet är att det aldrig har varit mer än 1 500 hittills. Det är därför vi reagerade under beredningsgruppen. Finansministern är medveten om diskussionen i alla fall.

Sammanfattningsvis finns stöd för regeringens ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till nästa dagordningspunkt, nr 6, Genomförande av bankunionen.

Anf.  105  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Rådet ska diskutera genomförande av bankunionsregelverket. Då kommer ordföranden för den gemensamma resolutionsnämnden att ge information om hur det går med arbetet att etablera gemensamma strukturer för bankkrishantering. Det gäller de länderna som deltar i bankunionen.

Dessutom kommer kommissionen att informera om genomförandet av krishanteringsdirektivet och ratificeringen av det mellanstatliga avtalet för den gemensamma resolutionsfonden för bankunionen. Krishanteringsdirektivet berör Sverige eftersom Sverige är ett av de länder som ska genomföra krishanteringsdirektivet. Det skulle ha varit infört redan den 1 januari i år. Det är det i några länder, men i många länder är det inte genomfört. För svensk del pågår ett intensivt arbete i Regeringskansliet med att genomföra direktivet. Vi hoppas på en lagrådsremiss under våren.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens inriktning i denna fråga.

Vi kan gå vidare till dagordningspunkt 7 om Ekofins bidrag till Europeiska rådet. Först är det punkt 7 a om europeiska planeringsterminen. Där finns landrapporterna. I bifogade handlingar i era mötessystem finns även landrapporten från Sverige, som jag tänkte kunde vara intressant för många att läsa. Den finns med bland era handlingar.

Anf.  107  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här kommer kommissionen att presentera landrapporterna, som publicerades i slutet av februari. Nytt för i år är att bakgrundsanalyserna presenterats i sin helhet i ett tidigare skede. Det tycker vi naturligtvis är bra. Regeringen välkomnar kommissionens landrapport om Sverige, och vi kommer naturligtvis att analysera innehållet i rapporten.

Kommissionen tar upp viktiga utmaningar för svensk del vad gäller bostadsmarknad, hushållens skuldsättning, situationen för unga och utrikes födda på arbetsmarknaden samt övergången från skola till arbete. Det är frågor som syns även i den inhemska politiska debatten.

Vi tycker att det är välkommet att kommissionen lämnar den formen av analys och förslag till åtgärder, men det är naturligtvis upp till regering och riksdag i Sverige hur vi sedan kommer att adressera problemen.

De landspecifika rekommendationerna kommer att komma senare i vår. Då kommer jag att återkomma till nämnden. I det här läget är det analysen som presenteras. Rekommendationerna kommer senare i vår.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Logiskt nog behandlas detta därför som en informationspunkt på dagens möte.

Det finna inga kommentarer på den punkten.

Vi går vidare till dagordningspunkten 7 b, Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. Den punkten var visst struken.

Hur går det med dagordningspunkt 8, Genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten?

Anf.  109  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska Ekofinrådet anta rekommendationer inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del. På den dagordningspunkten är det bara euromedlemsländerna som har rösträtt.

Förfarandet vid alltför stora underskott innebär att man har en övervakning av medlemsländernas offentliga finanser i syfte att underskotten ska korrigeras. För närvarande är det elva medlemsstater som har alltför stora underskott och finns med och övervakas i förfarandet.

Den 5 februari publicerade kommissionen sin vinterprognos, och utifrån den har gjorts nya bedömningar av de offentliga finanserna i medlemsstaterna. Det är utifrån den bakgrunden som kommissionen föreslår att rådet ska rekommendera Frankrike att åtgärda sina alltför stora underskott till år 2017, vilket innebär att Frankrike har fått en förlängd tidsfrist med två år. Med den rekommendation som finns nu föreslår man att Frankrike ska ha en tidsbana till 2017 för att nå målen, och man kommer att övervaka Frankrike noga. Det första tillfället för övervakningen blir när vårprognosen kommer.

Det som är nytt förutom förlängning är att Frankrike måste vidta ytterligare sparåtgärder inom tre månader samt presentera ytterligare strukturreformer i syfte att stärka konkurrenskraften.

Kommissionen har också tagit fram rapporter om ett eventuellt öppnande av underskottsförfarande för Belgien, Italien och Finland, men man har dragit slutsatsen att man inte för närvarande avser att öppna dem av ett antal olika anledningar. Till exempel Finland har för tillfället en statsskuld över 60 procent av bnp, men en viktig orsak till det är att Finland har betalat pengar till ESM.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Finns några övriga frågor som ministern vill ta upp?

Anf.  111  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vi vet inte om en fråga kommer upp, men eventuellt kommer det att sägas något om EU:s fortsatta arbete med BEPS, base erosion and profit shifting. BEPS-projektet är ett OECD-projekt. Där vill man ta upp hur EU arbetar med BEPS-projektet.

Det förväntas ingen omfattande diskussion om det. Generellt sett tycker regeringen att det är viktigt att man på olika sätt och på olika nivåer arbetar mot skatteerosion, flyttning av vinster och allmänt skatteundandragande. Det är bra när man betalar sin skatt som man ska.

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Finns det stöd för inriktningen att man ska betala sin skatt som man ska, även om man agerar utomlands? Det verkar finnas ett tydligt stöd för den ståndpunkten här. Om den diskussionen kommer upp verkar det finnas stöd för den inriktningen.

Vi tackar för det, och vi är klara med den punkten.

§ 5  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning)

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 11 december 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 9 mars 2015

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar så hjärtligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson för att hon kan ställa upp redan nu.

Vi går tillbaka till Epscoagendan. Vi har redan delvis haft en genomgång med statsrådet Strandhäll, men det finns punkter kvar. Finns det någon muntlig kommentar för återrapporteringen från tidigare rådsmöte?

Anf.  114  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Nej, jag har inget att lägga till. Jag kan svara på frågor.

Anf.  115  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 4, Den europeiska planeringsterminen.

Anf.  116  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Det blir ett kort möte för arbetsmarknadsministrarna på måndag. Riktlinjedebatten är den enda egentliga debatten. Det handlar om prioriteringarna inom planeringsterminen. Det som jag har för avsikt att lyfta fram i debatten är vikten av att satsa på ungdomarna. Det finns redan en beslutad ungdomsgaranti. Kommissionen planerar att förstärka den. Jag kommer att säga att det är viktigt att jobba med att bekämpa ungdomarnas arbetslöshet. Jag kommer att betona vikten av kombinationen av utbildning och arbete, så att vi stärker ungdomarnas ställning på arbetsmarknaden långsiktigt. Jag kommer att betona jämställdhetsaspekter på arbetsmarknaden, en svensk klassiker. Men den ska framföras också denna gång.

Anf.  117  TINA ACKETOFT (FP):

Jag tror att vi alla kan ställa oss bakom vikten av sysselsättning för ungdom och jämställdhetsåtgärder, speciellt på den europeiska arbetsmarknaden.

Jag skulle vilja flagga för vad ministern kommer att säga utöver det korta förslaget till svensk ståndpunkt. Utöver det korta formulerade förslaget till svensk ståndpunkt vill jag lyfta upp frågan om man utöver det kan se möjligheten till fortsatta strukturreformer, att man inte enbart betonar kompetens och färdighet utan också de lägre trösklar som behövs, de skatter som eventuellt förändras för att få igång en mer flexibel arbetsmarknad och en starkare tillväxt.

Jag har filat på en mening som jag vill lägga fram för att se om vi kanske kunde få en gemensam åsikt om den. I så fall skulle det bli fortsättningen på den text som redan finns och lyda: Regeringen vill utöver detta betona vikten av fortsatta strukturreformer som möjliggör en bredare sysselsättningstillväxt. Särskilt är det centralt att skattesystemet främjar sysselsättning, investeringar och tillväxt och att ungas sysselsättning förbättras genom sänkta ingångströsklar.

Anf.  118  CHRISTIAN HOLM (M):

Tack för föredragningen! När det gäller regeringens förslag till ståndpunkt delar jag Folkpartiets åsikt att det även på det här området vore bra om vi fick lite mer utförliga ståndpunkter, fortfarande kortfattade men lite mer än att bara säga att man står bakom förslaget.

Jag har lite funderingar om hur man ser på diskussionerna om strukturella reformer, alltså det fiskala ansvaret som diskuteras i underlaget, detta med tanke på överskottsmålsdiskussionen som vi hade tidigare. Jag noterar att man poängterar en rad saker. När det gäller de olika delarna av sysselsättningen är de av yttersta vikt, och där har vi väl lite skilda åsikter.

Jag skulle vilja höra arbetsmarknadsministern resonera lite grann kring det.

Anf.  119  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag vet inte om jag riktigt förstod vad du menade. Kan du upprepa det som du vill höra?

Anf.  120  CHRISTIAN HOLM (M):

Jag skulle vilja höra lite grann om vilka strukturella reformer ni från regeringens sida anser är viktiga för att stimulera sysselsättning och så vidare, alltså vilka åtgärder regeringen föreslår för att stärka sysselsättningen.

Anf.  121  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Naturligtvis tycker vi att det är viktigt att man verkar för att mota ungdomsarbetslöshet, att man verkar för jämställdhetsåtgärder och så vidare, men kanske behöver vi inte ta det på europeisk nivå på det sätt vi gör. Framför allt behöver vi inte göra det via den europeiska planeringsterminen eftersom den europeiska planeringsterminen utmynnar i konkreta förslag på de här områdena. Det har vi sett i flera fall, men jag tror inte att jag behöver ta upp det här och nu, utan det kan vi ta upp i andra forum, kanske i något debattforum.

Vi anser inte att medlemsstaterna ska behöva beakta den vägledning gällande socialpolitik som anges. Vi tycker inte att den europeiska planeringsterminen ska finnas över huvud taget.

Med anledning av det sagda vill jag anmäla avvikande mening. Vi tror att sysselsättningspolitiken och dylika åtgärder bäst utformas av respektive medlemsstat med dess egna förutsättningar.

Anf.  122  ROBERT HALEF (KD):

Ordförande! Jag vill instämma i det som Tina Acketoft sa och behöver inte upprepa det. Det tillägget bör vara en del av regeringens ståndpunkt.

Anf.  123  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag ber om ursäkt för att jag kanske gick fram lite för snabbt. Det är klart att riktlinjedebatten också handlar om att vi antar ett antal dokument. Jag kanske skulle ha börjat i den ändan. Den gemensamma sysselsättningsrapporten läggs fram, och förslaget är att Sverige ska ställa sig bakom den gemensamma rapporten. Också när det gäller slutsatser om den årliga tillväxtöversikten är förslaget att vi ska ställa oss bakom den. Många av frågorna som till exempel gäller strukturreformer och synen på skattesystem finns med i rapporterna, och förslaget är alltså att Sverige ställer sig bakom dem. Jag vill säga att det som vi kommer att lägga till i riktlinjedebatten blir utöver det som vi ställer oss bakom i rapporterna.

Jag delar uppfattningen att det är viktigt att vi kan åstadkomma en mer flexibel arbetsmarknad. Jag känner att det lite grann är en balansgångsfråga hur mycket jag i den fria debatten specifikt ska lyfta upp skattefrågor eftersom vi inte har något intresse av att de ska lösas på europeisk nivå. Vi vill ha nationella beslut om skattesystemet. När det gäller frågor som kan kopplas till lönebildning är det också sådant där vi i andra sammanhang håller emot rejält för att de inte ska hamna på EU-nivå. Det som sägs i rapporterna, som vi ställer oss bakom, är acceptabelt för Sverige. Men jag känner att det lite grann är en balansfråga hur långt jag ska gå i riktlinjedebatten.

Låt mig pröva en tanke. Jag skulle kunna ta upp att det är angeläget att betona vikten av en mer flexibel arbetsmarknad på europeisk nivå samt betona vikten av att medlemsländerna gör strukturreformer för att nå detta, till exempel genom utbildning och skattesystem.

Anf.  124  ORDFÖRANDEN:

Jag ser att Tina Acketoft nickar.

Anf.  125  TINA ACKETOFT (FP):

Låt mig kort bekräfta det. Orsaken till att jag över huvud taget tog upp det var just att regeringen avsåg att enbart betona vikten av kompetens och färdigheter, som det står skrivet i underlaget. Om ministern kan ta med sig det är jag glad, lycklig och helt med på den linjen.

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

Nu blir det lite komplicerat, för det gäller många olika beslut. Vi tar först beslutet om punkt 4 och den allmänna diskussionen. Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med de tillägg som gjorts vid samrådet samt avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi måste också fatta beslut om punkt i). Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt. Sverigedemokraternas avvikande mening gäller även denna punkt.

Sedan har vi punkt ii) som gäller den gemensamma sysselsättningsrapporten. Även här finns det stöd för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går till dagordningspunkt 6, Utkast till rådets slutsatser om mer inkluderande arbetsmarknader.

Anf.  127  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Låt mig beträffande den förra punkten ge lite kredd till mina tjänstemän. Det har gått väldigt bra att få in en koppling mellan jämställdhet och tillväxt, som vi haft uppe i nämnden tidigare. Jag har lyft upp det vid tidigare rådsdiskussioner, och nu har vi fått in det i slutsatserna. Det har varit ett bra arbete från tjänstemännens sida.

Inkluderande arbetsmarknader är ett initiativ av det lettiska ordförandeskapet. Det finns förslag till rådsslutsatser som är behandlade i arbetsmarknadsutskottet. Mitt förslag är att Sverige kan ställa sig bakom antagandet av rådsslutsatserna.

Anf.  128  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag tycker fortfarande att respektive medlemsstat ska kunna bestämma över sin egen arbetsmarknadspolitik. Jag anmäler därför avvikande mening.

Anf.  129  ORDFÖRANDEN:

Vill ministern kommentera det? Nej.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med avvikande mening anmäld av Sverigedemokraterna.

Vi går till punkt 7, Utkast till rådets slutsatser om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö.

Anf.  130  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Det här är en fråga där vi från regeringens sida har legat på och velat föra fram den. Den tidigare strategin tog slut 2012, och nu äntligen är en ny framme vid beslut, alltså ett nytt ramverk för hälsa och säkerhet i arbetslivet, som det heter. Det är bra att det tagits fram. Jag har tidigare haft överläggningar med arbetsmarknadsutskottet om detta.

Själva strategin är inte så långtgående att den direkt påverkar det svenska arbetsmiljöarbetet, för vi har kommit längre i princip i alla avseenden, men den påverkar den svenska arbetsmarknaden i den meningen att vi på det här sättet hjälper till så att man inte ska kunna dumpa villkoren genom att försämra arbetsmiljöfrågorna och på ett osunt sätt konkurrera med dålig arbetsmiljö. Strategin hjälper således till att upprätthålla en god arbetsmiljö inom EU och är på så sätt indirekt mycket viktig för Sverige.

Förslaget är att vi ska ställa oss bakom rådsslutsatserna.

Anf.  131  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag hänvisar till vår avvikande mening i arbetsmarknadsutskottet.

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga med avvikande mening anmäld av Sverigedemokraterna.

Vi går till dagordningspunkt 8 a. Punkten 8 b har vi redan behandlat tillsammans med statsrådet Strandhäll.

Anf.  133  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Punkt 8 a är en motsvarande punkt. Man ska anpassa sysselsättningskommitténs roll i den europeiska planeringsterminen och göra en del andra uppdateringar. Det gör man genom att avskaffa den gamla sysselsättningskommittén och inrätta en ny. Egentligen är det en mindre justering av uppdraget.

Jag föreslår att vi ställer oss bakom den allmänna inriktningen.

Anf.  134  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi har inte den åsikten. Vi tycker inte att det behövs fler utvärderande kommittéer eller tillägg. Medlemsstaterna borde själva klara av att hantera sysselsättningsfrågorna. Det har man gjort under många år tidigare, och med tanke på hur utvecklingen sett ut i Europeiska unionen vad gäller sysselsättning, ekonomi och så vidare finns det inte mycket som talar för att EU skulle kunna göra det bättre än medlemsstaterna själva. Jag anmäler därför avvikande mening.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga med avvikande mening anmäld av Sverigedemokraterna.

Därmed är vi framme vid Övriga frågor. Vill ministern lägga till någonting om dessa? Nej. Finns det några frågor? Jag finner att så inte är fallet.

Vi tackar statsrådet med medarbetare för i dag.

§ 6  Transport, telekommunikation och energi (transport)

Statsrådet Anna Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 3 december 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 13 mars 2015

Anf.  136  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statsrådet Johansson och medarbetare för att ni kunde komma hit så snabbt.

Vi kan gå direkt till dagordningspunkt 4, Fjärde järnvägspaketet.

Anf.  137  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Vi har tidigare haft överläggning i trafikutskottet om den här frågan. Den ståndpunkt jag föredrog i utskottet fanns det egentligen ingen annan uppfattning om i sak, nämligen Sveriges hållning i fråga om den sista delen, som handlar om vertikal separering och vilka krav som ska ställas på infrastrukturhållare. De är redan separerade vertikalt. Det vidhåller vi, men vi har i enlighet med de önskemål som framfördes i trafikutskottet kompletterat med en skrivning om vikten av att järnvägen är öppen likadant i alla medlemsländer.

Anf.  138  JOHAN NISSINEN (SD):

Herr ordförande! Vi vill anmäla avvikande mening på den här punkten. Sverigedemokraterna kan i fråga om ärendet om restvärdesrisken tillstyrka regeringens ståndpunkt. Vi anser vidare att Europaparlamentets krav på kollektivavtal är ett måste för dessa operatörer. Dock är det i dagsläget inte möjligt att beakta vid en offentlig upphandling då EU-domstolen ansåg att en tysk delstat inte kunde kräva tysk minimilön av de företag som lämnade anbud. Detta tillsammans med hur det fungerar med utländska förare inom transportsektorn öppnar för att det skulle kunna bli samma situation inom järnvägssektorn.

Vidare vänder sig Sverigedemokraterna helt mot att EU ska lägga sig i hur respektive medlemsland väljer att föra sin järnvägspolitik. Vill en medlemsstat dela upp ansvaret mellan infrastrukturförvaltare och operatörer, eller helt avstå från det, ska det vara upp till respektive medlemsstat.

Anf.  139  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Ordförande! Tack, ministern, för föredragningen! Som ministern sa hade vi en ganska lång diskussion om det här ärendet i trafikutskottet, så mycket är redan sagt. Jag vill för min och Alliansens del välkomna det tillägg som gjorts i regeringens ståndpunkt.

Jag har dock ett antal frågor. När det gäller diskussionen om vertikal separering mellan infrastrukturförvaltaren och de bolag som trafikerar själva banan har man ju mildrat kraven på vertikal separering ganska rejält. Jag undrar om ministern upplever att kriterierna för undantag är tillräckliga och om hon möjligtvis kan berätta någonting om kraven som nu ställs upp. De nämns överskådligt, men ministern kanske kan säga någonting mer om kriterierna.

Jag vill konstatera att i det som ursprungligen var en avvikande mening men som sedan vann majoritetsstöd i utskottet resonerade vi utöver att det är viktigt att svenska järnvägsföretag har möjlighet att operera i andra länder. På samma sätt problematiserade vi de uppluckrade kraven på vertikal separering men också skadlighetsprövningen som det öppnas för.

Kombinationen av lättade krav på vertikal separering och skadlighetsprövning riskerar att försämra möjligheterna till en fullbordad marknadsöppning. Det är en synpunkt som vi fortfarande vill framhålla här i dag.

Anf.  140  MARIE GRANLUND (S):

Ordförande! Tack, ministern, för redogörelsen!

En kunskapsfråga: Jag har förstått att när det här behandlades i trafikutskottet blev det majoritet för tilläggsskrivelsen som nu är med. Det var Socialdemokraterna och Miljöpartiet inledningsvis emot, om jag har förstått det rätt. De ville ha den ursprungliga texten.

Anledningen till att det blev majoritet för tillägget var att Sverigedemokraterna gick med de borgerliga. Men nu avviker Sverigedemokraterna från det man sa i trafikutskottet.

Det är väldigt svårt för oss att hantera frågorna här, måste jag säga. Vi hade en ståndpunkt, ni drev igenom en annan ståndpunkt i trafikutskottet och nu vill ni gå tillbaka till den tidigare ståndpunkten. Är det rätt uppfattat? Så upplever jag det.

Anf.  141  JENS HOLM (V):

Vi vill att Sverige ska framföra i riktlinjedebatten att Europa inte ska utsättas för ett sådant här storskaligt marknadsexperiment med avreglering av järnvägstrafiken. Det är inte i någons intresse förutom ett fåtal företags som vill plocka russinen ur kakan och köra på de sträckor där de kan tjäna mycket pengar.

Jag hänvisar till den avvikande mening som vi har anmält i utskottet.

Anf.  142  ROBERT HALEF (KD):

Ordförande! Jag är delvis nöjd med den överläggning vi hade i trafikutskottet och med de justeringar som därefter har gjorts av texten.

Jag skulle vilja ansluta mig till det som Jessica Rosencrantz sa:

Vi bör vara tydligare med att övriga EU-länder bör gå i samma riktning som Sverige har gjort när det gäller marknadsöppning av persontrafik på järnväg.

Svenska järnvägsaktörer ska kunna agera i övriga EU-länder på samma sätt som aktörer i dessa länder kan agera i Sverige. Detta skulle leda till sjystare konkurrensvillkor.

Sverige bör framföra att vi ställer oss skeptiska till kombinationen av lättade krav på vertikal separering och skadlighetsprövning. Det riskerar att försämra möjligheten till en fullbordad marknadsöppning.

Anf.  143  ORDFÖRANDEN:

Jag föreslår att vi ajournerar mötet ett ögonblick. Det har framförts synpunkter från olika håll som går i andra riktningar än det som trafikutskottet och regeringen var överens om, och jag tror att vi behöver ajournera för att reda ut hur vi ska hantera dessa åsiktsskillnader.

Ajournering

Nämndens möte ajournerades kl. 10.48.

Återupptagna förhandlingar

Nämndens möte återupptogs kl. 10.52.

Anf.  144  ORDFÖRANDEN:

Tack för tålamodet!

Då har alliansledamöter – jag antar att ni företräder hela Alliansen – framfört synpunkter på tillägg som ni skulle vilja göra och bett ministern kommentera dem.

Vi har också hört avvikande meningar från Sverigedemokraterna och från Vänsterpartiet.

Anf.  145  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Det här är ett arbete som har pågått under en längre tid. Förhandlingarna har varit både långa – utdragna, får man nog säga – och intensiva. Nu närmar vi oss slutskedet av förhandlingen. Det innebär att utrymmet för att anmäla helt avvikande uppfattningar eller ånyo ta upp mer långtgående krav i endera riktningen är begränsat.

De ståndpunkter som jag har föreslagit ska vara Sveriges hållning i de här frågorna handlar om att vi med de förutsättningar som finns ställer oss bakom det förslag som kommissionen nu lägger fram – med den tydliga ståndpunkten att de krav som riktas mot icke vertikalt separerade infrastrukturhållare inte automatiskt ska gälla även för länder där man har vertikalt separerade infrastrukturhållare och järnvägsföretag. Det är vår huvudpoäng.

Vi är också beredda att säga att vi tycker att det är positivt med ett gemensamt järnvägsområde, vilket den nya ståndpunkten innehåller, samt att det på en öppen marknad är viktigt att alla medlemsländers järnvägsföretag ges lika tillträde till infrastrukturen, det vill säga att en icke diskriminerande princip ska gälla.

Det är inte detsamma som att hävda att alla länder ska tvingas att öppna sina marknader, vill jag vara noga med att påpeka. Det var inte heller något som framfördes i trafikutskottet.

Det som framfördes var, lite förenklat uttryckt, att när vi har öppnat vår infrastruktur för andra länders operatörer är det ett rimligt krav att andra länder öppnar sin infrastruktur för svenska operatörer. Den ståndpunkten kommer jag att föreslå att vi framför vid rådsmötet.

Däremot är vi inte beredda att göra ytterligare tillägg. Det är heller inte nödvändigt utifrån sakfrågans behandling sett att göra den typen av mer långtgående principiella markeringar i det här läget. De frågorna är redan avgjorda. Här handlar det om de sista delarna i paketet.

Jag fick en del frågor om innehåll i begränsningar och sådant som jag tänkte be en tjänsteman från departementet att redogöra för mer detaljerat. Men jag ville inleda med att redogöra för regeringens ståndpunkt i frågan.

Anf.  146  ESKIL ERLANDSSON (C):

Bara för att förtydliga: Står regeringen för det som är utsänt till oss, nu senast efter trafikutskottets sammanträde och överläggning i det här avseendet, eller har det skett någon förändring i det material som vi har fått oss till del?

Anf.  147  ORDFÖRANDEN:

Regeringen har ju här deklarerat varför man har gjort det här tillägget. Det finns alltså en förklaring, som nu också förs till protokollet, till varför regeringen accepterar tillägget. Det är det som är nytt. Texten är kvar.

Vill ministern förtydliga någonting?

Anf.  148  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Jag vill bara understryka att den ståndpunkt som har sänts till EU-nämnden inför det här mötet är den som jag föreslår blir regeringens ståndpunkt vid rådsmötet.

Anf.  149  ORDFÖRANDEN:

Med de förtydliganden som har uttryckts här. Däremot har regeringen inte accepterat de tillägg som allianspartierna föreslog på detta möte.

Anf.  150  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Jag tänkte egentligen begära ordet senare. Först skulle jag få en förklaring av de detaljerade frågorna om vertikal separering, tror jag. Sedan kan jag återkomma.

Anf.  151  Kanslirådet ULF ANDERSSON:

Det ursprungsförslag som lämnades av kommissionen innehöll inte krav på fullständig separation. Det är viktigt att komma ihåg. Även i kommissionens förslag fanns möjlighet att ha kvar de integrerade infrastrukturförvaltarna, som har både järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare inom samma koncern. För de integrerade företagen innehåller förslaget dock krav på hårdare regler som syftar till icke-diskriminerande agerande från infrastrukturförvaltarnas sida.

Som förhandlingarna har utvecklat sig har de kommit att handla om att de kraven även ska rikta sig mot dem som har separerat. Det är bakgrunden till att Sverige tänker invända mot en sådan utveckling. Det finns inte skäl att ha hårdare krav på separerade infrastrukturförvaltare. Det har inte observerats några problem med diskriminerande beteenden i de fallen.

De krav det handlar om rent konkret är till stor del knutna till anställningsförhållanden, alltså vilka personer som infrastrukturförvaltarna får anställa till sina ledningsfunktioner. Man ska inte få gå från ett järnvägsföretag till ledningen av en infrastrukturförvaltare helt fritt. Det ska kontrolleras av tillsynsmyndigheten att det den här personen inte utgör en risk för att infrastrukturförvaltaren agerar på ett diskriminerande sätt. Det finns möjlighet för tillsynsmyndigheten att säga att en viss person inte får jobba med en viss arbetsuppgift under en viss tid – minst ett år. Det är en karensbestämmelse.

Det finns också regler om finansiell transparens mellan järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare. Det är den typen av bestämmelser, och som förhandlingarna har gått har jag svårt att bedöma om bestämmelserna har blivit mildare eller hårdare. Den stora förändringen är att de har riktat sig mot andra subjekt än vad som ingick i kommissionens ursprungsförslag.

Anf.  152  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Ordförande! Jag tackar för beskrivningen. Utifrån den diskussion vi hade i trafikutskottet är vi som sagt tacksamma för det tillägg som har gjorts, men vi hade trots allt en rad ytterligare synpunkter i utskottet.

Det tillägg vi skulle vilja ha baserar sig på att vi naturligtvis har en positiv syn på marknadsöppning som sådan, inte bara i termer av att det ska vara likvärdigt utan också för att vi tror att det är till gagn för den europeiska transportmarknaden att det är öppet för konkurrens. Det skulle även möjliggöra framför allt för svenska företag att operera utomlands på motsvarande sätt som utländska aktörer kan göra hos oss.

Vi känner även att de lättare kraven, om man nu kan kalla det så, på vertikal separering tillsammans med möjligheter till skadlighetsprövning är oroväckande. Jag ska vara formell och läsa upp det tillägg vi skulle vilja ha med. Det lyder:

Sverige bör vara tydligt med att övriga EU bör gå i samma riktning som Sverige har gjort när det gäller marknadsöppning av persontrafik på järnväg, så att svenska järnvägsaktörer kan agera i övriga EU-länder på samma sätt som aktörer från dessa länder kan agera i Sverige. Sverige bör också framföra att det ställer sig skeptiskt till att kombinationen av lättare krav på vertikal separering och möjligheten till skadlighetsprövning riskerar att försämra möjligheten till en fullbordad marknadsöppning.

Anf.  153  ORDFÖRANDEN:

Du representerar då samtliga allianspartier? Ja.

För Miljöpartiets räkning deklarerar jag att jag är emot förändringen och att jag inte tycker att vi ska påtvinga andra länder en marknadsöppning. Jag är i stället nöjd med att det ska vara likvärdig tillgång om de har det.

Hur ställer sig Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna?

Anf.  154  MARIE GRANLUND (S):

Vi stöder regeringen.

Anf.  155  JENS HOLM (V):

Vi är självklart starka motståndare till förslaget från borgarna.

Anf.  156  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi står fast vid vår ståndpunkt.

Anf.  157  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Det finns en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna, och det finns en oliklydande avvikande mening anmäld från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Det finns ytterligare en avvikande mening, också den med annorlunda innehåll, anmäld från Vänsterpartiet.

Anf.  158  JENS HOLM (V):

Jag har en ordningsfråga. Vad blir det som vinner här egentligen?

Anf.  159  ORDFÖRANDEN:

Det utskickade förslaget vinner, för det finns inte majoritet för någon avvikande mening. Folk har alltså inte lyckats enas kring en avvikande mening som är koherent. Enligt Sverigedemokraternas avvikande mening vill man inte att detta ska förändras på EU-nivå, alltså att EU ska bestämma över det här. Alliansen vill gå längre med förändringar än det trafikutskottets samtal med regeringen ledde till, och Vänsterpartiet vill gå ännu längre åt andra hållet.

Ni drar alltså åt alla olika håll, och då vinner den linje som har störst antal röster. Det är ursprungslinjen, med förändringen. Regeringens ursprungslinje hade kanske inte heller vunnit stöd. Det är alltså regeringens utskickade förslag till detta möte som har vunnit. Inga förändringar har godkänts, men alla dessa avvikande meningar har anmälts. Är alla klara över beslutet? Tack.

Vi går vidare till punkt 5, Bidrag till EU:s konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning genom utveckling av transportpolitiken.

Anf.  160  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Även denna punkt har diskuterats i trafikutskottet, och där fanns det stöd för den linje regeringen kommer att framföra i diskussionen. Utöver det som står i talepunkterna kommer vi, i enlighet med det önskemål som framfördes i trafikutskottet, att framföra att en välfungerande inre marknad med goda konkurrensvillkor också är en viktig beståndsdel i att öka jobb och tillväxt inom EU.

Anf.  161  ORDFÖRANDEN:

Vi har även den skriftliga ståndpunkten. Finns det några kommentarer i denna fråga?

Anf.  162  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Jag tänkte bara säga att det var glädjande med tillägget om den inre marknaden. Det är vi nöjda med.

Anf.  163  ORDFÖRANDEN:

De tillägg som görs muntligt gäller även utöver de ståndpunkter som är skriftliga.

Anf.  164  JOHAN NISSINEN (SD):

Jag har en fråga. Vad är regeringens syn på att konkurrensen ska ske på sjysta villkor?

Inom transportbranschen är det nämligen inte konkurrens på sjysta villkor som det är just nu. Det är många utländska fordon på svenska vägar som är i väldigt dåligt skick och inte ens borde få vara på svenska vägar. Det är också många utländska chaufförer som kör under usla villkor och med nästan slavlöner, skulle man kunna säga. En svensk åkare kör för ungefär 120 kronor milen medan en utländsk åkare kör för 52 kronor milen.

Hur ska seriösa företag kunna konkurrera på lika villkor när det är så?

Anf.  165  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Jag tror att de som har följt regeringens arbete under de här månaderna, i synnerhet vad gäller transportområdet, har uppfattat att vi prioriterar sjysta konkurrensvillkor högt. Det innebär exempelvis att den som utför ett arbete i Sverige ska göra det med beaktande av de lagar och regler och den praxis som finns på svensk arbetsmarknad. Det innebär att de regler och avtal som gäller på svensk arbetsmarknad ska gälla oavsett om åkaren kommer från ett annat land eller är inhemsk.

Detta har vi varit oerhört tydliga med, och vi har i olika sammanhang gentemot EU drivit på för att se över de eventuella luckor som finns och som gör att man kan konkurrera på osjysta villkor. Det är inte bara ett problem som handlar om utländska åkare, utan det förekommer illojal konkurrens där svenska åkare väljer att till exempel utnyttja möjligheterna till så kallat falskt eget företagande och på annat sätt kringgå regler och praxis för att konkurrera med löntagarnas rättigheter som insats. Regeringen har varit väldigt tydlig med att vi tycker att det är en ohållbar utveckling, och den hållningen vidhåller vi såväl i andra sammanhang som, självklart, på det här området.

Däremot är detta kanske inte en fråga som kommer att diskuteras under just den här punkten, eftersom den handlar om vilka åtgärder och frågor som är mest avgörande för att uppnå tillväxt i EU. Däremot tar vi varje möjlighet vi har att framföra uppfattningen att goda konkurrensvillkor inte får ske på bekostnad av miljö och arbetsvillkor.

Anf.  166  ORDFÖRANDEN:

Även de nationella åtgärderna faller inom trafikutskottets kompetens, så de kommer säkert att diskuteras vidare också i det nationella arbetet.

Jag tackar för inläggen och finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi har kommit till övriga frågor. Finns det några kommentarer kring dessa?

Anf.  167  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Det finns fem övriga frågor på dagordningen. I fyra av dem har regeringen inte för avsikt att förbereda några talepunkter utan kommer att lyssna på diskussionen.

Däremot finns det en punkt där Frankrike och Tyskland har begärt att få kommentera den pågående dialogen mellan EU och Gulfstaterna. I korthet handlar det om att EU anser att Gulfstaterna utsätter europeiska flygbolag för illojal konkurrens genom att gå in med statsstöd. Sverige har för avsikt att stödja den ståndpunkt Frankrike och Tyskland ger uttryck för, men vi vill i sammanhanget också passa på att lyfta fram behovet av att garantera sjysta konkurrensvillkor inom EU. Vi ser inte minst i dessa dagar exempel på kreativa upplägg som gör att de goda konkurrensvillkoren åsidosätts.

Vi vill alltså passa på att vid det här tillfället säga att det inte enbart är ett problem som rör Gulfstatsägda flygbolag utan att det förekommer även inom EU. Det är alltså den talepunkt vi vill ha EU-nämndens stöd för.

Anf.  168  ORDFÖRANDEN:

Om det inte finns någon avvikande mening finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning om det uppstår en diskussion där regeringen tar till orda.

Då är vi klara med dagens dagordning. Vi tackar ministern och hennes medarbetare för närvaron! Eftersom vi redan har klarat av punkterna 7 och 8 är dagens möte slut. Jag får önska alla en trevlig helg. Vi ses nästa vecka!

Innehållsförteckning

§ 1  Rättsliga och inrikes frågor 1

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 1

Anf.  3  VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 1

Anf.  5  VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf.  6  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 2

Anf.  7  VICE ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 2

Anf.  9  MIKAEL CEDERBRATT (M) 3

Anf.  10  MARIA PLASS (M) 3

Anf.  11  JOHNNY SKALIN (SD) 3

Anf.  12  TINA ACKETOFT (FP) 4

Anf.  13  VICE ORDFÖRANDEN 4

Anf.  14  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 4

Anf.  15  JENS HOLM (V) 5

Anf.  16  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 5

Anf.  17  VICE ORDFÖRANDEN 5

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  19  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 5

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  21  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 6

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  23  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 6

Anf.  24  KRISTER HAMMARBERGH (M) 7

Anf.  25  JENS HOLM (V) 7

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  27  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 8

Anf.  28  Ämnessakkunniga FRIDA PERSSON 8

Anf.  29  KRISTER HAMMARBERGH (M) 9

Anf.  30  Ämnessakkunniga FRIDA PERSSON 9

Anf.  31  KRISTER HAMMARBERGH (M) 9

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  33  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 9

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  35  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 10

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  37  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 10

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  39  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 11

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 11

§ 2  Rättsliga och inrikes frågor 12

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  42  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 12

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  44  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 12

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  46  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 12

Anf.  47  JOHNNY SKALIN (SD) 12

Anf.  48  KRISTER HAMMARBERGH (M) 12

Anf.  49  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 12

Anf.  50  KRISTER HAMMARBERGH (M) 13

Anf.  51  ESKIL ERLANDSSON (C) 13

Anf.  52  JENS HOLM (V) 13

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  54  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 13

Anf.  55  KRISTER HAMMARBERGH (M) 14

Anf.  56  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 14

Anf.  57  KRISTER HAMMARBERGH (M) 14

Anf.  58  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 14

Anf.  59  KRISTER HAMMARBERGH (M) 14

Anf.  60  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 14

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  62  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 15

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  64  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 15

Anf.  65  TINA ACKETOFT (FP) 15

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  67  TINA ACKETOFT (FP) 16

Anf.  68  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  69  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 16

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  71  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 16

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 16

§ 3  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (socialpolitik) 17

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  74  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 17

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  76  AMIR ADAN (M) 17

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  78  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 18

Anf.  79  JOHNNY SKALIN (SD) 18

Anf.  80  JENS HOLM (V) 19

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  82  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 19

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  84  JOHNNY SKALIN (SD) 19

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  86  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 19

Anf.  87  JOHNNY SKALIN (SD) 20

Anf.  88  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  89  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 20

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 20

§ 4  Ekonomiska och finansiella frågor 21

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  92  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 21

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  94  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 21

Anf.  95  JENS HOLM (V) 22

Anf.  96  MARIA PLASS (M) 22

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  98  MARIA PLASS (M) 23

Anf.  99  JOHNNY SKALIN (SD) 23

Anf.  100  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 23

Anf.  101  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  102  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 23

Anf.  103  BÖRJE VESTLUND (S) 23

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  105  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 24

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  107  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 24

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  109  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 25

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  111  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 25

Anf.  112  ORDFÖRANDEN 26

§ 5  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning) 27

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  114  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 27

Anf.  115  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  116  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 27

Anf.  117  TINA ACKETOFT (FP) 27

Anf.  118  CHRISTIAN HOLM (M) 28

Anf.  119  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 28

Anf.  120  CHRISTIAN HOLM (M) 28

Anf.  121  JOHNNY SKALIN (SD) 28

Anf.  122  ROBERT HALEF (KD) 28

Anf.  123  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 29

Anf.  124  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  125  TINA ACKETOFT (FP) 29

Anf.  126  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  127  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 30

Anf.  128  JOHNNY SKALIN (SD) 30

Anf.  129  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  130  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 30

Anf.  131  JOHNNY SKALIN (SD) 30

Anf.  132  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  133  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 30

Anf.  134  JOHNNY SKALIN (SD) 31

Anf.  135  ORDFÖRANDEN 31

§ 6  Transport, telekommunikation och energi (transport) 32

Anf.  136  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  137  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 32

Anf.  138  JOHAN NISSINEN (SD) 32

Anf.  139  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 32

Anf.  140  MARIE GRANLUND (S) 33

Anf.  141  JENS HOLM (V) 33

Anf.  142  ROBERT HALEF (KD) 33

Anf.  143  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  144  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  145  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 34

Anf.  146  ESKIL ERLANDSSON (C) 35

Anf.  147  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  148  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 35

Anf.  149  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  150  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 35

Anf.  151  Kanslirådet ULF ANDERSSON 35

Anf.  152  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 36

Anf.  153  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  154  MARIE GRANLUND (S) 36

Anf.  155  JENS HOLM (V) 36

Anf.  156  JOHNNY SKALIN (SD) 36

Anf.  157  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  158  JENS HOLM (V) 37

Anf.  159  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  160  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 37

Anf.  161  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  162  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 37

Anf.  163  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  164  JOHAN NISSINEN (SD) 37

Anf.  165  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 38

Anf.  166  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  167  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 38

Anf.  168  ORDFÖRANDEN 39