Fredagen den 6 juli 2006

EU-nämndens uppteckningar 2006/07:37

1 §  Ekofin

Finansminister Anders Borg

Återrapport från ministerrådsmöte den 5 juni 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 10 juli 2007

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar finansminister Anders Borg med medarbetare välkomna.

Vi ska först behandla återrapporten från ministerrådsmötet den 5 juni, om det är någonting särskilt att säga om den. Rapporten är utsänd till nämndens ledamöter men finansministern får gärna kommentera den om han vill. Varsågod!

Anf.  2  Finansminister ANDERS BORG (m):

Tack så mycket. Det är trevligt att vara här, vill jag börja med att säga.

Det blev ett väldigt intensivt Ekofinmöte. Vi hade ett antal förhållandevis enkla ärenden, som underskottsförfarande mot Tyskland, Grekland och Malta. Även diskussionerna om Cypern och Malta blev väldigt kortfattade. Vi hade en förhållandevis bra diskussion om skattebedrägerier, där det fanns en uppbackning för det vi kan kalla den tysk-österrikiska kompromissen att man ska få göra ett försök att bedriva ett pilotprojekt med omvänd momsskyldighet.

Sedan hade vi en mycket intensiv diskussion om det så kallade momspaketet. Naturligtvis finns det vägar framåt, men det blev en rätt bekymmersam slutsats i och med att Luxemburg, som ju inte är det största landet i den här unionen, blockerade ett samarbete, framför allt business to consumer. Det sammanhänger naturligtvis med att de arbetar med extremt låga momssatser på framför allt telekommunikationstjänster och därigenom drar till sig verksamhet från andra länder.

Märkligt nog valde tyskarna att låta momspaketet göra halvhalt i stället för att pressa Luxemburg. Det som är bekymmersamt med detta är att vi i stort sett hade ett 70-tal förberedande möten inför det här momspaketet. Det är ett ärende som har följts i Ekofin under mycket lång tid. Det är rätt ovanligt att ett så pass litet land på så svag grund som det handlar om för Luxemburgs del kan blockera ett samarbete.

Vi kommer att lägga stor kraft på att se till att det här arbetet nu förs framåt. Det finns också en viss utsikt för att det så småningom ska komma framåt. Detta var väl den egentligen mest intensiva diskussionspunkten, och man får väl säga att det var en besvikelse att det tyska ordförandeskapet inte lyckades sätta europeiska intressen främst.

Vi hade också en viss diskussion om de konsoliderade företagsskattebaserna och kring uppförandekoden. Men den stora diskussionen rörde frågeställningen om momspaketet.

Anf.  3  JACOB JOHNSON (v):

Jag skulle trots allt vilja fråga hur ministern bedömer att det nya ordförandeskapet kommer att driva frågan om bolagsskattebasen.

Anf.  4  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är en av de frågor som det nya ordförandeskapet har sagt att man anser ska vara prioriterad. Låt mig bara säga att det blev en förhållandevis försiktig diskussion på förra Ekofinmötet av det skälet att frågan kom upp efter att ett antal timmar spenderats på diskussionen om momspaketet. I stort sett upprepade länderna bara sina tidigare hållningar. Vår hållning i den frågan är väl känd. Jag kanske inte behöver lägga till så mycket där.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Kan vi lägga återrapporten till handlingarna? Svaret är ja.

Då går vi in på information och samråd inför det första Ekofinmötet, den 10 juli. Det andra behandlar vi separat. Vi tar fram den blå agendan och går som vanligt direkt till den första punkten, nämligen Ordförandeskapets arbetsprogram. Vi återkommer till A-punktslistor och sådant sist.

Det förväntas en presentation från ordförandeskapet. Finansministern får gärna kommentera det, och därefter lämnar jag ordet fritt. Jag vill ändå påminna nämnden om att vi nu behandlar Ekofinpunkter, och jag förväntar mig att eventuell diskussion om ordförandeskapet berör just Ekofinpunkter. Vi kommer att ha ett EU-nämndsmöte som gäller allmänna rådet senare i juli till exempel. Jag ville bara säga det innan jag lämnar ordet till finansministern.

Anf.  6  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag tycker att vi kan ha förhoppningar om att det portugisiska ordförandeskapet ska fungera väl. Efter det tyska har man lite känslan av att det finns en önskan att det är ett litet land som tar över igen av det enkla skälet att stora länder ibland tenderar att väldigt mycket fokusera på sina egna intressen och att små länder mer aktivt arbetar för att hitta kompromisser. Givet det tyska agerandet kring momspaketet får man väl säga att om vi följer historiska mönster kanske det är mer sannolikt att portugiserna lyckas föra detta i land.

Deras program är väldigt konkret, och det är väldigt enkelt för oss att backa upp inriktningen på det. Det handlar om att jobba med uthålliga offentliga finanser och kvaliteten i offentliga utgifter, att gå vidare med det viktiga arbetet att fortsätta den finansiella integrationen och att fortsätta arbetet med integrationen på momssidan. Vi kommer säkert också att se en fortsatt diskussion kring sociala broar.

Jag kommer på den här diskussionspunkten att trycka på det starka svenska intresset för en fortsatt diskussion om ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, särskilt med avseende på klimatfrågorna. Det kan man möjligtvis tycka att det portugisiska ordförandeskapet kunde ha tryckt mer på.

Jag har känslan av att deras egen tro och uppfattning är att det framför allt är när det gäller integrationen av den finansiella marknaden som de ska kunna göra en del framsteg. Det är naturligtvis också något som ligger i vårt intresse.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Det är inget att säga om detta. Vi tackar för informationen i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 4, Genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten. Där finns ett utsänt underlag i sakfrågan. Det är för vår del en beslutspunkt inför behandling i rådet av främst Österrike, Tjeckien och Ungern.

Men jag ska säga att det därutöver har kommit in frågor från ledamöter vad gäller Frankrike, Rumänien och Bulgarien, som finansministern gärna kan säga någonting om, om han vill. Han förstår säkert vad saken gäller. Rumänien och Bulgarien finns med på A-punktslistan. Vad gäller Frankrike har det kommit pressuppgifter, som även har sänts ut till nämnden, om presidentuttalanden i frågor relaterade till stabilitetspakten. Det kan jag säga på en gång innan jag lämnar ordet till finansministern.

Anf.  8  Finansminister ANDERS BORG (m):

Fru ordförande! Jag tror att det här kommer att bli förhållandevis korta diskussioner på Ekofinrådet. Österrikarna, tjeckerna och ungrarna är uppe till diskussion. Vi kan stödja de rekommendationer som kommissionen har lagt fram i samtliga fall.

Det finns en viss problematik i Österrike med att man från början har en för hög skuldsättning och att programmet förefaller att vara, ska vi säga inte överambitiöst när det gäller att upprätthålla en god ordning på de offentliga finanserna. Det är därför också rimligt att kommissionen trycker på att man borde tidigarelägga konsolideringen.

Även programmet i Tjeckien är problematiskt. Man har en låg skuldsättning men förhållandevis stora underskott. Det är väl igen bara att trycka på betydelsen av att man hittar vägar framåt för att på ett bra sätt som är långsiktigt uthålligt vidta de åtgärder som behövs.

Ungern är som ni vet det kanske tydligaste problemlandet i kretsen med sina stora underskott. Det förefaller som om vi har fått en viss förbättring från ungrarnas sida. I prognoserna ser det ut som om underskotten reduceras i något snabbare takt än vad vi har trott. Vi kan därför också dela rekommendationen att det inte behöver vidtas några ytterligare åtgärder mot Ungern.

När det sedan gäller Frankrike kan jag tala om att det som har sagts, och man vet aldrig om det i slutändan blir så, är att Sarkozy kommer att delta på eurogruppens möte på måndagskvällen. I huvudsak är det en eurointern fråga, därför att det förefaller handla om hans intresse av att ha en svagare centralbank i euroområdet. Vi har ett allmänt intresse av att så inte blir fallet. Vi har naturligtvis intresse av att man har en stark, trovärdig centralbank som för en penningpolitik som gör att det går att förena full sysselsättning med låg inflation. Det gör man bäst genom att ha en stark centralbank snarare än en vars trovärdighet ifrågasätts.

Vi har inte heller något allmänt intresse av att se en euroförsvagning. Det ligger knappast i svenskt intresse och jag tror inte heller i europeiskt intresse, givet var man befinner sig i konjunkturen. Därtill finns det starka skäl till att vi inte vill ha en politisk styrning av växelkurser.

För svensk del är det tydligt att vi i just den diskussionen inte kommer att ha någon möjlighet att delta eftersom vi inte tillhör eurogruppen. Men vår allmänna ståndpunkt är välkänd. Det gäller också stabilitetspakten, får man väl understryka. Att fransmännen har pratat om att de behöver vara mer flexibla, mer offensiva eller vad de nu har för ursäkt för att inte fullgöra sina förpliktelser mot framtida generationer har vi naturligtvis ingen förståelse för.

Jag tror att det kan räcka som inledning.

Anf.  9  BJÖRN HAMILTON (m):

Tack för föredragningen! Fru ordförande! Jag har en lite mer allmän fråga om de nya länderna och deras sätt att sköta sina ekonomier, eftersom det här naturligtvis är ett viktigt inlägg i diskussionen om utvidgning generellt. Det kan lätt tas till intäkt för att man på något sätt ska stabilisera EU och inte välja in nya länder om de nya länderna inte klarar av de ekonomiska mål som man har satt upp inom unionen.

Har finansministern någon känsla för hur de nya länderna generellt sköter sig? Vi har några på listan som inte uppfyller de krav som EU har satt upp. Är det någon tendens att det är på det sättet, eller sköter de sig kanske extra bra för att nu visa att de är fullvärdiga medlemmar?

Anf.  10  CARL B HAMILTON (fp):

Fru ordförande! Det är möjligen så att den franske presidenten är med bara när euroministrarna samlas. Då är inte den svenske finansministern där, tyvärr, och kan inte utöva ett svenskt inflytande. Men man kan kommunicera till andra länder på annat sätt.

Jag ska fråga finansministern vad han tycker, och det är den första frågan, om att fransmännen vill skjuta upp stabiliseringen i två år. Motiveringen är väldigt allmän. De behöver stimulera genom skattesänkningar och så vidare.

Det andra är att den franske presidenten och hans regering har flaggat för andra oliberala inslag i sin nya politik, nämligen att man ska satsa på att Europa ska försvara sina intressen med ekonomisk patriotism, vilket väl är protektionism, och man ska inta en mer protektionistisk hållning också i handelspolitiken. Det är en del oroväckande tecken på det ekonomiska området, inte bara i fråga om stabilitetspakten. Då är frågan vad finansministern kommer att göra i den frågan för att framföra Sveriges åsikter.

Dessutom finns en komplikation i detta som jag tycker att vi måste tänka igenom. Vi har en konflikt med Frankrike, i och för sig med Österrike och en del andra länder också, om Turkiets medlemskap. Det betyder att vi har två konflikter, en på det ekonomiska området och en på det utrikespolitiska området. Om någon tid ska vi sitta i samma trojka som Frankrike och leda det europeiska samarbetet. Hur tänker finansministern lösa den här frågan?

Anf.  11  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag börjar med Björn Hamiltons fråga. Man kan nog inte generellt säga att de nya länderna utgör ett problem när det gäller offentlig finansiell uthållighet. I det gamla sovjetiska systemet hade länderna väldigt låg skuldsättning. Det gör att praktiskt taget alla de här länderna har väldigt låga bruttoskulder som andel av bnp. I våra baltiska grannländer handlar det om några procent av bnp. Det är ett generellt mönster för Östeuropa.

I de flesta fall följer man de riktlinjer och planer som har lagts fast om man inte har några allvarliga problem. Sedan finns det naturligtvis undantag från det. Ungern har varit det allra tydligaste.

Problemet för våra baltiska vänner är egentligen ett annat. I och med att de har en fastkursregim och är snabbväxande länder får de en väldigt hög tillväxt. Den kan riskera att skapa en kostnadsutveckling som är problematisk givet de fasta växelkurserna, ungefär på samma sätt som vi i Sverige upplevde. Det gör att de får använda finanspolitiken till att bromsa väldigt hårt, köra rätt betydande överskott. Det kan jag förstå är problematiskt att motivera för medborgarna när man inte har en långsiktig skuldsättning som är problematisk och för den delen har ett rätt stort investeringsbehov, inte minst vad gäller kapital i den privata sektorn men också vad gäller infrastruktur och annat.

Jag tycker att det är viktigt att man har en balanserad hållning här. Det får alltså inte vara så att de stora kärneuropeiska länderna missköter sin egen finanspolitik. Vi har precis tagit Tyskland ur excessive deficit procedure, men vi har både Italien och Frankrike, och för den delen England, som står utanför euron, som inte uppfyller vad man kan betrakta som långsiktig uthållighet i de offentliga finanserna. Det är naturligtvis mycket problematiskt.

Det är klart att de stora länderna när de agerar på det sättet blir dåliga typfall för de nya medlemsländerna. De länder som sköter sig väl tenderar att vara de skandinaviska länderna. Vi är de som har långsiktigt uthålliga finanser och därtill stora överskott. Det är naturligtvis djupt bekymmersamt att framför allt Italien, Tyskland och Frankrike, som utgör merparten av den europeiska ekonomin, kör runt sina ekonomier med sådan bristande långsiktig uthållighet. Det tycker jag egentligen är det mer centrala.

Jag tycker att det är viktigt att kritiken mot de stora länderna är precis lika tuff som mot de små länderna. Det får inte vara så att vi kör dubbla standarder, att små länder utanför euroområdet behandlas hårdare av kommissionen än de stora länderna. För den europeiska ekonomin är det naturligtvis avsevärt mer problematiskt om Frankrike, Tyskland och Italien inte är långsiktigt uthålliga än om Estland eller Bulgarien inte är det.

När det sedan gäller Frankrike ger Carl B Hamilton en väldigt god beskrivning av de svårigheter vi har framöver. Det gäller de frågor som Carl B Hamilton tar upp, men det gäller även andra. Det gäller den konsoliderade företagsbeskattningen. Det gäller samarbetet på momsområdet. Det gäller regleringar av de finansiella institutionerna, där Frankrike på område efter område hamnar på en annan hållning än den vi har. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Ekonomisk patriotism är naturligtvis någonting som i grunden är främmande för ett svenskt förhållningssätt som ju vilar på öppenhet och frihandel. Det är också väldigt tydligt när det gäller synen på utvidgningen och Turkiet. Ska vi få stabilitet i Mellanöstern, stabilitet i Irak och stabilitet i sydöstra Europa är Turkiet centralt. Man kan naturligtvis ha mycket starka invändningar mot en turkisk regerings hantering av mänskliga rättigheter, inte minst när det gäller kurder. Men i grunden måste det vara positivt att man får en modernisering, att man får en utveckling och har en ambition att så småningom inträda i den europeiska unionen.

Den enda del av Carl B Hamiltons fråga som jag har svårt att relatera till är den sista delen: Hur ska vi lösa detta? Det kommer att bli väldigt problematiskt och rätt betydande slitningar. Det tror jag att vi får räkna med. Det är på mycket få områden vi och Frankrike har starkt gemensamma hållningar. Så har det varit länge och så kommer det nog att förbli under lång tid.

Anf.  12  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Fru ordförande! Jag har en liten följdfråga till det Björn Hamilton var inne på när det gäller Bulgarien och Rumänien. När vårt parti gjorde ett besök nere i EU-parlamentet nyligen och träffade en EU-tjänsteman menade han att det i dag förekommer hot mot EU-tjänstemän när de kontrollerar deras ekonomier och försöker följa upp hur det går med ekonomin och administrationen. Det är oerhört olyckligt.

Min fråga är om det här är någonting som diskuteras i er grupp och vad man i sådana fall kan göra åt det. Det är oerhört viktigt att vi har en rättvis uppföljning av de här ekonomierna.

Anf.  13  CARL B HAMILTON (fp):

Jag tackar finansministern för svaret om Frankrike. Det var ju nedslående. Jag tror faktiskt att man får tänka igenom från svensk sida hur vi ska hantera det här för att inte fastna i en ganging up med britterna. Då kan man egentligen bli ointressant för Frankrike att samtala med. De kan uppfatta oss som en brittisk släpvagn. Det har sina fördelar men det har också betydande kostnader.

Rumänien och Bulgarien tror jag har betydelse för hanteringen av Turkiet, därför att det vi säger beträffande Turkiet är att det är otroligt viktigt att Turkiet efterlever Köpenhamnskriterierna, mänskliga rättigheter, behandlingen av kvinnor etcetera, men även på det ekonomiska och alla andra områden. Jag tror att det är väldigt betydelsefullt för att vi ska ha trovärdighet att vi verkligen tycker att det här är viktigt, att vi inte är soft i fråga om kriterierna utan att vi är stenhårda vad gäller till exempel Bulgarien och Rumänien. Då kan vi med större trovärdighet sedan säga att vi, precis som finansministern var inne på, behandlar alla länder likadant. Just risken för att bli beskylld för att vara soft beträffande Turkiet är någonting som ligger i luften när Österrike, Frankrike och andra länder diskuterar Turkiet, att det finns vissa länder i Europeiska unionen som inte är så noga med turkarna.

Jag tror också att det kan ha ett betydande signalvärde om Sverige går i bräschen för att vara väldigt tydlig gentemot Rumänien och Bulgarien på en lång rad områden just för att vi med större trovärdighet kan yttra oss om hanteringen av Turkiet.

Anf.  14  Finansminister ANDERS BORG (m):

Fru ordförande! Det kan säkerligen förekomma hot mot tjänstemän inom EU. Nu tror jag att det kanske framför allt gäller implementeringen av de olika mer lokala programmen snarare än uppföljningen inom stabilitetspakt och tillväxtpakt. Jag har aldrig hört att det förekommer i de sammanhangen. Och det har aldrig förekommit i diskussionerna heller att det skulle vara ett problem. Men det kan vi naturligtvis följa upp om så skulle vara fallet. Det är viktigt att vi inte får upprepningar av det vi har upplevt med Grekland. Nu har det inte varit fråga om hot utan mer om frågor gränsande till bedrägerier.

Relationen till Frankrike är naturligtvis oerhört viktig. Jag kommer själv att ha möte med våra tjeckiska och franska kolleger i höst för att på ett tidigt stadium inleda samarbetet inför det svenska ordförandeskapet. Det är oerhört viktigt att vi har bra arbetsrelationer med alla länder i unionen. Men det är klart att det ändå finns en viss åsiktsskillnad här.

Jag vill också understryka att det inte är så att Sverige på något sätt är isolerat med britter. Det faktum att vi har gjort utvidgningen gör ju att den grupp där vi, holländare, danskar och finnar ingår, där hela det nordiska och nordeuropeiska perspektivet är tydligt och oftast också inkluderar såväl Tyskland som Österrike, är en rätt stor grupp länder som vill ha ett effektivt väl fungerande Europa som inte ser som sin huvuduppgift att ägna sig åt någon typ av negativ ekonomisk patriotism.

Sedan är det viktigt att vi följer konvergenskriterierna. Jag vill dock i sammanhanget erinra om att vi för en tid sedan hade prövningen av några av våra baltiska grannländer, där man tillämpade inflationskriteriet på ett rätt rigitt sätt som jag nog måste säga i efterhand framstår som olyckligt givet de makroekonomiska obalanser vi i dag ser i de länderna. Det hade varit bättre att de hade fått komma in på ett enkelt sätt än att de tvingades stå kvar i det här väntrummet.

Naturligtvis är svensk hållning till Turkiet inte att låta dem komma med oavsett vad, utan de ska komma med om de gör framsteg när det gäller mänskliga rättigheter, lagstyre, öppenhet i ekonomin, transparens i offentliga finanser etcetera, etcetera. Jag tror att det är viktigt, som Carl B Hamilton framhåller, och att vår trovärdighet bygger på att vi upprätthåller kriterierna i övrigt på ett tydligt sätt.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i punkt 4.

Punkt 5, ett eventuellt antagande av euron vad gäller två andra länder. Här är underlag utsänt.

Anf.  16  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är väl bekant i EU-nämnden att Cypern och Malta anses uppfylla villkoren och att de vill bli medlemmar. Frågan har varit uppe i Europaparlamentet och i Europeiska rådet. De har yttrat sig positivt över detta, vilket även Ekofin tidigare har gjort. Vi kommer att ställa oss bakom beslutet att Cypern och Malta kan införa euro.

Anf.  17  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag har bara en liten fråga. I och med att vi själva inte är med i eurogruppen: Vad har vår synpunkt i det här fallet för egentlig relevans? Betyder den någonting eller inte?

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Det är hela rådet som ska hantera det här. Det kommer finansministern säkert att kommentera alldeles strax.

Anf.  19  JACOB JOHNSON (v):

Jag har en fråga i anknytning till det och i anknytning till det utdelade papperet från det portugisiska ordförandeskapet rent allmänt. Det finns en punkt om eurozon där det står att ordförandeskapet ska försäkra att de nödvändiga procedurerna finns på plats to bring into the euro zone the member states that need the requirements laid out in the treaties.

Är inte Sverige en av de stater som möter de här kriterierna? Hur ska man tolka detta?

Anf.  20  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag börjar med Bodil Ceballos fråga. Prövningen görs av hela Ekofinrådet, där även vi ingår. Man kan mycket väl tänka sig att det blir en kontrovers i något sammanhang, men i grunden är det en prövning som görs av hela rådet. Samtidigt har jag mycket svårt att tro att man för fram länder utan att de väl uppfyller kriterierna.

Jacob Johnson ställde också en fråga. Jag tror att man ska tolka det så att portugiserna tycker att det är viktigt att såväl Malta som Cypern blir medlemmar. Jag tror inte att det här är ett uttryck för att de tänker driva någon expansionistisk linje mot mindre villiga länder.

I grunden kommer Sverige att uppfylla kriterierna i det ögonblick vi har ett politiskt beslut om att vi vill bli medlemmar. I dag uppfyller vi inte kriterierna. Det har konstaterats av både kommissionen och ECB att så är fallet. Men det görs också med ett lite mjukt konstaterande från båda institutionerna eftersom man är väl medveten om att detta i grunden är någonting som handlar om svenska politiska överväganden.

I det ögonblick det finns en majoritet för ett sådant beslut i Sverige kommer man att kunna genomföra de förändringar som behövs, men i dag uppfyller vi alltså inte kriterierna.

Anf.  21  JACOB JOHNSON (v):

Jag har en följdfråga. I villkoren ingår väl inte den politiska viljan – eller gör den det?

Anf.  22  Finansminister ANDERS BORG (m):

Enligt den prövning som görs handlar det om sedelutgivning och annat som vi måste förändra för att klara av det. Men det finns en högst uttalad förståelse från alla regeringar i Europa, tror jag, och för den delen från alla de europeiska institutionerna för att detta är en fråga om ett politiskt beslut. När vi väljer att uppfylla kriterierna har vi också valt att gå in. Det gör vi i det läge då det finns en folklig majoritet för detta.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Under punkt 6 – Offentliga finanser i EMU – förväntas en debatt. Möjligtvis är det mest en informationspunkt. Vill finansministern kommentera detta?

Anf.  24  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag ska fatta mig kort. Jag tror att det här är en viktig diskussionspunkt på Ekofinrådet. Men den kommer att återkomma vid upprepade tillfällen under hösten. Grundproblemet är att vi ser att ett antal länder, inte minst de stora, i goda tider är försiktiga med att göra de konsolideringsåtgärder som man skulle kunna tycka är motiverade.

Det tycks också vara så att ambitionsnivån allmänt i Europa har avtagit under perioden efter det att man har klarat av konvergenskriterierna. Därför vill kommissionen göra olika åtgärder för att förstärka det som man kallar för den preventiva delen av stabilitetspakten. I grunden är de flesta av de åtgärderna någonting som Sverige kan se positivt på, inte minst därför att de i liten utsträckning är ett problem för oss. Sverige lyfts snarast fram som det land som är bäst rustat i detta sammanhang i den rapport som ligger till grund för diskussionen.

Det jag själv tror är viktigt inte minst mot bakgrund av vad vi gjorde i vårpropositionen är diskussionen om den kanske lite enkla användningen av strukturella underskott. De av er som har läst vårpropositionen vet att vi själva har valt att ge en större tyngdpunkt på genomsnittliga faktiska utfall och att även ha en framåtblickande aspekt med den sjuårsindikator som vi använder tre år bakåt och tre år framåt plus innevarande år.

Skälet till det är naturligtvis att Sveriges finansdepartement precis som alla andra finansdepartement har upplevt att det är utomordentligt svårt att göra beräkningar av strukturella underskott. Det hänger ihop med att det är svårt att beräkna potentiell bnp. Det är också svårt att bedöma vad i inkomster och utgifter som är strukturella förändringar. Därför är ett ensidigt betonande av det problematiskt. Jag tror att det också är därför kommissionen lyfter fram att man bör göra en mer utvidgad prövning av uthålligheten.

En fråga som möjligtvis skulle kunna vara kontroversiell i diskussionen är att man tydligare vill involvera de nationella parlamenten i framtagandet av konvergensprogrammen. I svenskt perspektiv ska man dock påpeka att det kommissionen pratar om är det vi redan gör. Det svenska konvergensprogrammet underställs diskussioner i finansutskottet. I andra länder förekommer det att man antar konvergensprogrammen och därefter skickar dem för kännedom till parlamenten.

Jag tycker möjligtvis att man kan se en del argument i subsidiaritetshänseende för att länderna ska sköta det här själva. Men jag tror också att institutionella förändringar som ökar tydligheten i målen för finanspolitiken, som gör det svårare att manipulera målen och som gör det enklare att följa upp och utkräva ansvar är av stort värde. Det är också en av de saker som det trycks på i rapporterna – en ökad tydlighet är av stor vikt.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Om ingen vill kommentera eller ställa frågor om detta tackar vi för informationen i denna punkt.

Vi går inte vidare till punkt 7, för den lär ha utgått. Vi hamnar då på punkt 8 som är en beslutspunkt angående slutsatser om styrelsefinansiering av IASB. Underlag är även här utsänt. Vill finansministern lägga till någonting?

Anf.  26  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det här handlar om arbetet med att ta fram en redovisningsstandard för företag. Det är naturligtvis oerhört viktigt. Rådet har kontinuerliga uppföljningar av det här, och det sker avrapporteringar från kommissionen. Det här är en del av den löpande processen.

Vi kan ställa oss bakom de slutsatser som här dras. Det är ett tydligt svenskt viktigt och prioriterat område. Tydlighet i redovisningsstandarder är en del av ett stabilt finansiellt ramverk.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Frågan har varit uppe i nämnden förut, även om det var för ett år sedan. Då fanns det majoritet.

Anf.  28  JACOB JOHNSON (v):

Jag har en fråga. Det efterfrågas en slutlig finansieringslösning. När man tar fram standarder brukar de som medverkar till det finansiera dem. Vari ligger problemet med att företagen ska finansiera sina redovisningsstandarder?

Anf.  29  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det ligger inget problem i det annat än att vi anser att det är viktigt att det finns en finansiering som gör att man kan driva detta viktiga arbete vidare. Ett antal av de kriser vi har upplevt i Asien, Ryssland och Europa har varit kopplade till att man inte har haft väl fungerande redovisningsstandarder. Därför är den här typen av självreglering och sättande av standard oerhört viktig.

Det förefaller väl naturligt att man både kan ha uppfattningen att företag kan betala detta själva och att man ska säkra att så sker. Jag tror inte att det ligger något kontroversiellt i det.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Punkt 9 handlar om eventuell debatt angående Galileofinansieringsaspekterna. Frågan är välbekant för nämnden; vi behandlade den senast inför Europeiska rådets möte och dessförinnan den 1 juni med Åsa Torstensson. Efter det hade vi dessutom ett skriftligt samråd i själva sakfrågan. Då fanns det en majoritet för regeringens ståndpunkt med avvikande meningar från s och mp av lite olika karaktär. I s-fallet hänvisades till att ställningstagande i sak återkommer i september då frågan också återkommer för beslut.

Jag vill nämna detta mot bakgrund just av att frågan återkommer i september för beslut. Den här gången är det en debatt i frågan. Frågan är känd och underlag är utsänt. Finansministern vill säkert kommentera detta också.

Anf.  31  Finansminister ANDERS BORG (m):

Regeringen tycker naturligtvis att det är bra att vi får en sådan här diskussion. Galileoprojektet är viktigt. Samtidigt är det också viktigt att vi upprätthåller god kostnadskontroll i alla projekt vi driver. Jag antar att detta också kommer att bli en fortsatt diskussion på nästa punkt eftersom det berör budget-Ekofins fortsatta arbete.

Anf.  32  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Till finansministern skulle jag vilja understryka vad som har sagts – att vi från socialdemokratiskt håll den 1 juni inte ville ta ställning förrän i september när vi ser förslaget.

Jag tycker ändå att det är viktigt att frågan kommer upp på Ekofinrådet. Vad jag förstår har Nederländerna stöd av Sverige och flera andra länder som vill diskutera detta ur finansieringssynpunkt. Regeringen säger att det är viktigt att man håller sig under taket och tar detta inom 1 A.

Jag har ändå en fråga till finansministern. Eftersom den privata finansieringen tydligen försvinner från Galileo måste man ta mer inom EU:s budget. Vad är det då som får stå tillbaka inom område 1 A, där det bland annat finns forskning och sådant som vi tycker är viktiga områden?

Det var lite tveksamt förra gången när regeringen sade att man var tveksam till nationell finansiering. Vi avvisar bestämt nationella medel, som vi tidigare har sagt. Jag vill gärna höra finansministerns synpunkter på detta.

Anf.  33  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag vill bara understryka att vi inte har ändrat uppfattning i frågan, utan det är som vi har sagt tidigare.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat.

Anf.  35  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är naturligtvis viktigt att vi har en klar och tydlig ställning när det gäller alla de här budgetfrågorna. Sverige tillhör de budgetrestriktiva länderna. Då är det centralt att vi är tydliga med att alla projekt – även dem vi tycker är bra och viktiga – sköts på ett sätt som är rimligt kostnadsmässigt.

Eftersom vi ännu inte har sett några förslag tänker jag inte gå in i en diskussion om hur man ska hantera detta inom ramen för budgetkategori 1 A. Det är en diskussion som vi återkommer till i samband med att vi ska föra budgetdiskussionen under början av hösten.

Anf.  36  JACOB JOHNSON (v):

Vänsterpartiet avvaktar också med ställningstagande till dess att vi har material i september.

Anf.  37  SONIA KARLSSON (s):

Jag sade detsamma själv; det är inte förrän i september som man behöver ta ställning. Men jag förutsätter ändå att i den diskussion man ska föra är det viktigt att just de här synpunkterna kommer fram tydligt. Då måste det också finnas en synpunkt på vad det här kan tränga undan av andra viktiga områden inom 1 A. Det måste man ha med sig.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Vill finansministern kommentera detta medskick?

Anf.  39  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag kan bara säga att det naturligtvis är en mycket viktig aspekt i arbetet att vi ser till att det är en vettig budgetprioritering som sker. Det får inte bli andra goda och nödvändiga forskningsprojekt som får stryka på foten. Men det återkommer vi till.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för detta, och kan för nämndens del nöja oss med att tacka för informationen i dag. Vi har säkert anledning att återkomma i frågan.

Då är vi klara med punkt 9 och ska som vanligt backa till punkt 2 igen – Godkännande av A-punktslistor. Som kanslichefen sade innan finansministern kom in finns det veritabla buntar med A-punkter. Flera av dem är redan nämnda, däribland passagerarinformationsfrågan. Vill någon yttra sig med anledning av någon A-punkt?

Anf.  41  BODIL CEBALLOS (mp):

Till att börja med vill jag säga att vi över huvud taget inte kunde läsa det här om passageraruppgifter före 8.30 på morgonen. Jag bor på landsbygden, och där finns det inte alltid möjlighet att koppla upp sig och läsa saker. Det går inte ens via telefonen, så jag kunde tyvärr inte se detta. Jag har inga direkta invändningar i vilket fall som helst, men jag ville bara tala om att ingen av oss kunde läsa detta eftersom vi fanns på olika platser.

En av A-punkterna, nr 33, handlar om fiske. Jag antar att mina kolleger när detta har varit uppe vid tidigare tillfällen också har anmält avvikande mening när det gäller fisket. Vi vill ha ett mycket starkare fiskestopp än det som är framförhandlat. Om det går att anmäla avvikande mening här för vår del vill jag gärna göra det. Det gäller punkt 33 i A-punktslistorna.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Det finns flera A-punktslistor. Medan Bodil Ceballos bläddrar i dem och försöker identifiera dessa kan jag säga att vi både från nämnd och kansli beklagar att det var så bråttom med hanteringen av frågan om passagerarlistor.

Jag befann mig dock själv inte så långt härifrån, men tillräckligt långt för att inte heller ha bredband. Därför ringde jag genast till kansliet. Det kan man ju göra, och många kan också tanka ned det hela i mobiler och annat. Det är ett ansvar som ledamöterna måste ta även i sommartid.

Det var så bråttom beroende på att frågan kommer upp innan det är både nämnd- och regeringssammanträde nästa gång. Därför var det viktigt att fatta regeringsbeslut i går, det vill säga före nämnden i dag. Ibland blir det skriftligt samråd, även när vi på eget ansvar är ute och reser. Jag beklagar olägenheten.

Vad gäller A-punkterna i övrigt är vi medvetna om att alla punkter inte är Ekofinrelaterade. Rådet är rådet oavsett vilket som ligger närmast. När utrikesministern fick en fråga om febertermometrar en gång, till exempel, gjorde vi så att vi samrådde skriftligt i frågan. Det kan man naturligtvis gärna göra om man behöver skicka ut extrainformation eller så.

Vi noterar gärna avvikande mening när som helst, bara vi har identifierat vilken punkt det gäller. Och det har kanslichefen nu gjort!

Anf.  43  BODIL CEBALLOS (mp):

Trots att vi bor i Sverige, där täckningen är bra, kommer sms och sådana saker bara om telefonen råkar ligga i rätt läge där jag bor. Annars kommer de kanske 12–14 timmar efteråt, när den har hamnat i rätt läge. Sådana problem är det i mitt fall. Många av de andra är också bortresta. Jag vill bara tala om detta så att ni vet det om det skulle var så här vid något annat tillfälle.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Vi beklagar det, men tänk på att nämnden måste fungera även under juli. Själv var jag bara en timme härifrån, i det numera riksbekanta Stjärnhov. Där kan man ju tycka att man borde kunna jobba politiskt eftersom förre statsministern bor där. Men det är svårt även där. Då får man under eget ansvar hålla lite koll dagarna inför nämndsammanträden. Sådant här händer hela tiden även i juli.

Vill finansministern kommentera fiske- eller passagerarfrågan så får han gärna göra det. Vill kanslichefen göra det? Det behövs uppenbarligen inte. Vi har noterat den avvikande meningen på rätt punkt. Vi godkänner därmed A-punkterna.

Då har vi bara övriga frågor kvar vad gäller den 10 juli och Ekofinmötet. Det kommer ett Ekofinmöte till att hantera alldeles strax. Vill finansministern eller statssekreterare Lindblad säga något mer om just det här Ekofinmötet? Om inte så är vi klara med detta Ekofinmöte. Vi tackar finansministern så mycket för i dag och önskar lycka till.

2 §  Ekofin budget

Statssekreterare Hans Lindblad

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 13 juli 2007

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Då går vi till nästa blå agenda, som avser budget-Ekofinmötet den 13 juli. Sverige representeras där, liksom i nämnden i dag, av statssekreterare Hans Lindblad från Finansdepartementet.

Som ni ser både framför och bakom mig är nu overheadbilder förberedda. Såvitt jag är informerad ska ingen behöva flytta på sig, utan alla ska kunna se bilderna.

Vi vill tacka departementet för alldeles utmärkta underlag. Det är som sagt därför det inte finns några kanslikommentarer till detta. Det förtjänar att påpekas. Eftersom vi brukar påpeka när det brister i underlagen kan vi gott göra det också när de är ovanligt bra.

Det kommer en dragning till. Jag ska också nämna att det inte har varit saksamråd i finansutskottet vare sig nu i veckan eller i maj. (Kanslianmärkning: Finansutskottet hade saksamråd om EU:s budget för 2008 den 22 maj 2007.) Dock har finansutskottet informerats av och till tidigare i processen angående budgetprocessen. Men nu var det nog ett tag sedan sist, så vi hoppas att vi har finansintresserade ledamöter på plats i dag.

Därmed går vi rent formellt in på punkt 2 på den gula agendan – Ekofin budget. Vi går in på den blå agendans punkt 3 som handlar om förberedelse inför förlikningsmötet med Europaparlamentet om EU:s budget 2008. För vår del är det en information. Vill statssekreteraren nämna någonting särskilt om den så kan han göra det. Annars kan vi gå rakt på punkt 4, nämligen förslaget till budget för budgetåret 2008.

Statssekreteraren nickar, så vi tackar för information under punkt 3 och går direkt på punkt 4, nämligen information om och beslut om budgetprocessen så här långt.

Anf.  46  Statssekreterare HANS LINDBLAD:

Jag tänkte diskutera den första läsningen av budgeten för 2008. Ni har fått en del information. Jag tackar för de trevliga orden och er bedömning av kvaliteten på underlagen.

Jag tänker mest uppehålla mig vid det kompromissförslag som ordförandeskapet har presenterat. Till min hjälp har jag Maisoun Jabali och Peter Sandwall med mig från departementet.

Här ser ni på en bild lite kort hur processen ser ut. Det har kommit ett preliminärt förslag från kommissionen. Nu står vi inför Ekofins första läsning i slutet av nästa vecka. Därefter följer det här den normala rytmen; i slutet av oktober tittar parlamentet på det hela och gör sin första läsning. Sedan träffas Ekofin i slutet av november och gör sin andra läsning. Därefter blir det en förlikning i december.

Kommissionens förslag i korthet är att åtagandeanslagen ska öka med 2 procent och betalningsanslagen med hela 5,3 procent.

Här på nästa bild ser ni att Sverige tillsammans med flera andra likasinnade medlemsstater förespråkat en betydligt mer budgetrestriktiv linje. Vi har också fortsatt att påpeka vikten av att ha realistiska prognoser som överensstämmer med genomförandegraden. Varför är då det viktigt? Först och främst vet vi att kommissionen systematiskt överskattar behovet. Det är inte bra på grund av att EU-avgiften till en del baseras just på betalningsprognoserna. Blir det fel i prognoserna blir det alltså fel i EU-avgiften, och det är inte bra.

En annan fråga som Sverige särskilt har drivit i den första läsningen är effektivisering av EU:s administration. På det området gjorde det finska ordförandeskapet betydande insatser, men man nådde inte hela vägen fram eller så långt som man hade kunnat hoppas.

Ett sätt att fortsätta diskussionen – det är också det sätt som Sverige har valt att driva frågan – är att fokusera på de så kallade genomförandemyndigheterna och att inrättandet av dem inte ska få medföra att administrationen ökar. Det här är en linje som Sverige glädjande nog har fått gehör för. Rådet har ställt sig bakom den i en deklaration och nu hoppas vi att vi även ska få med parlamentet.

Diskussionerna i budgetkommittén har i mångt och mycket handlat om vilka områden man vill dra ned på jämfört med kommissionens förslag. Ordförandeskapet har presenterat en kompromiss i budgetkommittén som flertalet medlemsstater har ställt sig bakom. Coreper kunde i går med en betydande majoritet också ställa sig bakom detta kompromissförslag. Ni ser en bild på detta här.

Det förslag som ligger på bordet inför mötet nästa fredag innebär en minskning av kommissionens förslag vad gäller åtagande motsvarande drygt 700 miljoner euro och en nedtagning av betalningsanslagen med drygt 2,1 miljarder euro. Detta skulle innebära att betalningarna som andel av bni uppgår till 0,95 procent.

Detta innebär att åtagandena skulle öka med 1,5 procent i förhållande till 2007 medan betalningarna skulle öka med 3,4 procent jämfört med 2007, vilket är betydligt lägre – 2 procentenheter lägre – än kommissionens ursprungliga förslag.

Vår samlade bedömning är att det här är en bra kompromiss. Vi hade naturligtvis gärna sett att man hade kommit ännu längre med besparingarna, men som kompromiss tycker vi att detta är acceptabelt.

När det gäller kompromissförslaget och vad det får för betydelse för den svenska EU-avgiften – det kanske är av intresse – skulle kompromissen innebära en EU-avgift som är ungefär 1,8 miljarder kronor lägre än vi hade i vårpropositionen.

Nu ska jag genast ställa förväntningarna rätt här och säga att detta gäller om parlamentet skulle acceptera rådets kompromissförslag. Det kanske inte är det som är det mest sannolika, utan parlamentet kommer naturligtvis att vilja öka på det här. Man kommer väl att hamna någonstans däremellan i december. Men det betyder med all sannolikhet i alla fall en avsevärt lägre EU-avgift än vad vi räknade med i vårpropositionen.

Slutsatsen är att vi tycker att kommissionens förslag är en bra utgångspunkt. Galileo tas inom ram, som vi har hört tidigare. Vi har fått gehör för en mer restriktiv budget och vi har fått gehör för att administrationen inte ska öka. Vi ser också att EU-avgiften skulle kunna minska märkbart med den kompromiss som ligger vid bordet. Det är det här som jag skulle vilja förhandla hem nästa vecka.

Anf.  47  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Tack, Hans Lindblad, för informationen! Som jag har sagt några gånger tidigare tycker jag att det är bra att regeringen fortsätter den budgetrestriktiva linjen och att vi har så pass många länder som vi kan diskutera med och som håller med oss. Jag tycker också att kompromissförslaget är bättre än kommissionens förslag även om man kunde ha gått något längre, som statssekreteraren sade. Men som kompromiss är det bra.

Jag har några saker som jag vill understryka. Hans Lindblad hörde när vi diskuterade Galileo under finansministerns punkt. Jag vill ändå återupprepa lite av detta. Statssekreteraren sade att det tas inom ram. Det är fortfarande så att risken är att det kostar mer än det var tänkt tidigare, när man ville ha en delad finansiering mellan privat och offentligt, som man säger. Om den privata finansieringen försvinner är det mer av Galileo som tas inom ramen. Det är bra om man tittar på det så att exempelvis forskning och sådant inte får mindre pengar. Jag vill bara understryka att vi fortfarande har samma kritiska synpunkt i budgetförslaget som vid den tidigare punkten.

Jag tycker att det är positivt att kompromissförslaget innebär att man drar ned till viss del på resurser inom jordbrukspolitiken. Jag har en fråga, och jag är helt på det klara med att den inte hör just till 2008 års budget. Jag vill ändå höra hur statssekreteraren och regeringen avser att driva frågan om jordbrukspolitiken inför översynen. Det är viktigt att man redan nu börjar diskutera och får med sig likasinnade länder för att kunna komma fram till en bra kompromiss när den frågan kommer upp.

Det är positivt att det är besparingar där nu, men jag undrar om statssekreteraren ändå tar med sig synpunkterna att det redan nu är dags att försöka få en diskussion med likasinnade länder om hur man ska gå vidare med att minska utgifterna på jordbrukspolitikens område.

Anf.  48  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag har en ren kunskapsfråga som jag skulle behöva höra något om. Vår EU-avgift blir lägre. Men hur är det med det vi får tillbaka? Hur ser nettot ut med den nya avgiften? Får vi ett mindre netto, eller hur blir det?

Anf.  49  JACOB JOHNSON (v):

Ordföranden har sagt tidigare att frågan inte har varit uppe i finansutskottet. Men enligt det protokoll från den 5 juni som jag har framför mig har det varit saksamråd med Cecilia Malmström där. Det är möjligt att det är fel rubrik i finansutskottet.

Vid det mötet, den 5 juni, framförde i alla fall Vänsterpartiets representant i finansutskottet vissa synpunkter som har blivit protokollförda som avvikande meningar. Jag tänkte återupprepa dem här.

Vi tycker att regeringen bör beakta även att verka för en öppen och generös gemensam flykting- och invandringspolitik och att bidragen till EU:s gemensamma insatsstyrkor bör minska i stället för att öka. Det är de två medskicken vi hade från finansutskottet som jag för vidare här.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Då börjar vi med att ta reda på om detta gäller budgeten för 2008 eller långtidsbudgeten. Här kommer Margareta Hjorth med besked. När Jacob Johnson nämnde statsrådet Malmström anade jag att det var just långtidsbudgeten och översynen av den det handlade om. Så var det också. Det var ju tur att vi har finansutskottstjänstemän på plats här! Det gällde alltså inte behandlingen av nästa års budget. Jacob Johnson kan fundera på om han vill ha en avvikande mening i alla fall, men saksamrådet den 5 juni gällde alltså inte den här frågan.

Låt oss ändå hålla isär detta, och nu handlar det om frågan om budget för 2008.

Anf.  51  Statssekreterare HANS LINDBLAD:

I det underlag som har skickats ut står vad gäller Galileo att det blir ökade kostnader. Ordförandeskapets kompromiss innebär att för att rymma detta inom en ram, inom 1 A, har man skapat sig en större marginal genom att göra en mindre nedskärning rakt över hela linjen.

Precis som finansministern sade får man när det sedan fattas beslut om det mer handfasta värdera det vartefter. Men i budgeten för 2008 ligger detta i alla fall som ett initialt förslag.

Vi har naturligtvis börjat titta på jordbrukspolitiken, och det här kommer vi naturligtvis att driva inför budgetöversynen.

Anf.  52  Departementsrådet PETER SANDWALL:

Jag är chef för EU-budgetenheten på Finansdepartementet.

Här är vi återigen inne på den stora budgetöversynen och hur vi från svensk sida ska hantera jordbrukspolitiken i den, så det är lite annorlunda än årsbudgeten för 2008. Men allmänt sett kan man säga att diskussionerna om översynen av jordbrukspolitiken har startat. De ligger lite längre fram på just det området än på något annat område genom att det finns en så kallad hälsokontroll när det gäller jordbrukspolitiken som kommer lite före själva budgetöversynen. Här har vi från svensk sida tagit fram ett så kallat icke-papper som vi har spritt. Och vi har börjat verka för reformer inom jordbrukspolitiken, så den diskussionen är på väg.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Jag har alltid undrat hur man gör när man sprider ett icke-papper.

Anf.  54  Statssekreterare HANS LINDBLAD:

När det gäller EU-avgiften netto är vi inte färdiga med hur återflödet kommer att påverkas, men själva utgiften kommer att minska. Det är i alla fall ett steg i rätt riktning. Men jag kan inte i dag svara på hur återflödet kommer att påverkas, så jag ber att få återkomma.

Anf.  55  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Fru ordförande! Vi har i vår grupp diskuterat en fråga som det hörs lite grann om i debatten. Det är millenniemålen och fattigdomsbekämpningen och att de rika länderna inte uppfyller sina åtaganden som har lyfts fram, och om de gör det räcker det inte för att uppnå målen. Min fråga är: Diskuteras det här i EU:s budgetprocess?

Det finns flera organisationer, bland annat kristna organisationer, som menar att EU i förhandlingarna med Afrika ställer orimliga krav vad gäller handelsavtalen i samband med diskussioner om bistånd, och att man hotar om marknadstillträde och använder det som påtryckningsmedel. Vi tycker att man bör gynna en rättvis och hållbar utveckling i handelsavtalen.

Finns det när det gäller biståndsarbetet och fattigdomsbekämpningen någon som har någon kunskap om hur diskussionerna går om biståndsmedlen?

Anf.  56  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag har en fråga om bevarande och förvaltning av naturresurser. Det är en väldigt stor post i och med att också jordbruket ligger där, som ju inte är det som jag i första hand tänker på när det gäller bevarande och förvaltning av naturresurser. Ökningen av betalningarna är väldigt liten. I den faktapromemoria som vi har fått står det att det bland annat är minskningar i direktstöden till jordbruket, men det står också någonting om landsbygdsutvecklingen.

Vet ni något om hur minskningarna fördelas? Jag utgår från att det i det här fallet blir minskningar jämfört med tidigare. Är det bara jordbruket som man tar pengar ifrån eller gör man det också från landsbygdsutvecklingen? Lifeprogrammet skulle tydligen få mer.

Anf.  57  SONIA KARLSSON (s):

Jag vill tacka för den information som vi har fått om översynen trots att den inte hör till 2008 års budget. Jag vill bara skicka med ungefär det som står angående EU-budgeten under punkt 2.2, som jag tycker är bra, att Sverige ingår i en grupp av likasinnade medlemsstater som tillsammans förespråkar en budgetrestriktiv linje. Jag hoppas att det gäller särskilt på jordbruksområdet.

Anf.  58  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det är viktigt att också vi i EU-nämnden får kännedom och vetskap om icke-papperet. Jag kan inte minnas att jag har sett det, men det vore bra om vi fick se det.

Jag vill också ställa en fråga. Miljöfrågor och klimatförändringar diskuteras väldigt mycket, och jag antar att den här budgeten också kommer att präglas av den typen av innovationer. Det är glädjande att man lägger mer på forskning. Det är viktigt att man också tar med den typen av diskussioner inför budgeten och inför utvärderingar, halvtidsöversyner och annat.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Vad gäller icke-papperet gäller naturligtvis samma sak som för icke-icke-papper, att vi gärna tittar på dem. Det lär vara Jordbruksdepartementet som sitter på detta om jag är rätt underrättad. Vi kan väl skicka med till Regeringskansliet i allmänhet att så fort ett icke-papper finns upprättat vill vi gärna ta del av det.

Anf.  60  Statssekreterare HANS LINDBLAD:

Jag kan inte de här frågorna så bra i detalj, så Maisoun Jabali kommer att hjälpa mig att svara på dem.

Vad gäller millenniemålet är det en fråga som främst hanteras av Utrikesdepartementet.

Anf.  61  Departementssekreterare MAISOUN JABALI:

Jag är på EU-budgetenheten på Finansdepartementet.

Precis som Hans nämnde är det främst våra kolleger på UD som sysslar med frågan om fattigdomsbekämpning och millenniemålen. Det som vi i årsbudgetsammanhang arbetar med är att se till att det finns tillräckligt med anslag inom den utgiftsrubrik som handlar om EU som global partner för att man ska kunna genomföra rådets åtaganden inom detta område. Vi går däremot inte in på diskussioner om verksamhetens natur och om hur vi ska uppnå målen, utan vi ser till att det finns medel som motsvarar förväntningarna.

Landsbygdsutvecklingen är tillsammans med jordbruksutgifterna och miljöprogrammet Life plus en del av utgiftsrubrik 2. De neddragningar som har gjorts under rubrik 2 gäller direktstöden och interventionsstöden. Det är faktiskt enbart interventionsstöden. Eftersom det är ett marknadsläge som är väldigt positivt för många av jordbruksprodukterna har det funnits mindre behov av stöd från den gemensamma EU-budgeten. Även i 2008 års budget är det miljöfrågorna som fått ökade anslag. I förhållande till 2007 innebär det en ökning med 11 procent. Det har inte heller skett någon neddragning i det kompromissförslag som presenterats.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Vi ska nu fatta beslut om punkt 4. Egentligen buntar vi ihop punkterna 3 och 4.

Vi tackar för informationen.

Jag ställer rådets förslag under proposition och finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi kan nu anse A-punktslistan för det närmaste Ekofinmötet behandlad.

Då statssekreteraren inte har något som han vill lägga till under punkten övriga frågor, tackar vi statssekreteraren så mycket för i dag och önskar lycka till på rådsmötet.

Innehållsförteckning

1 §  Ekofin 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister ANDERS BORG (m) 1

Anf.  3  JACOB JOHNSON (v) 2

Anf.  4  Finansminister ANDERS BORG (m) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Finansminister ANDERS BORG (m) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  8  Finansminister ANDERS BORG (m) 3

Anf.  9  BJÖRN HAMILTON (m) 4

Anf.  10  CARL B HAMILTON (fp) 4

Anf.  11  Finansminister ANDERS BORG (m) 5

Anf.  12  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 6

Anf.  13  CARL B HAMILTON (fp) 6

Anf.  14  Finansminister ANDERS BORG (m) 7

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  16  Finansminister ANDERS BORG (m) 7

Anf.  17  BODIL CEBALLOS (mp) 8

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  19  JACOB JOHNSON (v) 8

Anf.  20  Finansminister ANDERS BORG (m) 8

Anf.  21  JACOB JOHNSON (v) 8

Anf.  22  Finansminister ANDERS BORG (m) 8

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  24  Finansminister ANDERS BORG (m) 9

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  26  Finansminister ANDERS BORG (m) 10

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  28  JACOB JOHNSON (v) 10

Anf.  29  Finansminister ANDERS BORG (m) 10

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  31  Finansminister ANDERS BORG (m) 11

Anf.  32  SONIA KARLSSON (s) 11

Anf.  33  BODIL CEBALLOS (mp) 11

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  35  Finansminister ANDERS BORG (m) 11

Anf.  36  JACOB JOHNSON (v) 12

Anf.  37  SONIA KARLSSON (s) 12

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  39  Finansminister ANDERS BORG (m) 12

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  41  BODIL CEBALLOS (mp) 12

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  43  BODIL CEBALLOS (mp) 13

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 13

2 §  Ekofin budget 14

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  46  Statssekreterare HANS LINDBLAD 14

Anf.  47  SONIA KARLSSON (s) 16

Anf.  48  CHRISTINA AXELSSON (s) 16

Anf.  49  JACOB JOHNSON (v) 16

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  51  Statssekreterare HANS LINDBLAD 17

Anf.  52  Departementsrådet PETER SANDWALL 17

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  54  Statssekreterare HANS LINDBLAD 17

Anf.  55  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 17

Anf.  56  BODIL CEBALLOS (mp) 18

Anf.  57  SONIA KARLSSON (s) 18

Anf.  58  CHRISTINA AXELSSON (s) 18

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  60  Statssekreterare HANS LINDBLAD 18

Anf.  61  Departementssekreterare MAISOUN JABALI 19

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 19