1 § Jordbruk och fiske

Statssekreterare Rolf Eriksson

Återrapport från ministerrådsmöte den 13 juli 2009

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 7 september 2009

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar sammanträdet öppnat och vill börja med att anmäla ett antal skriftliga samråd.

Veckans A-punktslista är ute på samråd till kl. 14.00 i eftermiddag. Dessförinnan hade vi samråd om trolig A-punktslista vecka 30. Det avslutade vi den 27 juli med stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi hade samråd den 27 juli i ett särskilt ärende, SWIFT, med stöd för regeringens ståndpunkt men avvikande mening från s, v och mp.

Vi hade samråd om sanktioner mot Nordkorea och det avslutade vi den 4 augusti med stöd för regeringens ståndpunkt.

Den 7 augusti hade vi samråd om utvidgade resurser för EU i Kosovo med stöd för regeringens ståndpunkt.

Den 12 augusti angående Burma med stöd för regeringens ståndpunkt men med gemensam avvikande mening från s och mp.

Jag vill också anmäla att jag på nämndens uppdrag, som brukligt är när nämnden inte är samlad, justerat protokoll och stenografiska uppteckningar. Dessa finns tillgängliga på kansliet.

Jag vill också anmäla att vi har fått återrapporter från de informella ministermöten som har ägt rum sedan vi tog över ordförandeskapet. Dessa rapporter har vi fått per mejl. Per mejl har vi även fått underlag och herdabrev inför informellt Ekofin och Gymnich så att vi har kunnat titta på dem om vi så önskat. De kräver ju inte samråd.

Då övergår vi till dagens samråd om jordbruks- och fiskefrågor.

Jordbruksministern har personligen framfört till mig att han var förhindrad och därför hälsar vi statssekreterare Rolf Eriksson välkommen i dag.

Vi börjar med återrapporten från rådsmötet den 13 juli, som nämnden samrådde om dagarna innan. Den rapporten är utsänd.

Anf. 2 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det var första mötet för oss under ordförandeskapet. Ni har fått en rapportering, och jag finns tillgänglig för frågor om ni har några sådana kring den här rapporteringen.

Anf. 3 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag har en fråga angående uppmaningen att respektive land ska låta sina konkurrensverk analysera prisutvecklingen i livsmedelskedjan. Min fråga är om Sverige har gjort detta och vad Sverige gör som ordförandeland i fråga om prisutvecklingen i livsmedelskedjan.

Anf. 4 CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag har en fråga angående interventionsperioder för smör och skummjölkspulver, punkt 4 i rapporten. Där står att en stor majoritet av medlemsstaterna uttalade sitt stöd för kommissionens förslag. Enbart två medlemsstater uttalade tveksamhet till förslaget.

Jag vill veta vilka två medlemsstater det var.

Över huvud taget pratas det i rapporten om en annan medlemsstat och så vidare. Det vore trevligt om vi kunde få veta vilka medlemsstater som tycker vad. Det brukar vi anmärka på när vi får den här typen av rapporter. Det går faktiskt att hemligstämpla dem.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Så är det. Det är därför vi har slutna, muntliga överläggningar också.

Anf. 6 Statssekreterare ROLF ERIKSSON :

När det gäller konkurrenssituationen är det så välordnat att i Sverige har Konkurrensverket redan ett övergripande uppdrag att bidra till att följa konkurrensen i alla sektorer och återkomma med förslag till åtgärder om det finns problem med konkurrensen i någon sektor. Konkurrensverket faller ju inte inom Jordbruksdepartementets område, men jag vill i alla fall ge informationen att det är på det sättet. De har alltså möjligheter att ingripa om det till exempel förekommer missbruk i en dominerande sektor inom den svenska livsmedelskedjan.

Vad gäller rapporteringen uppfattade jag att ledamoten ville veta vilka två länder som uttalade tveksamheter. Det var UK och Danmark.

Anf. 7 ORDFÖRANDEN:

Och hur är det med konkurrensen i livsmedelskedjan?

Anf. 8 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det var den första frågan.

Anf. 9 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Vi fick bara delvis svar. Alltså den andra frågan jag hade var: Vad gör Sverige som ordförandeland när det gäller det som handlar om prisutvecklingen i livsmedelskedjan?

Anf. 10 BÖRJE VESTLUND (s):

Jag fastnade också för den frågan. Det är klart att man kan läsa innantill vad som står i konkurrenslagen. Det går alldeles utmärkt. Men frågan handlade om att kommissionen ville anmana länderna att uppmana sina respektive konkurrensmyndigheter, och då återstår frågan: Vad har Sveriges regering gjort i det sammanhanget? Man kan inte bara mer eller mindre hänvisa till portalparagrafen i konkurrenslagen. Det är precis det som står i konkurrenslagen.

Anf. 11 ERIK A ERIKSSON (c):

Fru ordförande! Jag tycker också att den här diskussionen är intressant. Konkurrensverket har de facto tagit tag i det största mejeriföretaget. En av de största livsmedelskedjorna som finns är under utredning. Det kanske inte statssekreteraren vill säga riktigt.

Jag tycker att det är viktigt att vi följer upp och funderar över vad det kan ge för resultat. Det har verkligen bäring på situationen för producenterna, men även för livsmedelsarbetarna på sikt. Jag tycker att det är viktigt att föra fram att det ändå sker. Sedan kan vi säkert bli tuffare och hjälpa andra länder att bli det också.

Anf. 12 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Jag ber om ursäkt för att jag glömde den andra frågan, vad vi gör som ordförandeland.

Som ordförandeland har vi att föra denna fråga framåt. När vi återkommer till frågan lite senare kommer jag att redogöra för att vi på måndag tillsammans med frågan om situationen på mejerimarknaden kommer att ha en återrapportering från den högnivågrupp som har arbetat under ett och ett halvt år bland annat med konkurrensfrågorna i livsmedelssektorn. I den rapporten – om jag nu, fru ordförande, går händelserna lite i förväg med vad som kommer lite senare på dagordningen – finns det till exempel en punkt som säger att kommissionens generaldirektorat för konkurrensfrågor kommer att titta närmare på de här konkurrensaspekterna.

I den svenska strukturen är det så att myndigheterna har ett ansvar för att följa dessa frågor. Det är inte så att vi behöver rycka ut varje gång någonting behöver göras. Så gör vi inte på något område, utan myndigheterna har hela tiden ett ansvar att följa respektive sektor. Konkurrensverket har sitt område, och om vi tittar på våra myndigheter ser vi att de följer sina frågor. Det är inget konstigt att hänvisa till i Sverige existerande myndigheter. Vi har den ordningen till skillnad från andra länder att myndigheterna har att bedriva ett arbete inom de instruktioner och de regleringsbrev de får.

Anf. 13 ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporten till handlingarna och går vidare till information och samråd inför det kommande rådsmötet.

Då ska jag först anmäla att Eskil Erlandsson var i miljö- och jordbruksutskottet och informerade i måndags, den 31 augusti, och att det har tillkommit ett antal övriga frågor.

Om jag är korrekt informerad har det tillkommit flera punkter. Vi har ett blått papper som slutar med punkt 7, Situationen på fodermarknaden. Om jag har fattat det här rätt ska det sedan komma punkt 8, WTO, punkt 9, CAP – på begäran av Tyskland, punkt 10, Spannmål, punkt 11, Mjölkkvoter – på begäran av Polen, punkt 12, Bränder i vissa regioner i Grekland och punkt 13, Griskött från Frankrike.

Är det någorlunda korrekt uppfattat? Fattas det någon punkt?

Anf. 14 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Var djurtransporter med?

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Den första övriga frågan var punkt 6, Transport av levande djur – satellitövervakning och databas, på begäran av Nederländerna, och den andra punkt 7, Situationen på fodermarknaden – information. De fanns redan. Sedan tillkom de jag räknade upp.

Är det något ytterligare som har tillkommit?

Anf. 16 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Ordföranden har fått med alla.

Anf. 17 ORDFÖRANDEN:

Då vet ni det, framför allt specialisterna, så att ni kan förbereda eventuella frågor tills vi kommer dit, men det gör vi sist.

Först konstaterar vi att A-punktslistan ligger utanför det här samrådet men att det finns fyra Erlandssonska punkter som ni kan ställa frågor på om ni vill. Några frågor? Nej.

Vi går då till punkt 3, Meddelande från kommissionen till rådet om situationen på marknaden för mejeriprodukter 2009. Detta ska bli en föredragning samt diskussion. Det är för vår del en punkt som gäller upplägg inför fortsatta förhandlingar eftersom den har ett större materiellt innehåll och det rör på sig.

Anf. 18 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Ordförande! Den här punkten har sitt ursprung i det som händer på den europeiska mejerimarknaden, framför allt med mjölkpriserna till mjölkproducenter. Som ledamöterna väl känner till har det varit fluktuationer på denna marknad liksom på andra råvarumarknader under de senare åren, och det senaste året har marknaden utvecklats så att priserna har sjunkit kraftigt.

Detta är en mycket stor fråga, en stor diskussion i många europeiska länder. Man ser med oro på vad som händer. Det ledde till att frågan diskuterades på stats- och regeringschefernas möte i samband med midsommar då Europeiska rådet uttalade att man uppmanade kommissionen att inom två månader presentera en rapport med en marknadsanalys och också med möjliga alternativ till vad som kan göras i den uppkomna situationen. Man lade även till att det är viktigt att de förslag som läggs fram är i linje med beslutet i hälsokontrollen som antogs för ett knappt år sedan.

Kommissionens meddelande kom i somras, den 22 juli, och är en utgångspunkt för det som ska diskuteras på måndag. Själva punkten handlar om att kommissionen inför jordbruksministrarna ska presentera sin rapport.

I det här materialet finns ett antal exempel på hur marknaden har utvecklats. Till exempel nämns en prisnedgång på smör med 39 procent sedan år 2007. Avräkningspriset till EU:s mjölkbönder har under samma period minskat med 31 procent. Samtidigt är det anmärkningsvärt att konsumentpriserna på mejeriprodukter har minskat med endast 2 procent.

Det finns bland de olika handlingsalternativ som kommissionen presenterar inte så mycket nytt. Man redogör för vad som redan finns. Det är befintliga marknadsinstrument som till stor del är kommissionens verktyg. Man avfärdar den möjlighet som har diskuterats att ha kvar de europeiska mjölkkvoterna. Ni vet att man i hälsokontrollen beslutade att de ska fasas ut i en så kallad mjuklandning fram till 2015. Från ett flertal länder och debattörer har det kastats fram som en möjlighet att man ska stoppa utfasningen eller skjuta den framåt i tiden, men det säger kommissionen nej till.

Några av de saker som diskuteras i rapporten kan det vara värt att nämna även om de inte hör till rådets kompetens utan kommissionens. Kommissionen ger medlemsstaterna möjlighet att tidigarelägga utbetalningen av direktstöden till den 16 oktober i stället för den 1 december, vilket ger en likviditetslättnad för mjölkproducenterna. För det andra ger man möjlighet att utvidga EU:s ramverk för statligt krisstöd till att omfatta även jordbruksföretag, vilket det tidigare inte har gjort. Genom den här förändringen blir det möjligt för medlemsstaterna att betala ut betydligt högre belopp i statligt stöd till jordbruksföretag om man så skulle önska.

En annan idé som man lyfter fram är möjligheten att ta ut straffavgifter av de enskilda producenter som överskrider sin mjölkkvot. Det finns straffsystem för medlemsländer som överskrider sin kvot, men här inför man det på individuell nivå. Idén är att man sedan skulle använda pengarna till att exempelvis stödja dem som frivilligt upphör med mjölkproduktion. Man redogör också för det som vi redan har diskuterat här, om de konkurrensvårdande myndigheternas arbete och om att man kommer att arbeta vidare för det här inom GD Konkurrens. Man går också in på det konkreta förslag som redan har behandlats en gång här och som vi återkommer till i oktoberrådet, nämligen att man förlänger interventionsperioden år 2009 och 2010.

Vi har som ordförandeland formulerat tre frågor till medlemsländerna för att i någon mån strukturera diskussionen. I den första frågan undrar vi om medlemsländerna delar kommissionens analys av marknadsläget och de slutsatser som kommissionen har dragit. Den andra frågan gäller hur de ser på de åtgärder som eventuellt kan vidtas. I den tredje frågan knyter vi an till de rekommendationer som har kommit från högnivågruppen om livsmedelssektorns konkurrenskraft. De här frågorna diskuteras ju samtidigt med syftet att få leveranskedjan i mjölksektorn att fungera effektivt.

Detta är bakgrunden till och inriktningen på diskussionen under måndagen. Det är som sagt en presentation av kommissionen, och det kommer säkert att bli ganska många inlägg, men det är inte tänkt att det ska vara någon beslutspunkt.

Anf. 19 ORDFÖRANDEN:

Innan jag ger ordet till viceordföranden vill jag be statssekreteraren att utveckla den svenska ingången till den här diskussionen. Ståndpunkten har framförts också i skrift, men det är bra att den kommer fram här också.

Anf. 20 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Sverige är som ordförandeland angeläget om att sköta denna fråga så att alla medlemsländer har möjlighet att föra fram sina synpunkter om hur situationen bör hanteras. För Sverige är det mycket viktigt att de beslut som togs vid hälsokontrollen för bara knappt ett år sedan ligger fast, det vill säga att vi inte rör beslutet om mjölkkvoternas utfasning utan att vi genom upptrappning ser till att de så småningom försvinner till 2015. Den trappan ligger kvar. Där delar vi kommissionens uppfattning. Mariann Fischer Boel har ju flera gånger sagt att hon inte kommer att lägga fram något förslag om att detta ska ändras, och om inte kommissionen lägger fram något förslag bör det heller inte ske någon förändring.

Regeringens principiella inställning är att de ordinarie marknadsinstrumenten, till exempel offentlig lagring och subventionerad export, ska avskaffas till 2013. Denna principiella inställning kommer vi att framföra i de diskussioner som kommer att föras om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken inför nästa budgetperiod. Den diskussionen har redan tagit fart på ett övergripande plan under det franska ordförandeskapet, men vi räknar med att den kommer att komma i gång med riktig kraft under 2010 och 2011. Det är viktigt att vi i den nuvarande krissituationen, nu under hösten och så länge krisen pågår, inte fattar några beslut som försvårar den långsiktiga inriktningen, som bör vara att bygga upp en konkurrenskraftig mejerisektor i Europa.

Anf. 21 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Detta är en besvärlig sektor. I Sverige är vi överens om att vi ska förändra EU:s jordbruksstöd, men så blir det kris och allt ställs på huvudet. Man börjar lagra, panikbetala och så vidare. Detta är ett jättebekymmer.

Vi anmälde avvikande mening när detta var uppe till beslut, och vi står fast vid den. Men jag skulle vilja ha reda på hur situationen ser ut. Det finns flera länder som vill dra ned på detta. Vilka länder är mest aktiva för detta och vilka är mest aktiva motståndare till förändringar?

Anf. 22 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det finns ett brev som har skrivits av åtta medlemsländer som är ”the hard-liners” och vill ha mer regleringar och skjuta på beslutet. I kärnan där finns Tyskland och Frankrike, vilket gör att det finns en viss kraft bakom den ståndpunkten.

På den andra sidan finns vi i den grupp som brukar finnas: UK, Danmark och Nederländerna. Så ser spelplanen ut även den här gången.

Anf. 23 PER BOLUND (mp):

Tack för föredragningen. Jag upplever förslaget till svensk ståndpunkt som försiktigt i överkant även med respekt för att Sverige är ordförandeland. Som statssekreteraren säger har Sverige haft en tydlig ståndpunkt under lång tid i den här frågan, och det känns konstigt att man ska tona ned den så kraftigt nu bara för att man är ordförandeland. Jag tycker att man ska stå kvar vid de ståndpunkter som man har haft.

Kontentan är att om man vill ha en marknadsanpassad jordbrukssektor räcker det inte med svepande anmärkningar i talarstolen här i riksdagen eller i EU-nämnden, utan det måste följas upp i alla de aktuella beslut som kommer upp i EU. Det här är verkligen ett sådant exempel. Jag tycker att den svenska ståndpunkten borde vara att man ska vara betydligt mer återhållsam och restriktiv när det gäller möjligheten att alls ge stöd. Man ska också vara mycket tydlig med att ska man ge stöd måste det stödet medverka till att reformera mjölkmarknaden på ett sätt som leder framåt i stället för att konservera marknaden, som de förslag som nu kommer faktiskt gör. Jag tycker att Sverige borde vara tydligare i detta. Därför vidhåller jag min avvikande mening.

Anf. 24 ORDFÖRANDEN:

Den är noterad.

Anf. 25 BÖRJE VESTLUND (s):

Återigen måste jag fråga om konkurrenssituationen. Jag kan ha förståelse för att man vill ha en förhandlande ståndpunkt och begär fullt mandat av EU-nämnden när man är ordförandeland. Men jag tycker att man ändå kunde ha kostat på sig att säga att man är bekymrad över konkurrenssituationen. Producentpriserna har sjunkit med 39 procent och konsumentpriserna har sjunkit med bara 2 procent, men i den svenska ståndpunkten uttrycker man inte ens att man är bekymrad över situationen. Sedan förstår jag att man inte kan lösa det här. Tack och lov behöver vi inte sitta här och strida om huruvida vi ska förlänga interventionsperioden eller inte. Det är ju en känd svensk ståndpunkt att vi vill bli av med jordbruksstödet så fort som möjligt. Det är vi helt överens om i denna församling.

Problemet är att det i framtiden skulle finnas problem med konkurrenssituationen även om man skulle ha en renodlad marknadsanpassning. Jag tycker att det är beklagligt att regeringen inte har uttryckt att man är bekymrad över den situation som råder på den europeiska mejerimarknaden, och då inte minst på den svenska. Men den svenska situationen kan vi kanske återkomma till i en kammardebatt.

Anf. 26 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det är viktigt att komma ihåg att de åtgärder som nu vidtas är tillfälliga. Vår utgångspunkt är att det inte blir några förändringar av hälsokontrollen. Det är också kommissionens utgångspunkt. De marknadsinstrument som nu används är de marknadsinstrument som kommissionen har till sitt förfogande.

Vår ståndpunkt är oförändrad, och jag upplever att det finns konsensus om den. Sedan uppfattar jag att oppositionen vill att vi använder ordförandeskapet på ett lite annat sätt. Vi ser det som att ordförandeskapet går ut på att föra frågan framåt, inte att positionera oss i ett hörn.

Våra ståndpunkter är välkända. Hade ni lyssnat på Eskil Erlandssons framträdanden i Europaparlamentet i måndags, tisdags och onsdags den här veckan och på mitt eget framträdande i den ekonomiska och sociala kommittén skulle ni ha hört att vi var mycket tydliga. Det mottogs inte alltid med positiva reaktioner från de andra. Den svenska ståndpunkten är mycket tydlig i dessa frågor.

Att vi i den svenska ståndpunkten välkomnar kommissionens genomlysning av konkurrenssituationen beror på att vi ser problem på marknaden. Det ni efterlyser finns alltså redan i den svenska ståndpunkten. Vi ser problem, och det är därför som vi välkomnar att man tittar på detta.

Många handelsföretag är i dag inte nationella, utan detta är ett EU-problem. Här måste man titta på EU-nivå.

Som ledamoten Eriksson var inne på tidigare har de konkurrensvårdande myndigheterna i Sverige också tittat på ett specifikt mejeriföretag. Man kan ju fördjupa sig i den frågan om man vill se vad Konkurrensverket har kommit fram till.

Anf. 27 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det är väl positivt att statssekreteraren säger att åtgärderna är tillfälliga. Men man vet aldrig hur det ser ut i framtiden.

Jag har två frågor. Den ena gäller krisstödet till jordbruksföretagen. Har storleken på företaget någon betydelse i detta sammanhang? Det kan vara ganska avgörande med tanke på hur det ser ut i Europa.

Den andra handlar om den subventionerade exporten som ska avskaffas till 2013. Det är vi väl överens om, men hur ser det ut med övriga medlemsländer? Finns det en bred majoritet i denna fråga?

Anf. 28 ORDFÖRANDEN:

Menar du exportbidragen?

Anf. 29 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Ja. Det är viktigt att det finns en bred majoritet i den frågan, inte minst med tanke på vad som kommer längre ned på dagordningen i dag, nämligen WTO.

Anf. 30 SOFIA ARKELSTEN (m):

Jag läser i rapporten under kap. 10.1 om marknadsinsyn. Där står det en del om prisfrågan och om hur man ska se på marknaden. Där pratar man om Eurostatmekanismer. Jag vill bara påminna statssekreteraren om att det har blivit en del intressanta effekter av vad Eurostat har valt att låta ingå i den europeiska matkorgen. Till exempel har flaskvatten haft stor viktning, och där har priserna varit väldigt annorlunda i Frankrike jämfört med Sverige. Baguette har räknats som en stapelvara. Dagspriset på gurka störde hela SCB:s serie. Det finns alltså en hel del kvalitetsfrågor som jag vill påminna om. Om man går vidare med Eurostat kan man kanske adressera dem också.

Samtidigt som vi tittar på prisfrågan har vi ett stort arbete om kvalitet. Vi antog en vitbok om det i våras om jag minns rätt. Men det nämner man egentligen inte här. Vi ser på den svenska marknaden hur fler väljer att konkurrera med mervärden. Ett exempel är Sju Gårdar och andra företag som är lite mindre.

Jag tycker inte att det i kommissionens rapport riktigt finns med att det finns andra sätt att ta sig in på marknaden än enbart genom att använda marknadsinsynen för att pressa pris eller ta reda på var pengarna fastnar. Det finns andra sätt att kunna tjäna pengar på mjölk och kanske tjäna pengar på de svenska mervärdena också.

Detta var ett inspel som jag hade.

Anf. 31 JACOB JOHNSON (v):

Detta är en presentation av kommissionen. Men för tydlighets skull upprepar jag den avvikande mening som vi har presenterat tidigare vad gäller tankar på förlängda interventionsperioder med mera.

Även om det handlar om en marknadsanalys och så vidare saknar jag i underlaget en diskussion om konsekvenser för miljön. Jag tänker på övergödningsproblematiken och på klimatproblematiken med utökat stöd till animalieproduktion. Jag saknar också en diskussion om konsekvenser för frihandeln vad gäller tredjeland och WTO-frågorna.

Jag har en fråga. I något av underlagen nämns konsekvenserna för statsbudgeten av förslagen som finns på bordet. Jag tror att jag såg siffran 150 miljoner kronor någonstans. Kan statssekreteraren kommentera det?

Anf. 32 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

När det gäller de statsstöd som medlemsländerna inte behöver utan kan använda sig av om de vill – jag vill betona det – finns det inte någon begränsning när det gäller storleken, utan den begränsning som finns är att företagen inte får ha haft ekonomiska problem före denna kris. Det ska alltså vara så att säga krisberoende problem för att dessa statsbidrag ska få betalas ut.

Den svenska inställningen i fråga om exportstöd är klar, som ledamoten sade. När det gäller vilka andra medlemsländer som stöder oss kan man hänvisa till hur det brukar se ut när vi diskuterar Doharundan och WTO. Där brukar det vara så att Sverige, Storbritannien, Nederländerna och Danmark har en liknande uppfattning. Men det finns ett stort antal länder kring Frankrike, utöver de åtta som har skrivit detta brev, som gärna vill se att man använder sig av dessa stöd i framtiden.

När det gäller kvalitetsfrågan vill jag gärna hänvisa till den rapport som finns från högnivågruppen där man i rekommendation 6 säger att man ska lyfta fram högkvalitativa produkter, vilket också vi i Sverige gör framgångsrikt genom vårt arbete med matlandet från Jordbruksdepartementets och jordbruksminister Eskil Erlandssons sida.

Jag kan bekräfta det som sades om kostnaden, även om det är en annan valuta. Kostnaden är 150 miljoner euro för den förlängda interventionsperioden och det nya beslut som tas för EU-budgeten.

Anf. 33 ERIK A ERIKSSON (c):

Det råder ingen tvekan om att det är en kris i den här näringen. Men jag upplever den diskussion som vi har här som ganska abstrakt, om ni ursäktar. Det handlar bland annat om producenterna som har att leva upp till djurskyddslagen, de 16 miljömålen och biologisk mångfald. Sedan har vi någonstans en handel och däremellan en mejerinäring och konsumenterna. Vad har konsumenterna fått för de 6 miljarderna? Jag skulle vilja säga att de har fått ganska billig mjölk. I dag är priset 2:49 kronor till producenten. En lantbrukare på en genomsnittlig gård kan göra nollresultat om priset är 3:30 kronor. De gör alltså förlust varje dag som de mjölkar.

När vi sitter och diskuterar detta väljer allt fler att lägga av med mjölkproduktion, och vi förlorar kompetens i vårt land. Sedan kan man ta ett helhetsperspektiv och ta ansvar för hela EU:s mjölkproduktion, mångfald och generationsväxling inom lantbruket. Jag tycker att detta är riktigt allvarligt. Man ser hur andra länders mjölkbönder släpar runt med kor på Bryssels torg, och det har väl en viss effekt.

Sverige har ändå under många år effektiviserat sin mjölkproduktion till gagn för oss konsumenter och i viss mån för skattebetalarna. Men det har inte andra länder gjort i samma utsträckning. Skulle vi ta bort stöden över en natt, vilket de flesta och kanske allihop här inne är överens om, som vore det enda rimliga – på samma sätt som man inför euron över en natt – skulle Sverige klara sig ganska bra. Men att gå före kostar mycket pengar. Jag är mycket bekymrad över det som sker i Sverige just nu. Dessa mjölkbönder förväntar sig ingen hjälp. Men de ser det sista som Fischer Boel har skrivit, nämligen att en mjölkpension är en möjlig lösning.

Jag har mina rötter i bondenäringen, har varit mjölkproducent, och jag vet väl vad jag pratar om i dessa frågor. Det smärtar mig enormt att det inte skulle vara möjligt att på sikt ha en mjölkproduktion i Sverige eftersom vi pratar om sunda och säkra livsmedel, och vi har en djurskyddslag som vi är stolta över, men naturligtvis inte till vilket pris som helst. Men om vi ska importera dessa livsmedel flyttar vi ett miljöproblem till ett annat land, och vi riskerar även att få djur som föds upp under sämre förhållanden i andra länder. Det måste inte bli så, men vi riskerar det, och vi riskerar att få konsumenter som får betala ett mycket högre pris för mjölkprodukterna.

Som ledamot beklagar jag att vi ens behöver diskutera detta. Det skulle rakt av vara så att jag går och köper min mjölk och betalar vad den kostar. Vi ska inte behöva gå en omväg via interventionssystem, exportstöd och annat. Jag vill säga att jag verkligen beklagar detta. Jag lider med de producenter som sliter och som inte ser den nytta som de ändå gör. Samtidigt får de höra att konsumenterna är nöjda med det som de gör, vilket jag tycker är tydligt i diskussionen.

Jag vet att regeringen har några instrument som statssekreteraren har redogjort för. Det finns även i texten, till exempel mjölkpensionen. I EU:s rapport beskrivs andra åtgärder och möjligheter. Och visst har vi den femte nyttigheten i hälsokontrollen. Det är en del av det hela, men det är tyvärr inte hela delen när andra länder inte väljer att se klarsynt på detta som vi tycker att vi gör i Sverige. Det är förmätet att säga så, jag vet det. Men jag tycker verkligen att det är beklagligt.

Vad kan man göra då? Jag skulle vilja understryka att för att man ska kunna avgå med hedern i behåll, som man pratar om ibland, och inte gråta över spilld mjölk, om ni ursäktar uttrycket, skulle en möjlighet vara att använda sig av dessa mjölkpensioner eller omställningsstöd så att lantbrukaren kanske kan bibehålla åtminstone öppna landskap med betesdjur om det så att säga inte håller med mjölkproduktion i Sverige.

Jag ber om ursäkt för att detta inlägg blev lite för långt, men jag ber inte om ursäkt för innehållet.

Jag hoppas att vi kan använda vissa av de möjligheter till stöd som finns utan att gå utanför ordinarie budget.

Anf. 34 CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte också fråga om denna mjölkpension. Vi brukar inte pensionera personer för att en näring så att säga går förlorad. Det finns andra saker att göra. Coacher hos Arbetsförmedlingen är ett exempel. Jag undrar därför om man från svensk sida kommer att ta upp vilka åtgärder som vi är beredda att vidta i Sverige för att klara av detta och om mjölkpensioner är någonting som man tänker förorda.

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Vi närmar oss nu gränsen för vad som egentligen står på just EU-dagordningen. Men jag ska inte säga ifrån än. Detta är intressant.

Anf. 36 BÖRJE VESTLUND (s):

Jag tänkte fråga om texten på s. 19 som Sofia Arkelsten hänvisade till. Man ska inte väcka den björn som sover. Nästan längst ned på s. 19 står det tydligt att man vill inrätta en arbetsgrupp med utgångspunkt från det europeiska konkurrensverkets livsmedelsgrupp. Man ska ha en datainsamling från de nationella konkurrensmyndigheterna. Har man gjort det eftersom man inte vill säga någonting till Konkurrensverket? Regeringen verkar vara befriad från att tala om att man önskar detta och att man tittar på mejerimarknaden, som man har gjort flera gånger förr i just Konkurrensverket. Det är väl en av de frågor som man har tittat på flest gånger, tror jag. Om jag inte kommer ihåg alldeles fel har man tittat just på ett specifikt företags dominerande ställning. Vi behöver inte nämna detta företag, men det har granskats ett antal gånger av just konkurrensmyndigheten. Där var det ingenting nytt i skogen.

Min fråga är helt enkelt: Vad ska Sverige bidra med i denna arbetsgrupp eftersom man inte vill göra någon granskning av just mejerimarknaden i stort?

Anf. 37 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Jag ska börja med de frågor som ledamoten Erik A Eriksson tog upp. När det gäller olika stödformer, som också ansluter till nästa frågeställning om mjölkpension och olika omställningsstöd, finns den möjligheten för de medlemsländer som så önskar inom det så kallade landsbygdsprogrammet, vilket är en åtgärd som Sverige inte använder sig av.

Däremot har vi i denna byggnad gjort en förändring av landsbygdsprogrammet som träder i kraft den 1 januari 2010. Där har vi haft med situationen på mjölkmarknaden och de positiva miljövärden som Erik A Eriksson lyfter fram. Vi öronmärker mer pengar till betesmarker och mjölkproduktion i Sverige. Vi har också som utgångspunkt från de förslag som regeringen har lagt fram i havspropositionen och klimatpropositionen att lösa de problem som finns i fråga om hav och klimat.

Från och med den 1 januari nästa år kommer vi – förutsatt att kommissionen ger sitt godkännande till förändringarna – till viss del att ha nya nivåer och även nya stöd inom landsbygdsprogrammet som kan hjälpa till på ett positivt sätt i det arbete som vi diskuterar i dag.

Det är Konkurrensverket som är den myndighet som kommer att bidra till konkurrensarbetet och det material som kommer. Det kommer möjligen också att vara Jordbruksverket eftersom det kan vara deras kompetens. Eftersom de har den kompetensen kommer de att skicka in detta. Det är ingenting som vi behöver sitta med i Regeringskansliet.

Anf. 38 ORDFÖRANDEN:

Talarlistan är genomgången och jag ska sammanfatta. Jag har noterat olika inspel om avvikande meningar. Men jag finner ändå sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Jag noterar dock avvikande meningar som har framförts från s, mp och v.

Då går vi vidare till punkt 4 som, åtminstone såvitt jag hittills vet, är en informationspunkt angående arbetet i högnivågruppen för konkurrenskraften inom sektorn. Det är delvis omnämnt, och statssekreteraren har deltagit. Underlag är utsänt.

Anf. 39 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Den här gruppen tillsattes i slutet av 2007. Den har letts av kommissionens vice ordförande Günter Verheugen. Även bland andra Mariann Fischer Boel från jordbruksområdet har varit med. Jag har bidragit under titeln observatör, som några länder gjorde.

Vi har diskuterat brett kring livsmedelssektorns konkurrenskraft. Vi har inte bara diskuterat de frågor som vi diskuterade under föregående punkt kring de konkurrensvårdande myndigheternas arbete utan också diskuterat vikten av forskningsinsatser, innovation, handel och export. Vi har även lite grann varit inne på jordbrukspolitik. Där har jag naturligtvis framfört de svenska principiella ståndpunkterna i dessa olika frågor.

Arbetet har resulterat i en rapport med ett trettiotal rekommendationer. Vi var inne på en av dem i diskussionen under den föregående punkten. Tanken är att vi under mötet nästa vecka har denna diskussion kring både mejerimarknaden och konkurrenssituationen på livsmedelsmarknaden tillsammans eftersom det finns mycket starka kopplingar mellan dem.

Anf. 40 ORDFÖRANDEN:

Det innebär tekniskt för vår del att vi har haft den politiska diskussionen om detta med möjlighet till avvikelser och så vidare under den förra punkten. Nu får vi denna information också. Jag kommer att betrakta det som tilläggsinformation och notera det sedan.

Anf. 41 PER BOLUND (mp):

Jag noterar under rekommendation 3 att man lyfter fram GMO-frågan inom EU. Det är en fråga som har varit mycket splittrande inom EU under ganska lång tid. Det har funnits två nästan lika stora läger, kan man säga, som har kämpat mot varandra och har haft olika syn på detta.

Jag har upplevt att Sveriges och regeringens hållning inte har varit särskilt konstruktiv. Man har inte velat gå in och diskutera ändringar av förhållningssättet till GMO. Kan detta tolkas som att Sverige kan tänka sig att gå in i en diskussion och se över sin ställning och EU:s hållning i GMO-frågan och försöka komma fram till en konstruktiv lösning på den splittring som finns just nu?

Anf. 42 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Sverige bidrar i alla de olika GMO-diskussioner som finns, både när det gäller godkännande och när det gäller regelverk. Det kommer vi att fortsätta göra.

Det som vi pratade om i högnivågruppen var att vi nu börjar närma oss en punkt där vi har problem på fodermarknaden – vilket vi återkommer till senare här också – där vi snabbt kan behöva titta på hur lagstiftningen ser ut för att över huvud taget ha tillgång till importerat foder i Europa. Sverige kommer naturligtvis att delta i den diskussionen på ett konstruktivt sätt.

Anf. 43 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i den frågan. Om jag är korrekt underrättad lär det vara så att punkt 5 kommer att strykas på rådsmötet, men den är tekniskt sett inte struken än.

Anf. 44 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Kommissionen är inte färdig och drar tillbaka detta. De har ingenting att komma med än. Punkten kommer därmed inte upp.

Anf. 45 ORDFÖRANDEN:

Därmed faller också samrådsskyldigheten med Sveriges riksdag.

Anf. 46 CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill fråga en sak eftersom detta ändå ligger i pipelinen. Det handlar om en ren konsumentaspekt. När man nu diskuterar fågelkött i beredningar skulle man då inte kunna lyfta in behovet av att ursprungsmärka det fågelkött som finns i beredningar så att man inte har en aladåb där man får fågelkött från andra länder än det land där detta är berett?

Anf. 47 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det är en intressant frågeställning, men det är inte det den här frågan skulle ha handlat om och förmodligen inte vad den kommer att handla om. Det är ett annat regelverk.

Anf. 48 CHRISTINA AXELSSON (s):

Är det inte bra om man försöker lyfta in det? Det är ändå en sak som är viktig för konsumenterna. Det är bara ett medskick. Ni behöver inte svara.

Anf. 49 ORDFÖRANDEN:

Detta medskick noteras, och vi går över till övriga frågor. Vi har åtta övriga frågor, transport av levande djur, situationen på fodermarknaden, WTO, CAP, spannmål, mjölkkvoter, bränder i grekiska regioner och griskött. Eftersom sex av dessa är nytillkomna vill jag be statssekreteraren presentera dem i all korthet. Detta är inte samrådskrävande beslutspunkter. Det är vi alla medvetna om. Man behöver inte alls vara extensiv. Sedan får vi se om det finns några frågor.

Anf. 50 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Jag tar alla i en klump. Låt oss börja med transport av levande djur. Där har Nederländerna begärt att få ta upp frågan. Kommissionen har sedan länge aviserat att man ska komma med ett förslag. Nederländerna önskar att kommissionen prioriterar detta. Vi tycker att det är en väldigt viktig fråga, men vi vill inte ha någon diskussion om detta förrän kommissionen har lagt fram sitt förslag. Det är vår bedömning att det förslaget tidigast kommer att läggas fram mot slutet av året.

Vi var delvis inne på situationen på fodermarknaden tidigare. Det gäller tillgången på proteinfoder, det vill säga soja. Här är tillgången mycket svag, bland annat beroende på torka i Sydamerika. Det finns också ett problem med att små halter, ofta damm och inte hela korn, av icke godkänd GMO-majs finns med i importerade leveranser av annat som är godkänt. Själva kärnan är alltså godkänd, men det finns damm med i bulken, så kallad oavsiktlig teknisk inblandning. Det har lett till problem i den europeiska foderindustrin. Livsmedelsindustrin ser problem med tillförseln av råvaror senare under året. Vi vet ännu inte riktigt vad kommissionen kommer att ge för information, men det är en informationspunkt från kommissionen.

När det gäller spannmålsmarknaden uppmanar Polen kommissionen att vidta åtgärder för att stabilisera den svåra situationen på spannmålsmarknaden i just Polen.

Polen har också anmält att man vill göra en förändring av förvaltningen av mjölkkvoter. Det finns mjölkkvoter dels för det som säljs från gård till mejeri, dels för det som säljs vid direktförsäljning från gård. Polen vill ändra på hur mycket som levereras till mejeri och hur mycket som går till direktförsäljning.

Det är Tyskland som vill lyfta upp frågan om en förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken. Under våren fanns det ett förslag, ett brev, med 39 förenklingsåtgärder som skickades in. Där var Sverige också med. Nu påminner Tyskland med flera länder om att kommissionen måste skynda på det här arbetet. Det är en av Sverige prioriterad uppgift, och vi tycker att det är bra att det arbetet går vidare.

Ni vet alla att Grekland har drabbats hårt av bränder under sommaren med svåra sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Grekland tackar för det stöd man har fått från andra medlemsländer i släckningsarbetet och meddelar att man kommer att inkomma med en statsstödsansökan till kommissionen under oktober månad.

Sedan har vi den fråga som nästan alltid dyker upp. Det är WTO-förhandlingarna. Där har det nu blåsts in lite ny luft i det arbetet. Sedan förra årets misslyckade ministermöte har nu förhandlingarna kommit i gång. Det har tagits upp vid ett antal olika G-sifferkonstellationer, och man har skjutit in energi i den här processen. I syfte att förbereda nästa G 20-möte i Pittsburgh i slutet av månaden har Indien bjudit in ett fyrtiotal länder till ett miniministermöte med handelsministrar. Där kommer även jordbrukskommissionär Fischer Boel att vara med. Därför kan man väl säga att det inte längre går på sparlåga, utan det har tagit lite högre fart.

Vi har ytterligare ett problem och det gäller grisköttsmarknaden där Frankrike tycker att det är ett problem med låga priser. Det har förvärrats av finanskrisen och den minskade inhemska konsumtionen. Frankrike vill använda ett antal marknadsinstrument för att förbättra situationen.

Anf. 51 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag har en fråga angående bränderna i Grekland. Med jämna mellanrum brinner det i Grekland. Man talar då om att det finns väldigt stora brister i lagstiftningen där som till exempel säger att om mark brinner kan vem som helst bebygga den. Det är ganska dyrt för EU att hela tiden ge statsstöd till något när man vet att man skulle kunna ändra lagstiftningen. Finns det inte anledning för Sverige som ordförandeland att på något sätt ta upp detta och driva på eftersom Grekland uppenbarligen självt inte riktigt orkar med att införa en ny lagstiftning?

Anf. 52 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag skulle gärna vilja ha lite mer information om vad den nya luften består av när det gäller WTO utifrån hur känslig den frågan är. Det gäller framför allt det som berör jordbrukspolitiken på detta område.

Anf. 53 PER BOLUND (mp):

Jag har en fråga som gäller punkt 7, Situationen på fodermarknaden. Jag är orolig för att det kan riskera att komma in genetiskt modifierade organismer som EU inte har godkänt. Även om jag tycker att EU:s process att godkänna är ganska bristfällig är det ändå en process som vi har för att inte få in potentiellt farliga produkter på den europeiska marknaden. Även om det enligt statssekreteraren är små mängder räcker det faktiskt med ett korn för att vi ska kunna få en spridning av genetiskt modifierade organismer. Det räcker till och med med lite frömjöl om det vill sig illa. Det är viktigt att man är ytterst noga med att hålla sådana produkter borta från marknaden, åtminstone innan de är godkända. Då borde det vara rimligt att EU reagerar ganska skarpt när det kommer in sådana produkter och att man är mycket kritisk gentemot det land som dessa produkter kommer ifrån och kräver att de har bättre kontroll.

Min fråga är egentligen om det finns en risk för att EU, på grund av bristen på foder, har en generösare gräns eller högre gräns för innehållet av genetiskt modifierade organismer och speciellt sådana som inte är godkända i EU-systemet. Finns det en risk för att vi landar i detta?

Anf. 54 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Statsstöd för bränderna i Grekland är inte en kostnad som belastar EU-budgeten, utan det handlar bara om ett godkännande av att Grekland får använda sina egna skattemedel på det sättet till dem som har drabbats av bränderna.

När det gäller WTO-förhandlingarna var det länge så att vi väntade på att den före detta presidenten i USA skulle sluta. Han var något av en lame duck. Med den nya presidenten Obama har det kommit in en ny kraft. Han har gjort en del uttalanden som tyder på att USA är berett att röra sig i den här frågan. Indien har också haft val och fått en ny handelsminister som har gjort uttalanden om och fört fram i diskussioner att man är mer villig att hitta en framkomlig lösning. Det här är två exempel på den luft som har lyfts in.

Sedan kan man säga att finanskrisen i sig och den ekonomiska kris som alla länder i hela världen har dragits in i har gjort att världssamfundet har sett att vi behöver ha en framgång i WTO-förhandlingarna. Jag tror att det var vid G 8-mötet i London som det lades fram en siffra på hur mycket bnp skulle öka per år om Doharundan hade varit avslutad. Jag tror att alla de här olika faktorerna har bidragit till att frågan nu lyfts framåt.

EU reagerar starkt när det gäller fodermarknaden. Man skickar tillbaka hela fartyg med soja- och majslaster. Det är då problemen har uppstått på fodermarknaden. Kommissionen har att redogöra för vad som har hänt. EU är beroende av de aminosyror, de proteinsammansättningar, som finns i soja. De är svåra att hitta i något annat proteinfoder. Därför är situationen prekär. Vi håller mycket hårt på den lagstiftning som ledamoten är ute efter, men då blir problemet att det inte finns någon råvara att jobba med till foder och livsmedel. Det är den situationen som kommissionen ska redogöra för. Jag vet i dagsläget inte om man har något förslag att komma med på måndag.

Anf. 55 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Därmed är vi klara med information och samråd inför det kommande rådsmötet. Finns det något ytterligare som statssekreteraren vill nämna inför det?

Anf. 56 Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Jag kanske bara ska tillägga att veckoslutet efter har vi det informella rådsmötet i Växjö. Eskil Erlandsson har bjudit in sina kolleger med delegationer till ett tredagarsprogram som enligt traditionen startar på söndagen. Under måndagen fortsätter det med ett antal besök på gårdar. En typisk skogsgård ska visas, och vi ska också besöka en mjölkgård i området. Sedan kommer det att vara en överläggning på tisdagen när man sitter ned i ett rum som vi gör här. Fischer Boel kommer naturligtvis att medverka, och vi ser fram emot att ha alla dessa gäster i Småland under nästa veckoslut.

Anf. 57 ORDFÖRANDEN:

Tack för den trevliga informationen! Vi tackar Rolf Eriksson med medarbetare för i dag.

Innehållsförteckning

1 § Jordbruk och fiske 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 2

Anf. 3 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 2

Anf. 4 CHRISTINA AXELSSON (s) 2

Anf. 5 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 6 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 2

Anf. 7 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 8 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 2

Anf. 9 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 2

Anf. 10 BÖRJE VESTLUND (s) 3

Anf. 11 ERIK A ERIKSSON (c) 3

Anf. 12 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 3

Anf. 13 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 14 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 4

Anf. 15 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 16 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 4

Anf. 17 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 18 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 4

Anf. 19 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 20 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 6

Anf. 21 SUSANNE EBERSTEIN (s) 6

Anf. 22 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 6

Anf. 23 PER BOLUND (mp) 6

Anf. 24 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 25 BÖRJE VESTLUND (s) 7

Anf. 26 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 7

Anf. 27 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 8

Anf. 28 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 29 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 8

Anf. 30 SOFIA ARKELSTEN (m) 8

Anf. 31 JACOB JOHNSON (v) 9

Anf. 32 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 9

Anf. 33 ERIK A ERIKSSON (c) 9

Anf. 34 CHRISTINA AXELSSON (s) 11

Anf. 35 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 36 BÖRJE VESTLUND (s) 11

Anf. 37 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 11

Anf. 38 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 39 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 12

Anf. 40 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 41 PER BOLUND (mp) 12

Anf. 42 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 13

Anf. 43 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 44 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 13

Anf. 45 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 46 CHRISTINA AXELSSON (s) 13

Anf. 47 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 13

Anf. 48 CHRISTINA AXELSSON (s) 13

Anf. 49 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 50 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 14

Anf. 51 SUSANNE EBERSTEIN (s) 15

Anf. 52 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 15

Anf. 53 PER BOLUND (mp) 15

Anf. 54 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 15

Anf. 55 ORDFÖRANDEN 16

Anf. 56 Statssekreterare ROLF ERIKSSON 16

Anf. 57 ORDFÖRANDEN 16

Fredagen den 4 september 2009

EU-nämndens uppteckningar