Fredagen den 4 mars 2005

EU-nämndens uppteckningar 2004/05:24

1 §  Miljö

Statsrådet Lena Sommestad

Återrapport från ministerrådsmöte den 20 december 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 10 mars 2005

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Till att börja med vill jag hälsa Lars Lilja välkommen som suppleant i EU-nämnden efter Anders Karlsson.

Peder Brynolf från skatteutskottet har bett att få närvara under punkten om Ekofin. Kan det beviljas? Svaret är ja.

Jag hälsar miljöministern med medarbetare välkomna. Vi börjar som vanligt med en återrapport från tidigare ministerrådsmöte.

Anf.  2  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Det förra miljörådsmötet var den 20 december i Bryssel och leddes av den nederländska statssekreteraren Peter van Geel. Jag ledde den svenska delegationen. Vi antog en politisk överenskommelse i två frågor. Den första gällde Århuskonventionen, en politisk överenskommelse om en gemensam ståndpunkt om förslaget till förordning om Århuskonventionens tillämpning på gemenskapens institutioner och en politisk överenskommelse om en gemensam ståndpunkt om förslaget till beslut om EG:s ratificering av Århuskonventionen. Sverige röstade för dessa.

Sedan antog rådet en politisk överenskommelse om ett förslag till direktiv om förbrukade batterier och ackumulatorer. Det var en överenskommelse som bland annat innebar följande.

Bärbara batterier som innehåller mer än 0,002 % kadmium förbjuds. Kommissionen ska lämna en rapport till rådet och Europaparlamentet fyra år efter direktivets ikraftträdande med lämpliga förslag i syfte att förbjuda kadmiumbatterier i handverktyg. Som ni kanske kommer ihåg från det jag redovisade det här sist var handverktygen en mycket viktig del. 70 % av batterierna används i handverktyg. Det var mycket olyckligt att det inte kom med.

Medlemsländerna ska etablera insamlingssystem för förbrukade batterier och samla in minst 25 % av batterierna fyra år efter det att direktivet har införlivats i medlemsstaternas lagstiftning. Medlemsländerna får fortsätta att använda ekonomiska styrmedel för att uppmuntra användningen av mindre farliga batterier. Det var viktigt för oss, som ju vill stimulera detta.

Vi var inte nöjda med överenskommelsen, inte minst när det gällde handverktygen. Vi lade en deklaration till protokollet. Det gjorde vi tillsammans med Danmark, Estland, Spanien, Litauen, Österrike, Slovenien och Finland. Innehållet var att vi röstade ja till direktivet så att det kan börja gälla så snart som möjligt, för det är en förbättring i förhållande till vad som i dag gäller. Men vi beklagar den låga ambitionsnivån vad gäller utfasningen av kadmium och de låga insamlingsnivåerna.

Det har varit en politisk debatt om Reach med utgångspunkt i tre sakfrågor som var konsekvensanalyser avseende Reach, prioriteringar i registreringen och krav på registrering av kemiska ämnen i varor. Sverige var huvudtalare för kemiska ämnen i varor och framförde vikten av att förstärka och förtydliga kraven och behovet av information om kemikalier till användarna i varukedjan.

Vi antog rådsslutsatser om strategier och mål på medellång och lång sikt för att reducera utsläpp av växthusgaser. Jag återkommer till detta, för vi lyckades inte enas på alla punkter utan frågan återkommer på det kommande rådsmötet.

Till sist misslyckades rådet att anta rådsslutsatser om Kokrapporten trots en lång diskussion; den rapporten handlar om Lissabonstrategin. Det hade att göra med olika uppfattningar om hur biologisk mångfald skulle hanteras. Spanien drev väldigt hårt att det skulle in i slutsatserna.

Rådsslutsatser om EU:s hållbarhetsstrategi antogs däremot utan någon större diskussion och också slutsatser om skydd och bevarande av den marina miljön.

Till sist diskuterades förordningen om det finansiella instrumentet för miljö, det nya instrumentet Life + och förberedelse för Unep, FN:s miljöprogramsmöte, som just har varit.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner rapporten och går över till kommande ministerrådsmöte. Vi gör som vanligt och tar A-punkterna sist. Vi går först in på punkt 3 och förberedelser inför Europeiska rådets vårmöte. Där förmodar jag att det är en gemensam föredragning på alla underpunkter, eller?

Anf.  4  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Ja, så uppfattar jag det.

Det här är den första punkten på vårt möte, och vi ska framföra våra prioriteringar vad gäller halvtidsöversynen av Lissabonstrategin och den kommande översynen av hållbarhetsstrategin. Mot bakgrund av den rapport som kommissionen har lämnat om en ökad fokusering på ekonomisk tillväxt och jobb i Lissabonstrategin gör miljörådet här en kraftig markering av att miljöpolitiken även fortsatt måste spela en viktig roll i Lissabonprocessen.

Vi välkomnar att kommissionen för första gången har sagt att Lissabonstrategin ska bidra till det övergripande målet om hållbar utveckling i unionen. Det är mycket viktigt. Vi understryker miljörådets vilja till att bidra till att målet i Lissabonstrategin nås. Det sägs också tydligt att om vi inte åtgärdar de stora miljöproblemen i tid kan det innebära stora påfrestningar på den offentliga ekonomin samtidigt som det blir irreversibla skador på miljön och människors hälsa. Det här är inte i överensstämmelse med att vi ska kunna uppnå de höga målsättningar som vi har i Lissabonstrategin.

Vi ber om ett antal prioriteringar. Vi uppmanar Europeiska rådet att prioritera följande.

Resurser och energieffektiva lösningar och miljövänlig teknik som skapar förutsättningar för tillväxt, nya jobb och konkurrenskraftiga och moderna företag.

Vi ber om ett snabbt genomförande av den handlingsplan för miljöteknik som EU har antagit både i EU och på nationell nivå, att nationella handlingsplaner för miljöteknik bör ingå i den kommande nationella rapport som alla länder ska lämna av hur man lever upp till Lissabonstrategin.

Vi ber om stöd till mer hållbara konsumtions- och produktionsmönster, till exempel genom nationella program på grund av offentlig upphandling, ökad användning av ekonomiska styrmedel och reformer av EU:s riktlinjer för miljöstöd och miljösubventioner.

Vi ber om åtgärder för att motverka klimatförändringar, till exempel ökade satsningar på forskning och utveckling, en utveckling av EU:s klimatprogram och en uppmaning till kommissionen att snarast lägga fram förslag till nya åtgärder för energieffektivitet.

Vi pekar också på behovet av att vända förlusterna i biologisk mångfald. Här har vi en formulering för att försöka förena det nederländska ordförandeskapets önskan att väldigt tydligt fokusera på det som har med tillväxt och jobb, miljöteknik, ekoeffektiva innovationer och sådant att göra. Flera sydeuropeiska länder har önskemål om att tydligare markera biologisk mångfald. Vi har från svensk sida tyckt att det har varit bra med den tydliga fokuseringen i Lissaboninspelet på hållbarhetsstrategin, men vi har ingenting emot att också biologisk mångfald kommer med. Vi tror att det kan lösas den här gången.

Till sist uppmanar miljörådet Europeiska rådet att fastslå att principerna i hållbarhetsstrategin, som antogs i Göteborg 2001, fortfarande är viktiga. Vi uppmanar kommissionen att så snart som möjligt under 2005 lägga fram ett förslag till en reviderad strategi som kan antas av Europeiska rådet. Vi hade från svensk sida hoppats att kommissionen skulle lägga fram det redan före det här toppmötet. Det hade varit lämpligt att man gjorde det i samband med halvtidsöversynen av Lissabonstrategin eftersom de är kopplade till varandra. Nu blev det inte så. Vi hoppas att det blir det brittiska eller österrikiska ordförandeskapet som kan ta sig an detta.

Vi stöder slutsatserna så som de har lagts fram. Vi har varit med och påverkat dem i mycket hög grad och jobbat hårt med det. Vi har försökt betona det svenska synsättet att miljö inte bara ska ses som en kostnad, en lyx som man har råd med när ekonomin går bra, utan som en grund för ekonomisk tillväxt och en faktor som många gånger kan bidra till Europas konkurrenskraft och till tillväxt och sysselsättning.

Vi tror att det är väldigt viktigt att lyfta fram synergierna, och vi kommer fortsatt att arbeta genom miljörådet och på andra sätt för att påverka Lissabonstrategin.

Anf.  5  ULF HOLM (mp):

Tack så mycket för föredragningen. Jämfört med vad många andra ministrar har presenterat är detta det bästa dokument jag har sett om uppföljningen av Lissabonstrategin. Man har i alla fall pratat lite om miljön. Däremot är jag lite bekymrad över att man inte kommit längre. Det står till exempel att Sverige främst prioriterar åtgärder som kan bidra till tillväxt och sysselsättning i Lissabonstrategin. Varför har man plockat bort miljön? Jag trodde att den svenska positionen var att man skulle ha med alla tre delarna.

Jag tycker att det är lite bekymmersamt. Jag skulle vilja gå ett par steg längre i miljöfrågorna. Man måste sätta upp tydliga indikationer för energiförbrukning, utsläpp, råvaruförbrukning och så vidare. Jag tycker att det är lite defensivt att säga att vi inväntar en ny strategi på energiområdet när vi, hoppas jag, är ganska överens om att vi behöver en ny strategi och mer resurser för utvecklingen av alternativa energikällor. Jag tycker att det verkar lite defensivt.

Dessutom är jag lite orolig över när ni är överens i rådet. Vid andra samtal, till exempel efter förrförra toppmötet, sade Göran Persson vid återrapporteringen i kammaren att han var bekymrad över att miljön håller på att få en ordentlig backlash på EU-nivå. Är ni överens i miljörådet är det uppenbarligen så att Sverige har förlorat en position, att man inte driver frågorna tillräckligt. Annars skulle ni inte vara riktigt överens.

Anf.  6  LENNART FREMLING (fp):

Jag skulle vilja fråga lite om användandet av utsläppsrätter för att lösa klimatproblemen. Det borde väl komma in i den här bilden att se till att utsläppsrättssystemet, som jag menar är en lovande metod, används på effektivast möjliga sätt. Då tänker jag framför på allt detta att ordna auktion när man delar ut utsläppsrätterna i stället för att dela ut dem gratis, vilket leder till en omfattande byråkrati och mycket diskussioner fram och tillbaka om rättvisa och orättvisa.

Kommer Sverige att driva frågan om auktion av utsläppsrätter inför framtiden i det här sammanhanget?

Anf.  7  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Låt mig först säga att vi absolut driver alla tre delarna i strategin. Däremot finns det nu en fokusering som nederländarna har arbetat med och som vi har tyckt är rimlig. Det är att om vi ser på Lissabonstrategins inriktning på att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi kan det vara vettigt att fokusera på miljöinspel som är relaterat till den ambitionen. Där jobbar vi med att visa att miljöarbetet är en förutsättning och en grund för att ha en ekonomi med tillväxt och sysselsättning. På det sättet har vi avgränsat det. Vi är mycket tydliga med att alla tre delarna ska vara med.

Vi har varit väldigt aktiva också på energiområdet. Det är alltid en strategisk fråga om man ska invänta eller inte och hur långt man ska gå. Det var Sverige som drev igenom att vi fick ett mål för energieffektivitet. Vi har drivit målet om energieffektivitet väldigt starkt även i år. Vi har också drivit mycket starkt klimatfrågan. Det var Sverige och Storbritannien som förra året såg till att vi skulle återkomma till frågan om klimatmål. Tyvärr är det inte, och jag ska återkomma till det strax, lätt att få stöd för det.

Jag tycker inte att vi har varit defensiva.

Ska vi vara överens? Det är så att är vi inte överens blir det inga rådsslutsatser över huvud taget, det vill säga att vi måste vara överens om vi alls ska säga någonting till Europeiska rådet. Rådsslutsatser är sådana att det krävs konsensus. Därför måste vi kompromissa i slutskrivningarna.

Vad jag tycker är väldigt viktigt här är att vi har fått en hållbar utveckling som överordnat mål även för Lissabonstrategin. Det innebär nämligen väldigt tydligt att det här inte är en strategi som enbart handlar om ekonomisk tillväxt. Hela hållbarhetsbegreppet har vi nu fått in. Det tycker jag är viktigt.

Sedan vill vi alltid komma längre, men vi har som sagt jobbat hårt för att nå så långt som det har varit möjligt inom ramen för detta.

Lennart Fremling frågar om utsläppsrättssystemet. Det är en högt prioriterad fråga för oss att få det att fungera väl, men det är inte just inom Lissabonstrategin som vi driver frågan om utsläppsrättssystemets utformning. Det är i första vändan redan färdigförhandlat. Sverige drev väldigt hårt att vi skulle ha auktionering. Nu finns det en möjlighet att införa viss auktionering från 2008, om jag minns rätt. Kommissionen ska återkomma med en översyn av den första perioden av utsläppshandelssystemet. Sverige har inte på något sätt ändrat position. Vi anser att auktionering är ett bättre sätt och att det även kan vara bra att göra det på marginalen. Vi kan få anledning att driva det i andra sammanhang.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 4 om klimatförändringar.

Anf.  9  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Europeiska rådet ska på vårtoppmötet diskutera strategier och mål för att minska utsläppen av växthusgaser på medellång och längre sikt. Den här diskussionen förbereds av miljörådet och har tidigare sammanfattats i rådsslutsatser i december 2004. Utgångspunkten var att vi redan förra året försökte få med det här på vårtoppmötet, och då tog Europeiska rådet beslutet att lämna tillbaka frågan till miljörådet och be oss att återkomma.

Kommissionen har nu presenterat en analys av kostnader och nytta förenade med klimatpolitiken, och rådet ska därför utöver de slutsatser vi drog i december återkomma på det här rådet med inspel.

Sverige anser att vi ska ha en hög ambition i klimatfrågan och ha en ledande roll i arbetet internationellt, att EU och övriga industriländer måste gå före utvecklingsländerna i sina åtaganden, som också sägs i Kyotoprotokollet.

Vi tror också att det är viktigt med långsiktighet i klimatpolitiken, att vi tydligt anger vilken riktning vi har. Vi behöver tydliga, trovärdiga och stabila mål på lång och medellång sikt. Det är betydelsefullt inte minst för industrin och andra aktörer att vi vet vart vi är på väg så att man vet när man ska investera vad som kommer att gälla och också vilken teknikutveckling som krävs.

Den utestående frågan efter det här mötet är om miljörådet ska ange och uppmana toppmötet att ange mål för hur mycket de utvecklade ländernas utsläpp bör minska på medellång och längre sikt.

Sverige stöder ordförandeskapets förslag om att vi behöver en minskning med 15–30 % till 2020 och en minskning med minst 60 % till 2050 som en samlad utgångspunkt för en diskussion om mål för i-länderna. Det här baseras på de vetenskapliga bedömningar vi gör att vi inte får låta temperaturen öka med mer än 2 grader. Det ger krav i den här storleksordningen på minskningar.

Ett stort antal medlemsländer stöder detta, men kommissionen har tydligt i sin rapport uttalat sig mot att det ska sättas upp några mål. Det finns ett antal medlemsländer som motsätter sig detta. Det är troligt att det blir nödvändigt med en kompromiss. Det här är rådsslutsatser där man måste enas om en formulering.

Anf.  10  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Vi är tveksamma till den väldigt långa målperioden. Det finns faktiskt en risk, när man har en så lång distans till när målet ska uppfyllas, att man spänner av för närvarande så att åtgärderna inte blir lika aktuella i dag när man ser att man har så mycket tid på sig. Det kan vara ett psykologiskt dilemma i detta. Det är inte principiellt fel att ha långsiktiga mål, men risken är att man slår av på takten och ambitionen därför att man har så många år på sig. Jag hälsar med tillfredsställelse om det blir en förkortning på målen i tid sett.

Sedan har jag en fråga. Det dök upp en information vid genomgången i utskottet att det finns en diskussion om att flygskatter ska gå till bistånd. Jag vill på ett tidigt skede reagera mot detta. Det är en ekonomiskt huvudlös tanke. Flyger man mer och är rädd om ekonomin får u-länderna en sämre situation och tvärtom, om man inte flyger får de en bättre situation. Den kopplingen är precis omvänd. Tanken på att göra biståndet beroende av flygningen gör att man måste välja mellan att bli biståndsmarodör och att hjälpa u-länderna. Den logiken är så fullständigt fel att jag hoppas att man backar i ett tidigt stadium.

Anf.  11  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Först vill jag säga något om 2-gradersmålet. Det innebär naturligtvis att det kommer att få konsekvenser, kanske väldigt allvarliga konsekvenser. 2-gradersmålet eller 550 PPM kanske inte är det bästa. Men det kanske är en diskussion som måste föras. Det finns en spännvidd här – man pratar om mellan 15 och 30 %. Då vill jag gärna att vi närmar oss 30 %. Det är så pass akut att vi måste göra ansträngningar.

I de här papperen kan man läsa, och jag tror att miljöministern nämnde, att vi stöder förslaget om en minskning med 15–30 % till 2020 och minst 60 % till 2050. Men i våra papper står det att det globalt kan handla om i storleksordningen 15–50 % till år 2050. Det är lite andra siffror här. Jag hoppas att det finns en samstämmighet och att vi kan nå dessa 60 % till år 2050, även om det är på lite längre sikt – precis som Holger Gustafsson sade. Det är bra att ha det i medvetande att vi bör göra ansträngningar.

Anf.  12  ULF HOLM (mp):

Det är väl inte helt förvånande att jag tycker att man ska lägga sig på den högsta ribban när det gäller de här procentsatserna. Det torde inte förvåna någon här.

Det finns en intressant mening som jag tycker att miljöministern ska lyfta fram ordentligt. Det är att Europeiska rådet ska understryka behovet av att alla rådsformationer integrerar klimathänsyn i sin policy. Det är väldigt viktigt att man kommer fram på den punkten och inte säger att det bara är miljöministrarna som ska diskutera det. Det måste verkligen in på alla områden.

Sedan skulle jag vilja veta om man har börjat diskutera möjligheten att vidta handelsåtgärder mot länder som inte har skrivit på Kyotoavtalet för att kunna pressa dem att göra någonting så att de inte kan få ekonomiska fördelar av att hålla sig utanför Kyotoavtalet. Har den diskussionen varit uppe? Jag har för mig att det finns ett sådant krav från Socialdemokraterna i riksdagen. Det vore bra om vi kunde få en majoritet för detta och driva det på regeringsnivå. Jag tror att det är väldigt viktigt.

Anf.  13  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Först ett svar till Holger Gustafsson när det gäller medellånga och långsiktiga mål. Jag vet inte om jag förstod det rätt, att du förordar medellånga mål. Jag ser att mål på lång sikt inte alls behöver innebära att man skär av på takten, tvärtom. Det beror på hur skarpa målen är. De mål som vi nu talar om innebär en betydligt större ansträngning än vad vi just nu gör för att kunna nå dit. Jag tror snarast att det är viktigt att ha de långsiktiga målen. De investeringar vi gör i energisektorn till exempel kommer att räcka över decennier. Det är därför vi behöver långsiktighet. Mål på både kort och lång sikt behövs.

När det gäller flygskatter är det ett förslag som än så länge förts fram mycket löst av Tyskland. Det är ingenting som är uppe på miljörådet eller som ligger på mitt bord just nu. Jag tror att vi kan lämna den frågan. Det är alltså ett tyskt förslag.

Sven-Erik Sjöstrand tar upp om målet om 2 grader är tillräckligt. Här har vi skarpare mål i Sverige. Just nu är debatten i EU snarare att kämpa för att faktiskt hålla 2-gradersmålet och vara tydlig i de långsiktiga ambitionerna. När det gäller olikheterna i siffror är det olikheter som handlar om att i det ena fallet, 15–50 %, handlar det om de globala utsläppen och omfattar alla länder i världen, medan 60 % handlar om vad i-länderna ska uträtta.

Till slut tog Ulf Holm upp handelsåtgärderna. Det är ingenting som diskuteras nu. Det blir i så fall en WTO-fråga. Det finns någon paragraf i WTO som eventuellt skulle göra något sådant möjligt. Det är inte aktuellt nu, och det ligger också längre fram i tiden när ett sådant handelssystem skulle komma i gång. Det som är överordnat nu är att snarast öppna upp och inte skärpa konflikten och striderna i de här frågorna utan se hur vi ska kunna få med de stora u-länderna, USA och andra för att över huvud taget göra åtaganden. Just nu är det snarast en öppningsperiod av lyssnande i stället för skarpare konflikter. Men det är möjligt att den frågan kan bli aktuell framöver om det är ett fåtal länder som står utanför. Men då blir det som sagt i allra högsta grad en WTO-fråga.

Anf.  14  ULF HOLM (mp):

Jag tror att det är viktigt att man inte släpper frågan om att man ska ta till ekonomiska styrmedel för att tvinga andra länder att gå med i Kyoto. Jag tror att det är viktigt att man håller debatten i gång för att de ska veta att vi inte stillasittande bara accepterar att i det här fallet USA står utanför. Det är ingenting som vi i längden kan acceptera.

Därför måste vi hålla debatten i gång, och jag tror att det är viktigt att man redan nu diskuterar och har med några skrivningar om detta. Det är viktigt att de vet att diskussionerna förs och att EU inte är främmande för att i kommande förhandlingar föra fram det här som ett reellt förslag.

Anf.  15  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Jag tror också att det kan vara viktigt. Men just nu är det allra viktigaste att se till att utsläppsrättshandeln i Europa fungerar och att vi kan koppla detta till Kanada, som det är tänkt. Då kan vi få alla Annex 1-länder att ha ett system som börjar bli så attraktivt att det också är starkt och blir en bra bas för den här typen av diskussioner. Vi får se om systemet blir så starkt att det växer fram ett intresse av att självständigt ansluta sig.

Som jag ser det ska vi avvakta lite, men självfallet är det viktigt att ha detta med i bagaget. Det tycker jag också.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då tar vi nästa – FN:s kommission för hållbar utveckling.

Anf.  17  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

FN:s kommission för hållbar utveckling (SCD) kom till som ett resultat av världskonferensen om miljö och utveckling i Rio, där Agenda 21 antogs. Den har till uppgift att vara ett centralt organ i FN för uppföljning av resultaten från det mötet och från världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg i Sydafrika 2002.

I Johannesburg antogs en plan med en lång rad rekommendationer. CSD handlar om att följa upp de här rekommendationerna och se till att detta implementeras och att det blir någonting av det.

Under dagordningspunkt 5 kommer vi att diskutera arbetet inför CSD inom EU-kretsen. Det är vatten, sanitet och boende som står i centrum. Det är numera tvåårscykler i CSD. Det här är andra året, och vi diskuterar vatten, sanitet och boende. Det ska komma fram förslag.

Vi kommer också att diskutera tvärgående teman som handlar om hållbar produktion och konsumtion, om jämställdhet och om utbildningsfrågor.

Jag ska inte gå in i detalj på detta, men detta är naturligtvis tre områden som vi prioriterar högt från svensk sida, och vi har deltagit aktivt i arbetet. Vi har enorma problem i världen med brist på rent vatten och brist på sanitet, som är en förbisedd fråga i allra högsta grad. Det gäller också dramatiskt snabbt växande slumområden i världen.

Vi har prioriterat frågor om till exempel vattenresursplaner som ska vara färdiga 2005. Vi prioriterar sanitetsfrågor. Vi lyfter fram jämställdhetsfrågor och frågor om miljö, där vi nu har med oss beslut från FN:s miljöprogram om att stärka kvinnors ställning också när det gäller besittningsskydd till exempel.

Vi har också med oss särskilda side events. Till exempel har Stockholm International Water Institute studerat vattnets roll i en ökad matproduktion för att föda jordens fattiga. Det är sådant som vi presenterar där.

Vi kommer att fortsätta att utveckla våra policyrekommendationer i det här. Men vår ambition är att både EU och Sverige ska ha en aktiv roll i frågorna.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Nästa punkt handlar om det andra mötet för parterna i Århuskonventionen.

Anf.  19  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

På rådsmötet ska vi besluta om ett förhandlingsmandat till kommissionen när det gäller regleringen av genetiskt modifierade organismer (GMO) under Århuskonventionen. Århuskonventionen ratificeras ju nu av EU och även snart av Sverige.

Inför det andra partsmötet under Århuskonventionen i maj i år har det lagts fram förslag på ändringar av konventioner som syftar till att införa bindande regler om GMO under konventionen. Den handlar ju om allmänhetens deltagande, möjligheter att få information och så vidare. Århuskonventionens nuvarande bestämmelser om GMO ställer inte några bindande krav på parterna. Allmänhetens rätt till information och deltagande i beslutsprocesser om GMO regleras dock inom EU av harmoniserad EG-lagstiftning. Det här betyder att vi måste enas om en position i frågan inför Århusförhandlingarna.

Eftersom detta är gemenskapslagstiftning innebär det också att kommissionen har rätt att företräda EU i de här frågorna. Då måste den få ett förhandlingsmandat så att vi talar om vad vi vill att den ska göra.

Frågan om juridiskt bindande reglering av GMO under Århuskonventionen är viktig framför allt för de länder som inte har någon lagstiftning på området. Det gäller särskilt de så kallade EECCA-länderna i det tidigare Sovjetunionen. De har tryckt på för att få till stånd en bindande reglering som stöd för egen lagstiftning. För Sverige är det betydelsefullt att EU-länderna i så stor utsträckning som möjligt strävar efter att tillmötesgå de övriga parternas önskemål om bindande reglering av GMO i konventionen. Det är också ett bra sätt att sprida regler om öppenhet i förhållande till GMO till länder utanför EU.

Samtidigt är det viktigt att förändringarna är förenliga med den lagstiftning och den gemenskapsreglering som vi nu har om GMO redan. Som ni vet har vi jobbat mycket hårt på att få fram en gemensam ståndpunkt när det gäller GMO. Den bör inte omarbetas som det är nu; den är väldigt ny. Den är också anpassad till olika slags GMO-aktiviteter.

Vi anser att vi ska utforma mandatet så att det tydliggörs att EG vid partsmötet ska agera konstruktivt och ta hänsyn till övriga parters önskemål. Samtidigt ska det framgå att en ändring av kommissionen ska vara förenlig med gällande EG-lagstiftning.

Inom ramen för vad som har sagts ska mandatet ändå vara flexibelt för att underlätta att förhandlingar kan leda till ett resultat som kan accepteras av alla parter. Det finns stora skillnader där.

Anf.  20  LARS LINDBLAD (m):

GMO-frågan har inte varit någon stridsfråga mellan oss och regeringen tidigare. Den lagstiftning som vi har i EU tycker jag innehåller den balans som man kan kräva mellan öppenhet och någon form av rimligt skydd för de företagshemligheter som det innebär.

Jag har en uppmaning när det gäller denna punkt och nästa: Formulera inte reglerna på det sättet att den typ av företagshemligheter som är viktig när det gäller forskning och utveckling försvåras genom de här protokollen! Det gäller alltså även nästa punkt. Man ska inte tvinga företag att flytta utanför protokollsgränserna av konkurrensskäl och man ska bevaka att det hela inte står i strid med EG-reglerna. Jag uppfattar att det var det som ministern också menade. Det är i någon mening i ett försök att understryka vikten av detta som jag säger det här.

Anf.  21  ULF HOLM (mp):

Det var mycket text här. Jag har inte hunnit läsa det här under mötet eftersom vi fick det nu.

Jag är lite orolig över att ge EU-kommissionen flexibilitet i dess handlande eftersom jag hittills inte har blivit övertygad om att EU-kommissionen är den som företräder miljöintressena bäst i vår världsdel. Därför är det lite oroande att den ska få en stor flexibilitet i sitt förhandlingsutrymme. Där skulle jag önska att vi kunde vara lite hårdare.

Frågan har blivit kritiserat ganska mycket av miljörörelsen, om jag inte har helt fel. Bland andra Greenpeace har försökt få ut information om detta, eftersom man bevakar GMO-frågan på EU-nivå. Greenpeace har klagat mycket på det här. Vad innebär detta för dem? Kommer det fortfarande att vara mycket sekretess på de här frågorna?

Detta sagt med reservation för att jag inte har hunnit läsa underlaget ordentligt; miljöministern ser väldigt bekymrad ut!

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Det fanns ett underlag, och det hemliga dokumentet är ett tillägg till det.

Anf.  23  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Utgångspunkten för EU:s förhandling är att detta ska vara förenligt med gällande EU-rätt. Det innebär att det som finns när det gäller företagshemligheter och även när det gäller sekretess är det som vi utgår ifrån. I den mån det finns kritik mot detta så kan jag alltså säga att det ingår.

Låt mig dock säga att vi har en stor öppenhet. Det har funnits kritik här i Sverige när det gäller utlämnande av handlingar och så vidare. Det är sådant som nu prövas. Det ska vara möjligt att få ut handlingar. Man ska få information om beslut som ska fattas och man ska ha möjlighet att följa information om när GMO sätts ut på marknaden. Man ska kunna lämna remissyttranden över beslut och så vidare. Detta är frågor som följs upp.

Vår bedömning är att vi har en hög grad av öppenhet och en bra lagstiftning i EU när det gäller GMO. Den ska också naturligtvis tillämpas på ett bra sätt.

När det gäller flexibilitet och att ge förhandlingsmandat till kommissionen är det så att eftersom det är gemensam lagstiftning har kommissionen rätt att företräda gemenskapen i alla händelser. Därför är det bättre att ha ett tydligt förhandlingsmandat.

Flexibiliteten är begränsad till ett antal handlingsalternativ som är fastlagda. Några av dem är sådana som vi inte skulle ha önskat oss, nämligen ett slags nollalternativ där det inte blir någon förändring. Det står ju inte alls i överensstämmelse med vad övriga parter vill. Allt talar för att det blir en kompromiss som ligger i linje med att vi får en förändring och tydligare bindande riktlinjer i överensstämmelse med EG-rätten.

Vi anser dock att det är viktigt att ge kommissionen en flexibilitet när det gäller förhandlingen. Det är nämligen viktigt att vi kommer till ett resultat i förhandlingarna. Kritik som har riktats mot EU i förhandlingarna gäller snarast en otydlighet och en oförmåga att agera konstruktivt och aktivt. Vår bedömning är att detta är en bra grund för att komma till ett resultat som leder till en bättre lagstiftning för alla länder i Europa.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då tar vi nästa punkt, om Cartagenaprotokollet.

Anf.  25  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Här handlar det också om GMO, Cartagenaprotokollet och biosäkerhet. Det andra partsmötet äger rum den 30 maj–3 juni i år. Det viktigaste beslutet som ska fattas gäller beslut om mer detaljerade dokumentationskrav för GMO:er som är avsedda för direkt användning som livsmedel, foder eller för bearbetning. Här har EU som ni säkert kommer ihåg redan långtgående lagstiftning genom förordningen om spårbarhet och märkning, som har hanterats här i EU-nämnden många gånger.

Kommissionen har föreslagit att rådet ska fatta ett beslut om förhandlingsdirektiv som också ger kommissionen rätt att tala för gemenskapens räkning i de frågor där EU har lagstiftning.

De flesta länder, däribland Sverige, har i stället önskat att rådet antar rådsslutsatser. Det brukar vara vår utgångspunkt att vi tycker det. Nu finns både ett utkast till rådsslutsatser och ett utkast till beslut om förhandlingsmandat för kommissionen. I går på Coreperförhandlingarna i Bryssel inför rådsmötet gjorde rådets rättstjänst bedömningen att även det här området är ett område där kommissionen har rätt att förhandla för gemenskapens räkning när det gäller frågan om detaljerade dokumentationskrav för GMO. Därför är det lämpligt att vi både har rådsslutsatser och ett förhandlingsmandat till kommissionen med tydliga riktlinjer om vad vi vill uppnå, anser rättstjänsten. Vi kommer inte att motsätta oss detta eftersom det är det som juridiskt bedöms vara det korrekta, och då har vi bäst möjlighet att påverka.

Det finns inte heller några stora konflikter om det här, utan vi har vår lagstiftning som vi nu utgår ifrån.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi tar nästa punkt, om den första konferensen för parterna i Stockholmskonventionen.

Anf.  27  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Stockholmskonventionen handlar om persistenta organiska ämnen – mycket giftiga sådana, som PCB och andra.

Det ska vara ett möte i Uruguay i början av maj. Vi är eniga om rådsslutsatserna inför det mötet, så det är inte så mycket att säga. Från svensk sida har vi drivit starkt att vi ska kunna tillföra nya ämnen till konventionen och att det inte ska finnas några begränsningar i det. Vi stöder nu ett norskt förslag om att till exempel lägga till den bromerade flamskyddsmedlet penta-VDE. Det tycker vi är viktigt. Vi vill ha ett aktivt EU i den här konventionen, och försöka utöka med nya ämnen.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Finns det övriga frågor? Finns det något om Reach?

Anf.  29  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

När det gäller övriga frågor får ni gärna komma med synpunkter.

Om Reach har vi enbart en debatt. Sedan har vi ett antal övriga frågor där ett antal länder kommer in med studier eller förslag av olika slag. Det finns inga som jag tycker behöver tas upp särskilt.

Man kan nämna att det har kommit in ett ytterligare ärende, som gäller en GMO. Det är Österrike som har ställt frågor till kommissionen. Detta fick vi reda på i går. Det gäller en GMO som antogs för länge sedan. Vi har inte så mycket information om den frågan än. Charlotta Sörkvist är ansvarig för den. Vill du säga någonting om detta nya ärende?

Anf.  30  Kanslirådet CHARLOTTA SÖRQVIST:

Jag kan säga att det handlar om en GMO som, vad vi förstår, blev godkänd av den gamla lagstiftningen men som nu också har blivit godkänd i och med att den har kommit in i den formella utsädeskatalogen.

Med anledning av det har det tydligen kommit in en del underlag till Österrike, och man ställer vissa frågor till kommissionen om detta med tanke på hur den gamla lagstiftningen förhåller sig till den nya. Vi ska försöka ta reda på vad detta handlar om, men vi har inte så mycket mer information i dag.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Okej – då tar vi frågor på övriga frågor.

Anf.  32  LARS LINDBLAD (m):

Jag vill ta upp frågan om Reach. Det är en upplysningsfråga.

Har ni fått några signaler från Storbritannien eller Ungern om hur det går med undersökningen av OSOR? Är man på väg att hitta en lösning inför frågan om one substance, one registration?

Anf.  33  LENNART FREMLING (fp):

Jag tänkte också fråga en sak om Reach. Det står i texten här att regeringen stöder förslag om att förenkla Reach och göra det lättare att tillämpa för industrin. Jag har hört att man talar om att man eventuellt skulle behöva ge stöd till småföretag – men kanske inte från svensk sida.

Min fråga är: Hur ser regeringen på tanken att ge stöd till småföretag och medelstora företag för vilka en sådan här provningskostnad kan bli väldigt stor i relation till den marknad som företagen har?

Anf.  34  ULF HOLM (mp):

Jag skulle vilja veta en sak om punkt c, om miljöaspekter på tjänster på den inre marknaden. Har Tyskland presenterat något underlag inför mötet?

Anf.  35  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

När det gäller Reach har vi inga närmare upplysningar om OSOR, men Patrick Rabe här säger att det verkar gå bättre och bättre. Vill du kommentera något om hur det går i Bryssel?

Anf.  36  Kanslirådet PATRICK RABE:

Fler och fler länder stöder den ansatsen. Sedan vet jag inte om det var någon specifik studie eller så som du avsåg, men fler och fler stöder alltså principen om OSOR – inklusive Sverige.

Anf.  37  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Jag gissar att du också undrar om man har hittat den praktiska lösningen på att verkligen få detta att fungera. Såvitt vi har förstått finns det inget klart om att man har löst det här.

När det gäller stöd till småföretag beror det på vilken typ av stöd det är fråga om. Just nu pågår diskussionen om på vilket sätt man ska hjälpa de små företagen. Vi försöker från svensk sida bland annat visa på hur vi jobbar med mindre företag till exempel i Kemikalieinspektionen. Det gäller hur man jobbar med stöd och hjälp via webb och annat för att underlätta för små företag. Men när det gäller om det ska vara direkt ekonomiskt stöd till små företag är det inget förslag som vi diskuterar just nu.

Ulf Holm frågade om underlaget och tjänstedirektivet. Det är alltså den tyska delegationen som vill ta upp frågan. Den information vi har i nuläget visar att man vill ta upp aspekter om ursprungslandsprincipen när det gäller miljökrav och miljöstandarder. För svenskt vidkommande har vi sagt att ursprungslandsprincipen är en viktig fråga. Vår allmänna inriktning är att ursprungslandsprincipen är problematisk och inte får hota väsentliga värden, till exempel i vår välfärdsstatsmodell. Vissa sektorer skulle kunna försvagas lagstiftningsmässigt, och det gäller naturligtvis även miljöområdet. Det pågår ett analysarbete inom Regeringskansliet, och vi har en allmän granskningsreservation i tjänstedirektivet för alla de här artiklarna. Vi ska med intresse ta del av det tyska förslaget.

När jag fick det här papperet hade vi inte fått in underlaget, och det har vi tydligen inte nu heller. Vi har alltså inget skriftligt underlag.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi informationen. Eftersom det inte finns några A-punkter tackar vi så mycket för detta.

2 §  Ekofin

Finansminister Pär Nuder

Återrapport från ministerrådsmöte den 17 februari 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 8 mars 2005

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar finansministern med medarbetare välkomna. Vi börjar som vanligt med en återrapport från tidigare ministerrådsmöte.

Anf.  40  Finansminister PÄR NUDER (s):

Ni har fått en skriftlig rapport, och det här var ett typiskt mellanmöte, närmast att betrakta som en förövning inför nästa veckas möte.

Det viktigaste som avhandlades var beslutet angående Grekland som enligt artikel 104, punkt 9, fått ett år på sig att komma till rätta med sitt budgetunderskott innan eventuella sanktioner vidtas. Dessvärre tvingas jag än en gång att konstatera att det var en repris på motsvarande möte i januari såtillvida att stabilitetspakten diskuterades sju timmar i Eurogruppen, och vi avhandlade frågan under en knapp timme i det beslutande organet, Ekofinrådet.

Jag kan också nämna att jag hade – vilket jag annonserade senast jag var här – en bilateral överläggning med premiärminister Juncker. Vi diskuterade pakten, Lissabonstrategin, det finansiella perspektivet och jag redogjorde för den svenska hållningen när det gäller alkoholskatten.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi rapporten.

Så går vi in på kommande möte, och där har vi först punkt 3, Genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten.

Anf.  42  Finansminister PÄR NUDER (s):

När de gäller granskningen av medlemsländernas stabilitets- och konvergensprogram avslutas den processen nu med de sju resterande programmen. De länder som avhandlas är Storbritannien, Spanien, Cypern, Lettland, Litauen, Slovenien och Ungern. Som ni vet görs rådets ställningstagande genom ett yttrande om varje lands program.

Storbritanniens budgetunderskott överskred 3 % av BNP under det förra budgetåret. Men till följd av de speciella undantag som enligt fördraget gäller Storbritannien är inte landet föremål för förfarande vid alltför stora underskott. Innevarande budgetåret, som sträcker sig till i slutet av mars, väntas resultera i att Storbritannien åter kommer under referensvärdet för budgetunderskottet, om än med liten marginal. Storbritannien uppmanas att säkerställa att 3-procentsgränsen underskrids enligt planerna och att på medellång sikt stärka sitt strukturella budgetsaldo.

Ungern och Cypern är föremål för processer vid alltför stora budgetunderskott. Ungern uppmanas att genomföra ytterligare strukturella reformer och vara försiktiga med skattesänkningar för att säkert nå under 3-procentsgränsen för budgetunderskottet år 2008.

Cypern uppmanas att se till att man klarar 3-procentsgränsen för 2005 enligt de mål som fastställts i konvergensprogrammet.

För Slovenien och Litauen rekommenderar rådet allmänt en högre ambitionsnivå i budgetkonsolideringsarbetet för att man ska kunna uppnå målet om ett strukturellt budgetsaldo i balans på medellång sikt.

Lettlands och Spaniens program är i princip oproblematiska. Vissa frågetecken finns dock för ländernas höga inflation. Spanien uppmanas att genomföra en genomgripande reform av sitt pensionssystem. Till Lettland riktas inga specifika rekommendationer.

Rekommendationerna har fokus på att ländernas offentliga finanser ska gå mot överskott eller nära balans på medellång sikt. Sverige välkomnar detta perspektiv och kan ställa sig bakom samtliga förslag till yttranden och de rekommendationer som riktas i dessa.

Anf.  43  LENNART HEDQUIST (m):

Utifrån de konvergensprogram som nu föreligger och den utveckling som man ser framför sig, vilken bedömning kan man göra beträffande de nya ländernas anslutning till den gemensamma valutan?

Anf.  44  Finansminister PÄR NUDER (s):

Det är svårt att svara svepande och generellt på den frågan. Man får nog studera länderna vart och ett för sig och se hur de förhåller sig till kvalifikationsreglerna. De formella kvalifikationsreglerna är ju en sak. En annan sak är den politiska processen kring nästa eurointräde. För min egen del är jag ganska övertygad om att det finns ett ganska stort intresse hos de tolv euroländerna att konsolidera sig innan man öppnar upp dörren för nya medlemmar.

Men det är klart att frågan ställs på sin spets när man framgent kommer att se ett och annat land som uppfyller de kvalifikationsgrunder som gäller.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Då går vi in på punkt 3b, Förberedelse av Europeiska rådet i mars.

Anf.  46  Finansminister PÄR NUDER (s):

Det finns anledning att säga några ord särskilt om Ungern – jag glömde det tidigare. Det hänger samman med att enligt artikel 104, punkt 7, ska rådet på förslag från kommissionen anta ännu en rekommendation till Ungern för att landet ska komma till rätta med sitt alltför stora budgetunderskott fram till 2008. Detta görs mot bakgrund av Ungerns nya uppdaterade konvergensprogram från december 2004.

I sitt beslut den 18 januari i år konstaterade rådet att Ungern inte vidtagit tillräckliga åtgärder inom den tidsram som sattes upp enligt rådets rekommendation den 5 juli för att komma till rätta med budgetunderskottet för 2004. Inga ytterligare sanktioner mot Ungern är möjliga då man är ett land med undantag från valutaunionen. Därför riktas nu en ny rekommendation till Ungern enligt artikel 104, punkt 7.

Ungern rekommenderas att genomföra ytterligare strukturella reformer för att på ett trovärdigt sätt nå under 3-procentsgränsen för budgetunderskottet 2008. Ungern ombeds att se till att planerade skattesänkningar inte äventyrar de fastställda årliga underskottsmålen och att stärka det reservpaket på 0,5 % av BNP som den ungerska regeringen har inrättat, om budgetunderskottet för 2005 skulle bli större än vad som förutses i dagsläget.

Ungern har ett utsatt läge när det gäller de offentliga finanserna. Man har tidigare inte lyckats att följa rådets rekommendationer för att komma till rätta med sina budgetproblem.

Mot den bakgrunden kan Sverige stödja förslaget till rekommendation även i den här delen.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Då går vi in på punkt 4, Förberedelse av Europeiska rådets möte den 22–23 mars.

Anf.  48  Finansminister PÄR NUDER (s):

När det gäller förberedelser inför vårtoppmötet kommer Ekofin att slutföra sitt arbete med att förbereda Europeiska rådets möte i mars om halvtidsöversynen av Lissabonstrategin. Det handlar om tre återstående ärenden, det så kallade Key Issues Paper, översynen av stabilitetspakten och det europeiska tillväxtinitiativet. Jag tar ärendena i tur och ordning och börjar med Key Issues Paper, och sedan fortsätter vi med resten.

Innehållet i Key Issues Paper utgör Ekofinrådets centrala budskap till vårtoppmötet. Detta dokument utgör i år såväl vägledning för uppdateringen av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som ett bidrag till halvtidsöversynen av Lissabonstrategin.

Jag tycker att det i all väsentlighet är ett bra utkast, och jag kommer att stödja det i sina huvuddelar. Utkastet beskriver på ett bra sätt de utmaningar som den ekonomiska politiken står inför. Det behandlar tillväxt och sysselsättning med fokus på en sund makroekonomisk politik, åtgärder för att öka sysselsättningen och åtgärder för ökad produktivitet.

Bland förslagen för ökad sysselsättning märks exempelvis vikten av att förbättra människors möjlighet att få jobb och att man ska ge starkare ekonomiska incitament för arbete.

Bland förslagen för att öka produktiviteten kan nämnas att man bör skapa bättre ramvillkor för forskning och utveckling, att förbättra den inre marknaden och att öka frihandeln.

I utkastet ingår även förslag till hur den multilaterala övervakningen kan göras mer effektiv vid en revidering av Lissabonstrategin. Där betonas bland annat de allmänna riktlinjernas roll för den multilaterala övervakningen och för en sammanhållen ekonomisk politik på EU-nivå.

I den diskussion som förväntas kommer jag, förutom att poängtera de tre dimensionerna i Lissabonstrategin, särskilt att lyfta fram behovet av en mer öppen handelspolitik och fortsatta åtgärder för ett ökat arbetsutbud. Jag kommer också att poängtera vikten av att Ekofinrådet även fortsättningsvis har det samlade ansvaret för hela den ekonomiska politiken, inklusive arbetsmarknadsfrågor och strukturreformer.

Anf.  49  ULF HOLM (mp):

Detta Key Issues Paper har ju en väldigt stark fokusering på ekonomiska frågor. Jag tycker nog att man ska följa den svenska regeringens linje att föra fram alla tre dimensioner, och det ska du tydligen göra i ditt tal. Men jag skulle önska att det också fanns någonting skriftligt från rådsmötet. Det finns ju bara en allmän formulering om att framtida ekonomisk tillväxt måste gå ihop med miljömässig och hållbar tillväxt, och det är inte mycket. Man borde skriva mycket mer om detta och införa miljömässiga nyckeltal för vad det innebär i praktiken och gå vidare på de miljömässiga och sociala områdena, vilket andra ministrar har fört fram. Miljöministern, till exempel, var här före dig, och hon hade en del bra förslag som skulle kunna höra hemma i detta sammanhang.

Anf.  50  LENNART HEDQUIST (m):

Under processen har vi ju framfört betydelsen av att man koncentrerar sig på ett antal mål och formulerar dem på ett sådant sätt att de är möjliga att följa upp, både i det kortare och i det något längre perspektivet. Det känns angeläget att man gör det så att man kan åstadkomma en utvärdering som är inriktad på att det verkligen uppnås det önskade resultatet i de olika länderna.

Min fråga till regeringen är närmast: I vilken utsträckning stöder regeringen att man land för land har en uppföljning av Lissabonsprocessens framtida mål, som jag utgår ifrån är formulerade på ett uppföljningsbart sätt, på ungefär samma sätt som görs i dag med stabilitetspakten? Det är inte fråga om någon överstatlighet i det här avseendet utan mera fråga om ett mellanstatligt stöd genom att det görs den här typen av utvärderingar i respektive land. I någon mån liknar det kanske det som OECD ibland gör i sina landrapporter, men koncentrerat till Lissabonprocessen.

Anf.  51  TOBIAS KRANTZ (fp):

Jag har några allmänna synpunkter och frågor som jag vill skicka med.

Jag tror att det är viktigt att Lissabonprocessen nu inriktas på ett ökat mått av koncentration och att strategin stramas upp. Det ligger också i det förslag som kommissionen nu har presenterat. Om de åtgärder som har presenterats ska få en kraftfull verkan måste det finnas ett större inslag av koncentration och ett färre antal indikatorer. Det är viktigt att regeringen och Sverige stöder den strategin.

Sedan tror jag att det är viktigt att Lissabonstrategin inte bara blir ett papper som man kommer överens om på Europeiska rådets möten, utan det måste bli ett papper som genomförs och implementeras i de olika medlemsstaterna. Det finns en tendens till att det antas högtidliga dokument med olika mål som alla kan ställa upp på, men som i praktiken inte efterlevs i medlemsländerna. Där tycker jag att också Sverige har skött sig rätt dåligt vid ett antal olika tillfällen. Vi har ställt upp på saker på det europeiska planet, men i praktiken har det inte följts upp på hemmaplan.

Dt viktigt att det klargörs i den här processen att de åtgärder som nu kommer att vidtas i de allra flesta fall måste genomföras av medlemsstaterna själva. På de här områdena har ju inte Europeiska unionen någon beslutskompetens.

När vi diskuterar Lissabonstrategin och ekonomisk politik i största allmänhet inom den europeiska unionen är det viktigt att också EU lägger ned större kraft på de områden där EU har beslutskompetens, det vill säga att säkra att den inre marknaden genomförs på ett bra och effektivt sätt.

Anf.  52  HILLEVI LARSSON (s):

Jag tycker att det är bra prioriteringar. Jag tänkte bara höra om ett ökat arbetsutbud även innefattar ökat arbetskraftsutbud. Det är ju exempelvis viktigt med en välfungerande barn- och äldreomsorg för att kvinnor ska komma ut på arbetsmarknaden. Då ökar också chanserna för fler att få jobb.

Anf.  53  SONIA KARLSSON (s):

Jag vill bara understryka att jag tycker att det är viktigt att man får en bättre balans i Lissabonstrategin än vad som finns i kommissionens vårrapport. Det är också viktigt att man får med att också miljöpolitik och sociala välfärdssystem är tillväxtskapande.

Anf.  54  Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag ska bli mycket kortfattad. Vi ska ha klart för oss, Ulf Holm, att det är Ekofinrådet som sammanträder nästa vecka, och det är inte Ekofinrådet som har att göra den totala sammanlagda bedömningen utan det är Europeiska rådet. Men vi har att ta ansvar för den ekonomiska dimensionen, och jag kommer att understryka att Lissabonprocessen bör innehålla alla tre dimensioner.

Jag kan citera ur det förslag som finns, men ni har det ju framför er, och det är en svensk framgång. Här finns det betydande motsättningar. Somliga vill prioritera ned den miljömässiga dimensionen. Vi tillsammans med ett antal länder, till exempel Frankrike, driver Lissabonstrategin i alla dess tre delar, och det kommer vi att fortsätta att göra. Inte minst kommer statsministern naturligtvis att göra det på Europeiska rådets möte.

När det gäller Lennart Hedquists diskussion om Lissabonstrategin är den en öppen samarbetsmetod där vi ”benchmarkar” länderna mot varandra, utbyter best practice och jämför oss med det gemensamt uppställda målet. Så jag ser ingen motsättning i det förfarande som i dag gäller.

Sedan har jag bara en ytterligare kommentar till Hillevi Larsson om barnomsorg. Den dimensionen finns ju med i Lissabonstrategin, och den är värd att understryka.

Anf.  55  ULF HOLM (mp):

Jag tycker att det är häpnadsväckande att argumentet är att man inte tar upp miljöfrågor på Ekofinmöten. Då har man missat hela dimensionen. Miljötekniken och en progressiv miljöpolitik är en förutsättning för en ekonomiskt hållbar tillväxt. Det är hela grundtesen som borde vara anslaget även på Ekofin. Därför borde också Ekofin ha med miljöteknik, progressiv miljöpolitik och indikationer för en hållbar tillväxt ur ett miljöperspektiv.

Anf.  56  ANDERS G HÖGMARK (m):

Alla har ju varit överens om att en förändring, eller en transformering, av en del av de sociala transfereringssystemen har varit en viktig komponent. Många har också varit överens om att det allvarligaste problemet för att åstadkomma detta är bristen på politiskt kurage. Det politiska ledarskapet är medvetet om att dessa förändringar i allmänhet leder till försämringar i utfallet.

Sverige har tidigare uppfattats som ett gott föredöme när det gäller pensionsreformen. Nu gjordes ett inspel för någon tid sedan där den högsta ledningen, statsministern, pekade på att man förmodligen inte var medveten om de allvarliga konsekvenserna, bland annat sänkta ersättningsnivåer.

På vilket sätt har detta stimulerat och varit ett positivt inspel i diskussionen om att stärka det politiska kuraget för att genomföra förändringar som enligt den här strategin är nödvändiga?

Anf.  57  Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag ska ytterst kortfattat kommentera det sistnämnda. Sverige framhålls som ett föredöme i många sammanhang när det gäller de strukturreformer som vi har genomfört på ett antal områden, inte minst pensionsreformen. Det möter jag i kontakten med mina kolleger.

Sedan kan jag bara instämma i Ulf Holms inlägg. Jag kan lugna Ulf Holm med att jag inte tror att det finns någon Ekofinminister som så tydligt pekar på behovet av Lissabonprocessens alla tre dimensioner. Det gjorde jag senast, och det kommer jag att framhålla även nästa vecka.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då har vi punkt 2.

Anf.  59  Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag går vidare med det som kommer att bli huvudpunkten på nästa veckas möte, nämligen översyn av stabilitetspakten. Vi ska ha vår sista diskussion om pakten innan ett reformförslag läggs på Europeiska rådets bord den 22–23 mars. Som ni vet är det ordförandeskapets ambition att då nå en uppgörelse.

Dessvärre har jag i dag inte så mycket att redovisa för nämnden, men så mycket kan jag ändå konstatera att det ännu inte har vuxit fram någon tydlig samsyn efter det senaste mötet. Olika länder har alltjämt fortsatt skilda utgångspunkter. Efter den senaste diskussionen i Ekofin har pakten inte diskuterats ytterligare i den ekonomiska och finansiella kommittén, utan ordförandeskapet har fört bilaterala samtal för att finna en kompromiss inklusive det samtal som han hade med mig. Vi har ännu inte sett den kompromisstext som ordförandeskapet ska sända ut inför Ekofin.

Jag kan ändå säga så mycket som att det är tre stycken block av frågor som utkristalliseras.

För det första: governance. Hit hör bland annat tidtabeller för stabilitets- och konvergensprogrammen.

För det andra: den preventiva delen, formuleringen av det medelfristiga målet, i vilken takt man ska nå det med mera.

För det tredje: proceduren för alltför stora underskott, vilka faktorer som ska beaktas när rådet bedömer om ett land har ett alltför stort underskott, tidsfrist för att komma till rätta med alltför stora underskott med mera.

För egen del underströk jag vid det senaste mötet att frågan om nationellt ägande är mycket central. Kommunikationerna mellan institutionerna och mellan institutionerna och medlemsstaterna måste förbättras. Vidare har vi som ni vet från svensk sida betonat vikten av att skulden och den långsiktiga hållbarheten ges större tyngd. Vi vill att man sätter större press på medlemsländerna också i goda tider. I gengäld kan man ta större hänsyn till exempel till hur lågkonjunkturer påverkar underskotten.

På vissa av dessa områden – till exempel att finanspolitiken bör vara mer symmetrisk över konjunkturcykeln – finns en betydande samsyn medan den svenska linjen har haft svårare att vinna gehör på andra områden. En kärnfråga är vilka faktorer som ska tas i beaktande vid bedömningen av huruvida underskottsförfarandet ska initieras eller inte. Här går, som ni vet, åsikterna starkt isär mellan medlemsländerna.

Från svensk sidan menar vi att det är viktigt att begränsa antalet faktorer att ta in i bedömningen. Om det ska finnas en lista över faktorer är det viktigt att pensionsreformer särskilt beaktas. Risken är annars att det blir för mycket godtycke i behandlingen av olika länder. Dessutom bör det vara rimligt att se till hur ett land sköter sig i goda tider, när underskottet ska bedömas.

Min utgångspunkt är fortsatt att försöka att bidra på ett konstruktivt sätt till diskussionen, även om det står helt klart att det primära forumet för den här diskussionen uppenbarligen är eurogruppen, något som jag har uttryckt mitt missnöje med, både inför nämnden och offentligt.

Anf.  60  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Det har ju framgått av föredragningen att det är svårt att hitta en gemensam hållning. Jag vill fråga om det går att få en bild av de olika grupperingarna av länder, vilka som så att säga drar åt olika håll i de stora frågorna och vilka som står bakom dem. Är det två eller fler grupperingar? Jag skulle vilja höra lite grann om strukturen på oenigheten mellan medlemsländerna.

Anf.  61  LENNART HEDQUIST (m):

Den svenska riksbankschefen har ju deltagit i diskussionen och satt fokus på ett antal faktorer. Det är väl i huvudsak det som anges som regeringens ståndpunkt, nämligen bättre budgetdisciplin i goda tider och större fokus på medlemsländernas skuld. För den prioriteringen har regeringen fullt stöd från oss.

Finansministern tog upp vilka faktorer som skulle kunna spela in när man gör bedömningar av utvecklingen inom de olika länderna. Det har förekommit en rad uppslag om att man skulle undanta vissa typer av offentliga utgifter. Kreativiteten i berörda länder har förefallit att vara ganska stor i det avseendet. Jag vill därför fråga i vilken utsträckning detta är avfört från diskussionen eller om det fortfarande förekommer att vissa typer av offentliga utgifter skulle undantas vid bedömningen.

Sedan nämnde finansministern att nationellt ägande skulle spela roll för Sverige. Vad avser man mer konkret där?

Anf.  62  SONIA KARLSSON (s):

Jag vill bara nämna att det framgår ju av rapporten från Ekofin den 17 februari att finansministern tog upp detta med tidtabellen för programmet och uttalade att han inte ville ha någon ändring i det fallet just för att man skulle hinna att presentera konvergensprogrammet i Sveriges riksdag. Jag ville bara säga att jag tycker att det är positivt att finansministern bevakar den frågan.

Anf.  63  Finansminister PÄR NUDER (s):

Sonia Karlsson svarade på Lennart Hedquists avslutande fråga om innebörden av nationellt ägande.

När det gäller Holger Gustafssons fråga om strukturen och olika länders olika hållningar kan man mycket grovt dela in länderna i två ytterligheter. På ena kanten finns Tyskland och Frankrike som är väldigt angelägna om långa listor. I slutändan tror jag inte, Lennart Hedquist, att det kommer att bli en lista där man exkluderar vissa utgiftskategorier. Men jag tror att vissa länder kommer att driva to the bitter end att man ska få exkludera till exempel försvarsutgifter, men jag tror inte att det blir så i slutändan.

Å ena sidan har vi Frankrike, Tyskland och några av de nyare länderna, Ungern och Polen, som vill ha långa listor på undantag. Sedan har vi de mer restriktiva länderna dit vi hör, Österrike, Nederländerna, balterna och Finland. Ungefär så ser kartan ut.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Skulle det hända något under helgen, om några nya frågor dyker upp, kan vi lösa det med ett skriftligt samråd. Vi har ändå haft frågan uppe tidigare, och finansministern redogjorde nu också för positionen. Men om det dyker upp något har vi beredskap för det.

Då går vi in på nästa punkt.

Anf.  65  Finansminister PÄR NUDER (s):

Vi hade en fråga kvar på punkten inför toppmötet, tillväxtinitiativet.

Det handlar om Ekofinrådets sista bidrag till vårtoppmötet. Vi ska anta slutsatser om uppföljning av det europeiska tillväxtinitiativet som ni kommer ihåg kom till stånd under det italienska ordförandeskapet för ett tag sedan.

Tillväxtinitiativet syftar till att främja investeringar, infrastruktur och forskning och därigenom komplettera arbetet med strukturreformer. Rådsslutsatserna fokuserar på vad som har gjorts i medlemsländerna under det senaste året och uppmanar dem till fortsatta åtgärder under beaktande av sunda offentliga finanser.

Jag kommer att stödja slutsatserna och förutser ingen diskussion i den frågan.

Anf.  66  ULF HOLM (mp):

Herr ordförande! Det var synd att det inte skulle bli någon diskussion om detta, för detta dokument lider av samma brist som det tidigare dokumentet, nämligen att man i tillväxtdiskussionen helt missar miljöaspekten av de här stora investeringarna. Jag tycker att Sverige bör ha ett inlägg om att man bör ta hänsyn till miljöfrågorna när man diskuterar tillväxt. Om man nu ska bygga det som brukar kallas det gröna folkhemmet måste man ha in det även i detta dokument.

Rent historiskt har det väl varit så att de stora EU-projekten är väldigt kritiserade av den samlade miljörörelsen. När det kommer pengar från EU-maskineriet hejar alla i regionen eller lokalt: Oh, vad bra, det är någon annan som betalar det här! Och sedan hoppar man kanske över den miljöprövningen som finns för många projekt. Man måste ta större hänsyn till detta än som görs i dag.

Jag hade därför hoppats att finansministern i alla fall skulle hålla ett litet brandtal inför Ekofinmötet om det här, precis som jag noterade att det stod i återrapporten att finansministern gjorde om Lissabonstrategin. Jag uppmärksammade det i efterhand och vill tacka finansministern för det inlägget.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Jag kan upplysa Ulf Holm om att när det gäller de större projekten ska det alltid genomföras miljökonsekvensbeskrivningar. Det har vi fattat beslut om gemensamt under vår tid i Europaparlamentet.

Anf.  68  BÖRJE VESTLUND (s):

Herr ordförande! Min fråga gäller lite grann det man benämner som garantiordning. Det är ett förslag om garantiordning för investeringar i vägar och järnvägar. Vi vet av erfarenhet att en hel del länder är väldigt sparsamma när det gäller detta. Andra länder tycker att det här är en källa att ösa hur mycket som helst ur. Det har vi haft väldigt många diskussioner om, inte minst i transportrådet.

Jag skulle vilja fråga: Vad är det för någonting som kommer? När det kommer upp sådana här saker blir jag alltid misstänksam.

Anf.  69  Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag vänder mig till Börje Vestlund först. Det kommer inte att bli någon diskussion om garantiordning på det här mötet utan det kommer upp nästa gång. Vi får återkomma till den frågan i substans.

När det gäller frågan om miljödimension kan jag tänka mig att hålla brandtal för miljöns skull inför mina kolleger i Ekofinrådet på i princip vilken punkt som helst. Däremot är jag inte beredd att göra det på den här punkten.

Vi ska ha klart för oss att europeiska tillväxtinitiativet är någonting som tillkom under italienska ordförandeskapet. Ni vet vem som ledde Europeiska rådet då. Jag tror inte att någon egentligen vill ha särskilt stor uppmärksamhet kring det europeiska tillväxtinitiativet, utan vi får föra diskussionen i andra sammanhang.

Jag var lite kryptisk här, men jag tror att ni förstår innebörden.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går över till punkt 5, Minskning av administrativa bördor för företag.

Anf.  71  Finansminister PÄR NUDER (s):

På dagordningen står det numera bekanta ämnet att reducera de administrativa bördorna för företagen. Den här gången är det egentligen inget ärende, eftersom det bara handlar om att kommissionen ska meddela när de avser att presentera resultatet av sitt pilotprojekt om val av mätmetod. Jag förutser ingen diskussion härvidlag.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet.

Nästa punkt är Europeiska unionens allmänna budget.

Anf.  73  Finansminister PÄR NUDER (s):

Rådet tar varje år i mars månad ställning till huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för budgetens genomförande i form av en rekommendation till Europaparlamentet som har att fatta det slutgiltiga beslutet om ansvarsfrihet. Revisionsrätten presenterade i november 2004 sin årsrapport från 2003, vilken utgör ett mycket viktigt underlag för beslutet om ansvarsfrihet.

Sverige behandlas i mycket liten omfattning i rättens årsrapport. Några få synpunkter har lämnats på Egna medel, men iakttagelserna är mer av teknisk karaktär, bland annat hur säkra och osäkra fordringar redovisas inom tullområdet.

Rätten påpekade även att Sverige var sent med inbetalningen av sina belopp till Egna medel från moms och BNI. Sverige ser dock inte någon anledning att vidta några direkta åtgärder med anledning av rättens kritik.

Den sammantagna bedömningen utifrån revisionsrättens årsrapport är att det finns problem och omfattande brister, främst på de områden där det råder gemensamt förvaltningsansvar mellan kommissionen och medlemsstaterna. Det är därför viktigt att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna intensifierar sina ansträngningar att stärka övervaknings- och kontrollsystemen i syfte att tillförsäkra en korrekt och effektiv användning av EU:s medel.

Det är dock glädjande att konstatera att kommissionen gjort betydande framsteg vid genomförandet av den administrativa reformen och att det nu finns tydliga tecken på förbättringar i kommissionens centrala förvaltning.

Beredningen av rättens årsrapport har resulterat i ett antal slutsatser som gäller vilka åtgärder som rådet har ansett att kommissionen bör vidta med anledning av revisionsrättens iakttagelser, men också i enighet om att rekommendera Europaparlamentet att bevilja ansvarsfrihet för kommissionen. Sverige står bakom rekommendationen om ansvarsfrihet samt de slutsatser som bifogas rekommendationen.

Anf.  74  LENNART HEDQUIST (m):

Jag har egentligen bara en fråga om just de kompletteringar som finansministern läste upp, att Sverige fäster vikt vid att man vidtar åtgärder mot de brister som revisionsrätten har uppdagat och i enlighet med de föreslagna rådsslutsatserna. Hur kommer detta till uttryck i Ekofinrådets protokoll? Kommer det att markeras ordentligt så att det leder till efterrättelse?

Anf.  75  ULF HOLM (mp):

Herr ordförande! Traditionellt anser jag att det inte ska ges ansvarsfrihet, eftersom jag inte anser att de åtgärder som kommissionen har vidtagit är tillräckligt långtgående. Det förekommer alltför ofta svinn i EG:s egna medel, men det handlar också om hur medlemsstaterna hanterar framför allt jordbruksstrukturpengarna. Det kan inte få fortsätta år efter år. I konsekvens av det tycker jag inte att Sverige kan ställa sig bakom detta.

Anf.  76  Finansminister PÄR NUDER (s):

Som svar på Lennart Hedquists fråga vill jag säga att i de rekommendationer som Ekofin ger till Europaparlamentet finns precis det som Lennart Hedquist efterlyste. Och det är parlamentet som har sista ordet i frågan.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi tar nästa punkt.

Anf.  78  Finansminister PÄR NUDER (s):

Budgetarbetet i rådet inleds sedan det svenska ordförandeskapet våren 2001 med en övergripande diskussion om riktlinjer för den kommande budgeten. Syftet med slutsatsen är att tydliggöra rådets prioriteringar inför arbetet med budgeten för 2006 så att kommissionen kan ta hänsyn till detta i det preliminära budgetförslag som presenteras i början av maj.

Det utkast till rådsslutsats som nu föreläggs Ekofinrådet är bra från svensk utgångspunkt. Rådet betonar vikten av att de finansiella ramarna respekteras, att åtagandeanslagen måste spegla verkliga behov och ta hänsyn till exempel till absorptionskapaciteten samt att betalningsanslagen måste spegla tidigare genomförande och verkliga behov.

Rådet betonar vikten av åtgärder inom ramen för Lissabonagendan, immigration samt samarbete och kontroll av de yttre gränserna.

Beträffande de externa åtgärderna påminner rådet om vikten av att budgeten för den gemensamma utrikespolitiken är tillräcklig för att möta framtida behov. Det faktum att utgifter för bland annat Turkiet och Kroatien har lyfts ut ur kategorin gör att utgifter för Irak och de länder som drabbats av tsunamin bör rymmas under taket.

Avslutningsvis uppmanar rådet till besparingar inom kategori 5, administration, vilket bör möjliggöras av rationaliseringar och effektiviseringsvinster.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi tackar finansministern och medarbetarna. Trevlig helg!

3 §  Konkurrenskraft: inre marknad, industri och forskning (Otillbörliga affärsmetoder – dp. 7 Övriga frågor)

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 7 mars 2005

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar jordbruksministern välkommen att redogöra för Otillbörliga affärsmetoder. Det är en punkt under Övriga frågor.

Anf.  81  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Den här frågan har tidigare varit uppe i EU-nämnden. Vid rådet kommer punkten upp som en informationspunkt. Jag vill bara kort erinra om vad det handlar om.

Det är en reglering av otillbörliga marknadsföringsmetoder. Vi har haft problem med den här punkten från svensk sida. Den är alltså mindre långtgående än den svenska marknadsföringslagen när det gäller tillämpningsområdet. Vi har också en högre skyddsnivå. Det vi framför allt har varit oroliga för är ju att vi inte ska kunna ha kvar lagstiftning där det i dag är minimiregler inom unionen. Jag kan ta exempel, paketreselagen, distansförsäljning, konsument- och kreditlagstiftningen.

I grunden är vi positiva till en harmonisering av regler för att den inre marknaden ska vara tillgänglig på ett bra sätt för konsumenterna. Men det ska vara en harmonisering på hög nivå.

När det gäller direktivet har Sverige och Danmark röstat emot i den tidigare omröstningen. Nu kommer detta åter som en informationspunkt med vissa ändringar efter att ha varit i parlamentet. Men det är inga så radikala ändringar att vi känner att den oro vi har på något sätt har minskat.

Antagandet beräknas ske i juni vid konkurrenskraftsrådet.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Det här handlar alltså om information.

Anf.  83  SONIA KARLSSON (s):

Herr ordförande! Jag vill bara ta upp att jag tycker att det är väldigt bekymmersamt om det är så att vi inte skulle få behålla den skyddsnivå som vi har just vad gäller förbud mot tv-reklam riktat till barn under tolv år.

Det här är en fråga som många i allmänheten som jag har mött också har synpunkter på, så jag tycker att detta skulle vara mycket olyckligt. Jag hoppas att vi ändå kan markera väldigt tydligt så att vi kan påvisa det i debatten.

Det står här att vi bara kan få en övergångsperiod under en viss tid. Varför skulle vi inte, särskilt när det gäller barn, kunna hävda att vi borde få ett undantag. Det skulle jag önska.

Anf.  84  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag håller med Sonia Karlsson. Det är det som är bekymmersamt. Det är också därför vi har gjort en väldigt tydlig markering från svensk sida.

Nu finns det möjligheter i det här. Övergångsperioden är sex år från genomförandet av direktivet. Det innebär att det är en övergångstid på åtta år. Under den tiden ska vi givetvis arbeta för att få ett bra skydd för barnen, värna de regler vi har när det gäller tv-reklam och även försöka övertala andra medlemsländer i unionen att den reklam som riktar sig direkt till små barn inte är bra.

Det har gjorts undersökningar under senare tid som visar att ungefär 90 % av de konsumenter man frågar om den här typen av reklam säger: Nej, sådan reklam vill vi inte ha. Det är dålig reklam. Det finns en väldig opinion mot den här typen av reklam.

Vi kommer att arbeta för att få harmoniserade regler på en hög konsumentskyddsnivå.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Det verkar som om nämnden tycker att det är en bra utgångspunkt. Vi godkänner informationen.

Vi tackar jordbruksministern och hennes medarbetare. Trevlig helg!

4 §  Konkurrenskraft: inre marknad, industri och forskning

Statssekreterare Lars-Olof Lindgren

Återrapport från ministerrådsmöte den 25 och 26 november 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 7 och 8 mars 2005

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statssekreterare Lars-Olof Lindgren med medarbetare välkomna. Det var bra att ni kunde komma tidigare. Jag hoppas att ni har kommit i ro med andningen om ni har stressat.

Vi gör som vanligt och börjar med en återrapport från tidigare ministerrådsmöte, om det finns något särskilt att rapportera.

Anf.  87  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Det var ett konkurrenskraftsråd den 25–26 november. Den första substanspunkten på dagordningen var den ekonomiska situationen och konkurrenskraften, men den behandlades främst på en middag före rådsmötets början. Det är så att ordförandeskapet i konkurrenskraftsrådet vill skapa en känsla av samhörighet mellan ministrarna i rådet, så det ordnas middagar nu för att de ska kunna diskutera mer fritt. Diskussionen var säkert väldigt intressant, men det kom inte ut mycket mer än allmänna meningsutbyten av den, så det blev inga direkta slutsatser av den.

Det som hände på rådsmötet var att kommissionens vice ordförande Günter Verheugen återberättade i stort sett vad han själv hade sagt under middagen. Det var inte så konklusivt, så det drogs inte så stora slutsatser av det.

Kommissionen redogjorde också för resultattavlorna för näringsliv och innovation. Den förstnämnda resultattavlan visar att EU har gått framåt vad gäller vissa indikatorer, framför allt informationstekniken och utnyttjandet av den i medlemsländerna, men tappat mark vad gäller andra indikatorer, till exempel benägenheten att ta risker. Vad gäller innovationer konstateras det att EU inte har förbättrat sin position i förhållande till USA.

Under en lunch diskuterades Kokrapporten, som tar upp Lissabonstrategins halvtidsgenomgång. En återrapportering gavs från ordförandeskapet efter lunchen. Där betonades vikten av de tre understödjande benen i strategin, men många framförde vikten av fokus på de ekonomiska aspekterna.

Nästa punkt på dagordningen var regelförbättring. Efter diskussionen drog ordföranden tre slutsatser: att man välkomnade initiativet, att medlemsstaterna hade ett stort ansvar i processen, att man kunde anta en lista över förenklingsåtgärder, och man antog slutsatser om hur man skulle arbeta vidare med dessa.

Därefter diskuterades kemikaliestrategin Reach. Man pratade om konsekvensanalyserna och om det brittisk-ungerska förslaget om en substans – en registrering. Man pratade också om behovet av krav på registrering även av kemikalier med låg volym.

Från svensk sida framhölls vikten av att konsekvensanalyserna tar fram vinster för miljö och hälsa och inte bara kostnadseffekter för industrin. Vi vill också se att de registreringskrav som finns ska höjas något för lågvolymkemikalierna.

Under lunchen diskuterades också tjänstedirektivet, men det kanske jag kan komma tillbaka till lite senare. Det har varit en rätt händelserik utveckling bara de senaste dagarna. Jag tänkte säga någonting mer om det, för det som sades i november är i stort sett överspelat i dag.

Det var rapporten från det mötet.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner återrapporten.

Vi går nu in på kommande ministerrådsmöte. Vi tar som vanligt A-punktslistan sist och börjar med Lissabonsstrategin och gör en gemensam föredragning av a, b och c.

Anf.  89  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Jag tänkte bara nämna att det blir en middag också den här gången. Till den kommer man att bjuda in handelskommissionären Peter Mandelson för att prata om den externa handelspolitikens betydelse för Lissabonprocessen och för konkurrenskraften i Europa – ett tema som vi hade också för ett seminarium där också Mandelson deltog, som vi arrangerade här i Stockholm den 15 februari. Från den svenska regeringens sida ser man väldigt positivt på att man nu mer tydligt uppmärksammar handelspolitikens betydelse i Lissabonsammanhang.

Punkten 3 gäller en förberedelse från konkurrenskraftsrådet för att spela in till Europeiska rådet om halvtidsöversynen av Lissabonprocessen. Det ska antas ett yttrande, ett nyckelfrågepapper – key issues paper. Kommissionen kommer också att presenteras sitt meddelande, den så kallade vårrapporten, som går till Europeiska rådet. Kommissionen kommer också att rapportera hur arbetet fortlöper vad gäller inremarknadsstrategin och om hur de mål som har satts upp har uppfyllts.

Regeringen delar kommissionens uppfattning att halvtidsöversynen ska leda till en ökad fokusering i Lissabonarbetet för att uppnå långsiktigt hållbar tillväxt. Den svenska uppfattningen är också att den bästa vägen är att arbeta med de tre målen samtidigt, att finna synergier mellan öppna och konkurrenskraftiga marknader, en aktiv välfärdspolitik och en progressiv miljöpolitik. Vi ser att alla dessa tre element bidrar till ökad tillväxt och fler jobb. Vi ser ingen motsättning mellan dem.

Syntesrapporten innehåller många bra förslag, men vi tycker att den kanske har tonat ned miljödimensionen väl mycket och i viss mån även den sociala dimensionen i Lissabonarbetet.

Vi välkomnar, som jag var inne på tidigare, handelspolitikens betydelse för konkurrenskraften. Vi är mot den bakgrund som jag har redogjort för också väldigt glada över att just förslaget till inspel från konkurrenskraftsrådet tydligt betonar den integrerade tillväxtstrategin, som jag talade om, med ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Det finns tydligt i detta key issues paper.

Vi kan i stort sett ställa oss bakom förslaget till key issues paper som kommer upp. Det enda problem som vi har, och det är i och för sig inte så litet, är att de skrivningar som finns om statsstöd, framför allt regionalstöd, inte är speciellt väl utformade. De antyder att regionalstödet ska vara till för att skapa ökade investeringar – något som vi inte tycker är rätt användning av regionalstöden. Vi har sett vissa exempel där den typen av stödanvändning har lett till att företag har lagts ned i vissa medlemsländer för att sedan starta liknande produktion i andra medlemsländer. Därigenom skapar man konflikter mellan medlemsländerna på ett olyckligt sätt.

Vi kommer att fortsätta arbeta för att få bättre skrivningar på området vid rådsmötet, och vi hoppas att kunna få stöd från länder som har likartad syn.

Det är i stort sett vad jag kan säga om den dagordningspunkten.

Anf.  90  TOBIAS KRANTZ (fp):

Jag tänkte ställa en fråga om det som statssekreteraren nämnde inledningsvis om tjänstedirektivet. Kan statssekreteraren redogöra för hur den senaste händelseutvecklingen och processen kring tjänstedirektivet har varit, så att vi får fakta på bordet?

Det som det nu pratas om är att kommissionen håller på att revidera sitt förslag och att det finns planer på att avskaffa ursprungslandsprincipen när det gäller offentliga tjänster, exempelvis sjukvård. Det är något som vi är mycket kritiska till. Vi tror att tjänstedirektivet är bra för att skapa både kvalitet och lägre priser också på de här områdena. Vi tycker att det är mycket oroväckande om det som har kommit ut i medierna om kommissionens position är korrekt.

Frågan till statssekreteraren är som sagt om statssekreteraren kan redogöra lite grann för hur processen och läget ser ut just nu.

Anf.  91  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

När det gäller halvtidsöversynen tycker jag att det är bra skrivningar som vi från vårt håll inte har några invändningar mot. Det är också bra att man ökar fokuseringen på tillväxtfrågorna, de ekonomiska frågorna, eftersom de ju är drivande för de andra möjligheterna till förbättrade miljömässiga och sociala mål. Det ena målet behövs för att nå det andra.

Men det som bekymrar lite grann, och som jag vill ställa en fråga kring, är genomförandet av detta. Det är gott och väl med bra skrivningar. Men det är ju inte målet, utan målet är att sedan genomföra någonting. Det som jag särskilt vill ställa en fråga kring är förmågan att skapa ekonomisk tillväxt och förbättra situationen för småföretagarna, att så att säga släppa på bromsen för småföretagsamheten i vårt eget och de andra länderna.

Frågan är hur det ser ut i de andra länderna. Går det lika trögt där som i Sverige eller går det bättre där så att vi håller på att segla efter och komma i bakvatten på det här området? Hur ser det ut på genomförandesidan bland de andra länderna jämfört med Sverige? Sveriges situation känner vi till. Här är det segt och går trögt. Men hur är det i de andra länderna?

Anf.  92  ULF HOLM (mp):

När det gäller den sista frågan som statssekreteraren tog upp om statsstöd delar vi regeringens åsikt att det måste vi försöka få bort.

Sedan är det vår allmänna synpunkt på hela Lissabonstrategin, som nämnden har hört till leda snart men som statssekreteraren inte har hört, att det ska vara en starkare betoning på miljöpolitik och generell välfärdspolitik. Jag blev lite förvånad över att det så dåligt framhävs i själva underlaget. Jag tycker att man från regeringens sida verkligen ska ta den formulering som man har i alla ministerrådskonstellationer på allvar. På s. 8 och 9 i våra papper om kunskap, innovation och om att göra Europa mer attraktivt är det inte så mycket som framhålls som är så särskilt miljöinriktat. Det är en punkt som handlar om miljö, Främja nya teknologier. Det är också en punkt om den andra saken som i och för sig är väldigt bra skriven, men det är ändå väldigt lite. I stället skriver man att man har ett antal konkreta åtgärder: bättre forskningsarbete och teknologiöverföring. För mig är det inte särskilt konkret. Frågan är: Vad menar man med ett bättre forskningsarbete? Det finns förmodligen lika många åsikter som ledamöter i den här nämnden om vad det innebär konkret.

Jag är väldigt besviken på de skrivningarna och skulle vilja ha mycket starkare skrivningar om hur man kan föra fram en bättre miljöteknik och en progressiv miljöpolitik på det här området.

Sedan är jag direkt motståndare till det fortsatta förberedelsearbetet med det europeiska rymdprogrammet. Det gillar jag inte alls och ser inte alls något syfte med att vi ska främja det på EU-nivå. Framför allt är det väl inte heller antaget i den nya konstitutionen, så jag tycker att man går händelserna i förväg.

Anf.  93  BÖRJE VESTLUND (s):

Vi vill i allt väsentligt instämma i regeringens ståndpunkt. Men jag har en fråga om statsstödet som man vill ha en restriktivare syn på. På vilket sätt har det arbetats in i det här materialet? Jag tycker inte att det klart framgår av underlaget.

Anf.  94  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Från Vänsterpartiets sida vill vi också ha en betoning på en aktiv miljöpolitik. Vi tror att det är väldigt viktigt. Men det är klart att det här är fråga om synergieffekter, att betona både miljöfrågor och sociala frågor liksom en aktiv tillväxtpolitik och sysselsättningspolitik. Vi tog också upp arbetslöshetsprioriteringen med Hans Karlsson för någon vecka sedan. Vi vet alla att arbetslösheten har ökat väldigt oroande inom hela EU, också ungdomsarbetslösheten. Det måste vi naturligtvis betona.

En annan sak som jag tycker måste kopplas till konkurrensrådet är de orättvisa löneklyftorna, alltså hur skillnaderna mellan män och kvinnor också kan vara hämmande för tillväxt och naturligtvis för sysselsättning. Det är en orättvisa i sig. Det är också en fråga som vi tycker bör komma in i konkurrensrådet.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

En ordningsfråga: Ska vi behandla frågan om tjänstedirektivet under den här punkten, eller finns det någon annan punkt som behandlar den? I så fall kommer säkert flera att vilja begära ordet.

Anf.  96  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Det blir en lunchdiskussion på rådet om det.

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Vi kan behandla den frågan på punkten Övriga frågor.

Anf.  98  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Det gäller inte att bara hitta på bra deklarationer och slutsatser, utan man måste göra något också. Det är en väldigt viktig synpunkt generellt sett när det gäller strategier som Lissabonstrategin. Efter halva tiden av Lissabonstrategin kan vi konstatera att det finns ett gap mellan vad man har sagt sig vilja göra och vad som har gjorts. Även om det är en hel del som har gjorts av det som man kom fram till i Lissabon, finns det skäl att vara kritisk till en hel del som inte har gjorts både i medlemsländerna och i det europeiska samarbetet.

En sak som är uppenbar är att man inte har lyckats med det som man framhöll väldigt tydligt i Lissabonstrategin, vikten av att skapa ett gemenskapspatent för att öka konkurrenskraften i Europa. Från svensk sida har vi under vårt ordförandeskap, och även därefter, arbetat väldigt hårt för att vi ska leva upp till de åtaganden som gjordes av stats- och regeringscheferna i Lissabon. Det är viktigt att tänka på att det gäller att också göra någonting för att skapa tillväxten och de nya jobb som behövs.

Vad gäller små och medelstora företag vill jag inte riktigt hålla med om att Sverige har hamnat på efterkälken och att det går trögt. Vi har mycket aktiva program i Sverige. Vi gör allt för att minska byråkratin och har tagit initiativ för att underlätta generationsskiften. Det finns en rad åtgärder som skulle förlänga den här övningen om vi gick in på dem i detalj.

I just de här frågorna är det väldigt mycket ansvar som ligger på medlemsstaterna. Det är framför allt här som man måste bli bättre inom Europa på att följa upp, ställa frågor, låta de medlemsländer som halkar efter få förklara sig och kanske skämmas lite grann för att de inte gör så mycket som man hade kommit överens om att göra.

Där har vi väldigt mycket varit förespråkare för den så kallade öppna metoden – att man sätter upp mål, följer upp och låter dem som inte lever upp till målen hängas ut lite grann. Det är en bra sporre för att få mer aktivitet.

Det är väl mycket därför som man inför arbetet med att förbereda Europeiska rådet säger att vi måste fokusera mer i Lissabonarbetet – inte ha med alltför mycket utan fokusera på ett mindre antal målsättningar. Det är väl ofta där som vi, som jag antydde, haft lite problem med den enorma fokuseringen på ekonomisk tillväxt som något okänslig avseende betydelsen för tillväxten av också miljömål och, inte minst, de sociala faktorerna.

Från vår sida ser vi att en väldigt snabb tillväxt utan hänsyn till miljön inte är något som vi vill eftersträva. Samtidigt menar vi att om man går in för miljömål – energieffektivitet, miljöteknik och sådant – kan det också skapa en tillväxt som är bra för våra ekonomier och för vår sysselsättning. Detsamma gäller den sociala dimensionen. Hela vår modell har gått ut på att vi är öppna för strukturförändringar i vår ekonomi, men den bygger också på att man känner en trygghet i samhället och inte är rädd för förändringar utan har ett skyddsnät som ser till att de som väldigt temporärt drabbas av de här förändringarna tas om hand och hjälps in i ny sysselsättning. Det hela hänger alltså ihop, enligt vårt sätt att se på detta.

Det är den typen av tankar som vi nu arbetar på att sälja till övriga medlemsländer och till kommissionen när man går in för att kanske något snävt fokusera på tillväxtfrågorna, de ekonomiska frågorna.

I det papper som vi nu diskuterar finns det också både skrivningar om energieffektivitet, s. 7 – om att man ska ta fram nya tekniker vad gäller energieffektivitet och miljöfrågor – och skrivningar om små och medelstora företag.

Vi tycker alltså att resultatet av arbetet i konkurrenskraftsrådet är ett steg i rätt riktning från vår utgångspunkt. Man har lite grann tagit steg åt vårt håll för att poängtera de här sakerna. Sedan kan man alltid säga att det inte är tillräckligt starkt och att det inte i alla avseenden helt speglar vår uppfattning. Men det är inte alltid som vi kan få hundra procent av vad vi vill.

På s. 10 står det i bakgrundsdokumentet om statsstöd. I sista meningen under första punkten tas frågan allmänt upp. Man välkomnar att kommissionen avser att se över forskning, utveckling och innovationsstöd. Man säger också att reformen beträffande regionalstödet ska främja en hög investeringsnivå. Det tycker vi inte om, så det arbetar vi på att ändra.

Sysselsättningen är en väldigt viktig del av Lissabonstrategin. När det gäller de nästan grundläggande målsättningarna i Lissabonstrategin gick man ju in för att ta upp sysselsättningsfrågorna. Allan Larsson, som då var generaldirektör i det ansvariga direktoratet, låg bakom väldigt mycket av det tänkandet och förde in just de här konkreta målen om sysselsättningsgrad och även olika ambitioner för att höja sysselsättningsgraden för äldre, kvinnor och så vidare i Lissabonstrategin. De målen ligger fast, och där har det varit förhållandevis framgångsrika resultat.

Sedan måste jag säga att jag inte riktigt har grepp om huruvida frågan om löneskillnader mellan män och kvinnor finns med här. Men inom EU har man ju med en mainstreaming-ambition i alla frågor, så det finns väl anledning att titta på den saken.

Jag hoppas att jag med detta har gått igenom de frågor jag fått.

Anf.  99  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 4 om bättre lagstiftning – förenklad lagstiftning.

Anf.  100  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Här är det fråga om en lägesrapport. Avsikten är inte att komma med några beslut. Man räknar med att det blir en möjlighet till utbyte av åsikter mellan medlemsländerna om detta. Det finns också ett dokument från ordförandeskapet där man beskriver hur arbetet fortgår och hur man räknar med att förstärka rådets beslutsprocesser i det här arbetet.

Här har Sverige varit väldigt pådrivande. Vi tycker att det är ett väldigt viktigt område för samarbetet på EU-nivå att hitta bättre och enklare regler som är så lite störande som möjligt. Men, som sagt, det är inte fråga om en beslutspunkt den här gången.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Därmed godkänner vi informationen och går vidare till punkt 5 om stimulanser för entreprenörskap.

Anf.  102  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Även här är det denna gång bara en informationspunkt. Vi välkomnar att både ordförandeskapet och kommissionen lägger stor vikt vid frågor som rör företagens villkor och småföretagande. De dokument som kommissionen har lagt fram ger en bra bild av vad som sker i våra länder och utgör en bra grund för det fortsatta arbetet.

Här kommer Thomas Östros, på begäran av ordförandeskapet, att kommentera den första frågan i det underlag som vi fått från ordförandeskapet och som gäller användningen av småföretagarstrategin i det praktiska arbetet i enskilda medlemsländer. Vi ser stadgan som ett bra verktyg för att mellan medlemsstaterna sprida information om goda exempel – alltså att man kan lära av varandras erfarenheter på området. Det är också ett tillfälle för oss att redovisa vad vi gör. Vi är glada över att få dela med oss av vad vi har gjort. I vårt arbete har vi också dragit stor lärdom av vad som skett i många andra medlemsländer.

Till exempel kan det beslut nämnas som regeringen tog i december om ett utökat program för att främja entreprenörskap främst inom utbildningssystemet. Där har vi dragit stor nytta av de erfarenheter som gjorts till exempel i Spanien och Finland. Vi har också, som jag tidigare nämnt, använt oss av goda exempel vad gäller företagsöverlåtelser och generationsskiftesfrågor. Också där har vi dragit nytta framför allt av vad som skett i Storbritannien, Nederländerna och Danmark.

Det börjar alltså fungera att medlemsländerna drar nytta av erfarenheter som gjorts. Man diskuterar och lär sig av varandra, vilket jag tror är oerhört viktigt i denna process. Den här stadgan ger en ram för just det arbetet.

Samtidigt måste vi vara medvetna om att de här sakerna inte får bli så omfattande att de tar alltför stora resurser från den verksamhet som vi i övrigt har att jobba med. Det gäller alltså att hitta en bra balans. Därför välkomnar vi att man väljer ut ett par tre områden att fokusera på under en tid för rapportering.

Anf.  103  TOBIAS KRANTZ (fp):

Jag har en mycket kort fråga – möjligen har statssekreteraren delvis varit inne på den, men jag skulle ändå vilja ha ett litet klarläggande: Hur använder regeringen den europeiska småföretagarstadgan konkret i sitt eget arbete?

Anf.  104  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Jag tror att jag något var inne på den frågan. Vi har dragit lärdom från andra länder och ser det som en katalog av uppslag som det går att dra nytta av i vårt arbete. Den främsta nyttan med stadgan är väl, som vi ser det, att den ger oss inspiration och möjlighet att gå vidare och ta direktkontakter med de länder som vi tycker är speciellt intressanta att dra nytta av.

Anf.  105  PER BILL (m):

Herr ordförande! Jag tycker att den svenska ståndpunkten är bra. Jag tror också att det är viktigt, inte minst för Lissabonstrategins framtid, att få in småföretagarfrågorna. Tyvärr framstår nog Lissabonstrategin för väldigt många småföretagare som någonting som svävar i det blå och som aldrig någonsin har kommit i närheten av företag med under 400 anställda. Därför tycker jag att det är bra att den svenska positionen nu är sådan att man faktiskt måste väva in detta i Lissabonprocessen. Det tror jag är bra framför allt för Lissabonprocessen, men kanske inte för småföretagarna.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi går till punkt 6 om Iter, en informationspunkt.

Anf.  107  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Iter har varit på dagordningen ett otal gånger. Vad det nu är fråga om är endast en information från kommissionen om förhandlingarna med andra stater kring ett brett internationellt samarbete för hur Iterprojektet utvecklas. Från en enad EU-sida förespråkas att Frankrike blir det land som står som värd för projektet. Vi väntar bara på kommissionens information om hur förhandlingarna utvecklas. Det väntas ingen debatt eller diskussion på rådsmötet om detta.

Anf.  108  PER BILL (m):

Det här måste vara en av de segare frågorna vi haft. Min fråga är snarast om det finns någonting som nu talar för att vi är på väg mot en lösning eller om vi kan se framför oss att om tio år ha frågan på ungefär samma ställe.

Anf.  109  ULF HOLM (mp):

Jag är tvärtemot föregående talare glad över att det drar ut på tiden. Det visar ju bara att detta är ett totalt orimligt projekt där man bara plöjer ned en massa miljarder utan en ordentlig analys av allting. Jag är alltså glad över att det drar ut på tiden och hoppas verkligen att Sveriges ståndpunkt ändras något så att man talar mot det här projektet.

Anf.  110  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Det är alltid svårt att bedöma sådant. Jag har själv med egna ögon sett hur projektet har gått lite upp och ned under årens lopp. Om jag ska bedöma temperaturen kan jag väl säga att det nu ser något ljusare ut än det gjorde i varje fall för något år sedan. Vad det kan vara värt är svårt att säga. Om det snart kommer att ändras igen är också svårt att säga. Detta är min bedömning.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Med detta godkänner vi informationen.

Vi går sedan till Övriga frågor. Först gäller det Reach. Finns det något att säga där?

Anf.  112  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Den här gången blir det bara en kort lägesrapport från ordförandeskapet om detta. Frågan kommer upp för en mer ordentlig diskussion vid konkurrenskraftsrådets nästa möte i juni. Då finns det väl skäl för oss att återkomma och diskutera detta mer ordentligt.

Anf.  113  LARS LINDBLAD (m):

Här i nämnden är det alltid en fråga om vart man ska ställa frågan, om det är en återrapport – om frågan i det här läget ska ställas till miljöministern eller hur det nu är. Jag passar i alla fall på att ställa tre frågor här.

Till miljöministern ställde jag en fråga om ett ämne – en registrering, som statssekreteraren nämnde vid sin återrapportering. Har ni fått några indikationer om när britterna eller ungrarna – eller vilken form det nu kommer i – kan presentera någon form av konkret förslag om detta? Jag skulle misstänka att det gäller rådsarbetsgruppen.

Min andra fråga gäller följande. Jag har försökt hitta lite av fördjupning i den svenska ståndpunkten, nämligen det här om Sveriges position att de största bristerna avser informationskraven för lågvolymskemikalier. Mera exakt: För vad vill den svenska regeringen se en förändring när det gäller informationskraven på de låga volymerna?

Min tredje fråga gäller något som jag studsade lite grann inför lite längre bak i fördjupningstexten, nämligen den svenska regeringens utgångspunkter för sitt Reacharbete. Bland annat säger man att för att uppfylla detta ska det leda till en minskad användning av djurtest. Den andra delen av den svenska ståndpunkten är nämligen en förhoppning om att Reach leder till en ökad användning av alternativa metoder. Men tror regeringen vad gäller den första delen att detta verkligen leder till ett minskat antal djurtest?

Anf.  114  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Även om det här ligger under konkurrenskraftsrådet har vi i Sverige gjort fördelningen att ansvaret för frågan ligger på Miljödepartementet. Vi var ju inte speciellt glada över det beslut som togs under det italienska ordförandeskapet om att lägga detta på konkurrenskraftsrådet. Detta har fått till följd att jag inte följer frågan så enormt djupt dagligdags. Eftersom detta bara är en informationspunkt har jag inte haft anledning att i detalj gå in på förberedelserna för det här mötet – tyvärr. Jag är alltså kanske inte så väl lämpad att svara på de väldigt specifika frågor som du har.

Vad gäller ett ämne – en registrering har jag inte hört något om hur långt fram i processen utvärderingsförslaget från förslagsställarna ligger. De andra två frågorna måste jag tyvärr säga att jag inte vore så bra att svara på. Jag beklagar det. Men det är, som sagt, bara en informationspunkt den här gången. Vi kan komma tillbaka inför nästa rådsmöte då det blir en ordentlig orienteringsdebatt.

Anf.  115  LARS LINDBLAD (m):

Jag kan nöja mig med det beskedet men blir ändå lite oroad eftersom det blir lite otydligt för oss som sitter med här när det gäller att på något sätt tränga igenom de här frågorna framöver.

Jag noterar till exempel att miljöministern deltog på ett av konkurrenskraftsrådets möten för att hantera Reach.

Hur kommer ni att lägga upp arbetet, närvaron till exempel, när det här börjar ticka i gång framåt sommaren? Jag frågar om detta bara för att det ska stå klart för nämnden.

Anf.  116  HILLEVI LARSSON (s):

Jag är verkligen ingen expert i sammanhanget, men jag har ett minne av att vi tidigare haft en diskussion om att det inte riktigt går parallellt här. Å ena sidan har vi ett kommande förbud mot djurtest när det gäller smink. Å andra sidan är det inte riktigt samma attityd inom Reach och när det gäller kemikalier i största allmänhet, som alltså inte har med smink att göra. Såvitt jag förstår är detta något som från svenskt håll inte anses riktigt bra. Det måste ju vara en konsekvent linje när det gäller att bekämpa djurtest. Givetvis handlar det om att finna alternativa metoder, men många gånger finns det redan sådana. Det handlar om att uppmuntra mer och om att bli lite hårdare när det gäller djurtest.

Anf.  117  ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattar att det blir miljöministern som föredrar frågan nästa gång – när den blir mer aktuell. Nu är det, som sagt, mer en information.

Anf.  118  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Det är också min uppfattning att miljöministern har ett ansvar för att bereda detta inför rådsmötet. Om hon sedan deltar själv vid själva rådsmötet eller inte kan jag inte uttala mig om, men beredningsansvaret ligger på Miljödepartementet. När det är fråga om det mer substantiella eller en orienteringsdebatt bör de, enligt mitt förmenande, vara här och förklara vårt ställningstagande. Det är klart att hela regeringen bereder frågan, så även från Thomas Östros sida finns det ett intresse för detta. Men beredningsansvaret ligger hos Miljödepartementet. Jag utgår från att det kommer att vara så. I de tunga diskussionerna har miljöministern också deltagit på konkurrenskraftsrådets möten.

Vi har ju bara en regering, och i Bryssel finns det egentligen bara ett råd så detta skulle inte vara något stort problem.

När det gäller frågan om djurtest är det vår uppfattning att vi i det här arbetet ska försöka minimera behovet av sådana. En fördel som vi sett med det brittisk-ungerska förslaget är att det kan leda till drastiskt minskade behov av djurförsök. Bland annat därför ser vi positivt på förslaget, men vi får se hur det blir när det kommer mer konkret.

Anf.  119  VICE ORDFÖRANDEN:

Därmed godkänner vi informationen.

Sedan har vi frågan om tjänstedirektivet.

Anf.  120  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Som ni säkert sett i pressen de senaste dagarna har det varit en rätt snabb utveckling. Det förslag som kommissionen ursprungligen lade fram har kritiserats från väldigt många håll. Det började för rätt länge sedan med att en lång rad länder uttryckte oro över vissa delar av förslaget. Bland annat den svenska regeringen uttryckte vissa farhågor om vad det kunde leda till, och andra regeringar har gjort likadant.

För några veckor sedan gick den franska regeringen väldigt starkt ut och sade: Det här är någonting som vi inte kan diskutera nu. Detta måste göras om. Vi vill se ett nytt förslag. Sedan hakade Tyskland på och sade sig vara starkt kritiskt till många delar av förslaget.

Redan innan de tunga länderna kom in med så kraftigt kritiska synpunkter hade den nya kommissionen – det är ju en ny kommission sedan den tid då förslaget lades fram – börjat fundera på hur man skulle hantera det här. De insåg att det var väldigt svårt att få ett tillräckligt starkt stöd för det förslag som förelåg. Skulle man börja göra undantag överallt där man såg att det var problem skulle det bli ett direktiv utan någon större effekt därför att nästan allt då skulle undantas.

Därför har man resonerat så att vi måste börja se om vi inte kan modifiera förslaget i en sådan riktning att det finns en chans att i slutändan få ett tjänstedirektiv som har någon effekt på verkligheten och som kan bidra till att stärka tjänstesektorn, som vi alla vet är väldigt betydelsefull. Den står för lejonparten av vår ekonomiska aktivitet och för en stor del av den framtida ökade sysselsättningen, så det är en viktig fråga. Men det gäller också att få fram ett förslag som kan få ett tillräckligt starkt stöd.

Häromdagen gav den kommissionär som är ansvarig för detta, irländaren McCreevy, en presskonferens där han sade att det förslag som föreligger måste modifieras ordentligt. För det första sade han: Vi måste se till att det blir väldigt tydligt att det inte är fråga om social dumpning. Det är något som vi länge har framfört, för vi kan inte acceptera att det här ska få sådana effekter.

För det andra sade McCreevy att vissa sektorer, såsom hälsovård och offentligt finansierade tjänster i övrigt, skulle undantas därför att det hade framkommit väldigt stark kritik mot just de sektorernas del i förslaget.

För det tredje sade McCreevy att den oro som fanns i många medlemsländer för hur ursprungslandsprincipen skulle tillämpas skulle bemötas genom förtydliganden och försäkringar om att det inte på något sätt kunde leda till en lägre standard.

Ungefär så uttryckte han det. Samtidigt framhöll han vikten av att man kom fram till ett direktiv som kunde bidra till att stärka Europas konkurrenskraft, öka sysselsättningen och så vidare.

Kommissionen kommer inte att lägga fram ett nytt förslag förrän efter det att parlamentet gjort sin första läsning, vilket man förväntas göra någon gång under våren. Först då kommer man med ett, skulle jag vilja säga, modifierat förslag. Det finns alltså ingen grund i vad som sägs om att de sagt att de ska dra tillbaka förslaget eller så. Det är inte aktuellt. Men de kommer att modifiera förslaget ungefär på det sätt som McCreevy på presskonferensen i går gav uttryck för.

Från svensk sida har vi, som ni känner till, haft en del kritiska synpunkter. Vi har inte velat att det här direktivet skulle vara negativt för våra möjligheter att använda den reglering av arbetsmarknaden som vi i Sverige har valt att ha. I arbetet i Bryssel hade vi fått stor förståelse för våra synpunkter därvidlag, från kommissionen, från de ordförandeskap som varit aktiva i sammanhanget och från andra medlemsländer, så vi hade fått klara förbättringsförslag på de områdena.

Vi hade också framfört en oro över hur sjuk- och hälsovården i de olika medlemsländerna skulle påverkas av direktivet. Där hade vi från svensk sida inte begärt undantag, utan vi var beredda att förhandla och se hur långt vi kunde gå – om vi kunde få fram acceptabla lösningar. Tillsammans med andra medlemsländer och tillsammans med kommissionen var vi beredda att titta på detta. Vi hade klara ståndpunkter där som vi framförde väldigt tydligt. Det gäller även inom andra områden. Inom bostadspolitiken har vi ett något annat upplägg än de flesta andra medlemsländer har, likaså vad gäller monopolen och andra frågor, som ni känner till.

I det här läget var nog vad kommissionen gjorde den enda möjligheten att få en ny start och få bort diskussionen från de återvändsgränder som man hamnat i och som sannolikt egentligen inte skulle leda någon vart. Jag tror att det är ett bra initiativ från deras sida att säga: Okej, vi tar ett steg tillbaka, funderar igen och återkommer med ett starkt modifierat förslag som förhoppningsvis kan få en större uppslutning bland medlemsländerna. Vi anser också att det här är väldigt viktigt för Europas ekonomi.

Anf.  121  PER BILL (m):

Herr ordförande! Man får verkligen tolka detta. Av naturen är jag optimist, så jag tror lite grann att det här är kommissionens möjlighet just nu att visa sig lyhörd. Man drar inte tillbaka förslaget men gör en abrovink som får en del att tro att man drar tillbaka förslaget. Sedan låter man parlamentet göra en första läsning. Precis som man skulle ha gjort i annat fall också kommer man sedan med ett modifierat förslag.

Men om alla länder ska få göra alla undantag som de vill göra kommer vi att ha en schweizerost som till 90 % är hål och till 10 % är ost. Då är både detta direktiv och hela Lissabonprocessen ”döda”. Då visar EU att det inte klarar av det EU ska göra på det här området. Det är väl därför som vi inte ska ha ett alltför högt tonläge, utan vi ska försöka att konstruktivt arbeta för att den sektor i EU:s ekonomi som faktiskt är viktigast av alla, nämligen tjänstesektorn, får substantiella förbättringar.

Jag tolkar ändå detta som att det inte är fråga om en stor återvändsgränd utan att man lite försiktigt har backat ut från en lite knivig situation och att det här ändå med kloka länder sakta ska gå att föra i hamn.

Även om jag inte till fullo ställer upp på den svenska positionen tycker jag att den har varit bra på så sätt att den inte har varit alltför ultimativ, utan man har siktat in sig på att försöka göra förbättringar på ett antal områden i stället för att gå ut och ställa kabinettsfråga på några områden och därmed tvinga ut alla andra länder att göra likadant.

Sammantaget tror jag alltså inte att de senaste dagarnas förändringar behöver vara någon katastrof för direktivet som sådant.

Anf.  122  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Jag instämmer i stort vad Per Bill säger. Sedan är frågan om det är en stor återvändsgränd eller inte. Men man har kört fast, och nu försöker man hitta vägar och lösningar för att få ett större stöd för det här förslaget. Det tror jag är riktigt.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi informationen.

Sedan har vi A-punktslistan. Där var det i alla fall en punkt som jag vet att många är intresserade av, nämligen det här mjukvarupatentet som är på väg fram.

Anf.  124  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Just det. Det är två A-punkter som vi känner till. A-punktslistan är inte riktigt färdigställd än, men två som kommer har vi fått information om. En är ett bidrag från energirådet till Europeiska rådet som man på grund av tidsplanering och annat inte lyckades få fram vid det senaste rådet för transport, telekom och energi men som har arbetats fram under ministrarnas överinseende i arbetsgruppen och som man nu vill ta som A-punkt vid det här rådsmötet. Det som där har kommit fram ser vi positivt på. Det tar upp de frågor vi har velat betona, energieffektivisering och så vidare.

Den andra punkten, om jag kan gå in på den, är alltså en A-punkt om datorrelaterade uppfinningar, som ordföranden sade. Det är en normal företeelse att rådet antar en gemensam ståndpunkt, vilket man gjorde någon gång i våras förra året. Vi hade det uppe här i EU-nämnden den 14 maj, så det togs väl vid ett rådsmötet alldeles efter det. Sedan är den normala proceduren att rådssekretariatet, efter det att man kommit överens i rådet och den diskussion som försiggått där, går tillbaka och gör de lingvistiska förändringar man kommit överens om vid rådsmötet. Man måste ju ha beslutsunderlaget på alla medlemsländers språk, göra vissa redaktionella redigeringar och så vidare. Det är alltså en normal procedur: Man träffar en överenskommelse om en gemensam ståndpunkt, och sedan kommer den tillbaka vid ett senare rådsmöte för en formell prickning av alla de dokument som finns. Det är det man ska göra vid det här mötet – fastställa den överenskommelse man kommit överens om i maj förra året.

I maj fanns det en tillräcklig majoritet, och det blev en politisk överenskommelse om en gemensam ståndpunkt. Bara ett medlemsland röstade nej och tre medlemsstater avstod, och det var alltså tillräckligt för att ta beslutet.

Parlamentet hade då – det är en förutsättning för att man ska ta en gemensam ståndpunkt – gjort sin första läsning. Det visade sig att det nya parlamentet bad kommissionen att dra tillbaka förslaget så att de skulle kunna göra en ny förstaläsningsprocedur. Detta sade sig kommissionen inte ha någon avsikt att göra. De tyckte att processen var i gång, och det fick man ta.

Efter rådets beslut om en gemensam ståndpunkt, som alltså förväntas antas vid rådsmötet nästa vecka, går ju detta till parlamentet för deras andra läsning. Sedan kommer frågan tillbaka till rådet för hopjämkande av eventuella olika synpunkter, och om man sedan inte kommer överens får man ha en förlikning. Det är den vanliga ordningen.

Det som är på gång nu är alltså fastställa som A-punkt det som nämnden här godkände den 14 maj.

Anf.  125  ORDFÖRANDEN:

Ja, detta har nämnden som sagt godkänt. Det är alltså ingenting nytt – det var en fråga som var uppe tidigare. Det är ingenting nytt sedan vi hade detta uppe sist, utan det är mer översättningar och annat. Och sedan kommer frågan hur som helst tillbaka, som sagt, eftersom parlamentet har visat att man inte tycker om förslaget i dess nuvarande utformning.

Men det finns några frågor här.

Anf.  126  ULF HOLM (mp):

Jag skulle bara uttrycka att detta nog är det bästa dokument jag sett från något ministerråd till vårtoppmötet, alltså det om energin. Jag är mycket nöjd med det inlägg man har gjort. Det är synd att inte ansvarig minister är här och får höra lite beröm från mig, för det har ingen annan fått höra. Här har man nämligen alla delar med. Miljöaspekten är väldigt tydligt framhävd i dokumentet. Jag är alltså väldigt lycklig.

Däremot är jag inte lycklig över inställningen till mjukvarupatentet, att man försöker göra det till någon sorts språkfråga. Det är god ton, eller har varit hittills, att när parlamentet så kräver drar kommissionen tillbaka ett förslag för att göra om det. Det har ju varit val, och det finns ett nytt parlament. Alla vet att det i EU-parlamentets andra läsning är betydligt svårare för parlamentet att komma fram med nya förslag och ändringar. Därför vore det betydligt enklare för hela proceduren om kommissionen drog detta tillbaka. Det borde rådet gå med på och säga till kommissionen att göra.

Jag tycker alltså fortfarande att Sverige borde stoppa det här förslaget och begära att det kom ett nytt förslag från kommissionen.

Jag håller inte heller med om innehållet i sak. Det går bara på de stora företagens intressen och är inte alls i linje med hur regeringen har agerat hittills. Jag minns till exempel s-kongressen om tillväxt där man framför allt förde fram småföretagarnas villkor och så vidare. Sedan går man till EU och bestämmer någonting helt annat. Detta är ett hot mot småföretag som jobbar med datorrelaterade uppfinningar, och därför måste Sverige säga nej till det här patentet.

Anf.  127  TOBIAS KRANTZ (fp):

Mjukvarupatentet är ju en fråga som har diskuterats länge. När man följer den här processen är det rätt uppenbart att den har förts vidare på ett väldigt otillfredsställande sätt. Europaparlamentet har också kommit med invändningar och synpunkter. Det rimliga vore förstås att man förde processen vidare på sådant sätt att detta togs upp mer som en B-punkt på konkurrenskraftsrådet i stället för att behandlas på det sätt som sker nu, så att man fick en ordentlig och rejäl genomgång av det. Det är klart att detta är en fråga som är viktig och där det finns motstridiga synpunkter som måste vägas samman.

Jag tycker att den hantering som nu sker inte är tillfredsställande och att Sverige borde markera på den här punkten. Detta är en fråga som är väldigt viktig, och det är viktigt att vi kommer fram till ett bra beslut i slutändan.

Anf.  128  LENNART FREMLING (fp):

Jag tänkte ta upp frågan om energi. I det dokument som har skickats ut alldeles nyligen står det att det är energiministrarnas avsikt att bidra till att EU:s system för utsläppsrätter ska bli mer effektivt. Min fråga är egentligen: Hur tänker man agera för att få det mer effektivt?

Själv har jag pekat på möjligheten att man i stället för att dela ut utsläppsrätterna gratis borde ha ett auktionssystem. Är det en fråga som kommer att behandlas nu i det här sammanhanget?

Anf.  129  HILLEVI LARSSON (s):

När det gäller mjukvarupatentet finns vad jag har förstått på ena kanten USA, som har väldigt långtgående patenträttigheter, till och med rena affärsmetoder, kopplade till datorer. I mitten finns ministerrådet med den skrivning som finns nu. På andra kanten finns Europaparlamentet, som väl lite mer har inriktningen att det inte skulle vara möjligt med patent på det här området.

Nu när denna process kommer i gång verkar det ju inte som om rådet och Europaparlamentet kommer överens, och då blir det en förlikningsprocess. Kan man då tänka sig att det blir en kompromisslösning så att det hamnar någonstans mittemellan vad ministerrådet tycker i dag och vad Europaparlamentet tycker, eller vad kan man räkna med på det området?

Sedan innebär väl inte det förslag som lagts fram av ministerrådet mer långtgående patent än vad som redan i dag beviljas. Det har ju redan beviljats tiotusentals patent över hela Europa på det här området. Sedan kan man tycka att det är för långtgående patent som har beviljats hittills, men det är inte patent som går längre än vad som hittills beviljats som föreslås från ministerrådet.

Anf.  130  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag vill instämma i det Ulf Holm säger. Jag tror att Ulf Holm som själv har suttit i EU-parlamentet vet hur gången är när det gäller mjukvarupatentet.

Jag tycker nog också att det borde vara god ton när ett nytt parlament kräver av kommissionen att dra tillbaka ett förslag och komma med någonting nytt att också göra det. Att som Tobias Krantz säger försöka ta upp det som B-punkt så att det genomlyses ordentligt tror jag också skulle vara väldigt viktigt.

Detta är en fråga som rönt stort intresse här i Sverige. Vi får ju mycket mejl i EU-nämnden, och det är jättemånga som blir besvikna om detta blir nonchalant hanterat.

Från mitt parti är vi kritiska till hanteringen om detta bara blir en A-punkt.

Anf.  131  ORDFÖRANDEN:

Detta har ändå varit en B-punkt och kommer att bli en B-punkt med den process som väntar framöver. Sista ordet är alltså inte sagt.

Anf.  132  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Frågan om huruvida förslaget ska dras tillbaka och det ska komma ett nytt förslag är inte en fråga för rådet. Det är en fråga mellan parlamentet och kommissionen. Parlamentet framförde det önskemålet till kommissionen. Kommissionen sade: Nej, vi har ingen avsikt att komma med något nytt förslag, utan detta får ha sin gång. Då är det väldigt svårt för rådet att säga: Nej, vi tycker inte det.

I rådet fördes en ordentlig diskussion om detta förra året. Man kom fram till en politisk överenskommelse som i praktiken innebär en gemensam ståndpunkt. Det som är kvar är bara att få ordning på papperen, få dem i alla språkversioner och sedan gå vidare. Det är så man gör med alla rättsakter i EU-arbetet. Man kan inte ta en gemensam ståndpunkt innan man har alla språkversioner. Det är alltså bara en teknisk omgång som egentligen inte har någon som helst politisk betydelse.

Den information vi har visar att det majoritetsförhållande som fanns när beslutet togs finns kvar. Det finns alltså en kvalificerad majoritet för att detta ska antas som en A-punkt. Det skulle vara ett mycket uppseendeväckande och anmärkningsvärt beteende från Sverige om vi sade: Nej, vi säger nej till detta nu. Vi har gått med på det en gång, men nu säger vi nej. Jag tror att det skulle vara väldigt svårt att ta ett sådant beslut från vår sida.

Vad gäller sakfrågan kan jag hålla med om väldigt mycket i det Hillevi Larsson säger. Vad detta direktivförslag gör är ju att kodifiera den praxis som har funnits under många år i Europa för patent på den här typen av produkter, och denna praxis har ju inte hindrat framväxten av en lång rad nya innovationer som använder källkod och så vidare. Både debatten och den väldigt starka lobbyverksamhet från intressegrupperingar som jag är säker på att alla ni men också alla i Europaparlamentet och regeringar har blivit utsatta för har alltså varit något högljudd, enligt min tolkning av det hela.

Det vi ser som positivt med det här förslaget är att det sätter en gräns mot den amerikanska rättsutvecklingen när det gäller patent på den här typen av varor där man inte ens ställer krav på teknisk innovation, vilket görs här.

Vi tycker alltså att detta är ett betydelsefullt direktiv och ser fram emot den fortsatta processen. Det kommer som ordföranden framhöll att bli en behandling i parlamentet och en i rådet och sedan en diskussion mellan rådet och parlamentet – sannolikt. Jag har svårt att se att man skulle kunna komma överens direkt, utan det blir sannolikt en förlikningsprocess.

Anf.  133  ORDFÖRANDEN:

Det var också en fråga om energi – auktioner, var det väl.

Anf.  134  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Vad gäller energi har man sagt att detta ska förbättras, men man har inte gått in på hur en sådan förbättrad hantering av utsläppsbevisen ska göras. Det blir en senare fråga, så det får vi återkomma till.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Okej. Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt vad avser de aktuella A-punkterna.

Inget övrigt? Då tackar vi er så mycket. Trevlig helg! Mötet är avslutat.

Innehållsförteckning

1 §  Miljö 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 2

Anf.  5  ULF HOLM (mp) 4

Anf.  6  LENNART FREMLING (fp) 4

Anf.  7  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 4

Anf.  8  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  9  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 5

Anf.  10  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 6

Anf.  11  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 6

Anf.  12  ULF HOLM (mp) 7

Anf.  13  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 7

Anf.  14  ULF HOLM (mp) 8

Anf.  15  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 8

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  17  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 8

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  19  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 9

Anf.  20  LARS LINDBLAD (m) 10

Anf.  21  ULF HOLM (mp) 10

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  23  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 10

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  25  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 11

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  27  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 12

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  29  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 12

Anf.  30  Kanslirådet CHARLOTTA SÖRQVIST 12

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  32  LARS LINDBLAD (m) 12

Anf.  33  LENNART FREMLING (fp) 13

Anf.  34  ULF HOLM (mp) 13

Anf.  35  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 13

Anf.  36  Kanslirådet PATRICK RABE 13

Anf.  37  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 13

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 14

2 §  Ekofin 15

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  40  Finansminister PÄR NUDER (s) 15

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  42  Finansminister PÄR NUDER (s) 15

Anf.  43  LENNART HEDQUIST (m) 16

Anf.  44  Finansminister PÄR NUDER (s) 16

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  46  Finansminister PÄR NUDER (s) 16

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  48  Finansminister PÄR NUDER (s) 17

Anf.  49  ULF HOLM (mp) 18

Anf.  50  LENNART HEDQUIST (m) 18

Anf.  51  TOBIAS KRANTZ (fp) 18

Anf.  52  HILLEVI LARSSON (s) 19

Anf.  53  SONIA KARLSSON (s) 19

Anf.  54  Finansminister PÄR NUDER (s) 19

Anf.  55  ULF HOLM (mp) 19

Anf.  56  ANDERS G HÖGMARK (m) 20

Anf.  57  Finansminister PÄR NUDER (s) 20

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  59  Finansminister PÄR NUDER (s) 20

Anf.  60  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 21

Anf.  61  LENNART HEDQUIST (m) 21

Anf.  62  SONIA KARLSSON (s) 22

Anf.  63  Finansminister PÄR NUDER (s) 22

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  65  Finansminister PÄR NUDER (s) 22

Anf.  66  ULF HOLM (mp) 22

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  68  BÖRJE VESTLUND (s) 23

Anf.  69  Finansminister PÄR NUDER (s) 23

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  71  Finansminister PÄR NUDER (s) 24

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  73  Finansminister PÄR NUDER (s) 24

Anf.  74  LENNART HEDQUIST (m) 24

Anf.  75  ULF HOLM (mp) 25

Anf.  76  Finansminister PÄR NUDER (s) 25

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  78  Finansminister PÄR NUDER (s) 25

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 25

3 §  Konkurrenskraft: inre marknad, industri och forskning (Otillbörliga affärsmetoder – dp. 7 Övriga frågor) 26

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  81  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 26

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  83  SONIA KARLSSON (s) 26

Anf.  84  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 27

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 27

4 §  Konkurrenskraft: inre marknad, industri och forskning 28

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  87  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 28

Anf.  88  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  89  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 29

Anf.  90  TOBIAS KRANTZ (fp) 30

Anf.  91  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 30

Anf.  92  ULF HOLM (mp) 30

Anf.  93  BÖRJE VESTLUND (s) 31

Anf.  94  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 31

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  96  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 32

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  98  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 32

Anf.  99  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  100  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 33

Anf.  101  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  102  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 34

Anf.  103  TOBIAS KRANTZ (fp) 34

Anf.  104  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 34

Anf.  105  PER BILL (m) 35

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  107  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 35

Anf.  108  PER BILL (m) 35

Anf.  109  ULF HOLM (mp) 35

Anf.  110  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 35

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  112  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 36

Anf.  113  LARS LINDBLAD (m) 36

Anf.  114  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 36

Anf.  115  LARS LINDBLAD (m) 37

Anf.  116  HILLEVI LARSSON (s) 37

Anf.  117  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  118  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 37

Anf.  119  VICE ORDFÖRANDEN 37

Anf.  120  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 38

Anf.  121  PER BILL (m) 39

Anf.  122  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 39

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  124  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 40

Anf.  125  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  126  ULF HOLM (mp) 41

Anf.  127  TOBIAS KRANTZ (fp) 41

Anf.  128  LENNART FREMLING (fp) 42

Anf.  129  HILLEVI LARSSON (s) 42

Anf.  130  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 42

Anf.  131  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  132  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 43

Anf.  133  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  134  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 43

Anf.  135  ORDFÖRANDEN 44