Fredagen den 4 juli

EU-nämndens uppteckningar 2024/25:40

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Elisabeth Svantesson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 20 juni 2025

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 8 juli 2025

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN:

Klockan är tio och jag förklarar dagens sammanträde i EU-nämnden öppnat. Vi välkomnar finansministern med medarbetare.

Vi har två punkter på dagordningen. Det är dels ekonomiska och finansiella frågor, dels ekonomiska och finansiella frågor – budget. Vi börjar med det som handlar om förberedelserna inför Ekofin och som vanligt med en återrapport.

Anf.  2  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Fru ordförande! För tids vinnande och eftersom ni har fått den skriftliga rapporten gör jag som jag brukar och tar emot frågor, om ni vill ställa några.

Det nya ordförandeskapet har bjudit in till en informell middag på måndag kväll för att prata om Ukrainas försvarsfinansiering. De frågorna är egentligen aktuella hela tiden, även i andra sammanhang.

Eurogruppens möte kommer att vara inkluderande i vissa delar, bland annat kapitalmarknadsunionen och den digitala euron. Det kommer att tas upp på själva Ekofinmötet sedan också.

Anf.  3  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och återrapporten från mötet i rådet den 20 juni.

Vi går vidare till nästa punkt, som handlar om information och samråd inför möte i rådet den 8 juli. Den första dagordningspunkten är 3, Spar- och investeringsunionen: översyn av ramen för värdepapperisering. Det är en riktlinjedebatt.

Anf.  4  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Tack till er som är här, alla tappra juliarbetare och ledamöter!

Det här är en diskussionspunkt, som kommer rätt tidigt. Förslaget kom på bordet den 17 juni. Vi har pratat om spar- och investeringsunionen tidigare, och nu kom det första förslaget. Det handlar, som ordföranden sa, om värdepapperisering. Vi håller på att analysera det för fullt. Vi återkommer till riksdagen efter sommaruppehållet med faktapromemoria och ståndpunkt och såklart för överläggningar. Då kommer finansmarknadsminister Niklas Wykman att överlägga om detta i finansutskottet.

Jag kan väldigt kortfattat säga att värdepapperisering inte är någon stor marknad i Sverige. Det är nog ingenting man håller på med varje dag – i alla fall inte jag. Det här handlar om att kommissionen vill underlätta processen när banker paketerar ihop flera olika lån till en produkt som säljs vidare till investerare. Orsaken till att man gör det är att man kan påverka sitt eget kapitalkrav och låna ut mer pengar. Det blir mer pengar på marknaden.

De av er som var med under finanskrisen och åren därefter vet att det då reglerades hej vilt – med rätta, ganska mycket. Johanna Lybeck Lilja, som numera är statssekreterare hos mig, hade hand om finansmarknadsfrågorna. Jag kommer ihåg att hon förhandlade 30 olika akter samtidigt runt 2010–2011. Man har upptäckt att en del av dessa regleringar blev lite för hårda och inte funkar som de ska. Därför är förslaget att man ska underlätta.

För oss är det såklart viktigt, vilket vi får återkomma till längre fram under överläggningarna, att fortsätta säkra den finansiella stabiliteten. Det fanns ju en orsak till att man reglerade, men man reglerade så hårt att det blev för svårt. Det blir diskussion om detta. Jag behöver inte säga någonting mer just nu. Ni får ställa frågor om ni vill.

Anf.  5  REBECKA LE MOINE (MP):

Fru ordförande! Tack till finansministern för förklaringen och dragningen!

Jag oroas lite grann över riskerna, för som du sa kom ju detta till av en anledning. Jag tänker på världsläget med Trump som styr och ryckigheten, osäkerheten och destabiliseringen han kan orsaka. USA går mot rekordunderskott. EU lånar mycket pengar till bland annat upprustning. När man möjliggör för banker att paketera så här – även om detta, som finansministern säger, kanske inte kommer att beröra Sverige så mycket – undrar jag om regeringen ämnar se till att ordentliga konsekvensanalyser görs på området för att inte bädda för nästa finanskris.

Anf.  6  GUNILLA CARLSSON (S):

Fru ordförande! Tack, finansministern, för genomgången!

Det här är i ett tidigt skede, och jag förstår att regeringen tittar på förslaget nu, men även jag är lite oroad över bland annat sänkta och differentierade kapitalkrav för banker. Det har ju ställts ganska hårda krav på bankerna i Sverige för att hålla stabiliteten. Hur tänker finansministern utifrån det? Det kanske är för tidigt att uttala sig om, men det är nog viktigt att ha med sig aspekten att inte sänka kraven från svensk sida.

Anf.  7  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Tack till båda ledamöter för kloka frågor!

Det är precis detta som är kärnan. Det är väldigt viktigt för oss och många andra länder att värna den finansiella stabiliteten.

Om man gör jämförelsen med USA, som Rebecka Le Moine var inne på, tänker jag att man där är bra på att ha mycket privat kapital på marknaden. Man är sämre på det där med skuldsättningen av landet – den växer ju. Men i Europa är hela syftet med detta att få en bättre fungerande kapitalmarknad och att få kapital till innovationer och företag. Det finns saker att göra när det gäller att underlätta i bemärkelsen att banker kan göra detta, men det ska självklart ske med finansiell stabilitet som grund. Då blir det lättare för företag att få tag på kapital. Men vi kommer som sagt att komma tillbaka med faktapromemorior och för att överlägga.

Jag tror att vi är ganska eniga. Vi brukar vara det. Jag ska inte föregå något, men vi tänker nog rätt lika i det här rummet.

Hela tanken med detta är att det i dag ställs krav som kanske är onödiga på vissa produkter. Det är hårda krav på allt, och det är inte alltid helt rimligt. Vi har även hårdare krav än på många andra håll i världen. I ekonomin finns det risk att man inte har det kapital som behövs på marknaden.

Anf.  8  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Europaketet. Här kommer ministern att dra underrubrikerna a, b och c tillsammans. Sedan finns det bara en ståndpunkt, en diskussionspunkt som EU-nämnden kommer att hantera.

Anf.  9  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Fru ordförande! Frågan har varit uppe tidigare, och den debatteras ofta och mycket i eurogruppen men även en del på Ekofin eftersom den också på olika sätt berör länder som inte har euron. Vi kommer att få en uppdatering om hur förhandlingarna går om att nå en överenskommelse innan årsskiftet, vilket är målbilden.

Frågan har blivit ännu hetare och mer aktuell senaste tiden, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Sverige har ju väldigt många olika betaltjänstlösningar, men det har man inte i alla länder. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

På rådsmötet på tisdag kommer fokus att ligga på att ha en gemensam bild av vilka de viktigaste frågorna är framöver för att vi ska kunna enas innan årets slut. Sverige har bara rösträtt vad gäller ett av de här förslagen, och det är det som handlar om hur en digital euro kan användas utanför eurozonen.

Vi har varit med i förhandlingarna och fortsätter tillsammans med de andra länder som inte har euro först och främst att verka för den finansiella stabiliteten och konsumentskyddet. Men eftersom EU är en marknad med 27 länder får det här inte heller försvåra, fragmentisera eller permanenta de utmaningar som finns. Den digitala euron får inte bli en mur som hindrar ett bra flöde och gör att man stänger in sig. Detta ska underlätta, inte försvåra betalningslösningar. Det är också självklart så att kreditinstituten i Sverige inte ska missgynnas av detta.

Anf.  10  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning när det gäller dagordningspunkt 4, Europaketet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Övriga frågor, Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster. Det handlar om information från ordförandeskapet.

Anf.  11  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Ni som har varit med många gånger här vet att detta är en återkommande punkt där ordförandeskapet helt enkelt beskriver läget i olika typer av förhandlingar. Det brukar väldigt sällan bli någon diskussion över huvud taget, utan det är mer av en informationspunkt. Det kan förstås bli diskussioner, men jag har svårt att se om vad.

Anf.  12  VICE ORDFÖRANDEN:

EU-nämnden tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Ordförandeskapets arbetsprogram. Det är en föredragning av ordförandeskapet, och det är en diskussionspunkt.

Anf.  13  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Detta blir det första mötet med det danska ordförandeskapet. Jag känner dem ganska väl, och de är väldigt väl förberedda och taggade.

Man börjar alltid med att berätta om sitt arbetsprogram. Där brukar det aldrig bli någon diskussion, men det blev det när Ungern hade ordförandeskapet. Det sattes igång en bordsrunda där alla uttalade sig, eftersom det första Orbán gjorde var att hälsa på Putin. Då blev det en diskussion om arbetsprogrammet, men jag tror inte att det blir det här. Vi välkomnar presentationen av arbetsprogrammet rent formellt. Det är danskarnas chans att berätta hur de tänker om ordförandeskapet och vad de vill uppnå.

Anf.  14  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina. Även detta är en diskussionspunkt.

Anf.  15  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Fru ordförande! Jag är glad över att vi fortsätter med detta. Den här punkten kommer ju att fortsätta vara på agendan, i alla fall under Danmarks ordförandeskap och förmodligen under alla ordförandeskap så länge kriget pågår. Den kommer också att diskuteras på middagen jag nämnde. Det finns nog ingen egentlig ingång, utan kommissionen ger då en bild av den ekonomiska situationen.

Jag vill ändå tala om detta för nämnden eftersom jag vet att många här inne är djupt engagerade och intresserade av vad som händer med till exempel sanktioner och frysta tillgångar. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Sverige och många andra försöker driva på>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Vi jobbar på och försöker påverka och prata med våra kollegor, både på mötet och mellan mötena eftersom det här är en otroligt viktig fråga.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<De är redan frysta, och det har inte hänt så väldigt mycket med synen på euron. Nu när den amerikanska dollarn tappar lite värde tror jag inte att det behöver vara ett problem. Vi fortsätter att påverka gällande detta.

Jag vill säga något kort gällande sanktionerna. Ni vet ju att det har varit en diskussion om ett oljepristak. Nu har oljepriset under en tid varit lägre, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  16  MARKUS SELIN (S):

Ordförande! Tack, finansministern, för redogörelsen! Det var egentligen klart och tydligt. Jag har en kort fråga och ett medskick.

Medskicket gäller kanske inte finansministerns ärenden och frågor, men jag tänker på sanktionerna och att någon typ av kniptång börjar dras åt kring importen och exporten till och från Ryssland. Jag vill skicka med att vi ju har ett gemensamt hav som heter Östersjön. En väldigt stor del av Rysslands import går via Östersjön precis som denna skuggflotta går som export.

Jag vill ge ett medskick till finansministern om att de finansiella åtgärderna och sanktionsåtgärderna inom närtid kan ge ett ännu högre fokus på Östersjön – Östersjöns fredens hav, som vi brukar kalla det. Jag tror att finansministern förstår vad jag menar.

Jag vill ställa en avslutande fråga. Jag tror att jag vet vad som avses och vad finansministern kommer att svara, men jag ställer frågan ändå. Det gäller den sista raden i den svenska regeringens ståndpunkt och synen på den ryska desinformationen om det ekonomiska läget. Finansministern får gärna kommentera detta. Jag tror att vi alla mår lite bra av att påminna oss om vad som sker bakom de mörka kulisserna.

Anf.  17  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag tar mig friheten att fylla på med ytterligare en fråga. Den gäller det 18:e sanktionspaketet. Här står det att regeringen välkomnar det, och vi ger ju detta vårt fulla stöd för att få det 18:e sanktionspaketet på plats.

I måndags hade vi EU-ministern hos EU-nämnden för en återrapport efter mötet i Europeiska rådet. Då framgick att man inte hade kunnat enas om det 18:e sanktionspaketet och att ytterligare insatser skulle göras, men det fanns en förhoppning om att det ändå skulle komma på plats.

Kan finansministern säga någonting om detta – hur bedömningen är gällande om detta gått framåt något? Det är ju väldigt viktigt att man fortsätter att upprätthålla trycket.

Anf.  18  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Fru ordförande! Jag tackar för både kloka medskick och frågor.

På tal om de frysta tillgångarna är det glädjande att detta förlängts med sex månader. Det är bra och otroligt viktigt. Många av er känner säkert, precis som jag, att frågan om Ukraina och Ryssland ibland hamnar lite i skymundan. Det finns många andra saker som händer. Vi vill hjälpas åt på olika håll att hålla frågan vid liv och att fortsätta kampen och hjälpa Ukraina. Då är såklart en förlängning också viktig.

Jag tar definitivt med mig medskicket, och jag tackar Markus Selin för det. Jag tackar också för frågan.

Jag ska ta det här kortfattat. Som ni vet blev jag för ett–ett och ett halvt år sedan väldigt störd över beskrivningen av den ryska ekonomin. Det visar sig såklart att det finns – och det kan jag säga i det här rummet, även om det finns många telefoner –>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Detta har gjort att vi vid tillfällen till och med haft lite konflikter med IMF:s chef, men jag tar gärna den konflikten i förhållande till hur viktigt det är att vi pratar om det här.

Saken är den att det inte går bättre nu. Jag kommer framför allt på G20-mötet i Sydafrika att lyfta fram detta>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Varför är detta viktigt? Jo, för att om alla tror att sanktionerna inte funkar ger man ju upp och tänker ”varför ska vi satsa pengar” och så – om de ändå är en jättestark ekonomi. Det är de inte.

Det betyder ju inte att Putin kommer att upphöra med sitt krig nästa vecka för det, men det sätter en väldig press på deras ekonomi och på befolkningen. De har väldigt hög inflation just nu – hög ränta och hög inflation – och arbetskraftsbrist, kapitalflykt och mycket annat.

Jag lovar er att jag tänker fortsätta att prata och informera om detta. Den enkla anledningen är att vi inte får släppa det här trycket. Jag är säker på att vi hjälps åt allihop när vi är ute i andra länder och speciellt när vi pratar med medier och med andra kollegor. Detta är jätteviktigt. Jag kan också säga att det ser sämre ut i rysk ekonomi nu än det gjorde för ett halvår sedan, så vi fortsätter.

Jag vet inte om jag uppfattade frågan om det 18:e sanktionspaketet rätt, men det är en diskussion om oljepristaket. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  19  Departementssekreterare HANNA ANDERSSON:

Precis som finansministern säger pågår diskussionerna om det 18:e sanktionspaketet fortfarande. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Det här förhandlas i utrikesspåret, och den senaste informationen vi har är att förhandlingarna pågår. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  20  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar finansministern för detta. EU-nämnden möts som sagt igen nästa fredag, då vi har utrikesministern på plats inför FAC. Då fortsätter kanske frågan om det 18:e sanktionspaketet, med förhoppning att man kan få detta på plats och så omfattande som möjligt.

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Den ekonomiska återhämtningen i Europa, Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Det här är ett beslut.

Anf.  21  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Fru ordförande! Det är nästan så att rubriken är längre än det jag tänker säga. Det är sex planer som ska antas gällande länder som gjort ändringar på grund av objektiva omständigheter. Vi kan ställa oss bakom de besluten.

Anf.  22  GUNILLA CARLSSON (S):

Fru ordförande! Tack, finansministern, för genomgången!

Sverige är ju inte med bland de här utkasten, men jag tänker på den här punkten ändå ställa en fråga till finansministern.

Sverige fick ju ett positivt utlåtande i början av juni om att vi hade fått godkänt på den första ansökan vi har skickat in. Jag förmodar att detta är distribuerat och klart. När vi hade besök av statssekreteraren i finansutskottet för några veckor sedan lyfte hon dock upp att det fanns en plan att skicka in en ny ansökan under hösten. Där skriver man också att man planerar en mindre ändring av denna plan. Det handlar bland annat om det som gäller energieffektivisering av flerfamiljshus.

Min fråga till finansministern är: Vad gäller det ytterligare, och vad menar man mer konkret med det som rör energieffektiviseringen? Finns det en möjlighet att få en liten redogörelse inför detta?

Anf.  23  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Precis som Gunilla Carlsson var inne på har vi fått detta positiva utlåtande och väntar på en första delbetalning. Jag tror att det handlar om ungefär 18 miljarder kronor som ska komma. Det är flera steg, så vi ska skicka in ytterligare en till hösten.

Jag kommer inte ihåg detaljerna exakt gällande förändringen i effektiviseringen, men det är en mindre ändring. Jag pratade om det här när jag var på finansutskottet och har redan glömt exakt vad det var. Jag kan dock återkomma till nämnden. Det handlar om energieffektivisering och kopplingen till exakt vilka mått som används. Jag lämnar över till någon som kan förklara det här bättre än jag.

Anf.  24  Ämnesrådet ELLINOR EDVARDSSON:

När det gäller energieffektivisering finns det i nuläget ett par olika mål i planen kopplat till detta. Vi har sett att man kan föra över hur man mäter dessa mål. Man fokuserar mer på det ena målet så att man drar ned det ena och upp det andra för att det ska bli enklare att så att säga bevisa för kommissionen i höst att vi har genomfört detta enligt plan.

Ett par andra saker ingår också, bland annat för att möjliggöra att man även från andra EU-fonder ska kunna finansiera åtgärder som görs inom RRF:en. Totalt sett handlar dock merparten av ändringarna om mer tekniska justeringar för att underlätta inför höstens betalningsansökan.

Anf.  25  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9, Den europeiska planeringsterminen 2025. Finansministern tar a och b tillsammans, men det finns två olika ståndpunkter. Vi kommer därför att behandla dessa med två olika beslut i EU-nämnden, men föredragningen av a och b sker alltså tillsammans.

Anf.  26  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Fru ordförande! Det handlar om den europeiska planeringsterminen. Detta kommer som ni vet årligen. Vi ska först anta de landsspecifika rekommendationer som kommissionen har kommit fram med, och sedan godkänner man slutsatserna om det makroekonomiska obalansförfarandet.

För 13:e året i rad bedömer kommissionen att Sverige har obalanser kopplade till hushållens skulder och till bostadsmarknaden. Förutom Sverige är det sex länder till, tror jag. Vi är sju länder som anses ha någon form av obalans i makroekonomin. Vi ställer oss bakom både de landsspecifika rekommendationerna och själva slutsatserna.

Anf.  27  GUNILLA CARLSSON (S):

Ordförande! Det här är ju fem olika rekommendationer. Som socialdemokrat känner man sig orolig över de här rekommendationerna i alla delar, men jag tänker framför allt på att vi har en tillväxt i Sverige som är alldeles för låg. Det lyfts fram. Man följer också att vi har en hög arbetslöshet – inte minst en hög ungdomsarbetslöshet – och lite för dåliga utbildningsresultat.

En annan del som oroar oss väldigt mycket är det här med klimatfrågan. Sverige har tidigare legat i framkant när det gäller klimatåtgärder, och nu får vi en rekommendation från EU-kommissionen gällande att vi förmodligen inte kommer att nå våra utsatta mål.

Jag vill fråga finansministern om man kommer att diskutera dessa rekommendationer när man nu träffas och vad finansministern i så fall kommer att lyfta fram. Vad har svenska regeringen för plan för att faktiskt se till att hantera de här rekommendationerna? Jag undrar både om detta är någonting man kommer att lyfta fram vid mötet, vad regeringen och finansministern tänker och vad man har för plan för att faktiskt åtgärda de rekommendationer som EU lyfter fram.

Anf.  28  ANDREA ANDERSSON TAY (V):

Min fråga gäller också rekommendationerna och vilka åtgärder som regeringen planerar med anledning av dem. Det är flera av dem som är viktiga. Jag tänker särskilt på den tredje rekommendationen om att vidta åtgärder för att minska utsläppen. Där har Sverige med regeringens politik så här långt rört sig i rakt motsatt riktning. Det är väldigt angeläget att ta krafttag för att nu vända den utvecklingen.

Anf.  29  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag ska vara relativt kortfattad. Jag konstaterar att de rekommendationer som vi nu har fått, och speciellt de stora som har följt med under 13 år om bostadsmarknaden, inte är någon nyhet för någon av oss.

Här handlar det om att försöka hitta ökad flexibilitet på bostadsmarknaden. Man kan konstatera att med hög inflation och höga räntor har ändå prisökningen dämpats. Men det är såklart oroande. Det är därför som vi i Sverige till exempel har amorteringskrav, även om vi tycker att de har varit för hårda. Det är för att öka amorteringsviljan och amorteringstakten och för att man ska klara av tuffa situationer.

Finansinspektionen har gjort stresstester. Vi har under inflationskrisen också visat att trots höga räntor och trots att människor har fått mycket ökade bolånekostnader har det inte uppstått något slags kris på marknaden. Men det är mycket man kan göra. Vi fortsätter att jobba med strukturella frågor på bostadsmarknaden men även med att värna den finansiella stabiliteten.

Det var många frågor samtidigt. Detta är en punkt som egentligen inte diskuteras. Det händer varje år, och varje land får rekommendationer.

Självklart är klimatfrågan viktig. Det man kan komma ihåg är något som också kommissionär Hoekstra sa när han var här. När jag diskuterar de här frågorna med mina kollegor kommer det inte att ske på den här punkten. Sverige är ett föredöme. Det finns till exempel inget annat land som har 98 procent fossilfri elproduktion och mycket annat. Men vi behöver göra mer. Det är ingen hemlighet.

Att vi förändrade reduktionsplikten för att göra det möjligt för människor att ta sig till jobb, skola och så vidare har påverkat utsläppen. Det har vi också varit medvetna om. Men vi jobbar för fullt på andra insatser och återkommer såklart i budgetpropositionen för 2026.

Var det någon fråga som jag missade? Jag tror att jag summerade dem.

Anf.  30  VICE ORDFÖRANDEN:

EU-nämnden är redo att gå till beslut. Det gäller först beslutet om 9 a, Landsspecifika integrerade rekommendationer. Här kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9 b, Slutsatser om 2025 års fördjupade granskningar inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser. Också här kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går till punkt 10 på dagordningen, Genomförande av ramen för ekonomisk styrning. Här finns det a-,b- och c-punkt. Ministern tar föredragningen ihop från a till c. Sedan kommer vi att få hantera själva beslutsfattandet i EU-nämnden punkt för punkt.

Anf.  31  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Under punkt a kommer rådet att besluta om Litauens och Österrikes medelfristiga planer. Vi menar att vi kan ställa oss bakom de besluten.

Punkt b handlar om aktiveringen av den nationella undantagsklausulen för försvarsutgifter. Det handlar om att man under fyra år kan göra en begränsad avvikelse från nettoutgiftsbanan för att kunna öka försvarsutgifterna.

Vi kommer att anta rekommendationer för 15 av de länder som har sökt den aktiveringen. Det är ytterligare ett land som har gjort det, och det är Tyskland. Men det är inte riktigt där än. Det ligger lite efter i banan helt enkelt, som ni säkert vet. Det är en ny regering. Jag vet fortfarande inte riktigt om budgeten för i år har kommit på plats. Det återkommer vi till sedan. Vi kan ställa oss bakom även punkt b, som gäller de länder som vill aktivera klausulen.

Punkt c handlar om rekommendationer till Rumänien och Österrike om hur de ska kunna få bukt med sina höga budgetunderskott. Här har vi bara rösträtt för Rumänien. Det beslutet kan vi ställa oss bakom.

Anf.  32  MARKUS SELIN (S):

Tack, finansministern, för den korta och snärtiga redogörelsen.

Jag har en fråga om fråga om dagordningspunkt 10 b. Jag bara noterar att det mycket riktigt är 15 länder som är uppradade här. Jag har en tvådelad fråga.

Vi ser våra grannländer i Norden och Baltikum. Vi har bland annat Danmark, Estland, Finland, Lettland och Litauen som vill aktivera undantagsklausulen. Min första fråga blir: Var är Sverige, eller varför är inte Sverige här?

Min nästa fråga är kopplad till detta. Varför är vissa länder här över huvud taget? De har inte stöttat Ukraina med det stöd som det tappra folket i Ukraina behöver hela tiden och nu. Jag tänker till exempel på Ungern. Vad har det för kommentar till att det ska ha undantagsklausul?

Jag har en följdfråga till detta kopplat till den massiva försvarsinvestering och våg som vi står inför i alla 27 EU-länder. Varför är Slovenien och Bulgarien här, som inte investerar alls i sitt försvar? Finns det något resonemang kring det? Vad döljer sig bakom det?

Anf.  33  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Tack för frågan, Markus Selin! Det enkla svaret är att vi inte behöver det. Vi har en stark ekonomi och en låg statsskuld, och vi klarar oss utan att ha en undantagsklausul.

Vi har offentliga finanser i världsklass. Både den förra regeringen och den här har sett till att vi inte har några stora underskott och inte har stora lån. Det behövs inte. Finland är till exempel i en helt annan situation. Danmark får svara för sig självt.

Sverige står ut på många sätt. Vi behöver inte det. Det är det enkla svaret. Alla åtta partier är dessutom överens om att vi ska ha balansmål, göra avvikelser under några år för att komma upp, och sedan finansiera permanent. Det är det enkla svaret.

Jag förstår vad ledamoten menar. Man kan också vända på det. De vill ändå stärka sitt försvar. Det kan vara bra i det här läget. Om varje land stärker sitt eget försvar kan det bidra till friheten för hela Europa. Svaret på frågan om alla de länderna, och exakt varför vissa länder har fått eller inte fått är att det är samma regler för alla.

I undantagsklausulen har vi inte förhandlat om att det land som inte har stöttat Ukraina med si eller så mycket pengar inte ska kunna söka. Samma regler gäller för alla. I grunden är det bra om det är länder som vill bygga upp sitt försvar.

Jag oroar mig för två saker. En sak är den generella ökningen av offentlig skuld just nu även inom detta. Det byggs på en otrolig skuld i hela Europa och även i USA med den nya budgeten >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Det är såklart en stor utmaning. Samtidigt är det viktigt att vi kan försvara oss.

Det är egentligen svaret på frågan. Jag tror att jag svarade på båda frågorna. Jag hoppas det. Annars får Markus Selin återkomma.

Anf.  34  VICE ORDFÖRANDEN:

EU-nämnden är redo att gå till beslut. Vi börjar med dagordningspunkt 10 a om Genomförande av ramen för ekonomisk styrning, Medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer: rådets rekommendationer. Det är en beslutspunkt. Det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Punkten b är en beslutspunkt, Nationella undantagsklausuler: rådets rekommendationer. Också här kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Punkten c är också en beslutspunkt, Rådets beslut och rekommendation enligt förfarandet vid alltför stora underskott. När det gäller Rumänien har Sverige rösträtt. Här kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt. När det gäller Österrike tackar vi för informationen.

Vi går raskt vidare till dagordningspunkt 11, Bulgariens införande av euron. Här finns också punkt a, b och c. Ministern tar dem tillsammans i föredragningen. Sedan får vi dela upp själva beslutsfattandet i EU-nämnden. För a fattar vi beslut, och b och c är informationspunkter.

Anf.  35  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag fick etiketten att jag var snärtig i inledningen förut. Jag vet inte om det är något positivt eller negativt. Jag får fråga Markus Selin efteråt. Jag ska i varje fall försöka att vara effektiv.

(MARKUS SELIN (S): Det är bara positivt.)

Tack! Då missuppfattade jag inte dig.

Den här frågan var också uppe på förra mötet. Euroländerna har beslutat om en rekommendation om att Bulgarien ska kunna införa euron från den 1 januari nästa år. Sedan dess har också Europeiska rådet behandlat frågan. Nu är det dags för det slutliga beslutet.

Som jag tror att också ordföranden sa har vi bara rösträtt i en fråga. Det handlar om att upphäva Bulgariens så kallade undantag. Det beslutet kan vi ställa oss bakom.

Anf.  36  VICE ORDFÖRANDEN:

EU-nämnden är redo för beslut. Det gäller dagordningspunkt 11 a, som är en beslutspunkt, Rådets beslut om Bulgariens införande av euron den 1 januari 2026. Här kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

När det gäller punkterna 11 b, Rådets beslut om Bulgariens införande av euron den 1 januari 2026 och 11 c, Rådets förordning om omräkningskursen till euron för Bulgarien, tackar vi för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, som är ett beslutsärende, Förberedelser inför G20-mötet med finansministrarna och centralbankscheferna den 17–18 juli 2025: EU:s mandat.

Anf.  37  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Som ni vet är en av de 20 EU. Danmark kommer att representera EU den här gången. Det är heller ingen diskussion. Vi brukar godkänna de positioner som är framtagna. Ni har fått ett utkast till de positionerna. De bygger i stora delar på de tidigare positionerna. Regeringen kan ställa sig bakom det.

Sedan kan jag bara informera nämnden om att jag och Erik Thedéen också kommer att delta, eftersom vi i år är inbjudna som gäster, invitees, till G20. Jag kommer framför allt att lyfta upp frågan om rysk ekonomi och stödet till Ukraina.

Anf.  38  MARKUS SELIN (S):

Ordförande! Jag skulle egentligen inte behöva förlänga mötet den här fredagsförmiddagen. Men när finansministern nämner stödet till Ukraina reagerar jag.

Jag förstår det diplomatiska spelet, men vi är ändå politiker. Det gäller om vi talar om Natosammanhang i försvarsutskottet, eller här i dag om finansutskottets ärenden i EU-nämnden.

Någonstans blir det lite abstrakt när man handelsspänningar och liknande, och höjda tullar. Ingen vågar laita kissa pöydälle. Det är finska och betyder stoppa katten på bordet, att tala klarspråk.

Det är USA som har dragit bort det otroligt viktiga stödet till Ukraina på mycket kort tid. Det är USA – detta sagt i dag på nationaldagen den 4 juli och 249:e årsdagen i dess historia – som har dragit igång det här med tullkrig och liknande. Jag vill bara få det sagt, så att vi inte fortsätter i en abstrakt smet och till slut inte vet varför vi hamnade här eller vad vi ska göra.

Fru ordförande! Det är mitt medskick en dag som denna, den 4 juli.

Mitt medskick nummer två är följande. Jag vet inte vad som kommer att hända när G20-mötet blir av i Sydafrika. Men det är inte helt oproblematiskt att det är ett land som inte har utlämningstillstånd och liknande. Ryssland kommer förmodligen också komma dit.

Jag vill bara få det sagt att det inte är helt snyggt eller sjyst att vi har en krigförande part som begår folkrättsbrott mot ett europeiskt land vid sådana ekonomiska forum. Det får finansministern kommentera om hon vill. Det behövs inte. Jag fick bara en allmän känsla av att jag behövde få det sagt.

Anf.  39  REBECKA LE MOINE (MP):

Fru ordförande! Tack till finansministern för denna dragning! Det pågår just nu ett arbete om FN:s globala ramverk, en deklaration om skattesamarbete som syftar till att öka transparensen, stärka den globala rättvisan och motverka skatteflykt.

Det finns också en parallell process med OECD som är väldigt långsam och som inte har samma tilltro från många länder. Där driver man på för ett FN-ramverk som skulle ge en bredare global legitimitet.

Jag undrar om det här är någonting som finansministern tänker nämna. Hur är positionerna där, och hur kan EU vara en konstruktiv part för att se till att detta kommer på plats? Som en del av kontexten är det här en fråga om hur de olika hållbarhetsmålen, till exempel, ska uppfyllas.

Det finns ett extremt stort och oroväckande gap mellan de olika fina målen vad gäller mänskliga rättigheter, miljö, natur, klimat och de facto finansieringen och hur detta skulle kunna styras om.

En tidigare fråga som var uppe var EU:s rekommendationer till Sverige som gäller klimat och vikten av att man både pratar ihop sig och samarbetar. Det gäller de personer som ansvarar för både finansiering, budget och de ekonomiska frågorna men också de andra frågorna så att det här faktiskt får verkan.

Anf.  40  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Tack till båda ledamöterna för inspel och frågor! Sydafrika innehar ordförandeskapet i år. Jag ska bara säga någonting kort om Ryssland versus USA när det gäller Sydafrika. Jag tror att det är väldigt bra att många åker dit. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Det är därför bra att vi ändå är många som är där och lyfter upp olika frågor.

Diplomati för mig är inte, som jag trodde förr, bara att vara mjuk och fin. Det kan det förstås också vara, men det handlar om att ha relationer och att vara rak. Jag delar alltså ledamoten Selins bild. Jag har inte haft det här jobbet så länge, men ändå i närmare tre år, och jag tänker att det brukar fungera ganska bra att vara rak och att bygga relationer. Vi brukar säga vad vi tycker och tänker, och jag är inte jätteblyg på det området. Det handlar om att vara tydlig både mot Ryssland och mot USA när det behövs, fast det är helt olika frågor. Vi och jag kommer att fortsätta att vara det.

Jag tror inte att Rebeckas fråga kommer att komma upp alls på G20-mötet. Jag tror faktiskt inte heller att vi har fått någon dagordning ännu. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Men Sverige och EU är konstruktiva i många av de här sammanhangen. Det råder nu spänningar efter den nya administrationen med överenskommelsen kopplat till pelare 2. Det finns många spänningar i detta. Det är mycket möjligt att frågan kommer upp, och jag ska naturligtvis fortsätta att vara konstruktiv. Men jag vet faktiskt inte om frågan kommer upp eller inte.

Vi är som sagt inbjudna, men vi är inte en del av G20. Jag kommer att ha störst fokus på Ukraina–Ryssland.

Anf.  41  REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Tack, finansministern, för svaret! I det utkast till gemensamma positioner som vi har står det att G20 ska uppmuntra till fortsatt konstruktivt samarbete med parterna i den pågående diskussionen om utveckling av en FN-ramkonvention om internationellt skattesamarbete. Jag tror därför att EU:s position har med detta.

Min fråga är därför: Kommer också regeringen att vara en aktiv och drivande part när mötet äger rum?

Anf.  42  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Fru ordförande! Som jag sa kommer jag definitivt att prioritera frågan om Ukraina–Ryssland på mötet. Vi är ju där som inbjuden gäst. Men jag är inte så tystlåten av mig, och jag kommer att prioritera frågan om Ukraina och rysk ekonomi ganska hårt för att få genomslag.

Men om det blir en diskussion om denna fråga kan även Sverige självklart höja rösten och göra ett klokt inlägg. Jag är dock inte säker på att det kommer att bli en diskussion om just denna fråga. Men vi är konstruktiva och kommer att fortsätta att vara det om det blir en diskussion.

Anf.  43  VICE ORDFÖRANDEN:

EU-nämnden är redo att gå till beslut. Också på denna punkt har det kommit lite frågor och medskick, men jag tycker mig kunna konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 13, Övriga frågor.

Anf.  44  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Fru ordförande! Det finns inga övriga frågor.

Anf.  45  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och har därmed klarat av information och samråd inför möte i rådet den 8 juli 2025.

§ 2  Ekonomiska och finansiella frågor – budget

Finansminister Elisabeth Svantesson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor
den 15 november 2024

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 22 juli 2025

Anf.  46  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi börjar denna punkt med en kort paus för att kunna visa bilder på skärmen.

Anf.  47  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

För min skull behövs inte det. Det har skickats ut bilder till nämnden som ni kan ha som underlag. Jag tänkte inte visa bilderna på skärmen.

Anf.  48  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag ställer då frågan till EU-nämndens ledamöter: Tycker ni att bilderna behöver visas på skärmen eller är ni nöjda med det utskick som har kommit? Alla bilder finns som sagt utskickade. Jag finner att alla är nöjda med det, så vi behöver inte skärmen utan kan fortsätta mötet utan paus.

Då börjar vi med en återrapport från möte i rådet den 15 november 2024.

Anf.  49  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag har inget att tillägga om återrapporten utöver det skriftliga.

Anf.  50  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen om återrapporten.

Vi går vidare till information och samråd inför möte i rådet den 22 juli 2025.

Anf.  51  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Fru ordförande! Jag tänker vara relativt kortfattad och kanske snärtig; man vet aldrig!

Jag ska först säga någonting om processen, för det är egentligen den man behöver ha koll på. Den 4 juni kom kommissionen med förslaget till årsbudget. Sedan överlades detta i finansutskottet den 10 juni. Rådet tar fram en gemensam position under ordförandeskapets ledning, och detta är under bearbetning.

Det som har hänt bara sedan i går kväll att man verkar ha landat – i alla fall till 99 procent. Tanken är sedan att detta ska gå till Coreper som ska fatta beslut. Om inte Coreper skulle komma överens blir det ett Ekofin budget, som det heter. Det finns alltid en liten sannolikhet för att det inträffar, och just nu är det ännu mindre sannolikhet eftersom det verkar som att rådsarbetsgruppen i går kväll ändå landade i en gemensam position. Nu vet nämnden detta.

På tal om procedurer ska detta sedan, som ni vet, till parlamentet. Det brukar vara så att rådet ligger under nivåerna för vad kommissionen tycker. Sedan blir det varje år en dans, där parlamentet tycker att det är för låga nivåer på budgeten. I slutänden brukar man sedan landa någonstans på den nivå där kommissionen är. Jag menar inte att förenkla det hela, men det är ofta så här det blir om man ska sammanfatta vad som händer.

EP kommer att ta fram en position i höst. Sedan blir det ett förlikningsförfarande mellan rådet och Europaparlamentet. Före blir det ett Ekofin budget, som det heter, som samlas den 13 november. Detta är processen.

Eftersom ni har huvudsakliga underlag, eftersom jag vet att detta är överlagt alldeles nyligen i finansutskottet och eftersom det verkar som att det landade mer eller mindre i går kväll säger jag inte så mer om själva innehållet. Det är ju inte så mycket innehåll, men det handlar om nivåer.

Jag kan dock säga en sak. Vad är det som händer? Varför drar man över, och varför ökar vissa områden? Det handlar om att det ofta under en MFF-period är baktungt med utbetalningar. Då drar det ofta iväg på slutet, helt enkelt. Det är inte första gången. Det är naturligtvis därför det blir en diff på plus i och med ökande räntekostnader de senaste åren.

I grund och botten har vi samma ståndpunkter som vi har haft förut under många regeringar och under flera år, också under den förra regeringen. Vi har traditionella ståndpunkter som ni känner igen och som nu senast är överlagda i finansutskottet. Jag tänkte inte säga så mycket mer än detta.

Anf.  52  GUNILLA CARLSSON (S):

Ordförande! Det är precis som finansministern säger: Vi brukar vara ganska överens i de här frågorna. Från finansutskottet har vi också ställt oss bakom ståndpunkterna.

Jag är ändå bara lite nyfiken på om finansministern har någon tanke när det gäller budgeten som vi ska anta men också den långtidsbudget som snart ska börja processas framåt. Förra året, som jag minns det, var finansministern eller statssekreteraren här och ville ha ett ganska öppet mandat när man gick in i budgetförhandlingarna för 2025 års budget. Man sa att det är ett bättre förhandlingsläge att inte säga nej direkt utan att kunna sitta med vid bordet för att lyfta fram vad man tycker. Sedan kanske vi ändå landar i ett nej, och det gjorde vi väl förra året också.

Min fråga till finansministern är: Upplever man att man har stärkt sina positioner från svensk sida utifrån hur man hanterade detta förra året? Eller har man någon annan idé om hur man ska föra fram Sveriges synpunkter både inför budgeten 2026 och som en liten grund när man sedan ska börja diskutera den långtidsbudget som faktiskt ändå ligger ganska nära inpå?

Anf.  53  ELISABETH THAND RINGQVIST (C):

Ordförande! Tack så mycket, finansministern, för dragningen! Jag har två frågor som kanske gäller mer på sikt.

Den ena handlar om vad effekten blir av budgetarbetet när allt fler budgetdelar ligger utanför budgeten. Under de senaste fem åren läggs alltmer utanför. Hur hanterar Sverige den positionen?

Den andra är om finansministern ser någon risk för att allt som man vill få in i budgeten ligger under resiliens och säkerhet. Budgetposter som förut har hetat någonting helt annat får nu nya namn.

Anf.  54  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Tack för kloka frågor! Man kan alltid diskutera vad som är den smartaste förhandlingsstrategin. Man kan rösta nej redan nu, men Sverige är ett land som under många år har varit kända för att ha varit budgetrestriktivt. Eftersom det är kvalificerad majoritet som gäller känner man till vår skepticism i grunden. Jag tror att det kan finnas en poäng i att framföra våra åsikter nu. Sedan blir det, som jag sa, en dans mellan kommissionen, parlamentet och rådet. Våra ståndpunkter är som sagt väl kända. Hur vi sedan röstar återkommer jag till, men jag tror att detta kan vara en klok position.

Man kan absolut tänka sig att säga nej redan nu, men det finns en risk med detta. En del är rätt trötta på att vi säger nej hela tiden, även om vi tycker att det är helt rimligt. Vi har majoriteten här, alla här, med oss. Men det kan ibland vara bra att inte säga nej så här tidigt. Jag tror att det kan finnas en poäng med det. Det är kanske inte någon vetenskap, på tal om diplomati och förhandlingsteknik. Men jag tror att det kan vara fungerande.

På tal om MFF tror jag att det kommer att bli tufft. Det var tufft förra gången, och jag tror som sagt att det kommer att bli det nu också. Man märker att flera länder byter position och ser lite annorlunda på detta. Det är viktigt att vi har en stark röst i det samarbetet. Vad är det vi vill, och vad är det vi tycker att man ska göra för att vara konstruktiv? Det handlar såklart också om vad vi inte ska göra. Det får vi återkomma till, och detta kommer att dra igång ordentligt snart.

Det handlar också om att fokus på den här budgeten, årsbudgeten, inte har varit så starkt bland länderna. På tal om ledamoten Elisabeths fråga om vad detta får för konsekvenser kan jag säga att det har hänt väldigt många saker under den här MFF-perioden. Det är alltifrån pandemin – mitt under den period då vi förhandlade den förra budgeten – till kriget, energin och så vidare. Det har hänt väldigt mycket i världen, och vissa saker har handlat utanför budgeten. Det är en diskussion som man måste ta med sig in i nästa långa period.

När det gäller det som händer nästa år i budgeten – i MFF:en – är det ju så att rådet inte byter position helt för varje år, utan det ligger i linje. Sedan justerar man vissa delar, men det sker inget stort eller avgörande nu.

Jag tycker att man inför MFF:en måste dra lärdom av den här perioden och se vad man kan ta med sig. Sedan får vi se vilka kompisar, vänner och konstruktiva partner vi kan ha i EU när vi ska förhandla detta; det ligger ju lite längre fram. Jag kan bara konstatera att det tyvärr byts väldigt mycket nu i finansministerkretsen. Tysklands och Frankrikes finansministrar är respektive lands tredje under min period. Jag hoppas att de sitter ett tag, så att jag hinner lära känna dem och så att vi kan jobba ihop. Det är tyvärr en väldig rörelse, vilket inte skapar kontinuitet.

Jag tror att jag svarade på frågorna. Kanske sa jag också något som ingen frågade om!

Anf.  55  MARKUS SELIN (S):

Fru ordförande! Jag tackar finansministern för redogörelsen och svaren på frågorna.

Jag måste ställa en kunskapsfråga. Under den sista punkten i Powerpointfilen nämns ordet kaskadmekanism. I EU-fördraget är artikel 42.7 motsvarigheten till Natos artikel 5 och betyder alltså en för alla, alla för en. Både Finland och Frankrike har ju av olika skäl hänvisat mycket till denna artikel, bland annat efter terrordåden i Paris. Jag vill dubbelkolla: Talar vi om en bokföringsteknisk kaskadmekanism eller om försvarsmekanismen i EU-fördraget?

Anf.  56  VICE ORDFÖRANDEN:

För tids vinnande vill jag skicka med en följdfråga på det som Gunilla Carlsson frågade. Är finansministerns bedömning att Sveriges nej till den årsbudget som förhandlades senast inte ligger Sverige i fatet när man nu ska sätta sig i nya, tuffa förhandlingar i anslutning till långtidsbudgeten?

Anf.  57  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag kan tydliggöra att det här är väl kända ståndpunkter. Min bedömning är att detta inte ligger Sverige i fatet. Alla gillar det såklart inte, men de känner till vår ståndpunkt och hur förankrad den är.

Jag trodde först att ledamoten skulle fråga om ordet kaskad, för det ordet ger mig helt andra associationer. Detta är en bokföringsteknisk fråga, inte någonting annat.

Anf.  58  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar finansministern för detta. Även här har det varit en del frågor och medskick, men jag tycker mig kunna konstatera att det är dags för EU-nämnden att gå till beslut. Vi kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Det gick snabbt här på slutet. Vi kan konstatera att vi har tagit oss igenom dagordningen när det gäller information och samråd inför mötet i rådet den 22 juli 2025. Det står inte om det finns några övriga frågor. Finansministern skakar på huvudet; det finns inga övriga frågor.

Anf.  59  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag vill tacka ledamöterna i nämnden för en bra arbetstermin. Jag hoppas att ni får en bra sommar. Jag uppskattar det goda samarbetet. Det känns – från hjärtat – väldigt bra att vi är så enade såväl i försvarsfrågorna som när det gäller Ukraina och Ryssland. Det är en otrolig styrka.

Jag vill även önska kansliet och övriga en fin sommar.

Anf.  60  VICE ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket för det, finansministern!

Vi avslutar mötet med att önska finansministern och hennes medarbetare en trevlig sommar och kanske också någon liten stunds ledighet under sommaren.

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  3  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  4  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  5  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  6  GUNILLA CARLSSON (S)

Anf.  7  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  8  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  9  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  10  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  11  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  12  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  13  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  14  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  15  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  16  MARKUS SELIN (S)

Anf.  17  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  18  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  19  Departementssekreterare HANNA ANDERSSON

Anf.  20  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  21  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  22  GUNILLA CARLSSON (S)

Anf.  23  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  24  Ämnesrådet ELLINOR EDVARDSSON

Anf.  25  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  26  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  27  GUNILLA CARLSSON (S)

Anf.  28  ANDREA ANDERSSON TAY (V)

Anf.  29  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  30  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  31  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  32  MARKUS SELIN (S)

Anf.  33  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  34  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  35  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  36  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  37  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  38  MARKUS SELIN (S)

Anf.  39  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  40  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  41  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  42  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  43  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  44  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  45  VICE ORDFÖRANDEN

§ 2  Ekonomiska och finansiella frågor – budget

Anf.  46  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  47  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  48  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  49  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  50  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  51  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  52  GUNILLA CARLSSON (S)

Anf.  53  ELISABETH THAND RINGQVIST (C)

Anf.  54  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  55  MARKUS SELIN (S)

Anf.  56  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  57  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  58  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  59  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  60  VICE ORDFÖRANDEN