Fredagen den 4 december 2015

EU-nämndens uppteckningar 2015/16:19

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 10 november 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 8 december 2015

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar finansministern och medarbetare till EU-nämnden. Finns det något muntligt att tillägga utöver det skriftliga från den 10 november?

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

God morgon! Nej.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Det var effektivt. Vi går till dagordningspunkt 3, Värdepapperisering. Den klarade vi av genom skriftligt samråd som avslutades kl. 08.30 i morse. Det blev inga avvikande meningar.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Fullföljande av bankunionen.

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Kommissionen lade den 24 november fram ett förordningsförslag om en gemensam insättningsgaranti för de medlemsstater som är med i bankunionen. Man lade också fram ett övergripande meddelande om slutförande av bankunionen. På detta möte ges ministrarna en möjlighet till en första diskussion om detta.

Låt mig säga något om meddelandet om slutförandet av bankunionen, för det kan nämligen påverka oss också. Det handlar om att slutföra arbetet genom en del redan tilltänkta åtgärder för att minska riskerna i banksektorn. Vissa av de åtgärder som kommissionen föreslår kan längre fram innebära lagförslag som riktar sig till samtliga medlemsstater. Då återkommer jag naturligtvis till riksdagen.

Generellt är regeringen positiv till åtgärder som stärker den finansiella stabiliteten i bankunionen, men självklart behöver kommissionens idéer konkretiseras för att effekterna ska kunna bedömas. Om man kommer fram med förslag för att stärka den finansiella stabiliteten generellt är det givetvis viktigt att man tar hänsyn till konsekvenser för medlemsstater som inte deltar i bankunionen och att vi ska ha en väl fungerande inre marknad för alla medlemsstater oavsett om man är med i bankunionen eller inte.

Vad gäller insättningsgarantin påverkar den de länder som är med i bankunionen. Vi omfattas för tillfället inte.

Förslaget om gemensam insättningsgaranti innebär att man skapar en gemensam fond som ska kunna stötta nationella insättningsgarantier genom likviditetsstöd och förlusttäckning. Storleken på stödet ska successivt öka i takt med att fonden byggs upp. Fonden byggs upp via avgifter från bankerna i de medlemsstater som deltar i bankunionen.

Generellt tycker vi att det kan vara motiverat att komplettera den gemensamma tillsynen och den gemensamma resolutionsmekanismen inom bankunionen med en gemensam insättningsgaranti. Det kan finnas motiv för att också ha en gemensam insättningsgaranti. Det är dock viktigt att en sådan garanti är välfungerande och finansiellt robust.

Det pågår en analys inom Regeringskansliet av förordningsförslaget. Finansmarknadsministern kommer att återkomma till finansutskottet för överläggningar om insättningsgarantin.

Låt mig nämna att det har uppstått en diskussion om den rättsliga grunden för kommissionen att lägga fram förslaget om en gemensam insättningsgaranti. Det gäller artikel 114 som användes vid bildandet av den gemensamma resolutionsmekanismen och resolutionsfonden. Den avser dock hela den inre marknaden och kan inte reglera avgifter. När resolutionsmekanismen genomfördes var det därför flera medlemsstater som tyckte att det inte var möjligt att skapa en resolutionsfond och samla in avgifter genom denna artikel. Det gjorde att förordningen kompletterades med mellanstatliga avtal som reglerar en del av dessa frågor.

Regeringen anser att man bör titta närmare på om det är möjligt att använda denna rättsliga grund för det aktuella förslaget.

Det är som sagt det första tillfället för diskussion. Det ska bli intressant att höra vad olika länder säger, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Efter Ekofin kommer det nederländska ordförandeskapet att presentera en ordning för hur man ska fortsätta att arbeta med förslaget.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringen här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner.

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är en lägesbeskrivning om den finansiella transaktionsskatten som kommer med regelbundenhet. Sedan snart tre år har elva medlemsstater ett fördjupat samarbete. Det pågår fortfarande förhandlingar om direktivförslag.

Sverige verkar givetvis för att de negativa konsekvenserna för icke deltagande medlemsstater ska minimeras. Vi är aktiva i diskussionen, även om vi inte har rösträtt eftersom vi har valt att inte vara med i detta fördjupade samarbete.

Vi kommer att följa diskussionen i rådet och bevaka icke deltagande medlemsstaters intressen.

Först den dagen då det finns en slutlig utformning av hur man vill ha det kan vi värdera effekterna och vad det kan betyda för Sverige.

Anf.  7  FREDRIK SCHULTE (M):

Vi har förslag på ett tillägg i slutet av ståndpunkten: Sverige kommer dock inte att delta i samarbetet och är alltjämt kritiskt till konceptet att inrätta en skatt på finansiella transaktioner. Det kommer att slå mot jobb och tillväxt.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Är det från alla allianspartier? Ja.

Anf.  9  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag tycker att det är lite problematiskt. Sverige har tidigare sagt att det är upp till de medlemsstater som vill ha det fördjupade samarbetet om de vill ha en transaktionsskatt.

Sverige var väl inte emot det fördjupade samarbetet, men kan någon som har varit med längre påminna mig? Var Sverige emot att det fördjupade arbetet inleddes 2013 när det var alliansregering?

Anf.  10  JOHAN NISSINEN (SD):

Vi backar upp Alliansen i detta.

Anf.  11  FREDRIK SCHULTE (M):

Det handlar inte om att vi på något sätt vill stoppa det fördjupade arbetet. Låt mig upprepa: Sverige kommer dock inte att delta i samarbetet och är alltjämt kritiskt till konceptet att inrätta en skatt på finansiella transaktioner.

Det är ett politiskt uttalande där vi markerar att Sverige inte vill delta i detta och att Sverige ser skeptiskt på att det införs, men vi accepterar det.

Anf.  12  MARIE GRANLUND (S):

Nej, vi var inte emot att man startade det. Vi har dock varit mycket skeptiska till det eftersom vi har en stor finanssektor och så vidare.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Ja, precis. Att uttrycka att Sverige är skeptiskt är en konsekvent hållning. Men att säga att vi är emot innan något ens är klart är något annat. Skulle vi kunna enas om den första halvan?

Anf.  14  FREDRIK SCHULTE (M):

Det är väl inte konstigt att vi tar ställning mot ett förslag som vi sedan länge är kritiska till. Jag har lite svårt att förstå detta. Det är ju detsamma som att vi har varit kritiska till regeringens politik i flera år – men det är först nu den genomförs, och då kommer vi att fortsätta att vara kritiska.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Normalt sett tar man inte ställning till förslag innan de är klara, och man kan inte heller uttala sig för all framtid.

Men i dagsläget har denna ståndpunkt majoritet i nämnden. Det blir alltså ett tillägg till ståndpunkten eftersom det är en majoritetsposition här.

Jag finner att det finns stöd för första halvan av regeringens inriktning och att det finns stöd i nämnden för Moderaternas förslag till tillägg.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, En gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Anf.  16  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Låt mig bara tillägga till punkt 5 att jag i bakgrundspraten vid dessa tillfällen brukar berätta om den utredning som vi har tillsatt i Sverige där vi tittar på en finansiell aktivitetsskatt och att en bred majoritet i riksdagen tycker att en sådan kan vara intressant.

När det gäller en gemensam konsoliderad skattebas är syftet att ge en lägesrapport över arbetet med direktivet. Detta arbete har pågått i tio år. Kommissionens lämnade ett direktivförslag i mars 2011, och innan dess hade det varit arbetsgrupper under ett halvt decennium.

Det handlar om att en gemensam skattebas ska räknas fram för alla EU-företag i en koncern. Intäkterna ska fördelas schablonmässigt mellan dessa företag i länderna, och man ska kunna tillämpa sin egen bolagsskattesats på den andel av skattebasen som tillhör det egna landet.

Ordförandeskapet vill låta ministrarna ta del av framstegen med förslagen på teknisk nivå. Det gäller framför allt de internationella aspekterna av förslaget. Här kan det finnas en viss koppling till OECD:s arbete med BEPS, base erosion and profit shifting, alltså skattebaserosion och vinstöverföring.

Nästa år väntas kommissionen nylansera CCCTB-förslaget och komma med nya lagstiftningsförslag.

Regeringen välkomnar att vi får information om statusen på direktivet. Vi har inga synpunkter på lägesrapporten. Men den dag kommissionen presenterar ett nytt lagstiftningsförslag återkommer vi givetvis till riksdagen.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Innan vi fortsätter vill jag återgå till förra dagordningspunkten och anmäla avvikande mening till förmån för regeringens ursprungliga ståndpunkt. Jag förespråkar den. Det gör även Vänsterpartiet. Vad säger Socialdemokraterna?

Anf.  18  MARIE GRANLUND (S):

Vi har ingen avvikande mening.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Då återgår vi till dagordningspunkt 6, och jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Det finns inget på dagordningspunkt 7 under rubriken Övriga frågor. Dagordningspunkterna 9, 10 och 11 är alla avklarade genom skriftligt förfarande. Vi går till dagordningspunkt 12, Framtida uppförandekod.

Anf.  20  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det ska antas slutsatser om framtiden för uppförandekoden för företagsbeskattning. I slutsatserna framhålls att man ska använda det existerande mandatet bättre och undersöka möjligheten att utvidga mandatet. Det är en diskussion som har pågått.

Regeringen tycker att det är viktigt att man har ett effektivt arbete mot skattekonkurrens men att gruppens roll i första hand bör stärkas inom ramen för befintligt mandat. Vi menar att den styrning som finns för tillfället fungerar tillfredsställande.

Vi ställer oss bakom utkastet till rådsslutsatser. Slutsatserna har också överlagts med skatteutskottet.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 13, Urholkning av skattebasen och överföring av vinster.

Anf.  22  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ekofin ska anta rådsslutsatser som rör genomförandet i EU av OECD:s BEPS-slutsatser. Jag behöver inte gå igenom bakgrunden till BEPS?

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Det verkar inte så. Fortsätt.

Anf.  24  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här har ordförandeskapet från Luxemburg en EU–BEPS-plan identifierad på flera områden där ett koordinerat genomförande inom EU av slutsatserna skulle kunna vara möjligt. I rådsslutsatserna lyfts fram att vissa åtgärder som syftar till att motverka BEPS skulle kunna genomföras som lagstiftningsförslag, men utan att hindra medlemsstaternas tillämpning av nationell lagstiftning eller avtalsbaserade regler inom samma område.

Här bjuds också kommissionen in till att lägga fram ett lagstiftningsförslag där man beaktar det arbete som har skett i rådet i samband med behandlingen av internationella aspekter på CCCTB-direktivet.

Regeringen stöder de föreslagna rådsslutsatserna. Man tycker att de uttrycker en rimlig balans mellan nyttan av att ha koordinerat förfarande inom EU och också ett genomförande som tar hänsyn till nationella förhållanden. Dessa rådsslutsatser har överlagts med skatteutskottet.

Anf.  25  JOHAN NISSINEN (SD):

Vi har en avvikande mening. Vi anser att det är olyckligt att man har skrivningar som hänvisar till skattelagstiftning som ännu inte är föreslagen eller som håller på att förhandlas. Rådsslutsatserna borde ha hållits mer övergripande och fokusera på BEPS.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 14, Genomförande av bankunionen.

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här som vid många andra Ekofinmöten kommer vi att få en kort information från kommissionen om medlemsstaternas genomförande av krishanteringsdirektivet samt information om ratificerandet av mellanstatliga avtalet om den gemensamma resolutionsfonden. Kommissionen kommer även att informera om var medlemsstaterna befinner sig i genomförandet av insättningsgarantier.

När det gäller krishanteringsdirektivet lämnade regeringen en proposition den 3 november som nu behandlas i finansutskottet i snabb takt. I propositionen föreslås att lagstiftningen ska träda i kraft den 1 februari 2016, och så kan förhoppningsvis bli fallet.

När det gäller insättningsgarantidirektivet är målet att det ska vara genomfört sommaren 2016. Ratificeringen av det mellanstatliga avtalet gäller ju inte Sverige i och med att vi inte är har skrivit under avtalet.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 15, Den europeiska planeringsterminen. Detta är en fråga som kommer att återkomma på en lång rad olika rådsmöten.

Anf.  29  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Den kommer också att tas upp på en lång rad EU-nämnder.

Det här är en första diskussion om den europeiska terminen från 2016. Den 26 november publicerades dokumentet som utgör startskottet för denna process. Det var den årliga tillväxtöversikten och de årliga förvarningsrapporterna.

Något som är nytt för i år är att det för första gången publiceras rekommendationer till euroområdet redan i det här stadiet i processen, det vill säga tidigare än förut. Förut kom de samtidigt med de landspecifika rekommendationerna under våren. Här har vår ståndpunkt varit att det kan finnas skäl att ge euroområdet som helhet större fokus, men samtidigt är det viktigt att den europeiska terminen förblir ett regelverk för alla medlemsstater.

När det gäller tillväxtöversikten föreslår kommissionen i princip samma prioriteringar som förra året. Vi från regeringen tycker att dessa prioriteringar är relevanta och vi kan på ett övergripande plan ställa oss bakom dem.

Beträffande förvarningsmekanismerna är Sverige, precis som tidigare år, ett av de länder som blir föremål för en djupgranskning av eventuella makroekonomiska obalanser. Som vanligt handlar det om privata sektorns skuldsättning och de stigande bostadspriserna. Regeringen välkomnar både förvarningsrapporten och de fördjupade granskningarna.

Nästa år återkommer Ekofin till både tillväxtöversikten och förvarningsrapporterna då rådet ska anta slutsatser. När det gäller euroområdets rekommendation är det bara euroländerna som har rösträtt. Men även detta handlar först om nästa år.

Anf.  30  FREDRIK SCHULTE (M):

Vi från Alliansen har förslag om ett tillägg till ståndpunkten. Det gäller stycke 3 som börjar med: Regeringen ser positivt på att sysselsättning och sociala frågor ges ökad vikt. Då skulle vi vilja ha ett tillägg till den sista meningen på det stycket som lyder som följer: Samtidigt är det viktigt att värna medlemsstaternas beslutanderätt över såväl den ekonomiska politiken som frågor kopplade till den sociala dimensionen.

Anf.  31  BÖRJE VESTLUND (S):

För vår del är det helt rimligt. Man kan ju brodera ut sin ståndpunkt, men det är ungefär så här som vi har tyckt hela tiden. Det är bra att man förtydligar det.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Jag tycker också att det är ett bra tillägg.

Vänsterpartiet?

Anf.  33  EMMA WALLRUP (V):

Inga problem.

Anf.  34  JOHAN NISSINEN (SD):

Vi tillstyrker tillägget, men vi har också en avvikande mening.

Förutom att vi anser att Sverige inte ska delta i den europeiska terminen vänder vi oss också emot att man har åsikter om den svenska bytesbalansen och enhetsarbetskostnad. När det gäller det som driver den svenska ekonomin finns det ingen anledning att beakta någon av kommissionens önskan om balanskonvergens inom EU. Det andra är en fråga för arbetsmarknadens parter.

Anf.  35  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag har en fråga om den årliga tillväxtöversikten. I den nämns flyktingsituationen, att den skulle kunna vara tillväxtfrämjande om man adekvat satsar på integration. Jag undrar om regeringen har reflekterat över detta. Integrationsinsatser sägs ju vara en nationell uppgift inom unionen. Finns det någon öppning här att kunna använda EU:s gemensamma medel till integrationsinsatser? Det skulle i så fall vara aktuellt för Sverige som är ett stort mottagarland. Jag undrar om man har reflekterat över det faktumet och om det finns anledning att återkomma till detta.

Anf.  36  EMMA WALLRUP (V):

Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande av Moderaterna. Jag hörde inte riktigt vad du sa. Om jag ska ställa mig bakom det vill jag gärna återigen höra det nya tillägget.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Du får läsa upp det igen, Fredrik.

Anf.  38  FREDRIK SCHULTE (M):

Samtidigt är det viktigt att värna medlemsstaternas beslutanderätt över såväl den ekonomiska politiken som frågor kopplade till den sociala dimensionen.

Anf.  39  EMMA WALLRUP (V):

Inga problem.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Då finns det ett enhälligt stöd för den delen. Det finns en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Anf.  41  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Sverige är aktivt och söker medel ur de fonder där det hittills har funnits möjlighet att söka medel. Det handlar mer om det akuta flyktingmottagandet.

För mer långsiktiga investeringar som behöver göras finns det olika former av europeiska medel som man kan söka i form av lån, till exempel från Europeiska investeringsbanken. Men även från andra banker finns det möjlighet att söka lån.

För regeringen själv finns det ingen anledning att utnyttja dessa möjligheter, för vi lånar billigare själva. Däremot för kommuner, landsting och regioner samt privata företag kan det vara lönsamt att låna eftersom de får bättre villkor via de här bankerna. Där för vi från Finansdepartementet en dialog med SKL för att informera om vilka möjligheter det finns att låna medel om man till exempel behöver bygga nya skolor eller annat, givet att man får fler invånare.

Om det skulle komma medel ur EU-budgeten är vi naturligtvis öppna för en sådan diskussion så länge som det sker via omprioriteringar och inte genom att man ökar EU-budgeten. Här finns nog en liknande inställning i den frågan.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Då är samrådet avslutat på denna punkt. Som sagt finns det ett stöd för tillägget som även regeringen ansåg vara en god idé, såvitt jag förstod. Sedan finns det en avvikande mening från Sverigedemokraterna. Det handlar alltså om ett inriktningsbeslut.

Då går vidare till dagordningspunkt 16, Gemensam ståndpunkt om flexibilitet inom stabilitets- och tillväxtpakten.

Anf.  43  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ekofinrådet ska ställa sig bakom en gemensam ståndpunkt mellan både rådet och kommissionen om flexibilitet i tillväxt- och stabilitetspakten. Den här frågan har varit uppe på Ekofin tidigare, senast i oktober. De diskussionerna är en följd av det meddelande som kommissionen kom med i januari om flexibilitet i pakten. Min statssekreterare Karolina Ekholm har för ett par veckor sedan informerat nämnden om stabilitets- och tillväxtpakten.

Det som nu ligger på bordet är en kompromiss mellan medlemsstaterna. Det handlar i korthet om tre områden som gäller vilka regler för utrymme för flexibilitet som ska finnas. Det ena området är konjunkturläge, det andra är genomförande av strukturreformer och det tredje är genomförande av offentliga investeringar som samfinansierats med Europeiska struktur- och investeringsfonder.

Regeringens ståndpunkt, som vi tidigare har stämt av med nämnden, går ut på att betona vikten av tydliga ramar för hur flexibiliteten ska tillämpas så att de klargörs och dokumenteras. Vi har ju samarbetat med andra, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<, och vi har fått ett visst genomslag för den här synen även om andra medlemsstater har haft andra ingångar.

Tillsammans med våra likasinnade har vi framför allt lyft fram behovet av att sätta någon form av gräns för hur stora avvikelser som får göras från ens anpassningsbana mot det medelfristiga målet när man använder flexibiliteten för strukturreformer och investeringar. Tanken är ju att man ska kunna få göra en avvikelse i sin bana mot ens medelfristiga mål om man genomför strukturreformer eller investeringar som finansieras via EU-fonderna. Det som har varit viktigt för oss är att se till att det finns en gräns så att man inte får utnyttja detta hur mycket som helst.

Detta har vi fått gehör för, och det finns också med i de dokument som har skickats ut. Där anser regeringen att vi kan ställa oss bakom överenskommelsen som naturligtvis är en kompromiss.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Jag vill tacka statssekreterare Ekholm för beredningsgruppen som vi hade. Det var en mycket trevlig och angenäm upplevelse att få studera flödesscheman och formler – en återgång till den gamla KTH-tiden. Jag tackar dem som var där, och jag hoppas att fler kan närvara nästa gång vid något liknande tillfälle.

Anf.  45  FREDRIK SCHULTE (M):

Först har jag en fråga. Det står i dokumentet att det är ett utkast till en gemensam position. Jag tolkade finansministern nästan som att det var ett slutgiltigt förslag.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Det är alltid ett utkast tills det är antaget.

Anf.  47  FREDRIK SCHULTE (M):

Då vill vi framhålla till att börja med att om man tittar på den ståndpunkt som regeringen lade fram i oktober inför nämnden upplever vi det som att det finns en ganska tydlig glidning i formuleringarna. Ståndpunkten för två månader sedan löd: Regeringen anser att det är viktigt att reglerna i stabilitetspakten respekteras. Sedan finns det ett behov av stabilitet.

Läser man dagens ståndpunkt är formuleringen tydlig. I diskussionerna har regeringens utgångspunkt varit att det finns ett behov av flexibilitet. Jag tycker att det är ett tydligt skifte i regeringens ståndpunkt.

Till att börja med skulle jag vilja få en motivering från finansministern.

Anf.  48  JOHAN NISSINEN (SD):

Jag vill lämna en avvikande mening.

Förvisso är den aktuella ståndpunkten ett kvitto på att stabilitets- och tillväxtpakten är felbyggd från början. Från vårt perspektiv anser vi också att det är fel att länder ska medges undantag från reglerna enbart för att de är beredda att genomföra den politik som kommissionen förespråkar i stället för sin egen politik. Egna satsningar utifrån egna prioriteringar får således inte kosta något, men om man använder EU-medel och genomför strukturformen som godkänns av kommissionen får det kosta vad det vill.

Anf.  49  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Regeringen har inte ändrat ståndpunkt. Vi har precis samma ståndpunkt som tidigare. Däremot är slutsatserna och förslaget en kompromiss som vi bedömer att vi kan ställa oss bakom. Vår uppfattning ligger fast. I den står det att vi tycker att det ska finnas tydliga ramar. Vår bedömning är att det som ligger på bordet innebär tydliga ramar, även om vi hade önskat att de hade varit snävare. Men regelverket ska respekteras.

Anf.  50  FREDRIK SCHULTE (M):

Det är en semantisk fråga om regeringen har samma ståndpunkt. De facto har den inte det. Jämför man det stycke som stod i protokollet för två månader sedan med det som står i det här dokumentet, som vi nu har att ta ställning till, är det två olika formuleringar i två olika stycken.

Då vill vi från Alliansens se en tydlig skärpning av den svenska ståndpunkten, men vi vill göra det med reservationen att vi inte vill fälla förslaget. Vi vill att regeringen framför följande åsikt.

Reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten om sunda offentliga finanser måste respekteras. Det finns behov av flexibilitet i ramverket, men den praktiska regeltolkningen får inte undergräva paktens grundläggande målsättning. Offentliga investeringar som samfinansieras av Europeiska struktur- och investeringsfonden bör till exempel inte undantas.

Det är även av stor betydelse att ramarna för samma flexibilitet klargörs och dokumenteras för att värna trovärdigheten i stabilitets- och tillväxtpakten men också för att reglerna inte ska bli alltför komplexa och svåra att tolka.

Vi vill alltså ha det som ståndpunkt men tillägga att i det fall att endast Sverige anmäler avvikande mening ska regeringen inte agera för att fälla förslaget.

Det är kanske lite krångligt.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Ja, jag hade uppskattat om du kunnat peka ut särskilda paragrafer där ni önskade att man skulle försöka få en konkret ändring för att uppnå målen med texten. Eller är det ett ganska öppet mandat att driva på i den riktningen?

Anf.  52  FREDRIK SCHULTE (M):

Öppet mandat att driva på i den riktningen, ja, men vi vill att regeringen ändå framför den ståndpunkten. Jag tycker att vi är ganska tydliga med vad vi pekar ut, alltså den tredje punkten i undantagen, det vill säga det som gäller offentliga investeringar från Struktur- och investeringsfonden.

Anf.  53  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det här är färdigförhandlat, och det finns ingen som har en avvikande ståndpunkt. Om vi hade den ståndpunkten skulle vi vara ensamma om att fälla förslaget. Däremot är det inga problem att gå tillbaka till de formuleringar som vi hade senast frågan var uppe i nämnden. Det här är bara omformulerat för att nämnden inte ska behöva läsa exakt samma text varje gång. Att gå tillbaka till de formuleringar som vi hade då är helt oproblematiskt, så länge vi inte behöver fälla förslaget.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Där tror jag att det finns enighet.

Anf.  55  FREDRIK SCHULTE (M):

Vi vill nog lägga fram det, för vi reagerade mot att det fanns en tydlig glidning i ståndpunkten. Vi skulle uppskatta om den ståndpunkt som en gång har fastställts är den som gäller, att det inte varje gång ska behövas ett förnyat mandat för att regeringen omformulerar texten. I så fall kan det skapas ett tolkningsutrymme.

Vi vill nog lägga fram vårt förslag men tydligt markera att vi inte vill fälla förslaget.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Ett medskick till finansministern är att repetition är lärdomens moder, och nämnden verkar inte bli uttråkad av repetitiva ståndpunkter när de är relevanta. Har finansministern någon ytterligare kommentar?

Anf.  57  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Om det är samma ståndpunkt som förra gången är det oproblematiskt. Om jag ska läsa upp det som Fredrik Schulte läste upp blir det problematiskt. Om poängen är att vi går tillbaka till samma ståndpunkt är det helt oproblematiskt.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Kan vi kanske enas om det? Jag tror att finansministern har förstått budskapet att det är den riktningen ni efterfrågar. Jag tror att vi är eniga i nämnden om att det är en lämplig riktning. Kan vi kanske, som en kompromiss, nöja oss med att ståndpunkten från förra gången är den som gäller?

Anf.  59  FREDRIK SCHULTE (M):

Vi accepterar den kompromissen. Vi vill dock gärna att finansministern tydliggör att det är en kompromiss och särskilt påpekar det som gäller punkt 3.

Anf.  60  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det ser jag särskilt fram emot.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för den ståndpunkt som redovisades till nämnden i oktober. Det finns en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 17, Statistik.

Anf.  62  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här har vi en riktig kioskvältare. Det är de årliga slutsatserna med bedömningar av den europeiska statistiken. Bedömningarna gäller utveckling inom områden som rådet tidigare har prioriterat. Vi ska också anta slutsatser på basis av den årliga rapport som lämnas till Europaparlamentet och rådet om uppförandekoden för europeisk statistik.

Från regeringens sida kan vi stödja slutsatserna om europeisk statistik. Vi välkomnar att man tar upp det viktiga arbetet med kvalitetssäkring och att det arbetet fortsätter. Vi tycker att det europeiska statistiksystemet behöver fortsätta att moderniseras för att öka effektiviteten i statistikproduktionen, vilket behöver kombineras med tydliga prioriteringar. Det är viktigt med nära samarbete mellan medlemsstaterna och Eurostat.

Vi välkomnar också rapporten om uppförandekoden för europeisk statistik och den del av slutsatserna som behandlar den.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går till dagordningspunkt 18 om budgeten. I det här läget är det väl bara en diskussion om årsrapporten för budgetåret 2014?

Anf.  64  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Precis. Revisionsrätten ska presentera årsrapporten, och det är upptakten till prövningen om kommissionens ansvarsfrihet. Det kommer att beslutas i februari, och då kommer jag naturligtvis tillbaka till nämnden. Först ska rapporten analyseras ytterligare och behandlas i rådets budgetkommitté.

EU-nämnden har fått rapporten presenterad av H G Wessberg och hans attaché, och jag tänkte därför inte säga något särskilt om innehållet, utan bara påminna om att den totala felprocenten ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare år, på 4,4 procent i år mot 4,5 procent förra året, att jämföras med den acceptabla gränsen på 2 procent.

Revisionsrätten konstaterar att felen uppstår på vissa områden och av kända anledningar. I årets behandling tänkte vi från regeringens sida fokusera på det och att kommissionen behöver komma till rätta med områden där felen alltid är stora och dessutom av samma anledningar år efter år. Vi vill att kommissionen särskilt ska arbeta med de områdena. Vi vill få ut resultat av de insatser som finansieras av EU-budgeten.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Det har varit en 20-årig kamp för ordföranden att de ska ha en mer resultatbaserad ansvarsfrihetsbedömning.

Anf.  66  JOHAN NISSINEN (SD):

Herr ordförande! Vi anmäler avvikande mening. Alldeles uppenbart förvaltas inte alla EU-medel på ett korrekt sätt. Medlemsstater som har problem år ut och år in gör inte något för att åtgärda dem och ska inte få mer penningmedel.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning samt en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går till dagordningspunkt 19 under Övriga frågor, Kampen mot terrorismfinansiering.

Anf.  68  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Kommissionen ska presentera för rådet vad som görs för att stärka det europeiska ramverket för bekämpning av finansiering av terrorism. Därefter finns möjlighet till diskussion.

I slutsatserna från det extrainsatta mötet i rådet för rättsliga och inrikes frågor den 20 november uppmanar rådet kommissionen att lägga fram nya förslag på det här området. Sådana förslag skulle kunna röra ett utökat samarbete mellan finansunderrättelsetjänsterna och utökade kontroller av betalningsmedel som inte går genom bankerna, till exempel virtuella valutor, förflyttning av kontanter och förbetalda kort.

Regeringen ställer sig generellt positiv till ytterligare åtgärder på området, inte minst mot bakgrund av händelserna i Paris. Det finns dock inga konkreta förslag som har presenterats, och vi får därför återkomma till riksdagen om och när så sker.

Anf.  69  EMMA WALLRUP (V):

Det har varit mycket diskussioner om vilka som finansierar den terrorism som förekommer på olika håll. Framför allt gäller det IS. Där har bland annat Saudiarabien omnämnts.

Jag undrar om det ingår i planerna att göra tydligare utredningar för att komma till rätta med vilka länder som kan stödja terrororganisationer.

Anf.  70  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag vill fråga om det är regeringens och finansministerns bedömning att det kan komma ytterligare regler. I dag säger bankerna att det är ett besvär med penningtvättsreglerna. Det har framför allt försvårat för vanliga bankkunder att sätta in pengar på sina bankkonton. Man uttrycker mellan varven att reglerna är besvärliga.

Jag skulle därför vilja fråga om mer lagstiftning är att vänta på det området.

Anf.  71  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Ordförande! Också jag har en fråga till finansministern. Det har lite grann att göra med det som Börje Vestlund tog upp. Det gäller inte bara penningtvättsdirektivet utan det totala inflödet av kapital till terrorsektorn. Jag undrar om det låg med i paketet med uppmaningen till kommissionen att lägga fram nya förslag. Vi har när det gäller IS under ett och ett halvt år talat om att stoppa inflödet av kapital till den terrororganisationen. Vad är regeringens bedömning? Kommer det att komma fler initiativ på området, utöver själva banksektorn?

Anf.  72  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag har inte så mycket till svar vad gäller de frågorna, för det ligger inget förslag på bordet. Rådet uppmanade redan för ett år sedan kommissionen att komma med ytterligare förslag på det här området, och det har fortfarande inte kommit någonting. Det här blir ett sätt att återigen lyfta upp frågan.

Det finns inga konkreta förslag att ta ställning till, så vad som kommer blir rent spekulativt. Svaret på samtliga frågor är därför: Det är för tidigt att säga.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Därmed kommer vi till en ny fråga under en informell session av Ekofin. Det handlar om brofinansiering till den gemensamma resolutionsmekanismen.

Anf.  74  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det gäller ett uttalande som föreslås antas av alla Ekofinministrar i samband med mötet på tisdag och handlar om brofinansiering till den gemensamma resolutionsmekanismen. Det är en annan fråga än den om insättningsgarantin, som vi tidigare talade om.

Frågan diskuterades på Ekofin i november i syfte att nå en överenskommelse. Den rör i huvudsak de länder som är med i bankunionen. Nu har man kommit överens om en utformning på teknisk nivå. Frågan kommer därför att behandlas vid en >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<informell session för att godta ett gemensamt uttalande.

Trots att det i huvudsak berör bankunionsmedlemmarna föreslås ändå att uttalandet görs av alla ministrar i Ekofin, även av dem som inte har gått med i överenskommelsen. Jag har förstått att övriga länder som inte är med i bankunionen avser ställa sig bakom uttalandet. Det är till stor del en beskrivning av vad som har överenskommits.

Vi anser att Sverige kan ställa sig bakom uttalandet. Det finns en poäng med att ställa sig bakom det, för där finns en del skrivningar om relationen mellan de länder som är med i bankunionen och de som inte är med, och det är bra skrivningar för oss som inte är med.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Anf.  76  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag missade att under punkt 7 säga att vi ska få information om lagförslag som gäller finansiella tjänster.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för det och tackar finansministern med medarbetare för i dag.

§ 2  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 5 oktober 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 7–8 december 2015

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Då välkomnar vi arbetsmarknadsminister Ylva Johansson med medarbetare till nämnden. Vi börjar med att fråga om det finns någon muntlig återrapport från mötet den 5 oktober utöver den vi redan fått skriftligt.

Anf.  79  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag har inget att tillägga men svarar förstås gärna på frågor.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi gå vidare till dagordningspunkterna under ministerns ansvarsområde. Vi börjar med dagordningspunkt 5, Förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion, övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

Anf.  81  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Det är kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke som är ansvarig för frågan, men hon kan inte komma i dag. Hon har haft överläggningar med arbetsmarknadsutskottet i oktober. Det här är en gammal fråga. Vi räknar med att ordförandeskapet kommer att lämna en lägesrapport och ge information. Förmodligen har det inte hänt särskilt mycket.

Sverige har varit positivt till förslaget ända sedan det presenterades 2008 och vill att det ska antas, men det rör sig väldigt långsamt framåt. Vi kommer helt enkelt att välkomna ordförandeskapets lägesrapport.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Förslag till rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden.

Anf.  83  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Detta är min egen punkt.

Långtidsarbetslösheten är en prioriterad fråga också för Sverige. Vi välkomnar att kommissionen lyfter upp arbetet med långtidsarbetslösa. En viktig del i det man föreslår är att man ska se till att långtidsarbetslösa blir inskrivna på Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete. Där ligger Sverige väldigt bra till. Vi har en väldigt hög andel som är inskriven på Arbetsförmedlingen. Andra länder ligger sämre till.

Vi håller med om vikten av den här frågan. Det har varit ett konstruktivt arbete inför slutsatserna, där vi har fått gehör för våra ståndpunkter. Jag föreslår därför att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom antagandet av den politiska överenskommelsen. Det är också en fråga där jag har överlagt med arbetsmarknadsutskottet.

Anf.  84  MARTIN KINNUNEN (SD):

Vi hade en avvikande mening i arbetsmarknadsutskottet den 3 november, och vi väljer att hänvisa till den.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt samt en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi kan gå vidare till dagordningspunkt 9, Utkast till rådets slutsatser om främjandet av den solidariska ekonomin som en drivande faktor för ekonomisk och social utveckling i Europa.

Anf.  86  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Den här frågan är det närings- och innovationsminister Mikael Damberg som är ansvarig för. Han kunde tyvärr inte komma i dag, därför är det jag som föredrar detta. Näringsutskottet blev informerat om rådsslutsatserna i november.

Slutsatserna syftar till att främja den sociala ekonomin och synliggöra sociala företag, samhällsentreprenörer och det civila samhället samt att dessa aktörer ska ges bättre möjlighet att bidra till att möta samhällsutmaningarna. Slutsatserna lyfter även fram vikten av social innovation.

Många av de sociala utmaningarna är gemensamma inom EU, och vi har mycket att tjäna på att lära av varandra och hitta gemensamma samarbetsformer för att stötta den sociala ekonomin. Samtidigt har det varit viktigt för regeringen i förhandlingarna att slutsatserna även tar hänsyn till att medlemsländerna har olika förutsättningar och system för att hantera olika sociala utmaningar. Vi har fått gehör för våra ståndpunkter, och regeringen föreslår att Sverige kan ställa sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.

Anf.  87  FREDRIK SCHULTE (M):

Till protokollet vill vi framföra en åsikt – eller ett medskick, kallas det kanske – nämligen: Vi välkomnar diskussionen men anser samtidigt att det är viktigt att dels värna civilsamhällets autonomi, dels medlemsstaternas beslutanderätt över frågor kopplat till ämnet.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Som jag uppfattar papperet är det precis detta vi uppnår.

Anf.  89  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Precis, ja.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Dessutom finns det en möjlighet att lära av varandra. Det här är ju ett område som utvecklas mycket snabbt i många länder. Det är en intressant innovationssektor inom nytt företagande. Jag välkomnar det verkligen.

Anf.  91  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Jag begärde ordet utifrån detta med social ekonomi och civilsamhället. Det är ju begrepp som ofta avlöser varandra. Finns det något specifikt skäl till att man här talar om ”social ekonomi” snarare än om ”civilsamhället”?

Anf.  92  ORDFÖRANDEN:

I det här fallet stod det dessutom ”solidarisk ekonomi” i titeln, så nu är det tre olika begrepp plötsligt.

Anf.  93  MARTIN KINNUNEN (SD):

Från Sverigedemokraternas sida har vi en avvikande mening. Vi anser inte att regeringen ska ställa sig bakom skrivningen om finansiering genom bland annat Efsi och strukturfonder. Vi anser även att det kan finnas anledning att vara lite försiktiga när man aktivt vill engagera företag i till exempel politiska åtgärder och främja en utvärderingskultur. Orsaken till förekomsten av sociala företag torde vara att de har hittat luckor och behov i den vanliga sociala modellen. Intresset för kvalitetsledningssystem torde inte stå högt upp på agendan i sociala företag.

Anf.  94  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Låt mig ge en kommentar. Det finns lite olika begrepp och olika definitioner i olika medlemsländer. Därför är det viktigt att man inte slår fast ett regelverk som alla måste följa.

I de slutsatser som finns betonar man helt enkelt vikten av den sociala ekonomin och av att man ger förutsättningar för den, men man lämnar fritt för medlemsländerna att göra detta utifrån sina egna förutsättningar. Regeringen bedömer att vi i rådsslutsatserna har fullt utrymme för det som nämns i Moderaternas kommentar.

Anf.  95  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag vet att vår representant i näringsutskottet tycker att det görs för lite på det här området och att vi kanske borde ta till oss mer av de verktyg som redan finns framtagna. De används i väldigt liten utsträckning i de olika medlemsländerna. Man skulle ju vilja att EU egentligen tryckte på mer för att medlemsländerna faktiskt ska utveckla denna sektor, som är viktig på många sätt och kanske kommer att bli det ännu mer i framtiden.

Anf.  96  ORDFÖRANDEN:

Jag hade nyligen en diskussion med finansmarknadsministern om olika möjligheter på det här området. Det finns mycket vi skulle kunna göra.

Anf.  97  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag har en kommentar till det.

Det är framför allt en nationell kompetens. Vi skulle säkert kunna göra mycket mer i Sverige oavsett vad EU gör. Men rådsslutsatserna är helt acceptabla, och vi kan välkomna dem.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt, med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 10, Slutsatser om social styrning för ett inkluderande Europa.

Anf.  99  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Det här är min egen punkt. Detta bygger vidare på diskussioner som vi har haft på ministermöten både informellt och formellt under sommaren och hösten. Slutsatserna tar upp styrningen på det sociala området och sysselsättningsområdet på ett integrerat sätt. Detta berör därmed både mitt eget och socialförsäkringsminister Annika Strandhälls ansvarsområden, och vi samarbetar också mycket nära i de här frågorna.

Regeringen ser positivt på att stärka den sociala dimensionen, och vi välkomnar rådsslutsatserna. Jag har också haft överläggning i arbetsmarknadsutskottet om rådsslutsatserna i november, och jag är särskilt nöjd med formuleringarna om jämställdhetsintegrering, som Sverige aktivt har drivit och fått gehör för.

Jag föreslår att Sverige på rådsmötet kan ställa sig bakom och anta slutsatserna.

Anf.  100  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Vi har samrått om detta i arbetsmarknadsutskottet, och vi hade ingen avvikande mening, utan vi står bakom detta. Dock tycker vi att det är viktigt att vi värnar medlemsstaternas beslutsfattande över såväl den ekonomiska politiken som frågor kopplat till den sociala dimensionen.

Anf.  101  MARTIN KINNUNEN (SD):

Vi hade en avvikande mening när detta behandlades i arbetsmarknadsutskottet i november, och vi står fast vid den.

Anf.  102  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag har inte mer att tillägga. Vi tycker också att man ska värna den nationella beslutskompetensen.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11. Det är den årliga tillväxtöversikten och utkast till rådets rekommendation för euroområdet.

Anf.  104  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Detta är en fråga som också behandlas av Ekofin och finansministern. Den är här uppdelad i en a-punkt och en b-punkt. På a-punkten presenterar kommissionen sin årliga tillväxtöversikt och utkastet till sysselsättningsrapport samt förvarningsrapport om makroekonomiska obalanser. Dessa rapporter blir startskottet för den sjätte europeiska terminen.

Tillväxtöversikten innehåller kommissionens förslag till övergripande prioriteringar för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken för det kommande året. Utkasten till gemensam sysselsättningsrapport utgöra en bilaga till tillväxtrapporten och underbygger sysselsättningsdelarna i tillväxtrapporten.

Rapporten ger bilden att det ekonomiska läget i unionen nu sakta förbättras, men det finns fortsatt stora skillnader mellan medlemsländerna och mellan olika grupper.

Man pratar om att en ny ansats till investeringar, genomförandet av strukturreformer och en ansvarsfull finanspolitik är av avgörande betydelse för att befästa återhämtningen i Europas ekonomier. Regeringen instämmer i vikten av reformer för tillväxt och sysselsättning på EU-nivå såväl som på nationell nivå.

Regeringen välkomnar också att kommissionen uppmärksammar den nuvarande flyktingsituationens inverkan på medlemsstaterna, dels genom behovet av ökade offentliga utgifter på kort sikt för att möta utmaningarna, dels för att det är viktigt att komma ihåg att det också är en möjlighet till positiv inverkan på arbetskraftsutbud och tillväxt på medellång och lång sikt.

I de här sammanhangen brukar också Sverige lyfta fram vikten av reformer för att möjliggöra ett ökat arbetskraftsutbud bland kvinnor. I år tar tillväxtöversikten upp de stora skillnader som finns mellan mäns och kvinnors arbetskraftsdeltagande inom EU, och det är bra. Däremot tar man inte upp tillväxtpotentialen i reformer som syftar till att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande på ett tillräckligt tydligt sätt.

Nu på mötet blir det en första diskussion. Sedan kommer Epsco tillbaka till tillväxtöversikten och sysselsättningsrapporten i början av nästa år, och då ska vi anta slutsatser om dem. Nu är det alltså en första presentation och första diskussion.

Under punkt b ska Epscorådet godkänna sysselsättningsaspekterna och de sociala aspekterna i utkastet till rekommendationer till euroområdet som helhet. Detta är en nyordning, för tidigare har rekommendationerna för euroområdet presenterats samtidigt med de landsspecifika rekommendationerna under våren. Nu lägger man om tidsordningen lite, så att rekommendationerna för euroområdet kommer tidigare. Sedan kommer de landsspecifika i slutet av våren. På detta sätt blir det ökat fokus på euroområdet.

Antagandet av rekommendationer gäller naturligtvis euroområdet. Vi kommer inte att ha rösträtt i den frågan.

Jag kommer att göra ett inlägg, och då kommer jag att välkomna att man lyfter upp flyktingfrågan och ta upp Sveriges specifika, stora utmaningar på området liksom vikten av kvinnors arbetskraftsdeltagande. Jag tänker också poängtera att det är viktigt att terminen också fortsättningsvis blir ett ramverk för samtliga EU-länder och att den sociala dimensionen bör vara en integrerad del av styrningen, så att vi inte får två spår – ett för euroområdet och ett för resten.

Anf.  105  FREDRIK SCHULTE (M):

Jag börjar känna mig lite tjatig, men även här vill vi skicka med att det är viktigt att värna medlemsstaternas beslutskompetens i ekonomiska och sociala frågor. Jag tror att det i grunden finns politisk konsensus kring det. Vi vill bara som en allmän uppmaning be regeringen att gärna förtydliga detta i den svenska ståndpunkten framöver.

Anf.  106  MARTIN KINNUNEN (SD):

Vi delar Schultes uppfattning att det skulle förbättra den svenska ståndpunkten. I övrigt har vi en grundläggande avvikande mening. Precis som tidigare år anser vi att Sverige inte ska delta i den europeiska planeringsterminen. Den sociala dimensionen kommer dessutom att ge kommissionen ytterligare möjlighet att påverka svenskt beslutsfattande.

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Jag måste tyvärr lämna mötet. Det är ett pågående RIF-råd, och det har skett en förändring på dagordningen. Det tar mycket kort tid. Kan Eskil ta över? Vi var ju redo att fatta beslut.

Anf.  108  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi har ett medskick från Schulte som jag förmodar att det finns allmän acceptans för.

Anf.  109  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Det är helt okej för min del.

Anf.  110  VICE ORDFÖRANDEN:

Bra, då har vi konstaterat det. Det finns en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Ska vi gå vidare, eller ska vi ajournera oss?

Anf.  111  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag är nästan klar. Nästa punkt är Övriga frågor.

Anf.  112  VICE ORDFÖRANDEN:

Finns det något att tillägga?

Anf.  113  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag har inget att tillägga, men jag svarar gärna på frågor.

Anf.  114  VICE ORDFÖRANDEN:

Ingen begär ordet.

Då tackar vi ministern för närvaron och önskar lycka till på kommande rådsmöte.

Nu ajournerar vi oss ett par minuter.

§ 3  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Statsrådet Gabriel Wikström

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 18–19 juni 2015

Återrapport från informellt ministermöte den 24–25 september 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 7–8 december 2015

Anf.  115  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare i dagordningen och hälsar folkhälsominister Gabriel Wikström välkommen hit. Jag undrar om det finns några kommentarer om återrapporten från det formella mötet den 18–19 juni eller det informella mötet den 24–25 september.

Anf.  116  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

God morgon! Jag har inga speciella kommentarer men tar gärna emot frågor.

Anf.  117  ORDFÖRANDEN:

Vi har inga frågor på återrapporterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 13, Utkast till rådets slutsatser om en EU-strategi för minskning av alkoholrelaterade skador.

Anf.  118  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Som nämnden säkert vet löpte EU:s nuvarande alkoholstrategi formellt ut 2012. Medlemsländerna har vid upprepade tillfällen uttryckt stöd för en ny alkoholstrategi inom EU. Stödet uttrycktes senast vid det informella hälsoministermötet i Riga i april i år samt under Epsco den 19 juni. Kommissionens besked har hittills varit svävande.

Det luxemburgska ordförandeskapet har presenterat rådsslutsatser som bland annat inbjuder kommissionen att fortsätta stödja medlemsstaternas arbete med att motverka alkoholrelaterade skador. Kommissionen inbjuds alltså att under 2016 presentera en EU-gemensam alkoholstrategi som omfattar insatser över politikområdena för att motverka såväl hälsomässiga som sociala och ekonomiska konsekvenser av skadligt bruk av alkohol.

Det är viktigt att poängtera att den här strategin ska fokusera på frågor där en EU-gemensam strategi ger ett mervärde. Den ska inte ersätta WHO:s globala alkoholstrategi eller den politik som förs här i Sverige.

Anf.  119  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag har en hanteringsfråga som ministern kanske kan svara på.

Det här är ju rådsslutsatser som ska antas, och som jag uppfattar det har socialutskottet informerats. Varför har det inte varit någon överläggning?

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Varje utskott bestämmer ju själva hur de samråder.

Anf.  121  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Enligt uppgift är det för att socialutskottet inte har begärt någonting annat.

Anf.  122  AMIR ADAN (M):

Jag sitter i socialutskottet, och det finns fler här från andra partier som också gör det. Vi har haft en diskussion kring behandlingen av ärenden. Även om det är en informationspunkt tycker jag att vi i socialutskottet ska ha möjlighet att se den svenska ståndpunkten, för annars har vi ingenting att ta ställning till.

Informationspunkten är ett pm, men det står ingenting om vad den svenska ståndpunkten är, vilket innebär att vi inte kan ta ställning till något.

Anf.  123  BÖRJE VESTLUND (S):

Då får man begära komplettering från regeringen. När det gäller ståndpunkterna är det i så fall bara i det rådet som det är så, för i de tre utskott som jag har suttit har ståndpunkten alltid redovisats även vid information.

Precis som har sagts här tidigare är det utskotten själva som bestämmer om de vill ha överläggning eller inte.

Anf.  124  LENNART AXELSSON (S):

Det här är som sagt en fråga för socialutskottet att hantera. Vi får se till att reda ut det inför kommande informationstillfällen så att vi är noggranna med att begära överläggning om vi anser att det behövs.

Anf.  125  ORDFÖRANDEN:

Nu har vi dock för EU-nämnden faktiskt fått en föredragning och en ståndpunkt. Finns det några synpunkter på den?

Anf.  126  AMIR ADAN (M):

Vi vill göra ett medskick som lyder: Samtidigt är det viktigt att värna medlemsstaternas beslutanderätt i hälso- och sjukvårdsfrågor.

Anf.  127  ORDFÖRANDEN:

Det här är en fråga med lång tradition. Kommissionens första strategi skrevs faktiskt av en svensk tjänsteman.

Anf.  128  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Jag ska ge en kort kommentar om utskottet. Regeringen gör det som utskottet begär. Jag var själv inte hos socialutskottet, utan det var Agneta Karlsson, och hon informerade, enligt mina uppgifter, om den här ståndpunkten.

När det gäller tillägget har jag inget problem med det. Det strider inte mot någonting som regeringen tycker, så det är helt i sin ordning.

Anf.  129  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 14, Utkast till rådets slutsatser om individanpassad behandling av patienter.

Anf.  130  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Det här är en fråga som det luxemburgska ordförandeskapet har prioriterat. Personaliserad medicin innebär bland annat att den snabba medicintekniska utvecklingen möjliggör skräddarsydda behandlingar för den enskilda patienten. Särskilt intressant är att personaliserad medicin därmed blir nära kopplad till det som är ett bredare begrepp inom sjukvården, det vill säga patientcentrerad vård som är en del av den omställning som sjukvårdssektorn i de flesta av EU:s medlemsstater behöver genomgå.

Det som regeringen har verkat för i förhandlingarna är att stödja skrivningar som beaktar vikten av jämlikhet samt ett tydligt patientsäkerhetsperspektiv. Jag verkar för stärkta skrivningar om hållbara sjukvårdssystem och vikten av objektiv och oberoende information inom personaliserad medicin till patienter och invånare i EU:s medlemsländer.

Jag anser att Sverige kan ställa sig bakom förslaget som det ser ut efter förhandlingarna i rådsarbetsgruppen.

Anf.  131  AMIR ADAN (M):

Även här skulle vi vilja göra ett medskick enligt följande: Sverige ställer sig bakom rådsslutsatserna och välkomnar diskussionen men anser samtidigt att det är viktigt att värna medlemsstaternas beslutanderätt i hälso- och sjukvårdsfrågor.

Anf.  132  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Det är en grundpremiss för regeringens arbete på det här området. Vill man göra det tillägget så inte mig emot, men jag vill förtydliga att det är en grundpremiss i arbetet på det här området.

Anf.  133  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 15, Utkast till rådets slutsatser om stöd till dementa – bättre policyer och praxis i vården.

Anf.  134  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Det här har också varit en prioriterad fråga för det nuvarande ordförandeskapet. Rådsslutsatserna framhåller att det blir omfattande samhälleliga konsekvenser till följd av demens. Det finns också ett tydligt jämställdhetsperspektiv, eftersom kvinnor i högre grad dels drabbas av demenssjukdom, dels svarar för huvuddelen av den informella omsorg som utförs. Det här är alltså en fråga som spänner över flera samhällssektorer.

Som slutsatserna ser ut anser jag att Sverige bör kunna ställa sig bakom förslaget.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 16, Utkast till rådets slutsatser om lärdomar för folkhälsan om ebolautbrottet i Västafrika – hälsosäkerhet i Europeiska unionen.

Anf.  136  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Ordförandeskapet vill att rådet ska anta rådsslutsatser om lärdomar och erfarenheter på EU-nivå efter ebolautbrottet i Västafrika, inte minst för att kunna arbeta vidare med att stärka och förbättra EU:s hälsosäkerhetsarbete och på så vis vara bättre rustade vid kommande kriser och utbrott.

Det här är ett område som i princip uteslutande är medlemsstaternas kompetens. Det som ska göras på EU-nivå handlar till stor del om samordning och informationsdelning utifrån beslutet om allvarliga gränsöverskridande hälsohot. I rådsslutsatserna pekas särskilt hälsosäkerhetskommittén ut som det forum där fortsatta diskussioner bör föras.

En grundläggande svensk utgångspunkt för detta arbete inom hälsosäkerhetsområdet är att aktiviteter på EU-nivå alltid ska bidra med ett mervärde till medlemsstaternas eget arbete. Det tycker vi också återspeglas i rådsslutsatserna. Det är därför bra att hälsosäkerhetskommittén pekas ut särskilt som det forum som ska ha huvudansvar för de här diskussionerna.

Det är också viktigt att poängtera att vår syn på detta är att WHO är den ledande aktören när det gäller den här typen av hälsohot. WHO har en central roll i det gemensamma arbetet mot hälsohot, och eventuella EU-aktiviteter inom hälsoområdet bör alltid stödja och bidra till WHO:s arbete.

Jag anser att Sverige bör kunna ställa sig bakom förslaget så som det ser ut nu.

Anf.  137  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Det är viktigt att poängtera det som statsrådet själv nämnde att WHO alltjämt måste vara huvudaktören och att det inte blir dubbelarbete utan att det tillför ett mervärde i sakfrågan.

Finns det någon tidsram för när man ska ha kunnat identifiera lärdomarna, och vilka lärdomar är det man ska identifiera som ingen annan aktör, det vill säga WHO, kan identifiera?

Anf.  138  Departementssekreterare ELLEN JONES:

Man har i de här rådsslutsatserna identifierat just de lärdomar som man på EU-nivå bör ta vidare. Det handlar om att förbättra det tvärsektoriella arbetet, eftersom det var många sektorer som var inblandade under ebolautbrottet. Man behöver förbättra koordineringen och samordningen, eftersom det här är medlemsstaternas kompetens, så att den kompetensen finns på EU-nivå. Det handlar alltså om att försöka samordna sig och är inget krav på samordning. Det är just lärdomar kring hur man kan förbättra det här så att det blir effektivare under kriser som är identifierade.

Nästa steg i hälsosäkerhetskommittén är att kommissionen kommer att ta fram ett förslag på hur man kan driva frågorna vidare. Sedan får de diskuteras och återkopplas till rådet.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

Tack för ett mycket effektivt svar.

Anf.  140  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Tack för föredragningen! Med tanke på vad som hände tidigare är det här är en fråga som berör inte bara ett enskilt land utan här behöver vi jobba över nationsgränserna.

Jag funderar lite grann över hur EU jobbar i det förebyggande arbetet på lång sikt. Vissa länder hade ett bra arbete redan tidigare medan andra länder inte har haft beredskapen. Jag tänker på hur EU också bör fortsätta att driva på internationell nivå för ett bättre och förebyggande arbete. Finns det med i diskussionen?

Anf.  141  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Det är en bra fråga. Man ska se att en ökad kunskapsspridning och en riktning mot ökad samordning bidrar också till det förebyggande arbetet. Nu finns ett tydligt exempel på vad samhällen kan ställas inför i en ny globaliserad tid. Det är ett bra case att utgå från när man pratar om att förebygga hälsohot i ett bredare perspektiv. Det som ligger i rådsslutsatserna pekar mot det förebyggande arbetet.

Anf.  142  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi kommer till punkten Övriga frågor. Finns det någonting som ministern vill tillägga? Finns det några frågor på Övriga frågor? Nej.

Vi tackar så mycket för samrådet, önskar lycka till och en trevlig helg!

Anf.  143  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Detsamma!

§ 4  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Statsrådet Åsa Regnér

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 7–8 december 2015

Anf.  144  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar jämställdhetsminister Åsa Regnér hit. Det finns inga äldre möten som ska redovisas. Då går vi rakt in på dagordningspunkt 4 om könskvotering i börsnoterade bolag.

Anf.  145  ORDFÖRANDEN:

Herr ordförande! Den här frågan talade vi om senast den 2 oktober i den här kretsen, och vi har även gjort det tidigare. Bakgrunden är att det finns ett förslag om direktiv till jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Frågan förhandlas alltjämt. Ni vet att det presenterades ett förslag i november 2012. Förra året i december var jag här i EU-nämnden. Då ville EU-nämnden inte stödja förslaget. Det blev också Sveriges position vid Epscorådet för ett år sedan.

Den 2 oktober var jag här. Vid det mötet togs förslaget bort från dagordningen, vilket jag sa var troligt skulle hända. Det var helt enkelt för att förslaget har för svagt stöd bland medlemsstaterna. Det förslag som finns nu är samma som det vi pratade om i oktober. Det har inte hänt någonting. Jag har ingen anledning, precis som jag inte hade i oktober, att söka något nytt mandat. Vi vet att både kommissionen och det nuvarande ordförandeskapet gärna vill ha ett beslut. Därför tas frågan upp igen och igen. Vi vet också att det finns en blockerande majoritet mot förslaget. Förra gången pratade vi om Tyskland, som tidigare har blockerat direktivet. Nu uttalar man sig inte aktivt mot det, men däremot tar man inte heller ställning för.

Det vi förutser för mötet på måndag är antingen att det tas bort från dagordningen av samma skäl som i oktober eller att det sker någon form av diskussion. Vi ser inte framför oss att det kommer att bli en beslutspunkt därför att det helt enkelt inte finns majoritet.

Jag är här för att informera om att vi ser detta framför oss. Jag är inte här för att söka nytt mandat. Regeringen tycker fortfarande att man borde stödja förslaget, men riksdagen har en annan uppfattning. Den kommer jag att företräda om det skulle bli skarpt läge, men det är inte något vi tror.

Anf.  146  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Vi noterar ståndpunkten. Det är bra att regeringen noterar att riksdagen inte delar regeringens uppfattning i frågan. Vi vill från vår sida ändå framföra i grunden exakt samma skrivning som förra gången. Det är inte bara att vi tycker så utan vi tycker också att det är viktigt att regeringen driver och framför synpunkterna aktivt utifrån att Sverige ändå har en påverkande roll i utfallet. Det är viktigt att regeringen driver på. För att allting ska bli korrekt läser jag upp exakt samma avvikande mening som förra gången, med den lilla förändringen att det finns en namnändring bland våra partier.

Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna anser att det är viktigt att könsfördelningen inom det ekonomiska beslutsfattandet blir jämnare, men Alliansen anser inte att det finns tillräckliga skäl att införa könskvotering på EU-nivå. Varje land bör självt få bestämma reglerna för hur ägaren i ett företag utser styrelseledamöterna. Förslaget är inte förenligt med vare sig subsidiaritetsprincipen eller proportionalitetsprincipen.

Anf.  147  MARIE GRANLUND (S):

Ni kan inte ha en avvikande mening med tanke på att regeringen nu är av er mening.

Anf.  148  EMMA WALLRUP (V):

Vi har inte någon avvikande mening, och vi vill inte ändra ståndpunkten på något sätt. Vi har diskuterat frågan i partiet, och vi tycker att det är en krånglig fråga. Vi vill att länderna ska få besluta själva, men vi tycker i grunden att det är viktigt att kvotera in kvinnor.

Jag vill belysa just vikten av att kvinnor sitter vid styrande positioner. Alla klimatkommuner i Sverige leds av kvinnor. Det finns många studier som menar att klimatfrågan skulle komma framåt om man jobbade på det sättet.

Anf.  149  ORDFÖRANDEN:

Det Christian Holm Barenfeld läste var givetvis inte en avvikande mening när den väl var framförd och fick majoritet. Då blev det nämndens mening som du nu repeterade. Regeringen har accepterat den.

Anf.  150  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Låt mig komplettera. Det är viktigt att poängtera att regeringen aktivt driver frågan. Utifrån att det är riksdagens uppfattning är det viktigt att regeringen driver frågan vid de tillfällen som ges.

Anf.  151  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt eftersom den är baserad på riksdagens ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6 om jämställdhetsagenda för 2016–2019.

Anf.  152  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S):

Herr ordförande! Frågan berördes också i oktober. Kommissionen arbetar fram till slutet av innevarande år och har arbetat sedan 2010 med en strategi för jämställdhetsarbete. Det har funnits strategier sedan tidigare. Den tid jag kan överblicka är nog sedan Sverige gick med i EU, och det har alltid funnits strategier på jämställdhetsområdet. Naturligtvis har alla förväntat sig att en ny strategi skulle komma från 2016 och framåt.

Sverige har drivit på att det är viktigt att kommissionen tar fram en ny strategi i jämställdhetsarbetet. Vi har också tagit initiativ genom att skriva ett brev, som också fick starkt stöd av 22 av 28 medlemsländer – om jag inte missminner mig. Det finns också en uppmaning från parlamentet till kommissionen att arbeta fram en strategi.

Detta har resulterat i att kommissionen har sagt att ett strategiskt ramverk, ett åtagande, ska tas fram. Frågan kommer upp på måndag på Epscorådet. I det förslag, dokument, vi fick i natt – vi har därför bara läst det snabbt – konstaterar vi att innehållet fortsätter med samma inriktning och samma sakfrågor som man tidigare har tagit sig an. Vi tycker att de är bra, och EU har alltid arbetat med dem. Men problemet är att statusen på dokumentet är att det är ett Staff Working Document. Det är fråga om ett strategiskt åtagande, men det har inte samma status som om det hade antagits av hela kommissionen. Det är en svagare status för dokumentet. Det betyder att det inte kommer upp på rådsmöten eller att det inte är något som hela kommissionen står bakom. Det tycker vi förstås är en försvagning, och jag kommer att på måndag driva på för att dokumentet ska ha samma status som EU alltid har haft för sin strategi för jämställdhet.

Det finns en rad skäl. Det här är en fråga som finns med i portalparagrafen i fördraget. Det var många som stred hårt för att det skulle bli så, men nu finns det där. Ni känner säkert till att FN nyligen antog mål om hållbar utveckling. Ett av dem är jämställdhet. Alla andra mål ska också genomsyras av ett jämställdhetstänkande. Till skillnad mot de tidigare millenniemålen ska de här målen direkt appliceras även på länder som till exempel EU:s medlemsstater, inte enbart utvecklingsländer. Därför ser vi det som ett ytterligare skäl för att EU måste visa vilka ambitioner man har på området. Då ska det inte ske på ett svagare sätt än tidigare utan arbetet med frågorna ska fortsätta med samma status som förut.

Därför kommer jag att stödja att EU har en strategi för jämställdhet och driva på för att statusen ska bli densamma som tidigare.

Anf.  153  ORDFÖRANDEN:

Även om det inte är ett formellt godkänt dokument eftersom det är relevant för årets beslutsfattare skulle nämnden uppskatta om det så snart som möjligt skickades hit.

Anf.  154  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S):

Absolut.

Anf.  155  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Det var ett samråd i arbetsmarknadsutskottet. Vi hade ingen avvikande mening.

Det är mycket som är bra. Det finns mycket om det generella med jämställdhet och specifikt om kvinnors ökade deltagande på arbetsmarknaden, vilket givetvis är oerhört viktigt för tillväxt och utveckling i Sverige, EU och i andra länder.

Sedan finns mycket annat som är bra, och det kan vara något som vi är tveksamma till. Det som är viktigt att poängtera, som vi även tog upp när statsrådet Ylva Johansson var här, är att vikten av att värna det nationella beslutsfattandet och subsidiaritetsprincipen. I de delar frågan i dag ligger på nationell nivå ska den vara där. Vi vill inte överföra mer till EU-nivå. Det gäller inte bara i den här frågan utan även mer övergripande och generellt.

Även i framtiden kan man i ståndpunkterna poängtera vikten av det nationella beslutsfattandet.

Anf.  156  MARTIN KINNUNEN (SD):

Vi har en avvikande mening.

Även om vi sympatiserar med det man försöker uppnå tycker vi att det är fel att arbeta med mål och övervakningsindikatorer inom områden som borde vara nationella politiska frågor. Vi skulle föredra att om EU ändå ska arbeta med frågorna att man tar fram en tjänstemannaprodukt.

Anf.  157  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Det finns med här att man ska främja kvinnors rättigheter i hela världen. Hur går diskussionerna just nu om att få in SRHR?

Anf.  158  SAID ABDU (L):

Jag vill framhålla att vi stöder det aktiva arbetet att motarbeta försvagningen av statusen på dokumentet.

Anf.  159  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S):

Ja, i det globala dokumentet, som jag pratade om, om målen på FN-nivå finns SRHR med som en del av jämställdhetsarbetet. Då är det viktigt att EU har, så att säga, en spegling av de ambitionerna på EU-nivå. Det kommer vi också att driva.

Sedan vet vi att det här är en svår fråga för många medlemsstater, men det är verkligen en viktig fråga för att i verkligheten genomföra kvinnors rättigheter. Det kommer vi alltså att fortsätta att driva, med respekt för ländernas egen rätt att besluta i frågorna.

Anf.  160  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Det är en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Utkast till rådets om slutsatser om jämställdhet mellan kvinnor och män inom beslutsfattandet.

Anf.  161  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S):

Herr ordförande! Det här är en punkt som handlar om FN:s handlingsplan för jämställdhet, som antogs 1995 i Peking. Sedan dess har EU följt upp Pekingplattformen, som man kallar den, för att se att EU lever upp till slutsatserna i den. Ordförandeskap kan rikta in sig på olika delar som de anser prioriterade i det här dokumentet. Luxemburg, nuvarande ordförandeland, har valt att rikta in sig på representationsfrågor.

När det gäller rådsslutsatserna runt en jämn könsfördelning i beslutsfattande positioner, som rubriken är i Pekingplattformen, har Eige, jämställdhetsinstitutet i Vilnius, tagit fram en rapport om hur läget ser ut i medlemsstaterna och så vidare.

Sverige stöder helt enkelt slutsatserna från ordförandeskapet och tycker att man ska fortsätta arbeta med frågor om representation i förhållande till Pekingplattformens ambitioner.

Anf.  162  MARTIN KINNUNEN (SD):

Vi hade en avvikande mening i arbetsmarknadsutskottet den 22 oktober. Vi står fast vid den.

Anf.  163  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt samt att det är en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Då kommer vi till dagordningspunkt 12, Övriga frågor. Finns det någonting att kommentera?

Anf.  164  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S):

Nej, inte från min sida.

Anf.  165  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi så mycket för samrådet och önskar minister och medarbetare en trevlig helg.

§ 5  Transport, telekommunikation och energi

Statsrådet Mehmet Kaplan

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 12 juni 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 11 december 2015

Anf.  166  ORDFÖRANDEN:

Då övergår vi till TTE. Först är det bostadsminister Mehmet Kaplan, som har ansvar för dagordningspunkterna 6–9.

Välkomna, minister och medarbetare!

Anf.  167  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Tack så mycket, ordförande och nämnden!

Anf.  168  ORDFÖRANDEN:

Jag undrar om det finns någon muntlig återrapport utöver den skriftliga från mötet den 11–15 juni.

Anf.  169  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Nej, ordförande.

Anf.  170  ORDFÖRANDEN:

Då går vi rakt in på frågorna under ministerns ansvarsområde. Det är först dagordningspunkt 6, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser.

Anf.  171  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Ordförande! På denna punkt är det endast en lägesrapport som ska behandlas. Ingen diskussion är planerad.

Jag vill bara kort nämna att regeringen ser ökad tillgänglighet som viktig, eftersom alla ska kunna ta del av informationen på myndigheters webbplatser. Regeringen är därför i huvudsak positiv till kommissionens intentioner om ökad tillgänglighet till myndigheters webbplatser. Det är dock angeläget att harmoniserade lagregler utformas på ett balanserat och ändamålsenligt sätt samt utan onödigt tunga regler för tillsyn och rapportering. Därför föreslår jag att Sverige noterar lägesrapporten avseende direktivförslaget om webbtillgänglighet.

Anf.  172  ORDFÖRANDEN:

En del av detta handlar om att använda programvaruformat som är allmänt tillgängliga, så att det inte krävs ett visst företags särskilda programvara för att man ska kunna ta del av offentliga handlingar. Det är en så kallad icke-proprietär programvara eller öppen mjukvara.

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7. Det är direktiv om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet, NIS.

Anf.  173  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Ordförande! Jag vill inledningsvis framföra att ansvarigt statsråd för denna fråga är inrikesminister Anders Ygeman. Eftersom han har fått förhinder ersätter jag honom vid dagens föredragning.

Vid TTE-rådsmötet den 11 december kommer det luxemburgska ordförandeskapet att presentera en lägesrapport gällande arbetet med direktivet om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i hela unionen, det så kallade NIS-direktivet.

NIS-direktivet har varit en av ordförandeskapets högprioriterade frågor. Arbetet med NIS, som inleddes i februari 2013, har intensifierats under 2015. Ett stort antal möten har genomförts såväl i arbetsgruppen för telekomfrågor som mellan rådet och Europaparlamentet.

Det nuvarande ordförandeskapet har varit fast beslutet att nå en överenskommelse före årsskiftet. Totalt har sex trepartssamtal med Europaparlamentet genomförts, varav ett under hösten. Därtill har ett flertal andra möten ägt rum.

På basis av samtal mellan rådet och Europaparlamentet har ordförandeskapet löpande presenterat reviderade förslag till direktivtext, som sedan diskuterats i rådsarbetsgruppen. Kompromissviljan i fråga om att nå en överenskommelse har varit god.

NIS innehåller regler som enkelt uttryckt kan sägas omfatta tre delar: nationella åtgärder, samarbete inom EU samt hanteringen av olika samhällsviktiga sektorer, såsom transporter, energi och vattenförsörjning.

Som jag inledde med pågår det alltså ett intensivt arbete med att hitta en slutlig kompromiss mellan rådet och Europaparlamentet. Sverige agerar mycket konstruktivt i syfte att söka nå en slutlig överenskommelse redan under detta år.

Anf.  174  ORDFÖRANDEN:

Då tackar nämnden för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Översyn av EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.

Anf.  175  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Ordförande! Vårt gemensamma regelverk inom EU för elektronisk kommunikation är under översyn. Den tekniska utvecklingen går, som alla vet, mycket fort. Och Sverige är fortsatt ledande nation på it-området.

Det är fortfarande tidigt i processen. Kommissionen väntas lägga fram sitt förslag i mitten av nästa år. Regelverket är omfattande. Regelverket är också, på grund av att vi på området har fem direktiv och tre förordningar, en viktig pusselbit i byggandet av den digitala inre marknaden.

Regelverket omfattar bland annat konkurrensregler för att producera bredbandstjänster på marknaden, konsumenters rättigheter, regler för spektrumanvändning och krav på driftssäkerhet. Det finns områden som kan harmoniseras ytterligare, men det finns också områden där vi i Sverige bör vara måna om ett nationellt inflytande.

Denna översyn avser inte att omfatta roaming och nätneutralitet, då EU, som ni vet, nyligen har beslutat om regler på dessa två områden.

Jag skulle vilja säga något om regeringens inriktning för det fortsatta arbetet. Konkurrens behövs för att driva investeringar i bredbandsnät. Vi tror inte att det är en bra eller möjlig väg framåt att tumma på konkurrensen i syfte att åstadkomma ett fåtal stora EU-operatörer. Däremot finns det behov av ett moderniserat mindre tungrott system för hur man analyserar marknaden och hur man beslutar om skyldigheter för operatörer.

Översynen kommer också att innehålla förslag avseende hantering av radiospektrum. Här är det viktigt att nuvarande möjligheter för Sverige att säkerställa täckning med trådlös infrastruktur behålls. Sedan finns det behov av att se till att fattade beslut efterlevs, bland annat inom programmet för radiospektrumpolicy.

När det gäller konsumenters rättigheter är det viktigt att Sverige inte tvingas ställa lägre krav än vad nuvarande nationella nivå ställer upp. Men på detta område och på området för skyddet av den personliga integriteten och säkerheten i näten finns en utmaning i att tjänster mer och mer erbjuds och konsumeras över internet. Regeringen vill se en anpassning av hela den inre marknadens regelverk till den digitala ekonomin. Här kommer också EU:s kommande personuppgiftsskyddsförordning att ha stor betydelse.

Systemet för så kallade samhällsomfattande tjänster är också något som ska hanteras i den här processen. Telefonautomater har möjligen tjänat ut sin roll, till exempel. Men telefoni och en funktionell tillgång till internet kräver ett fortsatt skyddsnät.

Det är regeringens uppfattning att de stora skillnaderna mellan medlemsländerna i utvecklingsgrad talar för ett fortsatt relativt stort självbestämmande. Regelverket omfattar även institutionella frågor. Här är regeringens inställning att det kan finnas utrymme för att ge kommissionen ytterligare inflytande, till exempel på området för prisreglering, i syftet att harmonisera.

Anf.  176  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Ordförande! Jag vill egentligen bara tacka för en väl utvecklad svensk ståndpunkt. I det här fallet var den väldigt väl utvecklad och lång, men det uppskattar vi.

I sak tycker vi att det är bra att regeringen driver på till exempel i fråga om en samordnad spektrumtilldelning, att man är tydlig med att man vill ha en inre marknad för de här tjänsterna och inte minst att man betonar värdet av konkurrens, som statsrådet var inne på. Vi har ingenting att invända.

Anf.  177  EMMA WALLRUP (V):

Vi vill inte anmäla någon avvikande mening eller så, men jag vill lyfta fram att man behöver problematisera det här med konkurrensen lite grann och se över det, så att inte vinstintressen i de enskilda bolagen gör att den tjänst som efterfrågas inte kommer allmännyttan till del, så att säga. Mycket av den här infrastrukturen är ju nödvändig till exempel för vård i glesbygd och sådana saker. Det är viktigt att det är stabila och funktionella nätverk som byggs ut. Man behöver ha ett lite vaksamt öga på den biten.

Anf.  178  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Den här frågan har också bäring på en annan fråga, som vi kommer att diskutera under en tid framöver. Det är den brittiska folkomröstningen. En av frågorna där är den gemensamma digitala marknaden. Den kan ju komma upp här. Hur ser regeringen på det? Om den frågan dyker upp i det här sammanhanget undrar jag: Vad är den svenska positionen i den delen?

Anf.  179  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Ordförande! Tack så mycket för ståndpunkten och för frågan! När det gäller britterna och det som komma ska handlar det om lagstiftningsbiten. Det är inte det vi förhåller oss till. Däremot har frågan om EU:s gemensamma digitala marknad varit uppe tidigare. Där har vi en gemensam ståndpunkt som vi kommer att både framhärda i och framhålla. Vi tycker alltså lika i fråga om den ståndpunkten.

Anf.  180  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi kan gå vidare till Övriga frågor. Finns det några kommentarer kring dessa? Har vi några frågor om dessa? Nej.

Då tackar jag så mycket för samrådet och önskar minister och medarbetare en trevlig helg. Lycka till på mötet!

Anf.  181  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Tack så mycket! Jag önskar er en trevlig helg också.

§ 6  Transport, telekommunikation och energi

Statsrådet Anna Johansson

Återrapport från informellt ministermöte den 7 oktober 2015

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 8 oktober 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 10 december 2015

Anf.  182  ORDFÖRANDEN:

Då välkomnar vi infrastrukturminister Anna Johansson och medarbetare. Vi kommer nu till dagordningspunkterna 4 och 5. Men först undrar jag om vi har några kommentarer kring återrapporten från det informella mötet den 7 oktober eller det formella mötet den 8 oktober.

Anf.  183  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Jag kan bara kort rapportera att den första delen av mötet var en informell del som ordförandeskapet hade bjudit in till, som hade fokus på cykling. Det var en stor samstämmighet, får man säga, mellan medlemsstaterna om att cykling är prioriterat.

Under den formella delen av mötet antogs en allmän riktlinje vad gäller det fjärde järnvägspaketet. Det var också en diskussion om vitboken, där jag framförde Sveriges ståndpunkt, nämligen att vi är nöjda med de inriktningar som finns men att det kan finnas skäl att återkomma när COP 21 är avslutat och att det kan finnas skäl att eventuellt föra in högre ambitioner vad gäller klimatmål.

I övrigt hänvisar jag till den skriftliga rapport som nämnden har fått.

Anf.  184  ORDFÖRANDEN:

Ordet går till infrastrukturministern gällande punkt 4, Vägtransportens sociala aspekter.

Anf.  185  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Detta är en allmän diskussion som kommer att hållas där jag kommer att framföra de uppfattningar som Sverige har lämnat i form av preliminära ståndpunkter som jag bedömer är väl i linje med det som riksdagen i olika sammanhang har uttalat.

Det handlar bland annat om att fokusera på cabotagetransporter. Det behöver förtydligas vilka regler som ska gälla för cabotagetransporter. Vi kommer i det sammanhanget också att lyfta fram kombidirektivet.

Det är också en diskussion om medförande av frakthandlingar i bilen och möjligheten att ställa krav på sådant. Vi kommer att lyfta fram reglerna om kör- och vilotider. Där finns tre olika regelverk som styr beroende på vad det är för typ av transporter och varifrån föraren kommer. Vi tror att det skulle underlätta om man hade samma regelverk. Det kommer att framföras.

Vi välkomnar från svensk sida kommissionens initiativ på området att lyfta upp de sociala aspekterna av vägtrafiken. Det är något som vi har drivit på nationell nivå men också gentemot EU för att helt enkelt få bättre sociala villkor på området.

Vi uttrycker också att vi är positiva till den fria rörligheten inom EU men att den måste ske på ett sätt som inte åsidosätter hänsyn till arbetstagares rättigheter, miljö och andra värden. Vi kommer att framföra de problem som vi upplever på området och inom vilka områden som Sverige tycker att man behöver förtydliga eller förbättra regelverket.

Det handlar mycket om att se till att tillämpningen av befintligt regelverk sker på ett likartat sätt i medlemsstaterna och att det finns tillräckliga kontrollmöjligheter.

Anf.  186  JOHAN NISSINEN (SD):

Herr ordförande! Vi har en avvikande mening. En översyn av reglerna behövs. Nuvarande regler säger att under sju dagar får tre inrikestransporter i en medlemsstat ske. Nu verkar det som att det är tal om ytterligare liberaliseringar genom att tillåta fyra dagar och fritt antal transporter under dessa dagar.

Ett ytterligare problem med cabotaget är att det räcker att åka över Öresundsbron och tillbaka för att nyttja en ny period. Sverigedemokraterna argumenterar därför för skärpta regler, exempelvis att när lastbilen lämnar landet ska den inte få återvända under en sjudagarsperiod.

Sverigedemokraterna vill även att det ska finnas GPS-övervakning på utländska lastbilar i riket och rejält förstärkt trafikpolis. Det är enda sättet att få kontroll på en illegal inrikestrafik som dödar svenska åkerier.

Anf.  187  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Herr ordförande! Vi hade den här diskussionen i utskottet i tisdags. Jag uppfattade att vi där var överens om en del tillägg eller förtydligandens i den svenska ståndpunkten som vi önskade göra från Alliansens sida. De upprepade nu statsrådet muntligt, vilket var välkommet. Men de finns inte med i det skriftliga förslaget till svensk ståndpunkt. Jag skulle vilja trycka på de två tillägg som vi gjorde i utskottsformat och önska att de förs till den svenska ståndpunkten även här.

Om man ser till det skriftliga förslaget till svensk ståndpunkt, efter resonemanget om cabotagetransporter, bör det läggas till: Samtidigt bör det betonas att Sverige i grunden är positivt till den inre marknaden för vägtransporter för att främja jobb och tillväxt och att ett regelverk såsom cabotagebestämmelserna finns till för att värna om klimatet och undvika tomtransporter.

Sedan är det ett tillägg också på slutet: Det avgörande är att harmonisera tolkning, tillämpning och tillsyn av regelverket för kör- och vilotider i medlemsstaterna. Statsrådet var inne på detta muntligt. Men det finns inte i den skriftliga ståndpunkten som presenterades för oss.

Sedan har jag också en fråga. Precis i stycket ovanför förslaget till svensk ståndpunkt står följande: ”Under sommaren öppnade kommissionen ett samrådsförfarande med medlemsstaterna och andra intressenter. Som svar på detta överlämnade regeringen preliminära synpunkter på vilka delar av vägtransportlagstiftningen som bör ses över.”

Jag har egentligen en fråga i formell mening. Kan regeringen överlämna preliminära ståndpunkter utan att det har samråtts i EU-nämnden? Hur förhåller vi oss till det helt enkelt? Det gäller preliminära ståndpunkter från regeringens sida till kommissionen under sommaren.

Anf.  188  ORDFÖRANDEN:

Regeringens utbyte med kommissionen sker dagligen och i olika former. Vårt mandat gäller ministerråden. Det är helt naturligt och i sin ordning. Jag tackar för tillägget med förtydligandet. Jag vill också påpeka att det som sägs muntligt här har samma tyngd som det skriftliga. Om konstitutionsutskottet vill granska regeringen är det samma tyngd för båda ståndpunkterna oavsett om de är skriftliga eller muntliga.

Anf.  189  EMMA WALLRUP (V):

Jag vill förtydliga att Vänsterpartiet inte kan ställa sig bakom ett sådant uttryck att cabotageregler skulle gynna miljön. Eftersom de har bidragit till så billiga transporter förekommer det ganska ofta att man kör just icke fullpackade transporter utan halvtomt. Det är ett problem. Jag tycker inte att det uttrycket faktamässigt stämmer.

Anf.  190  ROBERT HALEF (KD):

Herr ordförande! Tack för informationen, ministern! Jag instämmer i det Jessica Rosencrantz sa om kör- och vilotider och allt annat.

Jag vill tillägga att det har visat sig att det förekommer missbruk av cabotagereglerna här hemma och säkert också i andra länder. Därför har vi här i riksdagen stramat åt de nationella reglerna för att stävja missbruket med exempelvis sanktionsavgifter med mera.

Jag vill påpeka att det är viktigt att ministern lyfter fram vikten av efterlevnad av dessa regler av medlemsstaterna. Målet är likvärdig konkurrens på lika villkor för denna bransch.

Anf.  191  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Som jag sa kommer jag naturligtvis att inleda med det som framförts från regeringen i många olika sammanhang både på EU-nivå och här hemma. Vi är i grunden positiva till den fria marknaden. Men den behöver regleras på ett sådant sätt att inte andra värden åsidosätts. Det kommer att framföras i samband med diskussionen.

Vad gäller cabotagetransporter är det precis det som står i det förslag till ståndpunkter som regeringen kommer med till EU-nämnden i dag, nämligen att vi ska framföra att vi vill se ett förtydligande och se till att de regler som finns är tillräckliga för att säkerställa att man inte får ett överutnyttjande av möjligheterna.

Där finns, som nämnden säkert känner till, ett regeringsuppdrag till Transportstyrelsen som handlar om att se över vilka regelförändringar man kan behöva göra på nationell nivå för att säkerställa en god regelefterlevnad och goda konkurrensvillkor i branschen. Det handlar också om vilka ståndpunkter Sverige kan driva gentemot EU för att få bättre regelefterlevnad och i det fall det behövs regelförändringar.

När det just gäller cabotagetransporter kan det exempelvis handla om förtydliga en form av karens för hur länge man måste vara ute ur landet för att kunna påbörja en ny cabotageperiod. Den typen av synpunkter och ståndpunkter i frågan är tydligt utryckta från regeringen.

Apropå att det har lämnats avvikande uppfattningar hade jag lite svårt att höra på vilken punkt den meningen var avvikande. Men det kanske var jag som hörde illa.

Anf.  192  ORDFÖRANDEN:

Jessica Rosencrantz har begärt ordet. Det är riktat till regeringen, hoppas jag. Debatter med andra partier har vi bäst i plenum inför offentligheten.

Anf.  193  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Det är riktat till regeringen och till herr ordföranden. Det är väl okej?

Jag är fullt införstådd med regelverket om hur EU-nämnden jobbar, det vill säga att det muntliga ordet gäller lika mycket som det skriftliga. Jag kan göra ett medskick till regeringen att när vi har haft en diskussion i utskottet och framfört tydliga medskick underlättar det processen här om de kommer in i den skriftliga ståndpunkten, så slipper vi återupprepa debatten. Det är egentligen min kommentar.

I sak är vi nöjda att statsrådet, som hon säger, är beredd att tala om att vi i grund och botten är positiva till den inre marknaden och betona harmonisering av tillsyn och tillämpning av kör- och vilotider.

Anf.  194  ORDFÖRANDEN:

Självklart är skriftliga ståndpunkter alltid bra. Det finns alltid en chans att de kan uppdateras efter samråd i utskottet.

Vi tackar för samrådet. Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktningsbeslut med en avvikande mening av Sverigedemokraterna. Ska jag tolka din avvikande mening, Emma Wallrup, som att den gäller meningen om cabotaget?

Anf.  195  EMMA WALLRUP (V):

Ja, om den står i papperen. Det är en vidare mening som ni kommer att diskutera detta. Om det inte blir på den nivån behöver jag inte göra det.

Anf.  196  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer till övriga frågor. Finns det någon som vill fråga något på dessa i nämnden? Nej. Vill ministern tillägga någonting? Nej.

Sedan har vi en extra dagordningspunkt sist i handlingarna som handlar om lunchdiskussionen. Det är om trafiksäkerhet.

Anf.  197  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Där har vi nu fått veta att det kommer att vara en lunchdiskussion som inte är en formell del av ministerrådet. Den kommer att ha fokus på EU:s arbete med trafiksäkerhet. Man kommer att ha en avstämning och se om de åtgärder som man har för avsikt att vidta är tillräckliga.

Sverige har ett väldigt gott anseende och ligger väldigt långt framme när det gäller trafiksäkerhet. Från Sveriges sida kommer vi att redogöra för det arbete som pågår i Sverige. Vi kommer att konstatera att vi har en hög trafiksäkerhet i Sverige men ser en oroande tendens när det gäller oskyddade trafikanter och i synnerhet cyklister där olycksstatistiken tyvärr går åt fel håll.

Vi kommer också att redogöra för att vi har påbörjat ett arbete med en cykelstrategi. För svenskt vidkommande kommer de närmaste åren ett ökat fokus att läggas på oskyddade trafikanter och vad som kan göras för att få en bättre trafiksäkerhet även för de trafikantgrupperna. I övrigt kommer vi att ta del av diskussionen och den information som lämnas vid det tillfället.

Anf.  198  ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Jag tackar så mycket för samrådet och önskar trevlig helg och lycka till på mötet.

Anf.  199  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Jag kanske också ska informera om att vi har fått vetskap om att det kommer ytterligare en övrig dagordningspunkt där kommissionen ha för avsikt att informera om första lägesrapporten för energiunionen. Den informationen har nämnden redan tagit del av och haft samråd om inför energirådet. Jag vill bara informera om att den kommer upp även på denna dagordning så att nämnden är medveten om detta. I övrigt önskar också jag nämnden en trevlig helg.

§ 7  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Anders Ygeman

Information och samråd inför extra möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 4 december 2015

Anf.  200  ORDFÖRANDEN:

Välkommen per telefon, Anders Ygeman! Vi har aktuellt pm framför oss och har även fått den ursprungliga kompromissen.

Anf.  201  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag är glad att vi kunde ha den här möjligheten, så att ni kan vara informerade direkt om vad som händer. Det kommer inte att bli ett formellt beslut här i dag, utan det formella beslutet kommer sannolikt att fattas av rådet senare i december. Det är troligt att det sker på det sista mötet, fiskerimötet, men det återstår att se.

Det som kommer att hända är att rådet på något sätt ändå uttalar stöd för den kompromiss som parlamentet har föreslagit. Huvuddragen i det är att den omaskerade lagringstiden blir sex månader och att intra-EU-PNR blir frivilligt. Men i samband med mötet kommer ministrarna var och en för sig att uttala att de avser att inkludera intra-EU-PNR. Det kommer sannolikt att leda till att många av EU-länderna sedan kommer att ha intra-EU-PNR inkluderat. Men det finns länder som har stor kritik mot intra-EU-PNR i parlamentet och som sannolikt inte kommer att få igenom det.

I Sverige använder vi intra-EU-PNR i dag. En förutsättning för att vi skulle kunna gå med var att man även fortsättningsvis skulle få använda det.

Lagringstiden ligger väl inom ramen för det mandat som vi har fått av EU-nämnden, nämligen att den skulle ligga väsentligt närmare EU-parlamentets tre månader än rådets två år. Nu landar vi på sex månader. Det är en ganska bra kompromiss för Sverige, skulle jag säga.

Anf.  202  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Herr ordförande! Jag har frågor när det gäller de interna flygningarna. Det var en fråga som vi hade uppe på det samråd som vi hade för några veckor sedan. Vi hade då en diskussion om de interna flygningarna inom Europa med anledning att vi redan har terrorismen och terrorister på plats inom EU och också måste bevaka de interna flygningarna.

Från Moderaterna och Alliansen gjorde vi ett medskick om hur viktigt det är att även de interna flygningarna omfattas av regelverket. Det är lite oklart i de papper som vi nu har framför oss. Det står att medlemsstaterna kan välja att inkludera vissa eller alla interna flygningar. Vad betyder det? Hur väljer man ut vissa? På vilka urvalsgrunder sker det? Vad betyder det helt enkelt, vissa eller alla? Hur upplever statsrådet att diskussionen går bland medlemsstaterna? Finns det en vilja att inkludera de interna flygningarna eller inte?

Under punkt 4 står det som svensk ståndpunkt att om det visar sig att en stor majoritet av medlemsstaterna önskar att insamling från alla EU-interna flygningar ska bli obligatoriskt kan Sverige i sista hand acceptera en sådan lösning.

Hur ska man tolka det? Förordar regeringen alltså inte att vi kräver av medlemsstaterna att de omfattar de interna flygningarna? Jag tycker att det är lite oklart.

Anf.  203  ORDFÖRANDEN:

När det gäller ”vissa” finns det beskrivet att det finns en stor flexibilitet och att man även kan byta vilka flyg man ska ha.

Anf.  204  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag skulle vilja att statsrådet utvecklade punkt 5 i det dokument som vi har fått del av om sparandetiden, omkring fem år. Vad är sparandetiden? Ska vi hålla databaser som lagrar dessa otroliga mängder av uppgifter under maximalt fem år, eller vad innebär detta?

Anf.  205  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag har samma fråga som Eskil Erlandsson. Och när statsrådet ändå ska svara på den kan han svara lite mer på detta: Vad betyder att den initiala lagringstiden ska vara sex månader? Under hur lång tid skulle sex månader gälla? Har man för avsikt att gå vidare längre fram för att utöka lagringstiden? Vilka positioner finns? Hur går diskussionen?

Du kan gärna svara på det, så kanske vi har några följdfrågor.

Anf.  206  ORDFÖRANDEN:

Från Miljöpartiets sida stöder vi detta, även om jag personligen har vissa reservationer, särskilt med tanke på bilagan Annex 2. I tidigare kompromisser fanns en begränsning av vad som ansågs vara seriösa brott, och nu försvinner tidsbegränsningen beträffande straffsatsen, eftersom man slutar hänvisa till ett tidigare rådsbeslut. Det tycker jag är olyckligt eftersom man då breddar direktivet mycket.

Jag hade även hoppats på en närmare kompromiss med parlamentet beträffande deras tidsramar, men man lever i den värld man lever i.

Anf.  207  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Alla de tre frågorna framgår av de tidigare samråd vi har haft med EU-nämnden. Men jag drar igenom det från början till slut.

Alla PNR-data kommer att lagras i fem år. Men under den tiden kommer de att vara maskerade. Det kommer alltså inte att framgå personuppgifter av dem, utan det är för att kunna göra statistiska körningar, kunna kontrollera brottstyper och brottsmönster och kunna förbättra urvalsprocesserna.

Den initiala lagringstiden är den tid då data är öppet, det vill säga då det går att söka personuppgifter via dem. Det går sedan – om det finns en skälig misstanke om ett allvarligt brott – att i efterhand öppna data för en speciell uppgift. Men i övrigt är det ett halvår öppet och sedan fyra och ett halvt år stängt.

När det gäller intra-EU-PNR, alltså internflygningar inom EU, har Sveriges position, som EU-nämnden har godkänt, varit att vi vill ha möjlighet att i Sverige använda oss av de uppgifterna, som vi gör i dag. Annars skulle det innebära en avsevärd begränsning. Men vi har inte sett något behov av att tvinga alla andra länder att göra som Sverige.

Detta har varit en av de stora stötestenarna. Nu går man på den ursprungliga rådslinjen, det vill säga att det ska vara frivilligt för medlemsländerna att inkludera interna EU-flygningar. Men som jag sa: Vid mötet i dag, vid lunch, kommer ministrarna i de olika länderna att deklarera att de avser att verka för att det i deras respektive länder kommer att inkluderas intra-EU-PNR. Men för det krävs det stöd i parlamentet, och det är nog tveksamt om alla mina kollegor har så bra stöd i parlamentet som vi har.

Jag delar Carls synpunkt om vilka brott som borde inkluderas eller inte. Tyvärr har vi varit tvungna att kompromissa med EU-parlamentet i den frågan, och i det här avseendet har det faktiskt blivit sämre av det. Men jag tror att det var en förutsättning för att få igenom det hela. Det skiljer otroligt mycket mellan medlemsländerna beträffande vilka brott man anser ska vara grova och vilka som ska olika straffsatser och så vidare.

Då tror jag att jag har svarat på alla frågor.

Anf.  208  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för samrådet. Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt och önskar lycka till på mötet. Tack för att du kunde ta samråd med så kort varsel!

Anf.  209  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Tack så mycket för att även ni kunde göra det!

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 2

Anf.  7  FREDRIK SCHULTE (M) 3

Anf.  8  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  9  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 3

Anf.  10  JOHAN NISSINEN (SD) 3

Anf.  11  FREDRIK SCHULTE (M) 3

Anf.  12  MARIE GRANLUND (S) 3

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  14  FREDRIK SCHULTE (M) 3

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  16  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  18  MARIE GRANLUND (S) 4

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  20  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 5

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  22  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 5

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  24  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 5

Anf.  25  JOHAN NISSINEN (SD) 5

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  29  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  30  FREDRIK SCHULTE (M) 7

Anf.  31  BÖRJE VESTLUND (S) 7

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  33  EMMA WALLRUP (V) 7

Anf.  34  JOHAN NISSINEN (SD) 7

Anf.  35  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 7

Anf.  36  EMMA WALLRUP (V) 7

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  38  FREDRIK SCHULTE (M) 8

Anf.  39  EMMA WALLRUP (V) 8

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  41  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 8

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  43  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 8

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  45  FREDRIK SCHULTE (M) 9

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  47  FREDRIK SCHULTE (M) 9

Anf.  48  JOHAN NISSINEN (SD) 10

Anf.  49  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  50  FREDRIK SCHULTE (M) 10

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  52  FREDRIK SCHULTE (M) 10

Anf.  53  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 11

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  55  FREDRIK SCHULTE (M) 11

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  57  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 11

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  59  FREDRIK SCHULTE (M) 11

Anf.  60  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 11

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  62  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  64  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  66  JOHAN NISSINEN (SD) 13

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  68  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

Anf.  69  EMMA WALLRUP (V) 13

Anf.  70  BÖRJE VESTLUND (S) 13

Anf.  71  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 13

Anf.  72  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 14

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  74  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 14

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  76  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 14

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 14

§ 2  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 15

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  79  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 15

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  81  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 15

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  83  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 15

Anf.  84  MARTIN KINNUNEN (SD) 16

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  86  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 16

Anf.  87  FREDRIK SCHULTE (M) 16

Anf.  88  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  89  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 16

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  91  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M) 17

Anf.  92  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  93  MARTIN KINNUNEN (SD) 17

Anf.  94  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 17

Anf.  95  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 17

Anf.  96  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  97  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 17

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  99  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 18

Anf.  100  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M) 18

Anf.  101  MARTIN KINNUNEN (SD) 18

Anf.  102  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 18

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  104  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 18

Anf.  105  FREDRIK SCHULTE (M) 20

Anf.  106  MARTIN KINNUNEN (SD) 20

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  108  VICE ORDFÖRANDEN 20

Anf.  109  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 20

Anf.  110  VICE ORDFÖRANDEN 20

Anf.  111  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 20

Anf.  112  VICE ORDFÖRANDEN 20

Anf.  113  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 20

Anf.  114  VICE ORDFÖRANDEN 20

§ 3  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 21

Anf.  115  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  116  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 21

Anf.  117  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  118  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 21

Anf.  119  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 21

Anf.  120  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  121  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 22

Anf.  122  AMIR ADAN (M) 22

Anf.  123  BÖRJE VESTLUND (S) 22

Anf.  124  LENNART AXELSSON (S) 22

Anf.  125  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  126  AMIR ADAN (M) 22

Anf.  127  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  128  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 22

Anf.  129  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  130  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 23

Anf.  131  AMIR ADAN (M) 23

Anf.  132  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 23

Anf.  133  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  134  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 23

Anf.  135  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  136  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 24

Anf.  137  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 24

Anf.  138  Departementssekreterare ELLEN JONES 24

Anf.  139  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  140  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 25

Anf.  141  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 25

Anf.  142  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  143  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 25

§ 4  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 26

Anf.  144  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  145  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  146  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M) 26

Anf.  147  MARIE GRANLUND (S) 27

Anf.  148  EMMA WALLRUP (V) 27

Anf.  149  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  150  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M) 27

Anf.  151  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  152  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S) 27

Anf.  153  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  154  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S) 28

Anf.  155  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M) 28

Anf.  156  MARTIN KINNUNEN (SD) 29

Anf.  157  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 29

Anf.  158  SAID ABDU (L) 29

Anf.  159  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S) 29

Anf.  160  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  161  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S) 29

Anf.  162  MARTIN KINNUNEN (SD) 29

Anf.  163  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  164  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S) 30

Anf.  165  ORDFÖRANDEN 30

§ 5  Transport, telekommunikation och energi 31

Anf.  166  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  167  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 31

Anf.  168  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  169  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 31

Anf.  170  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  171  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 31

Anf.  172  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  173  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 32

Anf.  174  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  175  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 32

Anf.  176  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 33

Anf.  177  EMMA WALLRUP (V) 33

Anf.  178  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 33

Anf.  179  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 34

Anf.  180  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  181  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 34

§ 6  Transport, telekommunikation och energi 35

Anf.  182  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  183  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 35

Anf.  184  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  185  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 35

Anf.  186  JOHAN NISSINEN (SD) 36

Anf.  187  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 36

Anf.  188  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  189  EMMA WALLRUP (V) 37

Anf.  190  ROBERT HALEF (KD) 37

Anf.  191  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 37

Anf.  192  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  193  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 38

Anf.  194  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  195  EMMA WALLRUP (V) 38

Anf.  196  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  197  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 38

Anf.  198  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  199  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 39

§ 7  Rättsliga och inrikes frågor 40

Anf.  200  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  201  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 40

Anf.  202  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 40

Anf.  203  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  204  ESKIL ERLANDSSON (C) 41

Anf.  205  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 41

Anf.  206  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  207  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 41

Anf.  208  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  209  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 42