§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Statsrådet Per Bolund

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 14 oktober 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 7 november 2014

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Per Bolund med statssekreterare och medarbetare välkomna hit. Finns det några utestående A-punkter? Det finns det. Finns det några kommentarer till dem? Det finns det inte. Då går vi över till återrapporten från rådets möte den 14 oktober.

Anf. 2 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Det är trevligt att få vara här. Det känns spännande och roligt att få se denna sal från den här sidan av bordet. Det har kommit ut sedvanlig rapportering från rådsmötet, och jag kan svara på eventuella frågor.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor. Vi går vidare till lagstiftningsöverläggningarna och punkt 3, Skatt på finansiella transaktioner. Det är en informationspunkt.

Anf. 4 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Jag vill börja med att säga att vi den här gången har situationen att det är en hel vecka kvar till rådsmötet. Det kan komma att hända saker som förändrar dagordningen. När vi har gått igenom dagordningen vill jag därför gärna informera om >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< tillgångsöversynen och stresstesterna för banksystemet, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< samt EU:s ändringsbudget nr 6 för 2014. Men jag ber att få återkomma till detta.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Vi kan ta upp det under övriga frågor sedan.

Anf. 6 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Utmärkt. Då går vi över till fördjupat samarbete avseende skatt på finansiella transaktioner. Vid rådsmötet den 7 november 2014 kommer det italienska ordförandeskapet att ge en lägesredovisning för samarbetet när det gäller finansiella transaktioner, FTT. Det innebär att ordförandeskapet väntas berätta om hur förhandlingarna om förslaget om FTT fortlöper. Bakgrunden är att Ekofinrådet i januari 2013 bemyndigade elva medlemsstater (Belgien, Estland, Frankrike, Grekland, Italien, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike) att inleda ett fördjupat samarbete om FTT.

Kommissionen presenterade ett förslag om fördjupat samarbete om FTT i februari 2013. Förhandlingarna om direktivförslaget pågår. Sveriges linje är att konsekvenserna för icke deltagande medlemsstater ska minimeras. Sverige deltar aktivt i diskussionerna men har inte rösträtt.

Sverige har under det arbete som hittills bedrivits verkat för att få förtydliganden av bestämmelser i direktivförslaget som uppfattas som otydliga eller oprecisa. Regler som inte harmoniserar eller som kommer i konflikt med gällande internationell eller nationell lagstiftning inom skatte- och finansmarknadsområdet bör justeras. Åligganden som medför en ökad administrativ börda för svenska aktörer bör mildras eller tas bort. Inverkan i övrigt på de icke deltagande medlemsstaterna ska vara så liten som möjligt. Den här inriktningen kommer att behållas, och skatteutskottet informerades om detta den 21 oktober i år. Regeringen följer utvecklingen i förhandlingarna med stort intresse och kommer också att följa införandet av skatten med stort intresse. Om och när beslut om den slutliga utformningen av FTT fattas av de elva deltagande medlemsstaterna kan effekterna av FTT för Sverige bedömas bättre.

Anf. 7 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! Detta gäller en mer generell diskussion. Jag tar den nu under denna punkt med information och samråd inför mötet den 7 november, men egentligen gäller detta alla punkter rakt igenom. Det är väldigt svårt att utläsa i handlingarna vad regeringens ståndpunkt är. Jag tror att vi får titta på hur vi ska åtgärda detta framöver. Det måste vara tydligt vad regeringens ståndpunkt är. Vi vill utifrån handlingarna få veta vad det betyder för Sverige – om det har budgetkonsekvenser eller annan påverkan.

Vi noterar att vi tidigare har fått fler handlingar på svenska före mötena. Det är något vi efterfrågar. Detta är ett medskick till regeringen inför kommande samråd tillsammans.

Sedan har vi de tre frågor som ligger utanför ärendet. När de inte står på dagordningen är det väldigt svårt att veta någonting. Vi förstår att de inte kan finnas med i handlingarna, men jag har ändå en fråga – inte till regeringen utan till kansliet: Hur har vi gjort tidigare? Har vi haft något på bordet när det finns tre frågor som vi tror kan dyka upp?

Det var mina medskick till regeringen, och ni får gärna respondera på detta. Det är faktiskt ett litet detektivarbete att utläsa vad som är regeringens ståndpunkt, särskilt när vi har en ny regering. Vi vet inte vad som ligger fast och vad som inte ligger fast. Vi kan läsa att det tidigare fanns avvikande meningar, men nu finns det inga avvikande meningar. Det är svårt att utläsa från handlingarna vad som gäller.

Anf. 8 ORDFÖRANDEN:

I det här fallet är det så långt tid kvar till nästa möte att vi inte har fått alla handlingar, men två av de handlingar vi fått skickades ut i går. De papper vi har fått har vi skickat ut. Jag är inte ens säker på att regeringen har fått underlag till allting, och det kan vara en orsak. Vi har i alla fall inte fått alla underlag ännu, och då är det svårt att skicka ut dem. Men det kom alltså handlingar igår.

Anf. 9 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Jag tackar för synpunkterna. Det är bra att få denna feedback från EU-nämnden. Syftet med att vi är här är ju att vi ska få så bra ståndpunkter som möjligt från den svenska riksdagen, och då är det självklart viktigt att informationen till er kommer ut och är tillräcklig.

Jag har gått igenom handlingarna noga och tycker att det är ganska tydligt vad som är regeringens ståndpunkt. Det är viktigt att särskilja processen från sakfrågan. Om vi tar FTT som exempel handlar det nu om processen och hur Sverige agerar i den eller inte samt om själva ställningstagandet i sakfrågan – om Sverige ska införa FTT eller inte. Det är viktigt att skilja mellan de två olika frågorna.

Det som vi nu går till EU-nämnden för att försöka förankra är ståndpunkten under processen framåt och under förhandlingarna och vilka ingångar Sverige ska ha där. Men vi tar till oss synpunkten och ska om möjligt försöka förtydliga ännu bättre till nästa gång vad som är regeringens ståndpunkt. Jag håller med om att det inte ska vara ett detektivarbete, utan det ska vara lätt och tydligt att ta in.

När det gäller handlingar på svenska är det en ambition som regeringen absolut delar. Ibland kan det vara ganska korta tidsintervaller, och då är det svårt att hinna med, men det är absolut vår ambition.

Anf. 10 AMINEH KAKABAVEH (V):

Jag tackar så mycket för informationen. Vi i Vänsterpartiet anmäler inte avvikande mening, men däremot har vi ett medskick: Vi skulle vilja att Sverige har som utgångspunkt att införa en transaktionsskatt.

Anf. 11 DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Frågan är naturligtvis viktig, eftersom vi har haft lite olika diskussioner tidigare om den finansiella skatten. Då har det varit olika åsikter i frågan, och vi vet att flera av regeringspartierna gärna skulle vilja att vi deltar i samarbetsgruppen. För oss är det väldigt viktigt att veta hur inriktningen blir när ministern åker ner. Kommer ministern att ange positiva tongångar – att vi helst skulle vilja vara med och kan tänka oss att gå med? För det finns väl fortfarande en möjlighet att göra det om man skulle vilja.

Det är viktigt för oss att veta vilken inriktning vi ger till regeringen. Det viktigaste är den kommenterade dagordningen och att regeringens ståndpunkt står tydligt där så att vi vet vad det är för mandat vi ger ministern. Det är vad vi efterfrågar specifikt, i alla fall från min sida. Vilken är inställningen? Kommer regeringen att gå med om det skulle förbättras, eller vad är egentligen inriktningen? Vi efterfrågar en tydlighet om detta.

Anf. 12 ORDFÖRANDEN:

Om det händer något nytt och någonting ändras har vi möjlighet till skriftligt samråd. Det gäller även om det händer någonting närmare rådsmötet. Det finns en chans att ge en ny ståndpunkt om någonting i situationen ändras på grund av nya handlingar från rådet.

Anf. 13 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Jag tackar Vänsterpartiet för medskicket.

När det gäller frågan om själva ställningstagandet är det viktigt att notera att detta är en informationspunkt på dagordningen, inte en beslutspunkt. Inriktningen för Sverige är att det ska bli så bra som möjligt ur svensk synvinkel när de elva länderna inför FTT, det vill säga att vi inte ska få administrativt krångel eller svårigheter på grund av det. Vår ingång i förhandlingarna är att se till att detaljerna blir så bra som möjligt och att få ett bra inspel.

Däremot är det sant att regeringspartierna är intresserade av utvecklingen och ser att en fungerande skatt på finansiella transaktioner på internationell nivå skulle kunna ge fördelar. Men jag vill poängtera att den frågan inte är uppe i dag. Varken jag eller Magdalena Andersson kommer att ge några signaler om att Sverige skulle vilja vara med. Den frågan är helt enkelt inte på bordet.

Anf. 14 NIKLAS WYKMAN (M):

Det står att Sverige deltar aktivt vid rådsarbetsgruppens möte i syfte att tillgodose Sveriges intressen men saknar rösträtt.

Statsrådet redogjorde för att han tydligt upplevde vad regeringen tyckte. Det är möjligt att man som en del av regeringen kan ha den uppfattningen. När man är begränsad till möjligheten att läsa de utskickade handlingarna är det desto svårare, och det är det som vi har att ta ställning till.

När en ny regering och en ny minister ska åka ned till EU och aktivt delta i diskussioner kring en för Sverige så kritisk fråga som FTT är det på sin plats att redovisa vilka ingångsvärden man har i en sådan diskussion. Det bästa för Sverige kan vara en ytterligt subjektiv uppfattning beroende på vad man faktiskt tycker är bäst för Sverige. Att FTT ska drabba oss så lite som möjligt är en ståndpunkt. Samtidigt redogör ministern för att han vill ha en sådan skatt på internationell basis. Då är frågan hur mycket det skulle drabba oss.

En annan fråga som man kan fundera kring är den utformning som nu finns. Där tenderar man att gå mot att stora institutioner och institutionella aktörer befrias från effekter av denna skatt. Men då återstår egentligen pensioner, pensionssparande, småspararna och så vidare som ska bära bördan av beskattningen. Jag undrar hur ministern ser på det.

En springande punkt i detta som jag undrar över är vad som är regeringens ståndpunkt när det gäller egna medel i samband med detta. Står regeringen fast vid att en sådan skatt på inget sätt ska vara egna medel för EU?

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Jag vill poängtera att detta är en informationspunkt. Det kommer därför inte att vara någon diskussion om Sveriges deltagande eller inte. Vi ska inte ens fatta beslut om den information som rådet tänker ge.

Anf. 16 MARIE GRANLUND (S):

Jag vill bara säga till Désirée Pethrus hur vi har resonerat tidigare, vilket hon säkert är väl medveten om. Vi tycker att banksektorn och finanssektorn har kommit för lindrigt undan men att den skatt som har utformats på europeisk nivå nu inte är till fyllest, dels för att den kommer att drabba vår bank- och finanssektor, dels för att det handlar om att man ger intäkter till EU-budgeten. Vi vill inte ha det på det sättet. Däremot har vi gjort ett principiellt ställningstagande om att vi tycker att banksektorn har kommit för lätt undan. Om detta ska göras ska det göras företrädesvis på global nivå.

Sedan är det viktigt att vi är med i arbetsgruppen och försöker påverka eftersom FTT kommer att påverka Sverige då vi har en stor bank- och finanssektor. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<.

Anf. 17 PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Jag tackar statsrådet för informationen. Detta är som sagt en informationspunkt, och Sverigedemokraterna har inte någon avvikande mening. Däremot kan jag instämma i övriga oppositionspartiers anföranden där man lyfter fram att regeringens ståndpunkt är ganska otydlig i de handlingar som vi har fått. Det hänvisas bland annat till Sveriges intressen, och det är lite otydligt vad som egentligen är Sveriges intressen. Men vi har fått en lite klarare redogörelse från statsrådet. Det är otydligt, i alla fall för Sverigedemokraterna, vad Sveriges och regeringens intressen är långsiktigt när man åker ned till Ekofin.

Principiellt ställer vi från vårt parti oss mycket negativa till en sådan skatt på finansiella transaktioner. Vi vill absolut inte se någon harmonisering av finans- eller skatteområdet i EU. Vi hoppas att Sverige inte kommer att ingå i detta samarbete framöver utan att vi kan hålla oss undan en harmonisering och att regeringen vid mötet bejakar Sveriges intressen i den bemärkelsen att vi inte ska drabbas av detta budgetmässigt och att vi inte ska ingå i något liknande samarbete framöver.

Anf. 18 SARA KARLSSON (S):

Jag kan inte låta bli att kommentera detta. Det står varje ledamot fritt att ha synpunkter på de skriftliga handlingarna. Men vi har också en ordning med överläggningar i fackutskotten innan ärendena kommer till EU-nämnden för överläggning. Så har skett i dessa frågor. Man har tydligt redogjort för den svenska ståndpunkten, och ledamöter i fackutskotten har redan då haft möjligheter att reagera och ge inspel till regeringen. Det finns en poäng med att ha den ordningen. En del av de kamrater som vi har i skatteutskottet finns också i detta rum och har bakgrunden i ärendena. Det finns alltså en poäng med denna ordning. Det har tydligt redogjorts för vad som är den svenska ståndpunkten i utskottet och här i dag. Men jag tycker inte att vi ska tappa bort kopplingen till överläggningar i fackutskotten heller. Denna koppling finns representerad bland ledamöter runt bordet här.

Anf. 19 ORDFÖRANDEN:

Vi har två parallella diskussioner här. Det ena är en generell diskussion om skriftliga underlag och hur regeringens ståndpunkt formuleras och kan göras tydlig och klar så att alla kan reagera på den på ett lämpligt sätt. Statsrådet var tydlig med att han hade tagit till sig den. Det andra är frågan om FTT, som är en informationspunkt.

Anf. 20 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Jag ska börja med att svara på några av Niklas Wykmans frågor. Man drar för snabba slutsatser om man säger att vi vill ha en skatt. Det var inte det jag sade. Jag sade att det kan ha positiva effekter om en skatt införs på internationell nivå. Men det beror självklart extremt mycket på hur en sådan skatt utformas. Resultatet har vi inte i dag. Vi vet inte hur förslaget kommer att utformas. Därför är det alldeles för tidigt att i dagsläget säga om den här reformen är bra eller dålig. Det är en fråga som vi får återkomma till. När det blir skarpt läge kommer regeringen såklart att återkomma och i så fall ha en skarp linje. Men där är vi långtifrån nu.

När det gäller frågan om egna medel går inkomsterna från FTT inte in till EU och blir egna medel, utan inkomsterna går till medlemsstaterna. Sedan kan medlemsstaterna själva välja att använda dem för att betala sin EU-avgift om de vill. Men det är ingenting som den här regeringen har något som helst problem med, utan vi tycker att det är bra.

Jag har försökt klargöra Sveriges förhandlingspunkter i de pågående förhandlingarna, det vill säga att försöka att inte öka den administrativa bördan för Sveriges företag eller myndigheter i onödan och att få förtydliganden på de punkter där vi tycker att det är för otydliga ståndpunkter i dagsläget. När vi upplever att regler inte harmonierar med de internationella regler som finns i dag ska vi ifrågasätta det och se till att de faktiskt gör det. Detta är Sveriges ståndpunkter i det förhandlingsläge vi i dag befinner oss i. Jag tror inte att det går att ge något tydligare svar än så. Jag upplever att det är samma linje som den tidigare regeringen hade. Det känns därför inte som om det är någon stor konfliktfråga.

Anf. 21 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag tackar ministern för svaret. Vi är i grunden positiva till det som ministern nu säger och regeringens ståndpunkt. Men vi hade gärna sett att det hade gått att läsa tydligare innan för att kunna ta ställning till det.

Sedan vill jag säga att det inte är riktigt sant att man har samrått om detta i utskottet. Det var information i utskottet den 21 oktober. Senast vi samrådde var den 17 januari 2013, vilket är länge sedan. Därför är det speciellt på sin plats att detta finns i handlingar som man inte har samrått om i sakutskotten.

Oavsett om det är en informationspunkt eller en beslutspunkt ska regeringens ståndpunkt framgå. Det är vi som ger mandat. Det pågår nu förhandlingar, och vi stöder det som regeringen avser att göra. Det var svårt att utläsa detta av handlingarna tidigare. De tre punkter som Niklas Wykman tidigare tog upp kan regeringen se som mycket tydliga medskick inför förhandlingarna. Det är väldigt viktigt att dessa inkomster inte blir egna medel för kommissionen och att vi återkommer till hur det påverkar Sverige – om det drabbar Sverige, särskilt sparare och pensioner i Sverige.

Anf. 22 DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag har en liten ytterligare kommentar med anledning av Marie Granlunds inlägg. Socialdemokraterna har sagt att vi under nuvarande former inte är intresserade av att delta. Det är bra.

Men vi ingår i rådsarbetsgruppen. Frågan är vilka instruktioner som regeringen egentligen ger till dem som deltar i detta arbete. Det har vi inte uppe på bordet i dag. Därför är det viktigt att få reda på ministerns inriktning när det gäller hur man tänker sig att det ska gå till framöver och om man i rådsarbetsgruppen kan ändra inriktningen så att den blir i enlighet med er inriktning. Då är vi inte riktigt med på noterna. Därför är det viktigt att tydligt klarlägga detta här. Ministern redogör här muntligt för vilken inriktning man har just nu. Det är bra. Men jag vet inte vad som har hindrat att den ståndpunkten finns skriftligt i den kommenterade dagordningen.

Anf. 23 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Jag tackar för de inspel som har kommit. Vi ska, som sagt, försöka vara ännu tydligare nästa gång när det gäller regeringens ståndpunkter.

Anf. 24 ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till punkt 4, Standardiserad mervärdesskattedeklaration. Det är en diskussionspunkt.

Anf. 25 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Vid mötet ska det hållas en riktlinjedebatt om kommissionens förslag vad gäller standardiserad mervärdesskattedeklaration. Syftet med förslaget är att förenkla för företagen genom att momsdeklarationen ska se likadan ut i hela EU. Skyldigheten att använda det standardiserade formatet ska i princip gälla alla företag.

Det är bra ur regeringens synvinkel att man försöker förenkla redovisningen för företagen. I vissa länder innehåller momsdeklarationen 600 rutor. I Sverige har vi 25 rutor. Det ger en bild av hur stora skillnader det kan vara. Förändringarna kommer att gälla också för svenska företag som är momsregistrerade i andra länder.

Det är viktigt att undvika förändringar av mervärdesskattedirektivet som i praktiken innebär en ökad administrativ börda för företagen eller som försämrar kontrollmöjligheterna. Sverige har ett förhållandevis enkelt system för redovisning av mervärdesskatt. Det är viktigt att det inte blir krångligare i framtiden.

Förhandlingsläget i rådet är komplicerat för närvarande. En del medlemsstater motsätter sig nivån i fråga om standardisering och vill att maximal flexibilitet ska ges till medlemsstaterna när det gäller deklarationerna. Om förhandlingarna skulle ge det resultatet kommer vi, som regeringen ser det, att förlora de prognostiserade vinsterna med förslaget. I ett sådant läge kan både företagens och Skatteverkets administrativa börda öka i stället för att minska. Då finns det risk för att genomförandet bara skulle leda till kostnadsökningar utan att vare sig företagen eller Skatteverket egentligen får någon nytta av det. En sådan utveckling kommer regeringen att motsätta sig.

Anf. 26 ORDFÖRANDEN:

De sista utskickade handlingarna i detta ärende var med i utskick två i onsdags.

Anf. 27 ESKIL ERLANDSSON (C):

För det första måste jag upprepa den fråga som fanns under punkt 1 som vi diskuterade i dag, nämligen: Vad är regeringens ståndpunkt? Jag hoppas få ett positivt svar på den.

För det andra vill jag som ett starkt medskick betona att jag tycker att det är viktigt att statsrådet i diskussionerna framför att vi även i fortsättningen vill ha samma möjlighet vad gäller tidpunkt för avlämnande av deklarationer i vårt land som vi har för närvarande, detta för att underlätta för alla deltidsföretag och småföretag som vi har i vårt land men också för de revisorer som många gånger utför dessa deklarationer. Vi vill inte ha det som vi hade för ett eller två år sedan, nämligen olika tidpunkter. Det ställer bara till elände för företagare och andra människor. Jag vill verkligen betona att jag tycker att det är viktigt att statsrådet framför detta i de diskussioner som jag förväntar mig kommer att föras vid det kommande rådsmötet.

Anf. 28 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Jag tackar för synpunkterna. I det som är utskickat beskriver vi att vi är noga med att se till att det blir en verklig förenkling för företagen som uppväger de administrativa bördorna. Det är regeringens ståndpunkt i det här skedet av förhandlingarna. Det framgår ganska tydligt vad som är regeringens fokuspunkter.

När det gäller tidpunkten kommer förslaget inte att innebära någon förändring för möjligheterna för Sverige att samordna moms- och inkomstdeklarationer. Där föreslås inga förändringar, och regeringen har inte några sådana förändringar på agendan.

Anf. 29 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Vi går vidare till punkt 5, Direktivet om moderbolag och dotterbolag. Det är en beslutspunkt.

Anf. 30 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Den här punkten på dagordningen innefattar en politisk överenskommelse om ändring i moder- och dotterbolagsdirektivet.

I slutet av förra året lämnade kommissionen ett förslag till ändring av moder- och dotterbolagsdirektivet som innehöll två olika delar. Den första delen gällde ett förslag som syftar till att förhindra dubbel icke-beskattning av vinstutdelningar mellan olika medlemsstater. Vid Ekofinrådsmötet den 20 juni i år nåddes en politisk överenskommelse i den frågan.

Den andra delen av kommissionens förslag avsåg införandet av en gemensam obligatorisk antimissbruksbestämmelse. Syftet med det förslaget är att förhindra skatteundandragande och skattemissbruk genom konstlade upplägg. Medlemsstaterna fick då inte ha några antimissbruksbestämmelser som var striktare. Därför mötte förslaget också hårt motstånd vid förhandlingarna.

På grund av det motstånd som fanns presenterade det italienska ordförandeskapet i juli ett kompromissförslag om en gemensam antimissbruksbestämmelse men den här gången i form av en minimireglering. Det innebär att den lägsta nivån harmoniseras inom EU men att medlemsstaterna kan gå längre om de så önskar, det vill säga låta nationella regler omfatta flera situationer.

Tanken är att medlemsstaterna ska kunna ha kvar sina nationella antimissbruksbestämmelser om de uppfyller den lägstanivå som förslaget innebär. Sverige har verkat för att antimissbruksbestämmelsen ska bli tydlig, att den ska fungera utifrån svenska förhållanden och att den begränsas till konstlade upplägg.

Den sittande regeringen anser att det är angeläget att motverka möjligheterna till skatteflykt. Förslaget syftar till att bekämpa skatteflykt. Regeringen är positiv till att kompromissförslaget utformas som en minimireglering. Sverige kan således utöver denna anpassa sina antimissbruksbestämmelser till nationella förhållanden, vilket är viktigt. Därför stöder regeringen förslaget.

Anf. 31 MARIA PLASS (M):

Jag tackar för föredragningen. Jag har en fråga om kompromissförslaget som regeringen är positiv till. Hur ser det ut från andra länder? Är de också positiva till detta? Finns det någon risk att det inte går igenom över huvud taget? Det är en del av det hela.

Sedan gäller det konsekvenserna för Sveriges del. Vad jag förstår har det varit uppe en diskussion om att kupongskatt skulle kunna förändras för Sveriges del om det blir en bestämmelse som går igenom.

Om det inte skulle gå igenom utgår jag ifrån att regeringen kommer tillbaka med en ny avstämning inför EU-nämnden.

Anf. 32 DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Det gäller formalia igen. Jag vet inte hur ordföranden ser på det. Vi har alltid tidigare fått en överskrift där det står Regeringens ståndpunkt. Då vet vi exakt: Det är det här vi ger mandat för. Men det finns inte ens här i beslutspunkten. Därför blir det ibland lite svårt för oss att veta vad det är för mandat vi egentligen ger.

Anf. 33 ORDFÖRANDEN:

Jag noterade själv det. Det står regeringen i stället för regeringens ståndpunkt. Det hade kunnat tydliggöras. Det tror jag att statsrådet också har tagit till sig. Jag tror att nämnden delar den åsikten enhälligt. Det kan ni ta med er så att det finns en överskrift så att man förstår exakt att här börjar regeringens ståndpunkt. Det skulle underlätta för alla.

Anf. 34 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Jag tackar för frågorna. När det gäller andra länder är alla medlemsstater positiva till en antimissbruksbestämmelse som är utformad som en minimireglering, men en del medlemsstater har synpunkter på utformningen av bestämmelsen. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Det är den ståndpunkt som finns. Om det skulle förändras får regeringen återkomma till nämnden. Det håller jag med om.

Det fanns en fråga om nollskatt.

Anf. 35 MARIA PLASS (M):

Det står inte någonting i papperen. Frågan är hur det påverkar för Sveriges del om det nu skulle gå igenom.

Anf. 36 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Jag lämnar över ordet till statssekreterare Charlotte Svensson.

Anf. 37 Statssekreterare CHARLOTTE SVENSSON:

När det gäller vilka konsekvenser förslaget får för svensk lagstiftning bedömer regeringen att de blir ganska små. Det är precis den fråga du tog upp. Vi behöver införa en skatteflyktsklausul när det gäller kupongskatten. Det är vad vi behöver göra.

Anf. 38 ORDFÖRANDEN:

Är Maria Plass nöjd med svaret?

Anf. 39 MARIA PLASS (M):

Jag är nöjd med svaret. Men det hade varit väldigt bra om det stått med i papperen.

Anf. 40 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt. Vi går vidare till punkt 6, Förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner. Det är en beslutspunkt.

Anf. 41 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Vid gårdagens Corepermöte meddelades att dagordningspunkten stryks från Ekofinrådets dagordning. Den kommer inte att tas upp.

Anf. 42 ORDFÖRANDEN:

Har vi några kommentarer i detta ärende?

Anf. 43 AMINEH KAKABAVEH (V):

Det blev inte någon diskussion. Men vi från Vänsterpartiet vill ändå göra ett medskick. Tolv månader för banken att byta ut alla företagsformer är för kort. Det bör ges ytterligare tid för att göra detta.

Anf. 44 ORDFÖRANDEN:

Också jag har en fråga. Vi har en lite oligopolliknande situation i många länder för hur bankomatsystemen hanteras. Vad finns det för möjligheter för små företag att få en garanterad plats i systemet?

Anf. 45 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Jag tackar för inspelen. Vi återkommer till frågan när den kommer upp på rådsmötet.

Anf. 46 ORDFÖRANDEN:

Även om frågan är struken i dag har den inte försvunnit permanent från EU:s himmel. Vi går vidare till övriga frågor. Det gäller inte de tre extra frågorna. De kommer senare efter icke lagstiftande verksamhet. Finns det några övriga frågor på denna del?

Anf. 47 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Det finns inga övriga frågor.

Anf. 48 ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till punkt 9, EU-statistik. Här kom det nya handlingar i går i mejlet efter utskick 2. De ligger på bordet framför er.

Anf. 49 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Rådet ska anta slutsatser om EU-statistik. Det är en årlig återkommande punkt som kommer vid Ekofins novembermöte varje år. Slutsatserna innehåller en bedömning av utvecklingen inom statistikområden som rådet tidigare har pekat ut som prioriterade.

Regeringen stöder den pågående moderniseringen av det europeiska statistiksystemet och åtgärder för att förbättra effektiviteten i produktionsprocessen. Det måste kombineras med tydliga prioriteringar samtidigt som kvaliteten i statistiken också värnas. För att lyckas med den utmaningen är det viktigt med ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och Eurostat. Regeringen kan stödja rådsslutsatserna.

Anf. 50 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

När jag läser handlingarna verkar det inte så jättekomplicerat. Det handlar om att man ska ha en tillförlitlig och god statistik. Jag har hört någonting om att det skulle kunna få konsekvenser för budgeten då man använder statistiken på ett annat sätt i beräkningsunderlaget. Är det på den här punkten, eller hur förhåller det sig? Jag undrar om statsrådet kan lägga ut texten lite om det, eftersom det är en beslutspunkt. Om det får konsekvenser är det bra om vi går igenom det nu.

Anf. 51 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Jag är lite osäker på frågan. Det som har hänt är att det har blivit en förändring av hur man beräknar nationalräkenskaperna och vad som ingår i bnp-beräkningen. Det är inte kopplat till den här frågan. Det är en generell förändring som har gjorts tidigare där man räknar in en del faktorer som man inte räknade in tidigare.

Jag vet inte om det är någon annan som har någon ytterligare information om den punkten. Det är inte någon förändring utan det är samma punkter som var uppe på förra årets möte om vilken inriktning man ska ha på statistikutvecklingen.

Anf. 52 Statssekreterare KAROLINA EKHOLM:

När det gäller detta arbete har det inte framkommit några budgetkonsekvenser. Det handlar om arbetet för att förbättra själva statistiken. Revideringar av nationalräkenskaper och sådana saker är en separat fråga.

Anf. 53 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt. Vi går vidare till punkt 10, Uppföljning av Europeiska rådets möte den 23–24 oktober 2014. Den har strukits, om jag har förstått det rätt.

Vi går vidare till punkt 11, Förberedelser inför den 20:e partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar i Lima den 1–12 december 2014. Här fick vi nya handlingar i går. De ligger på bordet.

Anf. 54 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Rådet ska anta slutsatser om internationell klimatfinansiering. Det görs varje år i Ekofinrådet inför det årligen återkommande FN-klimattoppmötet, COP. Rådsslutsatserna kommer att ligga till grund för EU:s mandat när det gäller klimatfinansiering vid klimatmötet, COP 20, i Lima i december. Det förväntas ingen större diskussion om slutsatserna vid Ekofinmötet.

I rådsslutsatserna redovisar EU sina nuvarande insatser och de prioriteringar som görs vad gäller klimatfinansiering. Dessutom utvecklar EU sin position i en rad olika frågor som rör klimatfinansieringens roll i den klimatöverenskommelse för perioden efter år 2020 som förväntas antas vid klimattoppmötet i Paris 2015.

Det finns en hakparentes i rådsslutsatserna som ni har fått ta del av som rör klimatfinansiering för 2013. Frågan där handlar om vilket belopp som ska anges för EU:s och medlemsstaternas beräknade klimatfinansiering för 2013. Att frågan är utestående beror på att alla medlemsstater ännu inte har rapporterat in sin del av finansieringen.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Vid Corepermötet i går meddelande ordförandeskapet att ett sådant tydliggörande kommer att ske i den slutliga texten. Regeringen kan ställa sig bakom slutsatserna om klimatfinansiering.

Anf. 55 ORDFÖRANDEN:

Hakparentesen finns på s. 2 under punkt 2 i bilagan.

Anf. 56 JOHAN HULTBERG (M):

Herr ordförande! Tack, ministern, för föredragningen! Jag har bara en fråga om den svenska ståndpunkten. Det står: ”Därför anser regeringen att det är viktigt att EU har en progressiv och tydlig position i en rad olika frågor som rör klimatfinansiering och dess roll i en ny klimatöverenskommelse.” Kan ministern ge några exempel på vilka frågor som det är av särskild vikt att regeringen och EU har en tydlig position i?

Anf. 57 DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag har en fråga som gäller Sveriges bidrag. Nu säger regeringen att det är bra. Vi behöver en finansiering av fonden. Det handlar om ett betydande bidrag, och vi kan inte ge mandat till vilken summa som helst. Det är viktigt att vi här vet vad vi ger för mandat till regeringen så att det tydliggörs på något sätt.

Anf. 58 AMINEH KAKABAVEH (V):

Med hänvisning till Vänsterpartiets avvikande mening i miljöutskottet vill vi ha additionella medel utöver biståndet, både inom och utanför Sverige.

Anf. 59 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Regeringen anser att det är viktigt att den rika delen av världen skjuter till resurser för klimatfinansiering. Det har varit en av stötestenarna i de internationella klimatförhandlingarna tidigare. Därför har regeringen tagit ett tydligt avstamp i budgeten där vi dels avsätter additionella medel, dels tydliggör att vi under mandatperioden kommer att avsätta 4 miljarder kronor till den gröna fonden. Det är en tydlig signal om hur högt prioriterad frågan är.

Sverige är den största bidragsgivaren per capita till den gröna fonden, så här långt i alla fall. Det ger, som regeringen ser det, Sverige en tydlig röst i de internationella klimatförhandlingarna. Vi har visat att vi kan gå före i denna fråga.

I slutsatserna har vi verkat för att uppmärksamma den nya gröna klimatfondens centrala betydelse, både nationellt genom att bidra och inom EU-finansieringen. Vi har uppmärksammat initiativ för att minska allokeringen av biståndsmedel till kolrelaterade projekt, vilket också finns med i texten.

Sverige har verkat för att utveckla en EU-definition av privat finansiering inom sammanhanget internationella åtaganden om klimatfinansiering i paragraf 11 och också verkat för att betona vikten av finansiering för anpassning, som finns i paragraf 7.

Frågan om additionella medel tas inte upp på detta möte, men vi tar med oss synpunkten.

Anf. 60 PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Jag tackar statsrådet. Sverigedemokraterna ställer sig bakom klimatfinansiering, men som vi också lyft fram i andra sammanhang vill vi att fler länder jämställs med de industrialiserade länderna. Vi talar om till exempel Kina och Indien som har mycket utsläpp. Även om EU och Europa hade nollutsläpp skulle det göra liten skillnad globalt sett. Därför är det viktigt att EU använder detta forum till att i de sammanhang det är möjligt utöva påtryckningar. Jag hoppas att regeringen bär med sig detta.

Anf. 61 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Jag tackar för synpunkten. Det är en intressant diskussion, men den är inte riktigt kopplad till den klimatfinansieringsfråga som tas upp i rådet.

Anf. 62 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt men att Vänsterpartiet har anmält avvikande mening. Vi går vidare till punkt 12, Översyn av tillsynsstrukturen.

Anf. 63 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Syftet vid det kommande mötet är att försöka enas om rådsslutsatser angående omfattningen av den aktuella översynen av den europeiska strukturen för finansiell tillsyn, som inrättades 2011.

Utkastet till rådsslutsatser innebär ett stöd för en begränsad ansats. Inriktningen innebär att de tre europeiska tillsynsmyndigheterna EBA, Esma och Eiopa samt makrotillsynsorganet ESRB på vissa punkter bör förbättra sina verksamheter och se över sina finansieringsformer. Rådet betonar också att myndigheterna först får använda sig av sina existerande mandat fullt ut innan det kan vara aktuellt att se över och eventuellt utvidga mandaten. Regeringen stöder utkastet till rådsslutsatser.

Anf. 64 ORDFÖRANDEN:

Även här har det kommit nya handlingar från rådet. De ligger på bordet och skickades även ut på mejlen i går.

Anf. 65 PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Här anmäler Sverigedemokraterna avvikande mening i linje med vår nationalistiska politik. Vi vill inte ha en mer federalistisk inriktning hos EU. Med de nya myndigheterna blir det tydligt att EU vill centralisera nationella kompetenser inom avgörande områden till EU. Detta vänder vi oss starkt emot.

Vi hade önskat att regeringen haft en mer kritisk ståndpunkt och beklagar den nuvarande ståndpunkten. Vi vill inte se en förstärkning av EU:s auktoritet eller myndigheter. Vi vill inte heller att mer makt överförs till de myndigheter det rör sig om. Därför anmäler vi avvikande mening.

Anf. 66 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Jag tackar för synpunkten. För regeringen är det viktigt att se att de internationella kapitalflödena och finansmarknaderna blir mer och mer internationaliserade. Då är det också viktigt att det finns tillsynsmekanismer på internationell nivå. Det blev särskilt tydligt inom eurozonen med den finansiella kris som var och med de tydliga brister som fanns i bank- och finanssektorn under denna kris. Detta går inte på något sätt emot att också ha en god nationell tillsyn, vilket Sverige har genom Finansinspektionen.

Frågan om Sverige ska omfattas av detta blir aktuell ifall vi skulle gå med i bankunionen. Men den frågan är inte uppe här, utan det handlar det om helt andra aspekter.

Anf. 67 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens redovisade ståndpunkt men att Sverigedemokraterna har anmält avvikande mening. Vi går vidare till övriga frågor. Här finns >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< anmälda frågor. Ministern får avgöra om vi ska ta dem en i taget eller alla >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< på en gång.

Anf. 68 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Eftersom vi inte har någon tidspress tar vi dem en i taget och ser om det blir diskussion eller frågor.

Som jag inledde med att säga är det en vecka kvar till rådsmötet. Det kan bli förändringar i dagordningen, och därför vill jag för information nämna >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< resultatet av tillgångsöversynen och stresstesterna i banksektorn, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< samt EU:s ändringsbudget nr 6 för 2014.

När det gäller tillgångsöversynen och stresstesterna ska jag informera om vad som gjorts. Den 26 oktober kl. 12.00 presenterades resultaten av Europeiska bankmyndighetens stresstester av 123 banker, vilka svarar för 70 procent av tillgångarna i det europeiska banksystemet. Finansinspektionen har ansvarat för testet av de fyra svenska storbankerna.

Syftet med stresstestet är att på ett jämförbart sätt bedöma de största europeiska bankernas motståndskraft mot ett förvärrat makroekonomiskt scenario.

De fyra svenska storbanker som ingår i stresstestet klarar av de stressade scenariot med mycket god marginal. Det visar att de svenska storbankerna klarar av störningar i omvärlden. Testet visar att det tuffare kapitaltäckningskrav som har ställts på de svenska bankerna har betydelse i händelse av kris.

Testet visar att i händelse av stora störningar i ekonomin är kärnprimärkapitalgraden i en svensk storbank som lägst 11,8 procent. Kravet för godkänt stresstest är 5,5 procent. Nordea hade ett kärnprimärkapitalvärde på 11,8 procent, SEB 12,8 procent, Swedbank 16,3 procent och Handelsbanken 16,9 procent. Alla banker låg alltså långt över den nedre ribban.

Den bedömning som har gjorts av kvaliteten i bankernas kreditportföljer visar att de svenska bankernas tillgångar är av bra kvalitet.

Det är 24 banker i Europa som inte klarar kravet på 5,5 procents kärnprimärkapital i EBA:s stressade scenario. Den samlade kapitalbristen i dessa banker är 24,2 miljarder euro. Under 2014 har det dock skett kapitalförstärkande åtgärder som motsvarar 17,9 miljarder euro för de 24 underkända bankerna. Det innebär att ett totalt underskott på 9,5 miljarder kvarstår i 14 banker.

Av de 24 banker som inte klarar testet är 9 italienska med ett behov av 9,4 miljarder euro, 3 grekiska med ett behov av 8,7 miljarder euro och 3 cypriotiska med ett behov av 2,4 miljarder euro. Ett antal banker ligger nära den godkända nivån på 5,5 procent. Det kan bli diskussion om dessa banker där det ifrågasätts om testets stressade scenario var stressat nog.

I genomsnitt för alla banker i testet föll kärnprimärkapitalet från 11,1 procent i december 2013 till 8,4 procent 2016 i det stressade scenariot. Av de 24 banker som inte klarar det stressade scenariot klarar 16 inte heller normalscenariot för 2016.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Under inledningen av veckan har banksektorn på de europeiska börserna uppvisat uppgångar, med undantag, naturligt nog, för de banker som underkändes i testet.

Det återstår att se om det överlag positiva resultatet från AQR och stresstestet är tillräckligt för att återställa förtroendet för de europeiska bankerna.

Anf. 69 ORDFÖRANDEN:

Då ingen begärt ordet går vi vidare till nästa övriga fråga.

Anf. 70 Statsrådet PER BOLUND (MP):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

I de diskussioner som har förts det senaste året har den svenska linjen varit att det är viktigt att länder som inte deltar i bankunionen inte belastas med bankunionsrelaterade kostnader men att det också är viktigt att finna en lösning som så långt som möjligt ger en likvärdig behandling av euroländer och icke-euroländer. Regeringen tycker även fortsättningsvis att dessa två principer bör reflekteras >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<.

Anf. 71 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag hörde att statsrådet sade att man avser att återkomma om frågan dyker upp. Statsrådet var ju inne lite på hur regeringen ser på detta, men kan statsrådet upprepa vad regeringens ståndpunkt är?

Anf. 72 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Ja, och jag ska försöka vara så tydlig som möjligt. För regeringen är det viktigt att länder som inte deltar i bankunionen inte ska belastas med bankunionsrelaterade kostnader. Det är också viktigt att finna en lösning som så långt som möjligt ger en likvärdig behandling av euroländer och icke-euroländer. Det är regeringens ståndpunkt.

Anf. 73 ORDFÖRANDEN:

Tack, det var tydligt. Jag finner att det för tillfället finns stöd för regeringens ståndpunkt. Regeringen återkommer om det blir mer detaljerade uppgifter inför mötet, och då har vi ett skriftligt samråd om dessa. Vi går vidare till den sista övriga frågan.

Anf. 74 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Det gäller information om EU:s ändringsbudget nr 6 för 2014. Den 17 oktober presenterade kommissionen sitt förslag till ändringsbudget nr 6 för 2014, DAB 6, som huvudsakligen omfattar justeringen av budgetens inkomstsida. Dels har prognosen för tullintäkter för 2014 reviderats, dels görs en justering till följd av reviderade intäkter för moms och bni-baser för 1995–2013. Sammantaget omfattar DAB 6 ungefär 9,9 miljarder euro.

Förfarandet i DAB 6 är uppdelat i två steg. Medlemsstaterna ska den 1 december 2014 betala in avgifter till följd av justering av moms och bni-balanser för åren 1995–2013. Det medför att intäkterna till EU-budgeten ökar med 9,5 miljarder euro.

Prognosen för tullintäkter för 2014 har reviderats, och intäkterna väntas öka med ungefär 0,4 miljarder euro. DAB 6 syftar till att reglera för dessa intäkter. Sammantaget innebär det att 9,9 miljarder euro ska återbetalas till medlemsstaterna. Återbetalningen sker först efter det att DAB 6 har godkänts. För Sveriges del innebär det att 1,7 miljarder kronor ska betalas in den 1 december 2014. Därefter beräknas ungefär 2,9 miljarder kronor återföras till Sverige. Återföringen kan ske först under 2015.

Enligt den senaste informationen kommer DAB 6 upp som en dagordningspunkt på Ekofinrådsmötet den 7 november. Det finns i dagsläget inget underlag, och därför är innehållet oklart.

DAB 6 är en sedvanlig ändringsbudget. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Regeringen återkommer till nämnden för skriftligt samråd i frågan.

Anf. 75 ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara förtydliga att det handlar om 2,9 miljarder.

Anf. 76 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Tack för informationen! Frågan står inte på dagordningen, så det är svårt att veta vad som händer. Men om det händer något kan det få rätt allvarliga konsekvenser ur svensk synvinkel, om jag har förstått det hela rätt.

Det blir en lite konstig ordning när man förhandlar om budgeten och sedan återkommer och förhandlar om den en gång till. Vi var från Sveriges riksdag – det tror jag att vi var över partigränserna – mycket nöjda med de framgångsrika förhandlingsresultaten i budgetförhandlingarna från svensk sida. Vi såg en nedskuren budget, och det blev ett bra resultat för Europa och för Sverige.

Nu är man benägen att inte hålla ingångna överenskommelser, utan det ruckas på dem igen. Det skulle kunna få konsekvenser för Sverige. Kan ni säga något mer om vilka konsekvenser det skulle kunna få för Sverige? Om jag har förstått det rätt skulle det röra sig om miljarder för svensk del.

Anf. 77 BÖRJE VESTLUND (S):

Jag bara noterar: Detta är väl en sådan förändring som kommer varje år och har kommit varje år så länge jag har suttit i nämnden. Det kommer förändringar i EU-budgeten en gång om året. Det kan väl inte vara nytt för någon i nämnden att det är ständigt återkommande.

Det vi kom överens om och vi alla var stolta över var att det fanns en bred överenskommelse om budgeten – budgeten i framtiden. Det här är sista året med den gamla budgeten.

Det fastställs varje år en årlig budget. Den kommer upp på nästa Ekofinmöte, om jag inte minns fel. Då kommer det en särskild budgetpunkt. Som jag tolkar det är detta vad man informerar lite grann om innan man fastställer den budgeten. Det brukar vi ha en stor diskussion om, och det brukar sluta med att vi är väldigt eniga.

Anf. 78 ORDFÖRANDEN:

Visst har vi alltid tilläggsbudgetar. Men de gäller ofta omflyttning mellan budgetlinjer, och nu handlar det om mycket stora belopp.

Anf. 79 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Som har noterats här är detta normalt återkommande. Men summorna är som sagt större nu än vad de har brukat vara.

Som det ser ut i dagsläget blir det ett nettotillskott till Sverige, så det blir ingen negativ budgetkonsekvens utan tvärtom ett tillskott på 1,2 miljarder netto. Det som däremot kan få konsekvenser är att en del andra länder har en betydligt kärvare situation. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Men när det gäller budgetkonsekvenser är det en positiv effekt för Sverige.

Detta är inte heller ett politiskt beslut, utan det är en förändring som har skett i beräkningsgrunderna.

Anf. 80 ORDFÖRANDEN:

När ni har tydligare besked om var slutsatserna landar kanske ni återkommer till nämnden, så att vi har möjlighet till ett skriftligt samråd. Är inriktningen att ni ska försvara det upplägg som nu finns?

Anf. 81 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Ja.

Anf. 82 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag tolkar statsrådet så att om man gör de här förändringarna i tilläggsbudgeten skulle det vara positivt för Sverige och skulle innebära 1,2 miljarder ytterligare för svensk del, jämfört med att man inte gör det. Har jag tolkat det rätt?

Anf. 83 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Ja.

Anf. 84 ORDFÖRANDEN:

Den risk som finns är att >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< – faktiskt i kampen mot regelverket – vinner något slags strid där. Det är väl den risk som kan finnas. Återkommer ni om de ser utan att ha någon som helst framgång med att justera detta?

Anf. 85 Statsrådet PER BOLUND (MP):

Ja.

Anf. 86 ORDFÖRANDEN:

Då tackar jag ministern med medarbetare och statssekreterare för närvaron.

Innehållsförteckning

§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Statsrådet PER BOLUND (MP) 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 4 Statsrådet PER BOLUND (MP) 1

Anf. 5 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 6 Statsrådet PER BOLUND (MP) 2

Anf. 7 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 2

Anf. 8 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 9 Statsrådet PER BOLUND (MP) 3

Anf. 10 AMINEH KAKABAVEH (V) 3

Anf. 11 DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 3

Anf. 12 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 13 Statsrådet PER BOLUND (MP) 4

Anf. 14 NIKLAS WYKMAN (M) 4

Anf. 15 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 16 MARIE GRANLUND (S) 5

Anf. 17 PAVEL GAMOV (SD) 5

Anf. 18 SARA KARLSSON (S) 5

Anf. 19 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 20 Statsrådet PER BOLUND (MP) 6

Anf. 21 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 6

Anf. 22 DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 7

Anf. 23 Statsrådet PER BOLUND (MP) 7

Anf. 24 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 25 Statsrådet PER BOLUND (MP) 7

Anf. 26 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 27 ESKIL ERLANDSSON (C) 8

Anf. 28 Statsrådet PER BOLUND (MP) 8

Anf. 29 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 30 Statsrådet PER BOLUND (MP) 8

Anf. 31 MARIA PLASS (M) 9

Anf. 32 DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 9

Anf. 33 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 34 Statsrådet PER BOLUND (MP) 9

Anf. 35 MARIA PLASS (M) 10

Anf. 36 Statsrådet PER BOLUND (MP) 10

Anf. 37 Statssekreterare CHARLOTTE SVENSSON 10

Anf. 38 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 39 MARIA PLASS (M) 10

Anf. 40 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 41 Statsrådet PER BOLUND (MP) 10

Anf. 42 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 43 AMINEH KAKABAVEH (V) 10

Anf. 44 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 45 Statsrådet PER BOLUND (MP) 11

Anf. 46 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 47 Statsrådet PER BOLUND (MP) 11

Anf. 48 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 49 Statsrådet PER BOLUND (MP) 11

Anf. 50 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 11

Anf. 51 Statsrådet PER BOLUND (MP) 11

Anf. 52 Statssekreterare KAROLINA EKHOLM 12

Anf. 53 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 54 Statsrådet PER BOLUND (MP) 12

Anf. 55 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 56 JOHAN HULTBERG (M) 12

Anf. 57 DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 12

Anf. 58 AMINEH KAKABAVEH (V) 13

Anf. 59 Statsrådet PER BOLUND (MP) 13

Anf. 60 PAVEL GAMOV (SD) 13

Anf. 61 Statsrådet PER BOLUND (MP) 13

Anf. 62 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 63 Statsrådet PER BOLUND (MP) 14

Anf. 64 ORDFÖRANDEN 14

Anf. 65 PAVEL GAMOV (SD) 14

Anf. 66 Statsrådet PER BOLUND (MP) 14

Anf. 67 ORDFÖRANDEN 14

Anf. 68 Statsrådet PER BOLUND (MP) 15

Anf. 69 ORDFÖRANDEN 16

Anf. 70 Statsrådet PER BOLUND (MP) 16

Anf. 71 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 16

Anf. 72 Statsrådet PER BOLUND (MP) 16

Anf. 73 ORDFÖRANDEN 16

Anf. 74 Statsrådet PER BOLUND (MP) 16

Anf. 75 ORDFÖRANDEN 17

Anf. 76 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 17

Anf. 77 BÖRJE VESTLUND (S) 17

Anf. 78 ORDFÖRANDEN 17

Anf. 79 Statsrådet PER BOLUND (MP) 18

Anf. 80 ORDFÖRANDEN 18

Anf. 81 Statsrådet PER BOLUND (MP) 18

Anf. 82 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 18

Anf. 83 Statsrådet PER BOLUND (MP) 18

Anf. 84 ORDFÖRANDEN 18

Anf. 85 Statsrådet PER BOLUND (MP) 18

Anf. 86 ORDFÖRANDEN 18

Fredagen den 31 oktober 2014

EU-nämndens uppteckningar