Fredagen den 31 maj 2002

EU-nämndens uppteckningar 2001/02:34

1 §  Ekofin

Finansminister Bosse Ringholm

Rapport från ministerrådsmöte den 7 maj 2002

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 4 juni 2002

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar finansminister Bosse Ringholm med medarbetare välkomna hit för information och samråd inför rådsmötet nästa vecka. Först ska vi dock få en muntlig återrapport från rådsmötet den 7 maj.

Anf.  2  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Herr ordförande! Utöver den skriftliga återrapporten har jag bara en kompletterande information, och det handlar om den nya budgetförordningen, som vi inte har lyckats nå politisk enighet om. Häromveckan drog dock den italienska delegationen tillbaka sin reservation i Coreper, och därmed kan rådet hålla ett förlikningsmöte med Europaparlamentet på tisdag i Luxemburg.

Jag vill också rapportera att jag av Ekofinrådet fick stöd för att vi i fortsättningen en gång om året ska följa upp hur medlemsstaterna uppfyller sina åtaganden från Monterrey när det gäller de biståndspolitiska målen. Det är en genomgång varje år som ska förberedas av kommissionen, av den Ekonomiska finansiella kommittén och även av Coreper.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Ordet är fritt. Ingen begär ordet, och då lämnar vi punkten om återrapporten och övergår till dagordningen för kommande rådsmöte.

Anf.  4  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det har skett några smärre ändringar. Rådets rapport från Sevilla och rådets slutsatser om skatteadministrativt samarbete blir A-punkter. Punkten om jämförelser mellan pensionssystem utgår. I anslutning till Ekofinmötet hålls årsmöte för Europeiska investeringsbanken, som jag återkommer till lite senare i dag. Det blir också en medling med Europaparlamentet om budgetförordningen. Jag hoppas naturligtvis att den kan avslutas på tisdag, så att vi kan få ett formellt antagande på Ekofinmötet i juli.

Ekofinrådet kommer att överlämna tre rapporter till Sevillamötet, om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, om skattepaketet och om skatteadministrativt samarbete.

Ekofinrådet ska anta rapporter om 2002 års allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. Riktlinjerna utgör en mycket ambitiös reformagenda för unionen. Jag ser också positivt på att man har lagt tyngdpunkten vid strukturreformer, eftersom det är framför allt de som ska höja unionens tillväxtpotential, och att vi ska kunna leva upp till de strategiska mål som finns i Lissabonstrategin.

Jag välkomnar också att man har betonat de sunda offentliga finanserna. Den konjunkturnedgång som unionen upplevde i fjol har ju blottlagt den utsatta situation som vissa medlemsstater befinner sig i, och därmed demonstreras också vikten av att medlemsstaterna tar tillfället i akt att stärka de offentliga finanserna i gynnsammare tider.

I kommittébehandlingen av riktlinjerna har Sverige särskilt framhållit hur viktigt det är att medlemsstaterna når upp till och vidmakthåller det medelfristiga budgetmålet om nära balans eller överskott. Ambitiösa budgetmål är av största vikt både för att skapa handlingsutrymme vid konjunkturnedgångar och för att kunna hantera budgetkonsekvenserna av den utmaning som utgörs av den åldrande befolkningen.

När det gäller de rekommendationer som riktas till Sverige har vi fått gehör för våra synpunkter, och rekommendationerna ligger i allt väsentligt i linje med regeringens politik.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Ärende 3 inför Sevillamötet innehåller även skattefrågorna. Jag menar att vi kan ta upp dem till beslut när vi kommer till ärende 7. Vi inriktar oss nu på den första delen av ärendet.

Anf.  6  MATS ODELL (kd):

Jag kan kort och gott bara säga att vi stöder den svenska ståndpunkten att målsättningen är att medlemsstaterna ska uppmuntras att fortsätta med ambitiösa strukturreformer som förbättrar den inre marknadens funktionssätt och att medlemsstaterna ska stärka de offentliga finanserna. Jag vill bara fråga finansministern vilka strukturella reformer som man här framför allt syftar på.

Anf.  7  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

För vår del handlar det i mycket stor utsträckning om utbildningspolitiska reformer. Det gäller mycket brett konkurrenslagstiftning. Där finns naturligtvis också skattepolitiken och mycket av de näringspolitiska insatser som görs för att främja forskning, utvecklingsarbete och förnyelse. Det är alltså mycket brett.

Anf.  8  MATS ODELL (kd):

Finansministern nämnde inte avregleringar, men vi har annars tidigare så att säga pådrivande haft bl.a. el- och gasmarknad uppe. Riksdagen avslog häromdagen ett antal motioner som gick ut på att avreglera den svenska bilprovningen. Jag ser nu att monopolet höjer priset ganska kraftigt. Hade det inte varit lämpligt att Sverige hade visat att det går att avreglera också sådana tjänstemarknader?

Anf.  9  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag ser det som en viktig strukturfråga att skärpa konkurrensen, men det gäller framför allt att uppmärksamma konkurrensfrågorna i det vanliga näringslivet. I frågan om bilprovningen finns det ett konkurrensinslag genom att vanliga verkstäder kan utföra den. Det är en avvägningsfråga hur vi ska hantera detta. Den stora konkurrensfördelen är att vi har en prisnivå som är väsentligt lägre än i det övriga EU. Däremot är det bristande konkurrens inom livsmedelssektorn och i en del andra sektorer.

Anf.  10  GUNNAR HÖKMARK (m):

Vi har tidigare här sagt att det är viktigt att Sverige har en hög ambitionsnivå för vad som ska göras när det gäller strukturella reformer och att det också är viktigt att Sverige ser till att vi kan driva frågan genom att vi själva vidtar olika åtgärder. Många av de konkurrensfrågor som nu togs upp understryker att Sverige har rätt mycket att göra för att kunna spela en betydelsefull roll när det gäller att driva på andra.

Jag tänkte ta upp en fråga som har att göra med den ekonomiska politiken i dess helhet och som har blivit aktualiserad genom konvergensrapporterna. Hur vill finansministern nu kommentera det som påpekades både i Europeiska centralbankens och i kommissionens konvergensrapport, nämligen att den svenska riksbankslagstiftningen inte är tillfredsställande utifrån de krav som ställs? Det spelar också en stor roll för vår förmåga att driva på att vi visar att vi själva kan genomföra det arbete som vi redan har åtagit oss.

Anf.  11  KARIN PILSÄTER (fp):

Jag vill bara för Folkpartiet liberalernas del säga att vi naturligtvis tycker att det är bra att EU tar upp frågeställningar både om stabila offentliga finanser och om högre takt i genomförandet av strukturreformer. Man kan anmäla viss oro för ländernas förmåga att komma till skott med genomförandet av saker och ting. Det är allmänt känt att det är lättare att prata om ett antal av de här reformområdena på sammanträden än att på hemmaplan genomföra förändringar. Jag skulle i det sammanhanget särskilt vilja nämna jordbrukspolitiken.

Det finns ingen anledning att här i EU-nämnden ta upp en diskussion om att vi på en del områden har andra uppfattningar än den svenska regeringen om vilka inhemska strukturreformer som det är angeläget och viktigt att genomföra.

Anf.  12  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Ordförande! Jag håller med Karin Pilsäter om att vi har olika uppfattningar om en del strukturfrågor. Vi har kanske alla den uppfattningen att det bör ske strukturreformer, men jag delar inte de moderata och andra förslag som finns att t.ex. försämra arbetsrätten. Det är en typ av strukturreformer som vi från regeringens sida definitivt inte har någon förståelse för. Däremot är alla insatser för att skärpa konkurrensen på vår marknad av godo.

Jordbrukspolitiken är naturligtvis en stor kommande fråga för unionen eller strukturen som sådan.

Jag kan till sist när det gäller Gunnar Hökmarks fråga om riksbankslagstiftningen säga att den har diskuterats vid ett stort antal tillfällen. Sverige har följt processen, och vi har diskuterat vidare om en eventuell framtida folkomröstning. Då får vi naturligtvis också se över vilka lagstiftningsmässiga justeringar som behöver göras. Jag tycker dock att det är en något överdriven diskussion eftersom vi i dag har en självständig och handlingskraftig riksbank.

Anf.  13  MATS ODELL (kd):

Jag testade det som finansministern sade om Svensk Bilprovning, som faktiskt inte stämmer på någon punkt. Men jag blev ännu mer förvånad när han nu talade om en överdriven diskussion. ECB har i sin konvergensrapport punktvis satt upp vad som krävs av förändringar i den svenska riksbankslagen för att Sverige över huvud taget ska få bli medlem i det tredje steget. Det kan alltså inte vara någon överdriven debatt. Det är nedpunktat väldigt tydligt, men detta är kanske inte rätt forum för en sådan debatt nu. Någon överdriven debatt är det absolut inte utan det är i allra högsta grad ett akut problem för oss.

Anf.  14  SONIA KARLSSON (s):

Vad gäller Mats Odells inlägg har jag läst ECB:s konvergensrapport, och det framgår på s. 42 tydligt att lagstadgade krav om en fullständig rättslig integrering av en nationell centralbank i ECB inte behöver träda i kraft förrän denna fullständiga integrering blir aktuell. I fråga om medlemsstater med undantag innebär detta den dag då de inför den gemensamma valutan, och vi ska ju först klara av en folkomröstning i Sverige och se om vi ska gå in i EMU. Detta finns också med i ECB:s rapport.

Anf.  15  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Ordförande! Jag kan instämma i det sistnämnda och därmed konstatera att det inte är en akut situation. Jag vidhåller min uppfattning att det ibland görs ganska partiska överdrivna tolkningar av det som ECB säger.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfatta detta med att konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt när det gäller punkt 3 a. Vi lämnar nu det ärendet i övrigt eftersom vi återkommer till punkt 3 b under skattepaketet.

Vi går nu över till ärende 4.

Anf.  17  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Ordförande! Det gäller tre ärenden om finansmarknadsfrågor. Det första är förslag till direktiv om prospekt. Kommissionen lämnade för ett år sedan ett förslag till nytt direktiv om prospekt, dvs. den information som måste lämnas då någon erbjuder värdepapper till allmänheten eller ansöker om att värdepapper ska tas upp till handel på exempelvis en börs.

Sedan förslaget lämnades har det varit föremål för förhandling i en rådsarbetsgrupp, och riksdagen informerades om det arbetet under december förra året. Nu har det spanska ordförandeskapet upprättat en ny lägesrapport. Jag har inga invändningar mot själva innehållet i rapporten.

I en del av rapporten ber ordförandeskapet om att Ekofinrådet ska lämna riktlinjer för det fortsatta arbetet i två olika frågor. Det gäller först direktivets regler som handlar om att anpassa reglerna för vilken kategori investerare som ska kunna beröras. Jag har inget att invända mot att en sådan anpassning sker och mot att arbetet i rådsarbetsgruppen får fortsätta.

Den andra frågan gäller definitionen av en hemmedlemsstat. Jag föreslog ordförandeskapet en lösning där prospekt för aktierelaterade värdepapper granskas och godkänns i den medlemsstat där utgivaren har sitt säte. Även utgivaren av icke aktierelaterade värdepapper avsedda för professionella investerare ska ha en viss valfrihet i det här avseendet.

Jag delar uppfattningen i fråga om aktierelaterade värdepapper men anser att valfrihet ska gälla för övriga värdepapper förutsatt att dessa värdepapper har en viss anknytning till den valda staten.

Vi har vidare ett direktivförslag som handlar om pensionsinstitut. Detta ärende är uppsatt på dagordningen i avsikt att nå en politisk överenskommelse om ett konsoliderat direktivförslag om tjänstepensionsinstitutens verksamhet. Frågan gäller ett direktiv avseende institut som administrerar fonderade tjänstepensionsplaner, dvs. vad vi i Sverige brukar tala om som avtalspension.

Tjänstepensioner utgör ett allmänt komplement till den allmänna pensionen, och de är grundade på ett avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det stora flertalet anställda i Sverige, kanske 90 %, omfattas av kollektivavtalsreglerade tjänstepensionsplaner. Direktivet är en av flera åtgärder för att hantera problemet med en åldrande befolkning i Europa. Tillgångarna i de fonder som tjänstepensionsinstituten i EU förvaltar motsvarar ca 25 % av EU:s samlade bruttonationalprodukt, och det är därför viktigt att det finns en förvaltning av dessa medel utan minskning av säkerheten för pensionstagarna.

Som ett tredje mål har också angivits att pensionerna inte får bli orimligt kostsamma för arbetsgivarna. Direktivet öppnar för gränsöverskridande verksamhet för tjänstepensionsinstituten innebärande en rätt för arbetsgivare att anlita ett tjänstepensionsinstitut i en annan medlemsstat och en rätt för instituten att erbjuda sina tjänster i annan medlemsstat. Den gränsöverskridande verksamheten ska ge förutsättningar för ökad konkurrens och en förbättrad riskkapitalmarknad i Europa.

Direktivet innehåller också minimiregler för tillsyn, information och förvaltning av tillgångarna som ska ge ett skydd för de förmånsberättigade samtidigt som omotiverade placeringshinder undanröjs.

Minimiharmoniseringen är kopplad till en rätt för instituten att erbjuda sina tjänster över gränserna med stöd av registrering och tillsyn i hemlandet. Regleringen avseende kapitalförvaltningen bygger på ett i första hand kvalitativt synsätt som innebär att förvaltningen inte ska styras av detaljregler utan i stället av principer som säkerhet, kvalitet, likviditet, matchning och diversifiering.

För Sveriges del rör förslaget främst tjänstepensionskassor och pensionsstiftelser. Förslaget innehåller också möjlighet för medlemsstaten att tillämpa reglerna på livförsäkringsbolag i den del ett sådant tillhandahåller tjänstepension. Medlemsstaten kan välja att inte tillämpa direktivet på institut som hanterar pensionsplaner med mindre än sammanlagt 100 medlemmar.

Det har varit ett svårt arbete i rådet, och länderna har haft mycket olika syn på många av de här frågorna, men många länder, framför allt de sydeuropeiska länderna, har velat ha mer kvantitativa inslag och mera av detaljreglering i direktivet. De har tyvärr fått ett visst gehör för sina synpunkter under arbetets gång.

Vi har haft en positiv inställning till det här direktivet, just därför att det ökar konkurrensen och ger större förutsättningar för arbetskraftsrörlighet, men vi har också bevakat att det ska finnas en frihet för arbetsmarknadens parter att själva utforma sina kollektivavtal och att direktivet inte ska försvåra tillämpning av svensk arbetsrätt eller vårt socialförsäkringssystem.

Vi har också varit angelägna om att direktivet inte ska öka svenska skatteanspråk. Arbete pågår på att lösa denna fråga genom att bl.a. säkerställa informationsutbyte mellan ländernas skattemyndigheter.

Det konsoliderade direktivförslaget har upprättats av ordförandeskapet i nära samarbete med kommissionen och Danmark, kompletterat med ändringar som har föreslagits av Europaparlamentet. För ett antagande av det här direktivet fordras dock kvalificerad majoritet. Just nu är det bara Belgien och Frankrike som motsätter sig förslaget, så det finns förutsättningar för en politisk överenskommelse.

Det här har ju varit ett prioriterat område för svensk del, och vi välkomnar de kompromisslösningar som ordförandeskapet har lagt fram.

Det tredje och sista ärendet på det här området handlar om den halvårsvisa rapporten om genomförandet av handlingsplaner för finansiella tjänster. Det är framför allt en informationspunkt. Vi kan konstatera att vi har kommit halvvägs genom den handlingsplan som ska vara genomförd år 2005 och redan 2003 för värdepappersmarknaden. I lägesrapporten redogör kommissionen för de åtgärder, bl.a. framläggande av direktivförslag, som har vidtagits och vad som återstår. Arbetet i såväl rådet som parlamentet håller hög takt. Under året ska ett flertal direktiv antas, exempelvis om prospekt, pensionsfonder, distansförsäljning och marknadsmissbruk. Om vi kan hålla den här takten i arbetet har jag stora förhoppningar att vi 2005 ska kunna ha en inre marknad för finansiella tjänster, vilket hela tiden har varit vårt mål.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Jag ville inte avbryta finansministern tidigare, men vi har nu gått igenom ärendena 4, 5 och 6. Mats Odell har begärt ordet under punkt 4.

Anf.  19  MATS ODELL (kd):

Det här med harmonisering av marknaden för finansiella tjänster är naturligtvis ett högriskprojekt för ett land som har så pass hög beskattning av finansiella tillgångar som Sverige. Jag ser att man har en väldigt generös hållning. Sverige tycker att det i direktivet om prospekt bör finnas möjlighet att välja en medlemsstat bland medlemsstater som på visst sätt har anknytning till emissionen. När det gäller direktiv om tjänstepensionsinstitut handlar det om att slå vakt om de svenska skattebaserna, om informationsutbyte osv.

Min fråga är: Har det gjorts någon form av konsekvensanalys på Finansdepartementet av vad den här hållningen skulle innebära om man införde en sådan valfrihet?

Anf.  20  GUNNAR HÖKMARK (m):

Det är självfallet bra att man får gemensamma regler för prospekt. Som Mats Odell sade ställer det också krav på hur vi själva hanterar detta. Vi ser redan i dag vad en snabb utveckling av den gemensamma finansiella marknaden innebär. Det faktum att man öppnar upp och ger denna frihet om man inte väljer hemmedlemsstat är värt att stödja.

När det gäller tjänstepensionsinstitutet vill jag fråga på vilka grunder Belgien och Frankrike motsätter sig det nu liggande förslaget.

Anf.  21  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag vet inte om någon av mina medarbetare varit med i diskussionen med Belgien och Frankrike? Den konsekvensanalys som löpande har gjorts i rådsarbetsgruppens arbete visar att det självfallet finns målkonflikter. Valfrihet på ett område kan ju innebära inskränkningar på andra områden. Vår bedömning har dock varit att med det kompromissförslag som finns är det ändå möjligt att hantera det här. Men målkonflikter är ofrånkomliga.

Det sägs nu att det inte finns någon av medarbetarna här som har varit med i diskussionen med Belgien och Frankrike. Vi kan återkomma till den punkten.

Anf.  22  GUNNAR HÖKMARK (m):

Ordförande! Jag tycker att det är rimligt att om det finns skilda uppfattningar, är det viktigt att nämnden får veta vari skillnaderna består. Det borde man som föredragande kunna redovisa.

Anf.  23  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Vi återkommer till frågan om Belgiens och Frankrikes uppfattningar.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Då går vi till beslut. I ärende 4, direktiv om prospekt, finns det majoritet för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

När det gäller ärende 5 efterlyste ledamoten Gunnar Hökmark besked på frågor. Det hade varit bra om det på Finansdepartementet hade funnits medarbetare som kunnat upplysa om arbetet i rådsarbetsgruppen, men det verkar som om ni inte har tillgång till någon sådan just nu.

Anf.  25  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Den som är berörd är inte här just nu. Jag ska försöka få kontakt med vederbörande så fort som möjligt.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Ni kan göra det. Vi har ju flera ärenden att gå igenom. Kanske någon kan gå ut och ringa upp den som det gäller, så att vi kan få besked under sammanträdets gång. Vi bordlägger den frågan så länge och återkommer till den mot slutet.

Ärende 6 var i dag bara ett rent informationsärende. Vi lämnar den punkten och går över till skattefrågor och skattepaketet, som är rätt så omfattande.

Anf.  27  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det gäller fyra skattefrågor, först det s.k. skattepaketet, som vi har diskuterat mycket här. Det kommer upp ett antal rapporter: dels en rapport från ordförandeskapet om hela skattepaketet med förslag till rådsslutsatser, dels en rapport om skattepaketet till Europeiska rådets möte i Sevilla. I en lägesrapport från uppförandekodgruppen redogörs för vad som har hänt på företagsskatteområdet sedan december 2001. Gruppen har fortsatt sitt arbete när det gäller frysning och avveckling av skadliga skatteåtgärder. Gruppen har också sysslat med frågor kring informationsutbyte i internprissättningsfrågor, men diskussionerna på rådsmötet lär kanske i första hand fokuseras på sparandefrågorna.

I rapporterna till Ekofinrådet respektive Europeiska rådet redovisas vårens arbete. I fråga om sparandedirektivet har det arbete som inleddes av det svenska ordförandeskapet och som har avsett standardformat vid informationsöverföring nu kunnat slutföras. Den stora frågan har då varit förhandlingarna i tredjeland. Vid mötet kommer kommissionen att lämna en rapport om vad som har hänt i tredjelandsförhandlingar under våren. Vidare kommer de länder som har beroende eller associerade territorier att rapportera om diskussionerna med dessa territorier.

Ekofinrådet beslutade som bekant i oktober förra året om ett mandat för kommissionen att i nära samarbete med ordförandeskapet förhandla om likvärdiga åtgärder som dem i sparandedirektivet i förslaget om sex länder som nämns i slutsatserna från Feira, nämligen USA, Schweiz, Monaco, Liechtenstein, San Marino och Andorra. Samtliga sex länder diskuterade dessa frågor med kommissionen och det franska ordförandeskapet under förra våren. Som ni säkert minns rapporterade de om utfallet av den diskussionsrundan. Vi var då inriktade på att presentera unionens ståndpunkt och utreda eventuella svårigheter för varje land att införa liknande åtgärder.

Nu har kommissionen under våren redogjort för att man har haft förhandlingar på politisk och teknisk nivå med USA, Monaco, Andorra, San Marino och Liechtenstein, och samtliga dessa länder har då uttryckt en samarbetsvilja i frågan om att kunna gå vidare med unionen.

Den här veckan har kommissionär Bolkestein besökt USA för att diskutera frågan. Vi har ännu inte fått någon rapport om vad som framkom vid besöket, men USA är ju ett land som har stor erfarenhet av utbyte av information. Vi hoppas att de ska vara positiva till ett växande informationsutbyte i detta sammanhang.

När det gäller Liechtenstein har vi fått uppgifter om att möten har ägt rum och att förhandlingar nu är i gång. Även Monaco har ställt upp på att inleda förhandlingar. Kommissionen har bidragit med teknisk expertis.

Kommissionen har också bidragit med studier när det gäller Andorra och San Marino. Angående Andorra förväntar man sig ett förslag till lösning. San Marino har på senare tid vidtagit en hel del åtgärder för bekämpande av skatteundandragande. De har träffat ett skatteavtal med Italien exempelvis. San Marino har nyligen haft regeringsombildning, men kommissionen räknar ändå med att få ett förslag även från San Marino.

Däremot har inga förhandlingar kommit i gång med Schweiz. Parterna har haft kontakt hela tiden, men Schweiz inställning har varit att de vill påbörja förhandlingar först när det finns förhandlingsmandat på en del andra områden. Unionen arbetar med att ta fram sådana mandat just nu. Förhoppningsvis kan de antas inom en kort tid. Sedan kan förhandlingar påbörjas med Schweiz. Det kan finnas förutsättningar att direkt gå på de olika kärnfrågorna när förhandlingarna startar.

Den fråga som jag också nämnde och som kommer att behandlas vid mötet är rapporteringen från länder med beroende eller associerade territorier. Det är en fråga som jag hoppas ska utfalla väl.

Till sist vill jag sammanfattningsvis säga att arbetet under halvåret gått framåt. Det är naturligtvis för tidigt att dra några slutsatser ännu. Vår avsikt är att arbetet ska vara slut vid årsskiftet. Det är det danska ordförandeskapet som ska sätta punkt för denna långtgående process.

Anf.  28  MATS ODELL (kd):

Jag vill först gratulera till att arbetet har kommit så långt som det har gjort. Vi har här i nämnden länge varit väldigt skeptiska till att det här skulle kunna bli en framgång såtillvida att man skulle kunna knyta ihop ett avtal med alla dessa länder. Det finns ju väldigt stora vinster att göra för den som inte ställer upp på sluttampen. Det återstår att se. Det är trots allt positivt. Vi stödjer regeringen i detta.

Den andra sidan av myntet är att detta är en ganska obetydlig del av problemet. Problemet är naturligtvis alla pengar som investeras i aktierelaterade fonder utomlands. Jag har inget exakt mått på det, men Sverige är ju ett av de få länder som har den typ av beskattning som driver ut sparande och kapital. Den senaste rapporten från Riksskatteverket tyder på att det snarare handlar om 500 miljarder nu än 250 miljarder enligt en tidigare bedömning. Det är summor som svenska hushåll håller på oredovisade konton i utlandet.

Vi applåderar att det har kommit så här långt när det gäller sparandedirektivet, men det löser långtifrån problemet. Det måste för svensk del lösas genom att vi får en konkurrenskraftig beskattning av dessa tillgångar.

Anf.  29  CARL ERIK HEDLUND (m):

Herr ordförande! Detta är, som Mats Odell säger, en fråga som vi har diskuterat i EU-nämnden under flera år. Vi har fått prognoser på att det ska vara klart innan årets utgång, oavsett vilket år vi har skrivit. Det har alltid kört ihop sig mot slutet och visat sig att man måste ta nya tag.

Schweiz är ett nyckelland. Om jag inte är felunderrättad förutsätter de små länderna runt omkring, Liechtenstein och andra, att Schweiz går med på det här. Annars tappar de förutsättningarna att kunna konkurrera på denna marknad.

Vi har hela tiden haft inställningen att detta arbete egentligen är onödigt. Precis som Mats Odell säger avser de stora kapitalflödena inte räntebärande papper, att man sätter in pengar på banken eller köper räntebärande obligationer. Det handlar om andra typer av investeringar i fonder, aktier och liknande. Om detta finns det inga diskussioner och förmodligen inte heller något intresse från övriga länder eftersom de har en helt annan beskattning än vad Sverige har. De har alltså inte det problem vi har.

Slutsatsen måste bli densamma som den som Mats Odell drog, även om hans utgångspunkt var en annan än min, nämligen att vi på hemmaplan ska anpassa vår beskattning efter det internationella mönstret. Det är det bästa sättet att kunna se till att kapital stannar hemma i Sverige och arbetar här.

Finansministern säger att det är för tidigt att dra några slutsatser, men har finansministern känslan att man kommer att lyckas det här året? Om man inte lyckas under innevarande år, hur länge ska vi då hålla på och driva förhandlingarna och diskussionerna? Det måste ta en stor kraft från ett antal finansdepartement som skulle kunna ägnas åt annat mer konstruktivt arbete på hemmaplan.

Anf.  30  KARIN PILSÄTER (fp):

Herr ordförande! Jag behöver inte upprepa att det så här långt ser ut som om man har kunnat komma fram bra. Men detta är ju ett väldigt begränsat område. Om man inte kommer fram på hela linjen, exempelvis med Schweiz, kommer man då att sätta ned fötterna på ett mer begränsat område med ett antal länder, eller kommer det att fortsätta att rulla på?

Risken med det här är inte de överenskommelser man gör, utan att man inte arbetar på alla de andra fronter som man skulle behöva arbeta på, både med respektive lands, särskilt Sveriges, konkurrenskraft och på samarbetsfronten. Det man gör är bra, men ju längre man håller på med det här desto mer mark förlorar man på andra områden. Det skulle vara bra att veta om man ser framför sig att det här är något som ska rulla på tills man har knutit in så många som möjligt eller om man kommer att sätta ned fötterna med bara några länder i några frågor.

Anf.  31  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Herr ordförande! Förekomsten av repriserade frågor och repriserade synpunkter är på detta område sällsynt omfattande. Det har vi lång erfarenhet av, så jag kan vara ganska kortfattad.

Om man går in i en sådan här process, en sådan här förhandling och har som ambition att inte lyckas kan man lika gärna avstå. Därför är svaret på Carl Erik Hedlunds fråga att vi kommer att hålla på till dess att vi når den framgång som unionen har föresatt sig.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Då är vi färdiga med genomgången av punkt 7 a om skattepaketet.

Jag vill upplysa om att det i dag har delats ut ett papper från Finansdepartementet. Det är ett utkast till slutsatser. Det råder sekretess kring det här, eftersom det inte är färdigförhandlat. Vi får iaktta vederbörlig respekt för detta. Jag föreslår att vi lämnar ifrån oss papprena på bordet sedan.

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare med skattefrågorna.

Anf.  33  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det gäller direktivförslaget som handlar om beskattning av biobränsle. Det medger möjligheter att tillämpa nedsatta punktskatter på biodrivmedel. Det handlar också om frivilliga bestämmelser om att medlemsstaten får minska sina punktskatter i proportion till den andel biobränsle som ingår i det bränsle som faktiskt har använts.

Parallellt med detta biobränsleskattedirektiv pågår det i rådets arbetsgrupp för energi ett arbete med ett annat direktivförslag, kvotdirektiv. Det handlar om främjande av biodrivmedel för transporter och syftar till att vissa minimiandelar av biodrivmedel ska introduceras i medlemsstaterna.

I dag hålls det ett möte i rådsarbetsgruppen för skattefrågor. Den hoppas kunna lösa ett par återstående frågor som har att göra med just skattedirektivet. Resultatet av mötet är beroende av vad som kommer att tas upp i Ekofinrådet på tisdag. Jag kan inte gå in på några detaljer just nu eftersom detta möte pågår parallellt. Men avsikten är att på tisdag försöka nå en politisk överenskommelse på området vad gäller biobränsleskattedirektivet.

Några medlemsstater, däribland Sverige, har också enats om en deklaration som innebär att biobränsleskattedirektivet ska kunna antas slutgiltigt bara om det s.k. kvotdirektivet ändrats från tvingande till indikativa kvoter och om de båda direktiven antas samtidigt. Innehållet i deklarationen ligger i linje med Sveriges inställning i frågan.

Det har framkommit uppgifter om att den svenska skattestrategin för alternativa drivmedel, som lades fast i budgetpropositionen för 2002, kritiseras i förhållande till de båda direktivförslagen på EU-nivå.

Den svenska skattestrategin har förhandlats fram som en del av den budgetöverenskommelse som skedde i höstas. Den innebär skattelättnader i form av dels en energi- och koldioxidskattebefrielse för pilotprojektdispenser i enskilda fall, dels en generell koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel.

För pilotprojekt har avsatts 150 miljoner kronor per år. Intäktsbortfallet för en generell koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel beräknas till ca 750 miljoner kronor per år. Denna skattestrategi ska börja tillämpas fr.o.m. nästa år sedan erforderliga beslut har beviljats av EU-kommissionen och rådet.

Strategin ska följas upp och utvärderas. Om biobränsledirektiven antas kan de eventuellt bli tillämpliga från år 2004. Det finns då möjlighet att kunna utvärdera den svenska skattestrategin.

Anf.  34  INGER STRÖMBOM (kd):

Herr ordförande! När jag läste handlingarna tyckte jag det var väldigt svårt att förstå varför regeringen inte accepterar biodrivmedelsbeslutet innan man har antagit kvotdirektiv. Jag tycker det visar på en negativ inställning till miljöåtgärder. Vi är väl alla för att man både nationellt och inom EU ska jobba för en bättre miljö? Den inställning som Sverige intar inom EU i denna fråga får också effekter på den svenska politiken. Det bör ju gå i samma riktning.

Ministern nämnde den svenska skattestrategin som kan tänkas träda i kraft 2004. Vi har en växande biodrivmedelsbransch. Vi har fordonsteknisk utveckling. Vi gör också stora satsningar på t.ex. miljövänliga bussar. Det känns som om vi på detta område går in i ett nationellt tomrum på ett par år. Det tycker vi kristdemokrater verkar ganska oroväckande.

Jag skulle vilja få ett förtydligande av ministern angående bakgrunden till att man intar denna lite bromsande hållning. Vad får det som man försöker driva i EU från svensk sida och det som man försöker driva i Sverige för effekter på drivmedelssidan? Vad sker efter årsskiftet? Blir det ett par år av tomrum?

Om man är för en bättre miljö på EU-nivå och på den svenska nivån bör det väl vara positivt om medlemsstaterna så fort som möjligt får möjlighet att ge skattesänkning och inte behöver vänta på nästa och nästföljande direktiv?

Jag vill ha en mer utförlig redogörelse av ministern kring de frågor jag har väckt.

Anf.  35  PER WESTERBERG (m):

Herr ordförande! Först vill jag säga att det naturligtvis bör vara indikativa och inte fastställda kvoter. Det bör vara betydande frihet. Jag delar den uppfattningen.

Jag måste också säga att vi framför allt vill att detta ska leda till teknikförnyelse och driva på teknikförbättringarna. Det finns ju väldigt mycket i de här diskussionerna som mer har karaktär av jordbruksstöd. Att blanda in lågetanolblandningar i både bensin och diesel driver knappast på utvecklingen. Det är dessutom i miljöhänseende utomordentligt tveksamt. Det är svårt att klara avgasrening för både bensin och etanol i samma bränsle vid samma tidpunkt. Det är mera ett sätt att avsätta jordbruksprodukter.

När det gäller biobränslena efterlyser vi att det ska driva på teknikutvecklingen och att pilotprojekten ska nå de miljöresultat vi vill ha. Det är inte massanvändning det gäller i första hand.

Anf.  36  YVONNE RUWAIDA (mp):

Det här är frågor som är väldigt svåra att förstå. De är väldigt komplexa. Man talar om olika direktiv och skattestrategi hit och dit. Ibland är det lite enklare om man försöker omvandla det till verkligheten.

Vad innebär den politik som Sverige för just nu, för nästa år och år 2004 och framåt för den svenska etanolproduktionen och för konsumenterna av biobränsle, dvs. för kostnaderna på biobränsle i relation till t.ex. bensin eller diesel? Vad innebär det konkret för producenter och konsumenter?

Anf.  37  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Herr ordförande! Självfallet är det så att den politik som vi för hemma och de resurser som vi har avsatt i budgetpropositionen för 2002 harmonierar med det arbete som vi har drivit i rådsarbetsgruppen och i unionens gemensamma arbete. Jag ser inte, som Inger Strömbom, att det finns risk för att det ska uppstå något vakuum eller någon form av tomrum mellan det som vi gör på europeisk nivå och det som vi gör på hemmaplan.

Till Yvonne Ruwaida vill jag säga att jag naturligtvis hoppas att det utrymme som vi har avsatt för denna typ av insatser på hemmaplan tillsammans med de godkännanden, förbättringar och gemensamma överenskommelser vi kan göra på EU-nivå kan leda till en omdisposition av våra olika drivmedel hemma. Det kan förhoppningsvis leda till att mer miljövänliga koldioxidneutrala drivmedel får en större marknadsposition. Vad det innebär i kronor och ören för varje enskilt drivmedel tror jag inte går att svara på i dagsläget. Riktningen ska vara alldeles tydlig.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till 7 c som handlar om energibeskattning.

Anf.  39  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är viktigt att nå framsteg på energiskatteområdet och få till stånd en ökad harmonisering på EU-nivå. Sverige har alltid stött ett sådant arbete. Det spanska ordförandeskapet har också lagt ned ett förtjänstfullt arbete. Det har pågått både i rådsarbetsgruppen och i en högnivågrupp efter det senaste Ekofinmötet i maj. Det finns några ytterligare frågor som inte är lösta och som handlar om beskattning av den yrkesmässiga trafiken och om övergångsperioder för vissa medlemsstater. Tanken är att vi på Ekofinrådsmötet i juni ska kunna anta riktlinjer för det fortsatta arbetet i rådsarbetsgruppen. Sedan ska ett energiskattedirektiv kunna antas före årets slut. Det var också en beställning från Europeiska rådets möte i Barcelona i mars i år.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Det här är ett ärende som vi har behandlat förut, men det kom inte upp till beslut på rådsmötet då. Tidigare har EU-nämnden uttryckt majoritet för regeringens ståndpunkt. Vi kan väl återupprepa det i dag.

Anf.  41  LENNART DALÉUS (c):

Får jag bara fråga finansministern om det som resulterar i energiskatt. Är det regeringens ståndpunkt att näringslivet också omfattar den energiomvandlande industrin när man i EU-sammanhang diskuterar energiskatt?

Anf.  42  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag har svårt att se vad frågan mer precist handlar om. Det är klart att det handlar om sektorn i sin helhet när vi talar om de energiskattedirektiv och det mått av harmonisering som vi eftersträvar. Men det kanske ligger något djup bakom som jag inte riktigt kan genomskåda.

Anf.  43  LENNART DALÉUS (c):

Det tas ut energiskatt för två huvudområden, dels för det vi traditionellt kallar näringslivet, dels för den energiomvandlande delen av industrin. Det är viktigt om man ur energiskattesynpunkt anser att den energiomvandlande industrin ska vara en del av näringslivet eller inte.

Anf.  44  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Då förstår jag frågan bättre. I våra direktiv till energiskattenedsättningsutredningen har vi bett dem särskilt titta på kombinationen. Jag har inget konkret svar för dagen, men vi har i utredningsdirektiven bett om översyn av situationen.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det också i dag finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går över till punkt 7 d.

Anf.  46  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är en fråga som har satts upp på dagordningen på Österrikes begäran. Österrike har problem med leasing av bilar.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Har punkten Administrativt samarbete utgått?

Anf.  47  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är en A-punkt.

Anf.  48   ORDFÖRANDEN:

Den ska ju också underställas nämnden även om det är en A-punkt.

Ordet är fritt med anledning av punkt 7 d. Ingen begär ordet. Då konstaterar jag att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går då till Mervärdesskatt på leasing av gränsöverskridande fordon, som det så vackert heter. Varsågod.

Anf.  49  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är Österrikes problem. Företagen har där ingen avdragsrätt när de leasar bilar. Därför väljer de i stället att leasa bilarna av företag i länder som tillåter avdragsrätt. Det har skapat en konkurrenssnedvridning för leasingföretagen i Österrike. Det finns också en del andra länder inom EU som har detta problem. Vi har det inte själva på hemmaplan. Det beror på att vi har avdragsrätt för leasing.

Det finns flera sätt att lösa Österrikes problem. Den lösning som Österrike föreslår är dock tveksam. Den skapar en rad kontrollproblem. Vi skulle i stället vilja ha en lösning som innebär att man inför ett gränsöverskridande avdragssystem. Det finns också ett sådant förslag från kommissionen. Det skulle lösa Österrikes problem. Det är också ett bra förslag ur en rad andra synvinklar.

Det är alltså ett generellt förslag som omfattar all avdragsrätt, inte bara leasing. Det leder till stora förenklingar för företagen och skapar också större möjligheter till skattekontroll. Men medlemsstaterna har haft svårt att ena sig kring förslaget. Därför skulle jag vilja att länderna gör en ny ansträngning för att se om man kan finna en enhet.

Om man ägnar sig åt att göra speciallösningar på alla problem som dyker upp finns det inte utrymme för att göra några större ändringar av momssystemet, vilket exempelvis är mycket angeläget.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i detta ärende.

Vi lämnar den punkten och går till punkt 8. Var det den som hade utgått, eller var det jag som missuppfattade något som du sade inledningsvis?

Anf.  51  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Ja, punkten om pensionssystemet. Det stämmer.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Då gäller det företagsstyrning – en preliminär rapport. Varsågod.

Anf.  53  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det hänger ihop med Enronfallet i Förenta staterna som har ökat medvetenheten om behovet av adekvata regler för styrning av företag. Det har hittills inte behandlats på ett systematiskt sätt inom EU.

I handlingsplanen för finansiella tjänster har effektiva regler för företagsstyrning identifierats som en nyckelförutsättning för utvecklingen av den europeiska kapitalmarknaden. Inom en högnivågrupp bestående av experter på bolagsrätt har tänkbara prioriteringar övervägts inom området corporate governance. En expertgrupp kommer att presentera en rapport juli 2002, och vid det kommande Ekofinrådet kommer vi att få en preliminär redovisning.

Till följd av Enronfallet har EU-kommissionen vidgat mandatet till expertgruppen. Parallellt med expertgruppens arbete pågår i dag omfattande diskussioner om olika slags åtgärder som ska vidtas för att förbättra regelverket för bl.a. redovisning och revision. Det innebär bl.a. en EU-förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och kommissionens nyligen antagna rekommendation om revisorers oberoende.

I samband med det informella Ekofinmötet i Oviedo i april i år gav medlemsstaterna sitt stöd till kommissionen för att i en kommande strategi på revisionsområdet också ta upp frågan om koppling mellan företagsrevisionen och regelverket för företagsstyrningen.

Det är ett värdefullt arbete att göra en sådan översyn så att vi kan göra eventuella ändringar i regelverken för att inte råka ut för samma sak som har hänt i Förenta staterna. Det är alltså ett rent informationsärende på dagordningen på tisdag.

Anf.  54  MATS ODELL (kd):

Det kan komma att innebära ganska stora förändringar av gällande praxis att revisionsföretagen både reviderar företagen och är rådgivare i ekonomiska frågor. Förutser finansministern att det här kan komma att innebära förändringar också i svensk lagstiftning om ärendet skulle fortsätta i denna riktning?

Anf.  55  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Den klassiska fråga som har diskuterats under lång tid är att kunna skilja på rådgivarrollen och den reviderande rollen. Jag överblickar inte just nu om det kan få konsekvenser för svensk lagstiftning. Jag får se hur EU-arbetet fortskrider och vad det kan leda till för slutsatser.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Då lämnar vi den punkten i dag. Finansministern får ordet för att få gå vidare på dagordningen.

Anf.  57  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Vi har kommit till punkten Europeiska investeringsbanken.

I anslutning till Ekofinrådets möte har vi EIB:s årsmöte. Ni har fått dagordningen. Den viktigaste frågan är ett förslag om att öka bankens kapital med 50 % för att säkra fortsatt långivning för minst fem år framåt. Förslaget belastar inte den svenska statsbudgeten.

Jag ska kommentera några punkter i övrigt på dagordningen. Först gäller det Revisionskommitténs årsrapport för 2001 och bankens svar som står som punkt 2 på dagordningen.

Revisionskommittén har en oberoende ställning och rapporterar direkt till guvernörerna. Kommittén konstaterar att den är nöjd med hur banken har följt upp de rekommendationer som kommittén lämnade förra året. Det gäller också den externa revisionen.

Banken säger i sitt svar att alla delar av bankens verksamhet ska underställas Revisionskommittén. Det kommer också att klargöras vilka delar av verksamheten som revisionsrätten har till uppgift att granska och vad som kan underlätta samarbetet mellan de två organen. Vi kommer förmodligen att godkänna båda rapporterna.

En annan punkt som jag skulle vilja kommentera är den om bankens årsredovisning. Det är ur finansiell synvinkel ett gott resultat som banken kan visa upp och som vi också självfallet kan godkänna. Redovisningen är ganska traditionell även om den kanske skulle kunna utvecklas.

När det gäller frågan om kapitalhöjning har vi från svensk sida varit väldigt engagerade i diskussionen. Vi har också uppnått betydande resultat, inte minst då vi har arbetat tillsammans med Holland på detta område. Vi har fått till stånd en skärpning av kravet att långivningen ska ge ett tydligt mervärde, dvs. fördelar som annan befintlig långivning inte kan ge. Regional utveckling, skydd av miljön, ökad konkurrenskraft, påskyndande av utvidgningen och samarbete med tredjeland är exempel på sådana fördelar. Vidare kommer långivningen att minska till stora företag med god tillgång till finansiering på marknaden.

Vi har säkerställt att kapitalhöjningen finansieras internt utan tillskott från medlemsländerna och att den ska räcka i minst fem år. Den påverkar alltså inte alls den svenska statsbudgeten. Kapitalhöjningen kommer också att lämna tillräckligt utrymme för riskkapitalsatsningar för små och medelstora företag.

Den svenska regeringen har också verkat för att EIB:s projekt ska få en tydligare miljöprofil och att banken ska stärka sin miljökompetens. Det innebär att Sverige bevakar att projektet ger ett tydligt mervärde ur miljösynpunkt. Verksamheten ska i sin tur i sin helhet vägledas av miljöhänsyn. Minst en tredjedel av långivningen ska vara direkt miljörelaterad. Det gäller både långivningen inom EU och i kandidatländerna.

När det gäller just bankens miljökompetens är jag glad att notera att den nyligen har stärkts och att EIB ska följa EU:s miljöpolicy. Det gör banken i huvudsak också i dagsläget.

Vi har också från den svenska regeringens sida arbetat för att banken ska bli mer öppen med information till allmänheten. Där har också gjorts vissa framsteg. Banken har en bättre hemsida i dag än tidigare. Banken träffar regelbundet intresseorganisationer för diskussioner. Det går att få information för utomstående om planerade projekt. Självfallet ska banken vara underställd EU:s policy när det gäller informationsspridning. Den är ansvarig inför sina medlemsländer som stadgarna föreskriver.

Det går naturligtvis att komma ännu längre. Därför kommer vi att arbeta för ytterligare transparens och öppenhet i banken. EIB kan följa exempel från andra jämförbara internationella finansiella institutioner som också har lagt ned stort arbete på att öka öppenheten.

Jag har förstått att riksdagen önskar mer information och framför allt på tidigare stadium om viktiga beslut som dem om EIB. I höst kommer regeringen att lägga fram en proposition om kapitalhöjningen. Sedan kommer vi varje år också att tillsända riksdagen en mer fyllig rapport efter årsmötet för att ge svar på de frågor som riksdagen kan komma att ha.

Anf.  58  GÖRAN LENNMARKER (m):

Jag hade en fråga i anslutning till Europeiska investeringsbanken. Det gäller det förslag som Spanien hade tidigare i våras om att man skulle inrätta någon form av särskild bank för Medelhavsområdet, vilket vi ju ställer oss avvisande till.

Det är väl så att Europeiska investeringsbanken kan klara det som låg i det spanska förslaget? Det var väl onödigt att ha en särskild bank för det som redan kan klaras av inom ramen för Europeiska investeringsbanken?

Anf.  59  YVONNE RUWAIDA (mp):

Herr ordförande! Jag har fyra frågor till finansministern. Den första handlar om förankringen i riksdagen. Vi har nästan inte fått någon information alls om Sveriges agerande gentemot EIB. Den information vi har fått har varit väldigt kortfattad.

Information om kapitalhöjningen kom Miljöpartiet till del genom polska miljöaktivister. Sedan har vi tagit upp frågan i finansutskottet, som också har begärt information från Finansdepartementet. Vi har inte fått någon information från regeringen själv, och det är väldigt otillfredsställande.

När statssekreterare Hegelund var hos finansutskottet sade han att det kommer att skrivas en proposition. Men beslutet är fattat, och propositionen kommer i efterhand. Det är på inget sätt demokratiskt.

Det är en oerhörd brist att man inte har förankrat dessa ståndpunkter tidigare. Jag undrar varför. Jag har fått veta att man i framtiden kommer att förankra ståndpunkter bättre.

Jag skulle fortfarande från Finansdepartementet vilja ha en skriftlig redogörelse, och det före mötet den 4 juni. Jag tycker att det är otillfredsställande ur demokratisynpunkt att vi bara får muntlig information som vi kanske tolkar olika. Man måste hinna med att skriva ned allting när man lyssnar.

Jag har också en fråga som gäller vad som egentligen har hänt. Den 24 maj hade EIB:s ordförande en pressträff, där han sade att det blir en kapitalhöjning med 50 %, som om det redan var bestämt. Finansministern nämner svenska framgångar. Var de redan klara den 24 maj? Har vi redan gett klartecken för en kapitalhöjning? Det är åtminstone vad EIB:s ordförande har sagt. I så fall har man inte förankrat den ståndpunkten i de nationella parlamenten – i alla fall inte i den svenska riksdagen – innan man har gett besked till Europeiska investeringsbanken.

Fråga nr 3 handlar om vad man har fått igenom. En sak som finansministern nämnde var intressant. Det var att en tredjedel av utlåningen ska vara miljörelaterad. Jag skulle vilja veta vad som menas med ”miljörelaterad”. Är det så att en tredjedel av pengarna som lånas ut ska gå till miljöprojekt? Finns det skriftligt på det? Är det ett krav från banken? Hur kan vi veta att det är så?

Fler små och medelstora företag ska få pengar från banken och lånen ska bidra till regional utveckling. I Sverige har alla pengar gått till Öresundsregionen eller Stockholmsregionen och främst till stora företag.

De små lånen förmedlas via två institutioner i Sverige. Det är dels Svensk Exportkredit, dels Handelsbanken. Handelsbanken har inte lyckats förmedla ett enda lån på grund av att lånen är så byråkratiska och krångliga, som man säger i kommunerna, trots att de är billiga. Det visar sig att de inte har lyckats.

Har Sverige någon strategi här? Ska man undersöka varför Handelsbanken har misslyckats med att förmedla mikrolån, som de kallas?

Jag har också en fråga när det gäller lånen via Svensk Exportkredit. Gäller det lån för svensk export, t.ex. för att kunna bygga någon annanstans?

Finansministern verkar väldigt nöjd med utvecklingen på miljösidan. Jag vet att Världsbanken har en hel avdelning med personal som har miljökompetens. Det har inte EIB. EIB lånar ut mer pengar än Världsbanken, har jag för mig.

Bristen på öppenhet är otillfredsställande. Man behöver göra stora förändringar. Statssekreterare Hegelund sade till oss i finansutskottet att man helt höll med Miljöpartiet när det gällde vilka förändringar som behöver göras, men att motståndet är väldigt stort bland övriga medlemsländer i EIB och även från bankens ledning. Vi fick budskapet att man inte nått så långt.

Finansministerns budskap i dag är mer positivt. Har det hänt någonting sedan förra veckans redogörelse i finansutskottet?

Vi är väldigt kritiska till att ta ställning till framförhandlade framgångar innan det finns skriftlig dokumentation. Det blir mycket svårt.

Vi tycker att det är oerhört viktigt att passa på med reformer när kapitalbasen ska utökas. Det är så man har reformerat Världsbanken och gjort den bättre än vad den var tidigare. Europeiska investeringsbanken har väldigt dåligt rykte. Världsbanken och andra investeringsbanker har mycket bättre rykte, även om de bankerna kan ha sina brister.

Jag förstår på finansministern att han tycker att det som nu har hänt är tillräckligt och att Sverige kommer att godta kapitalhöjningen. Vi önskar från Miljöpartiets sida att man genomför fler reformer innan man godtar en kapitalhöjning. Vi har en chans att lägga in vårt veto den 4 juni om vi inte får igenom förändringar fram till dess.

Anf.  60  WILLY SÖDERDAHL (v):

Herr ordförande! Jag vill först säga att jag tycker att det är bra att Sverige driver miljökraven. Finansministern talar om ett mervärde för miljön. Jag har samma uppfattning som Yvonne Ruwaida. Man har hittills inte lyckats särskilt bra vad gäller miljösatsningar.

Vi från Vänsterpartiet menar därför att finansministern bör föreslå en bordläggning fram till nästa årsmöte innan det fattas beslut om att vidga kapitalbasen. På så vis skulle EIB tvingas ta fram villkor eller presentera reformprogram som för det första innebär att man ska göra miljökonsekvensanalyser av hittills genomförda projekt. För det andra ska man skapa ett reformprogram som visar hur man har tänkt öppna sig dels för de nationella parlamenten, dels i övrigt. För det tredje måste fördelningen regionalt och mellan inkomstgrupper och kön inriktas på att man ska minska klyftorna. Det finns inte heller med nu. Man ska också visa på den miljöprofil som finansministern har tagit upp. Det man gör ska verkligen passa in i den strategi för hållbar utveckling som finns.

Anf.  61  SONIA KARLSSON (s):

Jag vill bara understryka en sak gällande informationen om EIB. Vi fick den 21 maj i finansutskottet nästan en timmes information av statssekreterare Sven Hegelund och K-A Hall.

Jag tycker att vikten av Sveriges arbete underströks när det gäller långivning. Man ska se till mervärdet när man lånar ut pengar, och projektet ska vara långsiktigt hållbart. Låntagaren ska också värna miljön.

Dagen efter fick vi kompletterande uppgifter. Jag tycker att man kan säga att vi har fått god information.

Anf.  62  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Först ska jag till Göran Lennmarker säga att den spanska idén om en Medelhavsbank hanterades i Barcelona. Den rönte inget stöd från medlemsstaterna, så jag betraktar den som borta från dagordningen i detta sammanhang. Fördelen med att spanjorerna tog upp förslaget om en Medelhavsbank var att vi fick till stånd ett uttalande om att den nordliga dimensionen ska lyftas fram ytterligare. Det handlar i stor utsträckning om just miljöinvesteringar och miljöprojekt, som vi har velat lyfta fram runt Östersjön. Det förde i varje fall det goda med sig.

Jag vill till Yvonne Ruwaida med tanke på alla hennes frågor säga att vi självfallet, om det finns önskemål om ytterligare information i skriftlig form, ska lämna sådan. Vi ska kunna sammanställa en sådan för att belysa frågorna ytterligare.

Jag vill också väldigt tydligt till Yvonne Ruwaida säga att det efter det att Sven Hegelund lämnade den information som det refereras till här faktiskt har hänt rätt mycket. Vi har tillsammans med Holland bearbetat banken.

Yvonne Ruwaida har uppfattat det som att banken har sagt att det var klart med en kapitalhöjning. Jag tror ändå att banken är medveten om att det är årsmötet som beslutar om detta. Frågan är inte formellt hanterad förrän beslutet har fattats på bankens årsmöte på tisdag. Om det har kommunicerats på ett felaktigt sätt får banken stå för det. Jag har själv inte tagit del av någon sådan information.

Vi tycker att vi efter er diskussion med Sven Hegelund för någon vecka sedan har nått väsentliga framsteg på olika områden. Vi kommer naturligtvis att följa upp detta väldigt noga i fortsättningen. Vi är angelägna om att de projekt gällande Östersjön, t.ex., som vi själva har lyft fram kan få ett stort utrymme i EIB:s verksamhet i fortsättningen. Det är en av anledningarna till att vi har krävt att vanlig företagsfinansiering ska hållas tillbaka till förmån för nya projekt som inte så lätt kan hitta kapital på marknaden.

Vi ska på alla sätt bevaka utvecklingen i fortsättningen. Vi ska också kunna lämna en skriftlig dokumentation om så efterfrågas.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Tack för den informationen. Då går vi vidare. Du anmälde i början att du ville ta upp en fråga när det gällde budgetförordningen. Det gäller tydligen förlikningsmaskineriet.

Anf.  64  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag nämnde att vi räknar med att de som hade invändningar kommer att lyfta fram dem, så att vi kan få till stånd en överenskommelse om budgetförordningen. Jag har inget mer att säga än att vi förhoppningsvis i juli månad kan få ett mer formellt beslut efter en sådan förlikning.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Sakläget är det att vi har haft uppe frågan i nämnden. Där fick regeringen stöd för sin ståndpunkt. Blir det frågan om förändringar av ståndpunkten är vi naturligtvis angelägna om att ha samråd om det i nämnden på vanligt sätt.

Anf.  66  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Självfallet får vi återkomma till det.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Vi har kvar den bordlagda frågan – ärende 5. Har vi fått några ytterligare upplysningar om belgare och andra?

Anf.  68  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Peter Holmgren kommer direkt från Belgien och Frankrike och kan berätta – på franska, om ni vill.

Anf.  69  Kanslirådet PETER HOLMGREN:

Fransmännen är väldigt försiktiga nu. Det är i princip en expeditionsministär som generellt lägger fram rätt många reservationer just nu. I sak har de också, tillsammans med belgarna, problem med förslaget till direktiv. Det gäller artikel 15, och det är en väldigt teknisk fråga. Det handlar om hur man ska beräkna räntor på tekniska avsättningar till framtida säkerheter. Belgare och fransmän vill ha väldigt detaljerade regler för dessa räntesatser, medan övriga länder vill ha en flexiblare hållning. Det är detta det handlar om.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Tack! Då har vi fått de upplysningarna. Med det konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt när det gäller ärende 5.

Då är vi klara med informationen och samrådet med finansministern i dag. Jag tackar för det.

2 §  Sysselsättning och socialpolitik

Statsrådet Ingela Thalén och statssekreterare Lise Bergh

Rapport från ministerrådsmöte den 7 mars 2002

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 3 juni 2002

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Då återupptar vi våra överläggningar. Jag hälsar statsrådet Ingela Thalén och också statssekreterare Lise Bergh välkomna hit för information och samråd. Vi börjar som vanligt med en återrapport från rådsmötet. Det gäller mötet den 7 mars. Jag lämnar över ordet till statsrådet Ingela Thalén.

Anf.  72  Statsrådet INGELA THALÉN (s):

Jag ber om ursäkt, herr ordförande, men det är faktiskt statssekreterare Lise Bergh som ska göra den återrapporteringen. Det gäller ett möte på hennes område. Jag vidarebefordrar ordet till henne.

Anf.  73  Statssekreterare LISE BERGH:

Jag skulle vilja inleda med att ge en kort återrapport från rådsmötet den 7 mars. Vi har lämnat in en skriftlig återrapportering från detta möte, så jag kommer bara att fokusera på några av frågorna.

Mötet inleddes med en debatt inför toppmötet i Barcelona. Man diskuterade processerna på områdena ekonomisk politik och sysselsättning och ansåg att de måste samordnas på ett mycket bättre sätt både i tid och vad gäller sakinnehåll. Man var också överens om att full sysselsättning bör vara det övergripande målet för den ekonomiska politiken och för socialpolitiken, så att man på ett bra sätt ska kunna möta den demografiska utmaningen.

Man betonade vissa områden som viktiga, bl.a. att man måste verka för att främja ett aktivt åldrande. Man måste främja ett ökat arbetskraftsutbud. Man tog upp jämställdhet, rörlighet, välutbildade arbetstagare och högproduktiva och högkvalitativa arbeten.

Sedan tog man naturligtvis också upp arbetsmarknadsparternas roll när det gäller att genomföra sysselsättningsstrategin. Sedan sammanfattade ordförandeskapet den här diskussionen och förde det vidare till Barcelonamötet.

Sedan var det en offentlig debatt om våld mot kvinnor som jämställdhetsministrarna förde. Där betonade Sverige att det är väldigt hög tid att fokusera på dem som begår brotten, nämligen männen. Det framfördes och man fick medhåll från många länder. Man betonade också nödvändigheten av att ha en tydlig nationell lagstiftning när det gäller våld mot kvinnor.

Man kom också in på frågor om att motverka könshandel och prostitution. Man ville koppla ihop de två frågorna på ett tydligare sätt och fick medhåll från många andra länder för den ståndpunkten.

Vidare hade man så småningom en lägesrapport om arbetstagarinflytandet i Europakooperativen och en riktlinjedebatt om direktivet om skydd för arbetstagare mot asbest. Vi kommer tillbaka till de två punkterna eftersom de är uppe i nästa rådsmöte. Det var väl det som kanske var viktigt att rapportera om från det rådsmötet. I övrigt var det alltså informations- och presentationspunkter.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket. Jag lämnar ordet fritt med anledning av återrapporten. Det är ingen som begär ordet. Då lämnar vi rapporten. Vi går in på dagordningen för i dag. Då ska jag först säga att statsrådet Ingela Thalén behöver ge sig i väg med ett tåg snart, så jag tänkte att vi skulle börja med hennes punkter. Det är punkterna 5, 6, 13, 14 och 15. Varsågod!

Anf.  75  Statsrådet INGELA THALÉN (s):

Tack så mycket, herr ordförande! Punkt 5 gäller alltså förenkling av det gemensamma regelverket för trygghetssystemen, 1408. Nu förväntas det från staterna att ministrarna ska kunna enas om en allmän riktlinje för modernisering och förenkling vid det ministerrådsmöte som vi ska ha på måndag. Kommissionen presenterade 1998 ett förslag om förenkling och modernisering, och det nuvarande spanska ordförandeskapet har på grundval av tidigare lägesrapporter och de parametrar som är antagna nu lagt fram ett nytt förslag till avdelningarna 1 och 2.

Utgångspunkten för den reviderade texten har varit att den ska ligga så nära kommissionens ursprungliga förslag som möjligt och att den också ska spegla de gemensamt antagna parametrarna. Det spanska ordförandeskapet har också infogat ändringar som föreslagits av olika delegationer i samband med de diskussioner som har ägt rum i den sociala rådsarbetsgruppen.

Avdelningar som revideras kommer att hållas öppna i förhållande till hur arbetet fortgår. Först sedan alla kapitel behandlats kan man göra de eventuella justeringar som kan komma att krävas. De två avdelningar som vi nu talar om, de två första, berör de centrala och generella reglerna. De omfattar personkretsen. De omfattar lagstiftning, likabehandling för personer, likabehandling av händelser och fakta, regler om sammanräkning samt lagvalsregler.

Jag ska nämna några av de nyheter som finns. Personkretsen utökas till att omfatta alla försäkrade EU-medborgare. Likabehandlingsreglerna utökas till att omfatta likställande av händelser och fakta som är en kodifiering av redan gällande domstolspraxis. Undantag från denna regel kan göras i sakavsnitten. Som exempel kan nämnas att en person med pension från en medlemsstat som bor i en annan medlemsstat ska jämställas med en pensionär i bosättningsstaten när det gäller t.ex. rätten till sjukförmåner.

Den tredje punkten handlar om att regeln att endast ett lands lagstiftning ska gälla, nämligen arbetslandets, kvarstår, men att undantaget från den här regeln, utsändningsregeln, förlängs från 12 till 24 månader. I övrigt är förändringarna mer av teknisk natur.

Från svensk sida har vi hävdat att reglerna om samordning av bosättningsbaserade system, som bl.a. det svenska, behöver beaktas särskilt när det gäller samordningsregler. Det beror främst på att också icke förvärvsverksamma personer nu kommer att omfattas av förordningen.

En annan fråga som Sverige har drivit är att definiera familjeförmånerna så att man tar hänsyn till föräldrapenningsförmåner. I dag samordnas samtliga familjeförmåner under samma rubrik, och det innebär att det blir svårigheter att skilja på t.ex. förmåner som är inkomstrelaterade och förmåner som är mer av bidragsförmånskaraktär. Vi vill alltså i den kommande hanteringen försäkra oss om att de här frågorna tas upp och diskuteras för att vi ska få en lösning på de problem som vi tycker att Sverige har i dag.

De synpunkter som medlemsstaterna har haft på de områden som ska behandlas och den särskilda koppling som vi har haft till den aktuella texten har också antecknats i en bilaga till förslaget. Sverige har där fått med de frågor som vi önskar ta upp speciellt. Därför anser vi att vi kan ställa oss bakom förslaget till ministerrådet.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Ordet är fritt. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Vi går då över till ärende 6, varsågod!

Anf.  77  Statsrådet INGELA THALÉN (s):

Tack så mycket, herr ordförande! Då handlar det alltså om den utökade tillämpningen av förordningen till att också omfatta tredjelandsmedborgare genom att en särskild rättsakt föreläggs ministerrådet för överenskommelse om en allmän riktlinje. Den 8 februari i år överlämnade kommissionen till rådet ett förslag om utvidgning av förordningen till att gälla medborgare i tredjeland. Frågan är inte ny, men det här förslaget vilar på en annan rättslig grund än det förslag som presenterades 1997. I och med detta nya förslag dras förslaget från 1997 tillbaka av kommissionen.

I och med att den rättsliga grunden nu är artikel 63.4 kommer Danmark inte att medverka i beslutet. Storbritannien och Irland, som också genom en anteckning i protokollet till Maastrichtfördraget kan välja att stå utanför samarbetet, har förklarat sig villiga att delta i samarbetet om en utvidgning av förordningen till tredjelandsmedborgare.

Förslaget innebär att bestämmelserna i förordningen 1408 ska tillämpas på medborgare i tredjeland som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av bestämmelserna i förordningen. De medborgare som avses måste vara lagligen bosatta inom en medlemsstats territorium och med anledning av detta ha rätt att tillfälligt eller permanent uppehålla sig i denna medlemsstat.

Sverige vill ställa sig bakom förslaget, och vi har ju redan tidigare också ställt oss bakom förslaget att reglera en utökning av personkretsen direkt i förordningen.

Vid diskussionen i arbetsgruppen ville man särskilt framhålla att det är viktigt att en tredjelandsmedborgares vistelse i en medlemsstat ska vara legal och att likabehandlingsprincipen endast ska tillämpas på situationer där en person rör sig mellan medlemsstaterna och inte bara i förhållandet mellan en medlemsstat och ett tredjeland. Skrivningar som förtydligar de här förhållandena har också tagits in i reciten till förordningen.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Sverige anser att det är beklagligt att man börjar rucka på principen att samma regler ska gälla för samtliga medlemsstater, men vi är väldigt angelägna om att få fram ett beslut. Vi kan tänka oss att acceptera kompromissen, men bara under förutsättning att förslaget inte innebär att andra medlemsstater under väntetiden i stället blir skyldiga att utge dessa familjeförmåner.

Anf.  78  GUSTAF VON ESSEN (m):

Det är olyckligt att de här undantagen behöver göras, det tror jag att vi alla är överens om. Men det är ändå ett bra steg framåt. Det överensstämmer också med den hållning som vi hade inför Amsterdamfördraget, nämligen att vi ville ha fri rörlighet för tredjelandsmedborgare. Då var vi överens om detta. Nu möjliggör man detta på ett bra sätt. Man får väl hoppas att de här två länderna så småningom ansluter sig fullt ut till överenskommelsen. Så vi stöder detta förslag till hållning.

Anf.  79  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Statsrådet nämnde Danmark, och Danmark är ju snart ordförandeland. Då undrar jag: Finns det garantier för att Danmark kommer att arbeta med den här frågan på ett bra sätt under ordförandeskapet? Jag tror att det är viktigt om det nu inte blir så att ni fattar beslut under mötet på måndag. Den andra frågan gäller det här om väntetid.>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  80  Statsrådet INGELA THALÉN (s):

Ordförandeskapet är ju ett ordförandeskap för EU:s medlemsstater och inte för att föra dansk talan. Danmark har informerat oss i veckan om att de har för avsikt att fortsätta arbeta med frågan om tredjelandsmedborgarsaken på det sätt som nu har föreskrivits. När vi var ordförande hade vi ibland kanske också synpunkter på en del saker, men vi företrädde ju en gemenskap, och då är det viktigt att det är detta det handlar om.

Sedan var det garantier. Jag utgår ifrån, och har inte fog för att göra något annat, att Danmark kommer att sköta sitt ordförandeskap på det bästa sättet också när det gäller den här frågan.

När det gäller väntetiden måste jag fråga Maisoun Jabali om hon vet hur lång väntetid det är.

Anf.  81  Departementssekreterare MAISOUN JABALI:

Det är en fråga som vi inte har diskuterat i rådsarbetsgruppen än, så det kan jag tyvärr inte ge något närmare besked om.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Tack, då är vi klara. Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärende 6. Då förstår jag att vi är klara med de rena beslutspunkterna, men du har ett antal informationspunkter, eller punkter av informationskaraktär kanske jag ska säga. Vi börjar med punkt 13, den här årsrapporten. Varsågod!

Anf.  83  Statsrådet INGELA THALÉN (s):

Tack, herr ordförande! När det gäller den här rapporten kan vi konstatera att avsikten var att man skulle beskriva den politiska utvecklingen inom unionen vad gäller att uppnå de sociala mål som har satts upp. Sverige kan bara konstatera att man välkomnar rapporten, och särskilt den sociala prägel som rapporten har fått, och att det arbete som har skett i kommittén lyfts fram på ett bra sätt. Det är viktigt att just det här understryks.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Ordet är fritt. Då lämnar vi den punkten och går till punkt 14.

Anf.  85  Statsrådet INGELA THALÉN (s):

Det spanska ordförandeskapet kommer under den här punkten att informera om FN:s världsförsamling om äldrefrågor som ägde rum den 8–12 april i Madrid och också att beskriva den regionala uppföljning av FN som sker inom ramen för det regionala kontoret i Europa. Nu närmast, kan man väl säga, planeras en europeisk konferens om äldrefrågor i september, och avsikten är att den ska genomföras i Berlin.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Ordet är fritt. Ingen begär ordet. Då går vi till nästa punkt, ärende 15.

Anf.  87  Statsrådet INGELA THALÉN (s):

Under den här dagordningspunkten kommer ordförandeskapet att rapportera från ett antal olika konferenser som man har genomfört. Det är bl.a. den informella ministerkonferensen om den europeiska sociala modellen, som var ett led i en rad möten som Spanien höll för att lyfta fram dialogen mellan Europa, Latinamerika och Karibien. Slutsatserna från den här konferensen vidarebefordrades till toppmötet mellan de två regionerna som ägde rum i Madrid i mitten av maj, den 16–18 maj.

Sedan inbjöd också ordförandeskapet, med anledning av det europeiska handikappåret som inträffar nästa år, till en konferens i slutet av mars, 20–23 mars, för att diskutera de frågor som man kommer att aktualisera, eller som kommer att bli aktuella under 2003. Det är bl.a. frågor om tillgänglighet, social integration och mänskliga rättigheter i anslutning till det europeiska handikappåret.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Ordet är fritt med anledning av den här punkten. Då är vi klara med dina ärenden om det inte är någon som har en övrig fråga till statsrådet Ingela Thalén. Det är det inte. Då tackar vi för informationen och samrådet i dag. Då hinner du med tåget också, tror jag. Då börjar vi om från början. Då är det som sagt var statssekreterare Lise Bergh, som är med här i dag. Hon ersätter Mona Sahlin, som just nu befinner sig i kammaren. Varsågod! Vi börjar väl från början med ärende 3, som vi redan har fått en del information om.

Anf.  89  Statssekreterare LISE BERGH:

Det handlar om en information om toppmötet i Barcelona. Det innebär alltså att ordförandeskapet ska återrapportera vad som har hänt där. Som jag sade tidigare har ju rådet för sysselsättning och socialpolitik lämnat ett bidrag till Barcelonamötet. I princip har statsminister Göran Persson redogjort för det här toppmötet, så jag talar kanske bara om att det ska vara en rapportering.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Det räcker nog med det. Då går vi över till nästa ärende, som är mera viktigt, ärende 4.

Anf.  91  Statssekreterare LISE BERGH:

Det handlar om att rådet under lunchen ska diskutera ett utkast till allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. Här utgår jag också från att finansminister Bosse Ringholm i dag har informerat nämnden om behandlingen av riktlinjerna. Jag kan bara säga att till grund för rådets diskussion ligger två yttranden från sysselsättningskommittén och kommittén för social trygghet. De har alltså yttrat sig över de allmänna ekonomiska riktlinjerna.

Anf.  92  ORDFÖRANDEN:

Ja, han har varit här. Han har inte bara informerat, utan vi har också samrått om det här. Det ska vi göra här också vad jag förstår, eftersom det finns en del synpunkter och ståndpunkter. Eftersom det inte är någon som begär ordet kan jag direkt konstatera att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta diskussionerna för att ta fram förslag till toppmötet, till det europeiska rådet i Sevilla. Därmed kan vi lämna den punkten. Nu kommer vi till en gammal bekant. Det är ärende 7, som egentligen är Leif Pagrotskys område. Vi hade det uppe förrförra nämnden med honom. Varsågod!

Anf.  93  Statssekreterare LISE BERGH:

Det handlar om direktiv om arbetstagarinflytande i europeiska kooperativa föreningar och också om förslag till rådets förordning om stadgar för europeiska kooperativa föreningar. Vid ministerrådsmötet nu den 3 juni är alltså avsikten att man ska kunna enas om en gemensam riktlinje och också fatta beslut om en förnyad konsultation av Europaparlamentet när det gäller direktivet. Man ska också fatta motsvarande beslut rörande själva förordningen om stadgar för europeiska kooperativa föreningar. Förordningen innehåller som sagt de bolagsrättsliga reglerna avseende Europakooperativ.

Sedan gäller det direktivet om arbetstagarinflytande. En av de saker som var uppe förra gången när Europakooperativen behandlades i EU-nämnden var frågan om införande av någon form av tröskel, räknat i antal anställda, för direktivets tillämplighet. Vi hade också frågan om att öppna möjligheten för arbetstagarinflytande även vid vissa Europakooperativs föreningsstämmor. Det var speciellt en fråga för Danmark.

Numera har de två frågorna lösts på ett bra sätt. Det som återstår är en mindre fråga som rör en del av recittexten till direktivet. Vi förutsätter att den frågan kommer att lösas innan rådet sammanträder.

När det gäller frågan om rättslig grund är rådet numera enigt om att det är artikel 308 i Romfördraget som är den riktiga grunden. Där kan man väl säga att kommissionen inte har släppt sin granskningsreservation, men förhoppningsvis kommer man att finna en lösning också på den frågan vid rådsmötet.

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Tack. Ordet är fritt. Då kan vi gå till beslut. Det här är ju två punkter, a och b. Men jag tar dem i ett sammanhang och jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i dessa två ärenden. Då går vi vidare till ärende 8. Varsågod!

Anf.  95  Statssekreterare LISE BERGH:

Det handlar om att rådet ska få en politisk enighet om en gemensam ståndpunkt när det gäller förslag till Europaparlamentet och rådets direktiv om ändring av ett tidigare direktiv om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet.

Det här förslaget till arbetsmiljödirektiv lades fram av EU-kommissionen den 20 juli år 2001. Förslaget är alltså en ändring i ett befintligt direktiv som handlar om skydd för arbetstagare mot risker på grund av asbest. Vad man där kan säga kort om innehållet är väl att de nuvarande gränsvärdena kommer att ersättas med ett nytt värde för all asbest i fibrer. Det innebär en kraftig skärpning av gränsvärdena.

Utöver det finns det ett antal ändringsförslag. Man ska bl.a. utöka tillämpningsområdet genom att sjöfart och luftfart kommer att inkluderas i direktivet. Arbetsgivaren kommer att åläggas att kartlägga asbestförekomst i byggnader före rivnings- och reparationsarbeten. Man kommer att förtydliga utbildningens innehåll för arbetstagare när det gäller arbete med asbest. Man kommer också att införa ett totalförbud mot exponering i samband med gruvbrytning och vissa slag av tillverkning. Den punkten har tillkommit under behandlingen i rådsarbetsgruppen och vid Coreper.

Man kan säga att den svenska inställningen till det här förslaget i den form som det har fått efter rådsarbetsgruppens behandling är positiv. Sverige anser också att det är viktigt att de här förändringarna faktiskt kommer till stånd. För svensk del kan man också säga att förslaget innebär en halvering av gränsvärdet samt en viss ökning av utbildningskraven. Det är den påverkan som svensk rätt kommer att få av det här direktivet.

Anf.  96  GÖRAN LENNMARKER (m):

Jag har en fråga lite mer av nyfikenhetskaraktär. Det är en väldig förändring. Det är som sagt en halvering på den svenska sidan. Är det nya forskningsrön eller har vi legat alldeles för högt i de svenska gränsvärdena fram tills nu?

Anf.  97  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag välkomnar den här reduceringen till 0,1 fibrer per kubikcentimeter. Jag tror att det är bra att vi har mycket låga gränsvärden. Nu har vi väl i och för sig egentligen förbud mot asbestproduktion här i Sverige. Det är väl dispenser som ges i så fall. Jag följde den här frågan för många år sedan, kanske tio femton år sedan. Jag vet inte exakt hur läget är i dag. Har ni någon information om de dispenser, om det finns några, som ges här i Sverige i dag? I vilka länder inom EU är det i så fall som man producerar mest asbest och i vilka av dessa länder har man de verkliga problemen?

Anf.  98  Statssekreterare LISE BERGH:

Jag tänker lämna ordet till Lars von Ehrenheim för att besvara de frågorna.

Anf.  99  Departementssekreterare LARS VON EHRENHEIM:

Tack! Gränsvärdet har diskuterats i rådsarbetsgruppen. Det gränsvärde som föreslås ligger på mätbarhetsgränsen. Man kan säga att principen är att det inte ska vara någon asbest alls. Vi hade i och för sig synpunkter från svensk sida på att det inte behövde vara så lågt för att det skulle få den effekt som åsyftades. Men vi såg heller ingen allvarlig nackdel i det. Principen är alltså att det ska bort helt och hållet.

Det kan nämnas att bakgrunden är att EU redan har antagit ett s.k. produktdirektiv, som träder i kraft 2005, som innebär att asbest inte får tillverkas och säljas på marknaden. Det är alltså redan klart. Det som då återstår, som kan utsätta folk för asbest, är rivning av befintliga byggnader, demontering av befintliga maskiner osv. Där kan det finnas asbest. Det är alltså för de fallen som man har gränsvärdet och säkerhetsreglerna.

Sedan var det en fråga om vilka länder som kan ha problem med tillverkning av asbest. Rätt mycket diskussion har ägnats åt framför allt Grekland och Spanien. Grekland har gruvbrytning. Spanien har en omfattande tillverkning av asbestprodukter för export till länder utanför Europa. Det är alltså det som är bakgrunden till det här förbudet mot gruvbrytning och tillverkning som tillkom under behandlingen i rådsarbetsgruppen. Det är ett försök att ställa upp ett hinder för detta.

Beträffande dispenser i Sverige kan jag inte ge någon detaljinformation annat än att det som sagt fr.o.m. 2005 finns ett totalförbud i hela Europa för tillverkning och försäljning av asbestprodukter.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Du hade en kompletterande fråga, Sven-Erik Sjöstrand.

Anf.  101  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag fick svar på den frågan.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Den här frågan hade vi uppe för diskussion senast inför mötet den 7 mars. Jag konstaterar att det återigen finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går då över till nästa ärende som är nr 9.

Anf.  103  Statssekreterare LISE BERGH:

Ärendet handlar om antagande av ett resolutionsförslag om en ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen 2002–2006. Jag vill ge en kort bakgrund till denna resolution.

Kommissionen beslutade den 11 mars i år om ett meddelande om en ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen, alltså för åren 2002–2006. Det grundar sig på ett uppdrag från Barcelona. Meddelandets fullständiga rubrik är Anpassning till förändringar i arbetsliv och samhälle – En ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen.

Denna strategi anger inriktningen av gemenskaphetsarbeten inom arbetsmiljöområdet inför den närmaste femårsperioden. Tre element i strategin är särskilt värda att framhålla.

För det första har man tagit ett övergripande synsätt på välbefinnandet i arbetet.

För det andra konsoliderar man det riskförebyggande arbetet. Det handlar också om en uppbyggnad av partnerskap mellan olika aktörer när det gäller arbetsmiljöfrågor.

För det tredje konstaterar man att man måste ha en ambitiös socialpolitik. Detta är alltså en konkurrensfaktor, och en bristfällig politik medför kostnader som belastar både ekonomi och samhälle.

Detta är bakgrunden till resolutionen.

Från svensk sida tycker vi att det är bra att synen på arbetsmiljöfrågor har vidgats. Man har t.ex. tagit med frågor som rör stress, och även andra psykosociala frågor har fått en ganska framträdande plats i strategin. Detta lyfts också fram i resolutionen.

Det är också positivt att den strategiskt viktiga principen om att integrera arbetsmiljöarbetet i verksamheter lyfts fram i resolutionen. Detsamma gäller arbetsmiljöns betydelse för ekonomi, produktivitet och kvalitet i arbetet.

Vi tycker också att det är värt att peka på att man har lyft fram samordningen av och informationsutbytet inom tillsynsarbetet på arbetsmiljöområdet. Vidare framhålls att det är angeläget att man harmoniserar och förbättrar kraven på arbetsmiljön. Det ska inte bara stanna på papperet utan det är viktigt att det genomförs i praktiken.

Man har också tagit upp en annan viktig fråga, nämligen harmoniseringen av statistiken. Detta betyder att man kan synliggöra problemen. Man ska också så småningom fastställa mätbara mål och indikatorer.

Detta är vad man i stort kan säga om resolutionen.

Anf.  104  GÖRAN LENNMARKER (m):

Herr ordförande! Det här är en viktig fråga, och man borde lägga till några saker. När man tittar på de här frågorna finns det anledning att beakta de stora ökningar vi ser i förtidspensioneringar och sjukskrivningar. Det gäller alltså sammanbandet mellan de våldsamma ökningarna på de här områdena i vissa länder och utvecklingen på arbetsmiljöområdet. Man måste då se på vad som är arbetsmiljöbetingat och vad som är betingat av annat, t.ex. en dold arbetslöshet.

Jag tycker att man bör ta upp detta så att man får klart för sig vad som beror på vad.

Anf.  105  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag tycker att det är väldigt positivt att det här diskuteras. Det är viktiga frågar. Ohälsofrågorna diskuteras ju mycket i Sverige, och jag tror att det gäller generellt också i EU.

Jag skulle gärna se att ni också tog med sådana saker som företagshälsovårdens roll och det systematiska arbetsmiljöarbetet som vi håller på med i Sverige, det som vi tidigare kallade för internkontroll. De är oerhört viktiga frågor.

Inflytande och demokratisering hänger samman med dessa frågor. Hur diskuteras detta? Går det att få framgång i de delar som är viktiga både för ohälsoarbetet och för att förändra attityder och förbättra arbetsmiljöarbetet?

Anf.  106  Statssekreterare LISE BERGH:

Vi tar med oss propån att lägga till diskussionen om de höga ohälsotalen och sjukskrivningarna och också den diskussion som förs om vad ohälsan beror på.

Den här resolutionen är bara ett sätt för rådet att peka på att det här är viktigt och i strategin ligger en uppmaning till olika aktörer att arbeta vidare. Vi vet att ordförandeskapet för nästa halvår kommer att ta upp dessa frågor och arbeta vidare med dem.

Företagshälsovården kommer naturligtvis också in i diskussionen. Jag kan nämna att vi från svensk sida också har fått med vikten av integrering av arbetsmiljöarbetet i verksamhetens planering, ledning och strategiska beslutsfattande. Det handlar om just det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det finns med i strategin, och det har lyfts fram också i resolutionen.

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till nästa beslutsärende som gäller kompetens och rörlighet.

Anf.  108  Statssekreterare LISE BERGH:

Det gäller beslut om antagande av en resolution om kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden. Den här resolutionen är i linje med vad som har beslutats i Barcelona. Den baseras i stort sett på befintliga dokument på området, nämligen en speciell task force-rapport om kompetens och rörlighet, kommissionens handlingsplan för rörlighet och också kommissionens meddelande om livslångt lärande. De ligger till grund för resolutionen.

I resolutionen inbjuds kommissionen, medlemsländerna och arbetsmarknadens parter att både uppmuntra och vidta olika åtgärder för att öka kompetensen och rörligheten på arbetsmarknaden.

Om man ska lyfta fram något av det som tas upp i resolutionen är det vikten av att nå de uppställda målen i Lissabonprocessen. Det är viktigt att ta bort hinder för rörligheten inom EU och öka både den geografiska och yrkesmässiga rörligheten. Man måste minska kunskapsbristen genom ett livslångt lärande, arbeta för att underlätta erkännandet av kvalifikationer – det samarbetet pågår redan – öka arbetskraftsutbudet, uppmuntra ett aktivt åldrande och främja aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Man ska också skapa en EU-databas med information om utbildning och arbete.

Den svenska ståndpunkten är förstås att vi sätter mycket stort värde på diskussionen om ökad kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden. Den ligger i linje med vad som tidigare har presenterats och tar upp de områden som man har diskuterat både i Lissabon och i Stockholm.

Särskilt utbildnings- och kompetensfrågorna anser vi vara viktiga, liksom att ta bort hinder för ökad yrkesmässig och geografisk rörlighet. Detta har vi drivit länge. Det gäller också en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Kortfattat kan man säga att vi välkomnar resolutionen och ställer oss bakom den.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det även i denna fråga finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går så över till ett antal ärenden som är av mer informationskaraktär. Det är alltså inga beslutsärenden. För tids vinnande kanske vi ska behandla dem rakt av. Vi börjar med ärende 11 och går sedan snabbt vidare.

Anf.  110  Statssekreterare LISE BERGH:

Det handlar om gender mainstreaming, dvs. frågan om att integrera jämställdhetsfrågorna i rådsarbetet. Jag tror att vi har talat om detta tidigare – åtminstone har jag gjort det. Varje ordförandeskap sedan det franska ordförandeskapet har valt ut ett eller flera råd för att ta upp frågan om integrering av jämställdhetsperspektivet i de sakfrågor som är uppe för behandling.

Det spanska ordförandeskapet har valt att arbeta med miljörådet, jordbruksrådet och rådet som har hand om strukturstöd. De kommer alltså att rapportera om det arbetet vid det kommande mötet.

Jag vill bara väldigt kort informera om vad som har hänt i jordbruksrådet. Där betonar man vikten av att jämställdhet främjas i alla de program som får stöd från jordbruksfonden och från övriga strukturfonder. Det är också viktigt att detta omsätts i konkreta mål.

Vi har inte fått slutsatserna eller någon information från de andra två råden, men det kommer att lämnas.

Anf.  111  WILLY SÖDERDAHL (v):

Ordförande! Jag kunde inte låta bli att begära ordet. Vi besökte Bryssel i går och i förrgår och träffade kommissionen gällande biståndsfrågor. Det visade sig att det inte finns några resurser över huvud taget tillsatta av GD Bistånd för att driva gender-frågorna i det arbetet. Den expert som finns är den som Sida har skickat ned. Denna person får vara kommissionär vad gäller detta.

Jag menar därför att man, om det är möjligt, skulle ta upp det här och ställa krav på kommissionen att om de skriver in detta får de också tillsätta resurser för att frågorna ska kunna drivas. Det kanske är ett lämpligt tillfälle att göra det då.

Anf.  112  Statssekreterare LISE BERGH:

Vi kommer att ta upp det. Jag kan också meddela att nästa ordförandeskap kommer att fortsätta att ta upp den här frågan i olika råd och också försöka få en struktur på det hela så att det framöver ska ske automatiskt i varje råd.

Självklart kan vi ta upp frågan också i diskussionen kring den här informationspunkten.

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Vi går då över till nästa punkt som också är en föredragning från ordförandeskapet.

Anf.  114  Statssekreterare LISE BERGH:

Det handlar om våld mot kvinnor och om uppföljningen av den åtgärdsplattform som man antog vid konferensen i Beijing 1995.

Inom EU sker ett arbete som innebär att två ordförandeskap samarbetar om ett visst område i Beijingplattformen. Det har tidigare handlat om representation och lönediskriminering. Nu handlar det om våld mot kvinnor. Det är alltså Spanien och Danmark som samarbetar kring de frågorna.

Spanien har tagit fram en studie och gjort en sammanställning av goda exempel. Man fokuserar på motverkandet av våld mot kvinnor framför allt i familjen, men också på sexuellt våld och sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Studien kommer att presenteras, och därefter är det meningen att Danmark under sitt ordförandeskap ska gå vidare och ta fram och presentera indikatorer för att kunna mäta utvecklingen och arbetet kring dessa frågor.

Anf.  115  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till övriga frågor om det finns några sådana. Detta är ju inte uppe till beslut ännu. Om ledamöterna inte har några fler frågor tackar vi statssekreterare Lise Bergh för hennes medverkan i dag.

3 §  Industri och energi

Näringsminister Björn Rosengren

Rapport från ministerrådsmöte den 4 och 5 december 2001

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 6 och 7 juni

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar näringsminister Björn Rosengren välkommen hit för information och samråd.

Vi brukar börja med en återrapport från tidigare rådsmöten. Det är möjligt att näringsministern bara hänvisar till den skriftliga rapporten. Vi får höra. Du gör det. Då lämnar jag ordet fritt. Ingen har några synpunkter, då går vi över till ärendelistan för kommande rådsmöte.

Anf.  117  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Ordförande! Ärendet är uppdelat i industri och energi. Jag tänkte börja med industri eftersom det är fråga om rådsslutsatser. Det gäller alltså dagordningspunkterna 3, 4 och 9.

Jag börjar med punkt 3 som handlar om konkurrenskraft och näringspolitik i EU. Vid industrirådets möte kommer kommissionen att presentera sitt meddelande om produktivitetens betydelse för tillväxt och konkurrenskraft och konkurrenskraftsrapporten för 2002. Rådet förväntas anta slutsatserna och diskutera frågor rörande konkurrenskraft och näringspolitik.

Slutsatserna handlar om vilka åtgärder som medlemsstaterna och kommissionen bör vidta för att höja produktiviteten särskilt i tjänstesektorn. Det handlar om satsningar på innovation, forskning och IT, att ta bort hinder på den inre marknaden och att förbättra företagsklimatet och främja ökat entreprenörskap.

För att kunna möta den framtida efterfrågan på arbetskraft kommer det också att krävas en insats för att höja arbetskraftens kompetens. Det handlar bl.a. om att förbättra samarbetet mellan företag och skolor och universitet och att satsa mer på livslångt lärande.

Slutsatserna pekar på viktiga områden för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Det är viktigt att medlemsländerna och kommissionen har en samsyn om vilka frågor man bör fokusera arbetet kring.

Sverige stöder därför att slutsatserna antas av industrirådet den 6 juni. Diskussionen kommer att knyta an till innehållet i konkurrenskraftsrapporten och kommissionens meddelande och slutsatser.

Sverige kommer att framföra att vi stöder kommissionens arbete med tjänstestrategin som bl.a. syftar till att få bort de hinder som finns för en europeisk tjänstemarknad. Vi kommer även att framföra vikten av att satsa på entreprenörskap för att kommersialisera innovationer samt riskkapitalets betydelse i detta sammanhang.

När det gäller kompetensförsörjning vill vi betona betydelsen av livslångt lärande, höjd IT-kompetens för småföretag och satsningar som gjorts i Sverige på det här området. Vi kommer också att beröra samspelet mellan konkurrens och näringspolitik. Det är viktigt med samverkan mellan dessa områden eftersom konkurrens och näringspolitik kompletterar och stöder varandra.

Anf.  118  PER WESTERBERG (m):

Herr ordförande! Jag tänker inte sätta i gång någon interndebatt här utan bara göra några enkla konklusioner.

Vi efterlyser mera på konkurrensområdet i fråga om avregleringarna. Vi efterlyser en hel del när det gäller satsningarna på forskning och utveckling. Vi känner oro för att alldeles för många av de patent och tekniska landvinningar som görs i Sverige blir till företag och arbetsplatser i andra länder.

Självklart vill vi gärna se att mer händer på IT-området. Vi tycker att man bör driva på frågan om certifikat. På det sättet skulle man kunna få någon form av ID-handling och därmed stimulera den utvecklingen.

Låt mig även på samma gång kommentera småföretagarstadgan. Vi noterar att kammaren har avslagit några av de centrala förslag som vi vill driva på småföretagarområdet. Det handlar om vad man populärt kallar pomperipossabeskattningen av en hel del IT-företagare, 3:12-regler, miljöbalk, sjukpenninggrundande inkomst för en del företagare m.m.

Vi gör dessa noteringar i kraft av att vi har väldigt få små och medelstora företag, och framför allt få växande företag, jämfört med övriga Europa.

Anf.  119  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag har nästan läst upp ett moderat näringspolitiskt program så jag tycker att Per Westerberg borde vara nöjd med min konklusion av vad jag vill framföra i EU.

Anf.  120  PER WESTERBERG (m):

Ja, jag vet inte om Björn tänker gå in i Moderata samlingspartiet i stället. Men jag tyckte att programmet var för tanigt. Vi vill, som jag nämnde innan, biffa upp en hel del.

Anf.  121  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag vill bara nämna att det finns gränser även för min flexibilitet.

Anf.  122  ORDFÖRANDEN:

När det gäller punkt 3 a konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Vi går då över till punkt 3 b.

Anf.  123  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Punkt 3 b gäller e-ekonomins effekter på de europeiska företagens konkurrenskraft. Slutsatserna om e-ekonomins inverkan på de europeiska företagens konkurrenskraft förväntas antas av rådet den 6 juni. Sverige ställer sig bakom dessa slutsatser.

Det är viktigt att Europa blir bättre på att utnyttja den potential som finns i den digitala ekonomin genom att främja dynamiska marknader och ett fördelaktigt näringsklimat. Det är särskilt viktigt att mindre företag uppmuntras att ta till vara den digitala ekonomins fördelar för att effektivisera sina processer och nå ut till en större marknad.

Sverige välkomnar från början slutsatserna i dess helhet men har specifikt drivit linjen att den offentliga sektorn bör agera förebild i sin användning av IT. Sverige deltar aktivt i det prioriterade arbetet med framtagandet av handlingsplanen e-Europa 2005, vilket rådsslutsatserna delvis hänvisar till.

Anf.  124  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt när det gäller punkt 3 b.

Slutligen har vi punkt 3 c som gäller stadgan för småföretagen. Den har delvis redan berörts.

Anf.  125  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Det är en rapport från ordföranden. Jag hade inte tänkt ta upp den, men om EU-nämnden så önskar gör jag det gärna.

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

Det är en pågående förhandling. Jag tänkte att om du ville ha stöd för upplägget inför förhandlingen så kunde du få det av oss.

Anf.  127  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Vid industrirådet kommer det spanska ordförandeskapet att presentera en rapport om den europeiska stadgan för småföretag. Sverige anser att den europeiska stadgan för småföretag är ett viktigt instrument för att driva företagspolitiken framåt på EU-nivå och skapa goda förutsättningar för tillväxt och sysselsättning.

Sverige initierade tillsammans med Storbritannien stadgan våren 2000. Stadgan fastställer tio s.k. handlingslinjer som medlemsstaterna kommit överens om är särskilt viktiga. Det handlar om att stimulera entreprenörskap och nyföretagande, kompetensutveckling, regelförenkling, IT, innovation samt kapitalförsörjning för småföretag.

I årets rapport om stadgan framhålls Sverige på ett par områden, bl.a. när det gäller att underlätta för företag att få information online och att stimulera entreprenörskap för skolan.

Anf.  128  PER WESTERBERG (m):

Eftersom vi behandlar denna punkt separat vill jag markera de punkter som har varit uppe tidigare inom detta område. Vi tycker att det hela måste biffas upp. Det gäller i synnerhet ur svensk synvinkel då vi, enligt vår uppfattning, inte har en konkurrenskraftig småföretagarpolitik.

Anf.  129  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i detta ärende.

Vi går så vidare till hållbar utveckling.

Anf.  130  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Det gäller integrering av hållbar utveckling i näringspolitiken. Jag tänkte endast ta upp punkt 4 b.

När det gäller frågan om integrering av hållbar utveckling i näringspolitiken anser Sverige att samtliga dimensioner av den hållbara utvecklingen – ekonomiska, sociala och miljömässiga – måste inkluderas. Detta återspeglas i förslaget till slutsatser även om det har sin tyngdpunkt i integrationen av miljöhänsyn.

Sverige ställer sig bakom förslaget till slutsatser eftersom hållbar utveckling är ett prioriterat område för oss, och vi vill betona vikten av att integrera hållbar utveckling i gemenskapens näringspolitik.

Sverige beklagar dock att förslaget till slutsatser inte i tillräcklig utsträckning belyser hur hållbar utveckling kan främja konkurrenskraften och åtgärder som kan vidtas inom ramen för näringspolitiken för att ta till vara tillväxtpotentialer i den hållbara utvecklingen.

Sverige avser att betona detta vid diskussionen om hållbar utveckling på rådsmötet. Diskussionen kommer att fokuseras på den operationella roll som industrirådet har, eller bör ha, för att säkerställa en lämplig avvägning mellan den hållbara utvecklingens tre dimensioner vid behandling av lagförslag som påverkar den europeiska industrins konkurrenskraft.

Sverige avser att i diskussioner bl.a. särskilt lyfta fram på vilket sätt gemenskapen inom ramen för näringspolitiken kan skapa möjligheter för företagen att stärka sin konkurrenskraft och vinna ekonomiska fördelar genom miljömässig och social hänsyn. Vi anser att detta är ett mer offensivt sätt att se på frågan om integration av hållbar utveckling i näringspolitiken.

Anf.  131  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt vad gäller punkt 4 b.

Anf.  132  LENNART DALÉUS (c):

Jag hade en önskan till näringsministern – den gäller punkt 4 a som handlar om kemikalier.

I det sista stycket före punkt 4 b står om principerna för näringslivets eget ansvar. Det sägs att det inte bara handlar om att märka ord utan om ansvar för att ta fram kunskap om kemikaliers egenskaper.

I produktansvarssammanhang har vi strävat efter att det ska heta att näringslivet ska känna till egenskaperna innan saker sätts ut på marknaden. Det är likadant här. Jag tycker att imperativet för att ta fram kunskap är aningen för sent.

Man ska känna till egenskaperna innan någonting sker. Det är en subtil skillnad men den kan som bekant spela en viss roll. Att ”ta fram” kunskap kan ta tio år medan ”känna till” är något omedelbart.

Anf.  133  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag hade en fråga på samma stycke som det som Lennart Daléus tog upp. Det står att den svenska inställningen är att den kemiska industrins konkurrenskraft måste upprätthållas. Vidare sägs att det är viktigt att strategin genomförs och att det inte uppstår en orimlig börda på företagen samtidigt som ett högt skydd för hälsa och miljö upprätthålls.

Det är ju bra, det är både–och. Men jag tycker att man ska vara tydlig och tala om att skyddet för miljö och hälsa gäller före det andra. Jag tycker inte att det framgår här.

Anf.  134  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Ordförande! Låt mig bara kort säga att jag tar till mig detta. Jag tycker att det ligger mycket i de synpunkterna.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Det här är alltså ett ärende som inte är uppe till beslut nu. Det förhandlas vidare, och jag konstaterar att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i detta ärende.

Vi går så snabbt över till stålindustrin. Det hade du inte tänkt prata om. Då tar vi punkt 9 som gäller en strategi för biovetenskap och bioteknik.

Anf.  136  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Kommissionen presenterade i januari i år ett meddelande innehållande en strategi för biovetenskaper och bioteknik. Meddelandet består av två delar. Den första delen omfattar en beskrivning av strategin och de utmaningar som finns. Den andra delen är en handlingsplan omfattande 30 konkreta åtgärder för medlemsstaterna och kommissionen och den privata sektorn.

Meddelandet kommer att för första gången diskuteras i industrirådet den 6 juni, och ordförandeskapet har lagt fram ett utkast till rådsslutsatser avseende strategin. Slutsatserna är inriktade på att erkänna dokumentet som en värdefull grund för att utveckla ett omfattande och enhetligt policyramverk inom området samt det övergripande förfarandet kring detta. Sakinnehållet i dokumentet kommer därför att diskuteras under det danska ordförandeskapet.

Bioteknik och livsvetenskaper är ett prioriterat område för Sverige. Sverige stöder förslag till slutsatser som är helt inriktade på förfarandet och ser fram emot att sakinnehållet i dokumentet diskuteras under det danska ordförandeskapet.

Anf.  137  LENNART DALÉUS (c):

Det här strategidokumentet är säkert bra i de flesta stycken, men det finns en attityd i detta som jag tycker att man kan be näringsministern att påpeka. Den attityden har funnits från kommissionens sida i många år i den här frågan.

På s. 32 i beskrivningen står att ett brett stöd hos allmänheten är avgörande osv. Sedan talar man om hur man ska skaffa sig det stödet. Det här uppifrånperspektivet, att här finns en sakfråga där kommissionen tycker någonting och nu ska informera fram ett brett stöd, kan på sikt vara tveksamt. Kommissionen bör ändra attityd lite grann och mer tala om en förutsättningslös information kring viktiga delar av den här frågan.

Vi hade uppe informationsfrågan med näringsministern i nämnden för något år sedan. Även då sade jag att den är skamligt dåligt skött av kommissionen – inte från svensk sida, men från kommissionen.

När det gäller det här strategidokumentet vill jag säga att det enda man märkte av strategin var att det låg ute på nätet. Om jag kommer ihåg rätt var det så att när den nätverksamheten avslutades hade man fått fyra träffar från Sverige. Den möjlighet man gav allmänheten att delta i diskussionerna var försumbar – den allmänhet vars stöd man säger sig söka.

Det vore bra om näringsministern kunde säga detta till dem ännu en gång.

Anf.  138  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Ja, jag delar den uppfattningen. Jag ska ta detta med mig.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärende 9.

Innan vi går över till nästa punkt vill jag nämna ett ärende som är en gammal bekant, och som vi har haft uppe till diskussion flera gånger tidigare. Det gäller varvsindustrin. Där har vi haft klara ståndpunkter. Händer det någonting nytt på det området?

Anf.  140  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Det har inte hänt någonting nytt, och det finns inget nytt förslag från kommissionen.

Anf.  141  ORDFÖRANDEN:

Jag lämnar ordet fritt. Eftersom det inte finns några ytterligare frågor lämnar vi denna punkt och går över till energiområdet.

Anf.  142  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Ordförande! Jag hade tänkt ta upp punkterna 12, 13, 14 och 15.

Jag börjar med punkt 12 som handlar om rådets förordning om statligt stöd till stenkolsindustrin.

Under vintern och våren har förslaget om statligt stöd till stenkolsindustrin behandlats. Sveriges grundläggande ståndpunkt framfördes vid en riktlinjedebatt på energiministermötet den 5 december.

På energiministrarnas möte den 7 juni väntas man fatta beslut om förordningen. Den utestående frågan inför rådsmötet rör regleringen av stödets nedtrappning.

Till vår stora besvikelse svängde opinionen under våren till förmån för ett förslag till en mindre strikt utformning som inte ställer några krav på nedtrappning av den totala stödmängden, samtidigt som den öppnar upp för ökande driftstöd och ger en möjlighet att växla över till investeringsstöd. Sverige tillhör nu en liten minoritet medlemsländer som motsätter sig detta. Frågan är i nuläget inte avgjord.

Det som talar till vår fördel är att även kommissionen har ifrågasatt artikelns förenlighet med EU:s statsstödspolitik, där nedtrappningar vanligen förutsätts. Detta har gjort att ordförandeskapet helt nyligen har presenterat ett förslag till slutlig kompromiss med en något striktare skrivning. Det är inte möjligt att fler förslag hinner presenteras innan rådsmötet. Men det är vår förhoppning att en striktare skrivning liknande denna slutligen vinner gehör i rådet.

Anf.  143  KIA ANDREASSON (mp):

Jag stöder naturligtvis den svenska hållningen. Jag är bara rädd, eftersom det är en så stor majoritet för något annat, att Sverige passivt ser på och vill verkligen att man trycker på här.

Hur stor är nedtrappningen, och vilket är slutdatumet? Finns det något siffermässigt över huvud taget för att få en uppfattning om vad som gäller?

Anf.  144  INGER STRÖMBOM (kd):

Vi stöder väl alla den svenska ståndpunkten i den här frågan. Men jag tycker att det är läge att fråga sig varför EU så totalt lägger miljöaspekterna åt sidan i den här viktiga frågan. Energi och miljö borde ju gå hand i hand.

Anf.  145  ORDFÖRANDEN:

Jag vill hänga på med en fråga. Det krävs tydligen kvalificerad majoritet i den här frågan. Vi kan ju uppbåda en blockerande minoritet, men det ser inte ut som vi kommer att göra det. Blir vi ensamma? Det är det som är min fråga.

Anf.  146  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Nu får vi se vad som händer. Som har sagts här har man gått på en linje utan nedtrappning, men nu vill kommissionen ha en nedtrappning och ordföranden har också lagt fram ett annat förslag. Jag ska be en av mina medarbetare svara på detta om själva nedtrappningen. Jag vill också säga att här finns väldigt starka intressen. Och det fungerar också så, det får vi väl ändå erkänna.

Anf.  147  Departementssekreterare SARA EMANUELSSON:

När det gäller nedtrappning finns det olika stödområden: stöd för nedläggning, stöd för investeringar, stöd för drift. Slutdatum för stöd för nedläggning är 2007, stöd för investeringar är 2010. Driftsstöden har inte omfattats av kraven på nedtrappning. Men det senaste förslaget – vi vet inte om det är det sista – är i alla fall en avsevärd förbättring jämfört med det förslag som tidigare förelåg.

Anf.  148  ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattade att vi är ensamma om att försöka säga nej här, att vi inte lyckas få någon blockerande minoritet.

Anf.  149  Departementssekreterare SARA EMANUELSSON:

Det finns ingen blockerande minoritet.

Anf.  150  ORDFÖRANDEN:

Vi kan nu gå till beslut, och då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går nu vidare till frågan om el och gas.

Anf.  151  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Det handlar om punkterna 13 a och b och den inre marknaden för el och gas.

Dagordningspunkten är uppdelad i två underrubriker. Den första gäller en politisk överenskommelse om ändring av el- och gasmarknadsdirektiven. Den andra gäller en lägesrapport om förslaget till förordning om gränsöverskridande elhandel. När det gäller ändringen i el- och gasmarknadsdirektiven tänkte jag börja med att informera om arbetsprocessen.

Ordförandeskapet har presenterat en not med sina slutsatser kring arbetsläget, vilka frågor man i stort anser vara lösta och vilka knäckfrågor som återstår. Ordförandeskapets avsikt är att ta notens frågeställningar som underlag för några punkter som kan ingå i en politisk överenskommelse om dels ett antal övergripande principer för direktivens utformning, dels om hur den fortsatta processen bör drivas vidare.

Flera medlemsstater har uttryckt sin oro över att försöken att i det här läget forcera fram en överenskommelse kan innebära att den blir för allmän eller att alltför långtgående kompromisser måste göras. Från svensk sida delar vi denna oro. Sverige bör därför tydligt uttrycka att vi eftersträvar en politisk överenskommelse om hela det inre marknadspaketet och att detta även kan ske under det danska ordförandeskapet, om inte tillfredsställande lösningar kan nås nu.

När det sedan gäller konkreta frågeställningar i ordförandeskapets not stöder vi på de allra flesta punkter de slutsatser som ordförandeskapet drar. Jag tänker inte gå in på varje specifik frågeställning men svarar gärna på frågor om det finns intresse för detta. De fem frågeställningar som ordförandeskapet fokuserar sig på är konsumentskydd, åtskillnad mellan nätverksamhet och handel och produktion, marknadsöppning inklusive behovet av övergångslösningar innan full marknadslösning nås samt tillsyn.

Den andra underrubriken, om förordningen om gränsöverskridande elhandel, gäller endast en lägesrapport. Här har arbetet med att ta fram konkreta kompromissförslag inte kommit lika långt som när det gäller el- och gasmarknadsdirektiven. Lägesrapporten ger enligt vår uppfattning en god beskrivning av läget i arbetet med förordningen. Sverige kan därför välkomna rapporten.

Anf.  152  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärende 13.

Vi går nu över till frågan om transeuropeiska nät inom energisektorn.

Anf.  153  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Förslaget till ändring av riktlinjerna för transeuropeiska nätverk på energiområdet anger vilken typ av projekt som kan erhålla stöd från gemenskapen ur det särskilda TEN-programmet. Förslaget innebär att projektstöd i framtiden ska fokusera på projekt som bidrar till genomförandet av den inre marknaden och försörjningstryggheten på energiområdet.

Förslaget är inte slutbehandlat i rådsarbetsgruppen. Flera detaljer återstår, inte minst när det gäller det konkreta innehållet i projektbilagorna. Ordförandeskapets ambition är trots detta att nå en allmän riktlinje om förslaget. Denna höga ambition kan förklaras av att Europeiska rådet i Barcelona slog fast att beslut om riktlinjerna ska fattas senast i december 2002.

Sverige är allmänt positivt till förslaget. Vi tycker att det är bra med en fokusering på inre marknaden och försörjningstryggheten, och vi har inga principiella invändningar mot de nya riktlinjerna. Vi är också nöjda med att miljöbedömningar förs in på ett starkare sätt i de nya riktlinjerna liksom att hållbar utveckling utgör en bas för alla prioriteringar.

Anf.  154  KIA ANDREASSON (mp):

I stödet finns också stöd till gasledningar. Jag vill markera att Miljöpartiet inte tycker att stöd ska utgå till detta, utan anser att gasledningar ska bekosta sig själva och att Sverige också ska framföra detta.

Anf.  155  GÖRAN LENNMARKER (m):

Det står ju faktiskt på s. 49 att det ska vara Sveriges position. Jag har utgått ifrån att det är så, även om frågan behandlas inom Ekofin. Jag blev orolig ett tag för att jag skulle företrädas av Miljöpartiet i min ståndpunkt.

Anf.  156  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag vill kort säga att det här är väldigt låga stödnivåer. Det handlar alltså om planering och liknande. Det är det ena jag vill säga.

Det andra jag vill säga, och det gör jag med viss respekt, är att gas som energikälla utgör en mycket tung punkt i det europeiska samhället, och det får vi faktiskt respektera. Även de ska ha värme och energi.

Anf.  157  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i detta ärende.

Anf.  158  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Ärende 15 gäller förslag till direktiv om främjande av biobränslen för transport. Direktivförslaget om främjande av biobränslen för transport har varit ett omdiskuterat ämne under våren. Ordförandeskapet vill sannolikt nå en politisk uppgörelse i denna fråga, där många åsikter finns och där många medlemsstater inklusive Sverige varit kritiska till kommissionens ursprungliga förslag.

Medlemsländernas invändningar har främst gällt målens karaktär och nivåer. Flera medlemsländer har också ifrågasatt förslagets kostnadseffektivitet. Sverige hör till de länder som motsatt sig bindande mål. Vi har också varit kritiska mot att förslaget inte utformats tillräckligt tydligt för att främja utvecklingen av nya och bättre alternativ.

Till ministermötet har nu ordförandeskapet tagit fram ett kompromissförslag som på flera avgörande sätt gått medlemsländernas kritik mot bindande mål till mötes. I kompromissförslaget är målen nu indikativa, och det finns en möjlighet att anpassa dem efter nationella förutsättningar och omständigheter. Förslagets fokus har breddats till biodrivmedel och andra förnybara drivmedel. Avstämning för att följa upp erfarenheterna fram till 2005 har getts ökad tyngd. Skrivningar som öppnar för en framtida inriktning mot att främja främst kostnadseffektiva biodrivmedel med goda miljö- och klimategenskaper i ett livscykelperspektiv har tillkommit.

Sverige kan i princip stödja förslaget som det nu ser ut. Efter mötet i Coreper den 22 maj finns dock fortfarande en del olösta frågor, och diskussionerna fortsätter. En uppgörelse ser ut att kunna nås, men det förefaller troligt att några frågor kommer att vara utestående vid ministermötet.

Anf.  159  PER WESTERBERG (m):

Vi har tidigare haft detta uppe inför Ekofinmötet. Men jag vill här mycket tydligt markera att det stöd vi vill ha för biobränslen ska vara teknikdrivande, så att det i framtiden blir bättre och effektivare lösningar och betydande flexibilitet. Vi ser det naturligtvis som en framgång att det inte är bindande mål utan att man har gått över till indikativa mål. Men vi tycker fortfarande att förslaget andas mer karaktären av ett nytt jordbruksstöd för att kunna göra låginblandningar av etanol i bensin eller diesel. Erfarenheterna visar ganska tydligt svårigheten att klara en avgasrening för både etanol och bensin i samma bränsle. Det leder ofta nog till ökade utsläpp av andra cancerogena ämnen som ju hela etanoldriften har haft problem med, t.ex. formaldehyd som är mycket besvärande i sig.

Vi tycker egentligen att inriktningen av programmet i grunden är fel. Det är för lite teknikdrivning och för mycket konsumtion i form av bränsle av etanol.

Anf.  160  KIA ANDREASSON (mp):

Jag instämmer i det som Per Westerberg säger och vill trycka på att just detta med livscykelperspektivet är oerhört viktigt. Jag ser att det står på s. 54, men jag vill också säga det till den minister som är här nu.

Risken finns att det blir ett nytt gigantiskt jordbruksstöd. Vi har precis samma inställning när det gäller etanol t.ex. Vi tycker också att det är fel sätt. Det blir inte någon teknikutveckling i konkurrens. Det går säkerligen också åt fossila drivmedel för att producera med en viss teknik. Om det används gifter för att odla etanol för etanoltillverkning och det används för gödsling blir det ju negativt i slutändan. Den här aspekten måste Sverige lyfta fram i dessa sammanhang.

Anf.  161  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag måste tyvärr säga att jag delar Per Westerbergs uppfattning. Det är riktigt att det inte är meningsfullt att ha ett driftsstöd. Det är det däremot att göra investeringar i ny teknologi osv., precis den politik som vi för i Sverige.

Jag vill också säga att det har blivit avsevärt bättre än vad det var från starten. Nu har vi ju detta med indikativa mål, livscykelprocessen etc.

Jag delar helt den uppfattning som har framförts här.

Anf.  162  ORDFÖRANDEN:

Vi får se hur det blir så småningom, för det här är fortsatta förhandlingar. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

I övrigt är det informationspunkter. Eftersom ingen har någon fråga till näringsministern om övriga frågor på dagordningen ber vi att få tacka för samrådet i dag.

Innehållsförteckning

1 §  Ekofin 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  MATS ODELL (kd) 2

Anf.  7  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 2

Anf.  8  MATS ODELL (kd) 2

Anf.  9  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 3

Anf.  10  GUNNAR HÖKMARK (m) 3

Anf.  11  KARIN PILSÄTER (fp) 3

Anf.  12  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 3

Anf.  13  MATS ODELL (kd) 4

Anf.  14  SONIA KARLSSON (s) 4

Anf.  15  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 4

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  17  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 4

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  19  MATS ODELL (kd) 6

Anf.  20  GUNNAR HÖKMARK (m) 7

Anf.  21  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 7

Anf.  22  GUNNAR HÖKMARK (m) 7

Anf.  23  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 7

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  25  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 7

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  27  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 8

Anf.  28  MATS ODELL (kd) 9

Anf.  29  CARL ERIK HEDLUND (m) 9

Anf.  30  KARIN PILSÄTER (fp) 10

Anf.  31  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 10

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  33  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 11

Anf.  34  INGER STRÖMBOM (kd) 11

Anf.  35  PER WESTERBERG (m) 12

Anf.  36  YVONNE RUWAIDA (mp) 12

Anf.  37  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 12

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  39  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 13

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  41  LENNART DALÉUS (c) 13

Anf.  42  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 13

Anf.  43  LENNART DALÉUS (c) 13

Anf.  44  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 13

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  46  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 14

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  47  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 14

Anf.  48   ORDFÖRANDEN 14

Anf.  49  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 14

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  51  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 15

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  53  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 15

Anf.  54  MATS ODELL (kd) 15

Anf.  55  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 15

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  57  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 16

Anf.  58  GÖRAN LENNMARKER (m) 17

Anf.  59  YVONNE RUWAIDA (mp) 17

Anf.  60  WILLY SÖDERDAHL (v) 18

Anf.  61  SONIA KARLSSON (s) 19

Anf.  62  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 19

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  64  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 20

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  66  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 20

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  68  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 20

Anf.  69  Kanslirådet PETER HOLMGREN 20

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 20

2 §  Sysselsättning och socialpolitik 21

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  72  Statsrådet INGELA THALÉN (s) 21

Anf.  73  Statssekreterare LISE BERGH 21

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  75  Statsrådet INGELA THALÉN (s) 22

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  77  Statsrådet INGELA THALÉN (s) 23

Anf.  78  GUSTAF VON ESSEN (m) 24

Anf.  79  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 24

Anf.  80  Statsrådet INGELA THALÉN (s) 24

Anf.  81  Departementssekreterare MAISOUN JABALI 24

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  83  Statsrådet INGELA THALÉN (s) 25

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  85  Statsrådet INGELA THALÉN (s) 25

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  87  Statsrådet INGELA THALÉN (s) 25

Anf.  88  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  89  Statssekreterare LISE BERGH 26

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  91  Statssekreterare LISE BERGH 26

Anf.  92  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  93  Statssekreterare LISE BERGH 26

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  95  Statssekreterare LISE BERGH 27

Anf.  96  GÖRAN LENNMARKER (m) 27

Anf.  97  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 28

Anf.  98  Statssekreterare LISE BERGH 28

Anf.  99  Departementssekreterare LARS VON EHRENHEIM 28

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  101  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 28

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  103  Statssekreterare LISE BERGH 29

Anf.  104  GÖRAN LENNMARKER (m) 29

Anf.  105  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 30

Anf.  106  Statssekreterare LISE BERGH 30

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  108  Statssekreterare LISE BERGH 30

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  110  Statssekreterare LISE BERGH 31

Anf.  111  WILLY SÖDERDAHL (v) 31

Anf.  112  Statssekreterare LISE BERGH 32

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  114  Statssekreterare LISE BERGH 32

Anf.  115  ORDFÖRANDEN 32

3 §  Industri och energi 33

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  117  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 33

Anf.  118  PER WESTERBERG (m) 34

Anf.  119  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 34

Anf.  120  PER WESTERBERG (m) 34

Anf.  121  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 34

Anf.  122  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  123  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 34

Anf.  124  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  125  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 35

Anf.  126  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  127  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 35

Anf.  128  PER WESTERBERG (m) 35

Anf.  129  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  130  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 35

Anf.  131  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  132  LENNART DALÉUS (c) 36

Anf.  133  WILLY SÖDERDAHL (v) 36

Anf.  134  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 37

Anf.  135  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  136  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 37

Anf.  137  LENNART DALÉUS (c) 37

Anf.  138  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 38

Anf.  139  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  140  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 38

Anf.  141  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  142  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 38

Anf.  143  KIA ANDREASSON (mp) 38

Anf.  144  INGER STRÖMBOM (kd) 39

Anf.  145  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  146  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 39

Anf.  147  Departementssekreterare SARA EMANUELSSON 39

Anf.  148  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  149  Departementssekreterare SARA EMANUELSSON 39

Anf.  150  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  151  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 39

Anf.  152  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  153  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 40

Anf.  154  KIA ANDREASSON (mp) 41

Anf.  155  GÖRAN LENNMARKER (m) 41

Anf.  156  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 41

Anf.  157  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  158  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 41

Anf.  159  PER WESTERBERG (m) 42

Anf.  160  KIA ANDREASSON (mp) 42

Anf.  161  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 42

Anf.  162  ORDFÖRANDEN 42