1 § Utbildning, ungdom och kultur (endast utbildningsfrågor)

Utbildningsminister Thomas Östros

Rapport från ministerrådsmöte den 11 och 12 november 2002

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 6 februari 2003

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Statssekreterare Carl Lindberg med medarbetare hälsas välkomna. Vi hörde just att Thomas Östros sitter fast i kollektivtrafiken och blir försenad, så vi börjar.

Som vanligt är det först information från föregående möte. Sedan går vi in på samrådspunkterna. Varsågod!

Anf. 2 Biträdande statssekreterare CARL LINDBERG:

Tack, fru ordförande! Jag vill presentera Karin Henriksson, kansliråd och ansvarig för dessa frågor. Karin är väl känd i denna församling.

Vad gäller återrapporteringen från föregående rådsmöte kan vi konstatera att frågorna behandlades den 12 november. Då godkände rådet en resolution om ökat samarbete inom yrkesutbildningsområdet i syfte att påskynda arbetet när det gäller att underlätta rörlighet och ömsesidigt erkännande av kvalifikationer. Man ägnade också en del av diskussionen åt det nya programmet för högre utbildning, Erasmus World, och också en del åt den fortsatta uppföljningen av de gemensamma framtidsmålen för utbildningssystemet. Detta är, fru ordförande, i korthet vad som togs upp.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Vi får tacka för den informationen.

Vi går nu in på dagordningen. A-punktslistan tar vi på slutet och går i stället direkt in på punkt 3, Ett kunskapsbaserat Europa. Varsågod, statssekreteraren!

Anf. 4 Biträdande statssekreterare CARL LINDBERG:

Tack! På den här punkten kommer det att bli dels en föredragning av kommissionen, dels en diskussion samt antagande av vissa slutsatser. Det här har bäring på det toppmöte med Europeiska rådet som äger rum den 21 mars. Här kommer kommissionen att sammanfatta innehållet i två, möjligen tre, bidrag till vårtoppmötet avseende utbildningsområdet.

Först och främst gäller det ett meddelande om utbildningsinvesteringar som vi just har tagit del av. Vidare handlar det om den sammanfattande rapporten, syntesrapporten, till Europeiska rådet vad gäller läget generellt i Lissabonstrategin och den processen. Här har utbildningsfrågorna, som vi alla vet, ett stort utrymme. Eventuellt blir det också en presentation om universitetens betydelse för kunskapsutveckling och innovation.

Meddelandet om utbildningsinvesteringar kommer att diskuteras informellt under lunchen. Allmänt kommer diskussionen att handla om att förbereda och diskutera utbildningens roll i Lissabonstrategin, inte bara utifrån utbildningens betydelse för tillväxt och sysselsättning utan också i ett bredare perspektiv vad gäller utbildning – sammanhållningen i samhället, den personliga utvecklingen och sådant.

Diskussionen kommer sannolikt att fortsätta vid ett informellt ministermöte i Aten i början av mars. Här förväntas rådet godkänna vissa slutsatser som kommer att överlämnas till Europeiska rådet. I avvaktan på den rapport om utvecklingen sedan Lissabontoppmötet som utbildningsrådet våren 2004 ska lämna till stats- och regeringscheferna gör man inte nu några ställningstaganden, utan slutsatserna bekräftar bara vikten av de frågor som redan finns med i denna process.

Här kan det konstateras att man i dag ser ett annat perspektiv inför år 2010. Möjligen har EU då 27 medlemmar i stället för nuvarande 15 medlemmar. Det innebär att Lissabonmålen från år 2000, som då upplevdes som oerhört ambitiösa, kommer att vara ännu mer angelägna. Ännu mer av engagemang kommer att krävas för att uppnå detta i den större kretsen av medlemmar år 2010.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Tobias Krantz hälsas välkommen till EU-nämnden och får härmed ordet. Varsågod!

Anf. 6 TOBIAS KRANTZ (fp):

Tack för det! Det gäller alltså ett meddelande från kommissionen som inte har så stor rättslig grund. Ändå är det förstås rätt intressant att ta del av innehållet och lite grann av vad kommissionen säger ska ske på utbildningsområdet. Jag misstänker att frågan har diskuterats tidigare men tycker att det finns rätt mycket av långgående ambitioner från kommissionens sida när det gäller att EU ska syssla med alltmer av utbildnings- och forskningspolitik.

Även om det här inte är av rättsligt bindande karaktär finns det rätt starka rekommendationer. En del av de rekommendationer som förespråkas i detta dokument är väl sådana saker som jag misstänker att man från rätt många partier vid detta bord skulle kunna tycka var tveksamt att vi fattade beslut om i den svenska riksdagen om de hade kommit upp till beslut här.

Till exempel diskuteras det på flera ställen att den privata finansieringen av den högre utbildningen ska öka och att ett stort problem när det gäller finansieringen av den europeiska forskningen är att den privata delen är för liten.

Jag har egentligen två frågor till statssekreteraren: Vad gör regeringen för att motverka att alltfler beslut på utbildningsområdet i praktiken kommer att fattas på europeisk nivå? Och hur ställer sig regeringen till de konkreta rekommendationer som exempelvis handlar om privat finansiering?

Anf. 7 ORDFÖRANDEN:

Eftersom Tobias Krantz tog upp frågan vill jag informera om att detta har diskuterats flera gånger tidigare i EU-nämnden, senast inför rådsmötet den 11 och 12 november 2002.

Anf. 8 KARIN GRANBOM (fp):

Min fråga gäller också de privata investeringarna. Jag reagerade på att EU önskar att mycket beträffande universiteten och vuxenutbildningen ska ske i privat regi. Därför hade jag velat fråga utbildningsministern om läget i Sverige. Finns det underskott vad gäller de privata investeringarna i den högre utbildningen? Och vad kommer man från svensk sida att göra för att gå ”de uppmuntranden” till mötes som sker från kommissionen?

Anf. 9 ORDFÖRANDEN:

Välkommen, utbildningsministern! Vi har tjuvstartat lite och fått en första redogörelse från statssekreteraren. Jag vet inte vem av er som ska besvara ställda frågor.

Anf. 10 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Statssekreteraren kan svara.

Anf. 11 Biträdande statssekreterare CARL LINDBERG:

Den första frågan är, precis som fru ordföranden påpekade, något som har diskuterats mycket. Det rör den grundläggande subsidiaritetsprincipen, som är oerhört tydlig på det här området – att detta område inte är ett område för EU annat än utifrån de förutsättningar som gäller, att man ska försöka stimulera varandras utbildningssystem. Men alla beslut som gäller de nationella utbildningssystemen är nationella och kommer att så förbli. Detta är viktigt.

Däremot har Europeiska rådet talat om att man också på det här området ska använda sig av den öppna samordningsmetoden med best practice, benchmarking och allt sådant. Det finns alltså inga som helst ambitioner att lägga över mer av besluten inom utbildningsområdet på den europeiska arenan.

Vad gäller frågan om de privata investeringarna konstateras det i rapporten att de offentliga investeringarna inte har ökat i den omfattning som man hade skäl att förvänta sig i överensstämmelse med uppsatta mål. Man konstaterar också att de privata investeringarna, inte minst när det gäller investeringar inom näringslivet för att satsa på livslångt lärande och fortbildning, håller alldeles för låg nivå.

Sett till de rapporter som finns här är Sverige det land som i denna rapport framhålls som det land som satsar mest på utbildning och kompetensutveckling. Jag har väldigt svårt att se – Thomas Östros får komplettera mig på den punkten – att vi på grund av den här rapporten på något sätt skulle förändra vår politik när det gäller offentlig eller privat finansiering inom utbildningssystemet.

Anf. 12 MIKAEL ODENBERG (m):

Tobias Krantz fråga var naturligtvis mycket motiverad. Statssekreteraren sade att här finns inga ambitioner att föra över utbildnings- och forskningspolitiken från den nationella nivån till den europeiska nivån. Det kan ju stämma att det inte finns några sådana ambitioner från svensk sida. Men det är klart att det finns krafter i Europa som gärna ser att fler beslut förs över från den nationella nivån till den europeiska nivån.

Problemet med denna typ av ärenden – sådant här förekommer inte bara på utbildnings- och forskningsområdet, utan vi ser det också på det sociala området och på arbetsmarknadsområdet – är att det ändå successivt sker en sorts framflyttning av kommissionens positioner. Den djupare bakomliggande frågan gäller naturligtvis det arbetssätt som kommer till uttryck i Lissabonprocessen när Europeiska rådet samlas till möten och man utan några egentliga underlag samlar stats- och regeringschefer till stolta politiska proklamationer vars materiella innehåll det är svårt att invända mot och där man sedan startar en process där EU:s olika institutioner försöker fylla de stolta proklamationerna med innehåll. Det är klart att det finns en betydande risk att nya politikområden successivt ändå förs in under någon form av lösligt europeiskt beslutsfattande. Jag tycker att det finns all anledning att vara vaksam på den utvecklingen och att motverka sådana tendenser.

Vi hade tidigare – förmodligen var det inför rådsmötet den 11 och 12 november – något exempel på att kommissionen introducerade ett nytt begrepp, som jag nu inte kommer ihåg. Den underliggande fråga som kommissionen diskuterade gällde just allmänna uttalanden från kommissionens sida. Men sedan konstaterade man att medlemsländerna inte alls hade levt upp till det här. Ändå började diskussioner sedan föras om hur man skulle få medlemsländerna att uppträda på ett annat sätt – trots att detta alltså egentligen inte var en fråga för unionen.

Det finns, som sagt, all anledning att vara vaksam på denna utveckling.

Anf. 13 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Det finns ingen som helst anledning att flytta över beslutskompetens i utbildningsfrågor till EU-nivån – däremot att arbeta på det sätt som vi nu gör och som väldigt mycket påminner om OECD:s sätt att arbeta. Att ha gemensamma målsättningar, att utvärdera varandra och att kritisera och berömma varandra tror jag är väldigt bra.

Stolta proklamationer kan ibland också vara en ganska bra drivkraft för att förändra politiken i meningen att vi ska bli en kunskapsbaserad ekonomi. Sverige hör till de främsta länderna men att få med sig de andra är något som också stärker Sveriges position.

Anf. 14 KARIN GRANBOM (fp):

I Draft Conclusions of the Council står det att rådet uttryckligen stöder pågående aktiviteter för att skapa tillräcklig samstämmighet. Vad är det för samstämmighet som man talar om? Vidare ska man implementera ett detaljerat arbetsprogram. Hur detaljerat är ett sådant arbetsprogram, och varför måste det vara så detaljerat?

Anf. 15 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Fru ordförande! Det handlar om den process som vi satte i gång under det svenska ordförandeskapet, om det arbetsprogram som vi har på utbildningsområdet och som helt och fullt respekterar att varje medlemsland självt bestämmer över utbildningen. Det är nog väldigt få aktörer – ingen i Sverige, och jag har svårt att se att något annat land skulle vilja göra det – som skulle vilja flytta över utbildningsfrågorna. Däremot handlar det om att arbeta för att stärka rörligheten. Erkännandet av kvalifikationer och examensbevis stärker också möjligheterna att hitta goda exempel inom vuxenutbildningen eller i andra utbildningsformer där vi kan lära av varandra.

Det är den typen av arbete som det handlar om, och den processen är i gång. Man tar till exempel fram indikatorer för att kunna jämföra oss med varandra.

Anf. 16 KARIN GRANBOM (fp):

Jag fick inget svar på min fråga om vad det detaljerade programmet egentligen innefattar.

Anf. 17 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Fru ordförande! Frågan om den processen har många gånger tagits upp här i nämnden, och nämnden har ställt sig bakom den. Det handlar bland annat om det program som Sverige lanserade under sitt ordförandeskap och som nu realiseras. Det finns gott om dokumentation om detta.

Anf. 18 ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går vidare till dagordningens punkt 4 om europeiska referenskriterier för allmän utbildning och yrkesutbildning. Varsågod, utbildningsministern!

Anf. 19 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Denna punkt är en informations- och diskussionspunkt, så det handlar inte om några beslut. Därför kan jag, om nämnden så önskar, bara säga att detta ligger i linje med den diskussion som vi tidigare haft om hur man utarbetar riktlinjer, indikatorer och annat.

Anf. 20 ORDFÖRANDEN:

Som utbildningsministern sade har detta varit uppe flera gånger tidigare här i nämnden.

Jag konstaterar att det finns ett fortsatt stöd för det upplägg som regeringen här redovisat.

Vi går vidare till dagordningens punkt 5 om e-learning-program.

Anf. 21 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Också denna punkt är en informationspunkt. Det handlar om informations- och kommunikationsteknik. Kommissionen ska informera om det arbete som pågår.

Anf. 22 ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns ett stöd för redovisat upplägg på denna punkt.

Under punkten Övriga frågor är det tydligen ingen som begärt ordet.

Finns det något att säga beträffande A-punktslistan?

Anf. 23 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Fru ordförande! Inte som jag och mina tjänstemän nu känner till – jag ser att de skakar på huvudet.

Anf. 24 ORDFÖRANDEN:

Vi får tacka för att ni kom hit, och vi önskar er en trevlig helg.

Innehållsförteckning

1 § Utbildning, ungdom och kultur (endast utbildningsfrågor) 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Biträdande statssekreterare CARL LINDBERG 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 4 Biträdande statssekreterare CARL LINDBERG 1

Anf. 5 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 6 TOBIAS KRANTZ (fp) 2

Anf. 7 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 8 KARIN GRANBOM (fp) 3

Anf. 9 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 10 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s) 3

Anf. 11 Biträdande statssekreterare CARL LINDBERG 3

Anf. 12 MIKAEL ODENBERG (m) 4

Anf. 13 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s) 4

Anf. 14 KARIN GRANBOM (fp) 4

Anf. 15 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s) 5

Anf. 16 KARIN GRANBOM (fp) 5

Anf. 17 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s) 5

Anf. 18 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 19 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s) 5

Anf. 20 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 21 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s) 6

Anf. 22 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 23 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s) 6

Anf. 24 ORDFÖRANDEN 6

Fredagen den 31 januari 2003

EU-nämndens uppteckningar