Fredagen den 30 november 2007

EU-nämndens uppteckningar 2007/08:12

1 §  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Tobias Billström

Återrapport från ministerrådsmöte den 8 och 9 november 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 6 och 7 december 2007

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

God morgon och välkommen statsrådet med medarbetare!

Vi vet att statsrådet ska i väg så vi kastar oss över det vi ska göra. Först återrapporten från det förra rådsmötet den 8 och 9 november. Välkommen och varsågod.

Anf.  2  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Tack för det, fru ordförande och nämndens ledamöter, trevligt att vara här naturligtvis. Tillåt mig bara säga några ord om vilka jag har med mig i dag. Det är min pressekreterare Markus Friberg, departementsrådet Niklas Kebbon, från enheten för migration och asyl på departementet, och politiskt sakkunniga Kristina Lindahl.

Jag börjar som sagt var med återrapporteringen från RIF-rådet den 8 och 9 november 2007. Vid rådet för de rättsliga och inrikes frågorna i september presenterade kommissionen två nya direktivförslag om laglig invandring. Förslagen kommer att behandlas igen den 6–7 december, alltså vid detta råd, då justitie- och inrikesministrarna ska diskutera dem tillsammans med ministrarna för sysselsättning och socialpolitik. Jag återkommer till detta om en liten stund.

Vidare redogjorde ordförandeskapet för förhandlingsläget beträffande återvändandedirektivet. Ordförandeskapet menade att rådet tagit ett steg närmare en politisk överenskommelse och var inställt på att försöka finna framkomliga vägar för att kunna följa den fastlagda målsättningen om en överenskommelse i rådet före årets slut. En ny lägesrapport väntas vid RIF-rådet den 6–7 december.

Jag ber i övrigt att få hänvisa till den skriftliga rapporten för mer information om mötet i november.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Rapporten är utsänd.

Anf.  4  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Jag hade en fråga om diskussionen gällande blue card. Vi hade en diskussion innan ministern åkte i väg till mötet om att det är bra att hitta lagliga vägar till Europa och arbete. Men formen blue card är kanske inte riktigt vad vi i Sverige har tänkt oss. Det ska inte bara handla om högkvalificerade unga människor utan mer om bristen på arbetskraft, alltså inte enbart arbeten som betecknas som high skilled, alltså högkvalificerade. Hur gick diskussionen?

Jag läser här att Tobias Billström naturligtvis har fört fram Sveriges åsikter i frågan, men jag tänkte höra lite hur stämningen är. Hur kommer detta att utvecklas? Det verkar inte som om andra medlemsstater hade liknande åsikter. Dessutom blir man lite orolig över vissa andra medlemsstaters rädsla för invandring, om man ska säga det på ett snällt sätt. Hur ser utvecklingen ut efter den här diskussionen?

Anf.  5  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Det är klart att vi kommer att behöva ha en fortsatt diskussion om de här frågorna på europeisk nivå. Jag får ändå lov att säga att den huvudsakliga inställningen från medlemsstaterna är att det är bra med arbetskraftsinvandring. Det finns ingen som motsätter sig de grundläggande idéerna. Men det är klart att det när det gäller detaljerna i förslaget säkert kommer att finnas synpunkter.

Den svenska positionen är helt klar. Vi anser att behovet av ekonomisk migration är landsspecifik och måste utgå från varje lands specifika situation och villkor. Det ser väldigt olika ut inom ramen för unionen. Förslagen till lagstiftning på EU-nivå får ju inte lov att försvåra för eller förhindra arbetsgivare i en medlemsstat att rekrytera den arbetskraft som de faktiskt behöver, oavsett vilken kompetensnivå som detta behov sedan ligger på.

Jag tycker att frågan är mycket relevant. Vi kommer att ha anledning att komma tillbaka till den senare när vi ser förhandlingskonturerna klarna i rådet.

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Därmed kan vi lägga återrapporten till handlingarna.

Vi går vidare till information och samråd inför kommande rådsmöte, där det om jag är rätt informerad är punkt 9 som är den första Billströmpunkten. Det är en beslutspunkt om att gå vidare med den övergripande strategin för migration.

I denna fråga har socialförsäkringsutskottet informerats. Utskottet hade överläggningar den 7 juni, då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från mp. I EU-nämnden var frågan uppe senast den 8 juni då vi fick dels information, dels överlade och hade majoritet för slutsatserna, även där med avvikande mening från mp.

I övrigt är underlag utsänt.

Anf.  7  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Punkten 9 gäller utkast till rådets slutsatser om att gå vidare med den övergripande strategin för migration. Punkten handlar om partnerskap för rörlighet och cirkulär migration.

Bakgrunden är att kommissionen den 16 maj presenterade sitt meddelande om cirkulär migration och partnerskap för rörlighet mellan EU och tredjeland som svar på Europeiska rådets beställning i december 2006. I meddelandet lyftes begreppet partnerskap för rörlighet, mobility partnerships, fram som ett instrument som skulle kunna stärka EU:s yttre förbindelser med tredjeländer och underlätta cirkulär migration. Detta skulle vidare kunna bidra till att öka utbudet av arbetskraft i Europeiska unionen och dra fördel av migrationens potentiellt fördelaktiga verkningar ur ett utvecklingsperspektiv samt svara mot ursprungsländernas behov när det gäller överföring av kunskap.

De nu aktuella rådsslutsatserna är resultatet av det samråd som kommissionen har haft med medlemsstaterna om urvalet av lämpliga kandidatländer för pilotprojekt för att få till stånd cirkulär migration samt en bredare diskussion om begreppet cirkulär migration och vad partnerskap för rörlighet ska innehålla som koncept. Eventuella ömsesidiga åtaganden inom ramen för partnerskapet ska förhandlas med det utvalda landet på frivillig basis och med hänsyn till EU:s respektive medlemsstaters behörighet.

Innehållet kan variera beroende på förutsättningar och behov i varje enskilt fall. I utkastet till slutsatser föreslås att kommissionen ges i uppdrag att i nära samråd med intresserade medlemsstater inleda en dialog med i första hand Kap Verde och Moldavien.

Sverige välkomnar rådsslutsatserna och ser positivt på ansatsen att fördjupa samarbetet på migrationsområdet med länder utanför EU och att finna sätt att främja laglig migration. Cirkulär migration är en viktig fråga för EU i ett framtidsperspektiv så vi ställer oss positiva till att vidareutveckla begreppet cirkulär migration och även till de föreslagna pilotprojekten för partnerskap för rörlighet som ett lämpligt instrument för att få till stånd cirkulär migration. I enlighet med rådsslutsatserna anser vi att beslut rörande om och i vilken utsträckning arbetskraftsinvandring ska medges förblir en nationell angelägenhet.

Anf.  8  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag har mest en fråga om att man ska ha ett urval av lämpliga kandidatländer. Vilka kriterier är det som ska gälla? Man kan misstänka, med tanke på Kap Verde och Moldavien, att det är relativt små länder. Hur blir det framöver?

Anf.  9  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! I det här sammanhanget ska jag faktiskt lämna ordet till departementsrådet Niklas Kebbon för information.

Anf.  10  Departementsrådet NIKLAS KEBBON:

Det här är bara början på en resa, så att säga. Det beslut man tar här är att välja ut just de här två länderna.

Jag tror inte att det är fastslaget exakt vilka kriterierna är, men det handlar om att försöka identifiera vilka intressen både den europeiska sidan och respektive partnerland i fråga har. Men det är inte något som är definierat och bestämt. Det är fråga om öppna diskussioner mellan den europeiska sidan och partnerländerna, där man förstås ska lyssna på frågor. Det ska vara ett givande och ett tagande.

Anf.  11  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Jag tycker att det här ger en ganska hyfsad bild av hur läget är. Det här kommer att vara en fortsatt pågående process där man kommer att få göra bedömningar med utgångspunkt i vad unionens länder har för intresse och vilket intresse som finns från respektive land utanför unionen. Men jag tycker att det är viktigt att understryka att processen kommer att vara fortgående. Fler och fler länder kommer förhoppningsvis att kunna komma i fråga allteftersom man väljer ut dem och ser vad de kan bidra med.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Vi ska förhålla oss till slutsatsutkastet, som är utsänt. Där finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till nästa Billströmpunkt som såvitt jag vet är nr 10. Det har varit överläggningar även i den här frågan i socialförsäkringsutskottet, med avvikande mening från v.

Anf.  13  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Förslaget till rådets beslut om inrättande av det europeiska migrationsnätverket kommer att bli en A-punkt vid RIF-rådet den 6–7 december. Rådet kommer då att anta en allmän inriktning i väntan på Europaparlamentets yttrande – Europaparlamentet är ju medbestämmande, som ni vet – vilket förväntas i mars 2008.

Diskussioner om ett utökat och förbättrat gemensamt informations- och statistikarbete har pågått i EU i mer än tio års tid. Som svar på detta bildades det europeiska migrationsnätverket 2002 i syfte att förbättra tillgången och utbytet av statistik och information på migrations- och asylområdet inom EU. Nätverket fungerade som ett pilotprojekt mellan 2002 och 2006.

Nätverket består nationella kontaktpunkter utsedda av medlemsstaten. Kommissionen ska samordna de nationella kontaktpunkterna, och en tjänsteleverantör ska bistå med kompetens i de tekniska frågor som rör migrationsnätverket.

I nätverkets databas som ligger på Internet lägger medlemsstaterna in forskningsrapporter, propositioner, lagtexter, beskrivning av landets migrations- och asylpolitik, statistik med mera. Där kan man även göra sökningar och få fram information.

En grönbok om det europeiska migrationsnätverkets framtid presenterades år 2005. Av medlemsstaternas kommentarer till denna framgick att syftet med och inriktningen på det europeiska migrationsnätverket har ett brett stöd.

Sverige stöder förslaget att formalisera det europeiska migrationsnätverket. Nätverket är en viktig del i arbetet med att öka tillgången till och utbytet av statistik och information på migrations- och asylområdet och information som även kommer allmänheten till godo i unionen.

Nätverket bidrar även till att skapa en bättre gemensam grund för framtida policyutveckling inom EU på migrationsområdet.

Anf.  14  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Det är bra att Sverige vill ha en ökad harmonisering. Just nu är det en väldig disharmoni inom EU. Ett bevis på det som man bland annat kan se är att man försöker att köpa sig fri genom att ge Sverige 30 miljoner. Jag undrar hur man har mottagit dessa 30 miljoner och hur man tänker använda dem.

Den andra frågan är: Hur tänker ministern i det här sammanhanget argumentera för den svenska ståndpunkten om ökad harmonisering? Det finns anledning att ta upp det i varje sammanhang.

Anf.  15  JACOB JOHNSON (v):

Fru ordförande! Jag vill hänvisa till vår avvikande mening i socialförsäkringsutskottet. Vi delar inte regeringens ambition att ytterligare harmonisera asyl- och migrationspolitiken som görs nu inom Europeiska unionen.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag noterar det.

Anf.  17  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Jag tycker att det är oerhört viktigt med ett nätverk framför allt när man nu ska harmonisera asyl- och flyktingpolitik inom EU.

Jag vill lite haka på det som Susanne Eberstein sade när det gäller just solidariskt ansvarstagande inom EU och hur viktigt det är att lyfta upp det redan nu. Tanken med harmonisering är förhoppningsvis att man ser till att man fördelar ansvaret bättre i EU än vad som sker i dag. Sverige tar till exempel emot 60 procent av de irakiska flyktingarna. Det är viktigt att man gör det redan nu.

Vi ser att det är problem att fördela solidariskt i kommunerna. Det är viktigt att vid varje tillfälle föra upp diskussionen. Man kan inte köpa sig fri. Om vi ska klara det på ett bra sätt är det viktigt att vi alla tar ett ansvar.

Anf.  18  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Eftersom inte Miljöpartiet gillar den ökade harmoniseringen av asyl- och migrationspolitiken kan vi inte stå bakom regeringens ståndpunkt.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Jag noterar också det som en avvikande mening.

Anf.  20  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Det som Susanne Eberstein och Magdalena Streijffert tar upp har egentligen inte alls med den här punkten att göra. Det europeiska migrationsnätverket är till för att utbyta statistik och information. Allt det övriga som tas upp här om utformningen av det gemensamma asylsystemet i Europa i övrigt och frågan om ansvarsfördelning och så vidare faller långt utanför ramen för det rådet står i begrepp att diskutera, och dessutom diskutera och inte fatta beslut om. Det kan vara värt att nämna det.

När det sedan gäller de praktiska frågorna är det Migrationsverket som disponerar de pengar som Susanne Eberstein frågar om. Det kommer framför allt att ske med utgångspunkt från att hjälpa till att se till att verket på ett bra sätt kan behandla asylansökningarna från de irakiska medborgare som nu söker asyl i Sverige.

Man får skilja på de här två frågorna. Annars kommer vi att ha en ganska så omfattande asyl- och migrationsdebatt under den här punkten är jag rädd.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Jag ska fråga statsrådet om ett förtydligande. Såvitt nämnden vet ska det fattas beslut som A-punkt om riktlinjer. Det är i så fall ett beslut. Därmed bör vi även fatta beslut här. Statsrådet nickar. Då vet vi det.

Anf.  22  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag vill hänvisa till den svenska ståndpunkt som finns här. Sverige eftersträvar en ökad harmonisering av asyl- och migrationspolitiken inom Europeiska unionen. Därför undrade jag hur ministern tänkte argumentera med den ståndpunkten i ryggen.

Anf.  23  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Det är precis som jag gett uttryck för hittills. Vi står naturligtvis bakom tankarna på att man bör upprätta en statstikbas som är tillgänglig för medborgarna och därmed underlättar en bra och god debatt kring de här frågorna i medlemsstaterna.

Jag förstår att vad vice ordföranden fiskar efter är en mycket bredare diskussion om hur regeringen hanterar asyl- och migrationsfrågorna. Det skulle vi säkert kunna ha, men inte riktigt under den här punkten. Då kan vi sitta här i ganska många timmar och diskutera.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Nu ska vi snäva in oss på beslut om riktlinjer som ligger på bordet för kommande rådsmötet.

Anf.  25  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Vad vi menar från Socialdemokraternas sida är att detta inte är någonting som vi har andra åsikter om i Sverige. Jag tror att alla partier är överens om att man inom EU behöver ta mer solidariskt ansvar för de flyktingar som tar sig till Europa. Jag tror inte att det finns några åsiktsskillnader. Finns det tillfälle att föra upp det kan det vara bra.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande meningar från v och mp.

Vi går vidare till punkt 11, men den är väl struken, om jag är rätt informerad.

Därefter står det Ask överallt utom på punkt 3 om mötet i gemensamma kommittén på ministernivå angående återvändande av tredjelandsmedborgare, i varje fall om jag är rätt informerad.

Debatten om migration, sysselsättning och Lissabonstrategin ligger sist efter frågan om den gemensamma kommittén.

Frågan under punkt 3, gemensamma kommittén om återvändande, har varit i nämnden förut. Det var senast den 6 november, när det fanns majoritet för regeringens då redovisade upplägg och avvikande meningar s, v och mp.

Det har varit överläggningar i SfU den 1 november där det till och med röstades om saken. Även där konstaterades majoritet för regeringen med avvikande mening s, v och mp.

Nu förväntas en lägesrapport och såvitt jag vet endast information, i varje fall just den här gången. Vill statsrådet kommentera detta?

Anf.  27  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Jag har redan behandlat detta direktiv i saksamrådet med socialförsäkringsutskottet den 1 november och i EU-nämnden den 6 november, som ordföranden helt riktigt konstaterade. Jag gick då igenom de centrala delarna i direktivet. Jag ska inte upprepa mig alltför mycket här i dag.

Syftet med behandlingen på detta RIF-råd är endast att ordförandeskapet ska ge information om hur förhandlingsläget ser ut. Någon diskussion om utestående frågor kommer inte att föras.

I övrigt fortsätter förhandlingarna på tjänstemannanivå i rådet. Europaparlamentet fortsätter med sin behandling av förslaget. Enligt uppgift avser parlamentet att rösta om sina ändringsförslag under det slovenska inkommande ordförandeskapet. Jag hänvisar därför till det skriftliga underlaget i övrigt.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Det bör innebära att nämnden inte har så mycket mer att tillägga heller i dag av respekt för bland annat de berörda fackutskotten. Om det är någon som verkligen insisterar på att yttra sig ska jag inte hindra er nu. Vi tackar för informationen på den punkten.

Punkt 4 är struken.

Om jag förstått det rätt är den enda återstående Billströmfrågan den gemensamma debatten med justitie-, inrikes-, sysselsättnings- och socialministrarna, det vill säga RIF-Epsco, eller jumborådet som några av oss har börjat kalla det under veckan. Det är angående migration, sysselsättning och Lissabonstrategin.

I den här frågan ska vi släppa in statsrådet Littorin, men det är på lyssnarplats. Såvitt vi förstår är det statsrådet Billström som för regeringens ord. Det innebär att vi för nämndens del behandlar frågan här och nu och inte tar om den under Epscobehandlingen.

Här har det varit överläggningar i socialförsäkringsutskottet så sent som den 29 november. Det ber jag ledamöterna respektera, eftersom det där har varit debatt i sakfrågan. Om det har hänt någonting nytt sedan dess eller måste anföras något nytt i dag får man så klart göra det. Men jag vill ändå säga detta om fackutskotten och nämnden.

Anf.  29  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Ordförandeskapet har bjudit in till ett gemensamt möte i rådet för rättsliga och inrikes frågor och rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och konsumentfrågor. Avsikten är att hålla en policydebatt om migration, sysselsättning och Lissabonstrategin. Jag kommer att delta tillsammans med arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin som sitter här på plats med sin stab. Vi har fördelat arbetet oss emellan. Det är precis som ordföranden sade att det är jag som informerar EU-nämnden. Inga beslut kommer att fattas under denna dagordningspunkt.

Som underlag har ordförandeskapet cirkulerat ett bakgrundsdokument betitlat MIGR131. Ordförandeskapet konstaterar i dokumentet att viktiga utgångspunkter för denna debatt är den ökade invandringen till EU, den åldrande befolkningen, arbetskraftbristen i vissa sektorer, konkurrensen på den globala arbetsmarknaden om de högkvalificerade samt den minskande arbetskraften i Europeiska unionen.

Ökade strömmar av olaglig invandring till den europeiska marknaden är en annan viktig utgångspunkt. Slutligen tas vikten av åtgärder för en hållbar integration på arbetsmarknaden av lagligt invandrade personer upp i dokumentet.

Medlemsstaterna ombeds särskilt att beröra två områden. Det första är arbetskraftsinvandring, integration på arbetsmarknaden och länken till Lissabonstrategin. Det andra är svartarbete som en dragningskraft för olaglig invandring.

På mötet kommer bland annat följande kommentarer att göras från regeringen.

Sverige välkomnar en samstämmig politik på EU-nivå för arbetskraftsinvandring och sysselsättning. Det är viktigt både för att bidra till enhetlighet och transparens och därmed stärka EU:s möjligheter att attrahera och behålla den arbetskraft som efterfrågas och för att säkerställa att åtgärder för arbetskraftsinvandring till unionen anpassas till övriga arbetsmarknadsrelaterade åtgärder.

Laglig migration är en viktig framtidsfråga för unionen. EU måste kunna konkurrera om den arbetskraft, den kunskap och den kompetens som efterfrågas. Vi bör välkomna att människor vill söka sig hit, och vi bör vara öppna för den mångfald som det innebär.

En gemensam rättslig ram bidrar till att göra den europeiska arbetsmarknaden mer attraktiv för den arbetskraft som kommer att behövas. Som ni redan känner till avser regeringen att föreslå nya regler som ska öka möjligheten för arbetskraftsinvandringen från tredjeland till Sverige.

Migration kan utgöra ett viktigt bidrag till EU:s ekonomiska utveckling och arbetet för att uppnå målen i Lissabonstrategin. Arbetskraftsinvandringen bör vara en del av en bred strategi för att på kort och lång sikt motverka arbetskraftsbrist samt att upprätthålla arbetskraftsutbudet. Därmed kan matchningen och arbetsmarknadens funktionssätt förbättras och tillväxten öka.

I förlängningen handlar det om att stärka de nationella välfärdssystemen och minska den arbetande befolkningens försörjningsbörda. Det finns inom unionen ett stort socialt utanförskap med stora grupper invånare som inte lyckats etablera sig på arbetsmarknaden. Parallellt med åtgärder för att öka arbetskraftsinvandringen är därför kraftfulla åtgärder för att bryta utanförskapet och bättre tillvarata outnyttjad arbetskraft nödvändiga.

En framtida europeisk politik för arbetskraftsinvandring bör därför ta sin utgångspunkt i efterfrågan på arbetskraft och präglas av flexibilitet, förenklad administration och långsiktig hållbarhet. Ett gemensamt ramverk bör ge medlemsstaterna utrymme för att utforma sina system för arbetskraftsinvandring i detalj.

Behovet av ekonomisk migration är, som jag sade tidigare, landspecifikt och måste utgå från varje lands behov av arbetskraft. Därför är det väldigt viktigt att förslag till lagstiftning på EU-nivå inte försvårar för arbetsgivare i en medlemsstat att rekrytera den arbetskraft som de behöver. Detta vore negativt för såväl arbetsmarknadens funktionssätt som möjligheterna till ekonomisk tillväxt.

Det är också angeläget att förslag till lagstiftning på EU-nivå utformas med respekt för hur förhållandena på arbetsmarknaden inklusive lönebildningen regleras i enskilda medlemsstater.

Förhållandet att arbetsgivare anställer tredjelandsmedborgare som saknar rätt att vistas i unionen utgör ett incitament, en så kallad pull factor, för olaglig invandring. Det innebär också uppenbara risker för exploatering av dem som anställs.

Att bekämpa skattefusk och svartarbete är en viktig fråga för regeringen. Skattefusk kan emellertid endast bekämpas om skatter och avgifter hålls på en rimlig nivå, kontrollen är effektiv och synlig samt om skattereglerna hålls så enkla som möjligt.

Slutligen är det angeläget att ta upp betydelsen av att beakta de positiva effekter som migration även har på sändarländerna. Migranterna sänder hem stora summor i dagsläget. Det är mycket viktigt inte minst för utvecklingen av vissa länder i världen att man får de pengarna. En del återvänder också tillfälligt eller permanent med värdefull kompetens och nya kontakter.

Vår utgångspunkt är att människors rörlighet i grunden är någonting positivt och att målsättningen måste vara att migrationen är ett fritt val.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Eftersom det här är en så kallad riktlinjedebatt blir det fråga om ett mjukt beslut om förhandlingsupplägget. Det blir inga skarpa beslut på rådet, men det är väl en hel del materiellt innehåll i frågan. Då är det viktigt med inspel och annat.

Anf.  31  FREDRICK FEDERLEY (c):

Fru ordförande! Tack, statsrådet, för den detaljerade redogörelsen. Det var också det vi hörde på utskottet i går.

Att ta ett helhetsgrepp på migrationen är oerhört viktigt. Tyvärr har EU ibland haft ett litet felaktigt fokus, nämligen att diskutera migration som en belastning – något negativt – och knuten till kriminalitet snarare än människors rätt och möjlighet att röra sig över gränser.

Vad utgör diskussionen om blue card för del i den här debatten? Är det en övergripande policydiskussion? Kan det här bli ett sätt att öppna debatten och en möjlighet för Sverige att föra in lite mer av våra perspektiv och öppenhet och humanitet när det kommer till rörelse över gränserna och kanske bli en framgångsfaktor för att få några av länderna omkring Medelhavet – utan att nämna något specifikt land – att kanske se lite annorlunda på migrationsfrågorna?

Anf.  32  JACOB JOHNSON (v):

Jag vill bara kort anmäla avvikande mening i enlighet med vår avvikande mening i utskottet.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Noteras.

Anf.  34  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Det var ett långt och intressant tal om migration.

Jag har två frågor. Det verkar som om regeringen tycker att man ska ha lagstiftning på EU-nivå om arbetskraftsinvandring, vilket jag inte tror att ni har tyckt tidigare. Vad är det som har ändrat er?

Lissabonstrategin är inte lagstiftning på EU-nivå. Det är diskussioner, och sedan är det upp till länderna att agera själva. Men i denna punkt verkar ni vilja ha EU-lagstiftning. Jag undrar varför.

Anf.  35  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Jag instämmer helt och hållet i Fredrick Federleys bakgrundsbedömning. Det är regeringens uppfattning att migration out of choice rather than necessity bör vara målet. Det är oerhört viktigt att försöka sträva efter att människor som inte är förtryckta eller förföljda i sina hemländer ändå väljer att röra på sig, ändå väljer EU snarare än andra möjligheter, till exempel USA, när de vill skaffa sig annan kompetens eller bidra till vår välfärd.

Vi har en obalans om man jämför de amerikanska och de europeiska siffrorna på området. Det är också viktigt att sträva efter att öka möjligheten till remittances, pengar tillbaka till ursprungslandet från dem som väljer att ge sig ut som gästarbetare. Det är pengar som ofta går direkt ned i fickorna på dem som stannar kvar hemma, familjerna, intressenterna, som kanske till och med samlar ihop pengarna för att finansiera utresan. De pengarna bidrar på ett mycket effektivt sätt till utveckling och är i många fall en politik som kan komplettera en i övrigt aktiv biståndspolitik. Det är till exempel ingen hemlighet att värdet av de pengar som gästarbetare i dag skickar hem till sina ursprungsländer är två gånger västvärldens samlade bistånd. Det kan vara en siffra att hålla i huvudet när man diskuterar frågorna.

Hur kopplar vi ihop det här med blue card-frågan? Blue card kan bli en helt ny möjlighet för människor att ta sig till Sverige och Europa, givet att vi får en gemensam rättslig ram att verka inom. Det har vi inte haft tidigare. Vi har haft en ganska stor spretighet mellan medlemsstaterna. Vi har haft problem med den inre rörligheten i förhållande till inflödet av personer utifrån. Vad ska egentligen gälla? I det sammanhanget är det bra att sätta upp ett gemensamt regelverk.

Men den springande punkten är att vi från svensk sida inte vill ha en situation där man fastställer kvoter eller där EU på något vis försöker begränsa eller sätta ett tak för den enskilda medlemsstatens behov av arbetskraft. Det ska vi avgöra helt och hållet själva, eller rättare sagt är det arbetsmarknaden i den enskilda medlemsstaten som ska avgöra det själv. Detta är naturligtvis en punkt där det föreligger en viss skillnad mellan kommissionens förslag och den hållning vi har. Emellertid upplever vi det inte som någon dramatisk konflikt så länge som vi fortfarande har den viktiga klausulen med att det faktiska antalet migranter till den enskilda medlemsstaten förblir medlemsstatens enskilda kompetens – möjlighet – att påverka.

Fru ordförande! Därmed har jag i stor utsträckning besvarat Ulf Holms fråga. Vi är förespråkare av ett gemensamt rättsligt ramverk, och vi har varit det hela tiden. Det är ingen ny position. Däremot tycker vi fortfarande att vi måste komplettera den lagstiftning som vi är på väg att få fram på nationell nivå så att den inte utgör ett hinder.

Anf.  36  MIKAEL CEDERBRATT (m):

Fru ordförande! Det är viktigt att man i alla sammanhang framför den ekonomiska utjämning som migrationen faktiskt står för. Det ska inte bara bli en diskussion om att vi som har lite bättre välfärd än andra delar av världen suger ut den fattiga delen ännu mer. Det är faktiskt ett givande och tagande.

Jag följer upp Fredrick Federleys tema om blue card. Vi har en annan ingång i den diskussionen i Sverige. Jag vill att statsrådet kommenterar hur han kommer att driva den svenska linjen. Det är Karl XII dödsdag i dag, och det vore tråkigt om det blev den svenska linjens dödsdag också. Därför vill jag ha statsrådets kommentar.

Anf.  37  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Jag vill tacka migrationsministern för redogörelsen för vad man kommer att säga under denna riktlinjedebatt.

Jag kanske missuppfattade det hela, men jag uppfattade att man delvis säger att det är viktigt att vi inom EU behåller arbetskraften, samtidigt som vi tycker att det är viktigt att de åker tillbaka till sina hemländer och bidrar till utvecklingen där. Det är något som kan stå mot varandra. När vi pratar om migration är det oerhört viktigt för oss i EU att vi får människor som kommer hit och arbetar, att vi kan behålla välfärden på den nivå som vi har i dag. Samtidigt ska vi se till att de som skickar också vinner något på detta. Att människor flyttar runt är något som har gjorts genom historien. Det är ingenting nytt, och det är positivt. Men man kanske också ska se över inte bara frågan om att det skickas tillbaka pengar utan också problemen med brain drain.

Filipperna är ett land som skickar många utomlands för att jobba. Där får man stänga ned sjukhus. Det finns ibland inte tillräckligt många sjuksköterskor och läkare för den egna befolkningen eftersom de åker till andra länder och jobbar. Jag vet att man brukar säga att man ska beakta detta, men det handlar om att det inte bara ska bli fina ord utan att man också måste diskutera mer konkret hur både de som skickar och de som mottar vinner på migration. Det går att göra, men det måste finnas en strategi.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara skicka med en sak angående svartarbete och tredjelandsmedborgare. Jag är tacksam för att statsrådet markerade lite grann dels att det är viktigt att inte hindra arbetsgivare från att rekrytera laglig arbetskraft även från tredjeland, dels att det är viktigt att skatter och avgifter och sådana frågor behandlas inom ramen för regelverket om just skatter och avgifter. Det är viktigt att skilja på svartarbete och migranter och inte bunta ihop dem hur som helst. Det skulle riskera att man skuldbelägger alla tredjelandsmedborgare när huvudproblemet i själva verket är att det finns oseriösa arbetsgivare. Om det gör det – vilket vi tyvärr måste inse – är det regelverket för skatter och avgifter och oseriösa arbetsgivare man ska bekämpa, inte migranterna. Det är viktigt, och jag är tacksam för att statsrådet tog upp det också. Jag vill skicka med att det är viktigt även i en sådan här debatt.

Anf.  39  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Det var en kanonad av frågor. Det är bra. Det är utmärkt. Det här är saker som vi kommer att komma tillbaka till ett antal gånger under de kommande åren – just beroende på att frågorna är så stora och viktiga.

När det gäller inspelet från ordföranden kan jag konstatera att jag instämmer. Rätt sak ska vara på rätt plats. Kommissionen har också i juni avlevererat ett direktiv om sanktioner mot arbetsgivare som anställer olaglig invandrad arbetskraft – hela ärendemeningen.

Det här behandlas just nu. Det kommer att vara ett verkningsfullt instrument för att hantera den typen av problem som ordföranden tar upp.

När det gäller de frågor som framfördes till mig – Tegnér, Karl XII och hjältar som står i rök och damm – är det förhoppningen från mig och säkert också från arbetsmarknadsministerns sida att det inte ska bli så mycket rök och damm utan snarare en konstruktiv och positiv diskussion. Men det är angeläget i dessa frågor att försöka samla stöd och lyssna på vad andra länder tycker och tänker. Jag avlade i veckan ett besök i Madrid och pratade med mina spanska motsvarigheter, både arbetsmarknadsminister Caldera, som också hanterar migrationsfrågorna, och inrikesminister Rubalcaba. Vi kan konstatera att Spanien och Sverige är två länder som har lite olika migrationspolitiska ingångar, men på den här punkten har vi exakt samma uppfattningar i alla delar. Det gäller synen på blue card-systemet, att vi inte ska ha kvoter medlemsstat för medlemsstat, och behovet av det gemensamma ramverket. Det är viktigt att peka på att vi står definitivt inte ensamma utan att det finns många som har samma uppfattningar som vi.

Magdalena Streijfferts synpunkter knyter an till den stora diskussionen om brain drain. Det är viktigt att komma ihåg att vi aldrig kan förbjuda människor med utbildning, kompetens, att röra sig över gränserna. Det går inte, och det är inte heller önskvärt att vidta sådana åtgärder. Vi från västvärldens sida och svensk sida får inrikta oss på att föra en aktiv och bra utvecklings- och biståndspolitik där man med kompensatoriska åtgärder kan väga upp för den typen av kompetensförluster som man upplever temporärt.

Det var intressant att Magdalena Streijffert lyfte fram Filippinerna. Den faktiska vinsten för Filippinernas bnp av de pengar som återsänds från gästarbetarnas sida är enorm. Det är pengar som har hjälpt till att bygga upp landets ekonomi och som även fortsättningsvis kommer att hjälpa till att bygga upp Filippinernas ekonomi. Det här visar någonting viktigt, nämligen att det här inte är ett nollsummespel, där någon måste bli en förlorare. Det är viktigt att understryka. Jag utgår från att Magdalena Streijffert inte har den uppfattningen, men det är viktigt att slå fast det i nämnden.

Vi kommer framöver att behöva ta ett helhetsgrepp på förhållandet mellan Europeiska unionen och den spirande Afrikanska unionen, framför allt Västafrika, när det gäller dessa frågor. Jag pratade med mina spanska kolleger, och en del av de regelrätta kontrakt som sätts upp mellan Spanien och stater i Västafrika om dessa frågor om utvecklingsbistånd och kompensatoriska åtgärder bär syn för sägen. De kanske i framtiden till och med kan bli role models för unionen i övrigt.

Jag ser mycket positivt på det här, och det kommer att bli en bra diskussion – apropå jumboråd och annat – inget mumbojumbo.

Anf.  40  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Det är klart att det är positivt med pengar som går tillbaka till dessa länder. Det gäller naturligtvis också att de pengarna används rätt. Det är inte alltid som de kommer till del genom utbildning, infrastruktur och så vidare. Där tror jag att cirkulär migration är positiv. Båda sidorna vinner på ett bra perspektiv. Jag hoppas att migrationsministern förstår min intention rätt. Det är viktigt att se en helhet i frågan, men vi ska se till att pengarna som kommer tillbaka används på ett bra sätt.

Anf.  41  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Jag konstaterar att det är precis det som är regeringens linje. Vid varje internationell konferens som jag har deltagit i har jag framfört regeringens synpunkt och lyft fram att cirkulär migration är positivt för alla ingående parter. Men man bör bygga vidare och utveckla system för att underlätta cirkulär migration på ett bra sätt. Ett bra sätt är inte den hyggligt oordnade situation som vi nu upplever vid den södra sjögränsen, över Medelhavet. Det är en komplicerande faktor.

Regeringen har definitivt frågan på sin agenda och kommer att driva den aktivt framöver.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Jag noterar så att det hörs även till stenograferna att också arbetsmarknadsministern såg ut att nicka instämmande under de flesta inlägg under debatten. Jag noterar dock avvikande mening från Vänsterpartiet. Därmed är vi klara, såvitt jag vet, med Billströmfrågorna, om han inte har något övrigt att dela med nämnden.

Anf.  43  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Nej, fru ordförande. Det är alltid lika trevligt att få vara här, och jag ber att få tacka så mycket och önska nämndens ledamöter en trevlig helg.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Tack detsamma och lycka till på rådet.

Vi lägger undan RIF-bunten en stund.

2 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning)

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

Återrapport från ministerrådsmöte den 30 maj 2007

Återrapport från informellt ministermöte den 6 juli 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 5 och 6 december 2007

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Vi går till punkt 2 på den gula föredragningslistan, nämligen sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor i den del som gäller sysselsättning, det vill säga den del där arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin är ansvarigt statsråd.

Vi tar upp den blå agendan, på fikonspråk kallad Epscoagendan. Den första Littorinpunkten är punkt 3 om arbetstid. Innan vi gör det ska vi naturligtvis inte glömma återraporterna från rådsmötena den 30 maj och 6 juli. Där är rapport utsänd från båda. Om arbetsmarknadsministern vill berätta något ytterligare är han så välkommen att göra det. Varsågod.

Anf.  46  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! EU är intressant och spännande ibland, inte minst i de här frågorna.

Vid rådsmötet den 30 maj misslyckades rådet med att nå en allmän inriktning om förslaget till direktiv om kompletterande pensionsrättigheter. Det berodde på att Nederländerna inte kunde acceptera ordförandeskapets förslag. Vi hade också en riktlinjedebatt om EU:s arbetsmiljöstrategi för 2007–2013 och antog rådsslutsatser om bra arbete. Det är arbetstemat.

Portugal inledde sitt ordförandeskap med ett informellt rådsmöte i Guimarães den 6 juli. Temat var sambandet mellan social- och sysselsättningspolitiken. Vi hann med två bordsrundor. Allmänt sett ansågs sysselsättningsstrategin och den öppna samordningsmetoden på det sociala området väl fylla sin funktion, och inga krav på stora förändringar av riktlinjerna restes.

Sakfrågor som lyftes fram i diskussionen var bland annat flexicurity, möjlighet att förena arbete med familjeliv, jämställdhet och insatser mot barnfattigdom. Jag lyfte också fram utanförskapet som en av de stora gemensamma utmaningarna vi har framför oss på EU-nivå.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporterna till handlingarna.

Vi går in på information och samråd inför det kommande rådsmötet, där den första Littorinpunkten är punkt 3 om arbetstid med mera. Den frågan är bekant för nämnden. Den var här senast den 27 oktober 2006 då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt. Sedan dess – för att uttrycka det kort – pågår arbete med överenskommelsen mellan institutionerna. Arbetsmarknadsministern får berätta om det har hänt något nytt.

Anf.  48  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Det här väl den sjunde gången denna fråga är uppe i EU-nämnden. Förslaget om ändringar i arbetstidsdirektivet har varit föremål för förhandlingar sedan hösten 2004. De formella förhandlingarna har dock legat nere sedan november i fjol då det inte gick att nå tillräcklig enighet runt det finska ordförandeskapets kompromissförslag. Nu gör det portugisiska ordförandeskapet ett nytt försök att komma vidare i frågan. Siktet är inställt på en politisk överenskommelse på rådsmötet.

Med utgångspunkt i det finska kompromissförslaget har nu ordförandeskapet tagit fram ett något justerat förslag. Den främsta skillnaden mot det tidigare finska förslaget är att den nu aktuella texten inte innehåller skrivningar om utfasning av opt-out-möjligheten från veckoarbetstidsbegränsningen. Det är runt denna fråga förslaget har varit blockerat en längre tid. Förhoppningen är att det nya förslaget tillsammans med hanteringen av förslaget om bemanningsföretagsdirektiv, som också är uppe till behandling på rådsmötet, ska göra det möjligt att nå en kompromiss. Det återstår dock att se om det låter sig göras. Det är mycket starka nationella ståndpunkter om opt-out, och ännu har inga tydliga tecken getts om att ståndpunkter har ändrats.

Regeringen välkomnar ordförandelandets initiativ. Vår svenska arbetsmarknad har problem att på ett för både arbetstagare och verksamhet rimligt sätt hantera det nuvarande regelverket med den innebörd som getts genom EG-domstolens domar i de så kallade Simap–Jaeger-fallen. Det förslag som nu ligger på bordet ger Sverige möjligheter att reglera frågorna om jourtid och kompensationsledighet på ett rimligt sätt. Inte minst ges arbetsmarknadens parter möjlighet att åter reglera frågorna i kollektivavtal.

Vad gäller frågan om opt-out innehåller förslaget inte någon skrivning om att denna möjlighet på sikt ska fasas ut. I stället föreslås att den frågan tillsammans med den möjlighet som öppnas för medlemsländerna att i lag förlänga perioden för beräkning av genomsnittlig veckoarbetstid till tolv månader ska ses över inom viss tid. Inom fem år kan det blir aktuellt att kommissionen lägger fram ett nytt förslag om ändringar av direktivet.

Det bör påpekas att användningen av opt-out-möjligheten är villkorad med samma regler som i det finska ordförandeförslaget. Det föreslås alltså ett tak på 60 timmar i genomsnitt per vecka. Vidare föreslås särskilda regler avseende bland annat på vilket sätt berörda arbetstagare ska medge att arbeta mer än 48 timmar, vilken samverkan arbetsgivaren ska ha med ansvariga myndigheter med mera.

Det bör också påpekas att i likhet med det finska förslaget ska medlemsländerna inte kunna utnyttja både opt-out-möjligheten och möjligheten att i lag förlänga beräkningsperioden till tolv månader.

Förhandlingsläget är nu sådant, vad vi förstår, att det knappast kan bli något beslut så länge skrivningar om utfasning finns med i förslaget. Vi vill se en lösning av problemet i fråga om jourtid och kompensationsledighet. Vi stöder därför ordförandelandets kompromissförslag.

Anf.  49  LARS LILJA (s):

Jag har också varit med på den här resan i ganska många år och försökt att få en ordning på diskussionen om jourtider. Det är det svenska bekymret.

Det nya förslaget om att slippa fasa ut opt-out har vi inte hunnit behandla i arbetsmarknadsutskottet. Vi har inte haft något samråd utan frågan har i princip dykt upp när vi fick handlingarna nu. Det gör det måhända en aning svårt att vid sittande bord ta ställning. Men i princip kan jag väl säga, utifrån socialdemokratisk synpunkt, att vi är mycket tveksamma till att ge engelsmännen möjlighet till opt-out i frågan. Det är vad det handlar om. Det är de som har drivit frågan. Det känns lite jobbigt med Storbritannien. Det är inte bara den här frågan utan det är det rättsliga samarbetet, man vill inte betala tillräckligt mycket till budgeten och sådana saker. I någon mening känner jag mig lite bekymrad.

Utifrån det vi vet nu och utan att ha sett förhandlingsresultatet är vi inte villiga att acceptera att gå med på en opt-out. Det som vi skulle kunna acceptera, som fanns i tidigare skrivning, är att det ska fasas ut på tre år. Det känns rimligt. Men vi ska inte ge oss i frågan. Ur svensk synpunkt har man gått långt när man accepterar en veckoarbetstid på 48 timmar. Vi har väl gjort vårt redan där.

Anf.  50  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Jag kan förstå Lars Liljas invändning. Den måste jag hålla med om. Vi var nöjda med det finska kompromissförslaget som låg i november. Vi hade naturligtvis helst sett att det hade trätt in. Då hade vi löst frågorna på ett bra sätt.

Som jag berättade förra gången när jag återraporterade från det mötet var det en rätt intressant tillställning. Man konstaterade att vid det tillfället, före den sista utvidgningen, hade 23 av 25 medlemsstater problem med det gällande direktivet och uttolkningen av Simap–Jaeger-domarna. Då börjar man undra om man inte borde hitta ett läge där man faktiskt löser problemet. Jag tyckte att det finska kompromissförslaget var ett bra sådant sätt att lösa det. Det var betydligt bättre än det läge som var nu.

Problemet var att man fick ihop en blockerande minoritet. Det var egentligen två blockerande minoriteter, en på varje sida, som blockerade varandra. Resultatet blev att vi nu står i ett läge där vi har väldiga bekymmer inom vissa delar av arbetsmarknaden med uttolkningen av Simap–Jaeger-domarna. Jag har ett stort problem i att se att vi på grund av domar i EG-domstolen måste tvinga fram ändringar av gällande kollektivavtal som parterna har kommit överens om och där det inte har funnits några som helst problem. Det är bekymmersamt.

Då står vi där med avvägningen om vi ska försöka hitta en kompromiss där vi kan komma tillbaka till den gamla ordningen där parterna löser problemet på ett praktiskt och lämpligt sätt. Priset för det är att vi ger britterna – det är britterna, precis som Lars Lilja säger – möjlighet till att ha denna opt-out samtidigt som vi också har ett tak på 60 timmar i genomsnitt per vecka och att det finns en paragraf med återkomst och återkoppling inom fem år. Man kan naturligtvis ha olika åsikter i frågan om var balanspunkten går. Men jag gör bedömningen att vi måste försöka lösa problemet på svensk arbetsmarknad, och det är vår främsta uppgift i Sverige.

Samtidigt kan jag hoppas på att Lars Lilja och andra kanske kan prata med sina brittiska partikamrater för att försöka lösa frågan lite snyggt internt. Det behövs ganska många påtryckningar.

Jag kan informera om, fru ordförande, att det pågår ett intressant lite taktiskt spel mellan framför allt Frankrike och Storbritannien där de två direktiven kopplas ihop, framför allt bemanningsföretagsdirektivet och arbetstidsdirektivet, och spelas ut mot varandra. Det är naturligtvis djupt olyckligt. För vår svenska del hade det varit mest naturligt att man hade tagit direktiv för direktiv och löst fråga för fråga. Då hade man förhoppningsvis kommit ifrån detta. Exakt hur det här spelar ut är för mig oklart. Det tror jag inte kommer att vara klart förrän vi öppnar mötet på onsdag – om jag ska vara helt ärlig. Då måste jag falla tillbaks i grundpositionen i varje enskild fråga, och jag föreslår att vi stöder det förslag som nu ligger på bordet från det portugisiska ordförandeskapet.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Jag ska själv svara på Lars Liljas kommentar om arbetsmarknadsutskottet. Med tanke på att vi befinner oss i ett slutförhandlingsskede och taktiskt spel med mera finns det logik i att frågan hamnar här. Men det står arbetsmarknadsutskottet fritt att när som helst kalla till överläggningar i frågor även om det inte har kommit något nytt i sak eller om man bedömer att det har kommit något nytt i sak. Det där vet Lars Lilja. Jag säger det så att ni tänker på det om det händer grejer.

När det händer grejer i sista minuten brukar det hamna här. Sedan gör vi vad vi kan. Vad vi kan göra i dag är att behandla ståndpunkterna som regeringen här framställer fråga för fråga. Jag noterar och känner till det taktiska spelet. Men för vår del sambehandlar vi inte allt utan behandlar vad regeringen tycker och vad vi tycker. Sedan tar vi det fråga för fråga. Sedan vet vi aldrig vad som händer på rådet. Det vet ni som är här ofta. Det är ett senare problem. Jag ville säga detta om hur vi förfar med allting.

Anf.  52  LARS LILJA (s):

Fru ordförande! Jag betraktar det här som en sak som faktiskt dök upp i sista minuten. Vi har inte haft möjlighet att behandla det här även om vi skulle ha velat. När det gäller den förra regeringen har jag varit i kontakt med en del före detta regeringsledamöter i frågan. De har verkligen stött och blött detta med kollegerna på ön utan att nå framgång. Så är det.

Jag vidhåller nu vår tveksamhet till att acceptera det här, även om jag inser att det här är en jättesvår fråga.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Skall tveksamhet förstås som en avvikande mening i den delen? Ja. Noteras.

Anf.  54  JACOB JOHNSON (v):

Vi hade föredragit om Sverige ägde frågan själv. Det är vår principiella inställning. Givet det läge vi har är det viktigt att få en lösning där vi kan försvara svenska kollektivavtalsmodellen. Jag har uppfattat statsrådet som att det också är hans ståndpunkt.

Anf.  55  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Det är en seg fråga. Jag får ändå en känsla av att arbetsmarknadsministern börjar kompromissa lite väl mycket. Jag tycker att engelsmännen har fel. De ska ge sig, inte arbetsmarknadsministern. För en gångs skull håller jag med arbetsmarknadsministern. Det borde därför vara en avvikande mening för att få du ska få stöd för att i rådet kunna argumentera att du har en stark opposition, inte bara i opinionsmätningar utan också här i EU-nämnden, för att inte ge upp frågan om opt-out.

Anf.  56  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Stöder jag den svenska modellen eller möjligheten att lösa detta i kollektivavtal undrar Jacob Johnson. Svaret är ja.

Ulf Holm tycker att jag ska få en ännu starkare skrivning. Jag skulle vilja, som jag sade, att det finska kompromissförslaget skulle vara grunden. Nu är det inte det. Nu är det något annat. Jag kan bara beklaga det.

Då måste jag ställa mig frågan: Ska vi försöka lösa ett stort problem på svensk arbetsmarknad och därefter försöka återkomma genom de skrivningar som finns om uppföljningen om fem år för att påverka britterna att hamna i en annan position, eller ska vi avstå från att lösa ett problem på svensk arbetsmarknad? Någonstans hamnar man tyvärr i det läget att man främst ser till sin egen position och försöker lösa den. Jag kan bara beklaga att britterna har hamnat i den position de är i. Där delar jag uppfattning med Lars Lilja och andra.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Jag noterar avvikande mening från v och mp. V:s och mp:s meningar uppfattades som lite mer generella. Socialdemokraterna ville vara tydliga och lite snävare i att den avvikande meningen gällde just denna brittiska opt-out. Därför vill jag nämna dem i tur och ordning. Har jag då uppfattat de diverse oppositionella inläggen rätt? Ja.

Vi går vidare till punkt 4 angående arbetsvillkor för personer som hyrs ut av bemanningsföretag. Den är delvis omnämnd av arbetsmarknadsministern. Här handlar det också om slutstrid, politisk överenskommelse som det står i papperen. Den frågan har varit i EU-nämnden förut, men det var riktigt länge sedan – senast i december 2004. I arbetsmarknadsutskottet var den också vill jag också minnas, när jag satt där. Det var ännu längre sedan. Men sedan dess pågår förhandlingar mellan institutioner och länder även här.

Anf.  58  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Frågan om en EU-reglering av villkoren för bemanningsföretagsanställda väcktes 2002 genom att kommissionen presenterade sitt förslag till direktiv. Förhandlingarna strandade 2004 efter ett flertal behandlingar i Epsco men har under det portugisiska ordförandeskapet tagits upp på nytt. Ordförandeskapet har efter förhandlingar i rådet under hösten lagt fram ett kompromissförslag med sikte på en politisk överenskommelse på Epscorådet i nästa vecka.

Kärnan i förslaget är en likabehandlingsprincip som innebär att uthyrda arbetstagare åtminstone ska få de grundläggande arbets‑ och anställningsvillkor som motsvarar vad som skulle gälla om de hade anställts direkt av det aktuella kundföretaget för att utföra samma arbete. Förslaget innehåller också en bestämmelse om att nationella hinder och villkor för att anlita bemanningsföretag måste grundas på hänsyn till allmänintresset och då särskilt skyddet för arbetstagare, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och arbetsmarknadens funktion.

I Sverige finns redan väl fungerande lösningar beträffande villkoren i bemanningsföretag i kollektivavtal. En prioriterad fråga har för Sveriges del varit att sådana lösningar måste kunna tillämpas även i fortsättningen, även om de inte nödvändigtvis följer samma mönster som skyddet enligt direktivet. Här har Sverige i ett initiativ tillsammans med Danmark åstadkommit en skrivning i direktivförslaget som väl tillgodoser våra intressen.

En annan viktig fråga där Sverige har vunnit framgång rör kontrollen över att nationella hinder och villkor för att anlita bemanningsföretag kan anses vara tillåtna enligt direktivet. I de fall då sådana hinder och villkor finns i kollektivavtal kan det enligt direktivförslaget överlämnas åt arbetsmarknadens parter att granska och vid behov ändra i kollektivavtalen. Detta är viktigt för partsautonomin.

Den stora utestående frågan rör den så kallade karensperioden, det vill säga hur länge det ska vara möjligt att använda personal från ett bemanningsföretag utan att den likabehandlingsprincip direktivet föreskriver ska behöva tillämpas. Enligt förslaget ska denna period bestämmas till mellan noll och sex veckor, men några medlemsstater har krav på betydligt längre period. Sverige har intagit en flexibel position i denna fråga och kan stödja ordförandeskapets förslag. Detta gör vi också i en förhoppning om att bemanningsföretagsfrågan ska kunna bidra till en lösning vad avser arbetstiden.

Sammanfattningsvis kan Sverige acceptera ordförandeskapets kompromissförslag, förutsatt att möjligheten att ha alternativa lösningar genom kollektivavtal inte försämras samt att möjligheten att överlåta åt parterna att övervaka villkoren i kollektivavtalen kvarstår.

Anf.  59  JACOB JOHNSON (v):

Vi tackar. I underlaget från kansliet finns en skrivning som säger att regeringen i och för sig inte ser något behov av en reglering i frågan. Det är en ståndpunkt som också Vänsterpartiet intar fullt ut. Vi anser att det här inte behövs. Om regeringen inte är beredd att fullfölja detta vill vi anmäla avvikande mening.

Anf.  60  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! I grunden håller jag helt med. Vi har ju löst den här frågan i kollektivavtal och hade därför inga problem med detta. Men med tanke på att Lars Lilja tidigare hade ett resonemang om opt-out-möjligheter kan man möjligen föra ett motsvarande resonemang när det gäller villkor för anställda i bemanningsföretag i andra länder. Det gör att jag tycker att man kan acceptera direktivet under de förutsättningar som jag nämnde, alltså att det finns en möjlighet för oss att hantera detta i kollektivavtal. Den möjligheten har vi fått genom de förhandlingar som vi har fört, framför allt tillsammans med Danmark, som hade samma invändningar som vi.

Här får man vara något spelteoretisk. Om vi har en möjlighet att få igenom ett arbetsdirektiv som löser våra svenska problem och priset för det är att vi går med på ett bemanningsföretagsdirektiv, som vi också kan leva med, så tycker jag att det är en god ordning.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Jag tittar lite på Jacob Johnson för att se om hans avvikande mening ska stå kvar.

Anf.  62  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Fru ordförande! Jag har en fråga om det som står på s. 46 i våra handlingar. Under första stycket står det att den som blir anställd via ett bemanningsföretag i princip ska likställas med en person som är anställd i företaget. Stämmer det?

Man pratar här om att man ska ha lika villkor när det gäller arbetstid, semester och lön. Ministern hänvisar till kollektivavtal, men arbetsmiljölagen stipulerar ju att också den som är inhyrd ska omfattas av den lagens krav. Kommer dessa lagbestämmelser att utvidgas till att gälla också arbetstid, semester och lön, eller menar ministern att detta ska hänskjutas till kollektivavtal? Arbetsmiljölagen är ju så att säga en sidogrej.

Anf.  63  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Det som avses är att man genom kollektivavtal kan lösa de villkor som normalt avgörs i kollektivavtal. På det sättet finns det en rågång. Sedan är det klart att arbetsmiljölagens villkor gäller i vilket fall som helst. På det sättet menar vi att man har tagit hand om den här problematiken på ett sådant sätt att de som är anställda i bemanningsföretag och de som är direktanställda behandlas på ett likvärdigt sätt. Det är så det har varit fram till i dag. Det innebär egentligen ingen skillnad mot hur villkoren fungerar praktiskt i dag.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Även om vi hade hoppats på något annat kvarstår den avvikande meningen från Vänsterpartiet.

Vi går till nästa Littorinpunkt, som är punkt 5, beslut om gemensamma principer för flexicurity. Den här frågan har varit uppe i nämnden senast i oktober. Då gällde det de ekonomiska aspekterna. Då fanns det majoritet med avvikande meningar från v och mp. Därtill har det varit överläggningar i sak både i socialförsäkringsutskottet och i arbetsmarknadsutskottet. Där har det funnits tydliga ställningstaganden med majoritet och avvikande meningar. Jag vädjar till ledamöterna att respektera att två berörda fackutskott redan har tagit tag i frågan ordentligt. Om man känner att det finns något nytt att tillföra kommer man så klart att få göra det, men man måste inte alls.

Anf.  65  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! På rådsmötet den 5 december kommer även yttrandet och rådsslutsatser om gemensamma flexicurity-principer att behandlas. De åtta antagna principerna utgör huvudbudskapet i yttrandet och i utkastet till rådets slutsatser. Utkastet till rådsslutsatser inkorporerar de facto principerna i yttrandet.

Principerna baseras på de förslag som kommissionen presenterade i sitt meddelande om flexicurity den 27 juni 2007. Att principerna bland annat betonar vikten av inkluderande arbetsmarknader är för mig något viktigt. För att möta de utmaningar som EU står inför räcker det inte med att se bara till dem som redan har ett arbete, utan man måste också se till dem som står utanför. Vidare tydliggörs att flexicurity-åtgärder bör främja och skydda anställningsbarheten hos arbetstagare och inte specifika jobb. Detta är en mycket viktig princip, inte minst ur ett omställningsperspektiv.

Det framgår också av principerna att stöd och ekonomiska incitament ska hjälpa dem som står utanför. Jämställdhet och arbetsmarknadens parters vikiga roll betonas även, liksom behovet av sunda statsfinanser. Viktigt att betona i sammanhanget är att flexicurity-principerna kommer att genomföras inom ramen för den existerande Lissabon‑ och sysselsättningsstrategin. Det rör sig med andra ord inte om någon gemenskapslagstiftning utan om fortsatt utbyte av erfarenheter och goda exempel.

Regeringen kan ställa sig bakom yttrandet och utkastet till rådsslutsatser. Jag väntar mig ingen diskussion på rådsmötet.

Anf.  66  LARS LILJA (s):

Fru ordförande! Nu var arbetsmarknadsministern tyvärr sjuk när vi hade överläggningarna i arbetsmarknadsutskottet, men vi hade en god diskussion i alla fall. Vår avvikande mening framgår av den protokollsbilaga som finns. Vi vidhåller den avvikande meningen.

Lite senare tillhandahölls vi Europaparlamentets betänkande om de här frågorna. Där kan man se att det finns en viss skillnad i ingångarna i diskussionen. Kommissionen går lite mer på flexibiliteten och Europaparlamentets betänkande handlar lite mer om säkerheten för arbetstagarna. Det är denna balans som gör att vi står fast vid vår avvikande mening.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar den. Tack till Lars Lilja som nämnde Europaparlamentet, för det påminner mig om att jag ska nämna att riksdagens representant vid de europeiska institutionerna, Bengt Ohlsson, också har skickat ett papper till oss som beskriver hur kompromissen ser ut. Det ska ni också ha med er.

Anf.  68  ULF HOLM (mp):

Vi har meddelat en avvikande mening i arbetsmarknadsutskottet när det gäller kommissionens förslag. Däremot hade vi inte sett rådets förslag.

Även detta underlag var på engelska, så jag måste erkänna att jag faktiskt hoppade över det sent i går kväll innan jag slocknade. Det är lite väl mycket dokument på engelska att läsa till ett möte. Det måste jag påminna om.

Däremot hade vi lyckats läsa EU-parlamentets dokument. Jag skulle vilja veta om arbetsmarknadsministern har läst vad EU-parlamentet har sagt och om han har tagit intryck av det inför diskussionen i rådet.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Jag vill nämna att arbetsmarknadsutskottet har haft överläggningar bara – men det är inte så bara – om kommissionsmeddelandet. Det är bara socialförsäkringsutskottet som har tagit i själva slutsatserna. Det finns en viss skillnad.

Vad gäller språket noterar vi det som Ulf Holm säger. Men jag vill ändå ge en liten blomma till kansliet som gör sitt yttersta för att i alla fall ge oss informella snabböversättningar, särskilt om sådana här frågor inför debatter och liknande. Detta gör man för att i möjligaste mån ge ledamöterna svenskt underlag.

Anf.  70  JACOB JOHNSON (v):

Jag vill börja med att instämma i vad ordföranden sade om de goda underlagen från kansliet. Det uppskattar jag mycket. Sedan vill jag anmäla avvikande mening enligt tidigare utskottsberedningar.

Anf.  71  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Jag ska inte bli långrandig eftersom detta har diskuterats många gånger.

Till Lars Lilja vill jag säga att jag ber om ursäkt för att jag var sjuk, men jag var lojal mot min arbetsgivare och lyckades ha både vinterkräksjuka och influensa samtidigt med mina två killar, så vi hade jätteskoj hemma.

Detta med flexicurity kan vi diskutera på många sätt. Ibland får jag intrycket att det är lite grann som Jesus: Alla gillar det, men ingen har sett det och vet vad det är. Ursäkta jämförelsen, men det är lite grann på detta sätt. Därför tycker jag att det är bra och viktigt att man för en diskussion om de här frågorna, så att man får en diskussion om balansen, omställningsförmåga och annat. Inom ramen för den diskussionen kommer vi säkert att ha meningar som avviker från varandra om olika balanspunkter, men det är viktigt att vi drar gränsen där och att det inte sedan spiller över i lagstiftning eller annan reglering av våra förhållanden, som gör att vi inte kan hantera våra diskussioner som vi vill i den inrikespolitiska debatten.

Har jag tagit intryck av EU-parlamentets skrivningar? Nej, eller ja, hur jag nu ska uttrycka det. Jag har noterat dem och konstaterat att det, som Lars Lilja sade, är ett lite annat tonläge. Naturligtvis kan de vara av intresse för vår diskussion på hemmaplan och för vår diskussion i Europa, men jag tror ändå att det viktiga är att vi slår fast principen: Hit men inte längre.

Jag hade ett möte i måndags kväll med min franske kollega. Det verkar uppenbart att man kommer att diskutera mycket om flexicurity under det franska ordförandeskapet. Jag försökte vara tydlig med att säga att det naturligtvis är intressant och bra med en diskussion. Jag konstaterade också att de 17 miljoner arbetslösa och de 90 miljoner i utanförskap som finns i Europa nog inte upplever vare sig ”flexi” eller security, om ni förstår vad jag menar. Det är viktigt att vi när vi diskuterar omställningsfrågan också diskuterar förmågan att komma in eller återinträda på arbetsmarknaden. Ni har hört mig säga detta många gånger förut, men jag upprepar det, för jag tycker verkligen att det är viktigt.

Jag försökte också klargöra att det är viktigt med denna typ av diskussion men att vi inte är intresserade av mer lagstiftning på det här området. Det är en ståndpunkt som jag kommer att fortsätta driva.

Anf.  72  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag håller givetvis med arbetsmarknadsministern: Hit men inte längre. Men nu finns det ett förslag till resolution och vi kan notera att EU-parlamentet i punkt 12 beklagar kommissionens snäva syn på flexicurity. Det är ganska kraftig kritik. Jag har för mig att både PPE-gruppen och PSE-gruppen – alltså den konservativa gruppen och socialistgruppen i EU-parlamentet – var överens om denna skrivning. Det är intressant.

Jag uppfattar att parlamentets uppmaningar om aktiv arbetsmarknadspolitik och att man ska engagera sig för arbetstagares trygghet är mer likt den svenska modellen än kommissionens sätt att se på flexicurity. Då borde den åsikten ligga närmare arbetsmarknadsutskottets. Jag tycker att ministern inte bara ska notera denna åsikt utan också läsa den.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar Ulf Holm för att han talar ren svenska i EU-nämnden i stället för att använda fikonspråk och förkortningar på utrikiska. Det är viktigt för protokoll och annat.

Anf.  74  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

EU-parlamentet beklagar den snäva synen, och jag förstår Ulf Holms ingång i diskussionen. Men man skulle naturligtvis också kunna fundera på det motsatta läget, nämligen att EU-parlamentet genom den typen av skrivning inbjuder till mer gemenskapslagstiftning. Därför är jag lite försiktig i att uttala mig på det sättet. Jag konstaterar att den här debatten kokar över allt i Europa, och jag tror at den kommer att fortsätta att koka. Det finns lika många definitioner och beskrivningar av flexicurity som det finns deltagare i debatten. Det är faktiskt i grunden bra, för vad det handlar om är att öka Europas omställningsförmåga, att se till att vi får bättre fart på våra ekonomier, att det fler kommer in på arbetsmarknaden och att vi därmed kan få ett bättre Europa på alla fronter. Detta är bra, som jag ser det, förutsatt att det inte blir mer lagstiftning.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande mening från s, v och mp.

Vi går vidare till punkt 6, Framtida utsikter för den europeiska sysselsättningsstrategin i samband med Lissabon. Här gäller det slutsatser. Den här frågan har varit i EU-nämnden förut vid många olika tillfällen, senast den 9 november, då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från Vänsterpartiet.

Anf.  76  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! På rådsmötet den 5 december kommer Emcoyttrandet och rådsslutsatser om den europeiska sysselsättningsstrategin att behandlas. Mot bakgrund av att den europeiska sysselsättningsstrategin fyller tio år i år har ordförandeskapet valt att aktualisera strategins förtjänster och framtida roll. Både yttrandet och utkastet till rådsslutsatser betonar att strategin har varit framgångsrik och bidragit till bättre fungerande arbetsmarknader i Europa.

Regeringen stöder strategin och arbetet som förs inom ramen för Lissabonprocessen. Jag tycker att det är viktigt att medlemsstaterna fortsätter att utbyta erfarenheter och goda exempel på områden där gemensamma utmaningar och intressen föreligger.

Att stimulera till en varaktig ökning av sysselsättningen inom EU måste fortsatt utgöra kärnan i strategin. Jag välkomnar därför särskilt att de två dokumenten betonar behovet av fortsatt implementering av arbetsmarknadsreformer i unionen. Regeringen kan ställa sig bakom yttrandet och utkastet till rådsslutsatser, och jag väntar mig ingen diskussion på rådsmötet.

Anf.  77  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Jag har försökt att skumma lite av vad detta skulle innebära när det gäller arbetslivet och sysselsättningsstrategin. Jag har inte hittat något om hälsa i arbetslivet, även om jag kanske inte har läst all engelsk text. Hälsofrågor kopplade till arbetslivet – alltså friskvård och det förebyggande hälsoarbetet – borde också ingå, tycker jag. Finns det möjligtvis med någonstans? Annars tycker jag att det bör föras in.

Anf.  78  JACOB JOHNSON (v):

Vi tycker inte att något väsentligt positivt i sak har inträffat. Jag upprepar vår avvikande mening sedan tidigare.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Den noteras.

Anf.  80  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Utkastet till rådsslutsatser är uppdelat i flera delar. I början presenteras och bekräftas strategins förtjänster. Sedan är det några ämnesområden som tas upp i utkastet till rådsslutsatser. Det handlar om jämställdhet, kvalitet i arbetet, Lissabonstrategins sociala målsättningar, globalisering med mera. I den sammanfattande delen av utkastet lyfter man fram följande prioriterade områden: flexicurity, active inclusion – det vill säga motsatsen till utanförskap, innanförskap – livslångt lärande, aktivt åldrande och Lissabonstrategins externa dimension.

Hälsofrågor finns alltså kanske inte rakt uttryckta på det sätt som Désirée Pethrus Engström efterlyser, utan de är snarare med som en del av det som tas upp under kvalitet i arbetet och sociala målsättningar. Detta ska dessutom kompletteras med EU:s arbetsmiljöstrategi, som jag redogjorde för lite tidigare.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande mening från v.

Nästa Littorinpunkt är enligt mina noteringar punkt 10, Bättre möjligheter att överföra minimikrav för ökad rörlighet för arbetstagare och så vidare, inklusive pensionsrättigheter. Här ska man försöka nå en politisk överenskommelse angående ett ändrat förslag till direktiv. Därför är det en beslutspunkt.

Anf.  82  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Förslaget om ett tjänstepensionsdirektiv överlämnades till rådet och Europaparlamentet hösten 2005. Detta förslag var mycket problematiskt för ett stort antal medlemsländer. För svensk del skulle det ha inneburit en långtgående styrning av sådant som det i Sverige förhandlas om genom arbetsmarknadens parter och som regleras i kollektivavtal.

I oktober i år överlämnade kommissionen ett ändrat förslag. Detta innebar ett väsentligt steg i rätt riktning. Ordförandeskapet har därefter gjort vissa ändringar som medför ytterligare förbättringar från svensk utgångspunkt.

Särskilt viktigt för svensk del är att förslaget om en rätt för den enskilde att flytta sitt pensionskapital från ett system till ett annat är slopat samt att det tillförs skrivningar som gör det möjligt för parterna att komma överens om andra bestämmelser i kollektivavtal. För svenskt vidkommande är det förslag som nu har lagts fram acceptabelt.

Vad gäller förhandlingsläget i stort kan dock konstateras att en rad frågor fortfarande är utestående. Fortfarande ligger huvudkonflikten mellan dem som vill se ett någorlunda strikt direktiv med genomslag för i stort sett alla tjänstepensionssystem och dem som önskar ytterligare undantag eller uppmjukningar. Ordförandeskapets sätt att lösa denna konflikt bygger på att så få undantag som möjligt ska medges och att genomförandetidpunkten läggs flera år framåt. I dessa frågor kan Sverige inta en flexibel hållning.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Överst på nästa sida på dagordningen står det om det vi kan kalla för jumbodebatten. Den betraktar jag som beslutad eftersom vi fattade beslut om den bland RIF-punkterna. Då behöver vi inte beröra den här.

Bland beslutspunkterna finns ingen ytterligare Littorinpunkt, däremot finns det ett par bland övriga frågor. Först kommer punkt 21 a del IV, om ILO Forum on Decent Work, vad det nu står i motsats till. Är det något som arbetsmarknadsministern vill säga om den punkten?

Anf.  84  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Jag har punkterna 21 a iv, 21 b och 21 e. Jag kan väl svara på frågor om det är någon som undrar över något.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Är det någon som har några frågor? Jag finner inte så. Då tackar vi för informationen.

Har arbetsmarknadsministern hand om punkt 21 b eller 21 d? Jag hade skrivit 21 c, nya arbetstillfällen. Det är en Björklundfråga som just i dag skulle vara en Littorinfråga.

Anf.  86  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Jag har skrivit 21 a iv, 21 b och 21 e. Vi är väl hur som helst säkert överens.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Är det något annat som arbetsmarknadsministern vill dela med sig av?

Anf.  88  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Ja. Jag skulle vilja önska alla kära ledamöter inte bara en trevlig helg utan också en trevlig jul- och nyårshelg så småningom. Tack för ett bra år!

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Tack detsamma!

3 §  Rättsliga och inrikes frågor

Justitieminister Beatrice Ask

Återrapport från ministerrådsmöte den 8 och 9 november 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 6 och 7 december 2007

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Vi ska nu återvända till rättsliga och inrikes frågor, nu med justitieminister Beatrice Ask. Det är punkt 3 på den gula föredragningslistan. Först blir det återrapport från rådsmötet den 8 och 9 november, därefter de Askska beslutsfrågorna på RIF-rådet.

Vi säger välkommen till justitieministern med medarbetare.

Vi börjar med återrapport från rådsmötet den 8 och 9 november. Rapporten har vi redan noterat när statsrådet Billström var här, men om det är något justitieministern vill säga om den är hon varmt välkommen att göra det nu.

Anf.  91  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag vill än en gång säga att vi inte har alla handlingar. Vi kan behöva komplettera. Flera dagordningspunkter kommer att behandlas i Coreper den 5 december, vilket ställer till det lite grann, och jag beklagar det.

På RIF-rådet den 8 och 9 november deltog jag tillsammans med Tobias Billström, och han har naturligtvis redovisat en del av mötet. Vi nådde en politisk överenskommelse om artiklarna i rambeslutet om skydd av personuppgifter, som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Förhandlingarna har alltså, vilket är glädjande, resulterat i ett förslag som samtliga medlemsstater kan ställa sig bakom.

Sverige har sedan det första förslaget presenterades välkomnat rambeslutet. En klar ordning för hur personuppgifter överförs mellan medlemsstaterna och hur de ska skyddas bör främja informationsutbytet, och det är otroligt viktigt att det finns på plats. Det politiska mervärdet är stort. Det portugisiska ordförandeskapet hoppas att vi ska få en överenskommelse om hela rambeslutet före årsskiftet. Det vore väldigt bra om vi kunde bli klara med det.

Vi nådde också en politisk överenskommelse om förbättrat samarbete i krissituationer mellan EU:s medlemsstaters särskilda insatsgrupper. Det samarbete som vi diskuterade förra gången är frivilligt för parterna. Vid rådsmötet välkomnade vi detta viktiga förslag, och vi meddelade också att vi lyft den svenska parlamentariska reservationen.

Vidare godkände rådet slutsatser om de tillträdande Schengenländernas förberedelse och förmåga att tillämpa regelverket på ett korrekt sätt. Det återkommer vi till.

Vad gäller resultatet i övrigt ber jag att få hänvisa till den skriftliga rapporten.

Anf.  92  ORDFÖRANDEN:

Den är utsänd och omnämnd sedan tidigare. Är det någon av ledamöterna som vill ställa någon fråga med anledning av detta? Jag finner inte så. Vi tackar för informationen i den frågan och går in på agendan för kommande rådsmöte, där vi som första Askpunkt har information angående handlingsplanen mot terrorism.

Anf.  93  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Europeiska rådets deklaration om bekämpning av terrorism innehåller 15 olika punkter med förslag till åtgärder. Jag utgår från att den är väl känd. I deklarationen anges dessutom att ministerrådet ska rapportera till Europeiska rådet om hur uppföljningen av deklarationen fortskrider. Det har utvecklats en praxis med återrapportering och avstämning två gånger om året, i slutet av varje ordförandeskap, först till RIF-rådet och sedan till Europeiska rådet.

Vi har inte fått rapporten än, men den nytillträdde antiterrorismsamordnaren har meddelat vad han kommer att ta upp under punkterna Informationsutbyte, Handlingsplanen mot radikalisering och rekrytering, Finansiering, Organisatoriska frågor respektive Genomförande. Rådet förväntas notera återrapporteringen om hur arbetet fortskrider, och det är naturligtvis utmärkt.

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen. Sedan har vi punkt 4 om europeisk kritisk infrastruktur, hur långt den frågan nu har kommit.

Anf.  95  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Ordförandeskapet har meddelat att det är en A-punkt. Jag ber att få hänvisa till det skriftliga underlaget.

Anf.  96  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 5 är såvitt jag vet i en liknande situation. Här föreligger också ett utlåtande från försvarsutskottet, som antogs i kammaren den 17 oktober. Riksdagens position är alltså klar. Är det något att tillägga?

Anf.  97  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag hänvisar till det skriftliga underlaget.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag även här att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt. Vi går vidare till punkt 6, som är en eventuell punkt om riktlinjer för skärpt säkerhet för sprängämnen med mera.

Anf.  99  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Som ni vet står frågor som rör bekämpning av terrorism allt sedan attentaten i USA, Madrid och London högt på EU:s dagordning. Ett led i detta arbete är att kommissionen nyligen har antagit ett meddelande som gäller höjd säkerhet kring sprängämnen. Meddelandet innehåller bland annat ett förslag till en särskild handlingsplan på området och kräver en noggrann analys innan vi kan ta ställning i alla delar.

Diskussionen om handlingsplanen kommer hur som helst inte att föras nu utan under det kommande slovenska ordförandeskapet. Under tiden kan vi konstatera att alla medlemsstater är eniga om målet och inriktningen. Nu föreslår portugiserna att vi ska anta rådsslutsatser på området.

Sverige har tidigare stött de föreslagna prioriteringarna. Vi tycker att det ligger ett värde i ett tätare praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna och stöder skapandet av ett bombdatasystem i Europols regi.

När det gäller spridning av bombtillverkningsinformation på Internet har vi gjort klart att vi bara accepterar åtgärder som fullt ut respekterar tryck-, yttrande- och informationsfriheten. Ordförandeskapet har, tycker jag, på ett tillfredsställande sätt tagit hänsyn till de ståndpunkterna. Vi kan därför nu ställa oss bakom de föreslagna rådsslutsatserna.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Dessa är utsända.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 7 angående tidig varning i EU. Här finns också utsända slutsatsutkast, och även här har jag fått information om att det kan bli en A-punkt och inte är så mycket att säga.

Anf.  101  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det är helt rätt. Jag hänvisar till det skriftliga underlaget.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 8 angående flodvågor, och den befinner sig i en likadan situation. Är det något att tillägga där?

Anf.  103  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Nej. Jag hänvisar till det skriftliga underlaget.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Då är det även här majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Punkt 9 var Billströms – det vet ni som var med i morse. Det gäller även punkterna 10 och 11.

På punkt 12 står det däremot justitieministern, eventuell slutlig rapport angående uppgifter och underrättelser med mera. Även här har det kommit information om att det nog blir en A-punkt och inte är så mycket att säga.

Anf.  105  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Så är det. Jag hänvisar till det skriftliga underlaget.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Jag finner även här att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Punkt 13 är slutlig granskning av flera kapitel angående beslut om Europol. Här förväntas en lägesrapport. Vi hade frågan i nämnden den 6 november då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  107  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Som vi har informerat om tidigare i både justitieutskottet och EU-nämnden står Sverige bakom det förslag som har lagts fram om att omvandla Europolkonventionen till ett rådsbeslut. Syftet är att det i framtiden ska bli lättare att besluta om förändringar och anpassning av Europols verksamhet. Ni har fått ett utförligt skriftligt underlag, så jag vill bara informera om det viktigaste i förhandlingarna.

Under den här punkten kommer ordförandeskapet att vilja nå en politisk överenskommelse om texten i ytterligare tre kapitel, och det rör organisation, sekretess och diverse övriga bestämmelser.

Vi har varit för de föreslagna förbättringarna i kapitlen och kan godkänna texten i förslaget som det ser ut i dag. Precis som när vi kom överens om de tidigare kapitlen tycker Sverige att texten inte kan bestämmas slutligt än, därför att man måste se helheten och hur förhandlingen totalt har gått innan man går i mål.

Som ni ser av underlaget har också vissa artiklar i de kapitel som vi nu ska komma överens om lyfts ut ur förhandlingarna eftersom de är beroende av beslut om framtida finansiering. Det är lite rörigt, kan man säga.

Lägesrapporten skulle inte dyka upp, om jag har förstått det hela rätt. Stämmer det, Mikael Tollerz?

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Det står något om en lägesrapport från expertgrupperna.

Anf.  109  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Den är struken. Det är de här kapitlen.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Det är det som det är viktigt att förhålla sig till här. Och då var justitieministern klar med sin inledning, eller hur? Ja.

Anf.  111  JACOB JOHNSON (v):

Vi delar inte den utdelade svenska ståndpunkten, för vi ser det här som ytterligare steg mot överstatlighet, och vi vill anmäla avvikande mening.

Anf.  112  MEHMET KAPLAN (mp):

Vi har tidigare anmält avvikande mening när det gäller Europol och deras arbete för att ytterligare stärka den överstatliga delen, och samma sak gäller här.

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt och noterar de avvikande meningarna från v och mp.

Vi går vidare till punkt 14, också en beslutspunkt, angående förvärv och innehav av vapen.

Anf.  114  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Bakgrunden till den här dagordningspunkten är att EG och de flesta medlemsstater, även Sverige, har undertecknat FN:s vapenprotokoll från 2001. Det är en bilaga till FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och behandlar olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen och ammunition. Sverige avser att ratificera protokollet.

Eftersom protokollet är ett så kallat blandat avtal krävs åtgärder både på nationell nivå och på EU-nivå för att genomföra det. För att genomföra protokollet inom gemenskapsrätten har kommissionen föreslagit ändringar i EG:s vapendirektiv.

Det handlar bland annat om att införa krav på märkning av vapnen och att hålla register under en viss tid för att spåra vapen. Det handlar också om att ha lämpliga sanktioner vid till exempel olaglig tillverkning och olaglig handel med vapen.

Parallellt med förhandlingar i rådet har Europaparlamentet behandlat kommissionens förslag och antagit 50 tillägg och ändringsförslag. För att försöka jämka samman ståndpunkter från rådet och parlamentet har en informell trilog ägt rum vid fem tillfällen. Ordförandeskapet har nu arbetat fram ett kompromisspaket, och man hoppas kunna nå en överenskommelse med parlamentet.

Sverige välkomnar det förslag som ordförandeskapet har lagt fram.

Anf.  115  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag tycker att det är oerhört välkommet att man nu, framför allt när det gäller de gränsöverskridande vapnen, ska få bättre möjligheter att följa dem. Erfarenheterna visar att det är nästan uteslutande den typen av vapen som används för brott i Sverige. Hitintills har samarbetet mellan länderna varit lite si och så, eftersom man har haft olika uppfattningar. Det har gjort att fokus har riktats mot de legala vapeninnehavarna med väldigt mycket stränga regler. Det är i och för sig bra.

Men jag har fått ett underlag på punkt 9 c i detta dokument som skulle vara en överenskommelse, och det handlar om vapenpasset. Det finns alltså ett europeiskt vapenpass, innebärande att du som legal vapeninnehavare har möjlighet att resa mellan länder och ta vapnet med dig. Detta har då ställt till problem på vissa ställen i Europa, därför att man tar avgift etcetera. Nu finns det ett förslag till en text som innebär att man inte ska få ta ut några kostnader från något medlemsland när du exempelvis ska åka och jaga eller tävla med ett vapen.

Då är min fråga: Ingår detta i den här uppgörelsen, eller kommer det senare? Det är ett kompromissförslag, om jag har förstått det rätt i de underlag jag har.

Anf.  116  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag tror att det ingår, men vi kan kolla.

Anf.  117  Kanslirådet ANNA-CARIN SVENSSON:

Ja, det ingår. Parlamentet anmälde stor majoritet i går eftermiddag, så allt är klart.

Anf.  118  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Alldeles utmärkt! Vi är många som blir glada för det.

Anf.  119  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i punkt 14.

Vi går vidare till punkt 15, inledande diskussion angående ändring av rambeslut om bekämpande av terrorism.

Den här frågan har varit föremål för diskussion i justitieutskottet, som har beslutat sig för att göra en subsidiaritetsprövning av ärendet. Det är numera möjligt att ”torrsimma”, som de institutionella nördarna skulle kalla det. Det görs åtminstone även i det tjeckiska parlamentet i den här frågan, om jag är rätt informerad. Det har de beslutat sig för där, däremot inte sagt särskilt mycket i sak, om jag förstår det rätt. Det vet justitieutskottets ledamöter säkert mer om. Men just den här prövningsbiten ska jag tala om innan jag lämnar ordet till justitieministern.

Anf.  120  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Förslaget till reviderat rambeslut om terrorism har nyss antagits av kommissionen, och vi kommer den 6 och 7 december, tror vi, att få en presentation av förslaget och ska kunna ha ett utbyte av åsikter om det.

Det här är en viktig fråga för Sverige, därför att det behövs naturligtvis effektiva verktyg och metoder för att bekämpa den här typen av brottslighet.

Viktigt är också att insatser mot terrorism måste göras på ett sådant sätt att de hör hemma i ett öppet, demokratiskt och rättssäkert samhälle. Förslaget, i varje fall som vi har sett det, ligger i gränslandet mot utövande av grundläggande friheter, som yttrandefrihet, förenings- och religionsfrihet. De friheterna har grundlagsskydd i Sverige.

De åtgärder som man vidtar måste, enligt vår uppfattning, respektera mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper. Det blir en angelägen uppgift för Sverige att i förhandlingsarbetet bevaka att instrumentet inte inkräktar på grundlag eller på grundläggande rättsprinciper.

Vi analyserar just nu kommissionens förslag och kommer givetvis att få anledning att återkomma till utskottet med en närmare bedömning av de olika delarna.

Anf.  121  MARYAM YAZDANFAR (s):

Fru ordförande! Det stämmer mycket väl att vi diskuterade det i justitieutskottet i går. Tyvärr kunde inte justitieministern närvara. Vi ser verkligen fram emot subsidiaritetsprövningen – det ska bli både spännande och intressant.

Jag undrar lite grann om justitieministerns egna tankar och strategier inför det här. När man läser den här dokumentationen blir man ganska orolig. Jag blir väldigt orolig för att det är inne och tassar på grundlagsfästa rättigheter. Jag funderar på vilken strategi justitieministern har inför de fortsatta förhandlingarna.

Anf.  122  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det låter nästan lite allvarligt att säga det, men det är väldigt många rambeslut som är inne och tassar på principiella frågor som är väldigt viktiga för oss i Sverige och också de flesta andra länder. Min erfarenhet så här långt är att vi brukar kunna hantera det, och därför är jag inte orolig. Men det är otroligt viktigt att lägga kraft bakom de grundläggande värderingarna och principerna och att hela tiden lyfta upp dem. Det går väldigt fort ibland, och man vill ha så häftiga åtgärder.

Jag kan också säga att vi hade ett möte med framtidsgruppen med justitieministrarna nu senast, och då hade vi en diskussion om terrorism som var väldigt intressant. Jag tyckte att den hade en helt annan ton än vad den har haft tidigare, där rule of law och den typen av synpunkter var mycket mer framträdande. Jag har därför gott hopp.

Jag ser fram mot den beredning som vi arbetar med och den diskussion som vi ska ha med justitieutskottet bland annat. Det blir också lite intressant att höra hur presentationen kommer att göras på vårt möte.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Jag ska säga att kanslichefen och jag har suttit och viskat om tidsschemat. Hittills går det lite fortare än planerat med justitieministern, och därför planerar vi att försöka hinna med statssekreterare Bettina Kashefi angående de sociala Epscofrågorna, framför allt socialtjänstfrågorna, före lunch. Jag vill säga det redan nu till er som behöver gå och ringa till kolleger så att vi har rätt folk på plats. Själv kan jag bara fundera högt på om det i det moderata fallet gäller att någon ska kolla med Jan R Andersson – jag kan inte gå och ringa själv. Jag ser kollegerna stint i ögonen och kollar efter det. Det kan bli framåt kl. 11. Då vet ni som är berörda detta så att ni bemannar därefter.

Anf.  124  JACOB JOHNSON (v):

Det här är, som sagt var, allvarliga saker. Jag tycker att en rimlig utgångspunkt borde vara att utvärdera gällande rambeslut innan man börjar ändra och kommer med nya förslag. Det är grundhållningen. Jag kan anmäla avvikande mening direkt, om inte ministern ändrar sig och följer rådet.

Jag skulle också vilja höra lite grann om ministern kunde utveckla de definitioner som finns runt kriminalisering av uttalanden om terrorism som är ganska problematiska.

Anf.  125  INGVAR SVENSSON (kd):

Jag tillhör väl de där institutionella nördarna, kan jag tänka mig.

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

De är mycket värdefulla, vill jag gärna påpeka.

Anf.  127  INGVAR SVENSSON (kd):

Det är intressant att notera det som var en nyhet för mig, när jag såg kommentaren att justitieutskottet beslutat sig för att acceptera subsidiaritetskontroll. Då bidrar man också till konstitutionsutskottets arbete utan att utskottet är underrättat. Men det var inte därför jag begärde ordet.

Det här är väldigt viktiga frågor, och man kan tycka olika i sak i förhållande till de här bitarna. Samtidigt träder det väldigt nära tryckfrihetsförordningens bestämmelser. Det är klart att man måste agera utifrån detta oavsett vad man anser i sak. Man måste agera utifrån den svenska grundlagen. Det är väldigt viktigt.

Utskotten ska ta initiativ till saksamråd. Det har konstitutionsutskottet inte gjort, men det kommer vi att göra framöver eftersom det inte bara är en fråga för justitieutskottet.

Det är viktigt att regeringen håller på den svenska grundlagen i det här arbetet och att man inte tänjer sig för långt i det sammanhanget.

Anf.  128  JOHAN LINANDER (c):

Det som justitieministern har sagt är givetvis väldigt viktigt, och det var också frågor som vi diskuterade i går. Jag satt och funderade på proportionalitetsprincipen. Många av de här förslagen handlar på det ena eller andra sättet om att bekämpa terrorism, och jag tycker att man alldeles för snabbt glider förbi proportionalitetsprincipen. Finns det behov av de här åtgärderna och är de effektiva?

Ett av de förslag som finns här är förbudet mot uppmaning till terrorism. Jag funderar om det verkligen finns någon effektivitet i det. Kommer det att minska terrorismen att man inte offentligt får uppmana till terrorism? Tror vi att det är så terrorismen sprids? Jag tror åtminstone inte det.

Tryck på lite hårdare att så fort någon vill lägga fram förslag om att bekämpa terrorism måste man också fundera på om behovet verkligen finns och om förslagen är effektiva för att nå de mål som man vill nå.

Anf.  129  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag ska också ge Mattias Larsson ordet, för han kan säkert svara på de resonemang som har varit.

Jag vill bara säga så här. När jag säger att vi håller på att analysera och bereda förslag handlar det om två saker. Det första är naturligtvis att gå igenom vad det innehåller och hur det ser ut i förhållande till våra regler. Vi håller självklart inte på att tänja på grundlagen. Det andra är att analysera lite grann hur andra ser på saken, ta reda på lite mer om ingångsvärdena för andra medlemsstater.

Mitt intryck är att de i väldigt många länder tycker att det är direkt kriminellt att uppmana till terrorism. Men jag kan förstå Johans invändning, för den är ganska naturlig, tycker jag. Det är väldigt olika hur temperaturen och infallsvinklarna är. Om man vill bestämma sig för en hållning i förhandlingarna måste man tänka igenom vilka ingångsvärden andra har och hur det hanteras. Det ligger lite grann i det. Det kommer vi att göra.

Det här kommer vi att få återkomma till ganska många gånger, som jag ser det, men jag är rätt försiktig med att ha tvärsäkra påståenden om hur man hanterar det bäst och vad som kommer att hända. Vi får en presentation av detta på nästa möte, och vi får då se det utifrån det. Jag tror att det är rätt klokt att göra det.

Jag vet inte om du har någonting att tillägga, Mattias, och kan svara på det jag inte har svarat på.

Anf.  130  Rättssakkunnige MATTIAS LARSSON:

Jag skulle kunna gå lite närmare in på vad förslaget egentligen innebär. Det kommer att ta någon minut att gå igenom de olika definitionerna. Finns det önskemål om det gör jag det. Då börjar jag, om ingen opponerar sig.

Anf.  131  ORDFÖRANDEN:

Vi har ju fått underlag skriftligt.

Anf.  132  Rättssakkunnige MATTIAS LARSSON:

Där står det vad förslaget faktiskt innebär. I nuläget kan jag inte tillägga så mycket mer om det, om inte någon har en specifik fråga.

Anf.  133  MEHMET KAPLAN (mp):

Det är bra att statsrådet är bekymrad, för det här är, som flera talare tidigare har tagit upp, väldigt kraftfulla åtgärder för någonting som vi inte riktigt vet hur de kommer att påverka vår nationella situation. Jag hör att statsrådet säger att det finns medlemsländer i EU som tycker på ett helt annorlunda sätt än vad vi framför. Jag tror att det också har historiska skäl. Utan att gå vidare in på det tror jag att just de här effektiva metoderna kanske är effektiva för att övervaka människors tankar och idéer. Frågan är om det är åt det hållet vi vill gå.

Anf.  134  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Låt mig säga så här. Nej, det är klart att vi inte vill gå åt ett håll där vi inte har en rimlig proportionalitet i de insatser som görs.

Man ska också vara klar över att det är en väldig skillnad på medlemsstaterna och ministerrådet och förslaget från kommissionen. Det är därför det blir så viktigt att lyssna på den första diskussionen också, för att höra hur det landar. Det finns mer av problematisering när frågorna kommer närmare medlemsstaterna och parlamenten. Det finns naturligtvis i de andra parlamenten, precis som det finns här, många som då lyfter fram andra aspekter än de rent brottsbekämpande. Det är väl värdefullt att man får den diskussionen. Mitt intryck är att de flesta åtgärder som går för långt när det gäller kontroll och annat skalas av ganska ordentligt under resans gång.

Bekymrad och bekymrad – jag är lite intresserad av att se hur långt processen har gått. Vi hade ett resonemang vid det senaste mötet där någon framhöll – det höll alla med om, och det var väldigt seriöst – att rättsstaten måste vara moraliskt mer högtstående än dem som man bekämpar. Jag tyckte att det var ganska tänkvärt. Det ligger väldigt mycket i det. Det är lite den stämningen som finns i ministerrådet, bland ministrarna, även om det ibland kommer förslag som är väldigt långtgående för vårt vidkommande.

Jag har viss tilltro till att den här processen kommer att kunna hanteras väl. Vi ska förbereda oss väl. Tillsammans med er ska regeringen se till att vi är väl förberedda och bestämda på vad vi tycker är rätt och riktigt i det här arbetet. Jag har inte så mycket att bidra med eftersom vi ska få en presentation och få del i detta. Vi kommer att återkomma till detta.

Sedan ska vi vara klara över att det alltid finns saker man kan förbättra och fundera över. Jag är inte alls främmande för att det kan finnas saker som är rätt och riktigt, men låt oss gå igenom materialet ordentligt först.

Anf.  135  MEHMET KAPLAN (mp):

Ordförande! Jag måste anmäla en avvikande mening på just den här punkten.

Anf.  136  ORDFÖRANDEN:

Jag befarade det. Det är noterat även från Vänsterpartiet.

Anf.  137  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Ursäkta, får jag ställa en fråga? Jag förstår det om det hade funnits ett förslag. Men kan man vara emot att vi får en redovisning av ett förslag? Det verkar jättekonstigt för mig, men det kanske är jag som inte har förstått att det är nya regler.

Anf.  138  ORDFÖRANDEN:

Då ställer jag en fråga rakt ut. I mina noteringar står det information eller möjligen förhandlingsupplägg. Då brukar vi göra så, när det är inledande diskussion där det finns starka politiska intressen från nämndens sida, att vi för säkerhets skull inför den fortsatta behandlingen fattar ett sådant här mjukt beslut, alltså om fortsatta förhandlingar i denna fråga, om det känns som att vi behöver det. Det brukar underlätta. Men vi behöver inte göra det. Vi kan bara tacka för informationen också. Men när det till exempel anmäls avvikande meningar och tycks så här skarpt redan nu skulle jag nog föredra att göra en sådan. Men jag ser mig omkring på de andra ledamöterna och kanslichefen.

Mitt tips till justitieministern är att det inte skadar, tvärtom.

Anf.  139  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag var bara lite nyfiken. Men jag kommer, som sagt, inte att driva några uppfattningar mer än de gamla traditionella som vi har, som vi har sagt ja till tidigare. Jag tänkte lyssna med intresse på den redovisning som kommer i Bryssel.

Anf.  140  ORDFÖRANDEN:

Men för säkerhets skull gör vi så här, eftersom åsikterna är rätt bestämda inför fortsatt behandling. Jag finner alltså att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga, med noterade avvikande meningar av v och mp. Sedan har vi säkert anledning att återkomma till detta.

Nu går vi till punkt 16, e-juridik, som var i nämnden den 8 juni, när det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt. Nu kommer däremot en lägesrapport och möjlig diskussion.

Anf.  141  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag hänvisar till det skriftliga underlaget.

Anf.  142  ORDFÖRANDEN:

Vi kan i den frågan tacka för informationen just i dag.

Vi går vidare till punkt 17, som däremot är en beslutspunkt angående politisk överenskommelse. Det gäller avtalsförpliktelser, det som även kallas Rom 1. Här fanns det stöd för regeringens position den 13 april när den redovisades i EU-nämnden. Vi informerades även den 16 maj inför att frågan antogs på konkurrenskraftsrådet.

Anf.  143  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Rådet har tidigare träffat en politisk överenskommelse om 15 av förordningens artiklar, och ordförandeskapet har nu lagt fram ett kompromisspaket beträffande texten i sin helhet. Parallellt med förhandlingarna har diskussioner förts med Europaparlamentet. Avsikten är en överenskommelse i rådet om en text som rådet kan komma överens med Europaparlamentet om.

Förslaget innebär att bestämmelserna i 1980 års Romkonvention förs över till en förordning. I viss utsträckning kommer bestämmelserna också att revideras. Det övergripande syftet med förordningen är att främja den inre marknadens funktion. Huvudregeln är att parterna ska kunna avtala om vilken lag som ska tillämpas. Om parterna inte har reglerat frågan om tillämplig lag ger förordningen svar på vilken lag som ska användas.

Den viktigaste förändringen är att det för flera avtalstyper, som till exempel avtal om köp av varor eller tjänster, införs fasta anknytningskriterier. För övriga avtal behålls Romkonventionens mer allmänt hållna regler. Det innebär att tillämplig lag ska avgöras med utgångspunkt i den för avtalet mest karakteristiska prestationen alternativt att lagen i det land som avtalet har den närmaste anknytningen till ska användas.

Vi har i de väsentliga delarna fått gehör för Sveriges synpunkter.

Reglerna om immaterialrättsliga avtal, transportavtal och konsumentavtal har fått en bra utformning. Till övervägande del anknyter det till vad som gäller enligt Romkonventionen. Lagvalsreglerna för försäkringsavtal som i dag finns i flera olika direktiv förs in i förordningen.

På den punkten har vi inte fått gehör för vår ståndpunkt att avvakta med förändringen för att analysera konsekvenserna närmare.

Däremot verkar det som att vi nu kan få stöd för vårt krav på en särreglering för kollektivavtalsförsäkringar, som i huvudsak medför att samma regler som tidigare ska gälla för sådana, vilket är tillfredsställande. Det innebär att kollektivavtalslag styr tillämplig lag för försäkringsavtalet. Därigenom undviker man en situation där olika lagar kan bli tillämpliga på olika försäkringsavtal som baseras på samma kollektivavtal.

Därmed skulle vi kunna stödja ordförandeskapets kompromissförslag.

Anf.  144  JACOB JOHNSON (v):

Jag har en fråga vad gäller konsekvenserna för svensk konsumentlagstiftning. Upprätthålls den, eller måste den ändras?

Anf.  145  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag ber Jonas Bäckstrand ta detta. Det är så pass detaljerade frågor om försäkrings- och avtalsbestämmelserna att jag tycker att det är tryggt att ha någon som är insatt i alla detaljer.

Anf.  146  Kanslirådet JONAS BÄCKSTRAND:

När det gäller konsumenträtten innebär den regel som nu finns i den här kompromisstexten att man anknyter väldigt nära till dagens regleringar i 1980 års Romkonvention, så det kommer inte där att bli några större skillnader. Konsumenterna är då tillförsäkrade det skydd som finns i tvingande bestämmelser i sitt eget lands lag. Det kommer fortsättningsvis, precis som tidigare, att finnas en möjlighet att avtala om lagval i konsumentförhållanden, men konsumenten kan inte avtala bort det tvingande skyddet i sin egen lag.

Anf.  147  ORDFÖRANDEN:

Har Jacob Johnson fått svar på frågan i sak? Han behöver inte hålla med.

Anf.  148  JACOB JOHNSON (v):

Jag hoppas det.

Anf.  149  ANTI AVSAN (m):

Jag har två frågor. Den första gäller lagval för avtal om transporter. Där har Sverige tidigare sökt en gemensam nordisk ståndpunkt, och det har framför allt gällt sjörätt. Enligt rådspromemorian har reglerna nu fått en tillfredsställande utformning. Jag undrar då om det går att säga någonting mer om det här. I vilken utsträckning har de svenska kraven tillgodosetts?

Sedan har jag en fråga till, och den gäller regeln om tillämplig lag för försäkringsavtal som nu har förts in i Rom 1. Det sägs medföra flera tekniska komplikationer. Jag undrar lite: Vilka är dessa komplikationer?

Anf.  150  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag hänvisar till Jonas Bäckstrand igen.

Anf.  151  Kanslirådet JONAS BÄCKSTRAND:

När det gäller transporträtten har man gjort den skillnaden i reglerna, om vi tittar på kompromisstexten jämfört med det ursprungliga förslaget, att man närmare anknyter till själva transporten som anknytningskriterium. Enligt kommissionens förslag skulle man i större utsträckning gå på transportörens hemvist. Då kan man mycket väl tänka sig till exempel ett kinesiskt fartyg i Östersjön som bedriver transport mellan länder i Östersjön, och då skulle det alltså kunna bli kinesisk lag som var tillämplig. Men nu har man fått in en anknytning till själva transporten så att man i större utsträckning ska ta hänsyn till vilket land varorna ska till. Då stämmer regleringen bättre överens med nuvarande nordiska regler. Därför tycker vi att det har varit tillfredsställande. I förhandlingarna har vi inte fått tillräckligt stöd från framför allt Finland för att driva frågan hårdare om ett nordiskt undantag på den här punkten.

När det gäller försäkringsavtalen är komplikationen framför allt den att vi har flera olika försäkringsdirektiv. Det finns ett livförsäkringsdirektiv och i varje fall tre sakförsäkringsdirektiv som alla innehåller olika former av lagvalsregler som nu förs in i en förordning. Man kan inte bara lägga över direktivtext till en förordning.

Det här är en regel som kom till på ett sent stadium och som inte finns med i kommissionens ursprungliga förslag. Det leder till frågetecken när det handlar om konsekvensanalyser som inte har gjorts. Det finns alltså en risk för problem som man inte har sett än. Det är därför vi har försökt avvakta med den här frågan men inte fått gehör för den saken.

Däremot har vi fått till stånd regleringar som gör att vi tycker att det här ser ut att överensstämma med gällande rätt i dag. Tanken är alltså att det inte ska bli någon förändring när det gäller försäkringsavtal, utan det ska bli motsvarande regler som tillämpas som i dag. Var det svar på frågan?

Anf.  152  ANTI AVSAN (m):

Tack! Jag nöjer mig med svaret.

Anf.  153  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Om jag är rätt underrättad är punkt 18 struken.

Anf.  154  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Det här är en mycket viktig fråga för Sverige, tycker jag, och vi socialdemokrater är glada för den svenska regeringens ståndpunkt.

Varför tas det här bort? Finns det någon fara för att det liksom kommer att kunna hända saker utan att vi har kontroll över det?

Anf.  155  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag känner inte till skälet till att det här tas bort, men det är väl att det är väldigt många som har synpunkter i sakfrågan.

Anf.  156  ORDFÖRANDEN:

Det är väl för att den inte är färdig alls.

Anf.  157  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM:

Nej, det är nog precis tvärtom. Den är verkligen inte färdig. Jag tror att portugiserna kanske från början av sitt ordförandeskap hade en ambition att försöka lösa ut detta, och det har, inte minst på grund av Sveriges hårdnackade inställning, inte varit möjligt. Då har man helt enkelt tagit bort detta för att slippa stå med skammen att man inte har åstadkommit något.

Anf.  158  ORDFÖRANDEN:

Vi får säkert anledning att återkomma i den här frågan. Den har, som bekant, varit här förut också.

Vi går då vidare till punkt 19, Europeisk avtalsrätt, som är en informationspunkt.

Anf.  159  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Man kommer att lämna en lägesrapport, och jag hänvisar till det skriftliga materialet.

Anf.  160  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar därmed ministern för informationen.

Vi går över till punkt 20, Straffrättsliga påföljder till skydd för miljön. Den frågan har EU-nämnden informerats om i juni, och nu ska det eventuellt antas en allmän riktlinje. Vill justitieministern säga någonting om den?

Anf.  161  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag kan nöja mig med att säga att förhandlingarna har pågått under året i rådsarbetsgruppen Materiell straffrätt, och vid RIF-rådet den 6 och 7 december förväntas ordförandeskapet informera om läget i förhandlingarna. I övrigt hänvisar jag till det skriftliga materialet.

Anf.  162  JACOB JOHNSON (v):

Enligt materialet anser Sverige att bestämmelser om straffrätt och brottmål inte ska omfattas av EG-fördraget utan bör regleras genom ett tredjepelarinstrument. Jag vill understryka den hållningen.

Anf.  163  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar det medskicket och går till beslut i punkt 20. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Jag vänder på det blå bladet, och där hittar vi bekämpning av organiserad brottslighet, en beslutsfråga. Slutsatserna behandlades i RIF-rådet i juni, och nu är det dags igen att behandla den.

Anf.  164  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det är nu snart sex år sedan Eurojust inrättades på initiativ av bland andra Sverige. Eurojust har sedan starten utvecklats mycket positivt och kommer sannolikt att ha över 1 000 ärenden att hantera i år. Eurojust är i dag en mycket väl fungerande myndighet som har en viktig roll i bekämpandet av grov och ofta organiserad internationell brottslighet, men erfarenheterna från de första fem årens verksamhet visar att det finns utrymme för att ytterligare effektivisera Eurojustsamarbetet.

En angelägen fråga för vår del är att alla medlemsstater bör förse sina nationella medlemmar med sådan behörighet att de så effektivt som möjligt kan utföra sina uppgifter i Eurojust. Det bör till exempel vara möjligt för alla nationella medlemmar att i brådskande fall kunna besluta om viktigare utredningsåtgärder. Sverige bör därför aktivt delta i det reformarbete av Eurojust som nu har påbörjats.

Kommissionens meddelande är välkommet och utgör ett värdefullt bidrag till det här reformarbetet. Detsamma gäller de av ordförandeskapet föreslagna slutsatserna om kommissionens meddelande där medlemsstaterna uppmanas att överväga hur Eurojusts och de nationella medlemmarnas roller kan stärkas, och Sverige kan godkänna de slutsatserna.

Anf.  165  JACOB JOHNSON (v):

Vi anser att Eurojust ska förbli ett strikt mellanstatligt samarbete och att de föreslagna ändringarna avviker från det och är ett steg mot överstatlighet. Vi vill därför anmäla avvikande mening.

Anf.  166  ORDFÖRANDEN:

Det noteras.

Anf.  167  MEHMET KAPLAN (mp):

Ordförande! När det här var uppe i utskottet diskuterades just att det är på en överstatlig nivå som de här förbättringarna hamnar. Därför vill vi också inkomma med en avvikande mening.

Anf.  168  ORDFÖRANDEN:

Även den noteras.

Anf.  169  HILLEVI ENGSTRÖM (m):

Jag vill ställa en fråga, för jag har uppfattat det som att det egentligen är tvärtom: Här undviker man att få en europeisk åklagarfunktion. I stället är det de nationella medlemsstaternas åklagare som kan agera i sina egna medlemsländer. Jag uppfattar alltså att det här är precis tvärtom – egentligen det som Miljöpartiet skulle vilja. Övertolkar jag er när det gäller att inte lägga det här på överstatlig nivå? Jag kanske har missuppfattat det här.

Anf.  170  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM:

De här rådsslutsatserna, som nu är följden av kommissionens meddelande, är ganska allmänt hållna och talar om ett ökat informationsflöde till Eurojust och förhoppningsvis också en ökad nationell behörighet till Eurojustmedlemmen. Det finns alltså ingenting i de slutsatserna som indikerar att vi skulle vara på väg mot en ökad överstatlighet.

Det finns farhågor om att kommissionen hyser sådana intentioner när det nya fördraget har kommit på plats. Men vi tror att ju effektivare vi kan göra Eurojust inom de ramar som finns i dag, det vill säga som ett samarbetsorgan, desto större chans är det att man undviker skarpa förslag om en europeisk åklagare med överstatliga inslag.

Anf.  171  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och befarar att de avvikande meningarna från både v och mp kvarstår.

Då går vi till punkt 22 om erkännande och övervakning av uppskjutna påföljder med mera. Här vill jag inskärpa att justitieutskottet har haft överläggningar i sak den 23 oktober. Frågan har även varit i nämnden förut, den 6 november, då det fanns stöd för regeringens då redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Därför vill jag vädja framför allt till ledamöterna att hålla dagens eventuella diskussion till det som eventuellt är nytt sedan dess.

Anf.  172  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det portugisiska ordförandeskapet vill ha en politisk överenskommelse om rambeslutet, och jag tycker att det finns goda förutsättningar att komma överens. Det är ett viktigt steg att utveckla samarbetet mellan medlemsstaterna, och i dag finns det ju inte något sådant på det här området.

Under den gångna veckan har flera tekniska frågor lösts ut, bland annat när det gäller definitionerna som reglerar tillämpningsområdet för rambeslutet.

För Sveriges del har rambeslutet fått en bra utformning. Våra påföljder omfattas nu av rambeslutet. Vi kan behålla vår myndighetsstruktur när olika beslut ska fattas enligt detta. Rambeslutet skapar en god möjlighet att anpassa de föreskrifter vi ska verkställa till det svenska systemet. Vi har också uppnått en bra fördelning mellan staterna när det gäller kompetensen att fatta följdbeslut vid en dömds misskötsamhet. Huvudregeln är att samtliga beslut fattas av den verkställande staten med vissa undantag när det gäller utdömande av nya påföljder.

Sammanfattningsvis är jag nöjd med det resultat som nåtts, och jag kommer att stödja ordförandeskapet i att nå en politisk överenskommelse.

Anf.  173  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 23, som såvitt jag förstår är en informationspunkt angående europeisk övervakningsorder. När frågan var i nämnden senast, den 14 september, fanns ett stöd för regeringens då redovisade förhandlingsupplägg.

Anf.  174  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag hänvisar till det skriftliga materialet.

Anf.  175  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen i den punkten.

Vi går vidare till punkt 24, som även den är en informationspunkt och gäller yttre förbindelser. Det finns en a- och en b-punkt, men jag lämnar förslagsvis ordet till justitieministern vad gäller båda dessa.

Anf.  176  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag hänvisar till det skriftliga underlaget.

Anf.  177  ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för informationen å EU-nämndens vägnar vad gäller båda punkterna, men i punkt b finns det också ett utkast till en konvention, som vi rimligen ska fatta beslut om. Där finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan lär det ha tillkommit en ny punkt angående en gemensam ståndpunkt om korruption. Underlag i den frågan är utsänd i utskick 2, och detta är en beslutspunkt.

Jag hoppas att jag är rätt informerad. Saker ändras ju alltid hela veckorna, även i sista minuten. Detta skulle gälla antagande av en gemensam ståndpunkt inför en partskonferens med FN.

Anf.  178  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Ja, precis, och där ska jag hänvisa till det skriftliga underlaget.

Anf.  179  ORDFÖRANDEN:

Det är som sagt utsänt.

Jag finner att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan är det frågan om den gemensamma kommittén på ministernivån, där punkt 2 är en justitieministerpunkt. Det handlar om att utsträcka Schengenregelverket till de nya medlemsländerna.

Där fanns det stöd för regeringens ståndpunkt i EU-nämnden i november. Nu är det dags att fatta beslut.

Anf.  180  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det är helt korrekt. Dagordningspunkten handlar om Schengenutvidgningen. De nya medlemsstaternas förmåga att tillämpa regelverket har utvärderats, och vid förra RIF-rådet kunde vi anta slutsatser som avslutade den utvärderingsprocessen. Vi kunde konstatera att samtliga länder var tillräckligt väl förberedda för att kunna tillämpa Schengen på ett tillfredsställande sätt.

Vi ska nu besluta om när de ska börja tillämpa Schengenregelverket i sin helhet, och beslutet innebär att gränskontrollen vid inre gräns upphävs vid land- och sjögräns från den 21 december och vid luftgräns den 30 mars.

Sverige ser, som ni redan vet, positivt på de nya medlemsstaternas möjligheter att ansluta sig till Schengenområdet och kan därför godkänna förslaget till beslut.

Anf.  181  JOHAN LINANDER (c):

Jag har bara en nyfikenhetsfråga som jag kanske skulle kunna få ställa. Vi fick ju tio nya medlemsländer samtidigt. Nu är det nio som går in – inte Cypern. Vad är bakgrunden? Är det Turkietfrågan?

Anf.  182  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det är Cypern det gäller, och det är Turkiet som ställer till det.

Anf.  183  ORDFÖRANDEN:

Då ska jag för ordningens skull också ställa en fråga. Vid tidigare föredragningar fanns det frågetecken om hur det var med Ungerns passfrihet till Kroatien och kanske ytterligare något tredjeland. Det fanns risk för att det skulle komma kroater med ID-kort som inte uppfyllde de standarder som vi normalt ställer, och så. Men den frågan ska, såvitt jag vet, vara löst. Jag vill bara säga det inför stenograferna så att vi får detta utrett och på pränt.

Anf.  184  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Ja, den ska vara utlöst, och det ska ha gått ut information om det.

Anf.  185  JOHAN LINANDER (c):

Jag glömde en fråga. När det gäller Litauen och vitryssarnas möjligheter att komma in i Litauen innebär det här att det blir otroligt mycket dyrare för vitryssarna att få visum och komma in i Litauen. Det finns ju bland annat ett exiluniversitet i Vilnius där det finns många vitryssar. De upplever det som ett stort problem.

Har frågan diskuterats vidare? Jag vet att det är mycket angeläget för litauerna. När Litauens president var här och pratade med talmannen tog han upp den frågan speciellt.

Anf.  186  ORDFÖRANDEN:

Det gränsar ju så klart till det här – det ligger strax utanför – men justitieministern får kommentera det.

Anf.  187  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag tycker inte om att hänvisa till Tobias Billström, men ärligt talat kan jag inte den där frågan i detalj. När det gäller just den här typen av viseringsfrågor och så ligger de faktiskt där. Jag har tyvärr inte underlag för att svara.

Anf.  188  ORDFÖRANDEN:

Då går vi till beslut i själva frågan. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 5, om jag förstår det rätt, nämligen till SIS-kommunikationsnät och SIS 2, punkt 6. Båda är informationspunkter och lägesrapporter. Är det något att säga om dem?

Anf.  189  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Nej.

Anf.  190  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen om detta.

Punkt 7 är en beslutspunkt angående vapen. Den är identisk med punkt 14, som vi redan har fattat beslut om. Vi fattar då ett likadant beslut nu igen för ordningens skull.

Sedan är det övriga frågor, där jag har en notering om gödningsmedel i bomber – utan att ha en aning om vad jag menar när jag säger det, faktiskt. På danskt initiativ lär det ändå ha uppkommit en sådan fråga.

Anf.  191  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Ja, så är det. Danmark har anmält det som en fråga. Man har nämligen kommit på att gödningsmedel har använts vid terrorismrelaterad brottslighet för att tillverka bomber, och man vill nu ta upp frågan om försäljning till allmänheten av gödningsmedel. Vi kommer att notera det danska inlägget och ber att få återkomma till riksdagen efter avslutat rådsmöte om vad de kan tänkas lägga fram i denna fråga. Det ska bli intressant att se.

Anf.  192  ORDFÖRANDEN:

Då, innan vi släpper ut justitieministern ska vi backa på den blå listan till godkännande av A-punktslistan. Där finns det dels en trolig lista utsänd i utskick 2 med RIF-relaterade frågor på och en promemoria från Justitiedepartementet angående de RIF-relaterade frågorna. Vill justitieministern eller någon ledamot säga något? Nej.

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i dessa ärenden.

Sedan är det rent formellt så, viskar kanslichefen, att även justitieministrarna omfattas av det vi tidigare har kallat jumbodebatten angående Lissabonmigration med mera. Men vi behandlade den frågan i sak med statsrådet Billström, och när arbetsmarknadsministern satt här konstaterade vi att vi tyckte likadant och redan hade hanterat frågan. Så kan vi väl göra nu igen, så har vi det gjort.

Därmed är vi klara med justitieministern i dag. Tack så mycket!

Anf.  193  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det är väl så att vi inte ses före jul, så jag kan väl få passa på att önska EU-nämnden en riktigt god jul så småningom. Vi lär ses i riksdagen innan dess. Jag uppskattar verkligen att få komma hit. Ni ställer svåra frågor, men det är väl det som är meningen!

Anf.  194  ORDFÖRANDEN:

Tack, och tack detsamma från nämnden!

4 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (socialtjänstfrågor)

Statssekreterare Bettina Kashefi

Återrapport från ministerrådsmöte den 31 maj 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 5 och 6 december 2007

Anf.  195  ORDFÖRANDEN:

Välkommen, säger vi till statssekreterare Bettina Kashefi, och vi tackar dessutom redan nu för hennes tjänstvillighet och följsamhet beträffande EU-nämndens olika nycker. Det är jättesvårt att hålla tiderna när vi har så många olika områden på agendan, men vi är mycket tacksamma för att vi kan ta de Husmark Pehrssonska och Kashefiska frågorna nu. Jag tackar särskilt för det almanacksjobb ni måste ha gjort för att göra detta möjligt.

Vi ska då börja med återrapporten från rådsmötet den 31 maj, som det står i papperna. Kanslichefen sade att det bör stå den 30 maj. Återrapporten från Epsco den 30 maj är under alla omständigheter utsänd. Om statssekreteraren vill lägga till någonting så är hon välkommen att göra det, men det behövs inte eftersom underlaget redan är utsänt. Välkommen till nämnden!

Anf.  196  Statssekreterare BETTINA KASHEFI:

Fru ordförande! Ni har ju fått en föredragning om flexicurity. Nu har ni också fått ett prov på flexibility.

Anf.  197  ORDFÖRANDEN:

Vi är mycket tacksamma för det!

Anf.  198  Statssekreterare BETTINA KASHEFI:

Vid Epscorådet den 30–31 maj antogs rådsslutsatser om genomförande av den europeiska alliansen för familjefrågor som en plattform för ömsesidigt lärande och informationsutbyte för att möta demografin. Flera länder betonade i det sammanhanget vikten av barn- och äldreomsorg och balans mellan familjeliv och arbetsliv. Ytterligare en fråga som man fattade delbeslut om var bestämmelser om sjukvårdsförmåner och finansiella bestämmelser i tillämpningsförordning 883 och om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Anf.  199  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen i den frågan.

Vi går in på information och samråd inför det kommande rådsmötet, där den första punkten som berör statssekreteraren och det ansvariga statsrådet är punkt 7, om jag har förstått det rätt, Sociala tjänster av allmänt intresse.

Här föreligger frågor som är utsända i Regeringskansliets promemoria till ledamöterna. EU-nämnden har informerats den 25 maj i den här frågan, och nu förväntas en riktlinjedebatt, det vill säga inte ett skarpt beslut. Underlag är som sagt utsänt, men vill statssekreteraren kommentera det är hon varmt välkommen att göra det.

Anf.  200  Statssekreterare BETTINA KASHEFI:

Fru ordförande! Den debatt man kommer att hålla om de sociala tjänsterna i allmänhetens intresse kommer att fokusera på tre frågor som ordförandeskapet har lyft upp. Den första handlar om hur de sociala tjänsterna kan bidra till social sammanhållning, sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Den andra handlar om förhållandet mellan sociala tjänster och tjänster i allmänhetens intresse. Den sista, viktiga frågan handlar om vilka framtida steg man kan ta för att lyfta upp de här frågorna på europeisk nivå.

Från svensk sida kommer vi att framföra att det är viktigt att fortsätta att gruppera och katalogisera vad det här egentligen innebär. Sociala tjänster är ju absolut ingenting som är tydligt. Det behöver katalogiseras.

Det vi anser är viktigt att framhålla när det gäller sociala tjänster är att de har en väldigt specifik karaktär såtillvida att de är riktade till enskilda människor och kräver kontinuitet och kvalitet, till exempel socialtjänstfrågor.

Bakgrunden till den här diskussionen är att frågan om sociala tjänster i allmänhetens intresse har diskuterats på EU-nivå under ganska lång tid. Kommissionen presenterade ett underlag i april 2006. Det förslaget syftade då till att genomföra en bred konsultationsprocess kring hur man ska hantera det nationellt och på EU-nivå.

Slutligen kan nämnas att kommissionen i förra veckan presenterade ett paket om översyn av den inre marknaden, och det innehåller delvis frågor om sociala tjänster.

Anf.  201  MARINA PETTERSSON (s):

Fru ordförande! I förslaget till den svenska ståndpunkten är det precis som föredraganden säger att vi ska framhålla de typiska karaktärsdragen när det gäller sociala tjänster riktade till den enskilde och behovet av kontinuitet. Men då vill vi fråga: Kommer då regeringen tydligt att markera att sociala tjänster skiljer sig från andra tjänster i allmänhetens intresse eftersom dessa inte kan konkurrensutsättas på samma sätt som andra tjänster? Då menar vi alltså till exempel på grund av medborgarnas rätt till kontinuitet. El och vatten är till exempel inte samma sak som barnomsorg.

Vi anser att Sverige bör hävda att sociala tjänster inte hanteras tillsammans med andra inremarknadsfrågor i framtiden och att sociala tjänster också fortsättningsvis ska hanteras av Epscorådet. Det här vill vi ha klarhet i när det gäller den svenska ståndpunkten, och frågan gäller också vad ministern kommer att lyfta fram då.

Anf.  202  Statssekreterare BETTINA KASHEFI:

Ja, vi kommer absolut att hävda de specifika karaktärsdrag som sociala tjänster har.

Anf.  203  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Då vänder vi på det blå bladet och går till punkt 8, Samordning av de sociala trygghetssystemen. Jag har själv tänkt tanken att behandla detta i klump med punkt 9. Föredragningen kan omfatta punkt 9 också om statssekreteraren vill, men vi måste skilja på dem sedan eftersom de har lite olika historia i riksdagen och kräver var sitt beslut.

Vad gäller punkt 8 har det till exempel varit överläggningar i socialförsäkringsutskottet bara häromdagen, och där fanns det stöd för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från v och ett särskilt yttrande från s.

Jag stannar nog ändå där, och vi tar punkterna en i taget.

Anf.  204  Statssekreterare BETTINA KASHEFI:

Arbetet med att modernisera reglerna om samordning av trygghetsförmånerna för att tillämpa förordning 883 påbörjades förra året och har kommit fram till kapitlen om arbetslöshetsförmåner och familjeförmåner. Målsättningen är nu att det ska fattas ett delbeslut i de här båda avsnitten nu nästa vecka, i december.

När det gäller familjeförmåner handlar det om samordning av dessa i situationer där föräldrar bor och arbetar i olika medlemsstater. Beroende på var familjemedlemmarna arbetar eller var barnen är bosatta gäller olika regler för vilket lands försäkring som gäller i första hand. Om ersättningen är högre i den medlemsstat som är ansvarig i andra hand ska den medlemsstaten betala ut ett tilläggsbelopp. Detta tilläggsbelopp motsvarar skillnaden mellan de sammanlagda förmånerna i de båda medlemsstaterna. Man summerar helt enkelt beloppen i de olika länderna och jämför.

Det har varit diskussioner kring detta, och nu har man föreslagit att man ska dela upp de inkomstrelaterade förmånerna från klumpsummebidragen, såsom barnbidrag, och jämföra dem separat. Avsikten är att få en bättre överensstämmelse mellan olika typer av förmåner än i dag.

Medlemsstaterna har dock inte kunnat enas om metoderna för att fastställa det här tilläggsbeloppet, det vill säga skillnaden mellan nivåerna i de olika länderna.

Enligt det förslag som ska godkännas av ministrarna nu i december är inte den specifika delen med till beslut, utan den administrativa kommissionen har fått i uppdrag att se vidare på denna fråga.

Det var familjeförmånerna. Nu övergår jag till att prata om arbetslöshetsförmånerna. I det avsnittet hanteras i huvudsak tre frågor: storleken på förmånerna, kontrollen av desamma och hur ersättning ska betalas mellan länder.

Den första frågan handlar om när man beräknar förmånens storlek för gränsarbetare som, när de blir arbetslösa, byter försäkringstillhörighet från arbetslandet till bosättningslandet. I realiteten innebär det att a-kassan ska räknas på den inkomst man hade i det land där man arbetade när man flyttar till ett annat land för att söka arbete när man har blivit arbetslös.

Det handlar också om kontroll av arbetslösa personer som behåller sin rätt till arbetslöshetsersättning när de vistas i en annan medlemsstat för att söka arbete där. För svensk del kan det betalas ut under tre månader, men det varierar mellan länder, från tre till fem månader.

Den sista punkten handlar om ersättning för utbetalda förmåner mellan medlemsstaterna när en arbetslös gränsgångares försäkringstillhörighet övergår från arbetslandets försäkring till bosättningslandets.

Enligt reglerna i 883 ska det före detta arbetslandet ersätta bosättningslandet för kostnaderna för den ersättning som betalas under de första tre månaderna.

Anf.  205  ORDFÖRANDEN:

Detta alltså om punkt 8. Förlåt min förvirring i början. Punkt 8 och 9 är nämligen rätt lika varandra. Men vi behandlar dem en i taget för ordningens skull.

Anf.  206  JACOB JOHNSON (v):

Ja, det har ju behandlats i socialförsäkringsutskottet, och vi kvarstår i vår avvikande mening från Vänsterpartiet.

Anf.  207  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Det står i underlaget att det inte har några kända ekonomiska konsekvenser. Men visst måste det ha ekonomiska konsekvenser om man ska samordna de här systemen?

Anf.  208  Statssekreterare BETTINA KASHEFI:

De reglerna finns redan i dag, så det blir ingen förändring.

Anf.  209  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Jag blev lite förvirrad. Jag tror inte att Socialdemokraterna har ett särskilt yttrande i denna fråga. Däremot hade vi det i flexicurity-frågan. Det resulterade i en avvikande mening tidigare av Lars Lilja.

Nu vet jag inte vem som är mest förvirrad, om det är jag eller om det är fru ordföranden.

Anf.  210  ORDFÖRANDEN:

Jag är säkerligen förvirrad. Det är mycket i dag. Det kan nog vara fel i mina anteckningar. Då fick vi det utrett. Då var det avvikande mening från v, och sedan var det inget särskilt från s. Så är det med det. Då ber jag om ursäkt för detta. Jag vet inte varför det stod i mina anteckningar, men det blir ju fel ibland.

Då hoppas jag att nämnden är redo att gå till beslut. Vänsterpartiet har anmält avvikande mening. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende med en avvikande mening från v.

Då går vi över till punkt 9. Skälet till att jag var förvirrad i början var att den frågan också hade varit i socialförsäkringsutskottet. Det var faktiskt lite svårt att uttyda vad de hade gjort med frågan, men vi säger att den har varit där, och de har informerats. Nämnden ska under alla omständigheter fatta beslut, eftersom detta är en beslutspunkt.

Anf.  211  Statssekreterare BETTINA KASHEFI:

Det handlar om tillämpningsförordningen till förordning 883. Det uppkommer då behov av att ändra i förordningen. Bilaga 11 innehåller särskilda bestämmelser för tillämpningen av den nationella lagstiftningen.

Avsikten är att ministrarna nu vid rådsmötet ska fatta delbeslut om anteckningar som hör samman med sakområdena arbetslöshet och familjefrågor.

För svensk del innehåller bilagan en anteckning om beräkning av föräldrapenning. Det rör den som har börjat förvärvsarbeta i Sverige men som inte uppfyller det så kallade 240-dagarsvillkoret om inkomst överstigande en viss nivå innan man har fött sitt barn. Enligt den här bilagan kan villkoret uppfyllas om motsvarande inkomst finns i en annan medlemsstat.

Anf.  212  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i punkt 9.

Hör ni, visst är jag förvirrad, men nu vill jag backa till punkt 8 och återgå till mitt tidigare påstående som jag ber att ändå få stå fast vid, nämligen att det fanns ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna.

Så är det enligt protokollet från socialförsäkringsutskottet den 29 november. Under överläggningarna med regeringen om socialpolitikens område och EU-frågorna var det nämligen så, vad gäller punkt 8, att s-ledamoten avgav ett särskilt yttrande. Det börjar visserligen med ordet flexicurity, men därefter behandlas bland annat frågan om föräldrars förutsättningar att kombinera förvärvsarbete och föräldraskap. Det står lite om vårdnadsbidrag och föräldraförsäkring etcetera. Det var väl därför som detta anfördes just i socialförsäkringsutskottet. Så jag vill backa till punkt 8 och backa till den punkt där jag sade att det låg ett särskilt yttrande från s, för det gjorde det faktiskt. Det var bra att vi dubbelkollade det.

Anf.  213  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Ja, vi hade ett särskilt yttrande i socialförsäkringsutskottet, men det rör egentligen inte så mycket punkt 8, utan det rör mer den punkt som Sven Otto Littorin hade angående flexicurity-modellen, där vi socialdemokrater tycker att det är för mycket flexibilitet och för lite trygghet. Dessutom sade man att det var viktigt att kvinnor kom ut i arbetslivet. Då tyckte vi att det var väldigt märkligt att man inför ett vårdnadsbidrag som motverkar detta. I samband med det hade vi ett särskilt yttrande. Det blev den avvikande mening som Lars Lilja sedan tog upp i och med att den frågan behandlades i båda utskotten.

Anf.  214  ORDFÖRANDEN:

Då vet vi det, och då har Magdalena Streijffert sagt det även i dag. Vi kan ju ta ett snack sedan med dem som skriver protokoll från socialförsäkringsutskottet eller så, för de har skrivit upp det här på punkt 8. Men nu vet vi vad nämnden har att ta ställning till, och vi har sagt det så att det kommer att stå i våra uppteckningar. Om man läser dem kommer man i alla fall att förstå vad vi menar. Men då måste man verkligen läsa ganska mycket.

Vill statssekreteraren kommentera detta, så varsågod!

Anf.  215  Statssekreterare BETTINA KASHEFI:

Nej tack, fru ordförande!

Anf.  216  ORDFÖRANDEN:

Skönt! Då kan vi egentligen lämna punkt 8, för det förändrar inte på något sätt det beslut vi fattade där. Men då har vi rett ut det. Vi har behandlat punkt 9, och vi behandlade punkt 10 med arbetsmarknadsministern. Punkt 11, däremot, angående modernisering av det sociala skyddet med mera, ska vi ta som beslutspunkt. Där har det då varit de här beramade överläggningarna. Det har varit information i socialutskottet och överläggningar i socialförsäkringsutskottet, där det fanns stöd för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från v, dessutom med en kortare motivering. Så är det med det. Vad vill statssekreteraren lägga till? Underlag är förstås utsänt här också.

Anf.  217  Statssekreterare BETTINA KASHEFI:

Fru ordförande! Då ska jag redogöra för ett förslag till slutsatser som ministrarna kommer att anta vid rådsmötet. Slutsatserna handlar då om kommissionens förslag till en helhetsstrategi som de kallar active inclusion. Det är en strategi för att hjälpa de mest marginaliserade grupperna tillbaka till arbete och ge ett ändamålsenligt stöd till dem som inte kan komma tillbaka.

Kommissionen lämnade ett förslag i ett meddelande den 17 oktober. Genom det meddelandet inleddes då en konsultationsprocess där medlemsstaternas regeringar och andra berörda parter får yttra sig över förslaget, och det får de göra fram till februari nästa år. Kommissionen kommer sedan att lämna ett slutligt förslag under våren 2008.

I förslaget till slutsatser välkomnar rådet kommissionens meddelande och uppmanar medlemsstaterna att delta aktivt i konsultationen. Rådet uttrycker också att arbetet mot utanförskap är centralt i EU-arbetet och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja frågans synlighet på EU-nivå.

Regeringen har inte hunnit ta ställning till det konkreta innehållet i kommissionens förslag, men vi kommer att utarbeta en ståndpunkt inför att vi svarar på kommissionens konsultation i februari.

Vi ser positivt på att kommissionen tar ett helhetsgrepp på den här frågan om social delaktighet. Vi anser att förslaget till slutsatser är väl avvägt och att det ger medlemsstaterna frihet att uttrycka sin mening om de väljer att svara på den här konsultationen. Vi anser därför att Sverige ska stödja förslaget, att rådet antar dessa slutsatser.

Anf.  218  ORDFÖRANDEN:

Det är ju när det gäller det sistnämnda som nämnden beslutar i dag, så att säga. Vi har säkert anledning att återkomma i övrigt.

Anf.  219  JACOB JOHNSON (v):

Jag vill upprepa vår avvikande mening i socialförsäkringsutskottet, även formellt. När den är lämnad där är den ju lämnad, men den kan ju lämnas två gånger och komma med i två protokoll.

Anf.  220  ORDFÖRANDEN:

Ja, man måste markera det även här om det ska komma med här, men man behöver inte orda så mycket.

Anf.  221  JACOB JOHNSON (v):

Det gör jag inte heller. Men jag trodde kanske inte en gång att det behövdes formellt. Men det behövs alltså.

Anf.  222  ORDFÖRANDEN:

Jo då, jag tror nog det. Vänsterpartiet är alltid välkommet att ändra sig och ansluta sig till regeringens linje, till exempel.

Anf.  223  JACOB JOHNSON (v):

Nej, nej, nej, absolut inte.

Anf.  224  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det ändå finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och att Vänsterpartiet behåller sin avvikande mening.

Punkterna 12, 13 och 14 lär behandlas av statsrådet Sabuni. Hälso- och sjukvårdsfrågan lär behandlas av Göran Hägglund. Däremot står det Husmark Pehrsson/Kashefi under övriga frågor, 21 a, iii, om jag är rätt underrättad. Det gäller sjätte europeiska rundabordskonferensen om fattigdom och socialt utanförskap med mera. Är det någonting att säga om det? Underlag är så klart utsänt, och i övriga frågor är det bara information för vår del. Men är det något att tillägga är statssekreteraren välkommen.

Anf.  225  Statssekreterare BETTINA KASHEFI:

Nej tack, fru ordförande! Dokumenten är väldigt självbeskrivande.

Anf.  226  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för den informationen och vänder på bladet och hittar då del 5 i samma ärende. Det gäller konferens om ”The Paths of Sustainability and the Reform of Pension Systems” med mera. Är det någonting att tillägga om det? Nej, det är det inte. Då tackar vi för den informationen.

Sedan har vi punkt d under övriga frågor. Det är meddelande angående ”Opportunities, access and solidarity: towards a new social vision” med mera. Det är en ren informationspunkt även detta. Finns det något att tillägga om den? Det gör det inte. Då tackar vi för informationen om den.

Sedan berörs egentligen alla statsråd av den allra sista punkten under övriga frågor, nämligen det kommande ordförandeskapets arbetsprogram, där de förväntas informera. Är det något att säga om det, inför att detta sker?

Anf.  227  Statssekreterare BETTINA KASHEFI:

Nej, fru ordförande.

Anf.  228  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för den informationen. Då är vi, såvitt jag vet, klara med alla dagordningspunkter som berör statssekreteraren. Är det någonting övrigt som hon vill dela med oss eller någon A-punkt eller något sådant som hon vill kommentera? Nej, det är det inte. Då tackar vi statssekreteraren så mycket för i dag och önskar henne och det berörda statsrådet lycka till på rådet.

5 §  Ekofin

Finansminister Anders Borg

Återrapportering från ministerrådsmöte den 13 november 2007

Återrapportering från ministerrådsmöte den 23 november 2007 (Ekofin-budget)

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 4 december 2007

Anf.  229  ORDFÖRANDEN:

Sammanträdet återupptas. Som ni säkert ser och redan vet ska vi nu gå in på finansministerpunkterna. Till dessa har det kommit in lite nya papper inför den sista punkten 7.5. Det är dels förslag till slutsatser på engelska om företagsbeskattning, dels ett papper som har en hemligstämpel i samma ärende. Eftersom det har en hemligstämpel ber jag er notera detta. Vi kommer att be kansliet att samla in de här papperna direkt när vi har behandlat den punkten.

Punkterna har lite olika historia i riksdagen, och det kommer jag att referera till vartefter vi kommer till punkterna. Däremot har det inte varit någon allmän information inför rådet vare sig i skatteutskottet eller i finansutskottet inför det här nämndsammanträdet.

Vi tar alltså upp punkt 5 på den gula agendan, Ekofin. Det har varit två Ekofinråd sedan sist att återrapportera ifrån, dels Ekofin den 13 november, dels Ekofin-budget den 23 november. Om detta har EU-nämndens ledamöter fått information skriftligt. Men jag lämnar ordet till finansministern om han vill kommentera detta.

Välkommen och varsågod!

Anf.  230  Finansminister ANDERS BORG (m):

Låt mig göra en kort återrapportering. Det var, som ni minns, väldigt mycket vägledande diskussioner vid det förra sammanträdet. Vi hade till exempel en diskussion om Lissabonperspektivet där vi i Sverige tycker att det är viktigt att vi går ifrån att tala om reformer till att också genomföra reformer. Man kan också konstatera att det inte var någon speciellt kontroversiell diskussion.

Vi hade också en diskussion om arbetskraftsinvandring och migration där vi gjorde inlägg där vi bland annat underströk betydelsen av att det här är en fråga som kan underlätta flexibilitet i ett kortare perspektiv. Men det kan inte vara en ursäkt för att hantera bristande strukturella problem, inte minst när det gäller jämställdhet, som är ett av de områden där det finns allra störst potential att öka produktionen i Europa.

Vi tryckte också på betydelsen av att arbetskraftsinvandring inte bara kan vara en fråga om välutbildade personer, utan det måste handlar om ett bredare perspektiv. I de här sammanhangen ska man också understryka betydelsen av de humanitära inslag som måste finns i en bra flyktingpolitik.

Vi hade en diskussion om momspaketet. Det var ett mycket stort antal länder som deltog i den, däribland Sverige. Vi tryckte på betydelsen av att Luxemburg nu tar sig framåt. Luxemburgarna är rätt hårdhudade i frågan. Det blev en mer intensiv diskussion.

Vi hade också en diskussion om överenskommelsen om att förlänga momsexperimentet, och det ska vi återkomma till i dag.

Som ni minns var det också en diskussion om koldioxidrelaterad fordonsskatt som blev intensiv. Det fanns ett stort antal länder som trots klimatproblem tyckte att detta var bekymmersamt. Som ni ser av återredovisningen gällde det ett mycket stort antal länder.

Det fanns en enighet om att man gärna vill bibehålla registerskatterna och att man också ska införa någon typ av återföringsmekanism.

Vi hade en kort diskussion om Galileo, men jag tror att jag väntar med den till återrapporteringen.

Vi hade en presentation från revisionsrätten som också återkommer i andra sammanhang.

När det gäller återrapporteringen ska jag göra en kort inledning, och sedan ska jag be Peter Sandwall, som är den som förhandlar för Sverige i de här sammanhangen, att göra en redovisning.

Vi landade i en diskussion utifrån de här tre frågorna med den fleråriga finansieringen av Galileo, budgeten och GUSP-frågorna på en lösning som för svensk del var tillfredsställande. Vi agerade tillsammans med framför allt Holland och Storbritannien på ett sätt som blev viktigt för att vi till slut skulle landa i en lösning som innebar att vi visserligen fick en ytterligare Galileofinansiering, men en väsentligt mindre sådan än vad vi hade kunnat riskera att få, och också en tydlig utfästelse om att detta är en engångsföreteelse.

När vi bestämde oss på kvällen för att landa i den här slutsatsen utifrån det som hade förankrats i EU-nämnden var det därför att det fanns väldigt tydliga indikationer på att alternativet var betydligt sämre ur svenskt perspektiv. Jag vill gärna be Peter komplettera detta något.

Anf.  231  Departementsrådet PETER SANDWALL:

Förutom den fleråriga uppgörelsen om finansiering av Galileo och EIT, som finansministern nämnde, var det två andra frågor som också var på bordet och som avhandlades aktivt. Det handlade om den totala betalningsnivån för budgeten 2008 och om nivån på medel för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och finansieringen av dem.

När det gäller de två senare frågorna, betalningsnivån, landar vi på en siffra som jag tror att nämnden känner igen, 120 347 miljoner euro. Det är den nivå som i princip har legat i kommissionens olika förslag. Vi tycker att den nivån i slutändan är ganska hyfsad och att den ligger väl i linje med det som man kan förvänta sig från en sådan här förhandling.

När det gäller den andra frågan blir nivån på GUSP, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, 285 miljoner euro. Det är en siffra som ligger över den som kommissionen ursprungligen föreslog men som rådet ville ha under sin andra läsning. Det är också en siffra som vi känner igen.

När man summerar allt detta för att ge en bild av hur det här slår på den svenska EU-avgiften är våra beräkningar att den totala kostnaden för det paket som vi nu har bestämt oss för inför 2008 landar på knappt 30 miljarder kronor. Då ingår finansieringen av Galileo och EIT för 2008 i den siffran.

Sedan finns det också en ändringsbudget som beslutades i samband med det här paketet som gör att periodiseringen förändras. Den kassamässiga avgiften under 2008 kommer att bli i storleksordningen 1,5 miljarder kronor lägre än den siffran jag nu nämnde. Det är den ändringsbudget nr 7 som nämnden också fick.

Det är i korthet resultatet i finansiella termer av den uppgörelse som slöts i fredags.

Anf.  232  ORDFÖRANDEN:

Vi kan rimligen ställa frågor i klump om dessa två återrapporter. Vad gäller Ekofin-budget finns rådets pressmeddelande där det framgår vad som skett. Det underlaget är också utsänt till nämnden.

Anf.  233  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Jag tackar för inledningen från finansministern och tjänstemännen. Jag har en fråga. Inför mötet den 13 november ställde jag en fråga som handlade om mervärdesskattepaketet. Jag undrade då om Sverige hade någon tydlig förhandlingsposition när det gäller de här tre olika alternativen. Det svar som finansministern gav var inte så tydligt. Det sades också att vi inte skulle diskutera kompromisser på det här mötet. Därför blev jag förvånad när jag läste protokollet. Där står det att Borg betonade vikten av en överenskommelse och menade att alternativ A är otänkbart och att Sverige starkt förordar alternativ B. Jag vill bara säga att det är sådant som skulle vara tydligt om vi hade fått den förhandlingspositionen redan när finansministern besökte oss. Det var min ena undran och fråga.

När det gäller Galileo har vi alla varit överens om att vi skulle vilja hålla detta nere så mycket som möjligt. Vi fick också en information i finansutskottet, och vad jag förstår hade den här blockerande minoriteten sådana industriintressen att man hellre backade från det man tidigare hade varit överens om. Vad jag förstår var detta vad som var möjligt att göra. Vi tycker fortfarande att det blir en för stor kostnad, men jag förstår ändå att man har försökt så gott det gick.

Anf.  234  ORDFÖRANDEN:

När det gäller momspaketet vet Sonia Karlsson också att den frågan återkommer inför det kommande rådet.

Anf.  235  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! När det gäller Galileo är det möjligt att det blev en lite mindre katastrof än den som var väntad, men det är fortfarande en katastrof som inte någon i det här rummet egentligen gillar. Jag tycker att det var synd att inte finansministern kunde vara lika hård som luxemburgarna i andra ärenden och stå emot lite.

När det gäller EU-toppmötet den 8 och 9 mars om klimatpolitiska förändringar noterar jag att inte syns någonting i budgeten om att EU tar något ansvar för att få ned koldioxidutsläppen i Europa.

Anf.  236  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag beklagar om jag inte var så tydlig som jag önskade att vara i samband med återrapporteringen. Den svenska linjen är mycket tydlig. Vi har högt värde på en överenskommelse. Därför vill vi ha ett snabb ikraftträdande. Vi vill också ha den här frågan om Mini-One Stop Shop och frågan om beskattning i konsumtionslandet klarlagd. Vi känner en väldigt stor skepsis mot att betala särskilda stöd till ett enskilt land som har ett skattesystem som vi inte tycker riktigt uppfyller kraven. Förra gången ville jag understryka att då var det mer en fråga om att markera för Luxemburg att nu måste vi ta oss framåt.

När vi återkommer till frågan ska jag redogöra väldigt tydligt för hur vi nu tror att förhandlingarna kommer att gå och vilken inriktning vi har på dem. Det är nog i praktiken decembermötet som är förhandlingsmötet. Det andra var nog mer signaleringsmötet. Jag uppfattar att det har funnits en bred svensk hållning kring momspaketet där vi i praktiken har fullföljt den linje som den tidigare regeringen intog.

Anf.  237  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Vi är inte oense i sak. Men jag tycker att det är en stor skillnad, eftersom vi ska få förhandlingspositioner. Jag blev lite häpen när jag såg att finansministern var så väldigt tydlig på Ekofin men betydligt mer otydlig här. Jag har för säkerhets skull kontrollerat med protokollet. Min uppfattning går att lita på.

Anf.  238  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag litar alltid på Sonia Karlssons uppfattning.

Anf.  239  ORDFÖRANDEN:

Då är vi klara med återrapporterna och lägger dem till handlingarna.

Vi går in på information och samråd inför det kommande rådsmötet och tar fram den blå agendan som det står Ekofin på. Som första beslutspunkt har vi Genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten. Den frågan har varit i EU-nämnden förut. Nu gäller det Polen.

Anf.  240  Finansminister ANDERS BORG (m):

Polen är ett land som har haft betydande bekymmer under en period och därtill en regering som inte har haft någon hög ambition att göra någonting åt de problem som man har haft med de offentliga finanserna. Nu ser vi att vi under 2007 går ned till 2,7 procents budgetunderskott, vilket i princip klarar kravet. Men å andra sidan ser vi att vi redan nästa år med stor sannolikhet får ett underskott som överstiger 3 procent av bruttonationalprodukten. Det har gjort att kommissionen förordar att vi bifogar ett protokoll där vi vill att de återkommer med ett konvergensprogram där man visar om man uppfyller detta.

Nu ska understrykas att vi hoppas att den nya regering som valdes och den finansminister som vi hoppas ska bli en konstruktiv och stark kraft i Ekofin också ska kunna bidra till att vi ska kunna återupprätta lite av det bra samarbete vi tidigare har haft med Polen. De har varit mycket tydliga i sin deklaration med att de avser att ytterligare förstärka de offentliga finanserna. Det kommer nog att finnas en ömsesidighet mellan den tillträdande polska regeringen och kommissionen i betydelsen av att man går vidare med detta. Jag har inga invändningar mot kommissionens och ordförandeskapets förslag här.

Anf.  241  JACOB JOHNSON (v):

Fru ordförande! Vi är skeptiska mot hela den här överprövningen från EU av den nationella suveräniteten över de statliga finanserna.

Jag har en fråga. Är inte det bedömda underskottet som ökar till 3,2 procent felräkningspengar jämfört med målet på 3,0 procent? Hur är det jämfört med hur andra länder behandlas, till exempel Storbritannien?

Anf.  242  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag har stor respekt för att Jacob Johnson har en annan syn på den här delen av övervakningen av underskott, men det är en annan fråga.

Låt mig svara på frågan. 3,2 procent är naturligtvis ingen katastrof utifrån perspektivet att man ligger väldigt nära 3 procent. Men det är också bekymmersamt när ett land i en period – nu ligger prognoser om att det ser lite mörkare ut vid horisonten – där vi räknar med en fortsatt god tillväxt ökar sina underskott. Den förra regeringen hade en betydande oförmåga att hantera de här frågorna på ett bra sätt. Ur det perspektivet tror jag att kommissionen vill en mer ansvarsfull finanspolitik, och det antyder uppenbarligen också den polska befolkningens utfall i valet.

Det är naturligtvis ingen katastrof om man ligger på 3,2 procent, men det är bra om man kommer nedåt.

Anf.  243  JACOB JOHNSON (v):

Jag hade en fråga till om hur Polen behandlas i förhållande till andra länder, till exempel Storbritannien.

Anf.  244  Finansminister ANDERS BORG (m):

I det fallet upplever jag inte att Polen har blivit tuffare behandlat än andra. Den polska regeringen har visat sig vara obenägen att gå i en mer ansvarsfull riktning. Man kan diskutera det i andra fall. Vi har haft diskussioner om att vi har tyckt att i och med att Polen har samma system som vi med ett pensionssystem som ger ett visst sparande borde man kunna ha en förståelse för det. Men den polska regeringen har inte visat på en ansvarsfull inriktning av finanspolitiken under senare år. Då tycker jag inte att det är ett orimligt bemötande de har fått.

Anf.  245  JACOB JOHNSON (v):

Då summerar jag från min sida en avvikande mening.

Anf.  246  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar en avvikande mening från v.

Vi går vidare till punkt 4, Lissabonstrategin. Den återkommer lite överallt. I det här avseendet har frågan varit i nämnden senast den 9 november då det fanns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Nu gäller det beslut om Ekofinrådsslutsatser i frågan.

Anf.  247  Finansminister ANDERS BORG (m):

Låt mig vara förhållandevis kort. Jag tror inte att det kommer att bli någon diskussion på den här punkten. Vi kan nog gå till beslut. Det är inte kontroversiellt. Temat har handlat om skatter, bidrag, regleringar, konkurrens och innovationer.

För svensk del kan man konstatera att vi lyfts fram som föregångsexempel på ett par områden där det har varit svårt för många andra länder att komma framåt. Det gäller framför allt frånvaron av reformpolitik i majoriteten av medlemsländerna när det gäller att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och öka sysselsättningen. Kommissionen konstaterar att de åtgärder vi gör, framför allt när det gäller att det ska löna sig bättre att arbeta, genom jobbavdrag och för den delen förändringen av arbetslöshetsersättningen bidrar till en högre sysselsättning. Detta är någonting som man framhåller.

Sverige tillhör också de länder som har allra högst sysselsättningsgrad för kvinnor, och även på det området är vi ett föregångsland. Vi ser vissa förbättringar i Europa, men generellt sett går framstegen för långsamt.

När det gäller innovationsklimat och de andra delarna i den här politiken som är viktiga är Sverige det land som satsar mest i Europa på forskning och utveckling och därtill ett av de länder som har ökat sina satsningar mest. Nu ska jag dock påpeka utvärderingen är gjord på siffrorna för 2006, så att det inte behöver påtalas att även den tidigare regeringen har gjort satsningar på forskning och utveckling.

Anf.  248  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 5, Globalisering. Den har visst släktskap med det vi tidigare i dag kallade jumbodebatten på RIF- och Epscoråden. I övrigt har den varit i EU-nämnden inför Ekofin den 9 november då det fanns en majoritet för regeringens då redovisade upplägg. Utkast till slutsatserna den här gången är utsända.

Anf.  249  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag tror att även det här blir en förhållandevis kort diskussion. Vi gjorde inlägg och underströk betydelsen av att det är viktigt att vi har rörlighet över gränserna och att det är centralt att detta inte bara blir en fråga om arbetskraftsinvandring utan också om humanitär invandring.

Det finns ett antal förslag här, och diskussionen är förhållandevis okontroversiell. Jag tror inte att jag kommer att göra något inlägg i den här frågan, utan jag tror att vi kan se detta som en falsk B-punkt där vi når en enhällighet. Jag tror att det mycket beror på att vi senare har väldigt stora frågor att komma in på, framför allt när det gäller momspaketet.

Anf.  250  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Jag har en fråga till finansministern. Det står i utkastet att kommissionen betonar att det är nödvändigt att fortsätta med strukturella reformer på arbetsmarknaden. Finansministern gjorde också ett inlägg på Ekofin i den här frågan och hänvisade också till att det behövs strukturreformer. Jag vill bara höra om finansministern kan tydliggöra vilka strukturreformer som menas.

Anf.  251  Finansminister ANDERS BORG (m):

Den bedömning som vi, kommissionen och även andra experter gör är att vi inte kan lösa de utmaningar som Västeuropa och EU står inför när det gäller en åldrande befolkning med att människor flyttar hit. Det är inte riktigt så vår demografiska kringvärld ser ut.

Men när det är väldigt hög tillväxt i Danmark är det bra för dem att svenskar åker över sundet och arbetar. Det minskar riskerna för överhettning och kan förstärka perioder av tillväxt.

Vill vi klara demografi, full sysselsättning, ökad jämställdhet och fler äldre och fler yngre i arbete måste vi själva hantera det utifrån vår syn på arbetsmarknaden.

Sedan är jag övertygad om att Sonia Karlsson och jag inte har exakt samma syn på vilka strukturreformer som är nödvändiga.

Anf.  252  SONIA KARLSSON (s):

Jag vill bara understryka en sak. Strukturreformer låter ju så bra, men det frågan är vad de innehåller.

Anf.  253  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 6 om finansiella tjänster. Den har som ni ser tre delar. Jag tänker behandla dem en i taget eftersom de är lite olika innehållsmässigt och tekniskt. Den första har det varit överläggningar om i finansutskottet den sista oktober då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Det säger jag för att påminna ledamöterna om att riksdagens position är klarlagd. Vill man yttra sig i dag får man förstås det, men då bör det avse sådant som har tillkommit, något som är nytt eller ändrat på något sätt, sedan det berörda fackutskottet hanterade frågan.

Nu gäller det en riktlinjedebatt varför nämnden prövar ett förhandlingsupplägg.

Anf.  254  Finansminister ANDERS BORG (m):

Detta är från kommissionens sida presenterat som en osedvanligt god kaka där vi kan förbättra Europas konkurrenskraft och också erbjuda konsumenterna billigare och bättre försäkringsprodukter. I praktiken handlar det om att gå vidare med förbättringen av den gemensamma regleringen av delar av de finansiella marknaderna. Det gäller inte minst försäkringsområdet och hur vi ska se på rörelseregleringar av försäkringsföretag.

Det här har varit ett gammalt svenskt intresse. Vi har initiativ från svenska näringslivspersoner som Pehr Gyllenhammar i de här frågorna tidigare därför att vi har haft ett system där försäkringsbolagen har väldigt många olika tillsynsmyndigheter, och det har ett stort värde att man kan få en tillsynsmyndighet i det land där man har sin huvudsakliga verksamhet.

Idén här är att basera det hela på en så kallad proportionalitetsprincip som innebär att man i tolkning och genomförande av regler ska utgå från försäkringsbolagens verksamhet, risker och betydelse för marknaderna. Det rör framför allt hur vi ska stärka tillsynen över koncerner hos myndigheten i den medlemsstat där man har auktoriserat moderbolaget. Det handlar dessutom om de frågor som rör diversifieringseffekter, alltså hur man ska beräkna kapitalkraven på gruppnivå utifrån hur väl diversifierad verksamheten är, samt hur man ska förhålla sig till huruvida man har kapital i dotterbolag eller i andra delar av koncernen när man gör de här bedömningarna. Detta är i allt väsentligt ett tekniskt arbete. Vi delar kommissionens syn i de här frågorna.

Anf.  255  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Vi hade detta uppe i finansutskottet och står bakom förslaget. Jag vill bara lägga till att hela utskottet var överens när det gäller de synpunkter som Försäkringsförbundet, nämligen att man skulle säkerställa den här konsolideringsfonden i de svenska livförsäkringsföretagen. Det är väldigt viktigt att den kan fungera som solvenskapital. Det var vi överens om i utskottet och skickade med.

Anf.  256  ORDFÖRANDEN:

Vi skickar med finansministern det här också för säkerhets skull.

Anf.  257  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi noterar den synpunkten.

Anf.  258  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till 6.2 om beslut angående slutsatser om Lamfalussyöversynen. Utkast är utsänt i utskick 1.

Anf.  259  Finansminister ANDERS BORG (m):

Om vi på det förra området börjar närma oss lösningen på problem som har varit kända i 30 år påminner det även lite om Lamfalussyarbetet. En av de stora och viktiga sakerna under det svenska ordförandeskapet var att vi fick detta till stånd. I en globaliserad värld där vi har upprepade finansiella kriser som handlar om värderingar av riskfyllda tillgångar är det viktigt att Europa får ett bättre, mer effektivt, rättssäkert och mindre kostsamt regleringssystem.

Lamfalussyprocessen har de här olika nivåerna där det dels handlar om ramregler och förordningar som vi fattar beslut om Ekofin och andra råd, dels de här grupperna som kommissionen har tillsammans med medlemsstaterna och dels kommittéer på grupp-3-nivå som har med tillsynsmyndigheterna att göra. Man har också en fjärde nivå där det handlar om att öka ansvaret från kommissionen att kontrollera att medlemsstaterna följer upp tillämpningen av regelverket.

Nu får vi en återrapportering av det här arbetet. I huvudsak är bilden att det går bra. Det finns en vilja att förstärka arbetet på nivå 3, det vill säga att tillsynsmyndigheterna ska få större möjligheter att arbeta tillsammans. Det har funnits en diskussion om huruvida man i större utsträckning inte ska arbeta med enhällighet utan arbeta med kvalificerade majoriteter på områden för att kunna ta arbetet framåt. Där är Sverige lite grann i mitten, om jag får formulera saken så. Vi tillhör inte dem som har mer utrerade positioner i det här arbetet. Det var ett viktigt skäl till att vi även tidigare har varit bra på att driva arbetet framåt.

Vår syn är att man mycket väl kan se fördelar med att arbeta med mer av kvalificerade majoriteter, men att vi ändå måste ha en grundläggande respekt för arbetsordningen. Jag tror att det räcker som redovisning på detta högligen tekniska område.

Anf.  260  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 6.3. Även där är det slutsatser som ska antas, denna gång angående riskkapital. De är också utsända.

Anf.  261  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi vet att riskkapitalmarknaden är av avgörande betydelse för att klara innovationer, finansiering av små snabbväxande bolag och därmed också för tillväxt och sysselsättning. Europa har en väsentligt sämre riskkapitalmarknad än vad man har i USA. Nu ska sägas att för svensk del har vi, åtminstone när det gäller venture capital, varit ett föregångsland på det här området och har bättre fungerande system.

Nu antar vi slutsatser om hur vi bättre ska kunna klara av riskkapitalfinansieringen i Europa för nystartade företag för att därigenom stärka vår konkurrenskraft gentemot USA och andra delar världen. I grunden är det lite märkligt att vi är så fixerade vid USA. Det är väl mer vårt eget välstånd och vår egen tillväxt vi är ute efter. Vi kan ställa oss bakom dessa slutsatser.

Anf.  262  SONIA KARLSSON (s):

Är det här den första diskussionen? Det är inte tal om att det ska bli någon myndighet som ska sköta detta?

Anf.  263  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det här är nog mer en allmän viljeinriktning, om jag får uttrycka det så, om att vi ska bli bättre på detta. Det tar säkert 30 år innan vi kommer fram här också.

Anf.  264  JACOB JOHNSON (v):

Jag skulle uppskatta om ministern kunde utveckla problemen med kvarstående hinder för riskkapitalet och hur tillgången på kapital kan främjas.

Anf.  265  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi kommer till en mycket konkret punkt när vi så småningom vänder blad i redovisningen. I vissa europeiska länder har man till och med straffbeskattning på kapital som tillförs investeringar.

I Europa har vi ett system där pensionsfonder ofta förvaltas på ett väldigt föråldrat sätt med väldigt mycket obligationer och mycket liten aktiv finansiering av företagsinvesteringar. Det sker ofta på ett rätt gammalmodigt sätt i förhållande till hur svenska kapitalmarknaden fungerar. Det finns också en väldigt stark segmentering mellan länderna som jag tror ytterligare bidrar till att förstärka detta. Vill man uttrycka det lite enkelt kan man väl säga att övriga Europa, inte minst Kontinentaleuropa, skulle vinna mycket på att fungera lite mer som Sverige och Storbritannien.

Anf.  266  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Visst finns det väldigt stora skillnader mellan de olika EU-länderna. I Sverige ska riskkapitalet flöda in den 1 januari eftersom förmögenhetsskatten ska avskaffas. Det kan inte vara några problem för Sverige nästa år, men kanske för andra länder.

Jag tycker att det är viktigt att man lyfter fram miljöaspekten där. I Sverige lider till exempel miljöteknikföretagen stor brist på riskkapital. Kan man förändra det på något särskilt sätt skulle ingen vara gladare än vi i Miljöpartiet.

Anf.  267  Finansminister ANDERS BORG (m):

Ulf Holm har naturligtvis helt rätt. Det faktum att den tidigare regeringen avskaffade arvs- och gåvoskatten har starkt bidragit till att Sverige har en av de bästa riskkapitalmarknaderna. När vi nu förstärker ytterligare med avskaffandet av förmögenhetsskatten lär väl någon typ av riskkapitalnirvana inträda.

Regeringen vill gärna också återkomma när det gäller miljöinvesteringar. Vi har gjort viktiga satsningar som framför allt ligger på näringsministerns område, men det finns säkert anledning att återkomma till det.

Anf.  268  ORDFÖRANDEN:

Vi får väl avvakta nirvanafrågan.

Jag finner att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går nu över till punkt 7, Beskattning. Den har också flera delar, och vi kommer att behandla dem en i taget eftersom de är lite olika.

Den första punkten är 7.1 Momspaketet. Frågan var i nämnden den 9 november, då det fanns stöd för regeringens då redovisade upplägg.

Anf.  269  Finansminister ANDERS BORG (m):

Detta är kärnpunkten i detta Ekofinsammanträde och för den delen Ekofins höstverksamhet. Vi har jobbat under lång tid för att få till stånd ett momspaket. Det har två huvudkomponenter.

Den ena är att vi i större utsträckning ska få beskattning av konsumtion av till exempel elektroniska tjänster i det land där konsumtionen sker. Telekomtjänster är naturligtvis det viktigaste.

Den andra är idén med mini one stop shop, det vill säga att underlätta den administrativa hanteringen.

Sedan har vi också det åttonde momsdirektivet som ur svenskt intresse också är väldigt viktigt. Det handlar om hur företagen ska få tillbaka momsbetalningar som har gjorts i andra länder, och svenska företag är bland de som har mest att vinna på detta.

Vi kommer att försöka trycka på ett par saker. Som ni väl vet är det Luxemburg som är den utestående parten i den här diskussionen. Luxemburg har entusiastiska föreställningar om vilka återbetalningar de ska kunna få. Jag tror att deras krav just nu är att 25 procent av skatteintäkterna så småningom ska återföras till dem i en administrationsavgift. Det är ett förhållandevis dyrt system att administrera. De har också en föreställning om att man ska kunna skjuta fram tiden för ikraftträdande, helst till 2015 eller till och med bortom det.

Vår hållning, som vi kommer att försöka vinna stöd för, är en kompromisslinje där den första prioriteringen är att föra fram datumet för start av systemet så mycket som möjligt, därför att ur svenskt perspektiv ligger risken i att en del telekomföretag och en del telekomtjänster skulle kunna lämna oss, och det skulle potentiellt kunna betyda rätt stora skattemässiga förluster.

Det mest centrala för oss är det datum när systemet startar, för det betyder att då får man betala utifrån skattesatsen i det land man är, oavsett var sedan skatteintäkterna återförs. Då försvinner incitamentet att till exempel en telekomtjänst skulle kunna lämna Sverige.

Vi kommer att göra vårt för att övertyga Luxemburg om att vi kanske kan acceptera en viss återföring – även om jag själv måste uttrycka att jag tycker att det är rätt ohemult – om de kan acceptera ett tidigt ikraftträdandedatum och vi kan hitta en tidsbegränsning för denna återföring. Det är helt orimligt att de ska sitta med stora skatteintäkter utifrån det här systemet. Samtidigt ska man i det här avseendet visa respekt för luxemburgarna. De har en mycket stor skatteintäkt. Det handlar om, såvitt jag kan bedöma, över en procentenhet av deras bruttonationalinkomst. Man får ha respekt för att inget finansdepartement eller regering vill tappa så stora belopp utan en övergångsperiod.

Vi vill alltså ha ett tidigt ikraftträdande och möjligtvis en kompensation, men den måste i så fall vara tidsbegränsad och trappas ned på ett sätt som överensstämmer med vad som är rimligt.

Det är viktigt att det här kommer till stånd nu, att processen inte går i stå och att vi kan få ett någorlunda tidigt ikraftträdandedatum.

Anf.  270  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 2 om ett beslut om reducerade mervärdesskatter.

Här har det varit överläggningar och diskussioner i skatteutskottet för ungefär en månad sedan. Det som framgår, som också ingår i kanslikommentarerna, är att finansministern hade en generell diskussion i utskottet men ännu ingen skarp ståndpunkt att ta ställning till. Det framgår att utskottet har överlagt i frågan, och beslutssamrådet sker här och nu. Frågan var i EU-nämnden den 9 november. Då fanns det majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  271  Finansminister ANDERS BORG (m):

Låt mig först be Eva Posjnov ge en redogörelse för det material som inkom sent i går kväll. Sedan ska jag komplettera lite med våra hållningar i de här frågorna.

Anf.  272  Ämnesrådet EVA POSJNOV:

Det som kom in sent i går kväll är ett nytt dokument från ordförandeskapet. Skillnaden mot det tidigare är att man har tagit bort slutet. De första styckena finns fortfarande kvar, att man ska diskutera de frågor som rör skattesatser. Man säger att rådet ska återkomma till frågorna under 2008. Man noterar att kommissionen har en intention att presentera ett förslag om reducerade skattesatser under 2008. Men man preciserar alltså inte riktigt vad olika delar ska innehålla, utan det ska komma ett förslag under 2008. Det är det som är nytt.

Anf.  273  Finansminister ANDERS BORG (m):

Som framgår är det ett par olika diskussioner. Det här rör sig om reducerade momssatser i det tillfälliga försöket. Framför allt är våra vänner i Danmark och Tyskland skeptiska till en alltför lång förlängning. Det berör inte Sverige så mycket, om vi ska vara helt ärliga, eftersom vi inte ingår i systemet. Men det är väl bra om man kan hitta en bra kompromiss där.

När det sedan gäller slutsatserna om reducerade momssatser i allmänhet är det ett par saker som ska inträffa.

Det första är att kommissionen ska göra en grundlig analys som ska återföras till ett ministerråd i juni för ytterligare diskussioner. Vi ska sedan också kunna se en fördjupning i den del som rör möjligheten att driva miljöpolitik på det här området. 2008 ska man ta fram ett förslag om att reducera momssatser på lokala tjänster. Lokala tjänster är det som ingår i enlighet med momsförsöket och restaurangtjänster. I princip är det samma krets som vi har arbetat med när det gäller hushållstjänster minus bilreparationer. Cykelreparationer kommer att ingå men inte bilreparationer.

Vår hållning är att det nu finns ett starkt sakligt underlag från Copenhagen Economics, därför att i de här branscherna kan nedsatta skattesatser ha en betydande effekt. En tioprocentig sänkning av priset på varan och en tioprocentig sänkning av momsen kan öka sysselsättningen i branschen med runt 10 procent. Det är bra att man går vidare med det här.

Vi vill gärna backa upp dem som vill arbeta för ett snabbt förslag som potentiellt skulle kunna träda i kraft den 1 januari 2009. Vi har här starkt stöd från Frankrike och Storbritannien som vill arbeta med dessa frågor. För Storbritanniens del är det också av central betydelse att få in miljöhänseenden. Men jag vill gärna på den här punkten göra Ulf Holm besviken, för där är vi lite mer skeptiska. Det faktum att man sänker momsen på till exempel lågenergikylskåp är förmodligen inte det effektivaste sättet att bedriva miljöpolitik, tror vi. Vi tror att det är bättre med den typ av investeringsstöd som Ulf Holm nämnde eller för den delen koldioxidskatter. Men om de nu vill krångla till sina momssystem ska väl inte vi vara de som i första hand hindrar dem.

En annan viktig sak i det här arbetet är att bevaka våra intressen när det gäller idrott och kultur. Jag hade i samband med förra Ekofinmötet frågan om moms på ljudböcker uppe med kommissionär Kovács. Han visade stor förståelse för vår synpunkt, inte minst därför att han hade fått 25 000 mejl och brev från svenskar. De av er som känner någon som har skickat dem kan gärna uppmana dem att fortsätta skicka dem, för det är nog rätt bra att kommissionen vet att det här är en viktig fråga för oss. De har stor respekt för vården av nationellt kulturarv. Vad Kovács samtidigt understryker är att det finns ett tydligt regelverk. Deras hållning är att det är svårt att hävda att detta är en modernisering av vanliga böcker.

Jag vill inte säga att detta är en stor framgång för Sverige, men det nämns i underlagen generellt att man på momssidan också måste titta på modernare former för att sprida traditionella kulturformer, till exempel att pappersböcker blir ljudböcker eller att papperstidskrifter blir elektroniska tidskrifter.

Vi måste jobba med den här frågan, men det finns hyfsade förutsättningar givet att vi dels kan ta rygg på Frankrike, som driver frågan om omtolkning av tidskriftsbegreppet för elektroniska tidskrifter, dels att det här kan vara en del av den allmänna översynen av momssystemet. Givet att en sådan pågår vore det orimligt om kommissionen drev fram en förändring av det svenska systemet. Men här är det viktigt att Sveriges riksdag och Sveriges regering och som bekant att vi genom olika kanaler markerar betydelsen av våra nationella kulturella intressen.

Anf.  274  ORDFÖRANDEN:

Det sent inkomna materialet kan ni väl skicka till EU-nämnden, om ni inte redan har gjort det, så att vi får ut det under dagen. Det går utmärkt att skicka material även på torsdagskvällar när det kommer sent. Det gör det inför nästan alla råd. Vi jobbar också natt till fredagar. Vi ser fram emot att materialet kommer in.

Jag har en fråga apropå underlaget. Det blir olyckliga översättningar ibland. Jag tror att det i det här fallet beror på en sådan. Det står i vårt underlag att av de tre principerna som ska vara vägledande vid fastställande av varor och tjänster som ska kunna omfattas av reducerad skattesats avser den första ökad produktivitet. Det står: motverka hemarbete och svartarbete. Det sista förstår jag helt och fullt. Men vad avses med det första? Det är säkert en olycklig översättning, eller vad avses annars? Kan finansministern reda ut det?

Anf.  275  FREDRIK OLOVSSON (s):

Mycket av fokus och stora ansträngningar läggs på att sänka momsen på lågproduktiva tjänster. Det vore väl bättre om man i större utsträckning fokuserade på att göra Europa modernare med forskning och utbildning.

Sedan tycker jag att det saknas två perspektiv i handlingarna från regeringen. Det är tre olika punkter som man har lagt fram för vilka principer som bör vara vägledande. Men det är två andra perspektiv som jag tycker är viktiga att ha med. Det grundläggande är en restriktiv hållning till att utöka varor och tjänster med reducerade momssatser. Det andra, som delvis hänger ihop med detta, är att systemet måste vara så enkelt som möjligt, så att vi kan få lägre fullgörandekostnader för företag inte minst. Detta är helt enkelt ett område som det kostar pengar för företagen att administrera.

Anf.  276  JACOB JOHNSON (v):

Jag kan i stort instämma med tidigare talare. Jag tycker att de här principerna är för oprecisa och för allmänna och att vi ska ha så få undantag som möjligt. Det är min grundinställning, så jag funderar på om det finns möjlighet att anmäla en avvikande mening.

Anf.  277  ORDFÖRANDEN:

Ja, den möjligheten finns ju alltid. Vi får väl höra vad finansministern säger först. Jag ger aldrig upp hoppet om att Jacob Johnson ska hålla med till slut. Vi får väl se. Jag noterar den avvikande meningen så länge.

Anf.  278  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag får nog göra Anna Kinberg Batra lite besviken. Det är inte en missriktad översättning. Det är helt enkelt så att när jag hamrar och spikar hemma är jag naturligtvis mycket kvalificerad att göra det, och jag tycker att det är väldigt roligt att använda motorsåg. Men jag gör förmodligen större nytta när jag arbetar på mitt riktiga arbete – vi kan ha delade meningar om det – än när jag extraknäcker som snickare. Det som stora skattekilar medför är att man ersätter kvalificerat arbete med eget arbete. Sedan kan människor naturligtvis alltid tycka att det är trevligt ändå, precis som jag, att snickra och hamra. Men det är detta som ligger bakom formuleringen. Det är just när det gäller de tjänsterna som man kan få stora sysselsättningseffekter. Det är också de som ger produktivitetsvinst av samma skäl. Det är bättre för samhället att Fredrik Olovsson och Anna Kinberg Batra är i riksdagen än att de snickrar och hamrar.

När det gäller lågproduktiva tjänster får Fredrik Olovsson en tung uppgift att övertyga sina många partikolleger ute i Europa som starkt driver på i den här frågan, inte minst våra brittiska kolleger som väl är banerförarna på det här området. Här kan man ha lite olika syn. Produktivitet och sysselsättning behöver inte stå emot varandra. Vi behöver alla typer av jobb i ett samhälle som ska präglas av full sysselsättning.

När det gäller att ha en restriktiv hållning kan jag bara notera att det ska bli intressant att se när Socialdemokraterna återkommer med ett förslag om höjd matmoms. Det är där vi i Sverige har den i ekonomiska termer stora avvikelsen från den enhetliga momsen.

Vad det här mer handlar om är att hitta mindre ekonomisk betydelsefull avvikelse men som har större betydelse för sysselsättningen. Jag tror att man ska vara restriktiv.

Jag instämmer i Fredrik Olovssons två principer, även om jag polemiserar lite grann mot dem. Man ska vara restriktiv, och man ska ha en enhetlighet i momsen. Men när vi sitter med relativt begränsade ekonomiska förslag som kan ha en mycket betydande effekt på sysselsättningen – 10 procents ökning av sysselsättningen skulle kunna vara möjlig med en sänkning av skatten – måste vi väga in det. Då har många medlemsländer, inklusive Sverige, Frankrike, Storbritannien, Holland och en lång rad andra, tryckt på betydelsen av att vi kan göra framsteg här.

Anf.  279  ORDFÖRANDEN:

Tack för klargörandet vad gäller hemarbete. Det var bra att det förtydligades. Jag är själv ingen vidare på att snickra, däremot finns det de som är experter och väl kvalificerade inom diverse yrkesområden och som utför desamma i hemmet av olika skäl. Det kallas ofta distansarbete. Det var lite olyckligt, och det var därför bra att få det förtydligat att det gällde just dem som inte är så bra på att göra det i hemmet. De som är bra på att göra det ska dock inte hindras från att utföra det där. Det var det jag ville komma åt.

Nu står Fredrik Olovsson på talarlistan, men det gör ännu inte Jacob Johnson, men det börjar bli dags att fundera om han håller med eller om han vill anmäla avvikande mening.

Anf.  280  FREDRIK OLOVSSON (s):

Det var trevligt att finansministern både höll med och inte höll med om mina punkter. Jag tycker ändå att han verkar ha lite förståelse för att systemet blir så enkelt som möjligt. Det låter snarare som att vi är på väg mot ett krångligare momssystem.

Jag vill nog förekomma Vänsterpartiet med en avvikande mening.

Anf.  281  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat.

Så tittar jag på Jacob Johnson.

Anf.  282  JACOB JOHNSON (v):

Jag anmäler avvikande mening.

Anf.  283  ORDFÖRANDEN:

Jag noterar det. Därmed är nämnden redo att gå till beslut i övrigt. Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande meningar från s och v.

7.3. Direktiv om skatt på kapital. Detta gäller beslut angående en allmän riktlinje. Underlag till detta är utsänt, som ni väl vet.

Anf.  284  Finansminister ANDERS BORG (m):

Apropå Jacob Johnsons tidigare kommentar – vad var hindren? Det är alltså så att man i vissa medlemsländer har kommit på den häpnadsväckande idén att lägga en särskild straffskatt på kapitalanskaffning. Detta är naturligtvis en märklighet. Är det någonting vi tycker ska uppmuntras är just investeringar i företag och produktion. Därför har det funnits ett arbete för att få bort det här som finns i sju medlemsländer. Det hade funnits en ambition att kunna göra det nu. Man har landat i ett kompromissförslag där man säger att sådana inte får införas, att de inte får höjas i de fall de finns, men man har backat från kravet på att de ska avskaffas.

Jag kan ha respekt för länder som vill hålla god ordning i sina offentliga finanser och därför väljer att vara försiktiga på det här området. Men det vore naturligtvis bra om vi hade kunnat komma fram därför att detta är ett av hindren för en bra och fungerande riskkapitalmarknad i Europa.

Kommissionen ska vart tredje år redovisa till rådet situationen för de här skatterna. Eftersom vi inte berörs, vi har inga sådana skatter i Sverige, har vi ingenting att erinra mot förslaget.

Anf.  285  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

7.4. Bekämpning av skattebedrägeri. Här ska det antas slutsatser som är utsända, utkastet i alla fall, i utskick 1. Frågan har också varit uppe i nämnden den 1 juni då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  286  Finansminister ANDERS BORG (m):

Låt mig börja med att vi får lite kompletterande information om det som har inkommit i natt. Vi beklagar naturligtvis att vi inte tidigare noterat det till nämnden, och vi ska försöka bättra oss i fortsättningen.

Anf.  287  ORDFÖRANDEN:

Vi vet att det naturligtvis inte är departementets fel att det kommer EU-handlingar i sista minuten. Vi är så vana vid att det händer varje vecka.

Anf.  288  Finansminister ANDERS BORG (m):

Men det är vårt fel om de inte kommer över till nämnden.

Anf.  289  Ämnesrådet EVA POSJNOV:

Det som har kommit in är dokument som inte i så stor utsträckning alls skiljer sig från tidigare. Man har lagt till datum om när kommissionen ska komma med sitt förslag. Man har preciserat att man vill se det under första halvåret 2008. I princip är det detta som är nytt.

Anf.  290  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag kan bara understryka att jag tycker att detta är oerhört viktigt. Vi måste ha ett välfungerande momssystem för ett väl fungerande europeiskt samarbete som gör att vi kan motverka momskaruseller och andra inslag av fusk.

Jag kan som information nämna att jag i samband med samtal med min österrikiska kollega fick informationen att det alltjämt finns ett motstånd mot den österrikiska-tyska viljan att börja med experiment kring omvänd momsföring från framför allt våra vänner i Frankrike, så det där kommer säkert att vara krångligt. Det här ärendet kommer följaktligen att följa oss en lång tid, men det är utifrån svenskt intresse väldigt bra att vi kan driva ett aktivt arbete mot skattebedrägerier.

Anf.  291  ORDFÖRANDEN:

Det finns en majoritet även här för regeringens ståndpunkt.

Vi går till punkt 7.5. Det var där som det hade kommit in två nya papper som nu ligger på bordet. Vi har också utsänt material tidigare, bland annat utkastet till slutsatser.

Anf.  292  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi har inga svårigheter med detta. Gruppen har utfört ett bra arbete. Vi stöder dem. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< Jag är alltför okunnig på området för att kunna ge någon ytterligare information. Jag ska be Gunilla Näsman komplettera.

Anf.  293  Ämnesrådet GUNILLA NÄSMAN:

Som finansministern mycket riktigt sade har det utarbetats en rapport, men det finns reservationer från två medlemsstater gällande rapporten. De återstår också i Coreper. Det beklagar vi. Det är synd, för vi har nått väldigt långt i arbetet. Jag tror att om vi hade givits mer tid i rådsarbetsgruppen är det möjligt att vi hade nått ända fram. Det här känns lite olyckligt.

När det gäller innehållet är det vi har gjort under de tre mötena under hösten att vi har diskuterat procedurfrågor väldigt ingående. Det är de som har varit stötestenen, bland annat hur man fattar beslut. Det kan tyckas lite underligt, men där är vi eniga.

Det som återstår är när vi gick in på vilka kriterier man använda för att bedöma om en åtgärd är skadlig eller inte. Då har vi sedan tio år tillbaka skadlighetskriterier, som vi kan kalla dem, som vi har följt. När man började arbetet var det svårt att nå fram att se om en åtgärd var skadlig enbart med hjälp av skadlighetskriterierna. Så man utverkade under hand hjälpkriterier. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

I de här kompromissförhandlingarna som vi har fört har det varit ett givande och ett tagande. Många länder har fått göra eftergifter. Men som sagt nådde vi nästan hela vägen fram, >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  294  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Jag vill att kansliet samlar in de papper som är hemligstämplade innan vi skiljs åt.

Sedan har vi punkt 8. Övriga frågor. Är det något som finansministern vill ta upp?

Anf.  295  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag kan göra en glädjande återrapportering till EU-nämnden i ett ärende som vi ofta varit inne på. Det rör jämställdhet och betydelsen av högkvalitativ offentlig service. Vi hade den holländske finansministern här i veckan som var här för att ta del av våra svenska erfarenheter av att öka jämställdhet och förbättra kunskapsinnehållet i förskolan. Detta är det fjärde eller femte landet i Europa som är inne i en fas där man reformerar förskolan. Österrikare, tyskar och britter håller på med samma sak. Vi har indikerat att det finns även ett sådant svenskt intresse. Eftersom vi har haft rätt mycket diskussioner om det tyckte jag att det kunde vara roligt för nämnden att veta att det finns ett stort sådant intresse.

Anf.  296  SONIA KARLSSON (s):

Tror finansministern att det kan bli någon diskussion om den finansiella oron?

Anf.  297  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det kommer säkert att bli en diskussion, det har vi haft vid varje tillfälle, om det ekonomiska läget. Den var lite mer koncentrerad vid förra mötet eftersom vi då hade en ny kommissionsprognos. Det kommer säkert att bli ett ärende vid frukosten att diskutera bedömningar i det ekonomiska läget.

Man kan notera att Sverige, precis som en rad andra europeiska länder, landar på en tillväxttakt under tredje kvartalet på ungefär 2 ½ procent. Vi ligger vid det europeiska snittet därvidlag, som kanske var något lägre än vad man hade väntat sig. För svensk del har vi dock en lite ljusning i att vi kan se en någorlunda stark arbetsmarknad. Men det kommer att bli en fortsatt diskussion kring det.

Anf.  298  SONIA KARLSSON (s):

Nu sade finansministern samma för andra länder. Det kunde vara intressant att höra om produktiviteten sjunkit lika mycket i andra länder också.

Anf.  299  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är väldigt vanligt att produktiviteten dämpas vid den här typen av konjunkturfas. Det allra tydligaste exemplet på liknande är att man i USA har sett en tydlig inbromsning i produktiviteten under de senaste ett och ett halvt två åren. Det har skett under en lite längre tidsperiod än i Sverige. Det är lite svårt att se en produktivitetsinbromsning i de andra europeiska länderna eftersom de knappt har någon produktivitetstillväxt, om vi ska vara helt ärliga. Jag ska inte raljera, men det har varit lite grann så att Sverige och några länder har varit ledande i detta.

Jag kan möjligtvis säga att förhoppningsvis är det så att produktivitetsinbromsningen nu ter sig något mindre bekymmersam än tidigare, eftersom det normala är att produktiviteten bromsar när man i ekonomin får en svagare efterfrågan och börjar bygga upp lager. Det skulle ha det goda med sig att vi därmed kanske inte behöver känna en så stor oro i ett framåtblickande perspektiv. Vi har en välutbildad arbetskraft, ett innovationsorienterat näringsliv och bra infrastruktur och annat som gör att vi bör ha goda förutsättningar för en hög produktivitet.

Anf.  300  ORDFÖRANDEN:

Inga övriga Övriga frågor? Finns det några A-punkter som finansministern vill beröra?

Anf.  301  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi har inte nåtts av någon A-punktslista ännu. Möjligtvis kunde det statistikärende vi hade uppe vid förra mötet kunna bli ett A-punktsärende den här gången. Vi kommer att återkomma till nämnden så snart vi har en A-punktslista.

Anf.  302  ORDFÖRANDEN:

Annars fattar vi beslut när vi håller på med RIF-rådet, vi behöver inte göra det här.

Anf.  303  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Vi har på en lista från Statsrådsberedningen med 40 A-punkter som är färdigberedda av Coreper 1 och 2 varav en mängd kan komma upp på Ekofin, men det vet vi ännu inte. Det är en punkt som gäller finansiering av politiska partier på europeisk nivå. Sedan är det en hel del budgetöverföringar. Men som sagt kan de lika gärna komma upp på RIF-rådet eller Epscorådet, det vet vi inte.

Anf.  304  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi göra så för ordningens skull att vi fattar beslut även här, så har vi det gjort.

Det finns sammanfattningsvis majoritet för regeringens ståndpunkt i dessa ärenden. Innan jag klubbar ger jag ordet till Ulf Holm.

Anf.  305  ULF HOLM (mp):

Om vi tänker klubba det här med pengar till de politiska partierna vill jag anmäla en avvikande mening. Det behandlades i EU-parlamentet precis. Där gick den gröna gruppen mot det, och jag måste följa min grupp.

Anf.  306  ORDFÖRANDEN:

Det noteras. I övrigt fattar vi beslut.

Därmed är vi klara med Ekofinlistan och tackar finansministern så mycket för i dag och önskar lycka till på rådet.

6 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (hälso- och sjukvård)

Socialminister Göran Hägglund

Återrapport från ministerrådsmöte den 31 maj 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 5 och 6 december 2007

Anf.  307  ORDFÖRANDEN:

Här sitter nu Göran Hägglund, det ansvariga statsrådet för Epscopunkterna om hälso- och sjukvård. Vi säger välkommen till honom med medarbetare.

Vi ska först backa till den gula agendan, eftersom det är en återrapportpunkt. Sedan ska vi samråda inför det kommande rådsmötet i de hägglundska frågorna.

Men först en återrapport från rådsmötet den 31 maj. Den har vi behandlat flera gånger i dag, så den är mottagen, klubbad och klar. Men är det något som socialministern vill säga om den så är han varmt välkommen.

Anf.  308  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Fru ordförande! Om jag ser ovanlig ut i dag beror det på att jag också uppträder som Maria Larsson. Några av de här punkterna är hennes, men jag stryker inte under särskilt när det är så.

När det gäller återrapporten hölls det ett Epscoråd den 31 maj. Maria Larsson representerade Sverige i det sammanhanget. Man antog då slutsatser när det gäller områdena kost och fysisk aktivitet, om hiv/aids och om ett ramverk för hälso- och sjukvården. Man antog rekommendationen om skadeprevention utan egentligen någon diskussion och ett enhälligt beslut om en överenskommelse om förordning om läkemedel för avancerad terapi.

Hiv/aids-frågan var också föremål för en diskussion utifrån ett antal frågor från ordförandeskapet som handlade om vikten av förebyggande arbete samt tillgången på läkemedel mot hiv-infektion.

Flera exempel på nationellt samarbete med det civila samhället togs upp i sammanhanget. När det gäller EU:s roll lyfte man bland annat fram mekanismer för erfarenhetsutbyte, datainsamling och forskning. Flera av medlemsstaterna kommenterade tillgängligheten till nödvändiga mediciner, vilket naturligtvis kan ses som en väldigt stor utmaning, inte enbart för de minst utvecklade länderna utan också för vissa av medlemsstaterna inom unionen. Vikten av att fortsätta arbetet med industrin betonades också i det här sammanhanget.

För svensk del välkomnade vi slutsatserna och underströk bland annat vikten av de globala åtaganden som har gjorts.

Jag ska också kort beröra två andra punkter. Det gäller ramverket för hälso- och sjukvård, där kommissionen menar att man nu har en hygglig överblick över medlemsstaternas positioner. Ni kommer ihåg att man hade konsulterat medlemsländerna. De hade svarat på, som jag minns det, nio frågor. Man menade nu att man hade en rätt bra bild.

Kommissionen önskade att kunna presentera ett konkret förslag innan året har gått ut. Den här frågan finns också på dagordningen för det kommande mötet men egentligen bara som en informationspunkt eftersom den här frågan har skjutits upp. Den senaste informationen säger att det kan komma att bli aktuellt den 19 december, men vi vet inte helt säkert.

Den sista punkten handlar om grönboken mot ett rökfritt Europa, eller möjligen för ett rökfritt Europa, jag vet inte. Den var också föremål för diskussion. Den positiva utvecklingen det senaste året, där flera medlemsstater har tagit upp olika typer av rökförbud, noterades. Man förespråkade från många medlemsstaters sida ett erfarenhetsutbyte på europeisk nivå, medan bara ett par länder var öppna för lagstiftning på EU-nivå.

Sedan var det ett antal övriga frågor, men dem nämner jag inte.

Anf.  309  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Vi har fått rapporter om överanvändning av penicillin i Europa och därmed resistenta bakterier. Är det något som diskuteras när man träffas ministrar emellan?

Anf.  310  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Fru ordförande! Det är ju Världsaidsdagen på lördag. En fråga som engagerar många är just den som omnämns i rapporten från Epscorådet kring insatser för de minst utvecklade länderna när det gäller tillgång till billiga bromsmediciner. Frågan är vad EU kan göra på det här området. Det kommer tillbaka även i ärende 20 med lägesrapporten om hiv och aids.

TRIPS-avtalet är en omdiskuterad fråga, hur man kan driva på inom WTO för att få till stånd tvångslicenser som gör att fattiga länder kan få tillgång till billiga bromsmediciner. Frågan är om man skulle kunna göra som Kanada, bjuda in läkemedelsföretagen till en diskussion och ett samtal om hur man ska komma fram i den här frågan.

Min fråga till ministern är vad regeringen i samtal med EU kan göra, och vad regeringen i övrigt kan göra på det här området.

Anf.  311  JAN R ANDERSSON (m):

Fru ordförande! Jag skulle vilja ställa en fråga som gäller grönboken mot ett rökfritt Europa, eller för ett rökfritt Europa. Sverige gjorde ett medskick som berörde frågor om mindre skadliga tobaksprodukter. Fanns det någon diskussion? Det framgår inte av rapporten. Det finns just nu en vetenskaplig utvärdering av detta och även en revisionsrapport håller på att tas fram. Kan ministern kommentera det?

Anf.  312  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

När det gäller om frågan om antibiotikaresistens diskuterades kan jag inte svara på om den diskuterades just vid det här mötet. Men det är en jätteviktig fråga som Susanne Eberstein tar upp, för det här är verkligen något som rör det gränsöverskridande arbetet där EU rimligen bör ha en roll att spela. Vi är väldigt angelägna att göra vad vi kan för att väcka den här frågan, skapa ett intresse omkring den och föra upp diskussionen ordentligt.

Medvetande är första steget för att kunna vidta åtgärder som gör att vi begränsar det här. Vi vet att om enstaka länder gör fel kommer det att kosta, inte bara för det landet utan det sprider sig till andra länder. Därför är det här en fråga av oerhört stor betydelse. Jag har gjort en del, men jag lovar att jag ska göra vad jag kan framöver också. Den här frågan tycker jag är väldigt central. Sverige har en unik position, möjligen tillsammans med Finland, att slå vakt om.

Désirée Pethrus Engström ställer frågan om bromsmediciner. Det är en väldigt svår fråga. Det finns inget enkelt svar. Det pågår en del arbete inom ramen för läkemedelsforum på EU-nivå som vi naturligtvis stöder när det gäller att göra globala ansträngningar för att öka tillgängligheten i de minst utvecklade länderna. Vi ska komma ihåg att tillgången på läkemedel inte är lösningen på hiv-problematiken. Det handlar om preventiva insatser. Men för dem som redan har drabbats handlar det om att säkerställa tillgången på billiga läkemedel. Sverige kan medverka till att trycka på för att EU ska kunna utnyttja sin position. Mer än så kan jag inte säga i dag.

Vad gäller den tredje delen som Jan R Andersson frågade om, mindre skadliga tobaksprodukter, kan jag inte i dag ge något svar om huruvida det hände något den förra gången. Jag vet inte om någon av medarbetarna känner till något om det.

Anf.  313  Departementssekreterare ULRIKA LINDBLOM:

Det var ett medskick vid förra tillfället. Som ledamoten säkert vet fanns det också med i det svenska yttrandet till kommissionen. Det uttalades också av den minister som var på plats det som hon hade lovat att hon skulle göra vid nämnden.

Anf.  314  MARINA PETTERSSON (s):

Jag skulle göra ett medskick till ministern om hiv/aids-frågan och viktiga bromsmediciner…

Anf.  315  ORDFÖRANDEN:

Medskick gör vi inför kommande råd. Det här gäller det som hände i maj.

Anf.  316  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det handlar om en kontrolluppgift med anledning av frågan om TRIPS-avtalet, det ministern återger om det pågående arbetet med det och att Sverige deltar i det. Det är helt okej. Sverige har inte ändrat sin ståndpunkt vad det gäller TRIPS-avtalet? Jag ville bara kontrollera det utifrån det som ministern uttryckte.

Anf.  317  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Nej.

Anf.  318  ORDFÖRANDEN:

Vi är då klara med återrapporten. Vi tackar för informationen.

Vi går in på information och samråd inför det kommande rådsmötet. Då tar vi fram Epscoagendan igen och bläddrar förbi hela första sidan och hela andra sidan och kommer sedan till avsnittet med rubriken Hälso- och sjukvård. Där är de allra flesta frågor hägglundska med början i nr 15, Hälso- och sjukvård samt migration i EU. Där har det utsänts underlag och utkast till slutsatser i den kommenterade dagordningen. Det ska hållas en riktlinjedebatt.

Anf.  319  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Fru ordförande! Portugal har valt migration och hälsa som ett huvudtema för sitt ordförandeskap. Man ordnade en ministerkonferens på temat i september månad. Slutsatserna från den konferensen är en utgångspunkt för rådsslutsatser på området.

Vad rådsslutsatserna ska innehålla har diskuterats i flera olika omgångar i rådsarbetsgruppen för hälsa. Som slutsatserna nu ser ut handlar det om migranters hälsa i ett brett perspektiv, både när det gäller tillgången på hälso- och sjukvård och hur deras hälsosituation påverkas av andra faktorer i samhället.

Flera medlemsstater, bland annat Sverige, har under beredningsprocessen påpekat att man måste ta hänsyn till lagstiftning och praxis i de olika medlemsstaterna. Ordföranden har hörsammat de synpunkterna. I det utkast till slutsatser som nu föreligger slår man fast att den nationella lagstiftningen och praxisen är utgångspunkten för vad som inkluderas i hälso- och sjukvård för migranter. Därför kan Sverige ställa sig bakom slutsatserna.

Utöver utkastet till slutsatser ombeds ministrarna att svara på ett antal frågor som bland annat handlar om hur man kan integrera hälsa och migration i alla politikområden, hur vi redan jobbar med den här frågan nationellt och vilka framgångar vi har nått.

Ur ett övergripande perspektiv kommer vi att svara att det generellt är viktigt att sätta hälsofrågor högt på dagordningen och att vi i Sverige har en folkhälsopolitik som jobbar just för att integrera hälsa i alla politikområden. Vi säger också att inom EU bör arbetet med hälsa i alla politikområden utföras på ett mer strukturerat sätt än vad som sker i dag.

Kort och gott kan man säga att vi är positiva till att frågan om migranternas hälsa uppmärksammas, och vi är positiva till det som vi nu har sett.

Anf.  320  MARINA PETTERSSON (s):

Det är viktigt att regeringen lyfter upp betydelsen av hälsan för migranter, tillgången till sjukvård och att den nationella lagstiftningen också ska gälla i de här frågorna. Regeringen ser att folkhälsan integreras i alla politikområden. Regeringen anser att EU ska vara mer pådrivande. I vilka frågor gäller detta?

Anf.  321  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Det här bör vara integrerat i alla politikområden, som sagt. EU kan säkert se till att vi sätter en lägsta nivå på det här området som är gemensam för medlemsländerna. Men vi tycker att det är väldigt viktigt att komma ihåg att utgångspunkten måste vara de nationella systemen och att vi inte går för långt i att bygga upp en gemensam ordning på den här nivån.

Anf.  322  MARGARETA CEDERFELT (m):

Fru ordförande! Jag vill säga att jag uppskattar regeringens ståndpunkter i läget. Jag tror att det finns mycket att göra på området när det gäller migration och hälsa. Samtidigt är det mycket annat inom hälso- och sjukvården där jag starkt ifrågasätter om det är ett EU-perspektiv. Men på detta område måste jag säga att hälsofrågorna är viktiga att driva inom EU.

Anf.  323  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

EU kan säkert spela roll inte minst när det gäller att ge medlemsstaterna en möjlighet att utbyta erfarenheter som man har i respektive land och på det sättet uppmärksamma migranters hälsa. Kommissionen kommer också att ombes att se över möjligheten att integrera det som ett tema i den nya hälsostrategin som ska utarbetas.

Anf.  324  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Jag går vidare till punkt 16, Tillsammans för hälsa: Strategi för EU. Även här är utkast och annat underlag utsänt i den kommenterade dagordningen.

Socialutskottet planerar att yttra sig i den här frågan men har enligt mina noteringar inte gjort det än. Frågan är ny och hamnar här så länge.

Anf.  325  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

På Epscorådet den 6 december planeras rådet besluta om rådsslutsatser avseende EU:s vitbok om hälsostrategi. Rådsslutsatserna visar att samverkansformerna inom EU:s folkhälsoområde kan moderniseras och att en ökad samverkan kan ske, dels mellan olika grupper av experter, dels med andra politikområden. Det är viktigt att stärka arbetet med hälsa i andra politikområden. Sverige ser därför fram mot kommissionens förslag och kommer att granska dem.

Ordförandeskapet har tagit fram tre frågor som ska ligga till grund för diskussionen vid ministerrådsmötet. Vad jag förstår har ni fått detta dokument.

När det gäller den första frågan, som handlar om sambandet mellan prioriteringar på EU-nivå och hur de kan beaktas vid utarbetandet och genomförandet av nationella hälsopolitiska mål, tog Sverige redan vid det offentliga samrådet tillfället i akt att ge sin syn på folkhälsoarbete på EU-nivå – att det är viktigt att på EU-nivå prioritera bland angelägna hälsofrågor. Det är vår intention att en sådan ökad fokusering också kan ge stöd till de nationella hälsostrategierna.

Den andra frågan handlade om erfarenheter och prioriteringar, genomförande samt uppföljning och hur det ska kunna inspirera processen med EU:s hälsostrategi. Sverige kan med sin folkhälsopolitik med elva målområden och ett uppföljningssystem bidra. Vi har kommit ganska långt om man jämför med hur andra länder arbetar, och vi tror att vi möjligen kan bidra med detta.

När det gäller den tredje frågan ser vi att det fortsatta arbetet med EU:s hälsostrategi kommer att vara ett gemensamt arbete där Sverige liksom andra länder kommer att delta, men det finns ännu inga förslag att ta ställning till. Sverige kommer dock att delta i debatten kring det fortsatta gemensamma hälsoarbetet.

Som jag sade tidigare tyckte vi redan i det offentliga samråd som föregick denna revidering att det är viktigt att prioritera på EU-nivå och inte göra allt. Vi ska prioritera det som är viktigt att göra, respekterar subsidiaritetsprincipen och ser till europeiska mervärden och särskilt mot det som medlemsstaterna själva uttrycker som behov från EU-håll.

Sverige lyfte vidare fram att prioriterade hälsofrågor måste vara genuint gränsöverskridande frågor. Folkhälsofrågor som påverkas eller regleras inom andra politikområden som bör prioriteras rör till exempel kost och alkohol, vilka båda påverkas av den inre marknaden och den gemensamma jordbrukspolitiken. Det gäller även antibiotikaresistens som Susanne Eberstein tog upp tidigare. Vi tycker att det borde vara en del av detta samarbete, eftersom det är en genuint gränsöverskridande fråga.

Anf.  326  FREDRICK FEDERLEY (c):

Tack för redogörelsen! Jag både håller med och håller inte med om resonemanget. Hälsa för migranter som vi nyligen diskuterade tycker jag är en EU-fråga. Jag kan också tycka att resistenta bakterier är en EU-fråga. Men jag har lite svårt att förstå andra delar i resonemanget, och det vore intressant att höra ministern utveckla hur kost kan bli en angelägenhet för Europeiska unionen. Jag undrar också om ministern tycker att rökning, motion och alkoholdrickande verkligen är gränsöverskridande verksamheter som Europeiska unionens resurser borde prioriteras att jobba med.

Anf.  327  ORDFÖRANDEN:

Gränsöverskridande kan det ju bli. Det beror ju på var man röker och motionerar.

Anf.  328  FREDRICK FEDERLEY (c):

Det är precis därför jag vill veta hur man resonerar. Jag fortsätter mitt resonemang. Europeiska unionen är tyvärr en process som aldrig stannar. När bollen väl har börjat rulla kommer det snart att vara så att vi ska äta fem skivor bröd om dagen, och rätt som det är kommer det rekommendationer och uppmaningar från Europeiska unionen att vi ska ha stegräknare allihop och så där.

(Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd): Jag hinner knappt anteckna alla goda idéer.)

Jag tror att ministern vet var jag kommer att landa, eftersom riksdagen säkert har läst de motioner om Folkhälsoinstitutet och andra märkligheter vi har i det här landet som jag lämnade in under hösten. Jag kan väl leva med sådana märkligheter här i landet, men jag ser framför mig hur vi om fem år diskuterar folkhälsoinstitut på europeisk nivå med riktlinjer för saker som faktiskt berör människors privatliv. Människors familjeliv och privatliv bör inte vi, och ännu mindre Europeiska unionen, blanda oss i.

Men ministern får gärna utveckla detta resonemang lite. Jag tyckte att det haltade på vissa punkter.

Anf.  329  MARINA PETTERSSON (s):

Jag är av rakt motsatt åsikt när det gäller dessa frågor och det viktiga i att vi har gränsöverskridande regler. Det gäller absolut kost och alkohol. Visst hör det till respektive alkoholpolitik att minska införselkvoterna till exempel. Kosten och innehållet i vår kost har betydelse som bidragande orsaker till kroniska sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, stroke och så vidare.

Men jag har fått ganska bra svar av ministern i föredragningen om vilka prioriterade områden som ska lyftas fram. Det finns ju inga förslag ännu, men jag är tills vidare nöjd med det svar som gavs i föredragningen.

Anf.  330  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Det som Fredrick Federley säger är naturligtvis angeläget att ständigt fundera över. Vad ska vara på EU-nivå å ena sidan, och vad ska vara på nationell nivå å den andra? Var och en av oss bör naturligtvis fundera på vad politiken över huvud taget har med att göra och vad som är upp till oss som enskilda.

Om vi tar exemplet rökning så var jag med i riksdagen när vi funderade på förbudet mot rökning i offentliga lokaler. Det var många som funderade över om det skulle funka och om det vore klokt att göra. Jag tror att många länder nu har lättare att genomföra det här när de ser erfarenheterna från länder som har gått före. Det underlättar genomförandet av sådant som är hälsofrämjande, och jag tror att de allra flesta av oss håller med om att det var en klok politik.

Att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte tror jag är den viktigaste roll som EU kan ha, förutom sådant som mer handlar om livsmedelssäkerhet, märkning och så vidare. Vi konsumenter ska få så god information som vi någonsin kan när det gäller kost. Också där handlar det naturligtvis om erfarenhetsutbyte.

När det gäller alkoholpolitiken finns det en del saker som kan tänkas vara EU-relaterade. Det handlar om införselregler, minimiskattenivåer och andra bestämmelser som rör alkoholen.

När det rör motion håller jag med om att det i huvudsak är en privatsak.

Anf.  331  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 17, Organdonation och transplantation. Socialutskottet har informerats; det har de i de flesta sådana här punkter. Det ska antas slutsatser, och underlag är utsänt.

Anf.  332  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

I rådet jobbar man just nu med ett meddelande om organdonation och transplantation. Det kom i somras och behandlar ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna för att öka tillgången på organ, säkerställa en hög kvalitet och säkerheten i övrigt samt bekämpa trafficking av organ.

De konkreta förslagen väntas dock komma först under 2008, i ett första skede i form av en handlingsplan och sedan möjligen i form av ett direktiv om kvalitet och säkerhet. I samband med mötet nästa vecka väntas vi anta slutsatser som är baserade på detta meddelande.

I slutsatserna bekräftar rådet att organtransplantation är en kostnadseffektiv behandling som har hjälpt hundratusentals patienter de senaste 50 åren. Man framhåller vikten av att sätta höga standarder för kvalitet och säkerhet på området och att den allvarliga brist på organ som vi har är den största utmaningen för medlemsstaterna när det gäller organtransplantation.

Man konstaterar att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller viljan att donera men också hur väl vi lyckas få människor att ge sin mening till känna. Rådet uppmanar medlemsstaterna att bland annat utbyta goda erfarenheter på området, främja och förbättra sina respektive transplantationssystem, och man uppmanar kommissionen att fortsätta sitt arbete med handlingsplanen och att i samråd med medlemsstaterna utreda behovet av en europeisk lagstiftning om kvalitet och säkerhet på området med hänsyn till det arbete som Europaparlamentet har gjort.

Regeringen stöder dessa slutsatser. Vi tycker att de är bra och håller sig på en lagom nivå. Vi tror inte i dag att de är kontroversiella. Skulle det uppstå kontroverser på området blir det säkert i ett senare skede. Men som jag sade tidigare finns stora variationer mellan länderna. Det har funnits en ängslan från vissa länder, till exempel Spanien som ju har lyckats med att få upp nivån när det gäller donationer till en väldigt hög nivå, att gemensamma tak på detta område skulle kunna minska tillgången på organ från deras land. Det är ett exempel på sådan oro som kan dyka upp.

Anf.  333  MARINA PETTERSSON (s):

När det gäller handlingsplanen är bristen på organ den stora tråkigheten i detta, om det nu beror på människors okunskap om donationsfrågor eller något annat. Visserligen finns kulturella och även religiösa skillnader mellan länderna, och det gör att tillgången på organ är olika i olika länder.

Men frågan är om man inte skulle kunna lyfta upp frågan om just information i EU-länderna. Hur det går till? Hur lätt kan man ha med sig papper som gör att sjukvården vet att man donerar sina organ och så vidare? Kommer ministern att lyfta fram dessa frågor?

Anf.  334  JAN R ANDERSSON (m):

Fru ordförande! Det finns tre frågor här. Framför allt den sista frågan om illegal handel har aktualiserats vid flera tillfällen. Frågan är väldigt känslig, och man kan egentligen tycka att man till och med skulle kunna gå längre i detta meddelande från kommissionen när det gäller just detta, eftersom det i någon mening kan misstänkas vara en ökande marknad.

Jag skulle gärna vilja att ministern kommenterade det. Skulle man kunna gå längre i dessa avseenden?

Anf.  335  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Det kommer inte att vara någon diskussion på detta område, så jag kommer knappast att ha tillfälle att säga något, men för egen del tycker jag att detta främst är en sak för oss till exempel i Sverige att jobba med. Om man frågar svenska folket är 80 procent av invånarna positivt inställda till att donera sina organ. Det är den högsta andelen av alla medlemsländer. Ändå är det väldigt få av oss som kommer till skott när det gäller att donera våra organ på till exempel www.livsviktigt.se, ange vad vi anser eller gå in på apoteket och ta deras lilla broschyr och fylla i att vi är beredda att göra det. Steget från tanke till handling är alltså väldigt långt.

Jag tror att vi måste arbeta mer intensivt med detta i Sverige, och det gör vi bland annat genom Donationsrådet. Vi donerar i Sverige 15 organ per miljon invånare medan man i Spanien är uppe på 34 organ per miljon invånare. De har alltså en frekvens som är mer än dubbelt så hög som den svenska. Vi ligger någonstans i mittfältet eller möjligen lite längre ned.

Jan R Andersson tog upp eventuell illegal handel med organ. Jag känner inte till särskilt mycket om detta. Det finns naturligtvis med i alla underlag vi får, men det ligger i sakens natur att detta är en ljusskygg verksamhet som inte så enkelt låter sig kartläggas. Det finns alltså inga bevis på kriminella handlingar här. Men naturligtvis är det ändå möjligt att kriminella organisationer uppmärksammar detta, ser en möjlighet att göra pengar och utnyttjar människor som befinner sig i en väldigt utsatt situation för att handla med organ på ett eller annat sätt.

Jag tycker att vi ska följa detta väldigt noga. Det handlar naturligtvis om ett samarbete. I första hand är det dock mer en sak för de rättsvårdande myndigheterna och kanske mindre för sjukvården, men det är i alla fall en gemensam angelägenhet att se till att det kan förhindras i den mån det förekommer.

Anf.  336  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går över till punkt 18, Vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma.

Här vill jag säga, särskilt med anledning av en tidigare diskussion, att det såvitt jag vet finns ett enhälligt socialutskottsutlåtande som också har behandlats i kammaren för inte så länge sedan. Där nämndes bland annat frågan om subsidiaritet och vad EU har med detta att göra. Det finns alltså redan tydligt markerat som riksdagens position. Frågan var också i EU-nämnden den 25 maj. Då fanns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi ska komma ihåg detta och helst hålla oss till det som är nytt sedan dess och behandla de slutsatser som ska antas på rådet.

Anf.  337  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

På rådet i nästa vecka ges det dels möjlighet att delta i ett allmänt utbyte av synpunkter inom området kost och fysisk aktivitet, dels förväntas rådsslutsatser i detta sammanhang antas.

I rådsslutsatserna har på finskt initiativ, med stöd från bland annat Sverige, lyfts upp riskerna med alkohol som en möjlig orsak till att utveckla kroniska följdsjukdomar vid sidan av osunda matvanor och för lite fysisk aktivitet. Vidare betonas den nyinrättade högnivågruppen som ges en central roll inom EU:s mötesstruktur. Gruppen förväntas stärka arbetet med kost och fysisk aktivitet inom EU och ska ses som en markering av områdets betydelse. De ska också följa upp initiativ från EU:s plattform och andra relevanta organ, till exempel WHO.

Rådsslutsatserna lyfter fram ett antal centrala områden av betydelse för att förebygga övervikt och fetma, bland annat att uppmärksamma marknadsföring av energitäta produkter, särskilt beträffande barn och unga, att förebygga kroniska sjukdomar genom att reducera intaget av salt, socker, fett och annan energität mat samt att arbeta för att genom märkning av livsmedel ge konsumenterna klar och användarvänlig information för att möjliggöra informerade val som leder rätt.

Regeringen välkomnar slutsatserna. Vi tycker att de visar på det angelägna i att genomföra en rad olika initiativ. Vi ser problem med ökande övervikt och bristen på fysisk aktivitet inom medlemsstaterna, med barn och unga som en särskilt viktig målgrupp förstås.

För regeringen är det fortsatt viktigt att få föräldrar att bli aktiva i att ge sina barn eller unga goda förutsättningar för hälsosamma kostvanor, bland annat med hjälp av befintliga stödjande strukturer i samhället. I första hand vill regeringen utnyttja frivilliga åtgärder och branschöverenskommelser och pröva förslag på området gentemot subsidiaritetsprincipen för vad som hör hemma på EU-nivå.

Anf.  338  FREDRICK FEDERLEY (c):

Fru ordförande! Jag blir lite orolig. Riksdagen och också ministern har påtalat vikten av subsidiaritet. Men när vi bläddrar upp det läckra lilla dokumentet ser vi att man bland annat vill ge stöd till medlemsstaterna i deras engagemang för att se till att det på lokalt plan arrangeras infrastruktur som uppmanar till fysisk aktivitet. Det som jag sade i mitt anförande kommer in ganska snart i detta. Det är oerhört konkret. Detta är inget som jag tycker att vi ska hålla på att ägna oss åt. Det är i allra högsta grad en kommunpolitisk fråga.

Jag känner ibland en rädsla för att vi tror att bara för att vi skriver en massa fina texter och inrättar en massa organ mår folk bättre. Utan att ha några som helst vetenskapliga belägg vågar jag gissa att medelvikten och BMI i socialutskottet är högre än genomsnittsvenskens, och där någonstans borde väl medvetenheten finnas i allra högsta grad.

Utav de sex punkterna, tycker ministern att till exempel punkt 4 om att uppmana till infrastruktur som uppmuntrar till fysisk aktivitet är en fråga för det europeiska samarbetet?

Anf.  339  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Jag skulle vilja lyfta synpunkterna lite högre upp. Frågan måste ändå ses som en del i Lissabonstrategin. Vi vet att dålig hälsa kostar. Det blir kostnader för sjukvårdssystemen och socialförsäkringssystemen. Vi sänker då konkurrenskraften inom EU. En hög konkurrenskraft inom EU måste vara målsättningen, så jag skulle vilja påpeka att det inte är helt tokigt att dessa diskussioner förs. Kommer det sedan direktiv från EU att man ska få gå på gym en gång i veckan kan jag tycka att det är lite fel. Men att frågorna behöver diskuteras för att hålla nere kostnaderna för dessa sektorer inom EU är en oerhört viktig fråga.

Anf.  340  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag kan delvis hålla med föregående talare, framför allt Fredrick Federley. Men låt oss vända blicken mot vad EU själv håller på med. Det är jordbruksstöd, alkoholstöd, vinodlingar och tobaksodling. Man kan börja med att sopa under egen matta innan man börjar påtala för andra hur de ska göra. Det är nog bästa sättet.

Vi kan också se på reklamtider där regeringen precis lade fram en proposition, som jag tror att riksdagen har godkänt, om att det ska vara mer reklamtider. Vad är det för reklam som sänds? Det är mycket snask och mat. Jag tror att man ska titta på sådant först.

Anf.  341  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Jag har en BMI-snurra som jag fick någonstans. På den kollar man enkelt sitt BMI. Vid årsskiftet bestämde jag mig för att växa åtminstone fyra centimeter under året för att klara det BMI-mått jag borde ha. Jag har inte vuxit en enda centimeter under året.

Det är viktigt att komma ihåg att det på detta område knappt finns några pengar. Det är inte så att EU ska ta itu med att bygga om bostadsområden i Sverige. Det handlar i huvudsak om erfarenhetsutbyte. Man berättar om sådant som fungerar och sådant som inte fungerar så väl. Sveriges uppfattning är inte att detta är en fråga som vi kan lösa på EU-nivå. Detta är i första hand personers eget ansvar och familjers eget ansvar när det gäller barn. Vi kan naturligtvis hjälpa till med kunskapsuppbyggnad, råd och liknande, men denna fråga kommer EU inte att kunna lösa. Vi kan lära en del av varandra och se det som fungerar och inte fungerar.

Jag kan hålla med i mycket av det som Ulf Holm säger. Det blir konstigt om vi stimulerar sådant som leder till problem som vi tvingas skriva långa handlingar om hur vi ska åtgärda. Ytterst handlar det om att människor far illa genom att vi gör saker som är fel.

Anf.  342  MARGARETA CEDERFELT (m):

Fru ordförande! Jag vill börja med att säga att jag stöder regeringens ståndpunkt. Men jag vill också säga att det finns en del skrivningar i texten som framstår som smått absurda. Att jag säger det beror på de skratt, fniss och kommentarer som uppstår när vi diskuterar ärendet.

Jag blir nyfiken när ministern talar om erfarenhetsutbyte och att dela kunskaper. På vilket sätt kan EU bidra till detta utöver det erfarenhetsutbyte som redan finns mellan professioner som jobbar inom hälso- och sjukvårdsområdet? Det skulle vara intressant att få en kommentar till det.

Anf.  343  JAN R ANDERSSON (m):

Fru ordförande! Vi vet också att det till detta arbete finns kopplat en högnivågrupp som har en agenda för olika frågor. Det kanske i någon mening lite grann symboliserar arbetet att först på deras agenda står frågan om salt och saltintag inom Europeiska unionen. Det känns rent spontant som att det kanske inte är den viktigaste uppgiften som Europa står inför just nu.

Jag får vidare bekräfta Federleys antagande om socialutskottets BMI. Jag skickar med socialministern att försöka hålla det på så låg nationell subsidiaritetsnivå som möjligt. Denna fråga förtjänar inte att beredas högre upp.

Anf.  344  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Talar vi om socialutskottets BMI eller beslutet?

Anf.  345  JAN R ANDERSSON (m):

Det gäller båda.

Anf.  346  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Båda ska alltså hållas på så låg nivå som möjligt.

Om vi hade skrivit detta dokument helt själva så hade det inte sett ut precis så här. Då hade det säkert haft en lite annan utformning. Man ska verkligen inte nonchalera problemet, för detta är ett jättebekymmer.

Parentetiskt kan jag säga att jag i början av veckan var i Förenade Arabemiraten som är ett land som har haft en oerhört snabb ekonomisk utveckling där ungefär var fjärde person lider av diabetes. Det är välfärdssjukdomar som breder ut sig och får dramatiska kostnadskonsekvenser men som naturligtvis först och främst är problem för de enskilda personer som drabbas av dessa sjukdomar.

Vi behöver fundera mer på hur vi kan bemöta detta. Jag tror inte att man kan slå klubban i EU-parlamentets eller kommissionens bord och tro att man löser problemen, men erfarenhetsutbyte kan vara klokt.

Margareta Cederfelt frågar på vilket sätt erfarenhetsutbyte kan ske som i dag inte sker via professioner och så. Jag tror att en del handlar om samhällsplaneringsaspekter där man skulle kunna utbyta erfarenheter. Hur planerar vi våra städer så att vi gynnar möjlighet till rörelse för till exempel våra barn och ungdomar? Hur planerar vi våra bostadsområden så att det blir möjligt för den som vill motionera att inte behöva ge sig i väg långt från bostaden? Hur gör man så att kvinnor vågar sig ut i parker på kvällarna för att röra på sig om de vill det? Det kan vara några saker, bara för att ange något.

Vi hade inte skrivit på exakt detta sätt om vi hade skrivit själva. Vi har inte kunnat få bort det i allting, men sammantaget har vi något som vi kan leva med det. Det viktiga är ännu en gång att det inte handlar om beslut där EU tar över, utan det handlar om att vi huvudsakligen ägnar oss åt utbyte av erfarenheter som kan leda rätt.

Anf.  347  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det sammanfattningsvis finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 19. Ska den tas upp? Det står ”eventuellt försenad”.

Anf.  348  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Gäller det tobaken? Den utgår.

Anf.  349  ORDFÖRANDEN:

Då stryker vi den och ramlar ned på punkt 20, Information angående bekämpning av hiv/aids i Europeiska unionen. Frågan har varit i nämnden förut, till exempel den 25 maj när det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Anf.  350  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Fru ordförande! Vid ett möte i Lissabon den 12 och 13 oktober träffades nationella hiv/aids-koordinatorer från respektive medlemsstat för att diskutera hiv/aids med utgångspunkt i människors rörlighet inom Europa. Slutsatserna från mötet presenteras i en framstegsrapport från ordförandeskapet och kommer att föreläggas Epscorådet för information.

Rapporten innehåller bland annat en uppmaning att uppmuntra kommissionen att etablera en arbetsgrupp bestående av nationella hiv/aids-koordinatorer som ska mötas minst vartannat år för att diskutera bland annat goda erfarenheter, definitioner och prioriteringar och därmed underlätta för medlemsländerna i arbetet mot hiv/aids.

Mot bakgrund av att det redan finns ett flertal överenskommelser rörande hiv/aids bedömer regeringen det som viktigare att arbeta vidare med dessa än att etablera nya forum eller närverk. Regeringen vill att fokus ska ligga på att genomföra redan beslutade deklarationer och slutsatser. Det gäller främst Ungassdeklarationen men även de beslut som tagits inom EU. Eftersom ordförandeskapet endast syftar till att uppmärksamma rådet på rapporten kan vi stödja det.

Anf.  351  MARINA PETTERSSON (s):

Fru ordförande! Medskicket gällde det fortsatta arbetet med FN:s deklaration från 2006 och det viktiga i att det finns tillräckligt med bromsmediciner globalt sett så att de drabbade barnen kan få behandling insatt i rätt tid och inte för sent.

Anf.  352  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Jag kan bara stryka under att det är av oerhört stor betydelse att vi på internationell nivå kan komma till resultat i ansträngningarna för att göra bromsmediciner mer tillgängligt, inte minst för barn men också för den vuxna befolkning som har drabbats av denna sjukdom. Sverige ska naturligtvis verka för det.

Anf.  353  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i den här frågan och går över till punk 21, Övriga frågor. De sista står det Hägglund på. Det är alltså punkt f och framåt.

Socialministern nämnde från början vad gäller frågan om gemenskapsram för hälso- och sjukvårdstjänster är kommissionsförslaget uppskjutet och har såvitt vi förstår inte kommit.

Underlag är utsänt. Har socialministern något att säga om detta eller har någon ledamot något att säga? Om inte så tackar vi för informationen i de frågorna och är därmed klara med socialministern för i dag, om det inte är något annat han vill ta upp med oss, A-punkter eller så.

Anf.  354  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Jag har inget ytterligare att ta upp. Jag tackar för ett trevligt samtal och önskar trevlig helg.

7 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (jämställdhetsfrågor)

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni

Återrapport från ministerrådsmöte den 31 maj 2007

Återrapport från informellt ministermöte den 4 oktober 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 5 och 6 december 2007

Anf.  355  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar statsrådet Sabuni med medarbetare välkomna.

Vi går då över på punkt 6 på den gula agendan, alltså Epscofrågorna, jämställdhetsdelen. Det föreligger två återrapporter. En är från rådsmötet den 31 maj. Den har vi pratat om hela dagen med alla andra berörda ministrar. Statsrådet får kommentera den om hon vill. Den är utsänd och ganska väl genomdiskuterad under dagen.

Det har också varit informellt jämställdhetsministermöte den 4 oktober. Det är inte lika mycket berört muntligt, men det är utsänt skriftligt.

Anf.  356  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Det första mötet var Epscorådet som antog slutsatser som omfattade indikatorer och en rapport om uppföljning av det kritiska området utbildning och yrkesutbildning för kvinnor, en av de kritiska punkterna i Pekingplattformen.

Det var ingen diskussion om det på det mötet.

Den andra punkten handlar om det informella ministermötet. Där representerades Sverige av statssekreterare Christer Hallerby. Syftet med mötet var att utbyta erfarenheter om hur vi bäst kan stärka jämställdhetsarbetet och därigenom främja tillväxt och sysselsättning inom EU.

Mot bakgrund av den diskussionen kommer ordförandeskapet den 5 december att presentera slutsatser om jämställdhet vad avser arbete, tillväxt och social sammanhållning. Nämnden har ju fått återrapportering skriftligt från det mötet.

Anf.  357  CARINA OHLSSON (s):

En av de punkter som tas upp är att förändra traditionella könsstereotypa attityder. Utöver medlemsländerna var ju Norge och Island med. Norge har en del, kanske inte så goda, erfarenheter av vårdnadsbidrag liknande dem som är på väg att genomföras här i Sverige. För Island gäller det en kvotering av föräldraförsäkring.

Jag undrar om man tar med det. Jag är spänd på vad man sade. Det står ju inte vad man har framfört från svenskt håll. Tar man del av det som redan är prövat och kanske fungerar bra eller dåligt?

Anf.  358  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Fru ordförande! Jag har en liknande fråga, men från ett annat perspektiv, alltså utifrån de traditionella könsstereotypa attityderna och kvinnors möjlighet och rätt till arbete och rätt att driva företag. Utifrån det perspektivet vet vi att det ser olika ut i Europa.

Diskuterade man även detta på mötet, det vill säga synen på kvinnan och kvinnans möjligheter ur det här perspektivet?

Det är för övrigt glädjande att vi ska få in mer jämställdhetsaspekter omkring Lissabonstrategin. Jag hoppas att det blir så även i Sverige.

Anf.  359  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Fru ordförande! Det sker en hel del redan i dag för att bryta de traditionella könsrollerna i val av utbildning och i yrkeslivet. Jag vill ändå annonsera att det pågår ett arbete mellan Integrations- och jämställdhetsdepartementet och Utbildningsdepartementet. Vi har ett program som ska presenteras här så småningom.

Vårdnadsbidraget och Norge – det finns stor skillnad på det vårdnadsbidrag som Norge införde i samband med att deras förskoleverksamhet inte var utbyggd. Barnen måste tas om hand av någon. Därför såg man till att betala föräldrarna ganska mycket pengar, pengar som i princip motsvarade vad en förskoleplats skulle kosta. Det ledde till att det lönade sig att stanna hemma och ta hand om barnen. Nu har man byggt ut förskolan. Det föranleder att man nu ska utvärdera vårdnadsbidraget och hur man ska fortsätta med det eller om man ska upphöra med det eftersom det nu finns kommunala möjligheter.

Skillnaden mellan det norska och det svenska systemet är just penningsumman. I Sverige handlar det om 3 000 kronor som inte kan kombineras med andra ersättningar eller andra bidrag. Jag tror inte – jag skulle kunna säga att jag är övertygad, men jag undviker det ordet – att det kommer att leda till att en yrkesarbetande kvinna vill stanna hemma på grund av så liten summa.

Verkligheten är väl att de som redan i dag är hemma kommer att känna att det är positivt att man också från politiskt håll visar att valfrihet är en del av jämställdhet. Vi kan inte som politiker definiera vad som är rätt eller fel för varje kvinna. Det viktiga är, från mitt perspektiv, att kvinnor ska förstå att de val de gör leder till att de får sämre utveckling på arbetsplatsen, kanske sämre löneutveckling, sämre möjligheter till karriär och så småningom också dålig pension. När man vet allt detta är det upp till varje kvinna att själv göra sitt val. Det är en stor del av vad jag vill definiera jämställdhet som.

När det gäller kvoterad familjeförsäkring har Island visat att uppdelningen blir bättre. Det är en tredjedel per förälder och en tredjedel som man får fördela som man vill. Jag har tyvärr inga utvärderingar och rapporter som visar hur den tredje tredjedelen fördelas mellan kvinnor och män. Vi vet att männen tar ut sin tredjedel.

Det handlar mycket om den ideologiska övertygelsen. Jag representerar en ideologi som inte tror på att vi ska lagstifta om hur enskilda människor ska leva sina liv. Min och politikens uppgift är att se till att det finns förutsättningar att välja utifrån sin egen övertygelse. Det är det vi försöker att arbeta med bland annat med hjälp av jämställdhetsbonus som kommer att införas nästa år.

Företagande diskuteras på ministermötena. Vårt inlägg tog kanske inte fasta på just företagande. Det fanns ett antal rubriker som man kunde tala utifrån. Vi inser i Sverige, precis som i EU, att vi måste stödja kvinnors företagande och entreprenörskap. Det är en del av vår konkurrenskraft inom EU. Olika länder gör säkert på olika sätt. Jag tycker att Sverige har kommit längre än många andra länder när det gäller att konkret främja kvinnors företagande.

Tyskland har varit ganska upptaget med att försöka bygga ut sin barnomsorg för att på det viset ge kvinnor möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Det sker olika saker i olika länder. Vi är i framkant.

Anf.  360  ORDFÖRANDEN:

Jag kommer att ge Carina Adolfsson Elgestam ordet en gång till när det gäller denna återrapport, men jag ber både statsråd och ledamöter att hålla sig just till återrapporten, och gärna kort.

Anf.  361  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Fru ordförande! Jag ska försöka hålla mig kort.

Jag vill återkomma till det som ministern slutade med, nämligen att Sverige har varit framgångsrikt. Vi har gått i bräschen när det gäller jämställdhetsarbetet. Vi har varit goda förebilder. Med tanke på kvinnors möjlighet att starta och driva företag i ett europeiskt perspektiv och utifrån tillväxt tror vi att det är väldigt viktigt att Sverige även fortsättningsvis ligger i täten.

Jag är inte helt övertygad om att man bör ha synen att det är upp till varje kvinna att göra detta. Enligt den information som jag har tagit del av finns det länder i Europa som dessvärre inte har den kvinnosyn som vi har i Sverige. Därför hoppas jag att ministern ändrar sin syn att det är upp till varje kvinna, och jag hoppas att vi går i bräschen från svensk sida även i framtiden.

Anf.  362  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Om Carina Adolfsson Elgestam försöker antyda att vi ska lagstifta om att alla kvinnor ska bli företagare är det inte någon syn som jag delar.

Vi pratar ju om företagande. Jag säger att vi ligger i framkant. Det gör den här regeringen också. Det satsas 100 miljoner på att främja kvinnors företagande och se till att man kan hjälpa till och stödja utvecklingen av kvinnors företag och se till att fler företag kan startas.

Jag förstår inte riktigt vad du menar.

Det finns ju väldigt många områden där vi inte har samma syn. Valfrihet är en del av jämställdheten, tycker jag. Du kanske inte tycker det. Där kommer vi alltid att tycka annorlunda. Du vill gärna lagstifta om hur enskilda kvinnor ska leva sina liv. Jag vill ge kvinnor förutsättningar att välja hur de ska leva sina liv. Det är en del av det som saknas i jämställdheten i Sverige i dag. Kvinnor har inte samma valfrihet som män. Där måste vi bli bättre. Det är det vi jobbar med.

Anf.  363  ORDFÖRANDEN:

Jag vädjar till er båda att hålla er till återrapporten och inte föra någon generaldebatt om regeringen och Socialdemokraterna i största allmänhet.

Anf.  364  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det handlar inte om regeringen och Socialdemokraterna i allmänhet. Det handlar om kvinnors rätt. Det handlar inte om Sverige. Det handlar om kvinnors rätt och möjligheter i ett europeiskt perspektiv. Det är en kommentar till ministern så att hon inte medvetet misstolkar vad jag sade.

Anf.  365  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Jag noterar att de skrivningar som står som förslag till slutsatser är bra.

Anf.  366  ORDFÖRANDEN:

Vi är fortfarande på återrapporten. Med detta lämnar vi den och tackar för informationen.

Nu kommer vi till beslutspunkterna. Vi har först punkt 12. Det är genomförande av handlingsplan från Peking, antagande av slutsatser angående dessa. Frågan har varit uppe i nämnden förut, senast den 24 november då det fanns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Nu ska vi förhålla oss till de utsända utkasten till slutsatser, och ingenting annat.

Anf.  367  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Fru ordförande! Under dagordningspunkt 12 läggs ett förslag till slutsatser fram som omfattar indikatorer på det kritiska området kvinnor och fattigdom.

Ordförandeskapet har utarbetat en rapport om översyn av medlemsstaterna och EU-institutionernas genomförande av handlingsplaner från Peking och föreslår indikatorer för att följa upp utvecklingen på området kvinnor och fattigdom.

De föreslagna indikatorerna innebär bland annat att man kommer att mäta risker för fattigdom uppdelat på ålder, kön och hushållstyp. Andelen kvinnor och män som står utanför arbetslivet ska också mätas efter kön och ålder.

Man belyser framför allt vikten av att medlemsstaterna och kommissionen mer systematiskt genomför och övervakar integreringen av jämställdhetsperspektiv i den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration där man hanterar frågor om fattigdom.

Man tar vidare upp behovet av bättre statistik och vikten av att konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv genomförs för att säkerställa att reformer för att bekämpa fattigdomen inte är diskriminerande. Regeringen välkomnar rapporten och ställer sig bakom den.

Det var enighet om valet av indikatorer, så jag förväntar mig ingen diskussion på mötet.

Anf.  368  ULF HOLM (mp):

Jag tycker att den tar upp många bra och viktiga saker. Jag vill fråga vilken effekt den har på Sverige och regeringens politik. Det är det mest intressanta. Jag hoppas att den har viss påverkan, annars slår den bara in öppna dörrar. Det står till exempel att man ska minska löneskillnaderna och ta bort dem. Det finns många bra saker, men hur ska det genomföras i Sverige?

Anf.  369  ORDFÖRANDEN:

Det hör inte till rådsslutsatsfrågan, men statsrådet får gärna kommentera Ulf Holms fråga.

Anf.  370  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

När det gäller lönefrågan är utgångspunkten att det är en fråga för arbetsmarknadens parter. Gör man en politisk analys kan man konstatera att det finns vissa strukturer på arbetsmarknaden som gör att kvinnor har lägre löner.

Det handlar om att kvinnor i större utsträckning jobbar mindre än män. Det handlar om att kvinnor deltidsstämplar och deltidsarbetar i större utsträckning än män. Det handlar om att kvinnor inte i lika stor utsträckning finns i chefspositioner och att kvinnor inte äger företag i lika stor utsträckning som män och så vidare. Kvinnor tar ut en större del av föräldraförsäkringen.

För regeringens del handlar det om att stimulera kvinnors företagande, se till att kvinnor jobbar mer, göra det lönsammare att arbeta och att minska på deltidsstämplandet som är ett stort ok.

I det offentliga har myndigheter i uppdrag att efter 2010 redovisa att löneskillnaderna inte existerar. Det viktigaste och mest centrala där är inte att det är olika lön mellan två assistenter utan när den situationen uppstår att det är för många kvinnor på lägre tjänster och för många män på högre tjänster och så vidare. Vad vi försöker jobba med är att försöka se till att fler kvinnor innehar chefspositioner. Därmed menar vi att vi kommer att uppnå målet att det blir lika löner inom de statliga verksamheterna.

På den privata marknaden är det svårare. Men då återkommer jag bland annat till det som jag nämnde och som är viktigt att göra.

Anf.  371  ULF HOLM (mp):

Jag tycker visst att det hör hit. Man ska inte åka till ett ministerråd och gå med på saker som man sedan inte tänker genomföra i sitt eget land eftersom det faktiskt handlar om uppmaningar till medlemsstaterna att genomföra politik. Därför är det rätt intressant att veta om man ska göra det eller inte. Nu tycker jag i detta fall att statsrådet faktiskt svarade på frågan. Jag kanske inte håller med statsrådet i alla svaren. Men det fanns åtminstone en ambition om att man ska försöka leva upp till det som man tänker gå med på.

Det är viktigt att föra upp frågan om lönediskriminering därför att JämO brukar påpeka om och om igen att det händer för lite och att företag och andra inte tar detta ansvar. Därför är det viktigt att vi från politiskt håll fortsätter att tjata om detta och ser till att den lagstiftning som är införd också efterlevs.

Anf.  372  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i punkt 12.

Även punkt 13 är en fråga för Nyamko Sabuni. Den gäller uppföljning av det europeiska året för lika möjligheter för alla. Här finns det underlag som är utsänt och en reviderad text i utskick 2 som jag hoppas har nått i alla fall specialintresserade och kunniga ledamöter.

Anf.  373  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Medlemsstaterna förväntas anta en resolution om uppföljningen av det europeiska året för lika möjligheter för alla. Resolutionen fastställer den politiska inriktningen för EU:s arbete mot diskriminering under de kommande åren.

Den svenska kampanjen har letts av Delegationen för mänskliga rättigheter, den så kallade MR-delegationen. Under året har två regionala konferenser genomförts under namnet Rättigheter för alla. Ett tjugotal organisationer har deltagit och delat med sig av sina erfarenheter, goda exempel och utmaningar i arbetet mot diskriminering. Workshops och utbildningssessioner om olika diskrimineringsgrunder och mänskliga rättigheter med inslag av både teori och praktik har genomförts.

MR-dagarna har också genomförts av kommuner och länsstyrelser, och i november avslutades det svenska året med en gemensam utvärdering av dem som var med i genomförandet av aktiviteterna. Utvärderingen visar att Sverige har levt upp till sina åtaganden. Arbetet kommer att fortsätta genom att Röda Korset, som har varit en central samarbetspart till MR-delegationer, planerar att genomföra motsvarande konferenser i alla sina regioner under de kommande åren.

Anf.  374  HILLEVI LARSSON (s):

Det står i underlaget att Sverige välkomnar detta, och det är bra. Men samtidigt står det att Sverige ännu inte har ratificerat denna FN-konvention om rättigheter för funktionshindrade personer. Det verkar också oklart om Sverige kommer att godkänna den. Jag tycker att det är märkligt att man välkomnar slutsatser som faktiskt går ut på en uppmaning, eller i alla fall en uppmuntran, till medlemsstaterna att ratificera konventionen om vi i Sverige inte ens vet om vi ska ratificera den. Det tycker jag gott att vi kan göra.

Jag vill därför fråga: Finns det ingen ståndpunkt från regeringen om att vi ska ratificera den?

Anf.  375  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Jag ber Andrés Zanzi att besvara den frågan. Han jobbar med den.

Anf.  376  Departementssekreterare ANDRÉS ZANZI:

När det gäller en eventuell ratificering av FN-konventionen pågår det en beredning inom Regeringskansliet för närvarande.

Beträffande skrivningen i punkt 14 under rubriken står det på s. 11: Uppmanar medlemsstaterna och Europeiska kommissionen att i enlighet med sina respektive befogenheter, och så vidare.

I förhandlingarna var det först en mycket starkare skrivning som var mer bindande. Nu står det, om man tittar noggrant: fortsätta processen med undertecknande. Det innebär alltså att man fortsätter processen med undertecknande, ingående och ratificering av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder.

Det innebär att Sveriges riksdag, eller regering och riksdag i varje medlemsstat, i en sådan process kan välja att inte ratificera. Det är ingenting som binder, samtidigt som det kan innebära det. Men uppmaningen är tydlig. Man uppmanar medlemsstaterna att ratificera. Som bekant har EU som organisation skrivit under denna konvention.

Anf.  377  HILLEVI LARSSON (s):

Jag måste säga att jag tycker att det ändå är lite märkligt att vi välkomnar denna uppmaning till medlemsstaterna att ratificera den när vi inte ens själva vet om vi ska ratificera den. Det tycker jag faktiskt är olyckligt.

När kommer detta att bli klart, och hur kommer beredningen att gå till? Riksdagen måste snarast möjligt tillfrågas om detta. Jag tycker faktiskt att det är lite pinsamt. Jag tycker att vi inom EU borde ligga i framkanten i dessa frågor. Det vore väldigt olyckligt om vi inte är ett av de första länderna som ratificerar denna FN-konvention.

Anf.  378  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Frågan hanteras på Socialdepartementet, och som Andrés Zanzi sade bereds frågan inom Regeringskansliet. Återigen som Andrés Zanzi sade är det riksdagen som så småningom ska fatta beslut om detta. Regeringen har inte sagt att FN-konventionen inte ska ratificeras, utan frågan bereds, den kommer till riksdagen, och Hillevi Larsson är välkommen att rösta för förslaget.

Anf.  379  ORDFÖRANDEN:

Det räcker väl för att ta ställning till de slutsatser som ligger på bordet inför det närmast föreliggande rådsmötet i denna fråga?

Nämnden kan då gå till beslut. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 14 om god balans mellan kvinnors och mäns roller vad avser arbete med mera. Här finns det underlag som är utsänt i utskick 1. Även här ska det antas slutsatser.

Anf.  380  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Under denna punkt finns det ett förslag till slutsatser om jämställdhet vad avser arbete, tillväxt och social sammanhållning. Syftet är att uppmärksamma medlemsstaterna och kommissionen på nödvändigheten av att förstärka jämställdhetsperspektivet i Lissabonstrategin. Vi behöver effektiva strategier som gör det möjligt att förena yrkesliv, familj och privatliv så att Lissabonstrategins sysselsättningsmål uppnås.

Man framhåller vidare att stöd till kvinnors företagande är en viktig innovations- och konkurrenskraftsfaktor. Fler åtgärder behövs för att motverka könsstereotypa studie- och yrkesval. Arbetsmarknadens parters viktiga roll i detta arbete framhålls också.

Regeringen kan ställa sig bakom förslaget, och jag väntar mig ingen diskussion på mötet.

Anf.  381  HILLEVI LARSSON (s):

Jag tycker ändå att detta område kommer in på frågan om vårdnadsbidrag och förskola. I Lissabonstrategin, som även nämns här, finns det ett mål som går ut på att så många barn som möjligt ska ha tillgång till förskola. Där kan jag känna att det faktiskt kan bli en konflikt mellan vårdnadsbidrag och förskola. Orsaken till det är att det redan i dag finns köer inom barnomsorgen, trots att vi inte har vårdnadsbidrag. Risken är att detta problem förvärras, speciellt med tanke på att det bara är 3 000 kr som utgår till den förälder, oftast kvinnan, som är hemma med barnet. Detta innebär stora besparingar för de kommuner som väljer att införa vårdnadsbidrag. Det ligger i dessa kommuners intresse att hänvisa till vårdnadsbidrag och att urholka barnomsorgen. Det blir helt enkelt billigare.

Jag är helt emot vårdnadsbidrag som företeelse. Men det som gör det ännu farligare är om det blir en ännu värre kvinnofälla, att det helt enkelt inte finns något annat alternativ. I dessa fall är risken stor att det blir den person som har lägst lön som får stanna hemma eftersom någon måste ta hand om barnen, och det är ofta kvinnan.

Detta är en nationell fråga. Men jag tycker ändå att det är viktigt när vi godkänner en viljeinriktning, och inte minst när det gäller att satsa på förskolan, att vi sopar rent framför vår egen dörr i vår nationella politik.

Jag tycker att regeringen på detta möte bör framhålla vikten av att man satsar på förskola. Där har vi inte ens nått målet i Sverige, och än mindre har man gjort det i andra länder. Det är faktiskt helt avgörande för att kvinnor ska kunna vara på arbetsmarknaden. Jag hoppas att vi, både i vår nationella politik och på detta EU-möte, betonar detta.

Anf.  382  ORDFÖRANDEN:

Jag vill faktiskt en sista gång inskärpa att det här är täckningen av barnomsorg som avses. Hur den är organiserad är, som Hillevi Larsson själv påpekade, en nationell fråga. Jag förstår att ni har åsikter om regeringens politik. Det är jag väl bekant med. Men nu gäller det alltså slutsatserna på rådet, och jag ber alla att hålla sig till just det.

Anf.  383  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Fru ordförande! Jag kan garantera att jag ska hålla mig till detta. Att ha en god balans mellan kvinnors och mäns roll inom arbete, sysselsättning och företagande är någonting som är oerhört viktigt för framtiden. Precis detta var jag inne på tidigare i fråga om återrapporteringen.

Med anledning av detta och vikten av möjlighet till stöd, och det behöver inte handla om ekonomiskt stöd i alla sammanhang utan också om goda förebilder för kvinnors företagande, har jag en fråga angående punkten 4 i rådsslutsatserna som handlar om tillämpningen av principen om likabehandling av kvinnor och män i egen rörelse. Det är jättebra och jätteviktigt. Men efter detta tillkommer: bland annat jordbruk. Då är min fråga: Varför lyfter man fram just jordbruk och inte synen på alla typer av företagande? Jag tycker att det är jätteviktigt att man har likabehandling i fråga om alla typer av företagande, oavsett om det handlar om jordbruk, industri eller hantverk av olika kategorier. Jag undrar varför man lyfter fram just jordbruk.

Anf.  384  CARINA OHLSSON (s):

Jag ska också hålla mig till precis dessa punkter. Det gäller punkt 15. Det är en kunskapsfråga. Det kan hända att det står någon annanstans i materialet. Där tar man upp frågan om inrättandet av en europeisk allians för familjen och att det ska vara fråga om familjevänliga alternativ. Då undrar jag över definitionen av familj. Jag tycker att det har stor betydelse vad ministern tar upp. Jag tror att jag och ministern är överens här. Men det har väldigt stor betydelse vad en familj är. Det står nämligen väldigt mycket om familjer. Är en familj en ensamstående mamma med barn? Är det två män med barn? Jag tycker att det har väldigt stor betydelse vad man tar upp och diskuterar under ordet familj.

Anf.  385  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Fru ordförande! Vårdnadsbidrag kontra förskola var något Hillevi Larsson talade om. Sverige lever upp till de mål som finns i dessa slutsatser – långt däröver. Det är alltså inga problem.

Det är allmänt känt att ingen kommun får införa vårdnadsbidrag om man inte lever upp till kvalitet i förskolan, när det gäller förskollärartäthet, det pedagogiska inslaget och annat som är viktigt för barnen. Först måste man ha detta på plats, sedan har man friheten att bestämma om man vill införa vårdnadsbidrag eller inte. Det finns ingen anledning att oroa sig för detta.

Jag kan inte se att det helt plötsligt skulle bli brist på förskolor runt om i vårt land. Det är inte tanken i alla fall.

Varför lyfter man fram jordbruket? Jag måste säga att jag inte vet exakt varför man gör det. Birgitta Åseskog kan så småningom förklara detta bättre. Men tanken är att vi från det svenska perspektivet ska främja kvinnors företagande. Jordbruket i Sverige är inte en speciellt stor del av vårt näringsliv. Men det finns länder där jordbruket är så pass viktigt att det kanske var viktigt från deras perspektiv att ha med det. Men för vår del handlar det om att främja kvinnors företagande generellt.

Beträffande familjen handlar det för vår del om hushåll, och de ser olika ut. Det finns hushåll med barn och hushåll utan barn. Beroende på vad man vill tala om är det barnen i hushållet som är i fokus eller också är det de vuxna som är i fokus, men det handlar alltså om hushåll.

Anf.  386  Ämnesrådet BIRGITTA ÅSESKOG:

Jag vill bara kort kommentera att detta gäller rådsslutsatser som man diskuterat med medlemsstaterna, och det är Portugal som har lämnat underlag till det. Jordbruk är en viktig verksamhet för kvinnor i Portugal, och många medlemsländer tycker att det är viktigt att ta in den referensen. I förhandlingar blir det så att medlemsstater stöder varandra i ett sådant läge. Det gäller industrin och alla andra sektorer av arbetsmarknaden.

Anf.  387  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Tack för den upplysningen. Jag har full förståelse och respekt för att andra länder lyfter upp exempelvis jordbruket och dess betydelse för kvinnor. Det gäller inte minst utifrån det som har med landsbygdspolitik att göra.

Ett medskick skulle kunna vara att man från svensk sida även lyfter upp de andra grenarna vad gäller kvinnors rätt och möjligheter till företagande. Det finns i stor utsträckning fördomar exempelvis kring de hantverk som kvinnor jobbar med.

Anf.  388  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Det är självklart att vi i vårt arbete för att uppfylla målen utgår från våra förhållanden och vad som gäller här. Som Birgitta Åseskog sade är ordförandelandet beroende av jordbruket – jordbruket utgör en stor del av deras näringsverksamhet – och då förstår man att de vill ha in det och få stöd för det.

Vårt arbete måste utgå från de svenska förhållandena. Det är utgångspunkten.

Anf.  389  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Det var alltså punkt 14.

Om vi då tittar på beslutspunktslistan ser vi att den är genomgången. Däremot finns några övriga frågor, alla de som är kvar, som det står Sabuni på. Underlag till frågorna är utsänt.

Jag vill fråga statsrådet om hon vill säga någonting särskilt för att komplettera det skriftliga underlaget i någon av frågorna. Nej. Då frågar jag om någon av ledamöterna vill ställa några särskilda frågor. Ni är naturligtvis välkomna att göra det.

Anf.  390  ULF HOLM (mp):

Jag vill tacka statsrådet för att hon lyckats få alla underlag till EU-nämndens sammanträde på svenska. Hon är det enda statsrådet som lyckats med det. Jag uppskattar det verkligen.

Anf.  391  ORDFÖRANDEN:

Det tackar vi alldeles särskilt för. Då är vi klara med agendan vad gäller statsrådet utom det rent tekniska, om inte annat så för att statsrådet Sabuni är den sista kvarvarande Epscoministern. Det innebär att punkten Godkännande av A-punktslistan råkar hamna här; vi måste ju klubba den innan vi skiljs åt. Ett antal A-punktslistor har presenterats under dagen, och det har också ställts diverse frågor. Det finns väl inget att tillägga där, kanslichefen? Nej. Det är ju inte heller statsrådet Sabunis frågor.

För ordningens skull gör vi så att jag sammanfattningsvis konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i dessa ärenden.

Finns det någonting övrigt som statsrådet vill dela med oss eller passa på att säga när hon är här?

Anf.  392  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Nej, jag vill bara önska er en trevlig helg.

Anf.  393  ORDFÖRANDEN:

Tack detsamma!

Innehållsförteckning

1 §  Rättsliga och inrikes frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 2

Anf.  5  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 2

Anf.  6  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  7  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 2

Anf.  8  ULF HOLM (mp) 3

Anf.  9  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 3

Anf.  10  Departementsrådet NIKLAS KEBBON 3

Anf.  11  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 4

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 4

Anf.  14  SUSANNE EBERSTEIN (s) 5

Anf.  15  JACOB JOHNSON (v) 5

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  17  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 5

Anf.  18  ULF HOLM (mp) 5

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  20  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 5

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  22  SUSANNE EBERSTEIN (s) 6

Anf.  23  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 6

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  25  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 6

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  27  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 7

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  29  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 8

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  31  FREDRICK FEDERLEY (c) 9

Anf.  32  JACOB JOHNSON (v) 10

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  34  ULF HOLM (mp) 10

Anf.  35  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 10

Anf.  36  MIKAEL CEDERBRATT (m) 11

Anf.  37  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 11

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  39  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 12

Anf.  40  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 13

Anf.  41  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 13

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  43  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 13

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 14

2 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning) 15

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  46  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 15

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  48  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 16

Anf.  49  LARS LILJA (s) 17

Anf.  50  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 17

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  52  LARS LILJA (s) 18

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  54  JACOB JOHNSON (v) 18

Anf.  55  ULF HOLM (mp) 19

Anf.  56  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 19

Anf.  57  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  58  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 19

Anf.  59  JACOB JOHNSON (v) 20

Anf.  60  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 20

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  62  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 21

Anf.  63  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 21

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  65  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 22

Anf.  66  LARS LILJA (s) 22

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  68  ULF HOLM (mp) 22

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  70  JACOB JOHNSON (v) 23

Anf.  71  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 23

Anf.  72  ULF HOLM (mp) 24

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  74  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 24

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  76  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 25

Anf.  77  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 25

Anf.  78  JACOB JOHNSON (v) 25

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  80  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 25

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  82  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 26

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  84  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 26

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  86  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 27

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  88  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 27

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 27

3 §  Rättsliga och inrikes frågor 28

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  91  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 28

Anf.  92  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  93  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 29

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  95  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 29

Anf.  96  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  97  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 29

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  99  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 29

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  101  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 30

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  103  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 30

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  105  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 30

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  107  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 31

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  109  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 31

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  111  JACOB JOHNSON (v) 31

Anf.  112  MEHMET KAPLAN (mp) 31

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  114  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 32

Anf.  115  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 32

Anf.  116  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 32

Anf.  117  Kanslirådet ANNA-CARIN SVENSSON 32

Anf.  118  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 33

Anf.  119  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  120  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 33

Anf.  121  MARYAM YAZDANFAR (s) 33

Anf.  122  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 34

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  124  JACOB JOHNSON (v) 34

Anf.  125  INGVAR SVENSSON (kd) 34

Anf.  126  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  127  INGVAR SVENSSON (kd) 34

Anf.  128  JOHAN LINANDER (c) 35

Anf.  129  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 35

Anf.  130  Rättssakkunnige MATTIAS LARSSON 36

Anf.  131  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  132  Rättssakkunnige MATTIAS LARSSON 36

Anf.  133  MEHMET KAPLAN (mp) 36

Anf.  134  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 36

Anf.  135  MEHMET KAPLAN (mp) 37

Anf.  136  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  137  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 37

Anf.  138  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  139  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 37

Anf.  140  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  141  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 37

Anf.  142  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  143  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 38

Anf.  144  JACOB JOHNSON (v) 38

Anf.  145  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 39

Anf.  146  Kanslirådet JONAS BÄCKSTRAND 39

Anf.  147  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  148  JACOB JOHNSON (v) 39

Anf.  149  ANTI AVSAN (m) 39

Anf.  150  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 39

Anf.  151  Kanslirådet JONAS BÄCKSTRAND 39

Anf.  152  ANTI AVSAN (m) 40

Anf.  153  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  154  SUSANNE EBERSTEIN (s) 40

Anf.  155  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 40

Anf.  156  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  157  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM 40

Anf.  158  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  159  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 41

Anf.  160  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  161  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 41

Anf.  162  JACOB JOHNSON (v) 41

Anf.  163  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  164  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 41

Anf.  165  JACOB JOHNSON (v) 42

Anf.  166  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  167  MEHMET KAPLAN (mp) 42

Anf.  168  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  169  HILLEVI ENGSTRÖM (m) 42

Anf.  170  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM 42

Anf.  171  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  172  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 43

Anf.  173  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  174  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 43

Anf.  175  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  176  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 43

Anf.  177  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  178  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 44

Anf.  179  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  180  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 44

Anf.  181  JOHAN LINANDER (c) 44

Anf.  182  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 44

Anf.  183  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  184  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 44

Anf.  185  JOHAN LINANDER (c) 45

Anf.  186  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  187  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 45

Anf.  188  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  189  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 45

Anf.  190  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  191  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 45

Anf.  192  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  193  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 46

Anf.  194  ORDFÖRANDEN 46

4 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (socialtjänstfrågor) 47

Anf.  195  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  196  Statssekreterare BETTINA KASHEFI 47

Anf.  197  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  198  Statssekreterare BETTINA KASHEFI 47

Anf.  199  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  200  Statssekreterare BETTINA KASHEFI 48

Anf.  201  MARINA PETTERSSON (s) 48

Anf.  202  Statssekreterare BETTINA KASHEFI 48

Anf.  203  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  204  Statssekreterare BETTINA KASHEFI 49

Anf.  205  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  206  JACOB JOHNSON (v) 50

Anf.  207  ULF HOLM (mp) 50

Anf.  208  Statssekreterare BETTINA KASHEFI 50

Anf.  209  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 50

Anf.  210  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  211  Statssekreterare BETTINA KASHEFI 50

Anf.  212  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  213  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 51

Anf.  214  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  215  Statssekreterare BETTINA KASHEFI 52

Anf.  216  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  217  Statssekreterare BETTINA KASHEFI 52

Anf.  218  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  219  JACOB JOHNSON (v) 52

Anf.  220  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  221  JACOB JOHNSON (v) 53

Anf.  222  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  223  JACOB JOHNSON (v) 53

Anf.  224  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  225  Statssekreterare BETTINA KASHEFI 53

Anf.  226  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  227  Statssekreterare BETTINA KASHEFI 53

Anf.  228  ORDFÖRANDEN 54

5 §  Ekofin 55

Anf.  229  ORDFÖRANDEN 55

Anf.  230  Finansminister ANDERS BORG (m) 55

Anf.  231  Departementsrådet PETER SANDWALL 56

Anf.  232  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  233  SONIA KARLSSON (s) 57

Anf.  234  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  235  ULF HOLM (mp) 57

Anf.  236  Finansminister ANDERS BORG (m) 57

Anf.  237  SONIA KARLSSON (s) 58

Anf.  238  Finansminister ANDERS BORG (m) 58

Anf.  239  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  240  Finansminister ANDERS BORG (m) 58

Anf.  241  JACOB JOHNSON (v) 59

Anf.  242  Finansminister ANDERS BORG (m) 59

Anf.  243  JACOB JOHNSON (v) 59

Anf.  244  Finansminister ANDERS BORG (m) 59

Anf.  245  JACOB JOHNSON (v) 59

Anf.  246  ORDFÖRANDEN 59

Anf.  247  Finansminister ANDERS BORG (m) 59

Anf.  248  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  249  Finansminister ANDERS BORG (m) 60

Anf.  250  SONIA KARLSSON (s) 60

Anf.  251  Finansminister ANDERS BORG (m) 61

Anf.  252  SONIA KARLSSON (s) 61

Anf.  253  ORDFÖRANDEN 61

Anf.  254  Finansminister ANDERS BORG (m) 61

Anf.  255  SONIA KARLSSON (s) 62

Anf.  256  ORDFÖRANDEN 62

Anf.  257  Finansminister ANDERS BORG (m) 62

Anf.  258  ORDFÖRANDEN 62

Anf.  259  Finansminister ANDERS BORG (m) 62

Anf.  260  ORDFÖRANDEN 63

Anf.  261  Finansminister ANDERS BORG (m) 63

Anf.  262  SONIA KARLSSON (s) 63

Anf.  263  Finansminister ANDERS BORG (m) 63

Anf.  264  JACOB JOHNSON (v) 63

Anf.  265  Finansminister ANDERS BORG (m) 63

Anf.  266  ULF HOLM (mp) 64

Anf.  267  Finansminister ANDERS BORG (m) 64

Anf.  268  ORDFÖRANDEN 64

Anf.  269  Finansminister ANDERS BORG (m) 64

Anf.  270  ORDFÖRANDEN 65

Anf.  271  Finansminister ANDERS BORG (m) 65

Anf.  272  Ämnesrådet EVA POSJNOV 66

Anf.  273  Finansminister ANDERS BORG (m) 66

Anf.  274  ORDFÖRANDEN 67

Anf.  275  FREDRIK OLOVSSON (s) 67

Anf.  276  JACOB JOHNSON (v) 67

Anf.  277  ORDFÖRANDEN 68

Anf.  278  Finansminister ANDERS BORG (m) 68

Anf.  279  ORDFÖRANDEN 68

Anf.  280  FREDRIK OLOVSSON (s) 69

Anf.  281  ORDFÖRANDEN 69

Anf.  282  JACOB JOHNSON (v) 69

Anf.  283  ORDFÖRANDEN 69

Anf.  284  Finansminister ANDERS BORG (m) 69

Anf.  285  ORDFÖRANDEN 69

Anf.  286  Finansminister ANDERS BORG (m) 70

Anf.  287  ORDFÖRANDEN 70

Anf.  288  Finansminister ANDERS BORG (m) 70

Anf.  289  Ämnesrådet EVA POSJNOV 70

Anf.  290  Finansminister ANDERS BORG (m) 70

Anf.  291  ORDFÖRANDEN 70

Anf.  292  Finansminister ANDERS BORG (m) 70

Anf.  293  Ämnesrådet GUNILLA NÄSMAN 71

Anf.  294  ORDFÖRANDEN 71

Anf.  295  Finansminister ANDERS BORG (m) 71

Anf.  296  SONIA KARLSSON (s) 71

Anf.  297  Finansminister ANDERS BORG (m) 71

Anf.  298  SONIA KARLSSON (s) 72

Anf.  299  Finansminister ANDERS BORG (m) 72

Anf.  300  ORDFÖRANDEN 72

Anf.  301  Finansminister ANDERS BORG (m) 72

Anf.  302  ORDFÖRANDEN 72

Anf.  303  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 72

Anf.  304  ORDFÖRANDEN 73

Anf.  305  ULF HOLM (mp) 73

Anf.  306  ORDFÖRANDEN 73

6 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (hälso- och sjukvård) 74

Anf.  307  ORDFÖRANDEN 74

Anf.  308  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 74

Anf.  309  SUSANNE EBERSTEIN (s) 75

Anf.  310  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 75

Anf.  311  JAN R ANDERSSON (m) 75

Anf.  312  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 75

Anf.  313  Departementssekreterare ULRIKA LINDBLOM 76

Anf.  314  MARINA PETTERSSON (s) 76

Anf.  315  ORDFÖRANDEN 76

Anf.  316  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 76

Anf.  317  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 76

Anf.  318  ORDFÖRANDEN 76

Anf.  319  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 77

Anf.  320  MARINA PETTERSSON (s) 77

Anf.  321  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 77

Anf.  322  MARGARETA CEDERFELT (m) 78

Anf.  323  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 78

Anf.  324  ORDFÖRANDEN 78

Anf.  325  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 78

Anf.  326  FREDRICK FEDERLEY (c) 79

Anf.  327  ORDFÖRANDEN 79

Anf.  328  FREDRICK FEDERLEY (c) 79

Anf.  329  MARINA PETTERSSON (s) 80

Anf.  330  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 80

Anf.  331  ORDFÖRANDEN 80

Anf.  332  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 80

Anf.  333  MARINA PETTERSSON (s) 81

Anf.  334  JAN R ANDERSSON (m) 81

Anf.  335  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 82

Anf.  336  ORDFÖRANDEN 82

Anf.  337  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 82

Anf.  338  FREDRICK FEDERLEY (c) 83

Anf.  339  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 83

Anf.  340  ULF HOLM (mp) 84

Anf.  341  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 84

Anf.  342  MARGARETA CEDERFELT (m) 84

Anf.  343  JAN R ANDERSSON (m) 84

Anf.  344  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 85

Anf.  345  JAN R ANDERSSON (m) 85

Anf.  346  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 85

Anf.  347  ORDFÖRANDEN 85

Anf.  348  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 85

Anf.  349  ORDFÖRANDEN 86

Anf.  350  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 86

Anf.  351  MARINA PETTERSSON (s) 86

Anf.  352  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 86

Anf.  353  ORDFÖRANDEN 86

Anf.  354  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 87

7 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (jämställdhetsfrågor) 88

Anf.  355  ORDFÖRANDEN 88

Anf.  356  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 88

Anf.  357  CARINA OHLSSON (s) 88

Anf.  358  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 88

Anf.  359  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 89

Anf.  360  ORDFÖRANDEN 90

Anf.  361  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 90

Anf.  362  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 90

Anf.  363  ORDFÖRANDEN 90

Anf.  364  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 91

Anf.  365  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 91

Anf.  366  ORDFÖRANDEN 91

Anf.  367  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 91

Anf.  368  ULF HOLM (mp) 91

Anf.  369  ORDFÖRANDEN 92

Anf.  370  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 92

Anf.  371  ULF HOLM (mp) 92

Anf.  372  ORDFÖRANDEN 93

Anf.  373  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 93

Anf.  374  HILLEVI LARSSON (s) 93

Anf.  375  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 93

Anf.  376  Departementssekreterare ANDRÉS ZANZI 93

Anf.  377  HILLEVI LARSSON (s) 94

Anf.  378  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 94

Anf.  379  ORDFÖRANDEN 94

Anf.  380  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 94

Anf.  381  HILLEVI LARSSON (s) 95

Anf.  382  ORDFÖRANDEN 95

Anf.  383  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 95

Anf.  384  CARINA OHLSSON (s) 96

Anf.  385  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 96

Anf.  386  Ämnesrådet BIRGITTA ÅSESKOG 96

Anf.  387  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 97

Anf.  388  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 97

Anf.  389  ORDFÖRANDEN 97

Anf.  390  ULF HOLM (mp) 97

Anf.  391  ORDFÖRANDEN 97

Anf.  392  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 98

Anf.  393  ORDFÖRANDEN 98