Fredagen den 3 juni 2005

EU-nämndens uppteckningar 2004/05:33

1 §  Konkurrenskraft

Näringsminister Thomas Östros

Återrapport från ministerrådsmöte den 18 april 2005 samt från extra ministerrådsmöte den 10 maj 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 6 och 7 juni 2005

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Godmorgon! Mötet är öppnat. Vi hälsar näringsministen och medarbetarna välkomna.

Vi börjar som vanligt med en återrapport från tidigare ministerrådsmöten. Finns det något särskilt att rapportera?

Anf.  2  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Godmorgon! Återrapporteringen från det senaste mötet kan göras ganska översiktligt, om nämnden tillåter. Det var egentligen inga överraskningar. Lunchdiskussionen handlade om industripolitiken – den som presenterades vid förra EU-nämndsmötet.

Kommissionen var glädjande nog noga med att påpeka strävan efter öppna marknader och ambitioner att motverka protektionism, vilket ju vi tycker är viktigt.

Vi gick också in på de integrerade riktlinjerna och det som nu ska vara ett verktyg i att stärka Lissabonstrategin. Kommissionen i form av Verheugen påpekade hur viktigt konkurrenskraftsrådet är i denna strävan och att vi måste få EU-riktlinjerna och de nationella riktlinjerna att verka tillsammans för att stärka Lissabonstrategin. Vi måste också försöka få ett starkt samarbete mellan konkurrenskraftsrådet och Ekofin.

Den andra dagordningspunkten handlade om textilsektorn. Det är en fråga som har kommit upp vid flera tillfällen och som jag tror att också EU-nämnden har noterat. Det är ett antal medlemsländer som kräver att EU vidtar motåtgärder mot kinesisk textilexport. Det är en fråga där Sverige har mycket hög profil. Vi argumenterade också vid detta möte kraftigt emot sådana idéer från kommissionen. Vi fick också stöd bland annat av den tyska industriministern för den argumentationen. Men det finns ett stort antal länder som vill införa dessa motåtgärder.

Det fördes också en allmän diskussion om ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

Det var ungefär det som var innehållet i mötet.

Anf.  3  CARL B HAMILTON (fp):

Jag ska ställa en fråga om följetongen med textilkvoterna. Jag läste i tidningen att det verkar som om kineserna menar att de åtgärder som EU och USA vidtar – men vi lämnar USA åt sidan här – skulle ligga utanför WTO:s och EU:s regelverk och att det skulle sakna rättslig grund i WTO-stadgarna och EU:s fördrag.

Hur ser ministern på det?

Anf.  4  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Som Hamilton vet är vi aktiva i att argumentera emot. Men i upphävandet av kvoterna, som skedde från årsskiftet, finns det också i avtalet en möjlighet att införa motåtgärder under en övergångsperiod. För oss är det naturligtvis angeläget att om det trots allt blir motåtgärder, vilket det verkar bli trots vår argumentation, måste de finnas inom regelverket. Det är min utgångspunkt att det kommer att vara så.

Nu rullar ärendet på, och det kommer att bli alltmer konkretiserat vad EU gör. Vad kineserna har sagt vet jag ännu inte från någon förstagångskontakt, men jag kommer att ha kontakt med kommissionären Peter Mandelson i frågan och höra mig för om hur läget är.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi rapporten.

Vi går nu in på kommande ministerrådsmöte.

Anf.  6  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Den första punkten är Reach. Också det är en följetong, där arbetet går vidare i den arbetsgrupp i rådet som arbetar med detta. Denna gång ska vi ha en orienteringsdebatt med två huvudsakliga teman – kemikaliemyndighetens roll i att implementera Reach och en diskussion om de senaste konsekvensanalyser som har gjorts av Reach.

Myndigheternas roll är en viktig fråga för hur detta kommer att fungera i praktiken. EU inrättar en europeisk kemikaliemyndighet i Helsingfors. Diskussionen vid rådsmötet kommer att handla om hur stark den myndighetens roll kommer att vara och vad de nationella myndigheternas roll kommer att vara.

Sverige kommer att vara ett av de länder som har ombetts att förbereda sig i förväg för att diskutera just detta. Vi menar att det är viktigt med en stark europeisk myndighet så att vi får likartad, eller samma, tillämpning av lagstiftning i alla länder. Det är självfallet mycket viktigt för konkurrensfrågor och för miljöaspekten. Vi menar att det dessutom måste finnas en handlingsfrihet för den nationella myndigheten i prioriteringsarbetet.

Därmed kan man säga att Sverige med sin åsikt ligger mellan två läger i debatten. Det ska bli intressant att se hur riktlinjedebatten utformas. Myndighetsrollen är naturligtvis viktig.

Den andra frågan gäller konsekvensanalyser. Det har gjorts ett antal. Nu ska kommissionen, eller rättare sagt det luxemburgska ordförandeskapet, rapportera från en diskussion om de senaste konsekvensanalyserna. De senaste konsekvensanalyserna bekräftar egentligen de slutsatser som har dragits tidigare i kommissionens studier och i de studier som Nordiska ministerrådet har gjort. Kostnaderna för Reach ser ut att vara hanterbara särskilt när man jämför med de positiva effekter som det får på miljöområdet.

Sverige har en viktig utgångspunkt i att vi måste värna de små och medelstora företagens intressen och försöka förenkla i den meningen. Den debatten kommer också att komma upp.

Det kommer också att föras en orienteringsdebatt om Reach på miljörådet den 24 juni. Då finns det också möjlighet för nämnden att ta upp andra frågor som förbereds inför det mötet.

Anf.  7  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

När det gäller kemikaliemyndighetens roll har väl Frankrike lagt fram ett förslag som jag tror är ganska långtgående. Dess syfte är att stärka myndighetens roll genom att ge den större befogenheter.

Jag vet andra som har kontakt med Bryssel och som har försökt få tag på de här dokumenten, men de är tyvärr hemliga i rådet. Ministern har kanske sett dem och kan redogöra för vad som är skillnaden. Vad jag förstår har man också arbetat fram olika förslag inom parlamentet om kemikaliemyndighetens roll.

Jag har också hört att Sverige har haft lite synpunkter på Frankrikes förslag i rådet. Det skulle vara fint om du kunde redogöra lite för de skillnader som finns.

Anf.  8  LARS LINDBLAD (m):

Herr ordförande! Det var intressant att höra Vänsterpartiet efterfråga starkare styrning från EU. Det är alltid trevligt.

Vi är rätt nöjda med regeringens ståndpunkt. Vi tycker att det låter som en klok balans. Man måste försöka hitta en ordning där den gemensamma myndigheten inte tar över rollen helt från de nationella myndigheterna. Givet är att vi också måste ta hänsyn till att det ännu inte finns någon kritisk massa. Detta är en myndighet som inte finns, och det finns ju mängder med uppstartningsproblem. Den skulle inte vara mogen att ta en alltför central roll. Mycket av hanteringen måste därför givetvis skötas av de nationella myndigheterna, där mycket av kunskapen och förmågan finns.

Samtidigt är det viktigt att man hittar en likformighet i tillämpningen. Därmed är det viktigt att gå mer i riktning mot den franska linjen – att man ska ha en starkare samordningsfunktion än man har i förslaget som det ser ut nu.

Jag vill på det här sättet bara säga att vi stöder den svenska ståndpunkten i detta. Jag tycker att det verkar vara en mycket klok hållning och att det finns en klok balans mellan de olika hänsynen.

Anf.  9  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Herr ordförande! Jag vill bara först säga så här: Från Miljöpartiets sida har vi ingenting emot ett utökat samarbete inom Europa. Vi tycker naturligtvis att det är bra att vi samarbetar på punkten om just de expanderande kemikaliemarknaderna, som vi ser som ett hot inte bara mot Europa.

Jag tycker också att det finns skäl till att i det här läget se till att ett samarbete blir effektivt och att det kan bli ett skydd för den miljö som vi har. Det måste vi sätta som den viktigaste punkten.

Därmed inte sagt att vi älskar EU!

Anf.  10  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Också jag skulle kanske reservera ordet älska till annat än just detta.

Sven-Erik Sjöstrand tog upp Frankrikes förslag. Frankrike betonar den starka myndigheten. Det gör också vi. Men vi vill finna en balans, precis som Lars Lindblad pekar på, med att också ha prioriteringsmöjligheterna för den nationella myndigheten. Min uppfattning är att Frankrike lutar lite mer renodlat mot den europeiska myndighetens styrka.

Om nämnden så önskar kan jag be Per Bergman från Kemi att säga något mer om tekniken bakom detta.

Anf.  11  Chefsjuristen PER BERGMAN:

Det franska förslaget har egentligen inte diskuterats i detalj, och fransmännen har inte heller utformat alla detaljer i sitt förslag. Men det finns flera aspekter på det som det här handlar om mest – den så kallade utvärderingen av ämnen. Industrin kommer in med underlag som myndigheterna sedan ska titta på.

I den utvärderingen finns det olika delar. Man ska kontrollera förslag till ytterligare tester som industrin har. Man ska kontrollera att den dossier som kommer in från industrin är komplett och någorlunda vettigt ifylld. Det är en vanlig myndighetskontroll.

Fransmännen vill – och det har vi haft förståelse för – ha en mycket tydligare roll för myndigheten i Helsingfors. Den ska kunna planera hur arbetet ska gå till med hjälp av myndigheterna i medlemsstaterna.

I utvärderingen av ämnen finns det en senare del som kallas för ämnesutvärdering, där man går på djupet och tittar på enskilda ämnen. Det är i den utvärderingen som vi har tyckt att det är viktigt att poängtera medlemsstaternas inflytande, inte minst därför att det är medlemsstaterna som får göra det praktiska arbetet med de fördjupade riskbedömningarna.

Det är alltså många olika steg som ingår i utvärderingen av ämnen.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Då tar vi frågan om tjänster på den inre marknaden.

Anf.  13  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Tjänstedirektivet är också det ett förslag som har varit uppe vid flera tillfällen. Vi har en politisk situation för tjänstedirektivet som gör att när det gäller de riktigt känsliga och avgörande delarna görs inga stora framsteg nu. Arbetet har koncentrerats på delar av tjänstedirektivet som inte uppfattas som lika politiskt avgörande. Där har det gjorts en del framsteg under våren i det tekniska arbetet i arbetsgrupperna. Det handlar om etableringsfrågor, om krav på tjänsters kvalitet, tillsyn och ömsesidigt samarbete mellan myndigheter.

Men som vi alla känner till har det politiska läget i den europeiska unionen varit sådant att själva frågan om tjänstedirektivets vara eller icke vara har varit den stora frågan.

Man kan nog säga att den svenska ståndpunkten, som vi tidigt förde fram, är att det är bra med ett tjänstedirektiv och att vi behöver ökad handel med tjänster. Det är bra för europeisk ekonomi. Men ett tjänstedirektiv får icke hota löntagarnas villkor. Det får inte innebära social dumpning. Det får inte innebära att den offentliga sektorn påverkas på ett negativt sätt.

Den typen av argumentation har vunnit allt starkare stöd. Sverige möts av ett stort intresse när det gäller att försöka hitta praktiska lösningar så att vi kan komma fram till ett tjänstedirektiv som garanterar kampen mot social dumpning och att den offentliga sektorns kvalitet och organisation kan bevaras.

Också kommissionen har agerat genom att säga att när det gäller löntagarnas rättigheter och social dumpning måste förslaget göras vattentätt. Det ser vi också som ett framsteg.

Nu behandlas tjänstedirektivet i parlamentet. Det har kommit ett delbetänkande som också det koncentrerar sig på löntagarnas rättigheter och kritik mot risker för social dumpning. Vi räknar med att parlamentet gör sin första läsning i oktober. Innan dess är det tveksamt om kommissionen kommer att komma med några nya initiativ på detta område.

Detta är läget. Det skulle innebära att vi möjligtvis har ett förhandlingsarbete under 2006 framför oss.

Anf.  14  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Från Kristdemokraternas sida ser vi principiellt på den här frågan så att vi skulle önska att regeringen inte skulle värja sig i så hög grad mot friare tjänster utan i stället använda direktivets framväxt för att mjuka upp de svenska monopolen, som vi sitter med i dag. Vi tror att det skulle vara värdefullt och utvecklande för monopolen.

Däremot tycker vi att det är bra med de frågor som ställs om osäkerheten och de oklarheter som föreligger gentemot skatter, spel och många andra områden. Det gäller också miljöfrågor och så vidare.

Anf.  15  CARL B HAMILTON (fp):

Låt mig börja med att säga att jag tycker att balansen i presentationen av den svenska ståndpunkten är väldigt olycklig. Det är ingen kraft framåt realiter. Det är ingen genuin vilja att driva på. Det är mycket men och dock, det är problem och det är oro.

Det gäller ju exportintressena. Företag i Sverige som Ericsson och andra har ett oerhört starkt intresse av att det blir en friare marknad inom den europeiska unionen. Deras intressen, svenska löntagares intressen och den offentliga sektorns intressen av skatteinkomster från den sektorn finns inte alls tillfredsställda i den här beskrivningen av den svenska positionen. Den är oerhört inåtvänd, defensiv och problemtyngd.

Det finns ingen kraft framåt om ministern ska stå i EU och driva den här politiken. Då blir det två sekunder om att Sverige tycker att det här är bra och sedan blir det 20 minuter om problemen. Jag är övertygad om att det är en felaktig balans.

Jag ska bara ta upp en del till. Det gäller arbetsrätten, som är det politiskt mest intressanta. När man läser detta kan man säga att det inte finns så himla mycket att invända mot. Men när man till exempel pratar om möjligheterna att enligt svensk modell förhandla och träffa kollektivavtal är frågan genast: Vad då för slags kollektivavtal? Det som kan bli problem är naturligtvis kollektivavtal som de facto diskriminerar andra EU-medborgare. Är det sådana kollektivavtal som Sverige eftersträvar?

Nästa sak är arbetstagarbegreppet. Det står att det är viktigt att det tydligt klargörs att arbetstagarbegreppet fortsatt bestäms av värdstaten. Är det för att Sverige ska kunna tillämpa en definition som diskriminerar andra EU-medborgare? Är det det som ligger i detta?

Det tredje är utstationeringsdirektivet. Det står att medlemsstaterna har längre gående regler nationellt på de kärnområden som omfattas av utstationeringsdirektivet. Vi vet vad kärnområdet är. Menas det med den här skrivningen att Sverige ska kunna kräva mer av utstationerade arbetstagare, utöver det som definieras som kärnområdet? Då blir det enligt utstationeringsdirektivets uppläggning en de facto-diskriminering.

Är det så att man eftersträvar nationella regler som de facto diskriminerar till förmån för svenska arbetstagare eller svenska företag? Är det det som ligger i det här?

Sedan gäller det skyddsregler för ensamföretagare. Såsom det står här kan ju ingen vara emot det. Men är de skyddsregler som är i åtanke i Regeringskansliet sådana som ska diskriminera utländska företag, arbetstagare och ensamföretagare i detta fall, som vill komma till Sverige och arbeta?

I nästa stycke talas det om representant vid ursprungslandsprincipen, det vill säga att det ska finnas en representant i Sverige. Jag vet att facket gärna vill ha någon att förhandla med. Men det är en av de saker som är själva poängen med utstationeringsdirektivet. Man ska inte behöva ha någon representant, firmatecknare eller någon motsvarighet i det land där man utför tjänsten.

Min fråga är igen: Vill man egentligen upphäva en del av utstationeringsdirektivet? Är det det som är det svenska kravet?

Det finns många frågor här. En del är ganska specifika och långtgående. Min avslutande önskan – det är mer än en önskan, men jag uttrycker mig diplomatiskt – är att vi i nämnden får tillgång till de juridiska analyser som har gjorts i departementet av just arbetsrätten, utstationeringen, utstationeringsdirektivet och den konflikt som otvivelaktigt finns mellan utstationeringsdirektivets bestämmelser och dem i tjänstedirektivet.

Anf.  16  ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Jag tycker att det är angeläget att vi får ett direktiv på det här området. Jag och vi är positivt inställda till ett sådant.

Men vi är samtidigt angelägna om att vi från svensk sida inte ställer upp krav och hinder som gör att vi inte får fram ett direktiv. I den uppräkning som ministern har gjort här förefaller det vara så många saker att man kan få för sig att det är Sverige som blir hindret för direktivets genomförande, och det tycker jag vore olyckligt.

Anf.  17  PER BILL (m):

Ordförande! Jag kan hålla med om mycket av det som mina alliansbröder har sagt. Men samtidigt, när man läser dokumentet, gör jag inte riktigt en så negativ tolkning av den svenska ståndpunkten.

Om det inte finns någon hidden agenda bakom detta tycker jag att det viktiga för Sverige är att vi i grunden är positiva till detta direktiv. Vi vill räta ut de frågetecken som finns där två direktiv på något sätt krockar med varandra och i de gråzoner som finns.

Det är viktigt både för småföretagare och för dem som kommer hit för att arbeta att veta vilka regler som gäller och att det så långt som möjligt är samma regler som gäller. Klarhet blir oerhört viktigt för att få en långsiktig uppslutning bakom direktivet.

Min fråga blir snarare en annan. Vi har hört att det brittiska ordförandeskapet kommer att ha stark fokus på marknadsfrågor och just tjänstedirektivet. Då blir frågan: Hur kan vi från svensk sida, eftersom vi får sägas tillhöra dem som är positiva till direktivet, se till att vi på bästa sätt hjälper britterna att föra detta i mål?

Anf.  18  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Låt mig först säga att jag blir lite orolig när jag lyssnar på alliansens inlägg. Jag kan lugnt säga att med den typen av argumentation blir det inget tjänstedirektiv i Europa.

Eskil Erlandsson pekar på att vi har för många konkreta synpunkter och invändningar. Jag skulle vilja veta vilka av synpunkterna som inte är så viktiga. Holger Gustafsson pekar på att vi skulle använda tjänstedirektivet som ett sätt att bryta upp svenska monopol. Hur skulle vi argumentera för medborgarna när det gäller det? Det skulle vi i så fall kunna göra i Sveriges riksdag om vi ville. Men det verkar för mig vara svåargumenterat inför våra medborgare att använda omvägen via ett tjänstedirektiv.

Regeringen är angelägen om ökad tjänstehandel. Vi vill ha en reglerad tjänstehandel som ger möjlighet för svenska och europeiska företag att öka handeln med tjänster över gränserna. Det är naturligtvis en viktig nationell fråga för Sverige och för många andra länder. Men det är klart att det måste ske på villkor som är bra och rimliga och som leder till ökad konkurrens men inte till social dumpning. Då är frågan om fackliga rättigheter och kollektivavtal centrala.

Ser man inte att Sverige här har en modell på arbetsmarknaden som skiljer sig åt från många andra europeiska länder, med lite av lagstiftning och mycket av avtal? I en sådan modell är fackets möjligheter att vidta stridsåtgärder för att uppnå kollektivavtal alldeles centrala.

Annars kommer kollektivavtalens ställning att brytas upp. Därmed förändras relationerna på arbetsmarknaden i grunden. Vill man detta måste man säga det klart och tydligt så att medborgarna hör och förstår det. Man ska inte göra det genom att säga att vi inte ska ha så många invändningar mot ett förslag. Det är ingen bra argumentation.

Vi menar att vi är på väg att få gehör från ordförandeskap och från kommission när det gäller att dels förstå vikten av vår modell och varför vi vill bevara den, dels hitta tekniska lösningar i ett direktiv för att säkra denna.

Vi är inte framme ännu, men det är bara tack vare mycket bestämt och intensivt arbete från svensk sida mot ordförandeskap och kommission som vi har kommit så långt. Att i förhållande till EU tycka att man inte ska ha så många invändningar leder inte till särskilt bra resultat.

Monopolen är också viktiga för oss. Vi har alldeles nyss haft en fajt och ett domslut om apoteksmonopolet. Vi har haft det för Systembolaget. Menar Holger Gustafsson att vi inte ska ha ett systembolagsmonopol i Sverige? Det är den typen av frågor som det här gäller.

Carl B Hamilton menar att vi har för många reservationer. Jag tror nog att Per Bill har läst instruktionen på ett sätt som stämmer överens med min bild av läget – positiv till ett tjänstedirektiv men tydlig när det gäller var vi vill ha förändringar.

Det gäller de områden som Carl B Hamilton pekar på. Det är kollektivavtalens ställning, arbetstagarbegreppet, utstationeringsdirektivet och skyddsregler. Allt detta är centralt. Självfallet kan vi inte driva frågor som innebär att vi skulle diskriminera svenska företagare gentemot utländska företagare. Det är en helt främmande ståndpunkt också för regeringen. Alla ska behandlas lika. Alla ska följa vissa grundläggande spelregler på arbetsmarknaden. Det är så vi skapar en öppen och fri marknad och en bra konkurrens. När det gäller möjligheten att vidta stridsåtgärder handlar det likväl om svenska arbetsgivare som om utländska arbetsgivare.

Det här är frågor som också innehåller en hel del teknik. Om nämnden vill kan vi gå in i de olika tekniska delarna. En fråga som var uppe gällde just utstationeringsdirektivet och förhållandet till tjänstedirektivet. Jag tänkte be en av mina skickliga tjänstemän att fördjupa sig lite i detta, om nämnden så önskar.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Vi behöver inte ta någon djupare föredragning av teknikaliteter. Vi har en beredningsgrupp som vi kan använda. Dokumentation är också ett sätt att lösa det hela på. Jag får nickande instämmanden här.

Anf.  20  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Det tackar jag för. Frågeställaren gick så djupt in i detaljerna. Det gör vi gärna, och därmed bidra med att sprida ljus över teknikaliteterna.

Min bedömning är att regeringens ståndpunkt är väl förankrad i samhället. Den är välbalanserad.

Anf.  21  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Herr ordförande! Det är väl känt att näringsministern har svårt att föra en saklig debatt i frågan utan att lätt köra i det ideologiska diket. Han håller sig där stadigt.

Jag sade inte att man ska bryta upp monopolen. Jag sade att man skulle kunna mjuka upp dem. Det är en viss skillnad.

Jag menar att det här är självklart en nationell fråga som vi i oppositionen får ta upp med regeringen i valrörelsen och så vidare. Men visst finns det även i Sverige saker vi kan lära av Europa, och vi kan passa på att göra det i ett sammanhang när vi ser över ett område. I det här fallet gäller det att lära sig hur andra länder hanterar sina monopol och sina marknader för tjänstefrågor. Där har vi också en del att lära. Det vore klädsamt att erkänna det.

Anf.  22  CARL B HAMILTON (fp):

Ska det faktiskt bli ett tjänstehandelsdirektiv och frihandel med tjänster, som alltså ligger i det lilla Sveriges, svenska företagares och löntagares, mycket starka egenintresse, måste regeringen ha en mer balanserad hållning än vad som framgår av den positionen. Då måste man sitta vid mötena och tjata om vikten av att komma fram och nå resultat på området. Om alla länder sitter med sina långa reservationslistor runt bordet kommer slutintrycket på eftermiddagen när mötet ska rundas av att bli att här är så mycket invändningar att det är närmast hopplöst att komma fram till en lösning. Jag menar att Sverige inte ska falla in i den gruppen.

Vi ska naturligtvis framhäva våra nationella intressen, men balansen i den här ståndpunkten är inte tillräckligt kraftfull till förmån för en friare handel som ligger i Sveriges intresse.

Jag har tittat på frågorna under lång tid. Jag har aldrig riktigt förstått varför man tar upp frågan om rätten till stridsåtgärder. Det kan man i och för sig göra, men jag kan inte förstå att EG-rätten över huvud taget skulle inskränka den rätten. Det är lite att blanda bort korten att dra in det som om det vore en av EG-rätten hotad rätt.

Sedan var det kollektivavtal. Det är bra om det är så att tanken att arbetsrätten de facto skulle få en diskriminerande utformning är, som ministern säger, en främmande ståndpunkt för regeringen. Det var nog det viktigaste som har sagts här i dag. Jag uppfattar inte regeringens och statsrådet Hans Karlssons agerande och mina debatter med honom i olika sammanhang som liggande i linje med den ståndpunkten. Det var ett positivt besked, och jag kommer naturligtvis att ta fasta på det och följa upp det.

Beträffande kollektivavtalsfrågan finns problem, precis som statsrådet sade. Sverige har en modell som är något annorlunda än i de flesta europeiska länder. Jag menar att parterna på arbetsmarknaden i dag är alldeles för passiva. De bör fylla ut de oklarheter som finns på området. Det är inte nödvändigtvis den svenska regeringen som ska fylla ut detta i förhandlingar i Bryssel. Det är faktiskt bättre att parterna i Sverige gör det jobbet. Det skulle bli en bättre anpassning till den svenska situationen.

Anf.  23  PER BILL (m):

Ordförande! Jag fick inget svar på min fråga om det brittiska ordförandeskapet.

Anf.  24  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Jag blir inte helt klar på om frågorna motsäger sig vårt arbete för att bevara kollektivavtalens ställning i Sverige eller inte. Det är i alla fall regeringens bestämda ståndpunkt att det bör göras, också i sammanhanget med tjänstedirektivet.

Det är självklart, Carl B Hamilton, att en grundläggande fråga inom EU-rätten är att man inte kan, får eller ska diskriminera. Vi vet alla att fackliga stridsåtgärder för att genomdriva kollektivavtal vid behov genomförs mot svenska företag. Det får inte innebära att det inte kan genomföras när utländska företag kommer in till Sverige och inte har kollektivavtal. Det handlar om att tillämpa den lagstiftning, den tradition och de avtal vi har i Sverige lika för alla.

När det gäller det brittiska ordförandeskapet får britterna en viktig roll. Luxemburg har ägnat sig åt en del tekniska frågor och har kommit en bra bit på vägen där. Frågan är då om britterna kommer att ge sig in på de mer avgörande frågorna.

Sverige är intresserat av att det blir framsteg i diskussionerna. Britterna har en allmänt positiv inställning till ökad handel och ökad tjänstehandel. Det de får som uppgift är att tillsammans med kommissionen komma framåt nu när man har sagt så tydligt att social dumpning inte accepteras. Det är de frågorna som måste lösas. Då ser vi fram emot att kommissionen också börjar klargöra vilka förändringar som behöver ske i direktivet för att säkerställa att detta inte leder till social dumpning. Det bedömer jag som en av de absoluta nyckelfrågorna för att nå framgång under det brittiska ordförandeskapet, för att sedan komma in i reella förhandlingar under 2006.

Det är inte omöjligt. Vi är positiva till deras möjligheter. Vi har dessutom idéer om hur man kan bidra till – vi får frågor om det – att undanröja hotet om social dumpning. Varför får vi det? Jo, för att Sverige – det säger jag till Carl B Hamilton – är ett av de länder som har varit mest aktivt och konstruktivt under hela förhandlingsperioden om tjänstedirektivet. Vi är ett land som inte har lagt en matta av undantag. Vi har sagt att vi är generellt sett positiva, men vi vill se till att undanröja en del risker. Därmed har vi kommit in i en konstruktiv diskussion med ordförandeskap och kommission för att se hur vi ser till att det på arbetsrättens område, på offentliga sektorns område, på miljö-, spel-, lotteriområden och andra områden går att undanröja de risker som finns. Det har gett oss en position i diskussionerna som vi inte hade haft om vi inledningsvis hade sagt att vi är emot allt eller att vi har velat ha undantag för allt. Det har många andra länder gjort.

Carl B Hamiltons syn på de svenska förhandlingarna är i grunden felaktig. Jag bedömer att han är oinformerad.

Anf.  25  CARL B HAMILTON (fp):

Det gläder mig. Då tycker jag att ministern ska beskriva den svenska positionen på ett annat sätt i de texter vi får fortsättningsvis.

Anf.  26  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Jag vill bara understryka Per Bills inlägg tidigare i debatten. Han hade läst det hela på det sätt som regeringen framställer det.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Nästa punkt handlar om bättre och förenklad lagstiftning.

Anf.  28  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Det handlar helt enkelt om att anta de rådsslutsatser som gäller. Det är ett arbetssätt inom Europeiska unionen som ska utgå från att man tar in regelförbättringsperspektivet redan i arbetet med ny lagstiftning och nya regelverk. Det förväntas ingen debatt på området utan det förväntas bara att vi antar det.

Vi har sedan i vintras 15 konkreta förslag som vi fattade beslut om där kommissionen ska leverera förslag på hur vi ska gå vidare med regelförbättring. Sverige var med och bidrog.

Vi har också fått gehör för den ståndpunkten att det ska vara en årlig process att plocka fram konkreta förslag på förenklingar. Det är bra. Då ansluter vi till det arbetssätt vi har i Sverige. Vi har lagt fram ett stort antal regelförenklingsförslag för riksdagen. Det är den nya rollen för Nutek, som handlar om att hela tiden arbeta med att förbättra reglerna. Vi kommer att återkomma till riksdagen om konkreta mål på olika områden för att minska den administrativa bördan.

Anf.  29  TOBIAS KRANTZ (fp):

Herr ordförande! Just de konkreta slutsatserna har vi inga problem med att stödja. Det stora problemet i den här frågan är att olika länder gör alldeles för lite för att förenkla och förbättra regler för små och medelstora företag. Där måste vi rannsaka oss själva. Eftersom allt handlar om att olika länder ska mäta sig mot varandra och stimulera en konkurrens på området måste Sverige föregå med bättre exempel.

I både Holland och Danmark har man exempelvis satt upp mål om att minska regelbördan med 25 %. I Holland har man uppnått två tredjedelar av detta. I Sverige har det trots allt lagts fram förslag om motsvarande tankar, men den typen av tydliga mål har inte satts upp här.

Hur tänker regeringen följa upp slutsatserna och tankarna om att skapa enklare och bättre regler för företag?

Anf.  30  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Tack för att jag får möjligheten att beskriva detta eftersom Tobias Krantz inte har tagit del av regeringens skrivelse till riksdagen om regelförbättringsarbetet. Den innehöll inte bara närmare 300 konkreta regelförenklingsförslag utan den beskrev också noggrant hur vi ska arbeta med att sätta upp konkreta mål på de olika viktiga områdena där vi kan nå regelförbättringar.

Skatteområdet kommer att vara först ut med konkret målsättning för hur vi ska minska regelbördan. Sedan går vi vidare med arbetsmiljö, arbetsrätt och andra områden.

Vi samarbetar mycket med holländarna. De är duktiga på det området. Vi fick förmånen att bli mätt mot holländarna när det gällde hur administrationen tar sig uttryck i mervärdesbeskattningen. Där visade det sig, intressant nog, att vi låg ett par snäpp bättre än holländarna – som ändå har jobbat med regelförbättring under några år på ett framgångsrikt sätt. Det är stimulerande.

Nu ska vi använda gemensamma metoder med holländarna och danskarna för att få ett bra arbete i att fortsätta att minska regelbördan.

Anf.  31  TOBIAS KRANTZ (fp):

Jag har tyvärr tagit del av den skrivelse och politik som regeringen har drivit på området. 300 regelförbättringar talar ministern om. Då kan man påminna om att det finns omkring 300 myndigheter. Det är ungefär ett förslag per myndighet. Det tycker jag inte är så imponerande när det gäller regelförändringar och regelförbättringar.

Anf.  32  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Jag noterar att alliansen hade klämt fram 15 förslag, varav de flesta ingick i våra 300. Jag håller med om att det kan krävas en ambitionshöjning.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då hoppar vi lite framåt på dagordningen till punkt nr 8, Rymdpolitiken.

Anf.  34  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Också det är en fråga som vi har återkommit till flera gånger. Det sker ett närmande mellan Esa och EU när det gäller rymdfrågorna. Vi har tidigare bestämt att vi ska ha gemensamma ministermöten mellan EU:s ministerråd och Esas råd på ministernivå. Det är det som det handlar om nu, det vill säga det andra mötet i det så kallade rymdrådet.

Här ska vi anta ett orienteringsdokument. Det är mer ett allmänt övergripande dokument som visar på att ambitionen är att i slutet på detta år tillsammans anta ett rymdprogram. Då blir det anledning att komma tillbaka till nämnden. Vi ställer oss bakom förslaget till orienteringsdokument.

Anf.  35  PER BILL (m):

Jag tror att de flesta vet att vår grundinställning är att EU ska hålla sig på jorden. Jag tror att den sista veckan kanske har stärkt den positionen.

Bygger inte detta samarbete på att konstitutionen ska gå igenom? Borde man kanske om inte stanna av men så åtminstone inte lägga mer raketbränsle i denna fråga just nu?

Anf.  36  ULF HOLM (mp):

Jag kan instämma med föregående talare. Det är väl känt att Miljöpartiet inte tycker att EU ska hålla på med rymdpolitiken.

Anf.  37  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! EU bedriver rymdfrågor sedan lång tid tillbaka i enlighet med de fördrag och regelverk som finns.

Frågan här har handlat om man ska gå in i ett närmare samarbete med Esa, som ju är ett mellanstatligt samarbete. Det har vi tidigare fått stöd för. Jag bedömer det som bra. Däremot måste vi bevaka att inte EU:s arbete där förtvinar i ett närmare samarbete med Esa. Några rättsliga problem ser jag inte med det samarbete som det här gäller.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Övriga frågor. Det finns en fråga under c, punkt 2. Finns det något att säga om den? Det är om en grönbok om en gemensam syn på ekonomisk migration. Den ligger på näringsministern.

Anf.  39  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Det är enbart en informationspunkt. Kommissionen inbjöds att skriva en grönbok om migrationsfrågor. Den är ute till debatt. Vi tycker att det är positivt att det finns en öppen diskussion om detta. De kommer också att inom kort ha en utfrågning kring denna grönbok. Det här är mera en informationspunkt på konkurrenskraftsrådet och inte någon typ av beslutspunkt.

Anf.  40  PER BILL (m):

Ordförande! Kommer vi inte in på Norge och laxar?

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

På den här punkten?

Anf.  42  PER BILL (m):

Nej. Du hoppade över den.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer att ha fler föredragningar efter det här. Det här är de som rör näringsministern nu.

Då godkänner vi informationen om grönboken.

Sedan har vi Solvit. Finns det något att säga om den?

Anf.  44  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Det är en informationspunkt. Jag bedömer att det inte är några nya saker där.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den informationen.

Finns det några övriga frågor eller A-punkter?

Anf.  46  Departementsrådet GÖRAN GRÉN:

A-punktslistan är inte officiell än. Den kommer troligtvis att innehålla ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer, som nu har gått igenom – vilket i hög grad kommer att underlätta rörligheten på den inre marknaden. Det är den information vi har nåtts av.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den A-punkten. Det är inget kontroversiellt.

Vi tackar näringsministern och medarbetare. Trevlig helg.

2 §  Konkurrenskraft (forskningsfrågor, dp. 6, 7 och 9 c)

Statssekreterare Kerstin Eliasson

Återrapport från ministerrådsmöte den 18 april 2005 samt från extra ministerrådsmöte den 10 maj 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 6 och 7 juni 2005

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar Kerstin Eliasson och medarbetare välkomna. Vi börjar med återrapporten. Finns det något att säga där?

Anf.  49  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Jag har två konkurrenskraftsmöten att återrapportera. Det är dels mötet den 18 april, dels mötet den 10 maj.

Vid mötet den 18 april representerades Sverige av forskningsminister Leif Pagrotsky. Vid mötet den 10 maj representerades Sverige av statssekreterare Sven-Eric Söder.

En enda fråga på forskningssidan kom upp den 10 maj, nämligen Iter. Den frågan var också uppe den 18 april. Den senaste utvecklingen i diskussionerna där mellan Japan och EU-kommissionen har visat att japanerna är beredda att på hög nivå fortsätta den politiska diskussionen. Mer information fanns inte i detta läge att presentera.

Under mötet den 18 april genomfördes ett första åsiktsutbyte om det sjunde ramprogrammet. De flesta länder var försiktigt positiva och hänvisade till att analyser av förslaget pågår i hemländerna. Man kan dock notera att det fanns ett stort stöd för grundforskning och skapandet av ett europeiskt forskningsråd. Det är, som ni vet, något nytt. Från svensk sida framfördes också försiktigt positiva signaler om innehållet i ramprogramsförslaget samt att Sverige särskilt vill ha en diskussion om kunskapsspridning och teknologiöverföring på nästa möte. Det förslaget fick stöd från flera länder.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi återrapporten.

Vi tar punkt nr 6 på kommande ministerrådsmöte, Sjunde ramprogrammet för forskning.

Anf.  51  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Diskussionerna om ramprogrammet fortsätter i forskningsgruppen och i konkurrenskraftsrådet. På mötet den 7 juni genomförs den andra diskussionen. Vi har nu haft kommissionens förslag på remiss, och vi har fått ett positivt gensvar från både företag, universitet, högskolor och andra myndigheter. Det kommer att vara ett viktigt underlag för denna och kommande diskussioner.

För att strukturera debatten som ska äga rum den 7 juni har ordförandeskapet skickat ut ett antal frågor. Den första frågan som ordförandelandet vill att vi besvarar gäller de tematiska prioriteringarna. Mot bakgrund av de positiva svaren från remissinstanserna i Sverige kan vi säga att vi generellt är positiva till de tematiska prioriteringarna. I förslaget är rymd- och säkerhetsforskning sammanförda i ett tematiskt område. Ordförandeskapet vill veta hur vi ställer oss till detta.

För svensk del anser vi att det skulle bli tydligare om det var två separata områden. Rymd har tillämpningar inom flera av de tematiska områdena och inte bara till säkerhet. Med en koppling enbart till säkerhetsområdet finns det risk att rymd kommer att kopplas samman med endast ett av flera viktiga tillämpningsområden. Vi skulle vilja separera de två.

När det gäller så kallade joint technology initiatives är det viktigt att industrin leder dem och att de är efterfrågestyrda. Initiativen är viktiga för att öka industrins intresse att delta i ramprogrammet. Det är också viktigt att projekten inte får en byråkratisk överbyggnad så att projektens utveckling hämmas. Förenkling av administrationen är, som ni vet, en fråga som har drivits från svensk sida och naturligtvis av andra länder.

Småföretagsdeltagandet har hittills varit alltför litet enligt vår mening. Även här är det fråga om förenklingar av regler. Ett gemensamt mål är att sträva mot viktiga inslag för att stärka deltagandet från små och medelstora företag.

Teknologiöverföring och spridning av resultat är viktiga, inte minst för att stärka de nya medlemsländernas kapacitet. Vi kommer att driva frågan med målet att tekniköverföring och resultatspridning införs inom alla områden.

Vi har också ställt oss försiktigt positiva till sjunde ramprogrammets längd, som föreslås nu bli sju år. Vi anser att den längre tidsperioden gör det nödvändigt med en stor flexibilitet och ett ökat medlemslandsinflytande. Inrättande av executive agencies förstärker under tiden behovet av flexibilitet.

Anf.  52  TOBIAS KRANTZ (fp):

Herr ordförande! Jag tackar för den informationen. Vi har tidigare från Folkpartiets sida haft en del kritiska synpunkter på utvecklingen av EU:s forskningspolitik. Det har vi framfört både i nämnden och i kammaren. Jag ska inte upprepa alla dem.

Men det finns en fara i utvecklingen av EU:s forskningspolitik som går ut på att det blir alltmer av politisk centralstyrning. Det tror inte vi är nyttigt för utvecklingen av europeisk forskning.

Delvis har synpunkterna tillgodosetts i den process som har ägt rum. Europeiska forskningsråd är en alldeles utmärkt idé. Då får forskare mycket större inflytande över de forskningspolitiska prioriteringar som behöver göras. Det är ett framsteg att så sker.

Men det är en sak som jag i det här sammanhanget vill ta upp. Det kan ses delvis i det mer allmänna generella perspektivet som handlar om samfinansierade nationella program som tas upp i promemorian under punkt 5. Där säger regeringen att regeringen är tveksam till införandet av samfinansierade nationella program. Det är bra att man visar tveksamhet, men jag skulle vilja att regeringen var tydligare på den punkten, det vill säga kritisk. Om vi får alltmer av samfinansierade program, en ökad styrning, innebär det att man tecknar in svenska forskningsresurser. Tanken bakom den svenska forskningspolitiken är att den ska läggas fast här i riksdagen, inte bakvägen via beslut som fattas inom EU. Jag skulle vilja uppmana regeringen till att ha en tydligare kritisk inställning till tanken på samfinansierade nationella program.

Anf.  53  ULF HOLM (mp):

Jag har också en ganska kritisk inställning till forskningsprogrammen på EU-nivå utifrån hur det har varit tidigare. Vi ska inte repetera de argumenten nu för då blir nog ordföranden väldigt arg på mig!

När det gäller frågorna här delar jag regeringens uppfattning att man bör skilja på rymd och säkerhet som områden. Jag vill i och för sig inte ha något av programmen, men den argumentation ni för fram tycker jag låter bra. Det är också viktigt att i hög utsträckning trycka på om småföretagardeltagande. Det är också bra.

Anf.  54  PER BILL (m):

Herr ordförande! Av det man kan se hittills ser det ut som om att man i tankarna om det sjunde ramprogrammet har lärt sig lite av det som börjar bli problem med sjätte ramprogrammet, nämligen att det blir så stort att man behöver professionellt anställda människor för att presentera de tjusigaste overheadbilderna och så vidare. Man behöver fokusera kring en annan typ av excellens, nämligen excellens i själva forskningen, inte excellens i att på ett så tjusigt sätt som möjligt presentera sina forskningsprogram. Det ser ändå ut att gå åt rätt håll av det vi har kunnat läsa hittills i det sjunde ramprogrammet. Då blir det lättare för små företag och inte så vansinnigt stora institutioner.

Anf.  55  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Jag kan börja med att tacka för stödet att åtskilja rymd och säkerhet samt för vår inställning här när det gäller små och medelstora företag.

Sedan var det finansiering av gemensamma program. Ja, det är självklart att vi ska vara med på sådant bara när det gagnar oss. Vi ska naturligtvis inte gå med på något som skulle gå emot våra egna intressen. Det är väl så man ska svara på den punkten.

Per Bill tar upp excellens i forskning. Det är precis det som Sverige har drivit under många år. Vi har varit pådrivande när det gäller inrättandet av ett europeiskt forskningsråd. Där är det tydligt att det inte ska tas några regionala hänsyn vid fördelningen av medel. Det är verkligen excellensen som ska vara det helt avgörande för att få finansiering.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi har ramprogrammet för Euratom.

Anf.  57  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Diskussionerna för Euratomramprogrammet har inte startat ännu. Miljö- och Utbildningsdepartementeten har gemensamt gjort en fakta-PM till nämnden om förslaget. Detta är som en information inför kommande förhandlingar. Förhandlingarna och debatten kommer att genomföras vid ett senare tillfälle.

Anf.  58  ULF HOLM (mp):

Men det finns med på dagordningen? Något utbyte kommer det att vara om detta?

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Du kan svara på frågan direkt.

Anf.  60  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Det är en felaktighet. Det borde jag ha sagt inledningsvis. Under punkten 6, där det står att det ska vara en policy debate kommer det inte att vara en debatt. Den kommer vid ett senare tillfälle. Det är felaktig information.

Anf.  61  ULF HOLM (mp):

Vi återkommer till diskussionen vid senare tillfälle?

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Ja. Okej. Då godkänner vi informationen.

Sedan har vi Iter.

Anf.  63  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Iter kommer upp ofta. Det har varit uppe på dagordningen ett flertal gånger, både här i nämnden och vid konkurrenskraftsrådets möten. Denna gång är det återigen en informationspunkt. Kommissionen förväntas informera om sina förhandlingar med Japan. Sverige stöder kommissionens ambitioner att få fram ett så brett internationellt deltagande som möjligt till det här projektet.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen.

Vi har en övrig fråga som ligger under statssekreterarens område, och det är 9 c. Finns det något att säga om den?

Anf.  65  Statssekreterare KERSTIN ANDERSSON:

Jag kan bara säga att Sverige ser positivt på det här direktivet, eftersom det är viktigt att göra Europa mer konkurrenskraftigt för forskare.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den informationen också.

Det finns inga övriga frågor.

Vi tackar Kerstin Eliasson och medarbetare. Trevlig helg!

3 §  Ekofin

Finansminister Pär Nuder

Återrapport från ministerrådsmöte den 12 april 2005 samt informellt ministermöte den 13 och 14 maj 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 7 juni 2005

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Vi har en fråga om närvaro. Kan nämnden godkänna David Asks, kanslichef skatteutskottet, närvaro under Ekofin? Jag finner att så är fallet.

Vi hälsar finansministern och medarbetare välkomna.

Vi börjar med en återrapport från tidigare ministerrådsmöten. Finns det något särskilt att säga där?

Anf.  68  Finansminister PÄR NUDER (s):

Nej, men jag är beredd att svara på frågor.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor, och då godkänner vi återrapporten.

Vi går in på kommande Ekofin.

Det finns inga A-punkter.

Då är det först punkten Förberedelse inför Europeiska rådet.

Anf.  70  Finansminister PÄR NUDER (s):

Den första punkten gäller de allmänna riktlinjerna. Ni har ju blivit varse bakgrunden till den här punkten, nämligen att som en del av den nya modellen för styrning och uppföljning av Lissabonstrategin ska Ekofinrådet i samråd med andra relevanta rådsformationer ta fram ett utkast till allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. Tillsammans med sysselsättningsriktlinjerna utgör dessa de så kallade integrerade riktlinjerna för vilka ett utkast kommer att läggas fram inför Europeiska rådet i mitten av juni.

Det finns en bred enighet om innehållet i utkastet, och jag ser därför inte framför mig någon egentlig sakdiskussion under mötet.

Allmänt sett kan nämnas från svensk sida att vi välkomnar utkastet till riktlinjer. Jämfört med tidigare år har antalet riktlinjer reducerats. En större renodling och mindre överlappning har också skett mellan de allmänna riktlinjerna och sysselsättningsriktlinjerna.

Från svensk sida har vi, som jag har pekat på inför nämnden, understrukit vikten av att riktlinjerna ska spegla Lissabonstrategins tre dimensioner och synergierna mellan dessa tre dimensioner. Eftersom riktlinjerna ska utgöra basen för den nationella handlingsplanen för Lissabonstrategin har vi också pekat på vikten av att man även fortsättningsvis har ett landspecifikt fokus i den multilaterala övervakningen av den ekonomiska politiken. Vi har vidare särskilt framhållit vikten av att jämställdhetsaspekten beaktas.

Som en avspegling av den nya modellen med nationella handlingsplaner har dock riktlinjerna detta år inga explicita landspecifika rekommendationer.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan tar vi Stabilitets- och tillväxtpakten.

Anf.  72  Finansminister PÄR NUDER (s):

Det gäller Nederländerna. Förra våren meddelade Nederländerna att man hade överskridit 3-procentsgränsen i och med att budgetunderskottet hade uppgått till 3,2 % av BNP år 2003. Därmed hamnade man på svarta listan, och Ekofinrådet uppmanade Nederländerna att komma till rätta med det alltför stora underskottet senast till 2005 års utgång.

För att komma till rätta med det alltför stora underskottet beslutade den nederländska regeringen om ytterligare besparingsåtgärder för år 2004 motsvarande 0,5 % av BNP. Nu har man gjort stora ansträngningar i Nederländerna. Det har dessutom ägt rum under en utdragen och komplicerad lågkonjunktur. Det resulterade i att budgetunderskottet förra året beräknas ha uppgått till 2,3 % av BNP. Positivt är också att budgetsaneringen nu kan anses vara uthållig, vilket bland annat bekräftas av att kommissionen i sin vårprognos bedömer att budgetunderskottet i år och nästa år inte överstiger 2 %.

Från svensk sida vill vi därför stödja upphävandet av underskottsförfarandet gentemot Nederländerna.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt är Euromynten.

Anf.  74  Finansminister PÄR NUDER (s):

Det är tre frågor som kommer att behandlas. Först och främst ska rådsslutsatser antas om ett regelverk för hur äkthetskontrollen av euromynt bör ske och hur mynt i cirkulation som inte uppfyller de tekniska kraven, till exempel på grund av slitage, bör hanteras. Bakgrunden till slutsatserna är en rekommendation från kommissionen. Rekommendationen riktar sig enbart till euroländerna, av förklarliga skäl.

Den andra myntfrågan handlar om att rådet ska anta riktlinjer för utseendet av den nationella sidan på myntet. Riktlinjerna innebär att det bör framgå vilket land myntet kommer ifrån och att ordet euro eller valören inte ska upprepas.

Till sist ska rådet anta slutsatser om utseendet på den gemensamma sidan på myntet. Bakgrunden är att i dag syns enbart 15 EU-länder på de mynt som har en Europakarta avbildad. Även i detta fall bygger slutsatserna på en rekommendation från kommissionen. Både riktlinjer och slutsatser antas av Ekofinrådet i dess helhet. Vi finns med på kartan, kan jag meddela.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Och regeringen är beredd att ställa upp. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan tar vi punkten om statistik.

Anf.  76  Finansminister PÄR NUDER (s):

Det handlar om två saker. Det är dels att vässa Eurostats möjligheter att samla in och bearbeta statistiska data från medlemsstaterna, dels att fastställa ett antal kriterier för att garantera statistikmyndigheternas oberoende. Bakgrunden till de här skärpningarna är de problem som bland annat manifesterades i samband med den grekiska budgetstatistiken i vintras.

Jag avser att stödja utkastet till slutsatser beträffande kommissionens allmänna upplägg av hela statistikpaketet.

Det var ett antal ministrar, som ni kommer ihåg, som var kritiska till delar av kommissionens ursprungliga förslag när det presenterades tidigare i år. Jag tänker då på idén om att ge Eurostat möjligheter att göra gryningsrädsliknande besök hos medlemsstaterna. Jag tycker nu att den här frågan har fått en fullt acceptabel utformning i utkastet, även om några länder fortfarande finner dessa kontrollbesök svårsmälta.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt är utvecklingsfinansiering.

Anf.  78  Finansminister PÄR NUDER (s):

Det här var en fråga som var föremål för mycket lång och intensiv diskussion på det informella Ekofinrådets sammanträde härförleden. Nu ska vi fortsätta att i mer formella sammanhang diskutera frågan om utvecklingsfinansiering. Den övergripande ambitionen här är att komma fram till en gemensam EU-position inför toppmötet i New York, då man ska utvärdera de så kallade millenniemålen.

Som ni vet har biståndsministrarna också behandlat de här frågorna, och de har bland annat slagit fast ett mycket viktigt mål för ökade biståndsvolymer i EU sammantaget. Det är välkommet. Direkta ökningar av rika länders biståndsbudgetar är det bästa sättet att öka de globala biståndsflödena.

Vid Ekofin kommer vi att fortsätta vår diskussion om innovativa finansieringsmekanismer samt ytterligare skuldavskrivningar som komplement till nya mål för biståndet i EU. Då går jag in på just de innovativa finansieringsmekanismerna.

För det första: Det brittiska IFF-initiativet, som syftar till att tidigarelägga biståndsinsatser genom upplåning på kapitalmarknader. Ett antal länder, däribland Sverige, stöder och har meddelat sin avsikt att bidra med finansiering till det pilotprojekt för vaccinationer som föreslagits. Väl att notera här är att detta syftar naturligtvis primärt till att se till att de länder som inte har kommit upp till 0,7-procentsnivån ska ges en möjlighet att bidra redan nu till ett starkare flöde till den fattiga världen.

Vi har valt att stödja det här av politiska och moraliska skäl, även om detta naturligtvis inte får tas till intäkt för att inte öka biståndet i de respektive länderna.

För det andra: Den omdebatterade frågan om flygskatter. Inom parentes hade vi en mycket lång diskussion om det på Ekofinrådet. Nu sker fortsatta analyser i rådets beredningsorgan av olika alternativ för en flygbiljettskatt inklusive möjligheten att ha en frivillig skatt.

Jag menar att flygskatter bör analyseras ytterligare vad gäller genomförbarhet och potentiell resursmobilisering innan ställning kan tas. Det är också viktigt att diskussioner om innovativa finansieringskällor inte innebär att vi tappar fokus på frågan om att uppnå 0,7-procentsmålet för bistånd.

Också här kan jag parentetiskt säga att de som är starkast anhängare av en flygskatt inte är särskilt starka anhängare av att höja sina biståndsnivåer. Det kan finnas ett visst samband däremellan.

För det tredje: Frågan om ytterligare avskrivning av fattiga länders skulder till de internationella finansiella institutionerna. Här betonar vi att ytterligare avskrivningar bör anpassas till landets specifika förutsättningar, det vill säga hur mycket enskilda länder behöver för att uppnå en hållbar skuldsituation.

Slutligen vill jag återigen framhålla att det krävs mer än bara ökat bistånd om millennieutvecklingsmålen ska nås. De bygger på ett partnerskap, där både utvecklingsländerna och vi i den rika världen har ett ansvar. Det krävs inte minst stora ansträngningar av utvecklingsländerna själva för att förbättra förutsättningarna för tillväxt och fattigdomsbekämpning. Dessutom krävs bland annat ökad och mer rättvis världshandel – någonting som jag också påpekade på det informella mötet.

Anf.  79  KARIN PILSÄTER (fp):

Det framgick mellan raderna att det skulle vara en rätt skeptisk hållning till flygskatten, men jag tror att det vore väldigt bra att man uttryckte det lite tydligt. Det kunde ha stått i de här papperen att det är den svenska ståndpunkten. Man kan naturligtvis inte säga nej helt och hållet förrän man har sett en bättre utredning om det, men det ska ändå vara en väldigt negativ grundhållning. Det är ju inte skattebaser som är problemet, utan viljan att betala bistånd.

Det där med frihandeln bör också särskilt framhållas. Jag förmodar att det också kan finnas ett visst samband mellan vilka länder som vill ha flygskatt och vilka som inte vill reformera jordbrukspolitiken.

Anf.  80  Finansminister PÄR NUDER (s):

Det skulle bära för långt att hitta alla korskombinationer och varför man har olika positioner. Grundinställningen när det gäller flygskatter bör ju vara den att vi får ta slutlig ställning när vi ser ett förslag. Jag påpekar i alla tänkbara och otänkbara sammanhang vikten av frihandel.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Nästa punkt är Finansiella tjänster.

Anf.  82  Finansminister PÄR NUDER (s):

Det handlar om två ärenden, och om båda finns det enighet mellan medlemsstaterna. Det innebär att de är falska B-punkter, varför det inte förväntas någon diskussion.

Jag börjar med penningtvätten. I juli förra året presenterade kommissionen förslag till reviderat direktiv om bekämpning av penningtvätt. Förslaget baserar sig på att det internationella organet för bekämpning av penningtvätt och terroristfinansiering – Financial Action Task Force – i juni 2003 antog reviderade rekommendationer på dessa områden. Förändringarna i FATF:s rekommendationer genomförs genom direktivförslag på EU-nivå. Till övervägande del innebär direktivförslaget en modernisering och skärpning av bestämmelserna i tidigare direktiv och att det utsträcks till att omfatta även terroristfinansiering. Förslaget innehåller bland annat bestämmelser om att de kategorier som omfattas av lagstiftningen ska genomföra en utökad kundkontroll och förändring vad gäller definitionen av brottsliga handlingar/allvarliga brott.

Under våren har förhandlingar ägt rum mellan rådet och Europaparlamentet med sikte på att anta direktivet vid den första behandlingen. En kompromiss kunde nås, och parlamentet röstade den 26 maj i enlighet med den kompromissen. Nu är avsikten att rådet formellt ska bekräfta överenskommelsen med parlamentet.

Det andra direktivförslaget rör ändringar i de direktiv som reglerar företags redovisning. Förslaget innebär att direktiven kompletteras med bestämmelser som innebär att större företag ska rapportera om transaktioner med närstående, krav på att årsredovisningar ska innehålla en företagsstyrningsrapport samt regler om styrelsernas ansvar för att upprätta års- och koncernredovisning.

Jag är positiv till de föreslagna ändringarna, som bidrar till en god genomlysning av företagens verksamhet. Syftet med behandlingen på Ekofin är att uppnå en politisk överenskommelse för att därefter invänta Europaparlamentets samt Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande.

Anf.  83  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Det kom en amerikansk rapport, eller analys, över penningtvätt i veckan, och där angav man att Sverige hade en dålig record i sammanhanget och att särskilt bankfilialerna i Baltikum var utsatta för den här problematiken. Min fråga är hur finansministern ser på den rapporten. Är den allvarlig från svensk utgångspunkt, och vad kommer man i så fall att svara om man får frågan i Bryssel?

Anf.  84  ULF HOLM (mp):

Det har funnits synpunkter från bland annat NGO:er, frivilligorganisationer, att det skulle kunna vara försvårande för dem med denna lagstiftning, bland annat för godtyckligt bedömande och alla sådana saker, att det kan vara politik i det och så vidare. Hur bedömer finansministern det? Vi får ju inte ha ett regelverk som skulle kunna vara ett hot mot dem. Enligt den faktapromemoria vi har fått tycks det vara ganska klart, men jag har inte kollat underlaget.

Anf.  85  Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag bedömer inte att den aktuella forskarrapporten kommer att bli föremål för diskussion i Ekofinrådet. Det här är mera en fråga om hur regeringen upplysningsvis ser på den rapporten. Det här tillhör inte mitt vardagliga arbete, utan det är Sven-Erik Österbergs ansvarsområde. Jag har en medarbetare här, Eva-Lena Nebelius Norgren, som kan redogöra för de här frågorna.

Anf.  86  Hovrättsassessor EVA-LENA NEBELIUS NORGREN:

Först vill jag inledningsvis säga att den här rapporten, såvitt jag vet, ännu inte är publicerad. Vi har inte fått möjlighet att ta del av den.

När det gäller den första frågan om bankfilialer i Baltikum är det klart att Sverige, som de allra flesta länder i världen, används för penningtvätt. Men vi har inte fått några indikationer, och finanspolisen har inga indikationer om att just Baltikum är ett problemområde. Däremot finns det en förhöjd risk i och med att svenska banker har stora ägarintressen i Baltikum.

När det gäller den andra frågan om non-profit organizations är FATF ett organ som bekämpar penningtvätt och terrorismfinansiering. Där finns det ett förslag som ska behandlas i en arbetsgrupp som rör reglering av den ideella sektorn. Det här blir en första inledande förhandling som ska ske på ett arbetsgruppsmöte i Singapore i nästa vecka. Här har statsråden Orback och Bodström gett svar på två riksdagsfrågor, att regeringens linje självklart är att man ska värna föreningsfriheten. Det är en avvägning mellan terrorism å ena sidan och föreningsfrihet å den andra. Men det är viktigt för regeringen att värna den frihet som vi har i Sverige.

Anf.  87  ULF HOLM (mp):

Det kan jag hålla med om. Men betyder det att i just detta förslag finns de inte med, utan det blir en senare behandling om NGO:er?

Anf.  88  FINANSMINISTERNS MEDARBETARE:

Nej, de är inte med.

Anf.  89  ULF HOLM (mp):

Nej, precis.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Då går vi över till beskattning.

Anf.  91  Finansminister PÄR NUDER (s):

Det kommer upp ett antal skatteärenden, varav tre ingår i skattepaketet som enligt planerna ska träda i kraft den 1 juli i år. Därtill kommer den fortsatta diskussionen om låg moms och budgeteffekter av EG-domstolsutslag. Jag tar upp frågorna en och en.

Först sparandedirektivet: Vid Ekofinrådet kommer det att lämnas en lägesrapport om dels hur och när medlemsstaterna genomfört direktivet och avtalet med de beroende eller associerade territorierna – Kanalöarna, Isle of Man och öar i Västindien – dels hur och när de så kallade tredjeländerna, det vill säga Schweiz, Liechtenstein, San Marino, Monaco och Andorra, har genomfört sina avtal med EG. Detta mot bakgrund av att allt måste vara på plats för att sparandedirektivet ska kunna börja tillämpas den 1 juli 2005.

Vad gäller tredjeländerna ser det ut som att de kommer att hinna med ratificering och lagstiftning till i början av juli månad. Vad gäller territorierna kommer flera av dessa samt även flera medlemsstater att kunna avsluta den formella skriftväxlingen av avtalen först i mitten av juni. Samtliga avtalsparter ska därför genom brevväxling före maj månads utgång bekräfta att avtalen kommer att tillämpas från den 1 juli 2005.

En avstämning kommer även att göras om samtliga medlemsstater, tredjeländer och territorier har garanterat att följa vad Ekofin i april enades om rörande tolkningen av direktivet, det vill säga hur räntor upplupna före den 1 juli 2005 ska behandlas och hur de så kallade fond i fonder ska tolkas.

Den andra frågan rör räntor och royaltyer. På grund av uttalanden av rådet och kommissionen när direktivet antogs i juni i förra året har kommissionen lagt fram förslag om ändring av direktivet om räntor och royaltyer. Avsikten är att utöka antalet företagsformer som omfattas av direktivet och att förhindra att direktivets tillämpning leder till att inkomst som omfattas av direktivet inte blir beskattad i någon medlemsstat. Luxemburg har lagt fram ett kompromissförslag som Sverige tillsammans med samtliga övriga medlemsstater utom Belgien har godtagit. Avsikten är att nu uppnå en överenskommelse mellan samtliga medlemsstater.

Så till den tredje frågan om lågmoms. Kommissionens förslag om nya avgränsningar för lågmomsområdet har varit uppe i EU-nämnden vid flera tillfällen, eftersom frågan har behandlats i flertalet Ekofinmöten sedan förslaget kom i juli 2003.

Luxemburg tar nu upp frågan igen för att försöka komma närmare en kompromisslösning. Från svensk sida anser vi att en kompromisslösning bör vara restriktiv och att området för låg moms bör vara så begränsad som möjligt.

Anf.  92  LENNART HEDQUIST (m):

Det kunde vara intressant att höra regeringens bedömning av möjligheten att nå en kompromiss beträffande låg moms och undantag. Detta är bland annat mot bakgrund av folkomröstningen i Frankrike, där detta spelade en viss roll i diskussionen, och mot bakgrund av bland annat Frankrikes undantag beträffande restaurangmomsen, som ju ofta diskuteras i Frankrike och som kommer upp också i den svenska diskussionen om skillnaden mellan vår restaurangmoms och matmoms.

Anf.  93  Finansminister PÄR NUDER (s):

Till att börja med kan jag säga att det inte blir något beslut på det här mötet, utan det här är ett möte med en överlämning och sondering av positioner. Det brittiska ordförandeskapet blir det som får föra den här frågan i hamn. Det är väldigt svårt att bedöma någonting över huvud taget just nu, eftersom det är politiskt och för den delen även ekonomiskt så turbulent i Europa. Fransmännen har ju, som Lennart Hedquist säger, drivit den här frågan väldigt intensivt under många års tid. Det ska inte uteslutas att det kan finnas någon underhandsöverenskommelse mellan några stora och viktiga huvudstäder i Europa. Men det återstår att se.

Samtidigt har Tyskland alltjämt en mycket restriktiv hållning, men om det finns någon dold överenskommelse mellan Berlin och Paris återstår att se.

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt vad avser beslutspunkterna. I övrigt godkänner vi informationen.

Sedan har vi punkt 10, Det finansiella perspektivet. Det står ”eventuellt”. Kommer den upp?

Anf.  95  Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag tror att ordförandeskapet har för avsikt att ta upp frågan, inte bara ta upp frågan, utan vi får ganska många signaler från Luxemburg om att man nu, inte minst i ljuset av de aktuella folkomröstningarna, från ordförandeskapets sida åtminstone försöker göra sitt yttersta för att nå en uppgörelse på toppmötet den 16–17 juni. Huruvida det lyckas eller ej återstår att se.

Ordförandeskapet har presenterat en fjärde förhandlingslåda med utgifter uppgående till 890 miljarder euro under perioden. Det motsvarar 1,08 % av EU:s bni. Utan den europeiska utvecklingsfonden EDF motsvarar det 1,06 %, vilket också var den lägre nivå som avgavs i den tredje lådan.

Det är positivt att ordförandeskapet sänker budgetnivån ytterligare jämfört med kommissionens förslag. Den ligger dock fortfarande 75 miljoner euro över den nivå som vi sex enprocentsländer kräver, vilket naturligtvis är problematiskt. Förutom den alltför höga budgetnivån är regeringen mycket bekymrad över att förslaget gör budgeten omodern med nästan 80 % till strukturfonder och jordbrukspolitik. Vi anser det orimligt att nästan hälften av strukturfondsstödet fortfarande föreslås gå till de gamla medlemsländerna.

Vi är också kritiska till att de största procentuella besparingarna föreslås ske inom forskning, rättsliga åtgärder och utrikespolitik, områden som kännetecknas av ett genuint EU-mervärde.

Det svenska nettoproblemet erkänns i förhandlingslådan, vilket naturligtvis är positivt. Sverige pekas ut tillsammans med Tyskland och Nederländerna som de länder som har en orimligt tung nettobörda. Ordförandeskapet föreslår en minskad momsavgift för dessa tre länder. Samtidigt föreslås att den brittiska rabatten fryses nominellt på 4,3 miljarder euro per år och att den minskar från och med 2008.

Regeringen anser inte att detta är en tillfredsställande lösning. Den brittiska rabatten förblir alltför stor, och utfasningen är alltför osäker. Vi kräver fortsatt en långsiktig lösning på problemet med orimliga nettobördor, det vill säga en generell korrigeringsmekanism.

Anf.  96  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg i de fortsatta förhandlingarna.

Övriga frågor: Budgetkonsekvenser av EG-domstolens beslut i skatteärenden.

Anf.  97  Finansminister PÄR NUDER (s):

Den här frågan har hamnat på agendan på tyskt initiativ. Tyskland har uttryckt oro över att EG-domstolen i sina domar oftast bortser från de budgetära konsekvenser som deras beslut kan få i medlemsstaterna. Frågan har diskuterats tidigare, men som en informell punkt under lunchen.

Generellt delar jag den tyska oron i den här frågan och tycker att det är bra att vi har inlett en diskussion. Det blir allt vanligare att EG-domstolen dömer i mål som får stora konsekvenser för medlemsstaternas skattessystem, vilket i förlängningen kan leda till att det blir svårare att finansiera offentliga utgifter i Sverige. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att de olika skattesystemen inte hindrar EU att till exempel uppnå målen i Lissabonstrategin. Ett uttryck för detta är att vi är försiktigt positiva till att undersöka frågan om att införa en gemensamt konsulterad bolagsskattebas.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen.

Vi tackar finansministern med medarbetare.

4 §  Konkurrenskraft (konsumentfrågor) (dp. 9 a och 9 b)

Statssekreterare Ingrid Petersson

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 6 och 7 juni 2005

Anf.  99  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar Ingrid Petersson och medarbetare välkomna. Samrådet rör de övriga frågorna a och b. Vi börjar med punkt a, Inrättande av gemenskapens handlingsprogram på området för hälso- och sjukvård samt konsumentskydd.

Anf.  100  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Detta är information från kommissionen. I början av april presenterade kommissionen ett program med förslag till gemenskapsåtgärder rörande hälso- och konsumentskydd. Det gäller nästa finansiella perspektiv från 2007 till 2013. Man har nu slagit ihop hälso- och konsumentskydd bland annat därför att man har likartade eller ibland samma mål och att åtgärderna är väldigt lika. Samtidigt har kommissionen sagt att varje område ska få ha sin speciella karaktär där det är motiverat. Ni har tidigare fått information om det här programmet vad gäller hälsofrågorna. Det är uppe på Epscorådet i dag.

Konsumentfrågorna ligger nu i konkurrenskraftsrådet och kommer därför att tas även där. Men det kommer att tas bara som en informationspunkt utan diskussion. Det väntar man med till det brittiska ordförandeskapet.

Man föreslår fyra mål: bättre kunskaper om konsumenter och marknader; bättre konsumentskyddslagstiftning; bättre kontroll av efterlevnaden av övervakning och tillgång till upprättelse; mer välinformerade, upplysta och ansvarstagande konsumenter.

Preliminärt kan vi säga att regeringen är positiv till det. De mål som tas upp är i princip bra. Vad vi tittar på nu är de ställen där man kan lyfta upp att konsumentskyddet ska vara på en hög skyddsnivå. Det är en sådan fråga som vi ska titta på mera och också konsumentorganisationernas viktiga roll.

Det här programmet kom på svenska i början av veckan, och vi håller på med en faktapromemoria som vi kommer att överlämna inom kort.

Anf.  101  TOBIAS KRANTZ (fp):

Det är förstås utmärkt att EU har en hög profil inom konsumentpolitiken. Det tillhör också den inre marknaden, som är ett område som EU ägnar sig, och ska ägna sig, åt. Däremot finns det en glidning här. Det handlar också om hälsopolitik.

Jag saknar en analys i de papper som vi har fått ut om hur regeringen tänker bevaka subsidiaritetsprincipen, det vill säga att hälsopolitik, välfärdspolitik och övrigt ska ligga på medlemsstatsnivå. Det är viktigt att de mål som sätts upp inte leder till att det sker en glidning på välfärdsområdet och det hälsopolitiska området så att EU i praktiken tar över mer kompetens än vad EU har rätt till. Kan vi få en liten kommentar om det?

Anf.  102  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Vad vi på Jordbruksdepartementet har tittat på är ju konsumentdelen. Även där ingår det subsidiaritetsfrågor. Vi är till exempel kritiska till att man ska ha stora informationskampanjer på EU-nivå.

Vi är väl medvetna om subsidiariteten, och jag är övertygad om att våra kolleger på Socialdepartementet har samma inställning.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi informationen.

Sedan går vi in på läget inom fiskförädlingsindustrin.

Anf.  104  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Det här tas upp på begäran av den danska delegationen. Om jag går lite tillbaka i tiden är det Irland och Skottland som har aktualiserat frågan. Man tyckte inte att man kunde konkurrera med odlad lax från framför allt Norge, men också från Peru och Färöarna.

Detta ledde till att kommissionen i augusti 2004 vidtog skyddsåtgärder. Först var åtgärderna preliminära. Kommissionen kan vidta sådana åtgärder och sedan får man vända sig till rådet som kan besluta om definitiva skyddsåtgärder. Här är det fråga om tullkvot och minimipriser. Dessa åtgärder kan då löpa under en femårsperiod.

Man gick vidare med antidumpningsfrågor, och de gällde bara Norge. Kommissionen genomförde en antidumpningsutredning, och man vidtog åtgärder som trädde i kraft den 27 april i år. Det innebär en tullsats på lax från Norge till EU på mellan 8 och 24 %.

Detta tas nu upp av Danmark, och jag vet att också Frankrike är väldigt bekymrat beroende på att man inte får tillräckligt billig råvara till sin beredningsindustri.

I de tidigare delarna som har diskuterats har Sverige varit negativ både till skyddsåtgärderna och till antidumpningsåtgärderna. Man kan fråga sig varför Sverige har varit negativ till dessa skyddsåtgärder. Till att börja med är vi frihandelsvänliga. Dessutom är vi tveksamma till om detta är förenligt med WTO-kraven vad avser skyddsåtgärderna.

När det gäller antidumpningsdelarna är det mera oklart från vår sida huruvida man kan vidta sådana här åtgärder inom WTO eller inte, men vi är inte säkra på att det går. Det finns en utredning bakom som Norge bestrider. Man tycker inte att det som står i utredningen stämmer.

Vi har också ett intresse med tanke på den svenska beredningsindustrin. Det är omkring 2 500 svenskar som jobbar i beredningsindustrin och är mycket beroende av att man får in norsk lax. Billiga råvaror och produkter är också gynnsamt för konsumenterna.

Anf.  105  ANDERS G HÖGMARK (m):

Det finns säkert många olika nationella motiv till varför man agerar som man gör. Rent principiellt finns det anledning att understryka att den svenska ståndpunkten om frihandel är utomordentligt viktig. Frågan är: Finns det någon tidsaxel för de provisoriska åtgärderna? Är det sagt att de ska gälla till ett visst datum eller gäller de tills det finns en majoritet för någonting annat? Vad är bedömningen av om det går att skapa en majoritet för en mer frihandelsvänlig inställning?

Anf.  106  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Kommissionen får ju införa provisoriska åtgärder under en sexmånadersperiod. Sedan måste man gå till rådet för att få till stånd permanenta åtgärder. Som det har sett ut hittills har det varit de icke frihandelsvänliga som har varit starkast i rådet. Men det är ju flera stora och tunga länder som tycker att det här är fel. Så exakt vad som kommer att hända framöver kan jag inte svara på.

Anf.  107  ANDERS G HÖGMARK (m):

Det finns all anledning att markera att det finns behov av att se till att åtgärderna inte permanentas efter de sex månaderna och om möjligt skapa en majoritet för detta.

Anf.  108  KENNETH G FORSLUND (s):

Är det bara prisnivån som man tycker är obekvämt låg? Finns det några påståenden om eller kan man bevisa att det finns någon form av subventioner av laxodlingsverksamheten i Norge?

Anf.  109  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

De diskussioner som jag har hört är att den norska laxen är för billig i förhållande till annan lax. Norrmännen hävdar då att man har forskat mycket, har mycket utveckling och att man har en mycket rationell drift. Huruvida det finns statsstöd eller inte kan jag inte uttala mig om. Men det pågår ju diskussioner mellan Norge och kommissionen, men också inom WTO om detta.

När det gäller den andra frågan är det min ministers absoluta inriktning att driva frihandelslinjen.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den informationen.

Vi tackar statssekreteraren med medarbetare och önskar dem trevlig helg.

Innehållsförteckning

1 §  Konkurrenskraft 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 1

Anf.  3  CARL B HAMILTON (fp) 2

Anf.  4  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 2

Anf.  7  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 3

Anf.  8  LARS LINDBLAD (m) 3

Anf.  9  LEIF BJÖRNLOD (mp) 3

Anf.  10  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 4

Anf.  11  Chefsjuristen PER BERGMAN 4

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 4

Anf.  14  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 5

Anf.  15  CARL B HAMILTON (fp) 5

Anf.  16  ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf.  17  PER BILL (m) 6

Anf.  18  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 7

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  20  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 8

Anf.  21  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 8

Anf.  22  CARL B HAMILTON (fp) 8

Anf.  23  PER BILL (m) 9

Anf.  24  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 9

Anf.  25  CARL B HAMILTON (fp) 10

Anf.  26  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 10

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  28  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 10

Anf.  29  TOBIAS KRANTZ (fp) 11

Anf.  30  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 11

Anf.  31  TOBIAS KRANTZ (fp) 11

Anf.  32  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 12

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  34  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 12

Anf.  35  PER BILL (m) 12

Anf.  36  ULF HOLM (mp) 12

Anf.  37  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 12

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  39  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 13

Anf.  40  PER BILL (m) 13

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  42  PER BILL (m) 13

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  44  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 13

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  46  Departementsrådet GÖRAN GRÉN 13

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 13

2 §  Konkurrenskraft (forskningsfrågor, dp. 6, 7 och 9 c) 14

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  49  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 14

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  51  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 14

Anf.  52  TOBIAS KRANTZ (fp) 15

Anf.  53  ULF HOLM (mp) 16

Anf.  54  PER BILL (m) 16

Anf.  55  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 16

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  57  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 16

Anf.  58  ULF HOLM (mp) 16

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  60  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 17

Anf.  61  ULF HOLM (mp) 17

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  63  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 17

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  65  Statssekreterare KERSTIN ANDERSSON 17

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 17

3 §  Ekofin 18

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  68  Finansminister PÄR NUDER (s) 18

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  70  Finansminister PÄR NUDER (s) 18

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  72  Finansminister PÄR NUDER (s) 19

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  74  Finansminister PÄR NUDER (s) 19

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  76  Finansminister PÄR NUDER (s) 20

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  78  Finansminister PÄR NUDER (s) 20

Anf.  79  KARIN PILSÄTER (fp) 21

Anf.  80  Finansminister PÄR NUDER (s) 21

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  82  Finansminister PÄR NUDER (s) 21

Anf.  83  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 22

Anf.  84  ULF HOLM (mp) 22

Anf.  85  Finansminister PÄR NUDER (s) 22

Anf.  86  Hovrättsassessor EVA-LENA NEBELIUS NORGREN 23

Anf.  87  ULF HOLM (mp) 23

Anf.  88  FINANSMINISTERNS MEDARBETARE 23

Anf.  89  ULF HOLM (mp) 23

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  91  Finansminister PÄR NUDER (s) 23

Anf.  92  LENNART HEDQUIST (m) 24

Anf.  93  Finansminister PÄR NUDER (s) 24

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  95  Finansminister PÄR NUDER (s) 25

Anf.  96  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  97  Finansminister PÄR NUDER (s) 25

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 26

4 §  Konkurrenskraft (konsumentfrågor) (dp. 9 a och 9 b) 27

Anf.  99  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  100  Statssekreterare INGRID PETERSSON 27

Anf.  101  TOBIAS KRANTZ (fp) 27

Anf.  102  Statssekreterare INGRID PETERSSON 28

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  104  Statssekreterare INGRID PETERSSON 28

Anf.  105  ANDERS G HÖGMARK (m) 28

Anf.  106  Statssekreterare INGRID PETERSSON 29

Anf.  107  ANDERS G HÖGMARK (m) 29

Anf.  108  KENNETH G FORSLUND (s) 29

Anf.  109  Statssekreterare INGRID PETERSSON 29

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 29