§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 12 juni 2026

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 10 juli 2026

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Klockan är nästan 10, men vi verkar alla vara redo. Vi kör.

Vi hälsar statssekreterare Johanna Lybeck Lilja med medarbetare hjärtligt välkomna. I dag ska vi prata om ekonomiska och finansiella frågor. Vi börjar med en återrapport.

Anf. 2 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Det är trevligt att se alla så här mitt i sommaren. Vi är ju ett helt gäng.

Ni har fått rapporten från mötet i juni. Jag vill passa på att tacka för er stora flexibilitet med det extra samrådet, som rörde CBAM som ni kanske kommer ihåg.

Jag passar på att säga något kort om det som inte framgår i rapporten, nämligen förhandlingarna på plats. Det blev ett ganska intressant möte, ur den aspekten.

Som ni kan se i rapporten fick Frankrike igenom möjligheten att ansöka om ett begränsat – jag understryker orden ansöka och begränsat – undantag för yttre randområden om det råder exceptionella omständigheter – ytterligare en begränsning alltså. Men jag kan försäkra nämnden om att vi under mötet fortsatte att aktivt driva frågan om att inte möjliggöra för undantag och att se till att det skulle bli så begränsat som möjligt.

Vårt arbete vill jag ändå påstå gav resultat i den slutliga kompromiss som en majoritet kunde ställa sig bakom. De medlemsstater som röstade emot eller lade ned sina röster hade andra synpunkter på förslaget som jag bedömer handlade mer om deras inrikes förhållanden.

Till sist kan jag passa på att informera om att det kommer att vara ett eurogruppsmöte i inkluderande format nästa vecka. Där ska vi anta ett uttalande om digital finans, som är en arbetsström vi har hållit på med under hela våren. Vi ska också diskutera kopplingen mellan AI och finansiell stabilitet.

Anf. 3 REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Tack, statssekreteraren, för dragningen och uppdateringen!

Jag tycker att det är av största vikt att vi håller CBAM och andra förordningar väldigt robusta. Jag är mest nyfiken på om statssekreteraren kan ge oss någon information om vilka andra medlemsländer som också är måna om detta. Vilka fler använder sin röst och sitt mandat för att hålla i detta och för att vi ska undvika flexibiliteter och undantag?

Anf. 4 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack för frågan, Rebecka Le Moine!

Jag håller med om att det här är viktigt. Det framförde vi också på mötet; vi ser att det finns goda skäl till den här lagstiftningen, också för nedströms varor.

>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf. 5 ERIC WESTROTH (SD):

Jag skulle vilja höra lite mer i fråga om det du sa om att man var väldigt restriktiv när det gällde undantag om tillägget om de yttre randområdena. Vad gäller i dem? Och vilka länder avser det i så fall?

Anf. 6 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Förstod jag dig rätt? Vill du veta mer om begränsningarna?

Anf. 7 ERIC WESTROTH (SD):

Ja, precis. Jag vill veta mer om de yttre randområdena, som väl skulle ha någon form av undantag.

Anf. 8 ORDFÖRANDEN:

Det är gamla franska kolonier vi pratar om, öar i Indiska oceanen och lite annat sådant. Statssekreteraren kan säkert förtydliga ytterligare.

Anf. 9 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Precis som ordföranden påpekade är det alltså öar som ligger långt bort från Europa. Man ser att de inte naturligt importerar från EU utan importerar från andra delar av världen som de ligger närmare. Man måste bland annat ansöka. Och det ska vara tidsbegränsat. Det handlar om vissa produkter. Man har pekat på till exempel cement och stål. Och det måste vara en exceptionell händelse, till exempel en naturkatastrof. Genomförandet har alltså blivit mycket tajtare.

Anf. 10 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar så mycket för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 3, Paketet för marknadsintegration och tillsyn.

Anf. 11 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Jag tänkte ta punkterna a, b och c samlat. Jag ser att ordföranden nickar – utmärkt.

Återigen: På mötet nästa vecka ska vi diskutera det som kallas MISP. Vi har ännu inte fått ordförandeskapets not. Jag hade hoppats att den skulle ha kommit inför samrådet här, men det har den inte gjort. Vi vet alltså inte exakt vad som väntas diskuteras. Men vi kan väl utgå från att det blir en fortsättning på det vi har diskuterat flera gånger i Ekofin tidigare.

Ordförandeskapet kommer sannolikt att söka stöd från ministrarna för ambitionen att slutföra arbetet i rådet under hösten. Som ni känner till är målsättningen att det ska vara slutförhandlat till årsskiftet.

Ni har fått regeringens hela ståndpunkt i den kommenterade dagordningen. Den är precis likadan som den var inför förra mötet, som hölls i juni. Vi fortsätter att värna om att tillsynen ska ta hänsyn till lokala förhållanden, att det nationella inflytandet ska säkerställas och att det finns en god förståelse för hur olika marknader fungerar. Det sista är särskilt viktigt för ett land som Sverige, som har en av Europas största kapitalmarknader.

Anf. 12 MATHIAS TEGNÉR (S):

Ordförande! Tack för dragningen, statssekreteraren!

Vi socialdemokrater är, precis som senast, positiva till det här initiativet och står bakom regeringens ansats. Vi tycker att det är viktigt att man arbetar för att öka tillväxten i Europa och hamna på en högre sysselsättningsnivå. Det är också viktigt att man vidtar rätt åtgärder för att främja innovation samtidigt som man värderar den nationella särarten, precis som statssekreteraren tog upp.

Anf. 13 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Jag tackar för medskicket och stödet.

Anf. 14 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Övriga frågor – aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Anf. 15 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Precis som vanligt ska vi också få höra vad som händer i de olika förhandlingarna på finansmarknadsområdet.

Det finns inget mer att säga. Men jag svarar självklart gärna på frågor.

Anf. 16 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Ordförandeskapets arbetsprogram, där det blir en föredragning av ordförandeskapet.

Anf. 17 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Mötet i nästa vecka blir det första under det irländska ordförandeskapet. De kommer, som alltid när ett nytt ordförandeskap tar vid, att presentera sitt arbetsprogram för Ekofin. Jag bedömer att det inte kommer att bli någon större diskussion på själva mötet. Det brukar det inte bli. Men vi välkomnar såklart själva presentationen.

Anf. 18 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Vi konstaterar att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Anf. 19 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! De första utbetalningarna av 90-miljarderslånet, som gick igenom, har nu skett vad gäller både budgetstödet och det militära stödet. Regeringen tycker självklart att det är väldigt bra att pengarna har börjat betalas ut till Ukraina. De har stort behov av att pengarna kommer fram.

Vid mötet kommer vi att få en uppdatering om det ekonomiska läget i Ukraina och om finansieringsbehoven framåt.

Som ni kanske såg i rapporten från det senaste Ekofinmötet fortsätter vi att driva på för att de ryska immobiliserade tillgångarna ska kunna användas. När finansministern var här i nämnden i juni sa hon att det förra gången var ett hinder att Belgien, där majoriteten av de här tillgångarna finns, ansåg att de själva skulle få bära en stor del av risken och att de var oroade över ryska motreaktioner.

Det problemet behöver vi lösa, på ett sätt som fungerar för alla medlemsstater. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<måste frågan om de ryska immobiliserade tillgångarna ligga kvar på bordet.

Anf. 20 GUNILLA CARLSSON (S):

Jag tackar så mycket för redogörelsen.

Vi socialdemokrater står bakom regeringens agerande vad gäller stöden till Ukraina. De frysta ryska tillgångarna, som finns ute i Europa, har vid flera tillfällen varit uppe här i EU-nämnden.

Det är bra att regeringen fortsatt driver den frågan. Men kan statssekreteraren ändå ge någon bild av hur diskussionerna går, förutom att Belgien vid förra mötet sa att de är tveksamma till att driva på eftersom de är rädda för att Ryssland då ska agera gentemot Belgien?

Vilka länder förutom Sverige är med och driver på för det här? Det är jätteviktigt att Sverige verkligen håller i den frågan, men det är också viktigt att vi får med andra länder och att man hittar lösningar. Statssekreteraren lyfte upp att det fanns en idé om vad man ska skulle kunna göra. Men tiden går, och vi ser att Ryssland agerar ännu hårdare och kraftfullare mot Ukraina. Tiden rinner i väg. Det har den gjort i flera år nu. Här behövs verkligen en stark röst.

Anf. 21 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Jag tackar för frågan.

90-miljarderslånet, som vi till slut fick på plats, har varit extremt viktigt för Ukraina. Det var i grevens tid, får jag säga, som vi började betala ut från det.

Belgien var mest tveksamt när vi i höstas diskuterade det lånet och höll på med olika garantimodeller, som jag vet att nämnden också fick dragningar om. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Vi tillsammans med >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<är de medlemsstater som har varit tydligast när det gäller detta.

Det är också viktigt att vi pratar med kommissionen. Det är nämligen de som behöver ta fram konkreta förslag. Vi har en pågående dialog om det.

Anf. 22 JAN ERICSON (M):

Jag var i Almedalen förra veckan och var med i olika diskussioner och panelsamtal om just Ukraina, om stöd och så vidare. Det var glädjande att vi kunde konstatera att även under ett valår står alla partier bakom Ukrainapolitiken. Det är ganska imponerande att vi kan hålla ihop detta och inte gör det till valfrågor utan faktiskt drar åt samma håll.

Men vi konstaterade också att det finns röster i Sverige som är kritiska till att vi ger stora stöd till Ukraina. De är ganska få till antalet och ganska små grupperingar. Men de har ett argument som vi hela tiden måste bemöta, det vill säga risken för korruption när man ger så här stora och omfattande stöd, framför allt budgetstöd.

Jag sitter som ordförande i riksdagens råd för Riksrevisionen. Vi pratar mycket om hur viktigt det är att vi hjälper Ukraina. Riksrevisionen har ett samarbete med Ukrainas riksrevision just för att försöka stärka dem och bygga upp deras verksamhet, så att de ska kunna bli effektivare och jaga korruptionen i Ukraina.

Min fundering är: När EU diskuterar dessa frågor, finns det några initiativ eller diskussioner över huvud taget om hur viktigt det är att värna om pengarna som vi ger till Ukraina och se till att de hamnar på rätt ställe?

Vi vill inte riskera att det händer något som vänder opinionen i Sverige och gör att folk börjar dra öronen åt sig och tycker: Ska vi ge så mycket pengar till Ukraina om de hamnar på fel ställe?

Vi har ett gemensamt ansvar för att verkligen värna om att allt går rätt till och att vi kan visa att pengarna hamnar där de ska.

Anf. 23 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Jag tackar för frågan.

Jag tycker att det är både självklart och glädjande att vi är så eniga. När jag tittar på olika undersökningar ser jag att den svenska befolkningen är den som känner starkast för att stödja Ukraina. Det ger oss råg i ryggen för att fortsätta på den här banan.

Jag vill bara peka på att det i både EU:s olika program och IMF:s program, de här 8,1 miljarderna dollar, följer med väldigt hårda villkor, som också följs upp. Det finns också en synkning mellan IMF-programmet och EU:s program, för att se till att vi inte ställer helt olika krav. Det ska vara hårda krav, men de ska vara möjliga för Ukraina att uppnå.

Regeringen i Ukraina har arbetat oerhört hårt med reformer. Man skulle kunna säga att det faktum att det har uppdagats en del fall av korruption är ett resultat av att de faktiskt har kontrollmekanismer på plats och tar tag i det.

>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<regeringen driver på väldigt hårt för de här kraven, och de är väldigt tydligt ställda i de överenskommelser man gör med EU respektive IMF.

En sådan fråga har till exempel rört breddningen av företagsmomsen för små och medelstora företag. Det är ett av de villkor som nu lades in både i IMF-programmet och i EU:s program. Det handlar om att de själva ska kunna få tag i resurser. Det är vad man kallar, ursäkta ett engelskt uttryck, Domestic Resource Mobilization. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf. 24 ORDFÖRANDEN:

Vi konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Den ekonomiska återhämtningen i Europa, 7 a, Genomföranderapporten om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Anf. 25 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Det är många punkter på agendan i juli. Här finns punkterna a och b. Jag tänkte ta upp dem samlat.

Anf. 26 ORDFÖRANDEN:

Punkten b heter Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Anf. 27 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Under a-punkten kommer vi att få information om genomförandet. Det välkomnar vi såklart.

Under b-punkten ska vi den här gången besluta om nio reviderade återhämtningsplaner. Ni har fått hela listan i den kommenterade dagordningen. Jag skulle vilja nämna någonting kort om Ungerns reviderade plan, som väl är det som väcker mest intresse.

Som ni säkert kommer ihåg har Ungern ett antal så kallade superdelmål, precis som Polen hade. De är kopplade till rättsstatens principer, och de måste vara genomförda innan de kan få några vanliga utbetalningar. De har fått en förskottsutbetalning, vilket de har rätt till enligt förordningen. Men för att få vanliga utbetalningar måste de genomföra superdelmålen. Det är fallet även i den nya planen. De ligger fast.

Sedan har de justerat många av sina vanliga mål för att underlätta genomförandet. Ungerns ändringar är mer omfattande än vad de brukar vara i reviderade planer om jag jämför med andra länder, men de följer RRF-regelverket. Jag kan också konstatera att Ungern och Ungerns regering nu arbetar mycket hårt med att genomföra reformer på rättsstatsområdet. Det ser vi som mycket välkommet. Vi kan helt enkelt ställa oss bakom alla de ändrade planerna.

Eftersom vi nu går in i sommaren ordentligt vill jag ändå passa på att nämna att vi kommer att ha ett antal ändrade planer under sommaren. Just nu tror jag att vi har tio på väg genom min nivå. De planerna kommer att antas med skriftlig procedur, och därför kommer vi att samråda om dem skriftligen när de kommer under sommaren. Det kommer förmodligen att vara i slutat av juli och sedan i slutet av augusti som de kommer att trilla in.

Det bästa hade naturligtvis varit om vi hade kunnat anta alla planerna på mötet i nästa vecka, men nu är det inte så. Vi förväntar oss inte heller något kontroversiellt i de planer som kommer att ändras.

Anf. 28 ERIC WESTROTH (SD):

Jag har en kommentar som egentligen tillhör dagordningspunkt 9. Men när vi ändå har uppe Ungern på agendan visade det sig i tisdags att de har dolt ett budgetunderskott med upp till 8 procent som de har hållit undan. Det finns planer för de länder som går med stora underskott att återgå till målet om max 3 procents underskott.

Avser regeringen att tillsammans med EU agera på något sätt för att också få upp Ungern på den banan? Förutom superdelmålen och de extra utbetalningarna har de ändå ett förhållandevis stort underskott. Om vi ska vänta till dagordningspunkt 9 med att ta upp det eller om vi ska ta upp det nu kanske statssekreteraren kan välja.

Anf. 29 ORDFÖRANDEN:

Det är vad statssekreteraren tycker att det passar bäst.

Anf. 30 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Det går alldeles utmärkt. Vi har också nåtts av rapporterna. Men vi har heller ingen annan information än det som har funnits i medierna. Så som det fungerar lämnar länderna in rapporter till Eurostat två gånger per år. Nu får vi se vad som kommer fram när de rapporterar nästa gång i oktober.

Sedan ska man också komma ihåg att Ungern är i ett underskottsförfarande i pakten. Om underskottet revideras i oktober kommer det att få konsekvenser för deras anpassningsbana och fortsättningen i underskottsförfarandet. Det kan i förlängningen leda till en suspension av EU-medel om man inte följer sin bana. Däremot Ungern inte få böter eftersom det inte är ett euroland.

Anf. 31 ORDFÖRANDEN:

Vad gäller dagordningspunkt 7 a konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Vad gäller dagordningspunkt 7 b konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi kommer till dagordningspunkt 8, Den europeiska planeringsterminen 2026. Vi tar punkterna a och b tillsammans.

Anf. 32 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Det är så många punkter. Om vi bakar ihop dem lite grann så utnyttjar vi allihop vår tid effektivt.

Vårpaketet var uppe för diskussion på Ekofin i juni. Nu är det dags för beslut. Först ska vi anta årets landsspecifika rekommendationer. Det är den ena delen. Sedan ska vi också godkänna slutsatser om det makroekonomiska obalansförfarandet.

Som ni kanske kommer ihåg är det första gången sedan det infördes som Sverige inte är en del av det förfarandet. Det tycker vi såklart är bra.

Vi kan ställa oss bakom både de landsspecifika rekommendationerna och rådsslutsatserna om det makroekonomiska obalansförfarandet.

Anf. 33 GUNILLA CARLSSON (S):

Tack för redogörelsen!

Sverige har fått fem olika rekommendationer. Vad gäller utsläppsrätterna har de ökat under den här mandatperioden. Det är oroväckande, men det är inte så förvånande för oss socialdemokrater att det faktiskt har skett med den politik som man driver.

Den andra delen jag funderar över gäller de stärkta skolresultaten och att vi behöver jobba med dem. Det finns stora skillnader i utbildningssektorn. Det lyfter man fram i rekommendationen. Vi ser att det finns stora skillnader på skolresultaten. Det beror inte minst på att vi har en väldigt segregerad utbildningssektor. Det är heller inte så förvånande.

Den tredje delen som jag vill lyfta fram gäller arbetsmarknaden. Vi behöver jobba med att få in människor på arbetsmarknaden. Under den här mandatperioden har arbetslösheten ökat med ytterligare över 100 000 personer.

Detta är fem rekommendationer som Sverige verkligen borde ta på största allvar. Vi borde agera för att vi inte ska få de rekommendationerna framöver.

Det står i ståndpunkterna: Det är sedan upp till varje medlemsstat att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.

Vi har haft de här rekommendationerna även förra året. Mina frågor till statssekreteraren är: Vad har man gjort för att åstadkomma ett resultat i rätt riktning, men som man ändå inte lyckats med? Vad tänker man göra framöver för att få bukt med rekommendationerna?

Anf. 34 ANDREA ANDERSSON TAY (V):

Jag tycker att det är viktigt att notera att Sverige får flera rekommendationer just inom miljö- och klimatområdet. Det gäller bland annat att vi behöver säkerställa att klimatmålen nås särskilt inom transportsektorn och att utbyggnaden av förnybar energi behöver påskyndas.

Som föregående talare var inne på är det kanske inte så överraskande att det kommer sådana rekommendationer med den klimatpolitik som regeringen har drivit under mandatperioden.

Sedan är det som sagt upp till varje medlemsstat hur man förhåller sig till rekommendationerna. Men jag förutsätter ändå att regeringen tar till sig av detta och förbättrar sitt klimatarbete. Det är otroligt viktigt.

Anf. 35 REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Tack, statssekreteraren, för föredragningen!

Det är anmärkningsvärda rekommendationer. De är väldigt tydliga. Den svenska ståndpunkten ger lite mer känslan av att man rycker på axlarna och säger att det får man ta till sig och bedöma i sin egen takt och i sitt eget intresse.

Det har kommit kritik tidigare från Klimatpolitiska rådet, OECD:s miljögranskning och Naturvårdsverket. Under den tid som det har duggat tätt med kritik mot att man nu ökar utsläppen, särskilt inom transportsidan, har regeringen satsat väldigt många miljarder på att just subventionera det fossila.

Nu säger kommissionen i sin kritik tydligt i punkt 22 att med sin nuvarande politik är Sverige inte på väg att uppnå EU:s utsläppsmål för 2030 om minskade växthusgasutsläpp. Vidare står det att ytterligare politiska åtgärder måste till för att uppnå dessa mål, bland annat genom bränslebeskattning och incitament för hållbar skogsförvaltning.

Delar regeringen kommissionens övergripande bedömning att Sverige med nuvarande politik inte är på väg att nå klimatmålet till 2030? Hur ser regeringen på att detta, tillsammans med vikten av att komma till rätta med Sveriges skogsbruk, nu lyfts fram som en av de centrala ekonomisk-politiska rekommendationerna till Sverige?

Anf. 36 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LIILJA:

Herr ordförande! Jag tänker att frågorna var relativt likartade. Jag försöker att besvara dem samlat.

Det är likartade rekommendationer som egentligen alla länder får från kommissionen, IMF och OECD. Det som framkommer brukar vara relativt likartat. Det är ingenting konstigt.

När det gäller just rekommendation 4 om klimat kan jag konstatera att alla medlemsstater har fått rekommendationen att till exempel påskynda omställningen och att nå klimatmålen. Det är heller ingenting unikt för Sverige.

Däremot menar vi att vi har gjort ganska mycket. Sverige har också högst andel förnybar energi i hela Europa. Vi har gjort en hel del arbete för att förbättra och snabba upp tillståndsprocesserna. Vi planerar att investera kraftfullt i elnäten. Vi fokuserar på elektrifiering framför allt av transportsektorn, som är ett av Sveriges kvarvarande problem. Utbyggnadstakten i elnäten är väldigt hög. Det måste naturligtvis kompletteras med planerbar kraft nära näten och inte långt bort från där själva produktionen sker.

Rebecka Le Moine lyfte också fram skogsbruk, som jag ska erkänna inte riktigt är min specialitet. Men jag vet att upptagen i skogen har rapporterats från Naturvårdsverket som högre än vad vi bedömde tidigare. De är faktiskt väldigt höga. Det är välkommet.

När det gäller skolresultaten är det en fråga som hanteras under Epscorådet. De andra frågorna tillhör Finansdepartementet. Jag kan ändå säga att regeringen delar bilden av att det finns utmaningar och att skolan egentligen måste tillbaka till grunden.

När det gäller arbetsmarknaden bedömer vi att det är ett brett spektrum av åtgärder som behövs för att också möta kompetensbristen som företagen upplever.

Jag skulle inte säga att vi rycker på axlarna åt någon av rekommendationerna vare sig vi får dem från EU, OECD eller IMF. Det vi försöker säga är att det inte är kommissionen som bestämmer politiken i Sverige utan det är faktiskt Sveriges riksdag som har ansvaret. Det är vad vi försöker understryka.

Sedan kan jag också rekommendera att läsa den lägesrapport vi skickade in till kommissionen april och som finns tillgänglig. Där redogör vi för i detalj hur vi möter alla rekommendationerna. Det finns långa tabeller med åtgärder för alla rekommendationer som vi har lämnat in till kommissionen.

Anf. 37 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkter i såväl punkten a som punkten b.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9, Genomförande av ramverket för ekonomisk styrning. Ska vi ta punkterna a och b tillsammans? Jag får tumme upp från statssekreteraren.

Anf. 38 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Under den första punkten ska vi anta en ny så kallad medelfristig nettoutgiftsbana för Nederländerna. Det är det nya som kom fram med den nya stabilitets- och tillväxtpakten som vi reviderade för ett par år sedan. Anledningen till att de har lämnat in en ny medelfristig plan med en ny utgiftsbana är att de fick en ny regering i år. Inget av detta är kontroversiellt.

Vi hade en diskussion på min nivå i går eftermiddag och kväll om detta. De konstaterade själva glädjande att de har lämnat in en plan som uppfyller stabilitets- och tillväxtpaktens villkor, vilket den förra planen inte gjorde. De var själva väldigt nöjda med det. Vi kan ställa oss bakom rekommendationen.

Sedan ska vi också besluta om att öppna ett underskottsförfarande för Bulgarien. Det hänger ihop med att de väntas ha ett underskott på 4,1 procent år 2026. Vi öppnar då ett underskottsförfarande. De kommer att få en ny nettoutgiftsbana som de ska följa för att komma till rätta med sitt underskott.

Eftersom Bulgarien numera är euroland är det bara euroländerna som har rösträtt i den frågan. Men vi välkomnar givetvis beslutet.

Anf. 39 MATILDA ERNKRANS (S):

Ordförande! Vi har ingen annan synpunkt i sak, utan jag undrar bara över en formfråga.

Vi är mer vana vid att det är informationspunkter till EU-nämnden när det gäller beslut som fattas där bara euroländer deltar. Men här vill regeringen söka ett mandat i en fråga där själva beslutet bara berör euroländerna.

Då är min nyfikna fråga: Hur kommer det sig? Brukar det vara så att också finansministrar från icke-euroländer slänger sig in i debatten och att regeringen därför behöver ha ett mandat för att kunna säga något? Det är som sagt mer av en nyfiken fråga.

Anf. 40 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack till Matilda Ernkrans för den nyfikna frågan! Vi brukar göra så här därför att om det blir en diskussion på Ekofin och regeringen vill säga något är det bra om vi har ett mandat med oss från riksdagen, helt enkelt.

Anf. 41 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt vad gäller punkt 9 a och inriktning vad gäller 9 b.

Vi går vidare till dagordningspunkt 10, Konvergensrapporter från kommissionen och Europeiska centralbanken.

Anf. 42 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LIJA:

Kommissionen och ECB ska presentera de så kallade konvergensrapporterna. De kommer vartannat år. Det är rapporter där de granskar länder som inte har euron och hur man lever upp till de kriterier som finns för att gå med i valutaunionen.

Ni har fått skriftlig information om detta, men jag kan ändå kort säga att inget land bedöms uppfylla alla kriterier. För Sveriges del bedömer kommissionen och ECB att vi uppfyller kriterierna för offentliga finanser, långsiktig räntenivå och prisstabilitet. Men eftersom Sverige har valt att inte gå med i växelkursmekanismen ERM II uppfyller vi inte växelkurskriteriet. Man anser också att vår centralbankslagstiftning fortfarande inte helt överensstämmer med EU-rätten.

Regeringen välkomnar såklart konvergensrapporterna och noterar bedömningen vad gäller Sverige.

Anf. 43 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Förberedelser inför G20-mötet med finansministrarna och centralbankscheferna den 31 augusti och 1 september 2026: EU:s mandat.

Anf. 44 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Som vanligt inför G20-mötena ska rådet godkänna EU:s gemensamma positioner. Ni har fått ett utkast på positionerna, och de bygger till stor del på tidigare gemensamma positioner inom EU. Regeringen kan ställa sig bakom dem.

Positionerna ska också hanteras på ett möte på min nivå, i dag, alltså före Ekofin. Det betyder att det kan komma några ändringar, men jag räknar inte med några större sådana. Det skulle till exempel kunna bli uppdateringar om delen om det världsekonomiska läget. Det finns exempelvis en mening som handlar om kriget i Iran, och där skulle det kunna bli uppdateringar beroende på vad som händer.

Om vi skulle vara osäkra på om det finns stöd för sådana eventuella ändringar återkommer vi självklart till riksdagen, men jag bedömer inte att det är något dramatiskt som kommer att ske med detta.

Anf. 45 REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Jag undrar om det kommer att finnas möjlighet att också lyfta vikten av att få till stånd ett utfasande av klimat- och miljöskadliga subventioner. Det har diskuterats på tidigare G20-möten, och jag tänker att man kanske har möjlighet att lyfta detta inför mötet. Det skulle vara ett sätt att ställa om snabbare och minska beroendet av ett fåtal oljestater.

Anf. 46 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Sverige deltar ju inte på G20-mötet, utan detta är något som finns med i EU:s gemensamma positioner inför mötet. Det betyder att alla EU-länder som närvarar på G20-mötet också ska stå för detta.

Jag kan också konstatera att USA, som nu leder G20, inte direkt har satt upp klimatet som en stor fråga. Man har tvärtom valt att lägga ned de arbetsgrupper som handlar om klimat och omställning, vilket vi tycker är bekymmersamt. Men det är ordförandelandet som bestämmer.

Anf. 47 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, Övriga frågor.

Anf. 48 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Jag har ingen övrig fråga att säga något om.

§ 2 Ekonomiska och finansiella frågor – budget

Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 14 november 2025

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 27 juli 2026

Anf. 49 ORDFÖRANDEN:

Nu ska vi alltså prata Ekofin och budget, och vi börjar med en återrapport.

Anf. 50 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Nu gäller det att hålla hjärnan skarp efter alla dagordningspunkter, och vi avslutar med något så snårigt som EU:s budget. Vi får helt enkelt hjälpas åt!

Jag börjar med en återrapport från Ekofin budget den 14 november 2025. Det känns som väldigt länge sedan, men jag ska försöka sammanfatta det hela som det var.

När vi samrådde med nämnden i november hade vi en ganska tydlig bild av hur slutförhandlingarna skulle gå. Vi hade också förankrat i riksdagen att vi skulle rösta nej, för vi såg att rådets egen position hade negativa marginaler, vilket är en av våra viktiga frågor.

Precis som vanligt, får jag lov att säga, drev Europaparlamentet igenom ökningar i sina prioriterade program, vilket gjorde att marginalerna blev ännu tunnare. Jag vet inte om detta är korrekt svenska, men låt oss säga att de blev mindre tunna än vad vi var rädda för. Marginalerna blev alltså tunnare, men den slutgiltiga budgeten blev ändå lite närmare rådets ståndpunkt än Europaparlamentets.

Vi tyckte att det var positivt att kaskadmekanismen för återbetalningen av Next Generation EU, 50–50-fördelningen, höll trots att Europarlamentet gjorde kraftfulla försök för att få den att inte hålla.

Sverige röstade nej till årsbudgeten på grund av marginalerna. Vi hade en vad jag vill kalla för intensiv samverkan med våra likasinnade under hela processen, vilket ledde till att inte heller Finland, Österrike och Nederländerna kunde godkänna budgeten av precis samma skäl som Sverige. Detta var vad jag tänkte säga om mötet i november.

Anf. 51 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 2, EU:s budget för 2027.

Anf. 52 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Låt mig börja med att be om ursäkt till dem av nämndens ledamöter som har hört samma historia i finansutskottet. Men repetition är kunskapens moder, som man brukar säga.

Jag tänkte ta detta i den ordning som vi alltid brukar ha. Det är alltså en helt normal årsbudgetprocess vi har framför oss. Den inleddes med att rådet antog riktlinjer för årsbudgeten i februari. Sedan fick vi kommissionens förslag den 10 juni, och jag överlade i finansutskottet den 16 juni.

Det som nu sker är att det pågår förhandlingar i budgetkommittén under juni och juli. Det ska sedan förhoppningsvis landa i att rådet antar sin ståndpunkt på Coreper den 15 juli. Sedan sitter det alltid ett möjligt budget-Ekofin, i det här fallet den 27 juli. Men det brukar ställas in. I så fall antar rådet sin ståndpunkt skriftligt senare i höst. Då blir det också skriftligt samråd med EU-nämnden.

Under hösten kommer Europaparlamentet att anta sin ståndpunkt. Vi tror att kommissionen i vanlig ordning kommer att komma med en ändringsskrivelse i oktober, men den har vi inte sett ännu. Sedan inleds förlikningsförfarandet mellan rådet och parlamentet, och det sker en slutförhandling och en uppgörelse den 10 november i budget-Ekofin.

Jag tänkte nu gå in på själva förslaget. Jag visar här en bild med en tabell. Jag tänkte inte gå igenom hela tabellen utan säger i stället så här: Årsbudgeten utgår från taket i MFF, alltså innevarande MFF, för 2027. Man kan inte göra så många omflyttningar. Beroende på hur nästa MFF ser ut, från 2028 och framåt, tror vi att årsbudgetprocessen kommer att bli intressantare just för att man då kan flytta medel på ett annat sätt än man kan göra i dag. Men det är inte det vi ska diskutera i dag.

Budgeten är uppdelad i åtaganden och betalningar. Åtaganden är de maximala åtaganden man kan göra under ett år men som sedan betalas ut under flera år. Betalningarna påverkar i stället avgiften direkt för ett år, men eftersom de bestäms av tidigare åtaganden – man kan inte göra något åt betalningarna när man väl har gjort åtagandet – fokuserar regeringen hela tiden på åtagandena.

Vi kan konstatera på den bild ni ser att åtagandena inklusive specialinstrumenten kommer att uppgå till 199,9 miljarder euro. Det är en ökning med 7 miljarder, som ni ser längst ut i tabellen. Det leder till en positiv marginal på 477 miljoner euro.

Betalningarna inklusive specialinstrument är ungefär 212 miljarder euro. Det är en ökning med 22 miljarder och en marginal på i runda slängar 500 miljoner euro. Det är inte konstigt att betalningarna ökar i slutet av en MFF-period, utan det är helt naturligt. Dessutom har vi återbetalningarna och räntebetalningarna på Next Generation EU.

Nu visar jag en helt förskräcklig tabell, som är väldigt svårläst. Den borde egentligen skrivas ut på A3. Jag vill dock bara berätta var någonstans ökningarna ligger så att nämnden har med sig det. Jag tänker inte gå igenom tabellen, för det är nästan omöjligt.

På åtagandesidan är den största ökningen på rubrik 4, Migration och gränsförvaltning. Där ligger en ökning på ungefär 15 procent. Sedan kommer 2 b, Resiliens och värden. Det är helt enkelt återbetalning på Next Generation EU.

På betalningssidan är det framför allt sammanhållningspolitiken, rubrik 2 a, som ökar. Det har varit lite trögt att få igång sammanhållningspolitiken i början av denna MFF-period. Det är inte ovanligt, men det kan också speglas av att många länder helt enkelt har arbetat med sina pengar från Next Generation EU. Nu kommer alltså sammanhållningspolitiken i fatt. Sedan är det naturligtvis 2 b, det vill säga Next Generation EU.

När det gäller åtagandena är marginalerna innanför ram negativa, vilket gör att man använder specialinstrument som är utanför ramen men under det totala taket. Då får man små men positiva marginaler.

Eftersom det diskuterades i finansutskottet vill jag även prata lite om rubrik 6 och tydliggöra något där. Vad man har gjort i kommissionens förslag är att använda marginalen i rubrik 6, som helt enkelt rör grannländer och omvärlden, för att finansiera en del av stödlånet till Ukraina. Marginalen har uppstått genom att det har blivit ett överskott i en fond som heter Europeiska fonden för hållbar utveckling. Det är helt enkelt ett återflöde, vilket har frigjort medel som man kan omprioritera.

Jag vill särskilt trycka på att det faktum att man använder marginalen inte på något sätt påverkar ambitionsnivån i rubrik 6. Då har jag sagt det och förhoppningsvis tydliggjort detta efter diskussionen i finansutskottet, för dem som lyssnade på den.

Den svenska ståndpunkten är densamma som vi har haft tidigare år och handlar naturligtvis om budgetdisciplin. Tillräckliga marginaler för både åtaganden och betalningar handlar i grunden om att vi ska ha handlingsfrihet. Om det uppstår nya behov måste vi ha marginaler; det är liksom ingenting konstigt. Annars måste vi börja använda specialinstrument utanför ram, och de påverkar Sveriges avgift. Det blir alltså inte bra.

Att vi driver finansiering via omprioritering handlar om nya utgifter, och det är en fråga vi alltid står för. Vi värnar även överenskommelsen om kaskadmekanismen, alltså återbetalningen av Next Generation EU, men självklart också stödlånet till Ukraina.

Jag ska också säga att vår analys av förslaget är att det är relativt ansvarsfullt. Det är ett betydligt bättre förslag än vi befarade innan det kom. Vi märker också detta i det i de förhandlingar som pågår – det är helt enkelt ganska lugnt i rådet. Det kan förstås även bero på att man är väldigt fokuserad på nästkommande MFF, men de flesta länder är ganska komfortabla med budgeten och gör samma bedömning som vi, det vill säga att det är små men positiva marginaler.

Kaskaden håller, vilket vi ser som väldigt välkommet. Det gör att det inte behövs något nytt specialinstrument som driver upp vår avgift.

Det vi gör nu är att arbeta för ännu större marginaler, för vi vet att marginalerna kommer att vara mindre när Europaparlamentet antar sin ståndpunkt. Det är därför viktigt att rådet börjar med så stora marginaler som möjligt.

Anf. 53 ANDREA ANDERSSON TAY (V):

Det görs neddragningar på flera områden för att utöka budgeten för framför allt migration och gränsförvaltning. Där vill jag bara understryka att vi från Vänsterpartiets sida inte är emot utökningar på det området om syftet är att säkerställa rätten för flyktingar att söka asyl eller ett humant flyktingmottagande, men vi kan inte stå bakom att området utökas för att utöka mottagandecenter i tredjeland eller utöka en repressiv migrationspolitik.

Anf. 54 MATILDA ERNKRANS (S):

Ordförande! Min fråga gäller kanske återigen form.

Är det statssekreterarens bedömning att det är först framåt november som regeringen kommer att återkomma till nämnden med hur man, utifrån utfallet, avser att lägga sin röst? Vi har ju inte stöttat årsbudgeten sedan 2022. Sedan har det varierat hur; ibland har vi avstått, och nu senast röstade vi nej. Det är nog alltså, återigen, mer en formfråga om hur regeringen tänker.

Anf. 55 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

När det gäller Matilda Ernkrans fråga: Vi kommer att återkomma med ett skriftligt samråd i samband med att rådet antar sin position. Sedan återkommer vi igen – som alla vet är det oklart vem som då återkommer – inför slutförhandlingen i november, när vi ser den möjliga slutuppgörelsen och vet hur Sverige ska ställa sig till det slutliga.

Anf. 56 REBECKA LE MOINE (MP):

Herr ordförande! Tack för även den här dragningen, statssekreteraren!

Med risk för att bli tjatig, vilket är en risk jag är villig att ta: Har det i den här processen funnits diskussioner om subventionerna till miljöskadliga verksamheter och fossilsubventioner? Jag tenderar att vara för tidig eller för sen, och därför tänker jag lyfta den här frågan vid varje givet tillfälle.

En annan fundering jag har gäller CAP – den gemensamma jordbrukspolitiken. Det direktiv jag har sett fram emot mest handlar om naturrestaureringsförordningen. Det här kommer att kosta, och vi behöver se till att de markägare, livsmedelsproducenter och bönder i Europa som faktiskt bidrar till miljö- och klimatnytta också får betalt för det. Därmed är det viktigt att de här delarna synkar så att vi kan göra oss mer oberoende av det fossila, det vill säga mer resilienta. Vi kan göra oss mer resilienta med fungerande och levande ekosystem – och vi kan försöka gynna svenska livsmedelsproducenter – om vi gör det här på ett samlat sätt.

Är det här diskussioner som har förts eller kommer att kunna föras från den svenska regeringens sida?

Anf. 57 MATILDA ERNKRANS (S):

Herr ordförande! Jag vill kontrollera att jag förstår årsbudgetprocessen rätt. Om den i framtiden kan förenklas och förbättras något vore det intressant.

Är svaret som statssekreteraren ger att ett skriftligt samråd kommer att ske omkring den 15 juli eller något ditåt? Du nämner rådets position, så det kanske blir längre fram? Hjälp mig lite här!

Anf. 58 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Jag börjar med formfrågan. Nej, det blir ett skriftligt samråd inför att rådet skriftligen ska anta sin ståndpunkt. Jag skulle tro att det snarare blir i slutet av augusti eller september.

När det gäller Rebecka Le Moines fråga är ingen av dessa frågor uppe nu. Vi kan inte hålla på och omfördela på det sättet. Det är alltså ingenting som diskuteras här. Däremot diskuteras det ju i sektorslagstiftningarna, det vill säga i de delar som tillhör Landsbygdsdepartementet. Det är alltså inget som tillhör årsbudgetprocessen. Det som ledamoten lyfter är snarare sådant som ska in i MFF-förhandlingarna, inte något som är föremål för det här samrådet, skulle jag säga.

Anf. 59 ORDFÖRANDEN:

Anmälde Vänsterpartiet avvikande ståndpunkt?

Anf. 60 ANDREA ANDERSSON TAY (V):

Nej.

Anf. 61 ORDFÖRANDEN:

Då så! Med det konstaterar vi att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Det finns inga övriga frågor att behandla.

Jag tänker dock ta tillfället i akt och säga något medan jag kan. Nästa vecka är jag nämligen inte närvarande, och efter det blir det sommaruppehåll. Sedan infaller den 1 september, det vill säga den ödesdigra dag då vår kanslichef Johanna Möllerberg Nordfors går vidare till sin nya tjänst som kanslichef för socialutskottets kansli.

Jag vill rikta ett stort tack från EU-nämndens ledamöter och personal till dig, Johanna, för det fantastiska arbete som du har gjort under de senaste tio åren. Det är ingen enkel uppgift att hålla den här cirkusen snurrande, utan det kräver både tålamod och en fast hand! Vi är oerhört tacksamma för dina insatser under dessa tio år. En stor och varm applåd från nämnden för Johanna Möllerberg Nordfors!

(Applåder)

Anf. 62 JOHANNA MÖLLERBERG NORDFORS:

Tack så mycket! Oj, vad känslosamt det här blev! Jag är dock här även nästa fredag, så att alla vet.

Det har varit fantastiska år. Det har hänt mycket i vår omvärld. Det har varit en pandemi, och det har varit ett krigsutbrott. Det har varit nattliga förhandlingar med Finansdepartementet, och det har varit långtidsbudget. Det har varit många lärorika händelser, och jag är otroligt tacksam för den här tiden. Jag ser också fram emot lite nya utmaningar!

Anf. 63 ORDFÖRANDEN:

Jag vill vara väldigt tydlig med att varken pandemi eller krigsutbrott ska lastas kanslichefen! Tack så mycket, återigen, och stort grattis till det nya uppdraget! Vi gratulerar förstås även socialutskottet.

Tack för i dag!

Innehållsförteckning

§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Anf. 1 ORDFÖRANDEN

Anf. 2 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 3 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 4 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 5 ERIC WESTROTH (SD)

Anf. 6 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 7 ERIC WESTROTH (SD)

Anf. 8 ORDFÖRANDEN

Anf. 9 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 10 ORDFÖRANDEN

Anf. 11 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 12 MATHIAS TEGNÉR (S)

Anf. 13 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 14 ORDFÖRANDEN

Anf. 15 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 16 ORDFÖRANDEN

Anf. 17 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 18 ORDFÖRANDEN

Anf. 19 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 20 GUNILLA CARLSSON (S)

Anf. 21 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 22 JAN ERICSON (M)

Anf. 23 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 24 ORDFÖRANDEN

Anf. 25 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 26 ORDFÖRANDEN

Anf. 27 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 28 ERIC WESTROTH (SD)

Anf. 29 ORDFÖRANDEN

Anf. 30 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 31 ORDFÖRANDEN

Anf. 32 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 33 GUNILLA CARLSSON (S)

Anf. 34 ANDREA ANDERSSON TAY (V)

Anf. 35 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 36 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LIILJA

Anf. 37 ORDFÖRANDEN

Anf. 38 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 39 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 40 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 41 ORDFÖRANDEN

Anf. 42 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LIJA

Anf. 43 ORDFÖRANDEN

Anf. 44 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 45 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 46 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 47 ORDFÖRANDEN

Anf. 48 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

§ 2 Ekonomiska och finansiella frågor – budget

Anf. 49 ORDFÖRANDEN

Anf. 50 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 51 ORDFÖRANDEN

Anf. 52 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 53 ANDREA ANDERSSON TAY (V)

Anf. 54 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 55 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 56 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 57 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 58 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 59 ORDFÖRANDEN

Anf. 60 ANDREA ANDERSSON TAY (V)

Anf. 61 ORDFÖRANDEN

Anf. 62 JOHANNA MÖLLERBERG NORDFORS

Anf. 63 ORDFÖRANDEN

Fredagen den 3 juli

EU-nämndens uppteckningar