Fredagen den 3 december 2004

EU-nämndens uppteckningar 2004/05:12

1 §  Transport, telekommunikation och energi (transport och telekommunikation)

Statsrådet Ulrica Messing

Återrapport från ministerrådsmöte den 10 och 11 juni 2004 (telekommunikation)

Återrapport från ministerrådsmöte den 7 oktober 2004 (transport)

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 9 och 10 december 2004

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar Ulrica Messing med medarbetare välkomna.

Vi gör som vanligt och börjar med återrapporter från tidigare ministerrådsmöten.

Anf.  2  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Jag vill börja med att återrapportera från det rådsmöte som var i somras, då jag senast besökte nämnden. Det är dels telekomfrågorna från rådsmötet i juni och dessutom transportfrågorna från oktober.

I juni antogs en politisk överenskommelse om E-Content Plus. Det är ett flerårigt program som har att göra med att göra det digitala innehållet på nätet mer tillgängligt på olika sätt. Det programmet kunde antas med enhällighet efter att ordförandeskapet hade kompromissat en del.

Man antog också med kvalificerad majoritet en allmän inriktning om ett flerårigt program för att främja säkrare användning av Internet. Det är någonting som kallas Safer Internet Plus. Vi antog också rådsslutsatser om två nya kommissionsmeddelanden som rör eEurope 2005, ett som handlar om höghastighetsförbindelser i Europa och nationella strategier och ett som rör uppdateringen av handlingsplanen för eEurope.

Om jag så får gå vidare till transportrådet i oktober vill jag säga att jag berättade i EU-nämnden att vi skulle diskutera Eurovinjettdirektivet. Trots att ordförandeskapet ansträngde sig väldigt mycket för att nå en kompromiss lyckades vi inte med det denna gång heller, kan man säga, för det är en fråga som EU-nämnden känner igen väl.

Däremot lyckades vi komma fram till en kompromiss när det gäller körkortsdirektivet. Där är vi nu överens om allmänna riktlinjer.

På mötet fick vi också en lägesrapport om två frågor som vi också ser på dagens ministeragenda. Det är Galileo och direktivet om behörighetsprövning av tågpersonal. De frågorna kommer alltså igen i dag.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner rapporterna och går över på kommande ministerrådsmöte.

Vi hoppar över A-punktslistan tills vidare och tar den sist. Nu börjar vi med telekommunikation, säkrare användning av Internet.

Anf.  4  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Där kan jag kort hänvisa till det utskickade materialet. Det är en sådan punkt som kommer tillbaka och är redo för beslut.

Anf.  5  BJÖRN HAMILTON (m):

Herr ordförande! Integriteten är viktig. Jag undrar om vi kan få en kommentar till om det kommer att finnas spärrar inbyggda i detta för att värna den personliga integriteten.

Anf.  6  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det kommer att bli det. Förslaget är uppdelat på fyra olika områden. Ett handlar om att hitta olika tekniska hjälpmedel för filtrering, för spärrar och för att kunna främja innehållet på Internet så att man vet vad det handlar. Det är en av de saker som överenskommelsen betyder att man kommer att arbeta med.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Punkt 5, Framtiden för IKT.

Anf.  8  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Jag vill bara påpeka att punkt 4 kommer Ann-Christin Nykvist att föredra. Men det visste ni redan.

Om nästa punkt kan jag väldigt kort säga att det handlar om e-Europa som bara gäller ett år till, nämligen år 2005 ut. Nu ska vi börja en diskussion om hur fortsättningen på den planen ska se ut.

För Sveriges del tycker vi att den ligger väl i linje med vårt eget IT-arbete, eftersom vi under nästa år ska gå till riksdagen med en ny IT-politisk proposition. Vi vill naturligtvis att IT-politiken nationellt också ska vävas samman med det europeiska perspektivet. Här blir det en inriktning på att dels använda IT i ett tillväxt- och konkurrensperspektiv, dels att se IT som ett redskap för medborgarna. Vi kommer att vara väldigt aktiva i det arbete som nu ska påbörjas.

Anf.  9  KARIN THORBORG (v):

Jag skulle bara vilja göra ett påpekande. Här finns det så kallade förslaget, som jag förstår kommer från ordförandeskapet, dessutom finns kommissionens meddelande. När jag läser de här två jämsides tycker jag att jag kan se att man i det så kallade förslaget har minimerat en punkt som man skriver mycket mer om i kommissionens meddelande, och det är risken för att IT skapar klyftor i samhället.

I kommissionens meddelande kallas det för e-inclusion, tror jag. Det finns som jag ser inte så mycket med av det i det här förslaget. Det nämns lite, men jag tycker att kommissionen trycker mer på det. Är det medvetet borttaget, eller varför är det en sådan uppenbar skillnad mellan förslaget och kommissionens meddelande?

Anf.  10  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det Karin Thorborg tar upp är viktigt. Vi har också när vi har tittat på texterna för Sveriges del fört fram att vi tycker att man kan tydliggöra det ytterligare. Vi vet inte vad som är skälet till att man inte har gjort det från ordförandeskapets sida. Men det är en viktig signal, och jag tar gärna med mig den i det fortsatta arbetet, därför att det är ett av de perspektiv vi verkligen driver också i Sverige när det gäller IT-politiken.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Punkt 6, Världstoppmötet om informationssamhället.

Anf.  12  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Där hänvisar jag till det utsända materialet.

Anf.  13  CARL B HAMILTON (fp):

I det första Exchange of view-dokumentet finns två frågor, och den svenska ståndpunkten står under fråga 1. Vår uppgift är ju lite att vara vakthund på det sättet att regeringen bör ha någorlunda preciserade positioner, och den så kallade ståndpunkten här är ganska luddig: både mellan den rika och den fattiga delen av världen, regionalt och nationellt, mellan olika grupper av folk och sedan ska man främja mänskliga rättigheter.

Det blir liksom allt gott på en gång, så egentligen säger inte den här beskrivningen på tre rader särskilt mycket om var Sverige står. Det är för många goda saker. Det vore väl bra om ni beslutade er för vad som faktiskt är prioriterat och vad som bör lämnas något längre ned på listan. Annars blir det ingenting.

Anf.  14  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Det prioriterade är just det som Karin Thorborg pekade på nyss, nämligen den digitala klyftan. Och den digitala klyftan kan ju vara mellan ekonomiska och sociala grupper i Sverige men också mellan delar inom ett land och mellan länder. Fokus är just att använda IT och driva IT-politiken så att den också minskar de digitala klyftor vi ser.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi tar nästa punkt som handlar om säkerhetsorganisationskoden, ISM-koden.

Anf.  16  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Väldigt kort, ordförande, kan jag säga att det här är en kod som Sverige redan har infört. Därför står vi bakom kommissionens förslag att nu göra den koden obligatorisk för hela EU.

Jag vet att den här frågan har varit uppe i nämnden förut, och skälet till att det har dragit ut på tiden är framför allt att en del medlemsstater tycker att det här skapar problem och att det är onödigt. Men nu är vi framme vid ett beslut, och vi välkomnar det.

Anf.  17  BJÖRN HAMILTON (m):

Herr ordförande! Jag vill bara understryka hur viktigt det är att det här verkligen blir genomfört nu.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi tar nästa punkt som handlar om certifikat för sjöfolk.

Anf.  19  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Där kan jag också bara hänvisa till det utskickade materialet.

Anf.  20  ANDERS G HÖGMARK (m):

Får jag ställa en fråga? När vi har resonerat om problemen och säkerheten i Östersjön har vi talat speciellt om särskilda vinterförhållanden. Det finns redan i dag vissa krav på båtarnas isklass. Finns det inom ramen för det här certifikatet någon möjlighet för Sverige nationellt eller i samarbete med exempelvis Finland och andra Östersjöstater att ställa vissa krav för att man ska få befara Östersjön med dess speciella förhållanden vintertid?

Anf.  21  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Jag har några frågor. Den första handlar om att man ska behålla egna nationella regler för yrkestillträde. Kan man det i framtiden?

När det gäller utbildningen har vi väl i Sverige 70 poäng för STCW, som är grundläggande och som man har överallt, och övriga upp till 160 poäng är nationella regler. Jag undrar lite grann om det kommer att vara kvar i framtiden.

När man läser remissinstansernas ståndpunkter ser man att tre av dem är negativa till det här förslaget. Det är Sjöfartsverket, Sjöfolket och Fartygsbefälsföreningen, medan däremot Sjöfolkets arbetsgivarförbund och Redarföreningen är positiva. Sjöfolket tar upp att förslaget inte löser problemet med att göra sjöfarten attraktivare för ungdomar. De är också väldigt tveksamma till certifikatet när det gäller tredjeland och Irland.

Jag skulle vilja ha några kommentarer till detta från ministern.

Anf.  22  CARL B HAMILTON (fp):

Det jag vill ta upp är lite längs samma linje som det Annelie Enochson berörde. Är inte det här bara gammalt vanligt skydd för dem som har de här jobben nu och som inte vill bli utsatta för konkurrens?

Det står att Sverige tycker att det är viktigt att man ska kunna behålla egna nationella regler. Men när man sedan kommer över till tågpersonal och flygledare, lite längre fram under senare punkter, är det väldigt bra med gemensamma regler. Men här är det helt plötsligt inte bra med gemensamma regler och gemensamma krav.

Jag förstår inte riktigt vilken den principiella hållningen är här? Varför är det så viktigt på det här området medan regeringen däremot på områden som förefaller vara betydligt mer säkerhetskrävande, som framförande av tåg och ledande av flygtrafik, kan stå ut med gemensamma regler?

Anf.  23  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

På Anders G Högmarks fråga kan jag svara först att det inte finns någonting i just de här direktiven om samarbete om isklassning. Men det har vi i andra samarbetsfrågor i EU. Vi är väldigt glada över att så sent som i slutet av förra året, eller om det var i början av detta år – nu är jag lite osäker – få in också skrivningar om isklassning som en viktig miljöfråga när vi har diskuterat sjöfarten. Det är ett stort steg framåt. Jag tror att vi har lyckats med det tack vare det samarbete vi har haft med länderna runtom Östersjön. Så vi har starka skrivningar om isklassning på andra samarbetsområden.

Annelie Enochson frågade om det är möjligt att ha nationella regler för yrkestillträde, och det är det.

Frågan om poängen i utbildningen kan jag inte svara på. Det får vi återkomma med. Men vi får behålla våra nationella regler för yrkestillträde.

Det som både Annelie Enochson och sedan Carl B Hamilton var inne på var vad som är skillnaden mellan om man är för gemensamma regler och om man är mot dem. Det handlar väldigt mycket om var golvet ligger. På en del områden betyder de gemensamma reglerna att vi verkligen höjer kravet och därmed också säkerheten inom olika transportslag. Då är vi väldigt positiva till det. Därför att det är en säkerhetsfråga och det är också en fråga som underlättar rörligheten mellan länder.

Om de gemensamma reglerna bara innebär mer byråkrati har vi varit väldigt kritiska till det. Vi tycker inte att det är lösningen på problemet. Högre krav på utbildning, på samordning och att till exempel kunna kommunicera på ett gemensamt språk som engelska, som vi har fått igenom när det gäller just sjöfarten, har varit viktigt för oss.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Hamntjänster.

Anf.  25  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Det här är information som kommissionen kommer med. Det är det så kallade hamndirektivet. Det är en fråga som EU-nämnden känner igen sedan tidigare och där kommissionen nu kommer tillbaka därför att de anser att det är nödvändigt att införa särskilda och tydliga bestämmelser när det gäller tillträde till marknaden för olika hamntjänster.

De tjänster som berörs i första hand är lotsning, bogsering och olika sorters lasthantering. Det nya hamndirektiv som kommissionen nu ska presentera påminner väldigt mycket om det hamndirektiv som Europaparlamentet röstade ned hösten 2003.

Det förväntas ingen stor diskussion på ministermötet kring kommissionens förslag. Men jag skulle ändå vilja ta tillfället i akt att inför EU-nämnden säga att vi från svensk sida när vi har diskuterat denna fråga i regeringen och när vi har diskuterat med svenska aktörer inom sjöfartsnäringen tycker att det nya direktivet kommer alldeles för snabbt på det gamla. Det påminner alldeles för mycket om det gamla. Vi tycker inte att kommissionen har lyssnat på den kritik som Europaparlamentet förde fram. Vi är långt ifrån ensamma om att ha det synsättet. Det har också väldigt många andra medlemsländer.

Vår uppfattning när det förra hamndirektivet förelåg var att just egenhanteringen, som man vill titta på, fortfarande ska ske i samma regi som i dag. De flesta länder har någon form av reglering av och monopol på det arbete som sker inom hamnarna. Det ser lite olika ut. Därför har också den här frågan väckt så starka politiska känslor.

Vi ser ingen anledning att ändra position eftersom direktiven är så lika varandra och kommer väldigt snabbt inpå varandra. Det är vår principiella ståndpunkt. Men vi vet inte om det blir någon diskussion kring frågan på mötet.

Anf.  26  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Det fanns inte så mycket att läsa i själva det underlag som vi fick så jag bad att få de stenografiska anteckningarna från förra gången detta var uppe på EU-nämnden. Det var tydligen i juni 2002. Sedan har det gått ned till parlamentet. Det hade varit en otrolig demonstration utanför parlamentet när detta var aktuellt, tydligen en av de värsta man hade upplevt där. Då sade parlamentet direkt nej till förslaget.

Efter att ha läst igenom det jag har kunnat läsa igenom undrar jag lite grann hur de andra länderna ställer sig, alltså Tyskland, Belgien och England. Har det skett någon förändring i deras ståndpunkter? Det kanske är fler länder som har varit skeptiska förut.

Om jag förstår detta rätt är det framför allt lots- och stuverimonopolet det handlar om. Frågan är om man ska behandla dem likadant. Är det inte två olika saker? Hur ser ni på detta?

Anf.  27  BJÖRN HAMILTON (m):

Herr ordförande! Vi har väl en lite annan infallsvinkel än regeringen har i den här frågan. Vi tycker att det är viktigt att avregleringsprojekten drivs med kraft.

Sedan är det mycket möjligt att det i just det här förslaget finns en hel del problem. Men vi får inte se bara problem utan också möjligheter. Hela EU-idén är ju att ha en fri marknad och att den ska avregleras.

Jag hoppas att regeringen nu inte bara stannar upp och ser alla de här problemen utan försöker anpassa det förslag som finns till någonting som skulle kunna genomföras med övergångsregler och speciellt hänsynstagande i vissa fall naturligtvis. Jag hoppas att man driver på positivt med avreglering som ledstjärna.

Anf.  28  SYLVIA LINDGREN (s):

Herr ordförande! Jag tycker att Ulrica Messing förklarade ganska bra, men den fråga som jag tänker ställa är om det finns något nytt i det nya förslaget som förändrar mycket av vår uppfattning. Där fick jag uppfattningen av det Ulrica Messing sade att det var väldigt mycket som var lika i det sammanhanget. Då ligger frågan så att säga fortfarande väldigt öppen.

Innebär förslaget om att öka samverkan mellan de olika transportföretagen något för de specifika transportlösningar som just vi vill ha? Det är väl det som är problemet i sammanhanget, möjligheten att påverka de egna transportlösningarna. Det skulle jag vilja höra statsrådet utveckla.

Anf.  29  KARIN THORBORG (v):

Jag håller med om allt negativt som sagts om det här direktivet. Att det här direktivet skulle skapa spänningar mellan parterna i hamnen är ju självklart. Anledningen till att rösta nej har ingenting att göra med att förslaget har kommit så tätt inpå det förra utan det är, som vi tycker, helt enkelt ett dåligt direktiv.

Läser man vad Hamnarbetarförbundet säger ser man att de uppfattar att det här förslaget är ännu sämre än det tidigare. Egenhanteringsbegreppet har blivit ännu sämre. Det är ett hot mot hamnarbetarnas anställningstrygghet och villkor.

Vi sade nej till det förra hamndirektivet. Vi säger nej till det här också och hoppas att regeringen står på sig och helt förkastar det här direktivet.

Anf.  30  CARL B HAMILTON (fp):

Folkpartiet är ju för att man ska bryta upp monopol. Det är tråkigt att regeringen är emot att man ska bryta upp monopol på svensk och på europeisk nivå. Det gäller ju att ta på sig de europeiska glasögonen här.

Vi är också för fri rörlighet. Det är tråkigt att regeringen är emot fri rörlighet på det här området. Jag tycker inte att Hamnarbetarförbundet ska definiera Sveriges position. Det finns faktiskt konsument- och skattebetalarintressen i sammanhanget som är viktigare.

Anf.  31  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det här är en alldeles ny fråga igen. Det har förvånat flera av oss ministrar att den kommer upp nu. Ingenting som ordförandeskapet eller kommissionen tidigare har antytt har pekat på det. Den kommer med kort varsel, och det är nog också lite av svaret på Annelie Enochsons fråga varför underlagen har varit så dåliga. Detta blir mycket av en information vid nästa veckas möte.

Men de signaler vi har fått så här långt är att många av de länder som var kritiska till det förra hamndirektivet är det också nu, eftersom de är så väldigt lika. Det var också ett av skälen till att kompromissen kring det andra hamndirektivet blev som den blev. Alla länder har nämligen lotsmonopol. Då blev också kompromissen att det skulle vara upp till varje land att själv bestämma om man ville släppa det eller inte.

Det är också lite grann svar på Carl B Hamiltons fråga. Sverige har ju avreglerat flest marknader jämfört med våra europeiska vänner. Men alla länder har någon form av lotsmonopol. Det är därför det har varit så mycket diskussion.

Vi vet också av erfarenhet att det är väldigt dyrt med infrastruktur. Och infrastrukturen runt en hamn är stor och innebär långsiktiga investeringar. Det är också det som många länder har argumenterat för. Man måste veta att man också får hem den investeringen.

Det vi vet så här långt är att samma länder som då, till exempel Tyskland och England, är lika kritiska i dag som tidigare.

Det som Sylvia Lindgren sedan frågar om, om samverkan mellan transportslag, är naturligtvis en viktig fråga. Det kan vara så när kommissionen berättar om direktivet att vi tycker att det finns delar av det som är bra. Då har vi en viktig roll i att vara med och driva de delarna. Men vi ska också påverka det vi tycker är dåligt.

Nu börjar diskussionen, och jag ser fram emot att få höra vad kommissionen har tänkt sig. Vi är beredda att vara aktiva i den här frågan. Men just det som hittills har kommit påminner för mycket om det förra direktivet, och det är vi tveksamma till. Men det kan finnas delar i det kommissionen berättar som vi också ska vara med och driva framåt.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Nästa punkt är Skadeståndsansvar och ersättning vid förorening genom olja.

Anf.  33  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Jag hänvisar till det utskickade materialet.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Blir det slutsatser här? Är det en beslutspunkt? Det står eventuellt på dagordningen.

Anf.  35  Departementssekreterare MIA CARLSON:

Den här frågan var uppe i Coreper i onsdags. Då kunde man inte riktigt enas för det finns vissa länder som inte vill ha slutsatser på rådet. Det är oklart om man kommer att anta rådsslutsatser eller om det bara blir ordförandeskapet som drar sina egna slutsatser av den diskussion som kommer föras på rådet.

Anf.  36  KARIN THORBORG (v):

Jag blev bara lite nyfiken. Jag skulle tycka att det var roligt att få reda på vilka de länder är som motsätter sig en revidering av regelsystemet och varför. Jag tar för givet att en revidering innebär hårdare krav och att den skadeståndsrättsliga delen byggs ut. Men vilka är det som motsätter sig en revidering?

Anf.  37  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Det är bland annat Malta och Grekland. Det är samma länder som också motsätter sig att vi nu har ställt hårdare krav på de flaggstater som har fartyg under sin nationsflagg.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt, nr 11, är behörighetsprövning av tågpersonal.

Anf.  39  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det här förslaget är ett arbete som vi från Sverige har varit positiva till från början, när det gäller regler för lokförares behörighetsbevis, eftersom vi skulle få upp den generella nivån och ställa mera likvärdiga krav. Nu kan vi tyvärr konstatera under arbetets gång att den rörlighet som vi ville uppmuntra över nationsgränserna inte blir så enkel som vi hade önskat. Nästan alla de 36 artiklar och 7 bilagor som har funnits har blivit omformulerade under förhandlingens gång.

I Sverige är det bara 5 % av våra lokförare som kör tåg över nationsgränsen, och vi är då måna om att de ska få enkla regler för den ökade rörligheten. Det förslag som nu ligger framför oss innebär ingen förenkling. Det innebär till exempel inte samma syn på ett enhetligt språk, som vi har lyckats driva fram inom sjöfarten. Om en svensk lokförare ska åka från Sverige, Danmark, Tyskland och vidare ska han kunna kommunicera på alla språk i de länder han passerar. Vi tycker att det här har blivit ett dåligt arbete jämfört med vad det hade kunnat bli. Det är flera länder som är kritiska, bland annat Storbritannien och Irland.

Nu behandlas det här ärendet en sista gång i dag, i Coreper, så det kan hända att man kan skruva till det och få det lite bättre. Men det som kunde ha blivit väldigt bra ser nu ut att bara bli krångligt, tyvärr.

Anf.  40  BJÖRN HAMILTON (m):

Det är inte bra om det blir krångligare än vad det är i dag, för det är redan krångligt, eftersom man i princip inte kan köra över gränserna. Hela järnvägssektorn är väldigt nationell i sin uppbyggnad och i sin lagstiftning.

Skulle man inte kunna se det här som en form av tvåstegsraket, att man åtminstone försökte jobba fram ett system för den här internationella trafiken? Den är i dag väldigt liten, men det är meningen att den förhoppningsvis ska bli större i en framtid. Då måste det finnas förutsättningar för att man kan köra över gränserna, men de förare som bara kör i det egna landet skulle då inte omfattas av det som regeringen föreslår, men med sikte på att alla ska ha den här utbildningen när reglerna har synkroniserats mer. Målsättningen måste vara att alla lokförare eller tågförare ska kunna köra i hela Europa så småningom.

Anf.  41  ULF HOLM (mp):

Den här frågan är väldigt viktig. Men jag förstår inte riktigt vilken regeringens ståndpunkt är. Å ena sidan är man positiv till det, men å andra sidan lät Ulrica Messing väldigt pessimistisk och tyckte närmast att man skulle slänga det där dåliga, komplicerade förslaget i papperskorgen, för det blir bara mer bekymmer än att föra frågan framåt. Då är frågan hur regeringen kommer att agera.

Jag måste erkänna att det här inte alls är mina frågor, men jag undrar om det också gäller tredjeland eller om det bara gäller tågpersonal inom EU. Vad händer om tåget ska över till andra sidan, utanför EU:s murar? Gäller det då också? Jag tycker att det är ganska viktigt att vi fortsätter att driva att engelska bör vara språket – bara för att jag kan engelska.

Anf.  42  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det som Björn Hamilton är inne på är naturligtvis oerhört viktigt. Den här frågan är en del i det så kallade tredje järnvägspaketet. När vi har haft förslagen om det tredje järnvägspaketet ute på en bred remissrunda i Sverige har vi sett att just den här delen, att ta viktiga steg för att förenkla och underlätta rörligheten för lokförare, har fått ett väldigt positivt mottagande bland de svenska intressenterna. Det är en viktig del.

Att jag nu låter negativ till någonting som vi var positiva till från början beror helt enkelt på att jag är besviken. Jag tycker att vi har haft ett tillfälle att komma längre, ungefär som med sjöfarten, och jag tycker att vi skulle ha tagit det tillfället. Det är klart att det ligger mycket i vårt intresse i Sverige, eftersom vi lever så mycket på export och har ett utsatt geografiskt läge. Den här frågan är därför mycket viktigare för oss än för många andra länder. Därför hoppas jag att Coreper i dag kan hjälpa oss, och vara draghjälp framåt. Vi ska fortsätta att vara aktiva i de här frågorna och driva dem på ett viktigt sätt. Målsättningen måste hela tiden vara att underlätta rörligheten.

Det tredje järnvägspaketet kommer att återkomma på många sätt, och alla delar i detta är vi inte positiva till. Men den här delen har varit en fråga som vi har drivit framåt, och därför är jag helt enkelt besviken. Jag tycker att vi kunde ha gjort mera gemensamt.

På Ulf Holms fråga om tredjeland hänvisar jag till Kersti Karlsson för en komplettering.

Anf.  43  Ämnesrådet KERSTI KARLSSON:

Frågan har varit uppe till diskussion i rådsarbetsgruppen, och vad vi har kommit fram till just nu är att det är upp till det land som vill tillåta en förare från ett tredjeland att bestämma vad som ska gälla för denne lokförare, för det är deras territorium som är berört. Diskussionen har gått så att man tänker sig att kräva av ett tredjeland som lokförare kommer från att de också tillämpar likvärdiga regler hemma hos sig för att de över huvud taget ska få tillstånd att operera på EU-territorium.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Det återstår att se vad som händer i Coreper. Jag utgår från att vi får information om det händer någonting där.

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt handlar om trafiksäkerhet.

Anf.  45  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Där hänvisar jag till det utskickade materialet.

Anf.  46  SYLVIA LINDGREN (s):

Vi har nyligen här i Sverige beslutat att tillsätta en utredning med syfte att alla nya bilar från 2012 ska ha alkolås. Då är min fråga hur ministern bedömer att man inom EU kommer att kunna hantera den här frågan innan dess.

Anf.  47  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Jag är positiv utifrån de politiska signaler som vi har fått. Det var andra året i rad som konferensen om trafiksäkerhet ägde rum i Verona, och jag kan bara se hur intresset har vuxit bland oss ministrar mellan de två mötena. Vi har i Sverige till exempel haft flera delegationer med kolleger som har varit här och lärt. Från det franska ministeriet har både tjänstemän och myndighetsföreträdare samt politiker varit här.

Frågan om att kunna använda ny teknik för att styra och övervaka trafiken på många sätt är en intressant fråga. Jag är positiv till möjligheten att driva denna fråga framåt. Vad det kommer att kräva av gemensamma initiativ inom EU eller vad det kommer att kräva av varje nation måste utredningen hjälpa oss att svara på.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Punkt nr 13 handlar om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart. Finns det något att säga där?

Anf.  49  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Jag kan bara konstatera att Sverige inte kommer att omfattas av direktivet.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Men vi är beredda att rösta för. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan är det intermodala frågor, och först GNSS. Finns det något att säga där?

Anf.  51  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Nej.

Anf.  52  ULF HOLM (mp):

Om jag har förstått det rätt kommer det här förslaget att kosta mer pengar än planerat, och det påverkar EU-budgeten. Frågan är då, om jag har förstått diskussionen rätt, om man ska tillåta privata finansiärer att öka sin grad och minska belastningen på EU-budgeten, och hur regeringen ställer sig till detta. Jag har mina synpunkter även på själva projektet, men min fråga gäller finansieringen.

Anf.  53  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det är en bra fråga som Ulf Holm ställer. Vi är väldigt positiva till att vi ska dela arbetet med att utveckla Galileo mellan det offentliga och det privata, både för att kunna dela finansieringen och för att dela ansatsen och riskerna, och förhoppningsvis också ha gemensamma ambitioner. Nu är det två intressenter som har anmält intresse av att vara med i finansieringsdiskussionen, och det är vi väldigt positiva till. Vi tror att det kommer att bli en bra diskussion på ministermötet nu om de fem förslag till tjänster som kommissionen har pekat ut. Vi ser också att de intressenter som har anmält sig för en dialog med kommissionen och ordförandeskapet kring finansieringen har understrukit just de tjänsterna. Vi ser här en möjlighet att dela ansvaret, och det välkomnar vi.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Punkt 14 b avser satellitbaserad radionavigation, och det är information. Vi godkänner informationen.

Nästa punkt är Luftfart, Europeiskt flygledarcertifikat.

Anf.  55  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det här är ett arbete som vi har varit positiva till, och det är ingenting som förpliktigar särskilt mycket för Sverige. Vi har i stora delar redan infört det som nu krävs. Det ger oss också en möjlighet att använda våra nationella regler på en del områden, och det är verkligen nödvändigt. En del i det förslag som vi nu ska rösta om innebär till exempel att gravida kvinnor inte får arbeta efter 34:e graviditetsveckan utan då ska betraktas som sjuka. Det välkomnar vi inte.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Punkt 16 gäller civil luftfart, EU-OPS.

Anf.  57  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Jag hänvisar till det underlag som vi har skickat till nämnden.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Punkt 17 a gäller ett Europa-Medelhavsavtal.

Anf.  59  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det var också en fråga som var uppe när jag besökte nämnden senast, så jag hänvisar till det utskickade materialet.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Punkt 17 b gäller avtal med Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien och Montenegro samt Förenta nationernas uppdrag i Kosovo. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Eftersom det inte finns någonting under Övriga frågor går vi vidare till eventuella A-punkter. Finns det några?

Anf.  61  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Vi har inte fått någon A-punktslista ännu, men enligt onsdagens Coreperrapport är det tre frågor som går vidare som A-punkter och förväntas komma upp på A-punktslistan på nästa veckas möte. Det är lägesrapportering om radiospektrumpolitiken inom EU, en första rapport om radio- och teleterminaldirektivet samt meddelandet om hur man bör främja spridningen av interaktiva digitala tjänster. Det här är frågor som inte har behandlats i EU-nämnden tidigare och inte heller särskilt mycket inom departementet. Vi har tyvärr inte fått mer underlag än protokollet från Coreper.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Men vi är överens med de övriga.

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt vad avser A-punkterna.

Vi tackar Ulrica Messing och medarbetare.

2 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentpolitik (sysselsättning)

Statsrådet Hans Karlsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 4 oktober 2004

Information och samråd inför ministerrådsmötet den 6 och 7 december 2004

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar Hans Karlsson och medarbetare välkomna.

Vi börjar med en återrapport från tidigare ministerrådsmöte.

Anf.  64  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Jag ska inleda med en kort återrapport från rådsmötet den 4 oktober och påminna om att vi har skickat in en skriftlig återrapport från det mötet. Det var rådet för sysselsättning och socialpolitik den 4 oktober.

Vid det mötet skedde ett första utbyte av åsikter gällande kommissionens förslag till ändringar i arbetstidsdirektivet. Jag framförde att opt out-möjligheten i första hand bör avskaffas samt påtalade att för det fall avsteg ska kunna ske bör det endast vara möjligt genom kollektivavtal. Ett flertal länder argumenterade för att bibehålla möjligheten till opt out.

Ordförandeskapet informerade även om att man avser att återuppta förhandlingarna gällande bemanningsföretagsdirektivet.

Slutligen kunde rådet ställa sig bakom en allmän riktlinje vad gäller förslaget att ändra i förordningarna som upprättar arbetsmiljöbyrån i Bilbao liksom institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor i Dublin.

Till mötet på tisdag är arbetstidsdirektivet, bemanningsföretagsdirektivet samt direktivet om optisk strålning uppsatta på dagordningen som beslutspunkter. Vidare ska rådet diskutera socialpolitiken inom ramen för Lissabonstrategin.

Anf.  65  CARL B HAMILTON (fp):

Vi kommer tillbaka till frågan om opt out, men beträffande återrapporten sade statsrådet att ett flertal länder är för opt out. Skulle vi kunna få lite mer preciserat vilka länder det är?

Anf.  66  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Det varierar från vecka till vecka, så det är inte helt lätt att säga. De länder som är för är framför allt UK, Tyskland och Italien, alltså en rad rätt tunga länder. Men det är också en rad rätt tunga länder som är emot i varierande grad. Bland de tunga är naturligtvis Sverige och sedan Frankrike, Spanien, Belgien, Ungern och Grekland. Det är rätt många som är emot, men det är betydligt fler som är för.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner rapporten.

Vi går över på kommande ministerrådsmöte, och då går vi direkt in på punkt 7, minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetet.

Anf.  68  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Förslaget är det sista i raden av direktiv som tidigare antagits som skydd för arbetstagare gällande fysisk påverkan vilka har sitt ursprung i kommissionens meddelande om handlingsprogrammet för genomförande av gemenskapsstadgan om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare. Det nu aktuella förslaget presenterades under det irländska ordförandeskapet våren 2004 och har sedan behandlats i rådsarbetsgruppen för sociala frågor.

Förslaget syftar till att skapa ett minimiskydd för alla arbetstagare i gemenskapen mot risker för särskilt ögon- och hudskador orsakade av optisk strålning samt undvika eventuell snedvridning av konkurrensen. Förslaget innehåller bestämmelser som reglerar arbetsgivarens skyldigheter vid fastställande av exponering och bedömning av risker, hur riskerna för och vid exponering kan minskas eller undvikas, information till och utbildning av arbetstagare samt hälsokontroller.

Direktivförslaget har färdigbehandlats i rådsarbetsgruppen och Coreper, som beslutat att förslaget ska föreläggas EPSCO-rådet för antagande av en politisk överenskommelse.

Jag är positiv till det här förslaget, som jag anser stärker arbetsmiljölagstiftningen på EU-nivå.

Anf.  69  ULF HOLM (mp):

Jag är inne på statsrådets inställning att det här är bra. Däremot förstår jag inte riktigt om det kommer att få några effekter på svensk lagstiftning. Det är minimibestämmelser. Ligger de svenska reglerna redan så pass högt att vi inte kommer att beröras av dem, eller kommer vi att få ändra några svenska regler?

Jag tycker att de svenska reglerna bör skärpas när det gäller just de här frågorna, om elektromagnetisk strålning och så vidare, inte minst ur arbetsmiljösynpunkt för dem som utsätts för det varje dag. Jag tror att detta förslag egentligen ligger väldigt lågt och att den svenska regeringen skulle kunna verka för en skärpning av reglerna på EU-nivå.

Anf.  70  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Vår bedömning är att genomförande av direktivet kräver att vi tillför ytterligare bestämmelser för yrkesmässig exponering och att medicinska undersökningar införs. Det får konsekvenser för den svenska lagstiftningen.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt handlar om arbetstidens förläggning i vissa avseenden.

Anf.  72  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Jag har tidigare vid två tillfällen inför EU-nämnden föredragit arbetet med direktivförhandlingarna. Senast var det den 1 oktober inför ministerrådet den 4 oktober. Sedan dess har förhandlingar pågått i rådsarbetsgruppen. Ordförandeskapet har drivit på förhandlingarna hårt. De flesta länder har ett gemensamt intresse av att lösa de problem som finns med arbetstidsdirektivet.

Arbetstidsfrågorna är politiskt laddade. Likväl har medlemsstaterna med utgångspunkt i kommissionens förslag kunnat finna kompromisser på de flesta punkter. Sverige har deltagit aktivt i det arbetet. Avseende den kompletterande definitionen av begreppet arbetstid ger kommissionens förslag medlemsstaterna ett tillräckligt stort tolkningsutrymme för att säkerställa att frågan ska kunna regleras nationellt i lag och kollektivavtal.

När det gäller frågan om förlängning av perioden för genomsnittsberäkning av veckoarbetstid genom lagstiftning kan det konstateras att regeringen redan tidigare framfört att det inte utgör någon lösning för svensk del, alltså lösning på den jourproblematik som uppstod på grund av domarna. Flera andra medlemsstater har dock behov av en sådan lösning. I syfte att finna en kompromiss avseende direktivet i dess helhet kan regeringen acceptera lösningen så som den föreslagits på den punkten.

Regeln om förläggning av kompensationsledighet ligger i linje med vad den svenska regeringen uttryckt i frågan. Regeringen menar dock att det bör vara möjligt att fastställa perioden genom kollektivavtal och att det genom kollektivavtal ska vara möjligt att fastställa en längre period än kommissionen föreslagit. Det handlar alltså om kompensationsledighet. Det här förslaget har vunnit stöd i arbetsgruppen. Vissa medlemsstater uttrycker fortfarande önskemål om en längre grundperiod inom vilken kompensationsledighet ska kunna läggas ut än den som kommissionen föreslagit.

Avseende frågan om opt out finns det en betydande skillnad mellan den svenska regeringens position och kommissionens förslag. Den svenska regeringen anser att opt out-möjligheten bör avskaffas. Jag har tidigare inför EU-nämnden i detalj föredragit skälen för det ställningstagandet. Regeringen har dock förståelse för att de medlemsstater som i dag använder sig av opt out kan ha behov av en övergångsperiod. Regeringen är beredd att med de medlemsstaterna diskutera längden på en sådan övergångsperiod och vilka regler som skulle kunna gälla under övergångsperioden. Det finns alltså stora åsiktsskillnader mellan medlemsstaterna vad avser opt out.

Även om det naturligtvis fortfarande finns en möjlighet till det förefaller det svårt att finna en lösning på frågan till ministerrådets möte den 7 december. Regeringen avser dock att aktivt bidra till försöken att finna en lösning såväl vid detta ministerråd som under nästkommande ordförandeskap om det behövs.

Anf.  73  CARL B HAMILTON (fp):

Det gäller opt out-frågan. Det som är förbryllande är att Sverige här vill stå för en ståndpunkt som innebär överstatlighet. På det här politikområdet brukar man annars vara väldigt noga med att det ska vara nationella bestämmelser, dessutom i Sveriges fall att man ska delegera till parterna, alltså först delegera till medlemsländerna och sedan delegera till parterna. Men här är det helt plötsligt precis tvärtom; här ska det vara en generell regel, överstatlighet.

Det undergräver regeringens hållning i andra avseenden, i andra delar av detta politikområde, när man så uppenbart på ett område när det passar överger principerna och går in för en annan hållning. Det ger ett intryck av stark principlöshet.

Anledningen till att jag frågade om medlemsländernas position är att det såvitt jag förstår är kvalificerad majoritet som gäller, med medbestämmande av Europaparlamentet. Därför är det viktigt för EU-nämnden att veta var de olika länderna står. Nu kanske länderna inte har velat definiera sina positioner tillräckligt tydligt, men inför nästa behandling i EU-nämnden tror jag att det är väldigt viktigt att man lyckas krama ut så mycket som möjligt av var de olika medlemsländerna står så att vi får en större klarhet på den punkten. Det påverkar ju onekligen hur vi ska se på regeringens positionsintagande i den här frågan.

Anf.  74  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Jag har två saker jag vill ha klarlagda. Det ena är om detta med semester respektive sjukfrånvaro kommer att räknas in i den genomsnittliga arbetstiden eller inte. Det har varit uppe till diskussion.

Min andra fråga gäller detta med läkarna som sover på sin arbetsplats, höll jag på att säga, alltså läkarna som har rätt att sova under sin jourtid på arbetsplatsen. Är det klarlagt i de nya direktiven om detta ska räknas in i arbetstiden eller inte?

Anf.  75  ANDERS G HÖGMARK (m):

Jag har sagt det tidigare: Jag kan förstå uppsåtet här, men samtidigt tycker jag egentligen att det är ganska onödigt att vi antar det här direktivet. Vi har ju faktiskt, det är väl allmänt omvittnat, en ganska bra ordning och har varit väldigt rationella när det gällt att i uppgörelser parterna emellan hitta lämpliga former för hur man ska hantera övertidsuttaget. Det tycker jag borde gälla framöver. Men nu är vi tvingade till detta, och då får man förhoppningsvis minimera skadan. Tanken är väl att det sedan ska komma ett nytt direktiv framöver.

När det sedan gäller opt out kan jag i stort sett konstatera att vi kan ha den uppfattning som kommissionen har. När det i övrigt gäller inställningen där hänvisar jag till Carl B Hamiltons inlägg.

Anf.  76  AGNE HANSSON (c):

Utan att kanske ta i fullt så hårt som vice ordföranden gjorde tycker jag också att detaljeringsgraden i denna reglering ligger på en alldeles för hög nivå. Frågan är hur långt in i detalj man ska kunna reglera allting på arbetsmarknadsområdet såväl som på andra områden. Det är klart att det finns en fördel med vissa mereffekter på detta område, kanske inte i fall som berör den svenska lagstiftningen om vi nu ligger före men i andra sammanhang där arbetstiderna är väldigt långa och facken har svårt att göra sig gällande.

Jag anser fortfarande att detta bör hänvisas till arbetsmarknadens parters möjligheter att träffa avtal och att man inte bör gå in på den detaljregleringsnivå för stater som detta förutsätter. Därför behöver inte heller den här opt out-regeln avskaffas på i varje fall väldigt lång sikt. Det är min principiella hållning. Sedan kan jag inte gå in i varje detalj, och det tror jag inte heller att vi har tid med, och se hur långt in i detalj varje del i arbetslagarna regleras med detta direktiv.

Men jag är alltså skeptisk till detaljeringsgraden.

Anf.  77  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Jag hängde nog inte riktigt med i svängarna när Carl B Hamilton pratade om principlöshet. Syftet med det här direktivet är dock att stärka löntagarskyddet. Det är alltså en social skyddslagstiftning som ska införas i länderna. Det är det som är syftet.

Den svenska regeringens hållning är väldigt principfast när det gäller löntagarskyddet: Om vi ska reglera löntagarskydd på europeisk nivå ska vi göra det för att skapa en gemensam europeisk standard som verkligen skyddar löntagarna och som inte snedvrider konkurrensen. Det är ju allmänt känt att man med olika starka regler i respektive land kan skaffa sig konkurrensfördelar gentemot andra länder på löntagarnas bekostnad. Ska vi då försöka enas om en gemensam standard för löntagarskydd är det viktigt och rimligt att den gäller alla länder så att vi inte skapar direktiv där man i första paragrafen, symboliskt, säger att det här skyddet ska gälla och i andra paragrafen säger att det får tillämpas frivilligt av länderna, att man får hitta på något annat om man vill. Då har vi inte en gemensam standard. Då kan vi lika gärna vara utan direktiv. Det är alltså skälet.

För att sedan fortsätta till Agne Hanssons fråga, som ju i någon mening kan vara berättigad, om hur långt man ska detaljreglera har vi ett arbetstidsdirektiv som vi nu, sent omsider, är i färd med att implementera i Sverige. Men det direktivet blev ju tilltufsat av två domar som ingen hade räknat med skulle lägga rättsläget som de gjorde, nämligen att jourtid ska räknas som arbetstid. Då blev det ett gemensamt och starkt intresse för Sverige och alla andra länder att försöka ändra direktivet så att vi kunde luckra upp effekterna av det rättsläge som skapades genom domarna.

I den förändring som nu sker ska alltså den typen av jourtid där man sover på jobbet, som sades här, inte räknas som arbetstid, utan det är när man arbetar som ska räknas som arbetstid. Då får vi en återgång till det som gällde innan, och då löser vi den fråga som blev så tilltrasslad och fick så stora konsekvenser för inte minst sjukvården.

Den opt out-regel som nu gäller har kunnat användas av länder för att runda av effekten av det rättsläge som uppstod genom domarna och försöka lösa det. Nu löser vi grundproblemet, och då, menar den svenska regeringen, behöver vi inte en opt out-regel. Det är så logiken hänger ihop.

När det gäller Annelie Enochsons fråga om semester och sjukfrånvaro tror jag att John Pettersson får svara till att börja med, så får vi se om jag hittar rätt spår för egen del.

Anf.  78  Departementssekreterare JOHN PETTERSSON:

Som jag förstod frågan gällde det huruvida semester och sjukfrånvaro ska betraktas som vilotid. Jag vågar faktiskt inte på rak arm besvara frågan i vilken mån det ska betraktas som arbetstid eller vilotid – det är de två kategorier man använder sig av i direktivet. Jag skulle behöva studera detta närmare för att besvara den frågan.

Skälet till att jag inte vet detta är att just frågan om semester och sjukfrånvaro inte har varit uppe och diskuteras nu. Ingen förändring i den delen är avsedd i direktivet. Det har inte heller diskuterats i rådsarbetsgrupp eller på annan nivå.

Anf.  79  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Det är viktigt att vi förstår det: Detta är inte föremål för förändring nu, utan det hänger samman med det direktiv som redan gäller och som vi nu ska implementera i Sverige.

Anf.  80  AGNE HANSSON (c):

Jag förstår att det finns argument och fördelar, ädla sådana, när det gäller att skydda löntagare och andra.

Min kvarstående fråga efter svaret är: Var ska de fria parternas förhandlingsrätt sluta i framtiden? Statsrådet har ju erfarenhet av den sidan också. Jag har en känsla av att den inskränks mer och mer genom att man får en detaljerad lagstiftning över sig, och det tycker jag inte är bra.

Anf.  81  HILLEVI LARSSON (s):

Jag tänkte bara kolla: Innebär detta att vi nu kan implementera det här arbetstidsdirektivet, eller finns det ytterligare problem? Vi har ju haft för mycket övertid tidigare, och det har varit problem med implementeringen. Löser sig detta i och med det här nya?

Anf.  82  CARL B HAMILTON (fp):

Det är ju inte bra att arbetstidsfrågor blir överstatliga frågor inom EU. Det är det som är min kritik. Vi i Sverige tycker att medlemsländerna ska sköta detta, och dessutom brukar vi delegera det till parterna.

Sedan blev jag lite orolig när Hans Karlsson liksom en gång tidigare gled in på att det egentligen inte handlar om skydd. Hans Karlsson började tala om att icke snedvrida konkurrensen. Det är ju ett ekonomiskt argument. Då är vi ju inne på det här gamla om att vi ska skydda våra egna mot utländsk konkurrens.

Hans Karlsson talade om lika regler i alla EU-länder. Nej, det ska inte vara det! Vi ska inte döma de östeuropeiska länderna – jag har sagt det en gång tidigare – till evig fattigdom därför att de ska göra som vi gör i Sverige. In Sweden we have a system – försök resa runt och missionera om det i Östeuropa! Jag tror att det skulle bli väldigt stora demonstrationer mot Hans Karlsson där. We have a system in Sweden – yes, men de har sina egna system i Östeuropa. Låt dem ha det! Det är deras väg till ökat välstånd. De måste få ordna sina arbetsmarknader och sina nationella angelägenheter på det ekonomiska området så att de också kan bli konkurrenskraftiga.

Anf.  83  ULF HOLM (mp):

Jag är också lite inne på frågeställningen om hur mycket av detta som egentligen ska regleras på EU-nivå. I det här fallet kan det ju tyckas väldigt positivt, och jag har kanske inte så väldigt mycket att invända mot de förslag som ligger. Men jag kan ju se en tendens, och börjar man nu lagstifta på detta område på EU-nivå är frågan hur långt man ska gå.

Detta betyder i praktiken att den svenska regeringen stöder att kollektivavtalens ställning försvagas. Det är inte precis vad man brukar säga i debatten i Sverige, men det är faktiskt det som är realiteten. Jag undrar om svensk fackföreningsrörelse egentligen har börjat förstå det eller om man bara tycker att det är fint. Det är ju detta ökad lagstiftning på EU-nivå innebär. Jag vill gärna höra någon ideologisk kommentar från Hans Karlsson i den frågan.

Anf.  84  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Vi sitter ju här därför att vi gärna vill höra regeringens ståndpunkt när den kommer ned och möter de övriga i Europa. Jag fick inget riktigt svar på min fråga. I nuvarande direktiv säger man att semester och sjukfrånvaro inte ska tas med när det gäller arbetstiden, och jag vill veta om regeringens ståndpunkt är likadan som direktivets eller inte. Det var min konkreta fråga.

Anf.  85  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

En ideologisk kommentar efterlystes.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Blir det svårt?

Anf.  87  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Nej, men jag måste ta luft.

Alltså, det blir lite hoprört. Det vi håller på med inom EU handlar ju om två principiella saker – å ena sidan företags, kapitals och tjänsters fria rörlighet, å andra sidan skyddet för löntagarna, alltså förbudet mot diskriminering i respektive land. Man ska inte utsättas för risk att få sämre villkor när man kommer till ett land och utför ett arbete än vad som gäller i landet för övrigt. Det är vi enligt hela regelverket skyldiga att tillförsäkra löntagare som kommer till Sverige. De får icke diskrimineras. Då måste vi upprätthålla de regelverk vi har i Sverige för människor som kommer hit. Det är det ena.

Det andra är företagens rätt att komma. Det där är både–och. Den svenska regeringens inställning är att båda delarna fungerar. Det är vidöppet för företag att komma hit. Det går säkert att förenkla regelverk administrativt, och det syftar bland annat tjänstedirektivet till. Men det är vidöppet att komma hit. Arbetsmarknaden står öppen, och vi är skyldiga att tillämpa de regler som gäller i Sverige så att inte utländsk arbetskraft diskrimineras i Sverige.

När det gäller arbetstidsdirektivet skulle man mycket väl kunna tycka att vi inte behöver det för svensk del. Vi har reglerat arbetstiderna på ett bra sätt i lagstiftning, en lagstiftning som möjliggör för parterna att anpassa arbetstidsreglerna efter respektive bransch. Vi har ett väldigt flexibelt system, och det har vi tack vare att vi har parter som förmår att träffa nationella och branschvisa överenskommelser som i sin tur tillåter företagsvisa och till och med individuella överenskommelser nere på varje arbetsplats. Vi har ett synnerligen flexibelt system tack vare vårt partssystem.

Andra länder har inte det. Deras möjlighet att öka det sociala skyddet på arbetsmarknaden samtidigt som marknaderna ska öppnas är via lagstiftning. Därför är inget land emot. Alla länder vill ha en reglering i direktiv för löntagarskydd när det gäller arbetstiden. Vi skulle gott kunna vara utan om vi bara skulle se till Sverige. Nu ser vi inte bara till Sverige, utan nu ingår vi i en europeisk gemenskap som har en agenda och som ska försöka tillförsäkra en ökad marknad så att alla länder kan växa och ha ett löntagarskydd som inte diskriminerar. Det är den enkla logiken i detta, och det är också svaret på både Agne Hanssons, Carl B Hamiltons och Ulf Holms funderingar.

På frågan om vi kan implementera det förslag till lagstiftning som nu ligger på riksdagens bord är svaret: Ja, det kan vi. Konsekvensen av det förslag vi diskuterar nu blir att vi tvingas göra en förändring till i svensk lagstiftning.

Skälet till att de här två sakerna nu råkar behandlas samtidigt i Sverige är att vi är tio år sena eller vad det är, åtta eller sju, med implementeringen av arbetstidsdirektivet och har en stämning på oss där vi har medgett talan mot Sverige. Vi måste implementera det gamla. Sedan får vi också ändra med hänsyn till det som eventuellt kommer ut av den förhandling som jag deltar i nästa vecka om förändringar i det direktivet.

Anf.  88  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Jag har inte fått svar på min fråga.

Anf.  89  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Nej, förlåt! John, gör ett nytt försök!

Anf.  90  Departementssekreterare JOHN PETTERSSON:

Jag ber om ursäkt för att mitt förra svar var något otydligt. Jag ska försöka vara tydligare den här gången.

Frågan gällde arbetstidsbegreppet och vilka effekter det nya arbetstidsbegreppet kommer att ha på semester och sjukfrånvaro, i den mån semester och sjukfrånvaro ska betraktas som arbetstid. Svaret är att någon förändring där är inte en del av förhandlingarna nu. Det finns inga förslag på bordet, och det har inte presenterats några förslag från kommissionen, som har rört en förändring i den mån semester och sjukfrånvaro i dag betraktas som arbetstid – eller snarare icke arbetstid, som fallet är.

Anf.  91  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Som direktiven ligger i dag räknas det inte med i arbetstiden. Men min fråga är: Om det skulle komma upp i en diskussion, hur skulle regeringen ställa sig då? Nu sägs det ju att det inte ska räknas med.

Anf.  92  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Om det kommer upp ska vi återkomma. Det kommer inte upp på en beslutspunkt den 4. Om det kommer upp som en fråga ska vi återkomma till nämnden för att redovisa den svenska ståndpunkten därvidlag.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Så går vi över till punkt 9, Arbetsvillkor för personal som hyrs ut av bemanningsföretag.

Anf.  94  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Det nederländska ordförandeskapet har på dagordningen till ministerrådsmötet den 7 december satt upp direktivet om arbetsvillkor för personal som hyrs ut av bemanningsföretag för en politisk överenskommelse. Ärendet behandlades senast den 4 oktober under lunchen, då syftet var att se om det fanns möjlighet att komma framåt i ärendet. Ordföranden konstaterade då att positionerna i stort sett var desamma som vid det senaste rådsmötet då frågan behandlades och att det nu var upp till ordförandeskapet och kommissionen att vara kreativa för att finna en lösning till rådsmötet i december.

Det har därefter inte varit så mycket aktivitet i frågan. Artikel 4, som handlar om eventuella hinder för bemanningsföretag att verka på marknaden, har diskuterats en gång på tjänstemannanivå för att stämma av medlemsstaternas positioner. Därefter har ett förslag presenterats som ska diskuteras på Coreper i dag, alltså den 3 december. De sitter just nu med det. Förslaget har alltså inte diskuterats på tjänstemannanivå, och vi vet inte hur de andra medlemsstaterna ställer sig till förslaget.

Vi anser att förslaget är ett steg i rätt riktning men att det inte är tillräckligt för att lösa de problem vi ser med artikel 4.

I frågan om karensperiod har inga nya texter presenterats. Det ser alltså ganska svårt ut att nå en överenskommelse den 7 december.

Regeringens grundinställning till direktivförslaget är positiv. Den stora frågan från svensk sida har varit att arbeta för att direktivet ska tillåta avvikelse genom kollektivavtal och att denna undantagsmöjlighet ska utformas på ett sådant sätt att arbetsmarknadsparternas autonomi inte begränsas.

Frågan om karensperioden är alltså fortfarande inte löst. Inget nytt har hänt i frågan, och därför gäller den tidigare ståndpunkten fortfarande. Den innebär att det för regeringens vidkommande är viktigt att en kompromiss inte innehåller en permanent karensperiod. Utgångspunkten bör vara att direktivets grundläggande princip om likabehandling i alla fall på sikt ska gälla från dag 1.

Anf.  95  ULF HOLM (mp):

Det tycks alltså vara i princip samma förslag som har diskuterats tidigare och inget nytt som vi kan diskutera i nämnden för samråd eftersom de diskuterar i dag. Är det så jag ska uppfatta det? Frågan är då i vilket läge som nämnden ska komma in med slutsatser utifrån tjänstemännens diskussioner i Coreper eller var det nu var.

Jag tycker fortfarande inte om det här förslaget utan tycker att regeringen ska säga nej till det, men där är jag ju i minoritet i nämnden.

Anf.  96  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

För att möjligen vinna tid här kan jag säga att vi har rätt starka indikationer på att den här punkten stryks. Vi vet det inte säkert, men mitt grundtips är att den faktiskt gör det.

Som svar på Ulf Holms fråga kan jag säga att det är exakt samma läge som vi hade förra gången. Det har inte tillförts någonting nytt.

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Vi utgår från att vi får information om det händer något i frågan under resans gång.

Jag konstaterar att nämnden har samma uppfattning som tidigare och att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då går vi vidare till kommissionens årliga rapport om migration och integration.

Anf.  98  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Det blir en kort lägesrapport. Kommissionen presenterade i juli i år ett meddelande om migration och integration. Meddelandet utgör en första årlig kommissionsrapport om invandring och integration och är en följd av slutsatserna från Europeiska rådet i Thessaloniki i juni 2003. I meddelandet ges en översikt av migrationstrenderna i Europa, analyseras och diskuteras invandrarnas situation på arbetsmarknaden och de ekonomiska vinsterna av invandringen samt beskrivs åtgärder som vidtagits på nationell nivå och EU-nivå rörande tillträde till unionen och integration. Sysselsättningskommittén yttrade sig över meddelandet den 15 oktober, och Sverige föreslås stödja EMCO:s yttrande.

Anf.  99  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går till punkt 11, Dagordningen för socialpolitiken inom ramen för Lissabonstrategin.

Anf.  100  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

På tisdag kommer vi också att ha en diskussion om den nya sociala agendan. Den sociala agendan är en handlingsplan för EU:s sysselsättnings- och socialpolitik. Den blir en möjlighet för rådet att ge input till kommissionens arbete med att ta fram ett meddelande om den nya sociala agendan. Dagens sociala agenda löper ut i slutet av 2005.

Jag ser gärna att den nya agendan knyts närmare till Lissabonstrategin. Den sociala dimensionen är en viktig del av Lissabon, och den sociala agendan bör konkretisera detta. Innehållsmässigt är min utgångspunkt att vi för att möta den demografiska utmaning som hela Europa står inför gärna vill se en rad åtgärder som främjar tillväxten, ökar arbetskraftsutbudet, gör arbetet mer lönsamt, främjar kvaliteten i arbetet, ökar den sociala sammanhållningen och bidrar till att hantera strukturomvandlingar.

Under samma dagordningspunkt kommer vi att anta EPSCO-rådets yttrande över den så kallade Kokrapporten. Yttrandet är ett gemensamt bidrag från Sysselsättningskommittén och Kommittén för social trygghet. Yttrandet välkomnar Kokrapporten som ett viktigt bidrag i debatten om den framtida Lissabonstrategin. I yttrandet understryker rådet vikten av starkare politiskt engagemang på alla nivåer för genomförande av Lissabonstrategin och att agerandet kräver en balanserad växelverkan av samtliga delar i processen – ekonomiska frågor, sysselsättningsfrågor, sociala frågor och miljöfrågor.

Anf.  101  AGNE HANSSON (c):

Det här är ju i första hand en rapport, och det finns väl inte så mycket att invända emot i det som ministern har sagt. Det är väl bra att man knyter också den sociala delen till Lissabonstrategin.

Min varning i det här inlägget skulle väl vara att peka på subsidiaritetsprincipen och att man inte bör komma in i en diskussion där man tror att man ska hitta en gemensam välfärdspolitik för hela Europa. Det bör vara bara på de områden där det har ett mervärde. I övrigt bör varje medlemsstat för sig ha rätt att utforma sin egen generella välfärdspolitik.

Anf.  102  KARIN THORBORG (v):

Den sociala agendan ska alltså knytas till Lissabonstrategin, och då har jag en fråga. Fram till nu har ju Lissabonstrategin bestått av tre ömsesidigt förstärkande delar: ekonomi, sysselsättning och sociala frågor. Denna balans har dock brutits i och med Wim Koks nya förslag. Vad jag förstår föreslås där att sysselsättning och tillväxt ska komma i första hand och sociala reformer först i andra hand. Där tycker jag att balansen har brutits. Finansministrarna gav också i förra veckan stöd för den slutsatsen, även den svenske finansministern.

Nu undrar jag alltså: Kommer den sociala agendan att knytas till den ursprungliga Lissabonstrategin eller till Wim Koks förslag? Det är nämligen två helt skilda saker.

Anf.  103  ULF HOLM (mp):

Först vill jag kommentera det som Agne Hansson berörde, nämligen subsidiaritetsprincipen. I avsnittet om gällande svenska regler står det att handlingsplanen inte har några direkta konsekvenser för svenska regler men att den kan avisera kommande lagstiftningsförslag. Då är vi inne på det här området där medlemsländerna tvingas till en lagstiftning trots att det enligt EU:s regelverk ska vara beslut i nationella parlament. Det är den processen jag väldigt starkt ogillar.

Sedan kan man undra över innehållet. Det står på s. 41 att ordförandeskapet har ställt två frågor som man vill ha en debatt kring, och där har jag inte sett det exakta svaret. Det är väldigt många vackra ord, men vad betyder de i praktiken? Hur vill till exempel regeringen, om den nu vill det, att kvinnors möjlighet att komma in på den europeiska arbetsmarknaden ska öka – konkret? Och vad innebär i så fall ett sådant förslag när det gäller lagstiftningsmöjligheter? Det är ju sådana frågor man måste ställa sig om man tycker att man ska driva detta.

Sedan kan jag ha väldigt många synpunkter. Jag vet att arbetsmarknadsutskottet i tisdags fick en jättebra föredragning av Wim Kok-rapporten av LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin som man var mycket nöjd med. Vi hade en väldigt bra diskussion om detta i utskottet. Vi har alltså fått en föredragning i utskottet, inte av departementet men däremot av LO-ordföranden.

Anf.  104  ANDERS G HÖGMARK (m):

Det finns ju väldigt mycket i den här rapporten, både iakttagelser och slutsatser, som jag tror att alla kan ställa upp på. Sedan kommer ju frågan: Vem gör vad i detta? Det har ju på olika håll efterlysts någon form av politisk dådkraft, att man i de avseenden politiken ska syssla med detta också har kurage i de olika länderna att göra det. Det är ytterligare en markering av att det är på den nationella nivån och icke på EU-nivån som genomförandet av ett antal saker ska ske.

Det gäller naturligtvis också att kunna hantera det demografiska problemet. Det har ju under veckan tagit sig uttryck på ett speciellt sätt. Det är givetvis viktigt att man har en nationell lagstiftning och sociala system som möjliggör, underlättar och verkar stimulerande för bland annat 40-talisterna att göra en bestående insats långt fram i tiden. Det gagnar hela den europeiska kontinenten och även avkrokar av den.

Det avgörande i Lissabonstrategin är dock, som man varit inne på, att reducera antalet mål, om man har den här samordningen, och att ansvaret för detta ligger på den nationella nivån.

Anf.  105  CARL B HAMILTON (fp):

De demografiska frågorna kan vi väl ta med finansministern sedan.

Knäckfrågan i både Lissabonstrategin i allmänhet och kanske Kokrapporten i synnerhet är att ingen riktigt vet varifrån man ska få den politiska viljan att göra detta. Min fråga till statsrådet är egentligen om ni tänker ta upp denna, som jag ser det, knäckfråga: Hur ska länderna gå från ord till handling? Jag efterfrågar kanske inte några svenska initiativ, men jag tror ändå att det är bra om man försöker vara realistisk i de här diskussionerna även på EU-nivån och inte bara diskuterar i allmänna termer utan också just hur det ska göras.

Anf.  106  HILLEVI LARSSON (s):

Detta är väl en del av Lissabonstrategin. Där väljer länderna själva. Det är inte bindande utan mest målsättningar. Jag kan känna att oron inte är att det är för mycket överstatlighet utan snarare att det är för lite press på länderna.

Det är väldigt positivt att man tar upp socialpolitik och balanserar det med diskussionen om kapital och företag. Det är positivt. Jag ser ingen fara alls i att det skulle blir för mycket överstatlighet, tvärtom nästan.

Anf.  107  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Det är inlägg, synpunkter och lite medskick som jag gärna tar till mig i det här skedet. Det finns ingen anledning att polemisera i varje del. Det handlar om att gå in i diskussionen med ett hyggligt öppet sinne.

Jag tycker inte heller att vi ska veckla in oss i gemensamma regelverk. Processerna handlar om att vi ska sätta lite tryck på varandra och ta intryck av varandra. Vi ska ta varandras framgångar som goda exempel och varandras misslyckanden som någonting vi får skämmas för inför varandra. Det är så processen är riggad.

Jag behöver inte gå in något djupare i den diskussionen annat än att säga att vi får återkomma med varje mått och steg vi tar i detta. Det är allmän känt att vi har lyckats på en del områden som andra kan ta intryck av. Vi kan också redovisa att vi inte är särskilt bra på några områden. Det påverkar oss.

Jag blir ständigt plågad inte minst i EU-nämnden om hur det går på olika områden, till exempel med integrationen på arbetsmarknaden, där vi inte är det mest lysande exemplet. Det fungerar. Man är inte oberörd av vad ni säger, och inte heller vid det här bordet. Detta är bra. Man ska ha ett tryck på sig.

Det var en fråga som jag uppfattade. Det var Karin Thorborgs fråga om hur man knyter det till varandra. Jag undrar om inte Tim Brooks ska göra ett allvarligt försök att svara på det.

Anf.  108  Kanslirådet TIM BROOKS:

Den svenska synpunkten är att Koks rapport ändå lyfte fram det sociala perspektivet som ett sätt att bidra till sysselsättning och tillväxt. Den svenska ståndpunkten är att det ändå behövs. Det är den linje som regeringen driver i det arbetet. Vi tolkar Kok på det sättet att den sociala dimensionen fortfarande är en integrerad del av Lissabonstrategin. Det är utgångspunkten i arbetet vi gör.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Det finns inte fler frågor. Vi godkänner därmed informationen.

Finns det några A-punkter på det här avsnittet av rådsmötet? Om inte tackar vi Hans Karlsson med medarbetare.

3 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentpolitik (hälso- och sjukvård)

Statsrådet Ylva Johansson

Återrapport från ministerrådsmöte den 4 oktober 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 6 och 7 december 2004

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar Ylva Johansson med medarbetare välkomna. Vi gör som vanligt och börjar med en återrapport från tidigare ministerrådsmöte. Finns det något att säga där?

Anf.  111  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):

Förra mötet var den 4 oktober. Då var jag där och deltog i en debatt om sociala tjänster av allmänt intresse. Kommissionen ville ha en debatt bland medlemsländerna innan man ska ta fram ett meddelande om sociala tjänster av allmänt intresse under nästa år.

Det var en ganska trevande och lite spretig debatt. Det är min bedömning. Många lyfte fram frågan vad som egentligen är sociala tjänster av allmänt intresse. Det måste vi definiera. Vi lyfte tillsammans med bland annat Finland fram vikten av att sociala tjänster ska organiseras på nationell eller lokal nivå.

Vi har svårt att se nyttan av ett utvecklat EU-samarbete om dessa sociala tjänster i allmänt intresse. Men många välkomnar ändå den öppna samordningsmetoden, som också används på hälso- och sjukvårdsområdet.

Jag betonade vikten av att stärka den sociala dimensionen i EU-samarbetet och den europeiska sociala modellen så att inte vårt område enbart kommer att styras från marknadsperspektivet.

En poäng i mitt anförande var att det kommande meddelandet från kommissionen bör innehålla ett försök att klargöra förhållandet mellan å ena sidan medlemsstaternas ansvar för hälso- och sjukvården och å andra sidan den inre marknaden och EU:s konkurrensregler.

Hur ska den kombinationen se ut med bibehållen respekt för hälso- och sjukvårdens grundläggande värde? Det lyfte vi fram som en av de mest centrala frågorna att behandla i det kommande meddelandet.

Det har påbörjats ett arbete där man svarar på olika frågor om hur man i dag organiserat tjänsterna. Det är många som tyckte att det var bra. Sverige framhöll också tillsammans med bland annat >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<vikten av att förhandlingarna kring tjänstedirektivet tar hänsyn till att det behövs särskilda lösningar när det gäller kollektivavtalen och hälso- och sjukvården.

Det drogs inga slutsatser utifrån diskussionen, utan man sade att det var trevligt. Vi får se vad man gör av det. Det gick inte att utläsa någon alldeles klar uppfattning utifrån detta. Det är ett nytt område, och många medlemsländer är lite trevande i hur det ska se ut. Det var inte så många bestämda uppfattningar.

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor. Då godkänner vi rapporten.

Vi går in på kommande ministerrådsmöte. Där är första punkten punkt 3. Vi hoppar över A-punkterna tills vidare om det finns några och går in på punkt 3, Ett samordnat tillvägagångssätt i kampanjen mot hiv/aids.

Anf.  113  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):

Det är statsrådet Morgan Johansson som är ansvarig för den punkten. Han kommer att hålla i den punkten på mötet, men jag är här i stället för honom.

Vi har uppmanats att komma med synpunkter utifrån det arbete som är gjort. Man har ställt ett antal frågor från kommissionen.

Det Sverige kommer att betona i vårt anförande är vikten av att gemenskapsarbetet kring hiv/aids fokuserar på de underliggande sociala problemen och faktorerna såsom att motverka prostitution, att förhindra missbruk, kvinnors underordning och vikten av att man vågar ta ett ledarskap också i de underliggande faktorerna.

Vi kommer också att lyfta fram behovet av att satsa på forskning. Det gäller både beteendevetenskaplig och biologisk forskning kring hiv/aids. Det skulle kunna ske inom ramen för EU:s sjunde ramprogram. Forskningen om hivvaccin är ett typiskt sådant område som vi inte klarar på nationell nivå. Där finns ett tydligt europeiskt mervärde i att göra det gemensamt.

Vi kommer också att säga att det är viktigt att EU:s nya smittskyddsmyndighet får en bra start för att kunna bidra i arbetet.

Anf.  114 AGNE HANSSON (c):

Det är mer ett inlägg i form av ett medskick också i det här fallet. Det är angivet i handlingarna och också sagt i föredragningen vad Sverige ståndpunkt är i frågan. Det gäller att hitta mervärden och inte ha någon generell samlad politik på EU-nivå på hiv/aids-området.

Min synpunkt är att den här farsoten i första hand drabbar fattiga länder. Det är relaterat till den delen. Egentligen borde också EU fundera över på vilket sätt man får in frågan i biståndsarbetet, eftersom det också har den dimensionen.

I övrigt tycker jag att forskning som inte klaras på nationell nivå och de andra åtgärderna där man inte kan klara det utan har ett mervärde är okej. Men längre bör man inte gå här.

Anf.  115  ULF HOLM (mp):

Det står att syftet är att ge ett europeiskt ramverk för arbetet. Då kan man ställa sig frågan vad ett ramverk innebär. Innebär det bestämmelser på EU-nivå eller bara uppmaningar och diskussionsunderlag?

Jag är inte tillräckligt insatt för att kunna bedöma om diskussionen är likartad i alla EU-länder. Vi har diskussionen i Sverige om bland annat ungdomars förändrade sexualbeteende där de till exempel inte använder kondom i samma utsträckning som för tio, femton år sedan. Frågan är om det är samma i andra länder. Finns det vissa länder som kanske inte tycker om kondomanvändning, och ska man ha påtryckningar på dem och så vidare om den diskussionen kommer upp?

Det är bra att du nämnde kvinnans underordnade ställning i de här frågorna. Det tror jag är väldigt viktigt att lyfta fram i diskussionen.

Jag kan stämma in i Agne Hanssons uppfattning om forskning och så vidare. Men sedan kommer också frågan om läkemedel. Det kanske inte är en så stor diskussion i EU-länderna, utan det handlar mer om hur man ska få tag på läkemedel i fattiga länder i Afrika till exempel. Den frågan kanske berörs. Där hoppas jag att Sveriges regeringen håller fanan högt. Det ska vara billiga läkemedel.

Anf.  116  ANNE MARIE BRODÉN (m):

Jag vill förstärka vikten av att arbeta med detta både i Sverige och i EU. Det gäller inte minst inom biståndsområdet, som är berört här. Det är lätt att underskatta frågan också hemmavid. Vi ser en utveckling som är negativ också i Sverige.

Det finns en punkt om hur mycket vi gör på den nationella nivån som man behöver fundera igenom och kanske också utveckla vidare. Jag vet att utrikesutskottet och socialutskottet nu har diskuterat att ta nya tag i den här frågan.

Det känns som att det är viktigt att man hela tiden håller frågan aktuell och kräver stöd på olika sätt, precis som ministern har påtalat här. Jag vill uttrycka att det är en oerhört viktig fråga.

Anf.  117  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Det som Sverige kommer att fokusera på är de underliggande sociala faktorerna, och det tycker jag är bra. Det är vad statsrådet har redogjort för här.

Kampen mot prostitutionen är väldigt viktig. Kampen för kvinnors och flickors rätt till sina kroppar är naturligtvis också viktig. Det är också väldigt viktigt med internationell solidaritet, som Agne Hansson och också andra har varit inne på. Detta förekommer främst i de fattiga länderna.

Jag tror också att sådana saker som utbildning om sex och samlevnad i skolan kan vara saker som man kan fokusera på, och det gäller även att propagera för säkrare sex. Jag hoppas att ni inte diskuterar saker och åtgärder som harm reduction, till exempel inom narkotikapolitiken sådant som sprututbyte. Det här är mer en fråga om de sociala faktorerna. Jag tror att det är viktigt.

Anf.  118  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Jag levde under större delen av 80-talet i Afrika och har sett detta på nära håll. Någonting som jag tror att oerhört viktigt är information. Jag undrar om man när det gäller just bistånd tar åt sig och ser de länder i Afrika som har lyckats minska spridning av hiv. Uganda är ett väldigt gott exempel på detta. Man har också använt metoder som jag tycker verkar oerhört intressanta. Jag undrar om man tar hänsyn till eller tar åt sig de goda exemplen och försöker att gå vidare med dem och genomför dem just när det gäller bistånd.

Anf.  119  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):

Det var många kloka synpunkter. Utgångspunkten för diskussionen är UNGASS-deklarationen som vi har skrivit under och som förbinder länderna. Nu ska vi ha en diskussion om vad man kan göra på Europanivå för att samordna en del av arbetet och var det finns ett europeiskt mervärde.

De frågor som vi har fått att ta ställning till handlar just om den europeiska dimensionen. Vi kommer också att redovisa vad vi gör nationellt. Det är också en del av uppgifterna, men det har jag inte föredragit här.

Detta med att ta till sig goda exempel och att det finns en biståndsdimension i frågan tar vi till oss. Det hör samman med att fokusera på de underliggande sociala faktorerna. Det är precis vad det handlar om. Det kommer vi att ta med.

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi går över till frågan om läkemedel för pediatrisk användning.

Anf.  121  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):

Det är ett alldeles nytt förslag som vi håller på att gå igenom ordentligt. Det är väldigt tidigt i processen.

Situationen i dag är att ungefär 50 % av de läkemedel som används för barn i Europa och också i Sverige inte är kliniskt testade på barn utan bara på vuxna. Det finns naturligtvis en väldig risk i det. Den här förordningen vill försöka komma till rätta med det genom att ställa högre krav på klinisk prövning på barn för att läkemedel ska vara rekommenderade att använda för barn.

Det blir dyrare för läkemedelsföretagen. Men man menar att man i gengäld ska ge dem lite längre tid som de får hemlighålla sina resultat för barnprövningarna jämfört med vad man i dag får göra. Man ska ha ett visst utbyte där. Det handlar framför allt om säkerheten för sjuka barn. Men en gemensam förordning underlättar också för en europeisk läkemedelsmarknad med höga krav.

Sverige välkomnar förslaget. Vi tycker att det är bra. Vi har inget liknande. Det är ett bra initiativ. Vi tycker att det är riktigt. Det är också viktigt att den kliniska prövningen ska ske på ett etiskt riktigt sätt. Det har man tagit upp. Man ska också öka kunskapen och informationen om läkemedel som redan är godkända för barn och prövade på barn. Över huvud taget ska man stimulera till utveckling av olika former för prövning och beredning som är anpassade till barn.

Vi tycker att det är ett bra förslag och kommer att stödja huvudinriktningen även om vi fortfarande har en granskningsreservation, precis som många andra länder.

Anf.  122  ULF HOLM (mp):

Givetvis är det väldigt viktigt att kontrollera läkemedlen. Jag skulle vilja fråga om det inte finns liknande regler på internationell nivå. Det gäller inte bara de europeiska läkemedelsföretagen. Det borde minst lika mycket gälla läkemedel vi importerar från USA-baserade företag och så vidare. Kommer det att ses som handelshinder att vi inför vissa regler på EU-nivå som kanske andra företag inte lever upp till?

Jag hittar inget medskickat underlag. Finns det ingenting?

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Det står att det är en diskussionspunkt. Jag uppfattar det som att ni inte ska fatta några skarpa beslut.

Anf.  124  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):

Nej. Det är väldigt tidigt.

Anf.  125  ULF HOLM (mp):

Det är en ganska långtgående åtgärd, vilket jag i och för sig stöder, att man ska kontrollera alla de läkemedel som redan finns på marknaden. Det måste vara ett enormt stort arbete. Jag förmodar att det kommer att innebära att läkemedelsföretagen vill ha betalt för detta. Det är väl inte gratis att göra efterkontrollen, och hur ska man agera? Uppfatta det positivt. Jag tycker att man ska göra detta. Men jag kan tänka mig att det blir en massa diskussioner om det.

Anf.  126  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Också vi i Vänsterpartiet tycker att detta i princip är bra. Men tyngdpunkten vid det här skedet bör ligga på etik. Det är inte helt okomplicerat med läkemedelstester på barn. Det är inte lätt att rent etiskt se till att det sker rätt.

Det är väldigt allvarligt när man vet att 50 % av de läkemedel som används inte är testade. Det behöver göras mycket.

Anf.  127  ANNE MARIE BRODÉN (m):

Från Moderaterna tycker vi också att det är ett bra förslag. Tidsaspekten på när det eventuellt kan bli genomfört framgår inte någonstans. Det finns bekymmer som är nämnda här. Men det är också ett stort bekymmer att det i dag skrivs ut läkemedel utan att de har testats på barn i så stor omfattning. Det är naturligtvis det ställningstagande vi måste kunna ta att det måste ske. Min fundering är: När i tid tror man att det kan blir verklighet?

Anf.  128  HILLEVI LARSSON (s):

Det här är ett bra steg. Det handlar också om att sätta fokus på att det kan vara skillnad. De flesta vet nog inte ens att det kan vara skillnad mellan barn och vuxna.

En fråga som har diskuterats är kvinnors annorlunda symtom på sjukdom och olika sjukdomsutveckling. Kan det möjligtvis vara så att kvinnor även har andra reaktioner på medicin och att det kanske kan bli en framtida debatt att även ha testning på kvinnor?

Anf.  129  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):

Jag riktar mig först till Hillevi Larsson när det gäller frågan om kvinnor och läkemedelstester. Det är en diskussion som varit livlig inte minst i Sverige de senaste åren. Där har ganska stora förändringar också skett. Det är en viktig fråga, men den kommer inte upp precis det här sammanhanget. Där pågår också en hel del, åtminstone nationellt.

När det gäller tidsaspekten vet vi inte den säkert. Men tidigast 2006 skulle det kunna bli beslut om detta. Det är vår bedömning. Vi kommer in tidigt i skedet.

Självklart är den etiska aspekten mycket viktig. Vi kommer att stödja den. Det har man också betonat i kommissionen. Jag tror att det är en särskild grupp som man kommer att tillsätta för att ha ett slags etisk kontroll över detta. Den frågan finns med, och vi stöder den.

Min bedömning är att det på inget sätt är ett handelshinder. Vad det handlar om är att vi vill ha gemensamma europeiska regler för vad som ska gälla när man godkänner ett läkemedel. Sådana regler finns redan. De ser också olika ut i olika länder. Det här är gemensamma regler för vad som ska gälla när man godkänner ett nytt läkemedel.

Det kommer att bli något dyrare för läkemedelsföretagen. Men det försöker man ta hand om genom att i gengäld ge dem en förlängd tid som de får ha ensamrätt till detta. Man kan släppa ut ett läkemedel för vuxna som är testat på vuxna och vänta med att godkänna det för barn till dess man har testat på barn så att man inte behöver fördröja användningen av nya läkemedel onödigt länge. Många läkemedel riktar sig främst till vuxna.

Anf.  130  ULF HOLM (mp):

Du sade att det gällde nya läkemedel. Jag har för mig att du även sade att även alla gamla läkemedel skulle gås igenom.

Anf.  131  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):

Nej, förslaget innebär inte någon generell genomgång av gamla läkemedel utan det är regler för nya som ska godkännas. Därför kommer man också att göra särskilda insatser när det gäller befintliga läkemedel. Vi ska komma ihåg att många läkemedelsföretag välkomnar detta eftersom man inser att man riskerar att få en konkurrensnackdel om man gör omfattande tester på barn. Det är många som välkomnar gemensamma regler och tycker att det är mycket bra med sådana.

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Punkt 5 tas av Ann-Christin Nykvist.

Nästa punkt är nr 6, EU-åtgärder mot nya zoonotiska sjukdomar.

Anf.  133  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):

Det här är uppe för beslut. Också detta är Morgan Johanssons ansvar. Det gäller smittsamma sjukdomar som överförs från djur till människa. Man uppmanar till ett fördjupat samarbete och en handlingsplan med integrerade åtgärder för veterinärmedicin och humanmedicin. Det här har diskuterats och varit uppe i ett antal olika församlingar. Vi tycker att det är ett bra förslag, och vi kommer att stödja det.

Anf.  134  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Finns det något att säga om de övriga frågorna? Nr 15?

Anf.  135  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):

Vi räknar med att det mest är skriftlig information om de övriga frågorna. Jag kan väl säga någonting om den punkt som handlar om rörlighet för patienter och utveckling av hälso- och sjukvården. Det här är en av de frågor där medlemsstaterna tar sig fram lite trevande vad gäller vad som händer med hälso- och sjukvården, inte minst i ljuset av utvecklingen på den gemensamma marknaden. Man tog vid ett tidigare rådsmöte i juni upp att man ville inrätta en mekanism på hög nivå under rådet för att kontinuerligt handskas med de här frågorna. Nu kommer rådet tillbaka och säger att man kommer att använda hälsorådsarbetsgrupper och kalla in dem på en högre nivå för att handskas med de här frågorna.

Det här är naturligtvis ingen stor fråga i sak, men innehållet är viktigt, och vi kommer att få anledning att återkomma till de här frågorna längre fram. Vi förutser dock ingen diskussion på den här punkten på rådsmötet.

Anf.  136  BO KÖNBERG (fp):

Det är möjligt att det inte blir diskussioner och att vi inte ska fördjupa oss så jättemycket i detta i dag, men det är klart att det är en intressant fråga för framtiden. Delar av det kan vi förstås göra alldeles själva. Om vi vill ha en vårdgaranti i Sverige som innebär att om man inte får vård i tid, kan man få söka vård någon annanstans, kan vi bestämma det utan att ha det på europeisk nivå.

Däremot känner jag mig lite osäker på vad man ska kunna komma fram till så att säga i närtid, även om man bara har en diskussion den här gången.

Anf.  137  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):

Vad gäller vårdgarantin räknar jag med att riksdagen beslutar om det på torsdag för Sverige. Vad det handlar om är enkelt uttryckt behovet av att stärka den sociala dimensionen i EU-samarbetet. Många direktiv som påverkar hälso- och sjukvården beslutas i andra råd, och man kan säga att vi kommer in för sent ur ett perspektiv av folkhälsa, hälso- och sjukvård och social dimension. Bakgrunden till den här diskussionen är behovet av att på en ganska hög nivå komma in tidigare i diskussionen kring många av de frågor som är horisontella och som inte har sitt ursprung i vårt rådssamarbete.

Anf.  138  BO KÖNBERG (fp):

Det är en alldeles utmärkt ambition, och vi kommer väl in på den om några sekunder när vi ska prata om kamp mot alkoholskador. Det hade varit bra om man hade kommit in från hälsohåll tidigare vad gäller frågan om införselkvoterna.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

Jag lämnar ordet fritt med anledning av de övriga frågorna.

Anf.  140  ULF HOLM (mp):

Det gäller punkterna 15 h, k och l. Jag vet inte riktigt varför de ska tas upp på mötet. Först gäller det narkotikastrategin, där vi alltid måste hålla ögonen öppna. Frågan är varför den kom upp igen eftersom detta precis antagits på det senaste rådsmötet för rättsliga och inrikes frågor.

Sedan gäller det framför allt fråga l om alkoholrelaterade skador, där det är väldigt viktigt att vi håller ögonen öppna, och man kan väl få säga att vi försöker lobba eller påverka kommissionen innan den presenterar sitt förslag. Traditionellt är det tydligen så man påverkar bäst. Det räcker inte att sitta på rådsmöten eller i EU-parlamentet.

Frågan är vem som håller koll på det och hur vi kan lyckas få in våra frågor där. Vi har senare i dag en diskussion med finansministern om minimiskatter på alkohol och så vidare. Det är väldigt viktigt att vi håller koll på alla de här frågorna eftersom vi har stora intressen i detta. Frågan är om ni vet något mer om varför frågorna kommer upp och i så fall vilka ingångspunkter som ni har.

Anf.  141  ORDFÖRANDEN:

Vad gäller narkotikastrategin har vi tidigare samrått om den i EU-nämnden. Jag vet inte om den ska komma upp som en A-punkt eller om det är en information eftersom den berör också det här rådet.

Anf.  142  BO KÖNBERG (fp):

Vad gäller alkoholen begär jag ordet ungefär som Ulf Holm med tanke på det som har hänt under senare år i svensk alkoholpolitik efter regeringens och riksdagsmajoritetens kapitulation inför EU-kommissionen. I frågan om införselkvoterna är det utomordentligt angeläget att vi gör allt vad vi kan för att på europeisk nivå få något bistånd för att minska alkoholrelaterade skador. Jag är lite nyfiken på vad statsrådet kommer att driva inför strategipresentationen nästa sommar.

Anf.  143  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Jag har precis samma fundering som både Ulf Holm och Bo Könberg, och det är att det när det gäller strängare införselkvoter är bra att vara med tidigt i debatten och kanske inte bara att avvakta utan också att driva frågan. Också jag undrar lite grann på vilket sätt man tänker göra det från regeringens håll.

Anf.  144  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):

På mötet den 6 december kommer vi inte att driva någonting av det här, för det gäller informationspunkter med enbart återrapportering från kommissionen.

När det gäller EU:s narkotikastrategi kommer kommissionen att rapportera vad som hände på RIF-rådet och vad man där beslöt, och det har ni behandlat dessförinnan.

Vad beträffar kampen mot tobaken har vi drivit att det ska komma en strategi. Det har tagit lång tid, och vi har legat på. Jag tycker att det är en seger bara att man över huvud taget återrapporterar att man håller på med jobbet. Vi vet inte vad de kommer att säga, men de kommer att berätta hur långt de har kommit.

Också under punkten l om alkoholrelaterade skador kommer man att lämna en information, förmodligen skriftlig, om hur långt arbetet har kommit. Det gäller för alla de här punkterna att det nog blir skriftlig information.

Jag delar mångas uppfattning om vikten av att vi kommer in tidigt i den här processen. Inte minst gäller det i frågan om alkohol. Det strategiarbete som man bedriver och som kommissionen kommer att rapportera om har sin grund i en strategi som har utarbetats av en svensk expert som vi har betalat för att göra det arbetet åt kommissionen. Med honom har vi mycket nära kontakt, och vi följer honom regelbundet, så vi är tidigt inne i den processen, även om det inte kommer att bli någon diskussion på det här rådsmötet om den frågan.

Anf.  145  BO KÖNBERG (fp):

Statsrådet nämnde i den tidigare omgången behovet av att vi kommer in med hälsosynpunkter tidigt. Vi kommer ju lite senare i dag att få prata med finansministern om alkoholskatterna, så jag är ändå nyfiken på hur ministrarna agerar inom EU i de frågor som har att göra med alkoholskatterna. Enligt en rapport som vi har fått och ska titta på om en liten stund ser det inte så bra ut.

Anf.  146  ULF HOLM (mp):

Även om det är en informationspunkt är det väl inget som hindrar att man räcker upp handen och säger någonting just för att påminna om att vi faktiskt bevakar frågan från svenskt håll. Sedan var det intressant att höra att Sveriges regering betalar en person till EU-kommissionen som skriver dess rapport. Det tycker jag är rätt sätt. Det är tyvärr så man påverkar inom EU – genom lobbying.

Anf.  147  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):

Jag måste säga att när det gäller hur vi kontinuerligt arbetar med alkoholfrågorna i regeringen och även samråder inför EU får jag faktiskt hänvisa till Morgan Johansson, som är ansvarig för frågorna. Ni får alltså fråga honom om det när han kommer hit nästa gång.

Vi har annars en beredskap när det gäller inte minst alkoholfrågorna för att gå in och säga någonting på den punkten. Morgan Johansson kommer också att träffa kommissionären kring alkoholfrågorna bilateralt i samband med ministermötet.

Anf.  148  ORDFÖRANDEN:

Morgan Johansson har ju också tillsammans med nordiska folkhälsoministrar tagit initiativ för att driva frågan.

Anf.  149  BO KÖNBERG (fp):

Jag har full förståelse för att vi ska tala med rätt statsråd. Nu lyckades vi viskande reda ut att när vi nästa gång får nöjet att träffa Morgan Johansson väl är i slutet på februari. Möjligen skulle därför kansliet fundera på att be honom komma tidigare med tanke på frågans vikt.

Anf.  150  ORDFÖRANDEN:

Det står också ledamöterna fritt att ställa frågor och interpellationer. Men vi ska ta till oss det här.

Anf.  151  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):

Jag vill också tillägga att lunchdiskussionen förväntas handla dels om att kommissionen rapporterar om arbetet mot pandemier, dels om att kommissionen rapporterar om arbetet med att ratificera WHO:s ramavtal om tobakskontroll. En pandemi är en epidemi som sprider sig mycket snabbt till exempel i flera länder.

Anf.  152  ORDFÖRANDEN:

Vi får återkomma till frågan om alkoholen, som kommer upp i olika rådskonstellationer. Det är också en fråga för det berörda fackutskottet, socialutskottet, att ta tag i detta, och det utgår jag från att det gör och kommer att göra också framöver. Vi får ta på oss det som åligger oss i form av samråd inför ministerrådsmöten och annat.

Finns det några A-punkter? Om inte ber jag att få tacka Ylva Johansson och hennes medarbetare.

4 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentpolitik (jämställdhetsfrågor)

Statsrådet Jens Orback

Återrapport från ministerrådsmöte den 4 oktober 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 6 och 7 december 2004

Anf.  153  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar Jens Orback och medarbetare välkomna. Vi börjar som vanligt med en återrapport från tidigare ministerrådsmöte. Finns det något att säga om det?

Anf.  154  Statsrådet JENS ORBACK (s):

Jag var inte själv med på det mötet. Det finns en skriftlig återrapportering. Den stora frågan var det så kallade artikel 13-direktivet, som gäller likabehandling av män och kvinnor vad beträffar tillgång på varor och tjänster. Där ville Tyskland ha en lite mildare skrivning. Det ville inte de andra länderna, och de kom överens, men Tyskland lade ned sin röst. Förhoppningen är att Tyskland ska ansluta sig vad det lider.

Anf.  155  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner rapporten och går in på det kommande ministerrådsmötet. Där är den första punkten nr 12, lika möjligheter och lika behandling för kvinnor.

Anf.  156  Statsrådet JENS ORBACK (s):

Det handlar där om sju direktiv när det gäller lika behandling av män och kvinnor i arbetslivet, som skrivits ihop till ett direktiv. Sverige har inte kunnat se några försämringar i den omarbetningen, och till skillnad mot vad som anges i kommentarerna till dagordningen har man löst dessa frågor inom Coreper.

Anf.  157  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag skulle bara vilja ställa en fråga, och den gäller det första gamla direktivet om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och tillämpning av principer om likalön för kvinnor och män. Där skulle jag vilja höra hur det är med statistiken. Jämför man samma saker? Har man kommit till rätta med att det rapporteras in korrekta uppgifter, så att man verkligen kan se att det är lika lön för lika eller likvärdigt arbete mellan kvinnor och män i EU?

Anf.  158  Statsrådet JENS ORBACK (s):

Det är min förhoppning att detta sker, men jag kan inte lämna ett uttömmande svar. Det har inte varit aktuellt i det här arbetet. Vi kanske får möjlighet att återkomma till det.

Anf.  159  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi övergår till punkt 13, program avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Anf.  160  Statsrådet JENS ORBACK (s):

Det handlar där om att EU:s två jämställdhetsprogram ska förlängas under en kortare tid för att komma i fas med Progress, som startar år 2007. Det handlar om att göra en sådan förlängning att de när Progress startar har samma tidsaxel.

Anf.  161  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går över till punkt 14, handlingsprogrammet från Peking.

Anf.  162  Statsrådet JENS ORBACK (s):

Vad gäller Pekingplattformen kom man i Beijing överens om att ha kvantitativa indikatorer för att mäta goda exempel. Hittills har man inom EPSCO följt detta och har ett antal indikatorer, bland annat när det gäller kvinnor och beslutsfattare, att förena förvärvsarbete och föräldraskap, löneskillnader mellan män och kvinnor samt mäns våld mot kvinnor. Nu har man på ordförandelandets initiativ föreslagit ytterligare tre indikatorer när det gäller sexuella trakasserier.

Sverige stöder det här förslaget, och det finns också en enighet om det inom Coreper.

Anf.  163  ULF HOLM (mp):

Jag undrar om det kommer att innebära några förändringar av lagar som vi redan har i svensk lagstiftning.

Anf.  164  Statsrådet JENS ORBACK (s):

Om det skulle innebära en försämring skulle vi inte ha accepterat detta.

Anf.  165  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi har också en övrig fråga, punkt 15 m. Finns det något att säga om den?

Anf.  166  Statsrådet JENS ORBACK (s):

Nej.

Anf.  167  ORDFÖRANDEN:

Och inga A-punkter?

Anf.  168  Statsrådet JENS ORBACK (s):

Nej.

Anf.  169  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi Jens Orback och hans medarbetare.

5 §  Ekofin

Finansminister Pär Nuder

Återrapport från ministerrådsmöte den 16 november 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 7 december 2004

Anf.  170  ORDFÖRANDEN:

Finansministern med medarbetare hälsas välkomna.

Som vanligt börjar vi med en återrapport från tidigare rådsmöten. Finns det något att rapportera i det avseendet?

Anf.  171  Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr ordförande! Ni har fått en skriftlig mötesrapport. Utöver den kan jag bara helt kort nämna följande. Det här Ekofinmötet var mitt första Ekofinmöte. Jag lovade att också muntligt återrapportera till nämnden kanske inte om hur jag upplevde det men åtminstone om några intryck.

Vi står ju inför en ny situation som vi alla lever med och som åtminstone för mig blev ganska uppenbar, nämligen att vi nu är 25 runt bordet. Det gör att vi framgent säkert kommer att se nya konstellationer. Det finns en ny dynamik i gruppen som är ganska påtaglig. Det där kommer nog att manifesteras på lite olika sätt i lite olika frågor. Det var det första intrycket.

Det andra intrycket framgår av den skriftliga rapporteringen. Mitt huvudsakliga inlägg handlade om reformeringen av stabilitetspakten. Naturligtvis gick åsikterna väldigt mycket isär. Men jag uppfattade att det växer fram en form av konsensus också i den frågan, även om vägen dithän naturligtvis är väldigt lång.

Värt att notera är att jag när vi talade om kommissionens förslag till en EU-skatt kunde konstatera att det svenska avståndstagandet verkar ha ett ganska brett stöd bland medlemsländerna.

Anf.  172  ORDFÖRANDEN:

Med detta godkänner vi rapporten.

Vi går sedan in på kommande ministerrådsmöte. Om det finns en A-punktslista tar vi den sist och börjar i stället med dagordningspunkt 3 om stabilitets- och tillväxtpakten. Varsågod!

Jag läser upp alla rubriker var för sig ifall finansministern vill ha en föredragning under varje rubrik. Det blir då lättare med hanteringen beslutsmässigt.

Anf.  173  Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag vill säga några ord om de grekiska budgetsiffrorna. Här kommer nu fokus att ligga på anslagsfrågorna vad gäller Grekland. Diskussionen kommer att baseras på ett meddelande från kommissionen, något som Ekofinrådet begärde på sitt förra möte.

Kommissionens meddelande kan inte sägas utgöra någon särskilt detaljerad genomgång av olika parters eventuella ansvar i frågan. Som ni haft möjlighet att se lyfter man fram medlemsländernas ansvar att ge Eurostat korrekt statistik. Man noterar att Eurostat vid ett flertal tillfällen har påtalat brister i statistikmaterialet och konstaterat att det finns systemfel i den grekiska statistikapparaten, en brist på kompetens och tillförlitliga rådata.

Kommissionen erkänner emellertid att det även har funnits svagheter i Eurostats och kommissionens agerande – väl så viktigt i sammanhanget. Här handlar det framför allt om en bristande insikt om vikten av att på ett tydligt sätt göra de politiska beslutsfattarna medvetna om problemen. Detta gäller inte minst vid tidpunkten för beslutet om att uppta Grekland i euroområdet. Det är uppenbart att beslutet togs på grundval av en luddig information från Eurostat om stabiliteten i den grekiska situationen.

Man kan ifrågasätta om nu föreliggande rapport från kommissionen verkligen utgör en tillräcklig genomlysning av den här komplicerade och viktiga frågan. Statistikfrågorna är, som vi alla vet, av fundamental betydelse. Det är viktigt att rådet visar att man inte tolererar vad som helst vare sig från enskilda medlemsländer eller kommissionen eller, för den delen, från Eurostat.

I övrigt kan jag, som nämnden säkert har noterat, konstatera att kommissionen har beslutat att inleda en juridisk process mot Grekland för att man inte har levt upp till kravet på att leverera statistik inom ramen för utskottsförfarandet. Enligt min mening förefaller det rimligt, mot bakgrund av de upprepade påpekanden som Grekland trots allt har fått från Eurostat.

Anf.  174  CARL B HAMILTON (fp):

Jag tog med din företrädare, Gunnar Lund, upp frågan om ett större oberoende för statistiska centralbyråer gentemot regeringarna – vi behöver inte ta detta i allmänhet men just i de här frågorna – och huruvida den frågan varit uppe. Det har ju, som ett resultat av det grekiska, varit uppe i debatten om man på olika sätt ska försöka få ”institutionaliserat” att de är mer oberoende gentemot regeringarna och mera skyddade från påtryckningar från regeringarna. Det vore intressant att höra om finansministerns position i denna fråga.

Anf.  175  ULF HOLM (mp):

Herr ordförande! Jag undrar mest vad man skulle kunna göra åt Grekland. Om det nu är så att de med anledning av inträdet har lämnat felaktiga uppgifter, vad ska man då göra nu? Finns det något land som verkligen på allvar menar att Grekland ska sparkas ut och att man ska be dem att kvala in igen – eller vilka möjligheter har man att göra någonting?

Anf.  176  Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr ordförande! Jag börjar med den sista frågan. Som jag sade i mitt inledande anförande har kommissionen nu inlett en juridisk process mot Grekland. Det är ett svar på frågan. Det som naturligtvis är mest besvärande för Grekland är den politiska situation som de själva har försatt sig i. Den är väl så viktigt vid sidan av de formaljuridiska processer som är aktuella i det här sammanhanget.

När det gäller Carl B Hamiltons fråga om oberoende statistikorgan i de enskilda länderna kan jag säga att jag i och för sig inte tror att det grekiska problemet hade att göra med graden av beroende till regeringen, utan det är mer fråga om ett systemfel som fanns i Grekland.

Däremot kan jag säga att det blir en diskussion om detta inför nästa Ekofinmöte, så jag ber att få återkomma i själva sakfrågan.

Anf.  177  ORDFÖRANDEN:

Med detta godkänner vi informationen och går över till punkt 4 om konvergensrapporter.

Anf.  178  Finansminister PÄR NUDER (s):

Den här punkten handlar om en presentation av kommissionens och ECB:s rapporter om uppfyllandet av fördragets villkor för inträde i valutaunionen. Dessa konvergensrapporter ska enligt fördraget tas fram vartannat år eller på begäran av en medlemsstat.

Det presenteras nu rapporter för Sverige och de tio nya medlemsstaterna. Inget av dessa länder anses uppfylla villkoren för att införa euron. För Sveriges del är ett skäl att vi inte uppfyller det så kallade växelkurskriteriet, vilket ska tolkas som att Sverige inte deltar i växelkursmekanismen ERM2. Vidare anses Sverige uppvisa vissa brister i anpassningen av riksbankslagstiftningen för att kunna införa den gemensamma valutan. Regeringen har inget att invända mot rapporten.

Detta är, som sagt, ett informationsärende.

Anf.  179  ULF HOLM (mp):

Ja, det är ett informationsärende. Men jag måste säga att jag – om jag får uttrycka det så – blir ganska irriterad på kommissionen som inte med ett enda ord nämner att vi har haft en folkomröstning i Sverige där man sagt nej. Jag tycker faktiskt att det borde nämnas att det borde vara känt även hos EU-kommissionen att det är därför som vi inte vill uppfylla kraven. Fortfarande framstår det som att vi ansöker om att få komma med i EMU så fort som möjligt; det är bara det att det fattas en sak. Jag tycker faktiskt att det borde finnas med här så att EU-kommissionen uppmärksammas på detta.

Anf.  180  CARL B HAMILTON (fp):

Jag är för subsidiaritetsprincipen, och jag är för nationella beslutsformer och tycker att det är väldigt bra att inte andra länder – inklusive EU-kommissionen – lägger sig i vårt interna beslutsfattande.

Anf.  181  Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag har ingen annan kommentar än att om det blir en diskussion kan jag erinra rådet om att vi har haft en folkomröstning, vilket jag tror är både allmänt och väl känt.

Anf.  182  ORDFÖRANDEN:

Med detta godkänner vi informationen och går sedan över till punkt 5 om finansieringsramen 2007–2013.

Anf.  183  Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr ordförande! Detta är en viktig fråga som nämnden kommer att konfronteras med vid många tillfällen framöver, inte bara inför Ekofinrådets möten.

Under hösten har denna fråga varit en återkommande dagordningspunkt både vid utrikesministrarnas och vid finansministrarnas möten. Regeringen är positiv till att även Ekofin diskuterar Agenda 2007 eftersom omfattningen på EU:s utgifter också påverkar de nationella budgetarna.

Det ansträngda budgetläget i flera europeiska länder gör detta särskilt angeläget. Som ni alla är väl förtrogna med är vi sex nettobetalande länder som kräver att åtagandenivån i EU:s budget inte får överstiga 1 % av EU:s BNI. Tillsammans har vi nu konkretiserat enprocentsnivån till 815 miljarder euro för perioden 2007–2013.

Regeringens övergripande målsättning i denna förhandling är att begränsa den svenska nettoavgiften gentemot EU. Det kan främst ske genom en restriktiv EU-budget och en rättvis fördelning av finansieringsbördan.

Syftet med dagordningspunkten denna gång är att ge en lägesredovisning för förhandlingarna och att diskutera frågan utifrån ett budgetperspektiv. Ministrarna ska diskutera de dokument avseende den så kallade byggstensansatsen och den framstegsrapport som nyligen diskuterats av utrikesministrarna.

Ordförandeskapet har för avsikt att presentera en framstegsgrapport för Europeiska rådet i december. Rapporten ska sammanfatta förhandlingsläget och gruppera ”byggstenarna” för att toppmötet ska kunna ställa sig bakom principer och riktlinjer som kan utgöra en vägkarta för det luxemburgska ordförandeskapet.

Regeringen har givit sitt fulla stöd till ”byggstens”-ansatsen, som på ett konstruktivt sätt beaktar medlemsstaternas olika positioner i förhandlingarna. Det är viktigt att de framsteg som gjorts i processen under hösten tas till vara så att förhandlingstakten kan upprätthållas.

Jag har inga invändningar mot ordförandeskapets utkast till framstegsrapport. Rapporten återspeglar ganska väl diskussionerna så här långt.

Regeringen är positiv till förhandlingarna så här långt. För oss är det viktigt att de ”byggstenar” som presenteras också tydligt ger ett enprocentsalternativ som sedan lever kvar under förhandlingarna. Värt att notera är att det nederländska ordförandeskapet har alla möjligheter att uppnå detta. Vi stöder därför deras förhandlingsupplägg.

Anf.  184  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi går nu över till punkt 6 om kampen mot terrorism, penningtvätt med mera.

Anf.  185  Finansminister PÄR NUDER (s):

Den här punkten innehåller två delmoment: dels information om den samlade EU-strategin, dels Ekofins eget bidrag rörande penningtvätt.

EU:s generella strategi för åtgärder mot terrorism är framtagen efter en beställning från Europeiska rådet tidigare i år. Som ni vet innehåller strategin bland annat ett antal allmänt hållna rekommendationer i syfte att stärka EU:s åtgärder mot terroristfinansiering. Justitieministern informerade förra fredagen nämnden om strategin.

När det gäller frågan om penningtvätt har kommissionen presenterat ett förslag till ett nytt tredje penningtvättsdirektiv som förutom penningtvätt även omfattar terroristfinansiering. Direktivförslaget behandlar olika krav som ställs på fysiska och juridiska personer när det gäller att bekämpa penningtvätt och terroristfinansiering. Det innehåller ett antal nya förslag som främst syftar till att uppdatera nuvarande direktiv i enlighet med de rekommendationer mot penningtvätt som antagits av Financial Action Task Force. Även några av task force-rekommendationerna om terroristfinansiering införlivas genom direktivet.

Förhandlingar har ägt rum med rådet, men Europaparlamentet har ännu inte inlett sin behandling av frågan. Ordförandeskapet har för avsikt att på Ekofinmötet den 7 december nå en gemensam inriktning som kan ligga till grund för kommande diskussioner med Europaparlamentet inför en eventuell uppgörelse. Regeringen kan ställa sig bakom den gemensamma inriktningen.

Anf.  186  CARL B HAMILTON (fp):

Jag vill bara fråga hur det här liksom hänger ihop med resten av världen. Det är okej att man inte kan tvätta pengar i EU, men om man genom en enkel överföring kan göra det någon annanstans blir det hela lite av ett slag i luften. Frågan är hur detta är koordinerat med andra länders ansträngningar.

Anf.  187  Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr ordförande! Jag nämnde Financial Action Task Force som är det globala organet för att koordinera länderna i sammanhanget.

Anf.  188  ULF HOLM (mp):

I underlaget står det att det finns ett par utestående frågor som regeringen inte riktigt gillar. Hur har det gått med dem? Är de avklarade nu inför mötet?

Anf.  189  BO KÖNBERG (fp):

Vad jag har att säga tangerar Ulf Holms fråga. Det gäller den reservation som för närvarande bereds i Finans- och Justitiedepartementen. Det gäller punkten om att man inte under alla omständigheter skulle vara förbjuden att berätta för en klient. Är den hanterad, eller hanteras den just nu?

Anf.  190  Finansminister PÄR NUDER (s):

Ja, det är riktigt att vid Corepermötet den 24 november vidhölls en svensk reservation avseende önskemål om möjlighet till undantag från meddelandeförbudet för oberoende jurister av det slag som finns i andra nu gällande penningtvättsdirektiv.

Sverige har emellertid stått ensamt här. Efter beslut i måndags kvarstår inte längre någon reservation för svensk del, utan regeringens bedömning är att direktivförslaget kan stödjas.

Anf.  191  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan kommer vi till punkt 7 om finansiella tjänster.

Anf.  192  Finansminister PÄR NUDER (s):

Det handlar här om tre frågor. Först och främst gäller det kapitaltäckningsregler. Det handlar om kommissionens direktivförslag om nya kapitaltäckningsregler, så kallade CAD III. Förslaget innehåller ett till stor del nytt regelverk om kapitaltäckning för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Det nya regelverket är mer riskkänsligt jämfört med det som gäller i dag. Det innebär att instituten ska beräkna kapitalkrav som bättre avspeglar riskerna i deras verksamheter. Det innebär också att instituten ges incitament att förbättra sin riskhantering. Syftet med ett mer riskkänsligt regelverk är att främja stabiliteten i det finansiella systemet.

Ordförandeskapets avsikt på Ekofinmötet är att enas om en gemensam inriktning. Detta har fått en godtagbar lösning för svenskt vidkommande. Jag kan därför acceptera kompromissförslaget och den gemensamma inriktningen.

Den andra finansmarknadsfrågan handlar om revision. Det nederländska ordförandeskapet eftersträvar en politisk överenskommelse om direktivförslaget. I förslaget till direktiv regleras lagstadgad revision, tillsyn av revisorer – så kallade revisionskommittéer – med mera. Arbetet på området initieras och intensifieras efter företags- och finansskandalerna i Förenta staterna för några år sedan. Förslaget har inte tidigare varit med på rådets dagordning.

Sverige anser att det är angeläget att reglerna på området harmoniseras och att innehållet i ordförandeskapets senaste kompromissförslag i huvudsak är väl avvägt. Sverige har alltså i förhandlingarna intagit en positiv inställning till direktivförslaget.

Sverige har under förhandlingarna givetvis haft en del synpunkter på innehållet i förslaget. Jag ska inte här gå in på detaljer. Men generellt kan jag säga att vi har fått gehör för de allra flesta av våra önskemål, till exempel att konsekvenserna för små och medelstora företag uppmärksammas på ett bättre sätt. Vi bedömer att nu föreliggande text är acceptabel från svenska utgångspunkter. Om det finns förutsättningar för en politisk överenskommelse vid Ekofinmötet avser vi därför att ställa oss bakom denna.

Slutligen finns det en underpunkt om reglering, tillsyn och stabilitet på området för finansiella tjänster. Det här blir en A-punkt. Det handlar om att anta ett antal slutsatser avseende arbetet på området. I slutsatserna välkomnas det arbete som skett för att utvidga Lamfalussyprocessen till bank- och försäkringsområdena, arbetet i den nya kommittén för finansiella tjänster samt det mer effektiva stabilitetssamarbetet på området. Kontentan är att man bör fortsätta på den inslagna vägen. Jag kan ställa mig bakom förslaget till slutsatser.

Anf.  193  ULF HOLM (mp):

Finansministern sade på slutet något som jag tänkte fråga om, nämligen hur detta slår mot små och medelstora företag. Finansministern sade att det har uppmärksammats på ett bättre sätt. Det är ju trevligt att man har uppmärksammat det. Men finns det fortfarande regler som gör att små och medelstora företag missgynnas av det här förslaget?

Anf.  194  Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag ber att få ge ordet till Jianying.

Anf.  195  Kanslirådet JIANYING LIU-WIJKANDER:

Ordförande! Det har funnits en viss oro både i Sverige och i EU för att nya kapitaltäckningsregler ska innebära försämrade upplåningsvillkor för små och medelstora företag. Här i nämnden har tidigare uttryckts politiska önskemål om att frågan om nya kapitaltäckningsregler och små och medelstora företag noga bevakas.

Små och medelstora företag spelar en mycket viktig roll när det gäller att främja ekonomisk tillväxt och att skapa sysselsättning. Dessa företag är dessutom beroende av upplåning från banker. Det är viktigt att undvika att upplåningsvillkoren för små och medelstora företag försämras med nya kapitaltäckningsregler.

På Finansdepartementet bevakar vi frågan noga i vårt EU-arbete. Vi vill påminna er om en rapport som kommissionen avlämnat om effekter av nya kapitaltäckningsregler för små och medelstora företag. Rapporten diskuterades på Ekofinmötet i juni förra året. En av de viktigaste slutsatserna i rapporten är att nya kapitaltäckningsregler inte skulle innebära försämrade upplåningsvillkor för små och medelstora företag. Jämfört med vad som gäller i dag skulle de nya kapitaltäckningsreglerna innebära lägre kapitalkrav för banker som lånar ut till små och medelstora företag. Detta ger utrymme för banker att sänka sin utlåningsränta för dessa företag, så oron för att villkoren för små och medelstora företag skulle försämras berodde enligt rapporten på brist på information om hur regelverket skulle fungera.

Anf.  196  ULF HOLM (mp):

Har de i Sverige och även i andra länder i EU som anmärkt på detta före den här rapporten uttryckt någon tveksamhet efter den rapport som presenterades på förrförra finansministermötet?

Anf.  197  Kanslirådet JIANYING LIU-WIJKANDER:

Ordförande! Efter diskussionen på Ekofinmötet förra året var det inga fler frågor just när det gäller små och medelstora företag.

Anf.  198  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går nu till punkt 8 om bättre lagstiftning.

Anf.  199  Finansminister PÄR NUDER (s):

EU:s arbete med att prioritera en bättre lagstiftning i syfte att bland annat minska de administrativa bördorna för företagen har diskuterats vid ett flertal tillfällen under året både i Ekofinrådet och i andra råd.

Ekofin har beslutat om att utreda mätmetoder för att beräkna dessa bördor. I Sverige har även regeringen fattat beslut om att mäta den administrativa börda som vissa lagstiftningsområden medför för företagen. I detta arbete använder vi en mätmetod som är baserad på erfarenheter från Nederländerna, den så kallade standardkostnadsmetoden. Arbetet bedrivs i nära samarbete med Nederländerna, Danmark och Norge.

De svenska erfarenheterna av denna metod är goda, varför Sverige stöder att man i de pilotprojekt som initierats av Ekofinrådet arbetar med en mätmetod som utgår från dessa erfarenheter.

Jag kan också nämna att regeringen i går beslutade om sitt handlingsprogram för en minskad administration för företagen där arbetet med en mätmetod för administrativ börda utgör en del. Handlingsprogrammet innehåller dessutom ett stort antal åtgärder som ska genomföras under innevarande mandatperiod och som syftar till att minska krånglet för företagen.

På Ekofinmötet behandlas denna punkt som en information från det avgående till det tillträdande ordförandeskapet. Det ger även en möjlighet för kommissionen att berätta hur man avser att utföra utvecklingsarbetet med mätmetoden.

Anf.  200  ORDFÖRANDEN:

Härmed godkänner vi den informationen.

Nu kommer vi till punkt 9 om beskattning. Vi börjar med den första underpunkten, som gäller alkoholen. Här finns det säkert flera frågor.

Anf.  201  Finansminister PÄR NUDER (s):

Enligt gällande EG-direktiv på alkoholskatteområdet ska kommissionen regelbundet göra en översyn av och lämna en rapport till rådet om hur direktivets alkoholskattesatser påverkar den inre marknaden. Senast år 1995 gjorde kommissionen en sådan översyn, vilken inte medförde några ändringar av direktivet.

Kommissionen avlämnade i maj 2004 en ny alkoholskatterapport. Eftersom det inte har varit möjligt att få majoritet inom kommissionen för ett förslag om en positiv minimiskattesats för vin innehåller rapporten inga förslag till ändringar på alkoholskatteområdet.

Kommissionens avsikt är att rapporten ska leda till en bred debatt. På grundval av vad som kommer fram i denna debatt kommer kommissionen att besluta om den ska lägga fram några förslag till direktivändringar.

Frågan om alkoholskatterna inom EU är viktig för Sverige. Regeringen har länge efterfrågat rapporten och begärde på Ekofinrådets möte i maj 2004 att kommissionen snarast skulle presentera rapporten. Det är därför positivt att alkoholskattefrågan nu tas upp på Ekofinrådets möte. Tyvärr innehåller rapporten inte några förslag om höjda minimiskatter på alkohol, vilket vi hade önskat. Vi får nu emellertid en möjlighet att kraftfullt framföra den svenska uppfattningen i alkoholskattefrågan samt redogöra för en gemensam alkoholstrategi som de nordiska social- och hälsoministrarna har enats om under året.

Vid mötet kommer jag att begära att samtliga minimiskatter på alkohol kraftigt höjs och säga att beskattningen av alkoläsk också bör höjas. Detta är viktigt eftersom dessa produkter i stor utsträckning dricks av ungdomar. Några medlemsstater har redan beslutat om att införa en särskild nationell beskattning av dessa produkter.

Vidare kommer jag att begära att de indikativa nivåerna beträffande privat införsel av alkohol halveras och säga att dessa nivåer bör anses som maximigräns för privat införsel. Jag kommer att uppmana kommissionen att snarast föreslå ändringar i denna riktning. Det är viktigt att vi får till stånd en bredare debatt om alkoholpolitiken och alkoholbeskattningen inom EU där folkhälsoaspekterna får en större tyngd.

Anf.  202  ULF HOLM (mp):

Jag delar finansministerns åsikt om folkhälsoaspekten och tycker naturligtvis också att finansministern ska föra fram att vi ska ha lägre införselkvoter för att begränsa införseln. Detta är inget som de i kommissionen själva tar upp, utan de tycks vara nöjda med att det ser lite olika ut. Men jag skulle vilja påstå att det verkligen snedvrider den inre marknaden från flera aspekter.

Sedan kan man också påtala att det, som jag tycker, är väldigt diskriminerande att öl ska ha en minimiskatt, medan det för vin inte handlar om en enda cent. Det är naturligtvis de stora vinproducenterna i söder som driver detta, men det tycker jag är klart diskriminerande för oss som kanske dricker mer öl och så vidare.

Jag stöder alltså gärna att finansministern slår näven i bordet och driver dessa frågor hårt – eller, som finansministern sade, på ett kraftfullt sätt.

Anf.  203  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Det är intressant, eller rättare sagt anmärkningsvärt, att läsa vad som står här: Att regelbundet följa och rapportera om utvecklingen på detta område innebär att man gör det vart tolfte år – bortsett från det som hände år 1995 och som egentligen inte innebar någonting.

Precis som ministern sade innehåller rapporten inte några förslag om höjning av miniminivån på punktskatter. Däremot känns det skönt när ministern sade att han kraftfullt ska verka för strängare införselkvoter och även för att man ska jobba med minimipunktskattenivån.

Folkhälsoaspekten nämnde ministern också hastigt. Jag skulle vilja veta lite mer hur man tänker driva detta och aktivt bedriva lobbyverksamhet för att få in folkhälsoaspekten. Det viktigaste på det här området är att få Europa att inse detta.

Anf.  204  BO KÖNBERG (fp):

Med tanke på den situation som vi befinner oss i efter regeringens och riksdagsmajoritetens kapitulation för kommissionen häromåret vad gäller införselkvoterna är den här frågan oerhört väsentlig. Den riktning som finansministern nämner är en riktning som vi i Folkpartiet, och jag tror att en majoritet runt bordet, stöder.

Den överenskommelse som nåddes för ett tag sedan mellan hälsoministrarna i Norden går i och för sig åt rätt håll; man talar om en halvering av införselkvoterna. Ett problem i sammanhanget är att de kvoter vi har svarar väl mot en normalkonsuments konsumtion under ungefär två år, eller något sådant. Det är klart att det är trevligt att man har gått ned till att det ”bara” ska var ett års konsumtion som kan släpas över gränserna. Det är bättre att de halveras än att de ligger kvar på den höga nivån.

Jag har två frågor till finansministern. Den ena är om han bedömer det som framkomligt att det händer någonting med införselkvoterna respektive att man får höjda punktskatter, en minimiskatt. Den andra gäller en fråga som hittills, det framgår av dagens rapport, nästan helt och hållet i Europa hanterats utan hänsyn till hälsoaspekt. Man skulle kunna tro att det skulle gå avsevärt bättre ur hälsosynpunkt om frågan överfördes från finansministrarna till hälsovårdsministrarna.

Jag undrar om finansministern har någon kommentar till detta.

Anf.  205  AGNE HANSSON (c):

Jag kan i stort sett instämma med de övriga. Jag tycker att det är ett jättebra initiativ som regeringen nu tar och driver, och jag vill stödja det fullt ut. Min fråga är liknande Annelie Enochsons: Vad är nästa steg? Är det att bygga allianser, och hur går det i det arbetet?

Anf.  206  Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag välkomnar naturligtvis nämndens allmänna sympati för vår hållning; jag upplever att det råder en bred konsensus om inriktningen, vilket känns bra för mig att ha i ryggen. Jag tänker vara väldigt tydlig inför mina kolleger om med vilket allvar som vi ser på den här frågan, inte minst folkhälsoaspekterna. Jag tänker, så tydligt det bara någonsin går, att beskriva våra erfarenheter och den utveckling som vi ser.

Bedömningen av huruvida jag kan påverka mina kolleger eller ej ska naturligtvis läsas i ljuset av den situation som råder i andra länder. Bara för nämndens kunskap och kännedom vill jag säga att tolv länder har nollskattesats på vin. De kommer att vilja att fortsätta med det. Det är min allmänna bedömning. Därmed inte sagt att vi ska minimera eller minska vårt engagemang. Jag tycker att vi ska öka vårt engagemang i de här frågorna. Jag tror att någonstans på vägen kommer insikten att växa även i de andra länderna om folkhälsoaspekternas betydelse.

Huruvida det är mer framgångsrikt att gå vägen över hälsoministrarna vill jag egentligen inte göra någon bedömning av. Jag är nog ganska mån om att skattefrågor ska hanteras av finansministrar, men värt att notera är att de nordiska statsministrarna har antagit social- och hälsoministrarnas uttalanden. Jag utesluter inte att även på den högsta politiska nivån ska vi föra fram de här frågorna i fortsättningen.

Anf.  207  HILLEVI LARSSON (s):

Det finns en öppning i det nya konstitutionsförslaget, där man för första gången erkänner både alkoholens och tobakens faror på folkhälsan. Detta har inte godkänts formellt, och det ska vara folkomröstningar och så vidare. Men bara det att de högsta ansvariga har godtagit konstitutionsförslaget tycker jag är en öppning som är värt att notera och som jag tycker att man borde kunna utnyttja lite när man vill driva de här frågorna framåt.

Anf.  208  ULF HOLM (mp):

Tack för svaret, finansministern. Om jag tolkar finansministern rätt kommer det inte att ske några förändringar på EU-nivå med tanke på att tolv länder inte har någon skatt på vin eller en minimiskatt. De kommer aldrig att godkänna det, och sådana beslut ska ju tas enhälligt. Om det är inte blir några förändringar är frågan, som någon nämnde tidigare: Vad är nästa steg från svensk horisont? Är man inne på att man ska sänka skatterna i Sverige, eller kan man tänka sig att införa ensidiga införselkvoter i Sverige som ett sätt att skynda på och lyfta frågan ytterligare en nivå för att visa att Sverige menar allvar med detta och att vi har en total enighet i vårt parlament om att detta ska vi driva hårt och till sin spets för att få en förändring? Med erfarenhet av hur det går till på EU-mötena kan man vara ganska kraftfull, men det är först när man går till aktion som någonting brukar hända på ett möte. Jag tror att en sådan sak kan vara att vi inför ensidiga införselkvoter.

Anf.  209  BO KÖNBERG (fp):

Herr ordförande! En fråga som vi snuddade vid gäller framkomligheten, det vill säga den inriktning som finansministern vill ha och som nästan alla runt bordet vill välsigna, om det är den rätta vägen. Själv gjorde jag en reflexion när jag hörde att de nordiska hälsovårdsministrarna kom fram med halveringskravet att det vore väl sannolikt bättre för den svenska folkhälsan om man från de nordiska ländernas sida drev att varje land fick bestämma detta. Nu menar jag inte att man ska bestämma det ensidigt mot det avtal som regeringen tyvärr ingått. Jag menar att man då kanske har lättare inom EU att få igenom detta. Speciellt när man hör sådana saker som att ett dussin länder, nästan hälften av medlemsländerna, ganska kraftigt slår vakt om att ha noll i skatt på vin, kan man vara pessimistisk om den andra vägens framkomlighet. Jag skulle gärna vilja ha en kommentar till detta.

Sedan gläder det mig förstås att man på allra högsta nivå i länderna vill driva frågan. Då är frågan på vilket sätt det kommer att ske. Kommer man att lyfta fram den här för svensk folkhälsa så viktiga frågan på till exempel nästa toppmöte?

Anf.  210  Finansminister PÄR NUDER (s):

Den senaste frågan allra först: Den frågan får ni ställa till statsministern inför Europeiska rådets möte när han kommer hit till nämnden.

Realismen, framkomstvägar – det är som jag tidigare sade tolv år sedan senaste rapporten. Vi ska inte ge upp det här slaget om det blir ett bakslag vid det här tillfället. Vi måste fortsätta att driva den här frågan. Vi bör driva den i hälsoministersammanhang och finansministersammanhang och kanske till och med på Europeiska rådets nivå.

Hillevi Larssons kommentar om förslaget till ny konstitution: Jag tycker att alla tänkbara argument ska användas i det här sammanhanget.

Vad så gäller Ulf Holms fråga om ensidiga införselkvoter vill jag göra nämnden uppmärksam på att det krävs ett uttryckligt stöd i EG-rätten för en sådan åtgärd. Skulle vi ensidigt besluta utan stöd, skulle det uppenbart strida mot EG-rätten och därmed inte kunna tillämpas av svenska myndigheter. Det skulle med andra ord bara vara ett slag i luften. Dessutom skulle Sverige riskera skadestånd, om vi förlorade en process i EG-domstolen, vilket förefaller mycket sannolikt.

Anf.  211  CARL B HAMILTON (fp):

Pär Nuder turnerade toppmötesfrågan med att säga att vi ska fråga statsministern. Vi kan också ställa skriftliga frågor och interpellationer, men då brukar den här frågan styras över till finansministern. Jag skulle vilja säga så här: Jag tycker att finansministern ska informera statsministern om att frågor i EU-nämnden kommer att ställas rörande hans agerande vid toppmötet i denna fråga, så att vi slipper den här cirkusen. Okej?

Anf.  212  ULF HOLM (mp):

Det kan naturligtvis vara så som finansministern säger, att vi kommer att få ett negativt resultat i EG-domstolen. Men då är det verkligen att säga att vi inte kan göra någonting. Det är inte prövat i EG-domstolen om ett land med hänvisning till det gällande fördraget och folkhälsofrågorna skulle kunna driva en sådan här fråga och påvisa, efter det att införselkvoterna så att säga kraftigt försämrats, ökade alkoholskador och ökade problem. Inget land har prövat det i EG-domstolen.

Nu tycker jag att det är lite förmätet av finansministern att säga att vi aldrig kommer att klara det, vi vågar inte ta den striden. Det är just att våga ta striden som gör att vi kanske lyckas i EU-sammanhang. Vi kan inte bara sitta och säga: Nej, vi kommer aldrig att lyckas. Man måste våga tro på vad vår svenska erfarenhet av ökad alkoholimport är och vad det har inneburit. Då måste vi våga vara lite uppkäftiga i EU-sammanhang och våga ta striden för det som vi tror är viktigt. Det finns en enighet i riksdagen om att alkoholfrågan är problematisk och att vi måste göra någonting.

Anf.  213  Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag har ingen annan kommentar än det jag sade tidigare, att min bestämda bedömning är att en sådan åtgärd skulle strida mot EG-rätten.

Anf.  214  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vad beträffar det kommande europeiska mötet lär vi diskutera sinsemellan i nämnden upplägget och annat. Vi återkommer till den.

Nästa punkt handlar om momsen.

Anf.  215  Finansminister PÄR NUDER (s):

Det kommer två momsfrågor: plats för beskattning och reducerade skattesatser.

Först platsen för beskattning av tjänster. Kommissionen lämnade i januari 2004 ett förslag till rådet med nya regler för i vilket land beskattningen ska ske vid handel med tjänster mellan företag i olika länder. Förslaget innebär att tjänsterna som huvudregel ska beskattas i köparens land och att det är köparen som ska redovisa skatten genom så kallad omvänd beskattning.

Förslaget har behandlats vid åtskilliga möten under året. Tyskland och Luxemburg har en generell politisk reservation mot förslaget. I övrigt är det i stort sett färdigförhandlat. Framför allt Tyskland menar att förslaget strider mot tanken på ett momssystem som bygger på ursprungslandsprincipen.

Vad gäller ikraftträdandet har ordförandeskapet föreslagit den 1 januari 2007. Reglerna avseende billeasing föreslås dock träda i kraft redan den 1 januari 2006, eftersom flera länder, bland annat Österrike, har stora problem med nuvarande regler. Under mötet den 7 december avser ordförandeskapet att undersöka om de reservationer som finns kan lyftas. Avsikten är i så fall att man ska ingå en politisk överenskommelse om förslaget. Regeringen är positiv till förslaget.

Vad så gäller den andra momsfrågan är den väl känd vid det här laget. Det handlar om kommissionens förslag till ny avgränsning av lågmomsområdet som varit uppe vid ett antal Ekofinmöten. Vid förra mötet ville Frankrike diskutera frågan om en handlingsplan. Frågan finns därför med på kommande dagordning. Enligt den information som vi fått kommer dock ordförandeskapet inte att presentera något dokument innan mötet. Däremot har kommissionen på sin hemsida lagt ut ett dokument som visar vilken lågskattemoms som olika medlemsstater har rätt att tillämpa och när rätten att tillämpa dem går ut.

Jag motsätter mig inte att en handlingsplan upprättas. I handlingsplanen bör dock avsättas tid för analys av varför vissa varor och tjänster kan anses lämpliga att ingå i lågmomsområdet.

Anf.  216  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt är fusionsdirektivet.

Anf.  217  Finansminister PÄR NUDER (s):

Frågan om en politisk överenskommelse rörande fusionsdirektivet blir en A-punkt. Syftet med ändringarna i fusionsdirektivet är att undanröja vissa av de befintliga skattehindren för en korrekt fungerande inre marknad. Förslaget har till syfte att uppdatera, klargöra och bredda direktivets tillämpningsområde – detta bland annat för att flera typer av företag och transaktioner ska omfattas av direktivets bestämmelser. Syftet med direktivet är att gränsöverskridande omstrukturering av olika bolag i olika medlemsstater inte ska missgynnas skattemässigt jämfört med sådana förfaranden som avser bolag i samma medlemsstat.

Vi anser att det är viktigt att de olika medlemsstaternas företagsskattesystem inte hindrar att den inre marknaden fungerar smidigt. Om direktivförslaget antas skulle det innebära förbättrade villkor för gränsöverskridande verksamhet inom EU.

Regeringen tycker därför att det är bra att direktivet ändras.

Anf.  218  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Finns det övriga frågor?

Anf.  219  CARL B HAMILTON (fp):

Vi har en erfarenhet i nämnden, och naturligtvis även ni i Finansdepartementet, att när ministrarna träffas tas många frågor upp som kanske ligger vid sidan om. Jag skulle vilja ta upp en fråga som säkert kommer upp, och jag vill höra efter finansministerns syn och position. Det gäller den uppblossande internationella finansiella oron på grund av det stora och snabba dollarfallet. Man kan knappast öppna en tidnings ekonomisidor, särskilt de internationella, utan att detta är på första sidan med stora rubriker.

Sedan juni 2001 har euron stärkts mot dollarn med 58 %, kronan med 64 %. Det är ungefär lika stora förstärkningar mot de asiatiska valutorna, eftersom de är mer eller mindre fast knutna till dollarn. Det är alltså stora konkurrenskraftsförskjutningar som vi talar om. Det här har oroat väldigt många europeiska finansministrar och centralbankschefer, särskilt som man tror att de här problemen kommer att fortsätta på grund av de amerikanska underskotten.

Jag ska inte gå in mer än så på bakgrunden. Min fråga är: Hur ser finansministern på den växande oron internationellt i denna fråga? Vilken position intar Sverige beträffande denna problematik i diskussionerna i Europeiska unionen och IMF och andra organ?

Anf.  220  ORDFÖRANDEN:

Frågan står inte på dagordningen, och jag vet inte om det är rätt forum att ta upp den här. Vill finansministern kommentera?

Anf.  221  Finansminister PÄR NUDER (s):

Ja, det kan jag i och för sig göra. Jag kan till att börja med konstatera att visst diskuteras den här typen av frågor finansministrarna emellan, emellertid inte runt Ekofinbordet. Däremot diskuteras den säkert intensivt kvällen innan i Eurogruppen, men där är jag som bekant inte tillåten att vara med, dessvärre. Där förväntar jag mig att man kommer att diskutera eurons ställning visavi dollarn. Jag tror inte att man kommer att diskutera särskilt mycket om kronans förhållande till dollarn.

Rent allmänt har jag tidigare uttalat mig i andra sammanhang om kronans förstärkning. Vi ska ha klart för oss att kronan redan innan den senaste tidens kraftiga dollarras har stärkts med 40 % gentemot dollarn sedan 2001. Trots detta har den svenska exportindustrin varit väldigt framgångsrik. Det hänger naturligtvis samman med att vi är väl positionerade sammansättningsmässigt när det gäller exporten. Vi exporterar produkter som det är en väldigt stor efterfrågan på just nu internationellt – råvaror, fordon, IT, telekom. Dessutom sammanhänger våra framgångar med den höga produktivitetsutveckling som vi har i industrin – 6 % i genomsnitt under de senaste åren. Fordonsindustrin har en extremt hög produktivitetstillväxt just nu och tar marknadsandelar över hela världen. Det gäller både personbilar och tunga lastbilar.

Några särskilda positioner när det gäller dollarn har inte regeringen.

Anf.  222  ORDFÖRANDEN:

Vi ska inte starta en ekonomisk-politisk debatt här, utan den får vi ta i kammaren. Det finns interpellationsinstitut och annat för det.

Vi tackar finansministern och medarbetare och önskar en trevlig helg.

6 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (Dp. 5 och Dp. 15c)

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Återrapport från ministerrådsmöte den 1 och 2 juni 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 6 och 7 december 2004

Anf.  223  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar jordbruksminister Ann-Christin Nykvist med medarbetare välkomna.

Vi har några punkter från olika dagordningar kvar.

Anf.  224  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag ska börja med att återrapportera från det EPSCO-råd som var den 2 juni. Jag tar bara upp förslaget om närings- och hälsopåståenden och förslaget om tillsättning av vitaminer och mineraler och vissa andra ämnen i livsmedel för en lägesrapport.

Rapporterna noterades av rådet, och det var ingen diskussion. Det är vad som hände på den punkten.

Anf.  225  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi rapporten.

Så går vi in på punkt 5, Näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.

Anf.  226  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Här har vi ett förslag som kommissionen antog i juli 2003. Det är alltså en ny förordning om närings- och hälsopåståenden om livsmedel. Inför rådet nästa vecka har det kommit ett antal frågor. Det är två frågor som vi ska svara på.

Den första frågan handlar om huruvida de icke reglerade åtgärderna på EU-nivå som syftar till att motverka övervikt och fetma är effektiva.

Från svensk sida anser vi att det finns ett stort behov av gemenskapsregler för närings- och hälsopåståenden om livsmedel. Det är någonting som vi har efterfrågat i många år. Det finns fördelar med sådana här regler. Vi får en fungerande inre marknad. Vi får ett bra konsumentskydd, och det är också bra för livsmedelsindustrin. Vi menar att det är mycket angeläget att konsumenterna får sanningsenlig information. Det här har positiva effekter på folkhälsan.

Svaret på den första frågan är ja.

Den andra frågan handlar om vi instämmer i att inrättandet av näringsprofiler i enlighet med kommissionens förslag skulle kunna vara ett viktigt medel för hälsosamma livsmedel.

Vi känner en oro för att vi får livsmedel med höga halter av fett, socker och salt. Det här är också något som WHO har uppmärksammat i sitt arbete. I Sverige har vi redan i dag en sådan näringsprofil, och det är nyckelhålet, som vi nu håller på att omarbeta. Det ska inte bara handla om fett, utan vi ska också ta med socker- och fiberinnehåll.

Vi ser positivt på att ha tydliga näringsprofiler. Det är inte bara Sverige som har den här typen av profiler. Det finns andra system som har utvecklats i andra medlemsländer, bland annat med någon typ av olika signaler, rött ljus för stopp. Det här får vi titta på framöver.

Vi kommer att markera att man måste uppmärksamma matreklam som riktar sig till barn och som påverkar barns attityder. Vi anser att det är viktigt att närings- och hälsopåståenden inte riktar sig till barn. Det är någonting som vi kommer att markera vid mötet.

Anf.  227  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi tycker självklart att det här är väldigt viktiga frågor att diskutera också på EU-nivå. Men jag måste ställa en fråga. Rådsarbetsgruppen för livsmedel – jag känner dåligt till vilka som är representerade i den, måste jag erkänna. Det här är en väldigt viktig konsumentfråga. Var kommer frivilligorganisationerna in? Det här är frågor som de under lång tid har bildat opinion kring och drivit. Det är viktigt att de får vara med och påverka, om det nu ska utformas några riktlinjer för reklam riktad till barn och reklam riktad mot de något äldre än barn och gamla. Märkning och annat är också viktiga konsumentfrågor.

Jag vill fråga: Var kommer de frivilliga konsumentorganisationerna in och hur kan de påverka?

Anf.  228  ULF HOLM (mp):

Det är viktiga frågor. Jag skulle mest vilja fråga om märkning. Vi har det svenska systemet med nyckelhål. Om det nu blir EU-regler på det, kommer det att innebära att nyckelhålet försvinner och ersätts med en ny EU-märkning? Du nämnde att några länder har till exempel röd blinkande stjärna, eller vad det var. Det kan väl inte vara något rött som varnar? Frågan är om det blir någon ny symbol som vi ska lära oss att hålla reda på eller om respektive medlemsstat behåller sin gamla.

Anf.  229  LARS LINDBLAD (m):

Jag skulle vilja uttrycka en positiv inställning till ministerns hållning till functional food i fråga om gemenskapslagstiftning om det. Vi tillhör de länder som har varit framsynta i det här perspektivet. Jag tillhör dem som tycker att det vore en stor vinst om vi kunde ha en gemenskapslagstiftning på det här området. Inte minst, som ministern sade, som ett verktyg att åtgärda välfärdssjukdomar och för att kunna hjälpa till exportfrämjandet av den svenska livsmedelsindustrin, som ligger i framkant när det gäller de här frågorna.

Min uppmaning till ministern är att man skulle kunna erbjuda EU den svenska modellen. Det finns ett fåtal europeiska länder som ligger i framkant, även Holland och England, om jag inte minns fel. När EU börjar med den här lagstiftningen skulle man titta på de länder som har kommit en bit på vägen och använda det som en modell i arbetet, så att vi inte får någonting helt annat.

I grunden är jag väldigt positiv till att EU äntligen tar tag i den här frågan.

Anf.  230  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Rådsarbetsgruppen är den arbetsgrupp som förbereder det som sedan kommer upp till ministrarna. Där sitter företrädare för medlemsländerna. Från svensk sida sitter medarbetare från Jordbruksdepartementet, och ni har en här, Monika Schere, som åker på rådsarbetsgrupperna. Även Livsmedelsverket deltar.

Frivilligorganisationerna har varit inne i ett tidigare skede när kommissionen har berett förslagen. När vi har förslagen på hemmaplan är givetvis frivilligorganisationerna remissinstanser. Det är så det fungerar. Sedan finns de med som organisationer som påverkar på olika sätt under resans gång.

Beträffande märkning och detta med symboler har vi berättat om vårt nyckelhål och vad det står för. Just nu finns det kontakter på nordisk nivå för att försöka få det att bli någonting liknande svanen, som vi har på nordisk nivå. Näringslivet har ett intresse av att kunna ha en symbol på en ganska stor marknad.

Kommissionen ställde frågor till näringslivet tidigare om hur de såg på de olika symbolerna Jag vet att ICA har agerat mycket hårt för nyckelhålet och marknadsfört det eftersom de ser fördelar med det.

När det gäller den svenska modellen generellt har vi varit mycket aktiva i förhållande till kommissionen och berättat om den svenska modellen, och det ska vi fortsätta att göra.

Anf.  231  ULF HOLM (mp):

Kan jag tolka ministerns svar som att Sveriges regering vill att det ska vara en symbol och att man inte tar ställning till vilken symbol? Det kan alltså bli någon annan symbol än nyckelhålet?

Anf.  232  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Nej, man ska inte tolka mig på det sättet. Vi tycker att vi har en bra symbol, och vi marknadsför vår symbol. Men det kommer att finnas ett utrymme för flera symboler, ungefär som vi har på miljömärkningssidan. Där har vi en EU-blomma, och vi har regionala system. Vårt regionala system i Norden, svanen, är starkt. Så länge det fungerar väl använder vi svanen. Sedan får vi se hur det utvecklar sig på sikt.

Anf.  233  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi har en övrig fråga, 15c, tillsättning av vitaminer med mera.

Anf.  234  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag ska lämna en kort kommentar. Det är en lägesrapport som vi har fått. Här finns ett antal punkter som kommer upp. Det handlar om i vilka syften vitaminer får tillsättas, vilka vitaminer som får tillsättas, olika typer av begränsningar.

Från svensk sida välkomnar vi kommissionens förslag. Det är bra att få den inre marknaden att fungera. Det säkerställer att harmoniseringen inte sker på bekostnad av säkerhet och hälsa.

Vi tycker att det här är bra. Vi menar att man ska visa en viss försiktighet när det gäller den här typen av berikning, så att man inte ger sken av att produkter, på grund av att det innehåller vitaminer med mera, är väldigt nyttiga när de inte är det. Det handlar om att se till att vi inte får en vilseledande marknadsföring.

Anf.  235  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner den informationen.

Vi går över till transportrådet. Där har vi en punkt om skräppost.

Anf.  236  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är transport i form av elektronisk kommunikation som vi pratar om. Så kallat spam är någonting som vi har uppmärksammat under ett antal år. Vi har nu fått regler inom EU som vi har genomfört i svensk lagstiftning och som innebär att vi har restriktioner. Man måste lämna sitt samtycke. Annars är det här inte tillåtet inom EU.

Och nu är det aktuellt att komplettera det här direktivet om reglering av skräppost. Inför rådsmötet den 9 december ska rådet anta rådsslutsatser om ytterligare åtgärder. De här ytterligare åtgärderna handlar om att man ska utvärdera skillnader i nationella lagar och se om de utgör ett hinder för att jobba effektivt med att begränsa spam.

Man ska också titta på om man genom utvärdering kan använda gemenskapens framtida finansieringsprogram för att stimulera den tekniska utvecklingen. Det handlar också om att dra nytta av medlemsländernas erfarenheter.

Vi välkomnar och stöder de här rådsslutsatserna. Vi menar att det måste vara en prioriterad fråga att bekämpa spridningen av den här skräpposten. Vi behöver internationellt samarbete. Det räcker inte med att bara ha regler inom EU. Sverige ser gärna att kommissionen har en aktiv roll.

Anf.  237  BJÖRN HAMILTON (m):

Detta är viktigt. Det är avskräckande med all den skräppost som cirkulerar runt i Europa och i världen. Detta är väldigt löst i hullet på något sätt. Det handlar om att man ska tala om problemet med varandra. Alla vet ju att problemet finns. Man får inte införa en massa meningslös lagstiftning. Det gäller att verkligen vara konkret och få någonting gjort i den här frågan så att den kan lösas. Det får inte bara stanna vid tal och meningslösa lagar som sedan inte går att följa upp.

Anf.  238  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag håller med om att det är viktigt att vi vidtar konkreta åtgärder. Jag är helt nöjd med att vi i april i år kunde genomföra EU:s förbud mot skräpreklam genom ändringar i marknadsföringslagen. Det var en väldigt konkret åtgärd.

På det nationella planet har vi också arbetat med att försöka få fram ett nätverk som inte bara involverar det allmänna, myndigheter, utan också marknadens aktörer för att väldigt omedelbart få en förändring på vår marknad. Jag är den första att välkomna om vi kan arbeta väldigt konkret så att det blir resultat.

Anf.  239  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Då har vi klarat av alla punkter.

Anf.  240  ULF HOLM (mp):

Eftersom vice ordföranden passade på att ställa en fråga som inte direkt hörde till dagordningspunkten måste jag passa på att fråga jordbruksministern en sak. Det gäller de här djurtransporterna. Det blev tydligen en diskussion om dem i nämnden när vi hade dem uppe förra gången. Där gav vi stöd åt en respit på fyra år.

Om jag har förstått det rätt blev det en diskussion på jordbruksministrarnas möte, och Danmark röstade emot. Det är nu uppsatt på en A-punktslista som ska komma när som helst. Jag skulle gärna vilja ha en snabb rapport om det är så. Jag uppfattade att nämnden sade att fyra år var okej, men läser man om diskussionen verkar det som om det var en respit på sex år som gäller. Den informationen fick vi inte i nämnden.

Anf.  241  ORDFÖRANDEN:

Det där ligger väl i en vanlig återrapportering. Vi kan inte bara kasta in frågor så här. Kan vi få ett kort svar? Sedan får vi återkomma till detta i vanlig ordning.

Anf.  242  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag har i dag haft en interpellationsdebatt med Sven-Erik Sjöstrand i frågan och gjort en mycket fyllig redovisning av bevekelsegrunderna. Det är fyra år som ligger i det beslut som rådet har fattat, men det är fyra år från ikraftträdandet. Det är ingen ändring. Det var så det såg ut i det regelverk som EU-nämnden hade tillgång till. Från svensk sida drev vi två år. Med den utveckling som diskussion tog i rådet anslöt jag mig till Tyskland, Luxemburg och Belgien som menade att vi måste markera att vi inte är nöjda med den tidpunkt då kommissionen ska komma tillbaka. Danmark röstade emot förslaget.

Nu har vi fattat ett beslut om avsevärda förbättringar när det gäller tillsyn, utbildning och vissa förhållanden på fordonen. Vi har en väldigt hög profil när det gäller transporttiderna. Genom att lägga ned rösten har vi markerat att vi inte är nöjda. Jag tänker driva frågan hårt mot kommissionen och mot andra medlemsländer.

Anf.  243  ORDFÖRANDEN:

Vi kan återkomma till frågan i andra sammanhang. Ett tips till Ulf Holm är: Läs snabbprotokollet!

Anf.  244  ULF HOLM (mp):

Jag visste inte om att det var en interpellationsdebatt om just detta eftersom jag har suttit i EU-nämnden hela dagen. Det har inte Sven-Erik Sjöstrand gjort. Jag ska kolla i snabbprotokollet. Tack för svaret.

Anf.  245  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi jordbruksministern och hennes medarbetare. Trevlig helg!

Innehållsförteckning

1 §  Transport, telekommunikation och energi (transport och telekommunikation) 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 2

Anf.  5  BJÖRN HAMILTON (m) 2

Anf.  6  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 2

Anf.  9  KARIN THORBORG (v) 2

Anf.  10  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 3

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  12  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 3

Anf.  13  CARL B HAMILTON (fp) 3

Anf.  14  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 3

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  16  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 4

Anf.  17  BJÖRN HAMILTON (m) 4

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  19  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 4

Anf.  20  ANDERS G HÖGMARK (m) 4

Anf.  21  ANNELIE ENOCHSON (kd) 4

Anf.  22  CARL B HAMILTON (fp) 4

Anf.  23  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 5

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  25  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 5

Anf.  26  ANNELIE ENOCHSON (kd) 6

Anf.  27  BJÖRN HAMILTON (m) 6

Anf.  28  SYLVIA LINDGREN (s) 7

Anf.  29  KARIN THORBORG (v) 7

Anf.  30  CARL B HAMILTON (fp) 7

Anf.  31  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 7

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  33  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 8

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  35  Departementssekreterare MIA CARLSON 8

Anf.  36  KARIN THORBORG (v) 8

Anf.  37  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 8

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  39  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 9

Anf.  40  BJÖRN HAMILTON (m) 9

Anf.  41  ULF HOLM (mp) 9

Anf.  42  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 10

Anf.  43  Ämnesrådet KERSTI KARLSSON 10

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  45  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 10

Anf.  46  SYLVIA LINDGREN (s) 10

Anf.  47  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 11

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  49  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 11

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  51  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 11

Anf.  52  ULF HOLM (mp) 11

Anf.  53  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 11

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  55  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 12

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  57  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 12

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  59  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 12

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  61  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 12

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 13

2 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentpolitik (sysselsättning) 14

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  64  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 14

Anf.  65  CARL B HAMILTON (fp) 14

Anf.  66  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 14

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  68  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 15

Anf.  69  ULF HOLM (mp) 15

Anf.  70  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 15

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  72  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 15

Anf.  73  CARL B HAMILTON (fp) 16

Anf.  74  ANNELIE ENOCHSON (kd) 17

Anf.  75  ANDERS G HÖGMARK (m) 17

Anf.  76  AGNE HANSSON (c) 17

Anf.  77  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 18

Anf.  78  Departementssekreterare JOHN PETTERSSON 18

Anf.  79  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 19

Anf.  80  AGNE HANSSON (c) 19

Anf.  81  HILLEVI LARSSON (s) 19

Anf.  82  CARL B HAMILTON (fp) 19

Anf.  83  ULF HOLM (mp) 19

Anf.  84  ANNELIE ENOCHSON (kd) 20

Anf.  85  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 20

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  87  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 20

Anf.  88  ANNELIE ENOCHSON (kd) 21

Anf.  89  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 21

Anf.  90  Departementssekreterare JOHN PETTERSSON 21

Anf.  91  ANNELIE ENOCHSON (kd) 21

Anf.  92  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 21

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  94  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 22

Anf.  95  ULF HOLM (mp) 22

Anf.  96  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 22

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  98  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 23

Anf.  99  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  100  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 23

Anf.  101  AGNE HANSSON (c) 24

Anf.  102  KARIN THORBORG (v) 24

Anf.  103  ULF HOLM (mp) 24

Anf.  104  ANDERS G HÖGMARK (m) 24

Anf.  105  CARL B HAMILTON (fp) 25

Anf.  106  HILLEVI LARSSON (s) 25

Anf.  107  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 25

Anf.  108  Kanslirådet TIM BROOKS 26

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 26

3 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentpolitik (hälso- och sjukvård) 27

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  111  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) 27

Anf.  112  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  113  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) 28

Anf.  114 AGNE HANSSON (c) 28

Anf.  115  ULF HOLM (mp) 28

Anf.  116  ANNE MARIE BRODÉN (m) 29

Anf.  117  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 29

Anf.  118  ANNELIE ENOCHSON (kd) 29

Anf.  119  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) 29

Anf.  120  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  121  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) 30

Anf.  122  ULF HOLM (mp) 30

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  124  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) 31

Anf.  125  ULF HOLM (mp) 31

Anf.  126  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 31

Anf.  127  ANNE MARIE BRODÉN (m) 31

Anf.  128  HILLEVI LARSSON (s) 31

Anf.  129  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) 31

Anf.  130  ULF HOLM (mp) 32

Anf.  131  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) 32

Anf.  132  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  133  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) 32

Anf.  134  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  135  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) 33

Anf.  136  BO KÖNBERG (fp) 33

Anf.  137  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) 33

Anf.  138  BO KÖNBERG (fp) 33

Anf.  139  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  140  ULF HOLM (mp) 33

Anf.  141  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  142  BO KÖNBERG (fp) 34

Anf.  143  ANNELIE ENOCHSON (kd) 34

Anf.  144  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) 34

Anf.  145  BO KÖNBERG (fp) 35

Anf.  146  ULF HOLM (mp) 35

Anf.  147  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) 35

Anf.  148  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  149  BO KÖNBERG (fp) 35

Anf.  150  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  151  Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) 36

Anf.  152  ORDFÖRANDEN 36

4 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentpolitik (jämställdhetsfrågor) 37

Anf.  153  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  154  Statsrådet JENS ORBACK (s) 37

Anf.  155  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  156  Statsrådet JENS ORBACK (s) 37

Anf.  157  CHRISTINA AXELSSON (s) 37

Anf.  158  Statsrådet JENS ORBACK (s) 37

Anf.  159  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  160  Statsrådet JENS ORBACK (s) 38

Anf.  161  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  162  Statsrådet JENS ORBACK (s) 38

Anf.  163  ULF HOLM (mp) 38

Anf.  164  Statsrådet JENS ORBACK (s) 38

Anf.  165  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  166  Statsrådet JENS ORBACK (s) 38

Anf.  167  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  168  Statsrådet JENS ORBACK (s) 38

Anf.  169  ORDFÖRANDEN 38

5 §  Ekofin 39

Anf.  170  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  171  Finansminister PÄR NUDER (s) 39

Anf.  172  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  173  Finansminister PÄR NUDER (s) 39

Anf.  174  CARL B HAMILTON (fp) 40

Anf.  175  ULF HOLM (mp) 40

Anf.  176  Finansminister PÄR NUDER (s) 40

Anf.  177  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  178  Finansminister PÄR NUDER (s) 41

Anf.  179  ULF HOLM (mp) 41

Anf.  180  CARL B HAMILTON (fp) 41

Anf.  181  Finansminister PÄR NUDER (s) 41

Anf.  182  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  183  Finansminister PÄR NUDER (s) 41

Anf.  184  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  185  Finansminister PÄR NUDER (s) 42

Anf.  186  CARL B HAMILTON (fp) 43

Anf.  187  Finansminister PÄR NUDER (s) 43

Anf.  188  ULF HOLM (mp) 43

Anf.  189  BO KÖNBERG (fp) 43

Anf.  190  Finansminister PÄR NUDER (s) 43

Anf.  191  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  192  Finansminister PÄR NUDER (s) 44

Anf.  193  ULF HOLM (mp) 44

Anf.  194  Finansminister PÄR NUDER (s) 45

Anf.  195  Kanslirådet JIANYING LIU-WIJKANDER 45

Anf.  196  ULF HOLM (mp) 45

Anf.  197  Kanslirådet JIANYING LIU-WIJKANDER 45

Anf.  198  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  199  Finansminister PÄR NUDER (s) 45

Anf.  200  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  201  Finansminister PÄR NUDER (s) 46

Anf.  202  ULF HOLM (mp) 47

Anf.  203  ANNELIE ENOCHSON (kd) 47

Anf.  204  BO KÖNBERG (fp) 47

Anf.  205  AGNE HANSSON (c) 48

Anf.  206  Finansminister PÄR NUDER (s) 48

Anf.  207  HILLEVI LARSSON (s) 48

Anf.  208  ULF HOLM (mp) 48

Anf.  209  BO KÖNBERG (fp) 49

Anf.  210  Finansminister PÄR NUDER (s) 49

Anf.  211  CARL B HAMILTON (fp) 49

Anf.  212  ULF HOLM (mp) 50

Anf.  213  Finansminister PÄR NUDER (s) 50

Anf.  214  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  215  Finansminister PÄR NUDER (s) 50

Anf.  216  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  217  Finansminister PÄR NUDER (s) 51

Anf.  218  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  219  CARL B HAMILTON (fp) 51

Anf.  220  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  221  Finansminister PÄR NUDER (s) 52

Anf.  222  ORDFÖRANDEN 52

6 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (Dp. 5 och Dp. 15c) 53

Anf.  223  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  224  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 53

Anf.  225  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  226  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 53

Anf.  227  CHRISTINA AXELSSON (s) 54

Anf.  228  ULF HOLM (mp) 54

Anf.  229  LARS LINDBLAD (m) 54

Anf.  230  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 54

Anf.  231  ULF HOLM (mp) 55

Anf.  232  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 55

Anf.  233  ORDFÖRANDEN 55

Anf.  234  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 55

Anf.  235  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  236  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 56

Anf.  237  BJÖRN HAMILTON (m) 56

Anf.  238  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 56

Anf.  239  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  240  ULF HOLM (mp) 57

Anf.  241  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  242  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 57

Anf.  243  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  244  ULF HOLM (mp) 57

Anf.  245  ORDFÖRANDEN 57