Fredagen den 3 april 2009

EU-nämndens uppteckningar 2008/09:29

1 §  Rättsliga och inrikes frågor

Justitieminister Beatrice Ask

Återrapport från ministerrådsmöte den 26 och 27 februari 2009

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 6 april 2009

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Härmed förklarar jag sammanträdet öppnat och hälsar Beatrice Ask med medarbetare välkomna.

Vi ska strax gå in på de rättsliga och inrikes frågorna men först ska jag anmäla en del allmänna saker som hänt sedan sist. En av dessa är att Marianne Berg, v, är sjuk och Vänsterpartiets stol står därför tom i dag, vilket alla inblandade beklagar. Vi hoppas att Marianne Berg snart mår bra igen.

Sedan sist har vi också haft skriftliga procedurer gällande förra veckans A-punktslista. Den avslutades kl. 14.00 i fredags med stöd för regeringens ståndpunkter. Vi har även haft samråd om restriktiva åtgärder gentemot Vitryssland, en förlängning av det vi talat om flera gånger tidigare. Det avslutades kl. 17.00 den 1 april med stöd för regeringens ståndpunkt.

Då ska vi gå in på RIF-frågorna med justitieministern, och det börjar med återrapporten från rådsmötet den 26 och 27 februari.

Vi har fått ut en sådan rapport i så kallad tvättad form, och det har flera ledamöter reagerat på. Jag vill bara säga att den diskussionen förs även i ordförandekonferensen med talmannen, som själv har tagit upp frågan om tvättrutinerna med Regeringskansliet. Nämndens ledamöter är väl bekanta med att vi ibland måste behålla hemligheter gentemot andra länder och att vi ibland vill ha mer information. Den diskussionen pågår.

Anf.  2  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Fru ordförande! Ni har fått en skriftlig rapportering från det här mötet, men jag kan ändå säga några ord innan vi övergår till dagens ämnen.

Vid RIF-rådet den 26 och 27 februari uppnådde vi en politisk överenskommelse om ett förhandlingsmandat för ett avtal om ömsesidig rättslig hjälp mellan EU och Japan. Planen är nu att förhandlingarna med Japan ska påbörjas för att sedan avslutas under det svenska ordförandeskapet i höst. Mandatet har som allmän utgångspunkt att förhandlingarna ska ske utifrån existerande internationella överenskommelser om ömsesidig hjälp i brottmål och specificerar ett antal frågor som ska vara utgångspunkt i de kommande förhandlingarna.

Vi hade också en första diskussion på ministernivå om förslaget till rådets rambeslut om förebyggande och lösning av jurisdiktionskonflikter i straffrättsliga förfaranden. Det återkommer vi till lite senare i dag.

Tyvärr lyckades rådet inte enas om en ny direktör för Europol. Frågan återkommer på dagordningen nu på måndag.

Utöver det fick vi ett par lägesrapporter, bland annat om e-juridik och SIS II.

Under punkten Övriga frågor informerades vi om bland annat narkotikabekämpning och Swiftprogrammet för spårning av finansiering av terrorism. Vad gäller Swift var kommissionens bedömning att USA:s finansdepartements hantering av uppgifter i systemet var säker när det gällde skydd av data och personuppgifter. Kommissionen har även fått bevis på att uppgifterna gav ett stort mervärde när det gäller att förebygga terrorism.

Jag tog tillfället i akt att lyfta upp frågan om öppenhet med anledning av den pågående översynen av öppenhetsförordningen. Flera länder – fler än vi kanske hade förväntat oss – instämde i att frågan var viktig för medborgarnas förtroende för EU och välkomnade diskussionen.

Anf.  3  KRISTER HAMMARBERGH (m):

Jag noterar med glädje punkten 11 g. Framför allt tycker jag att det är väldigt berömvärt att ministern har tagit initiativ till att diskutera öppenheten inom unionen. Det man kan se utifrån det skriftliga materialet är att det verkar ha tagits emot på ett mycket positivt sätt. Det antyds också att det markeras motstånd även från andra delar.

Jag skulle vara väldigt intresserad av att få höra hur diskussionerna fördes och hur de som eventuellt har en annan åsikt än vad Sverige har resonerar.

Anf.  4  ORDFÖRANDEN:

Som justitieministern vet, har vi i vårt material ingen aning om vilket land det var. Men om justitieministern vill berätta det och det fortfarande är känsligt kan vi hemligstämpla detta i nämndens stenografiska uppteckningar.

Anf.  5  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Vad jag gjorde var att jag rent allmänt informerade om kommissionens förslag och de synpunkter som jag har diskuterat bland annat i konstitutionsutskottet, nämligen att vi anser att kommissionen gör alldeles för stora undantag för material som kan sekretessbeläggas. Det innebär att vi tycker att man tar ett steg tillbaka i förhållande till den öppenhetsförordning som gäller i dag.

Jag redovisade också lite grann av de diskussioner vi har haft med EU-parlamentariker och att jag har lyssnat en del på den europeiske ombudsmannen. 70 procent av de klagomål som ombudsmannen får att handlägga handlar om just tillgång till information och annat.

Syftet med att ta upp det på rådet var att få fler politiker uppmärksammade på frågeställningen, för det är alldeles uppenbart att i många medlemsstater är inte detta en fråga som diskuteras på politisk nivå.

Alla som gjorde inlägg i frågan var väldigt positiva till att ha fått informationen och allmänt angelägna om öppenheten visavi medborgarna. Däremot påpekade en del att de inte riktigt kunde ärendet alternativt att det egentligen hörde till någon annan ministers ansvarsområde. Jag sade att jag har full förståelse för det men att jag ändå tycker att man måste diskutera en sådan fråga bredare än enbart i ett visst utskott.

Det man kan säga om frågan är att vi väntar på att EU-parlamentet ska göra en första läsning – det är oerhört viktigt – och en del andra konkreta handlingar som måste ske innan kommissionen kan börja reagera igen.

Regeringen hade i går överläggningar med Margot Wallström om det svenska ordförandeskapet, och det är ingen tvekan om att hon upplever, och har redovisat i andra sammanhang, att klimatet när det gäller öppenhetsfrågor i dag är sämre från vår utgångspunkt än vad det var 2002. I kommissionen speglas det i att attityderna från en del håll är annorlunda, men just nu kan de inte agera särskilt mycket innan andra har tagit till orda. Det är, som många av er vet, en ganska livlig diskussion i Europaparlamentet kring bland annat den rapport som Cashman har gjort.

Det är ungefär vad jag kan säga i dag. Läget är ganska besvärligt. Jag tror fortfarande att det är väldigt viktigt att diskutera frågan. Det kanske också ska sägas att i konstitutionsutskottet är alla partier överens med regeringen om den svenska inställningen och att vi ska agera för att försöka få tillräckligt många med. Vi fortsätter att arbeta med detta.

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Det har varit här i nämnden också och även jag vill välkomna justitieministerns aktiva agerande i frågan.

Jag har ett par följdfrågor. Det står i rapporten att alla utom en var mycket positiva till det svenska inspelet. Då blir jag nyfiken, både på nyanser och på namn, särskilt på nyanser. Är det en stat som verkligen sitter på tvären och tycker att det är viktigt att vara emot? Eller är det bara en stat kvar att övertyga innan vi har alla på vår linje? Det är en viktig nyansskillnad, och då är det verkligen bättre än förväntat.

Den andra följdfrågan är hur och var frågan kommer att behandlas i rådet. Som justitieministern själv sade verkar det ha varit kolleger bland justitieministrarna som var närmast överraskade över att frågan togs upp där, och det bekymrar mig en smula framöver. Jag håller med justitieministern om vikten av att driva den här frågan i rådet. Både ministrarna och nationella parlament är ganska vana vid att det är viktigt med öppenhet gentemot medborgare och så, och där kan nog rådet göra mycket nytta. Men hur och var behandlas det i rådet i så fall, särskilt före det svenska ordförandeskapet? Under detsamma har det framgått vem som vill driva frågan och var.

Anf.  7  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det kommer att behandlas i allmänna rådet.

När det gäller diskussionen under det rättsliga rådet är det >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< som avses i kommentaren. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< deltog i den här diskussionen och gjorde ett inlägg som välkomnade diskussionen, men man framhöll att det var ett problem med den stora ökningen av antalet handlingar och att det knappast är befogat att tillgängliggöra sådant som den vanlige medborgaren inte kan tillgodogöra sig. Det var inte ett helt negativt inlägg, men man måste ändå läsa nyanser. Den stora majoriteten sade ingenting, naturligtvis, men det var ändå tio länder, om jag kommer ihåg rätt, som deltog i diskussionen. Det är ovanligt när det är ett ämne som egentligen inte hör till rådet.

Jag tolkar lite grann det >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< inlägget som en markering men också att man inte vill framstå som ointresserad av en så här viktig fråga. Det är ändå någonting som är positivt. Det är lättare att diskutera en sakfråga med dem som tycker att den är så viktig att den behöver en diskussion.

Huvudargumentationen från kommissionen är också att det är informationsökningen och svårigheterna att hantera det som är skälet till att man vill undandra hela sjok. Sedan finns, vilket har framkommit på ett seminarium bland annat arrangerat av Europaparlamentet, den inställningen att den vanlige medborgaren är något annat än lobbyister, advokater och annat. Man gör en åtskillnad som vi inte känner till i Sverige, därför att öppenhet är ju någonting annat.

Vi ska fortsätta att arbeta med detta. Det är en viktig fråga som vi måste jobba med på många plan.

Jag uppskattade också att konstitutionsutskottet hade ledamöter närvarande på Europaparlamentets seminarium i frågan. Jag tror att det är väldigt viktigt med kontakter med Europaparlamentarikerna, för de spelar en betydelsefull roll i den här frågan. Utan deras stöd kommer vi absolut inte att kunna få ett riktigt bra beslut om den här reformeringen.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Låt mig nämna en sak till om öppenhet så att det kommer med i protokollet, nämligen att vi kommer att fortsätta att följa frågan dels när vi behandlar allmänna rådet, dels i samband med Cosacmötet i Stockholm i oktober då vi ska försöka ha en särskild programpunkt om just öppenheten och lyfta upp detta ganska allsvenska intresse.

Vi går så vidare till andra frågor i återrapporten.

Anf.  9  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Fru ordförande! Kan jag ta upp punkt 4 med statsrådet eller ska jag ta den med Tobias Billström? Det handlar om skenäktenskap.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

I princip är det en Billströmsk fråga.

Anf.  11  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Då återkommer jag när han kommer hit.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Finns det fler frågor om de Askska delarna i återrapporten? Jag finner inte så. Då lägger vi undan den en stund och tar upp den igen med statsrådet Billström.

Vi går vidare till information och samråd inför ministerrådsmötet den 6 april i de av justitieministern beredda frågorna. Som vanligt ligger A-punktslistan rent tekniskt utanför, men några av punkterna på den bereds av justitieministern och det går därför bra att ställa frågor om man så vill. Det gör vi i så fall sist.

Socialförsäkringsutskottet informerades i går om frågorna på agendan, liksom även justitieutskottet, av statssekreterare Magnus Graner. Vi börjar med den första beslutspunkten, nr 3, Utkast till rådets rambeslut om förebyggande och lösning av tvister om domstolars behörighet i straffrättsliga förfaranden. Den var senast i EU-nämnden den 20 februari då det fanns stöd för regeringens fortsatta förhandlingsupplägg. Den behandlades också i överläggningsform i justitieutskottet den 17 mars då det fanns stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar. I båda fallen var stödet enhälligt.

Nu föreligger en allmän riktlinje och som vanligt vädjar jag till ledamöterna att försöka hålla sig till det som är nytt efter överläggningen i justitieutskottet.

Anf.  13  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

I vanlig ordning ska jag börja med att säga att vi troligtvis har en slutlig dagordning för rådet nästa vecka. Flera punkter behandlades i Coreper i onsdags, vilket borde betyda att vi nu har den senaste informationen. Jag reserverar mig dock för att förändringar på dagordningen kan komma att bli aktuella. Det finns emellertid en del beslutspunkter och annat, och det är dem vi ska hantera.

Punkt 3 gäller rambeslutet om förebyggande och lösning av jurisdiktionskonflikter i straffrättsliga förfaranden. I februari informerade jag att det sedan årsskiftet pågår förhandlingar om hur man inom unionen ska hantera situationer där två eller flera medlemsstater utreder samma person för samma brott.

På rådsmötet nåddes samsyn i några centrala frågor, och på måndag vill ordförandeskapet nå en politisk överenskommelse om hela förslaget. Jag tycker att det finns goda förutsättningar att nå en sådan överenskommelse. Rambeslutet innebär en positiv utveckling av samarbetet mellan staterna. Sverige är medförslagsställare.

Det är angeläget att undvika att en person döms för samma gärning i flera stater, och förslaget syftar till att förhindra det. Dessutom är det processekonomiskt att endast ett land lägger ned utredningsresurser på att utreda ett misstänkt brott.

För Sveriges del har rambeslutet fått en bra utformning. Medlemsstaterna ska till exempel själva välja vilka myndigheter som ska sköta samarbetet, och kommunikationen mellan dem föreslås kunna ske på ett så enkelt sätt som möjligt.

Sammanfattningsvis är jag nöjd med resultatet och kommer att stödja ordförandeskapet för att nå en politisk överenskommelse.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 4. Det är en informationspunkt angående bekämpande av sexuellt utnyttjande av barn med mera. Det är ett förhållandevis nytt förslag, vilket justitieministern kommer att berätta mer om alldeles strax. Förslaget utsändes på svenska till nämndens ledamöter i går. Ni har alltså fått det i samband med kanslikommentarerna.

Anf.  15  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Kommissionen presenterade förra veckan ett förslag till rambeslut som är tänkt att ersätta det befintliga rambeslutet från 2003 om bekämpande av sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi.

I förslaget till rambeslut finns bland annat bestämmelser som i förhållande till det befintliga rambeslutet innebär en viss utvidgad kriminalisering. I förslaget finns också regler om skärpta lägsta minimistraff. Vidare innehåller förslaget bland annat bestämmelser om diskvalificering i vissa fall av dömda personer att utöva aktiviteter som innefattar regelbunden kontakt med barn samt blockering av tillgång till webbsidor som innehåller barnpornografi.

Kommissionen kommer att presentera förslaget vid rådets möte. Därefter kommer förhandlingsarbetet i rådsstrukturen att påbörjas. Sverige kommer att ta över förhandlingarna från det tjeckiska ordförandeskapet och kommer att aktivt arbeta för att driva förhandlingsarbetet vidare. Frågorna och förhandlingarna är högt prioriterade för regeringen, och vi får anledning att återkomma i dessa frågor. I övrigt hänvisar jag till det skriftliga materialet.

Anf.  16  MARYAM YAZDANFAR (s):

Ordförande! Vi fick, som sagt, information om detta ärende i går, även om den var knapphändig på grund av att förslaget är så pass nytt. Jag vill i sammanhanget bara säga att jag är positiv till att kommissionen tar detta initiativ. När det handlar om en så allvarlig och svår typ av brottslighet blir rättssäkerhetsaspekterna kanske än viktigare – även om man inte kan gradera hur mycket rättssäkerhet som behövs vid olika typer av brott. Vi vet dock att förslaget är mer långtgående än dagens svenska lagstiftning, och därför är det viktigt att ha med de aspekterna.

Anf.  17  JOHAN LINANDER (c):

Fru ordförande! Jag håller med om att dessa frågor är viktiga och att det är viktigt att bekämpa den typen av kriminalitet. Samtidigt måste man, precis som Maryam säger, komma ihåg att det även finns andra aspekter. På den lista vi fått finns till exempel lägsta maximistraff på tio eller tolv år. Samtidigt måste detta passas in i de svenska straffskalorna. Tolv år skulle vara lite svårt att motivera i jämförelse med till exempel dråp. Det blir alltid svårt när sådana saker pekas ut, och därför är det viktigt att ha den aspekten med sig.

Detsamma gäller blockering av tillgång till webbsidor. Den möjligheten finns i dag i Sverige, men det är en frivillig överenskommelse. Vi har ingen sådan lagstiftning, och den är inte heller alldeles lätt att åstadkomma.

Det finns ytterligare en punkt som jag vill peka på, nämligen att det står ”straffrihet för brottsoffer i vissa fall”. Det är ju väldigt snällt att brottsoffer ska slippa bli straffade! Jag utgår från att det gäller fall där brottsoffer varit medgärningsmän. Det blir ändå konstigt när det skrivs på det sättet.

Anf.  18  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det finns många frågor i kommissionsförslaget. Jag vill börja med att säga att jag tycker att det är ambitiöst och bra att man försöker åstadkomma tydlighet i hur allvarligt man ser på den här typen av brott. Jag har bara haft möjlighet att hastigt gå igenom förslaget i detalj. En del ligger mycket väl i linje med den svenska lagstiftningen.

Jag noterar att man till exempel föreslår att också övergrepp begångna i tredjeland, alltså utanför EU, ska kunna kriminaliseras, vilket ju gäller enligt svensk lagstiftning, även om vi har svårigheter att beivra dessa fall, liksom svårigheter att få in anmälningar. Det tycker jag trots allt är ett bra förslag. Sexturismen är bekymmersam, och den växer. Därför vore det bra om EU kunde markera en enhetlig linje.

Jag tycker också att det är bra att man försöker göra en revidering genom att titta på nya kommunikationsmedel. Till exempel har vi föreslagit att vi ska kriminalisera grooming, alltså vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte. Det är en diskussion som vi haft länge, och det är bra att man börjar arbeta med den frågan även på europeisk nivå.

Sedan håller jag helt med Maryam Yazdanfar och Johan Linander om att det finns många detaljer och svårigheter i detta. Det finns en konflikt mellan olika aspekter som man måste inse när man lagstiftar. Dessutom finns det en del som är svårt att använda i domstol. Vi har alltså anledning att noga analysera underlaget.

När det gäller blockering av webbsidor undrar jag om det är möjligt, både ur juridiska och praktiska aspekter, att nå en situation där vi kan stänga av det som inte passar. Jag har dock noterat att kommissionen och olika andra organ har arbetat med frivilliga överenskommelser. Det senaste är att man fått administratörer av webbsidor att själva komma överens om att det ska finnas en larmmöjlighet för barn som känner sig träffade av anspelningar och annat men också för att de tycker att det hela är obehagligt. Den typen av frivilliga överenskommelser behöver man naturligtvis inte känna samma rädsla för som ifall det hittas på något annat.

Nu får vi gå igenom förslaget i detalj och se var vi landar. Vi kommer att få en första presentation och en allmän diskussion av detta, och då blir det också intressant att se hur andra värderar de förslag och aspekter som har kommit in. Jag tror att det här ärendet kommer att följa oss ganska länge, och i förhandlingsarbetet kanske det måste delas upp i lite olika delar eftersom man hanterar delvis olika aspekter.

Min allmänna inställning är att det är bra om EU agerar mot övergrepp på barn och mot den spridning av barnpornografi som jag tror att många är upprörda över och beklämda av.

Anf.  19  KRISTER HAMMARBERGH (m):

Det kom upp en fråga i justitieutskottet i går som jag tror att vi måste fortsätta att diskutera. Om man tittar närmare på texten ser man att definitionen på barn uttrycks lite olika. Vissa av paragraferna hänvisar till sexuell myndighetsålder enligt nationell lagstiftning medan andra paragrafer inte har hänvisningen till nationell lagstiftning.

Min första fråga är: Vet vi i dag ifall därmed avses att den ska hanteras på olika sätt beroende på vilken typ av brott eller övergrepp det gäller?

Min andra fråga är: Går det att föra en diskussion om att ha en gemensam definition av vad som är sexuell myndighetsålder i Europa?

Anf.  20  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag tror att det blir svårt att nå enighet om definitionen annat än väldigt generellt, men det återstår att se. Jag är inte säker på att det är avsikten heller. Det är riktigt att när man läser delar av förslaget hittar man en och annan motsägelse eller ett och annat frågetecken. Det är just detta som analysen och den mer noggranna diskussionen och prövningen måste handla om, det vill säga att reda ut detta.

Anf.  21  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Det här är ett mycket viktigt förslag, och jag har två frågor.

Det finns en konvention, PC-EC-konventionen, som Sverige har undertecknat men inte ratificerat. Är det för att Sverige inte tycker att den går tillräckligt långt? Nu finns det tydligen möjligheter att gå längre än vad konventionen anger. Det var min ena fråga.

Min andra fråga är: Finns det några länder som man nu kan förutse inte kommer att vilja ställa upp på detta?

Anf.  22  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Vi håller på att utreda om vi ska tillträda konventionen. Jag vågar inte svara på det eftersom jag just nu är osäker på svaret.

Nej, det finns inga länder som man kan förutse kommer att blockera. Det finns en allmän uppslutning om att man ska värna och skydda barn bättre. Det finns en upprördhet över en del av företeelserna. Jag tror att problemen uppstår när vi kommer in på detaljerna.

Det är för mig angeläget att man gör kvalitativa framsteg. Även om vi inte uppnår allt är det viktigt att det inte bara handlar om verbala satsningar utan om sådana där vi faktiskt kan åstadkomma skillnad. Jag tycker till exempel att samarbetet mellan de nordiska länderna och det inom ramen för Interpol när det gäller barnpornografi är kvalitativt bra, och det kan också förstärkas och förbättras. Man måste försöka se hela kedjan så att man får ett mervärde av besluten på detta område.

Vi kommer, som sagt, att åstadkomma en del, och jag återkommer till er när jag fått stämma av vad andra medlemsstater tycker i den här frågan.

Anf.  23  ANTI AVSAN (m):

När jag hör diskussionen finns det nog anledning att påpeka att det viktiga i sammanhanget är att det som man åstadkommer på europeisk nivå helt och fullt passar in i de nationella systemen. Då handlar det kanske lite grann om hur man formulerar sig. Om man formulerar sig på ett sätt som kan vara tvetydigt kan det skapa problem i förhållande till de nationella rättsordningarna. Det måste man vara mycket uppmärksam på.

Anf.  24  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det finns en hel del rent juridiska problem som man måste vara observant på så att det blir rätt. Det har att göra med att man också ska få regelverket att bli effektivt. Där slirar det ibland i samarbetet eftersom det blir känsligt för vissa medlemsstater. Jag har dock fullt förtroende för att departementet ska kunna göra ett sådant underlag att vi kan arbeta aktivt i förhandlingarna för att nå ett riktigt bra resultat.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Det är det vi kan göra åt frågan i dag.

Vi går vidare till punkt 5 som har ett annat innehåll men precis samma tekniska förutsättningar. I detta fall gäller det människohandel.

Anf.  26  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Liksom föregående dagordningspunkt är det här en informationspunkt. Kommissionen presenterade i förra veckan ett förslag till rambeslut som är tänkt att ersätta det befintliga rambeslutet från 2002 om bekämpande av människohandel.

I förslaget till rambeslut finns bland annat bestämmelser som i förhållande till det befintliga rambeslutet och även till Europarådets konvention om bekämpning av människohandel innebär en viss utvidgning av människohandelsbrottet. I förslaget finns också regler om skärpta lägsta minimistraff. Vidare innehåller förslaget bland annat en bestämmelse om straffrihet för människohandelsoffer i vissa fall, utvidgade jurisdiktionsregler samt bestämmelser om skydd och stöd till brottsoffer.

Kommissionen kommer att presentera förslaget vid rådets möte. Därefter kommer förhandlingsarbetet i rådsstrukturen att påbörjas, och Sverige kommer att ta över förhandlingarna från det tjeckiska ordförandeskapet. Förhandlingarna är högt prioriterade av regeringen liksom frågor som rör människohandel i vidare mening.

Vi har anledning att återkomma till frågan. I övrigt hänvisar jag till det utdelade materialet.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Detta har kommit under veckan, och kommissionens förslag på svenska kom i går eftermiddag.

Anf.  28  MARYAM YAZDANFAR (s):

Jag begär ordet för att uttrycka min sorg över att ratificeringen av Europarådets konvention mot människohandel fortfarande inte har skett i Sverige. Det är klart att den dag regeringen sätter fart och ratificerar den kommer vi att ha större legitimitet när dessa frågor diskuteras i EU. Det känns viktigt att få detta fört till protokollet.

Anf.  29  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Det är intressant att läsa att man ska skärpa det när det gäller människohandelsbrottet. Det är väldigt bra. Den mening som jag tycker är mest intressant i det här sammanhanget är där man talar om att det ska vara krav på övervägande av kriminalisering av att nyttja tjänster från människohandelsoffer.

Då är frågan vad det kan innebära i praktiken. Kan det innebära att den svenska sexköpslagen kan komma i diskussion i det sammanhanget?

Anf.  30  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Ursäkta. Jag missade det senaste.

Anf.  31  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Det gällde att överväga en kriminalisering av att nyttja tjänster från människohandelsoffer. Det är väldigt viktigt. Kan vi se en förlängning av en diskussion om den svenska sexköpslagen? Kan den komma in när man ska gå vidare med den här frågan? Det är vi många som undrar.

Anf.  32  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Först ska jag rätta mig själv. Jag sade att det finns förslag om skärpta lägsta minimistraff. Det ska vara maximistraff.

När det gäller ratificeringen och den diskussion som vi har haft flera gånger om människohandel och konventionen planerar vi en proposition, men den kommer inte riktigt än.

Mellan människohandelsbrottet och den svenska sexköpslagen finns det naturligtvis kopplingar. Jag tror ändå att det finns skäl för oss att arbeta med människohandelsbegreppet. Här har vi utredning och ett arbete på gång. Det finns gehör hos medlemsstaterna för att bekämpa den organiserade brottsligheten och människohandeln som alla upplever som förfärlig.

Det är väl känt att inställningen till prostitution inte är lika positiv ur svensk synpunkt i alla medlemsstater. Men genom att aktivt arbeta mot människohandel menar jag att vi kan nå resultat som tar hem en del också vad gäller arbete mot prostitution. De ligger ju väldigt nära varandra.

Vi kommer att behöva analysera förslaget rätt noga. Vi planerar att under det svenska ordförandeskapet ha en stor internationell konferens om människohandel, där vi naturligtvis försöker få alla medlemsstater att engagera sig och där vi också bjuder in internationella organisationer. Vi tänker oss även representanter från Ryssland, USA och en del andra länder.

Det här är en internationell fråga som behöver lyftas upp på olika sätt nu. Vi kommer att lägga ned mycket arbete på detta.

Anf.  33  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Jag håller naturligtvis med statsrådet till hundra procent om frågans vikt. Men det intressanta är att man specifikt skriver ut att det ska finnas krav på övervägande av kriminalisering av att nyttja tjänsterna. Det är det som jag tycker är lite nytt och lite hoppfullt i det här sammanhanget.

Anf.  34  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det finns många som har väldigt stor respekt för den svenska sexköpslagen som vi just nu utvärderar dessutom. Det finns ett stort intresse, och det kan vara skälet till att det står så här. Men jag vill ändå peka på hur den allmänna debatten förs. Vi gör allt vad vi kan för att informera om framsteg och svårigheter och hur den ser ut och så vidare. Det återstår att se.

Jag vill gärna lyssna på kommissionen innan jag riktigt bedömer vad som ligger bakom varje ord. Det betyder väldigt mycket hur kommissionen väljer att argumentera för sina skrivningar. Den analys som vi gör kommer också att ge mer vid handen.

Men den huvudlinje som jag beskrev är ändå att vi har känt att möjligheten att nå framgång på det här området i vid mening ligger i att fokusera väldigt mycket på människohandel, där engagemanget är oerhört stort i alla länder, även i de nya medlemsstaterna. Det tycker jag är hoppingivande.

Anf.  35  AGNETA LUNDBERG (s):

Det är positivt att ministern säger att de här frågorna är allvarliga, att man måste lyfta upp dem, och så kommer man överens. Men om man inte ratificerar det så att det blir något av det är det bara prat. Det blir inget av det. Lagarna i de olika länderna är olika. I vissa länder måste man införa lagar rörande de här frågorna. I andra länder måste man skärpa lagarna.

När det gäller de ratificeringar som vi inte har gjort, finns det andra länder som har gjort dem?

Anf.  36  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Vad gäller andra länder vågar jag inte svara på det, men jag är övertygad om att det finns något land som har skrivit på och att andra är på gång.

Vi har utrett människohandelsbrottet. Det är väl känt att det finns en del problem med det av det enkla skälet att det är svårt att fälla någon för människohandel, eftersom det är ett brott som går i flera led och ofta över flera landsgränser. Det är rätt komplicerat. Vi har haft några ärenden i svenska domstolar som visar väldigt tydligt på detta, och vi har funnit att det finns anledning att fundera över om det finns något lagtekniskt att göra för att det ska bli bättre.

När det sedan gäller de internationella överenskommelserna kan jag beklaga det rent allmänt, men det torde inte innebära särskilt mycket vad gäller lagstiftningen i Sverige. Vi har en ganska tydlig lagstiftning på det här området. Det är ingen ursäkt, men det gör att när det ändå är ganska komplicerat att gå igenom dem gör man det gärna i samband med att man ser över människohandelsbrottet. Det är ett av skälen. Och det tar lite tid.

Det är ingen tvekan om att vi ligger på ganska mycket när det gäller de här brotten. Jag tror att det är väldigt viktigt att ta in de praktiska aspekterna också. Vi hade ett internt mindre seminarium med några av utredarna och andra där vi gick igenom en del olika ärenden. Då ser man komplexiteten i detta. Vill man åstadkomma resultat får det kanske ta lite tid, även om jag vet att man inte minst i Europarådet ständigt påpekar detta.

Vi kommer med en proposition men inte omedelbart; vi kommer att arbeta med frågorna. Nu kommer också kommissionens synpunkter och förslag, så vi får en helhet. Det kan tillsammans innebära att vi lyckas ta ett rejält häv i de här frågorna. Det vore väl en nåd att stilla bedja om, för det här är verkligen ett stort internationellt problem.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Den här frågan lär väl återkomma, men för dagen tackar vi för informationen.

Punkt 6 är en informationspunkt. Den handlar om konferensen om sårbara brottsoffer som nyligen har avhållits.

Anf.  38  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Syftet är att rådet ska notera ordförandeskapets slutsatser från den konferensen. Jag ber att få hänvisa till det skriftliga materialet.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för den informationen.

Punkt 7 lär såvitt jag förstår vara struken. Däremot vill jag påpeka apropå den frågan att där har Cosacmötet kommit överens om att uppmana sina respektive nationella parlament att ha en koordinerad subsidiaritetskontroll när förslaget väl kommer. Eftersom det inte har kommit ännu är frågan struken, men jag vill ändå uppmärksamma civilutskottets ledamöter på att frågan är på gång.

Jag hoppas naturligtvis på engagemang inom den åttaveckorsfrist som man har, särskilt med tanke på att det blir under vårt ordförandeskap och även under våra parlamentarikermöten som vi ska hantera resultatet av kontrollen i denna viktiga fråga där ju subsidiaritetsfrågan är intressant. Jag vill bara säga det innan vi lämnar frågan för i dag.

Vi går vidare till punkt 8. Det kan bli en beslutspunkt – vi ska lyssna på justitieministern vad hon tror – i fråga om Europoldirektör. När vi behandlade frågan i nämnden senast, den 20 februari, fanns det i alla fall stöd för regeringens ståndpunkt. Den är också känd enligt det utsända materialet.

Anf.  40  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Fru ordförande! Jag har inget nytt att informera om sedan samrådet, och vi har inte någon annan inställning än vad vi hade då. Därför får jag hänvisa till det skriftliga materialet.

Jag vill säga att jag är osäker på om vi kommer att fatta beslut eller inte den här gången. Det diskuteras en hel del, men det är svårt att få klarhet i om man är beredd att gå till beslut i frågan. Positionerna är väldigt låsta, både vad gäller sakfrågan och formfrågan.

Jag har förgäves i dag på morgonen försökt få tag på ordföranden i rådet men tyvärr misslyckats med det. Jag tänkte att då hade jag kanske kunnat ha en riktig information till er.

Jag hoppas att vi kan fatta ett beslut. Det är inte bra att en så viktig institution inte har en tillsättning klar. Men det är inte något som vi ensamma råder över dessvärre.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Då är den svenska regeringens position tydlig och klar. Jag föreslår att vi upprepar det stöd för regeringens ståndpunkt som vi hade sist.

Då går vi vidare, inte till punkt 9, för den är Billströmsk, utan till punkt 10, Information om Esrifs slutrapport.

Vi tackar för informationen i den frågan som är utsänd.

Sedan har vi punkt 11, Bemyndigande för Europol att påbörja förhandlingar med Ryssland med syfte att sluta ett samarbetsavtal. I just den här formen är frågan ny i nämnden. Visst har vi pratat om Ryssland förut, men då har det varit andra frågor och andra rådskonstellationer.

I den här frågan förväntas information och diskussion. Underlag är utsänt.

Anf.  42  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Fru ordförande! Europol och Ryska federationen ingick ett strategiskt samarbetsavtal i november 2003. Europol vill nu gå vidare i samarbetet och inleda förhandlingar om ett operativt samarbetsavtal.

För att Europoldirektören ska kunna inleda förhandlingar måste rådet ge sitt tillstånd. När förhandlingarna har avslutats är det rådet som enhälligt ska godkänna det slutliga avtalet.

Som ett första steg mot ett avtal med Ryssland har Europol tagit fram en rapport om dataskydd i Ryssland. Rapporten har skickats till EU:s gemensamma tillsynsmyndighet, JSB för synpunkter. Den 8 oktober 2008 överlämnade JSB sina synpunkter till Europol. JSB anmärker bland annat på Rysslands bristande transparens i dataskyddslagstiftningen och har frågor om dataskyddstillsynen.

Europols styrelse vill inleda förhandlingar med Ryssland och menar att JSB:s frågor ska finnas med i de förhandlingarna. Rådet ska nu ta ställning till om förhandlingarna ska inledas eller om JSB:s frågor ska besvaras först.

Jag anser att det är viktigt att respektera JSB:s frågor. Vi måste värna medborgarnas förtroende för Europols hantering av personuppgifter. Därför tycker jag att vi måste inhämta mer information om dataskyddsregleringen i Ryssland. Men det ska inte behöva hindra att Europol inleder förhandlingarna. Jag tror att man kan göra både–och. Det är ändå viktigt att man är tydlig med att det krävs betydligt bättre information och tydlighet för att vi ska kunna gå vidare i den typen av diskussioner.

Anf.  43  KRISTER HAMMARBERGH (m):

Det är viktigt att regeringen har den här ståndpunkten. Det finns naturligtvis flera aspekter när det gäller utbyte av information: hur den hanteras, hur den sparas, hur den lagras, hur den delges tredjeland och så vidare.

En annan viktig aspekt är också syftet med den information som man får och som man kan lagra. Det går väl utan överdrift att hävda att det också finns vissa andra brister i det ryska rättssystemet. På något sätt bör vi även lyfta fram syftet med den information man får, hur den används och vilka lägsta nivåer vi egentligen kan kräva av ett rättssystem när det gäller den typen av samarbete.

Om det sedan är operativt samarbete vid Östersjön eller annat rent praktiskt samarbete är väl positivt. Jag tycker dock att det är väldigt viktigt att regeringen trycker på behovet av en tillfredsställande dataskyddsreglering i Ryssland, men också de facto kopplar in diskussionen på vilka krav vi ska kunna ställa på ett rättssystem hos en nära samarbetspartner.

Anf.  44  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< Jag vill dock säga att det också är viktigt att titta på syftet med samarbetet, att det är avgränsat. Vi har ett legitimt intresse av att i vissa frågor samarbeta med Ryssland eftersom det finns en organiserad brottslighet som går över gränserna. Det är viktigt att få samarbetet att fungera bra. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< Just i vårt närområde är den typen av operativt arbete oerhört centralt för att komma åt riktigt allvarlig brottslighet.

När man träffar ett avtal om samarbete är det samtidigt otroligt viktigt att ha de skyddsregler som krävs och att analysera det hela. Vi kommer att titta väldigt noga på detta, liksom andra har gjort. Jag tycker att det är bra att man har gjort den särskilda rapporteringen och gått igenom regelverket. Jag tror att det finns en gemensam inställning till att det inte går att agera hur som helst. Det finns också, vill jag säga, en hel del medlemsstater som är mycket tydliga med att man ska vara noggrann med dataskydd och uppgifter vad gäller samarbete med Ryska federationen.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Jag finner stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi har en hel rad övriga frågor. Frågorna 12 a och 12 f är strukna, om jag är korrekt informerad. Däremot har det tillkommit nya övriga punkter: en konferens om frågan om arv och testamenten och en konferens som redan har varit om kommunismens brott.

Vi ska gå vidare till den gemensamma kommittén.

När det gäller övriga frågor är det som bekant alltid så att det är informationspunkter även för vår del. Skriftligt underlag är utsänt till nämndens ledamöter, men om det är någon särskild övrig fråga eller något annat som justitieministern vill kommentera får hon förstås göra det. Sedan får ledamöterna göra detsamma.

Anf.  46  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag hänvisar till det skriftliga materialet.

Anf.  47  KRISTER HAMMARBERGH (m):

Det gäller punkten 12 c, Kampen mot finanskrisen och Utbyte av nationella erfarenheter. Har det kommit någon mer information än det som fanns när handlingarna trycktes?

Anf.  48  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Nej, det har inte kommit någon mer information, utan ordförandeskapet har i ett väldigt sent skede föreslagit en diskussion om den ekonomiska och finansiella krisen och möjliga effekter på det rättsliga området. Någon ny information om detta har vi inte fått.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Det nämnden har, men som inte har hunnit skickas ut, är ett så kallat room document om vilka frågor som ordförandeskapet vill diskutera, alltså vilka de nationella erfarenheterna är så här långt, vilka åtgärder medlemsstaterna har vidtagit på justitieområdet och vilka som planeras. Det är de frågorna som kommer att tas upp. Det är vad vi vet om detta.

Anf.  50  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag kan kommentera lite grann vad jag kommer att ta upp utifrån den frågan.

Det är ju en rad åtgärder som har vidtagits för att effektivt bekämpa den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Både resurser och ändamålsenlig lagstiftning har getts till brottsbekämpande myndigheter. Bekämpandet av ekonomisk brottslighet förutsätter ett effektivt och snabbt samarbete mellan specialiserade brottsbekämpande myndigheter och dessutom verktyg som möjliggör identifiering, frysning och beslag av tillgångar.

Den globala finanskrisen och lågkonjunkturen har medfört att antalet anmälda misstankar om insiderbrott och marknadsmissbruk har ökat kraftigt under 2008. Antalet anmälningar uppgick till 206, vilket är en ökning med 24 procent jämfört med 2007. För att möta det ökade antalet anmälningar har Ekobrottsmyndigheten prioriterat arbetet med utredning och lagföring av misstänkta finansiella brott. En nationell ekobrottskammare har inrättats inom myndigheten som handlägger samtliga brott som rör marknadsmissbruk, till vilket bland annat personal med särskild kompetens inom finansområdet har tillförts. Ekobrottsmyndigheten samverkar i arbetet även med andra myndigheter, till exempel Finansinspektionen.

För att öka kunskaperna om möjligheterna att identifiera, frysa och beslagta tillgångar för personer som misstänks för brott har Ekobrottsmyndigheten inrättat en brottsutbytesenhet. Sedan 2008 deltar man också tillsammans med finanspolisen som svensk representant i EU-samverkan inom brottsutbytesfrågor och utgör därmed Sveriges Asset Recovery Office.

Förutom det arbete som bedrivs av EBM arbetar man i varje polismyndighet i Sverige med olika typer av ekonomisk brottslighet. Därutöver kan jag särskilt nämna finanspolisens nationella underrättelseenhet som bland annat arbetar med ekonomisk brottslighet och misstänkta transaktioner.

De åtgärder som vi har vidtagit på det finansiella området, som man kan nämna i det här sammanhanget, handlar om insolvensrätten som är väldigt viktig för företagande och ekonomisk tillväxt. Lagstiftningen behöver hantera frågor som handlar om företag i ekonomisk kris, men det handlar också om enskilda människors, privatpersoners, ekonomiska och sociala förhållanden därför att långvarig överskuldsättning skapar problem.

Här har en utredning föreslagit ändrade skuldsaneringsregler. Åtgärderna syftar till att underlätta för företagare som har gått i konkurs så att de ska kunna starta om på rimliga villkor. Vi vill även arbeta mer för att undvika att privatpersoner blir det man kallar för evighetsgäldenärer. Det har remissbehandlats och bereds nu på vanligt sätt i Regeringskansliet.

I den här diskussionen finns det anledning att berätta lite grann om arbetet och hur det har bedrivits i Sverige. Den utredning som jag nämnde arbetar med att se över den nuvarande lagstiftningen om konkurser och företagsrekonstruktioner för att se om man kan göra ytterligare förbättringar. Det blir ett viktigt erfarenhetsutbyte. Här är det mycket lagstiftning som är relevant och intressant. Det finns skäl att diskutera det i den här kretsen.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för informationen i de för justitieministern relevanta övriga frågorna.

Vi går vidare till den gemensamma kommittén i anslutning till rådets möte. Där gäller den första frågan SIS II. Den frågan var senast i EU-nämnden den 20 februari då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt men anmäldes avvikande mening från v och mp. Nu förväntas en lägesrapport. Underlag är utsänt.

Anf.  52  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Som jag informerade om vid förra tillfället som jag var i EU-nämnden befinner sig SIS II i ett krisläge. Ni vet att vi antog rådsslutsatser i februari med en strategi för att hantera projektet. Väldigt kort innebär slutsatserna att vi vidtar ett antal åtgärder för att stärka projektet samtidigt som vi tittar på alternativa vägar.

Inför rådsmötet i juni ska det tas fram en rapport som ska möjliggöra ett beslut om i vilken riktning projektet ska drivas vidare. Vi ska på mötet på måndag få en lägesrapport om hur arbetet har gått hittills. Jag förväntar mig inga uppseendeväckande uppgifter i det här läget, men vid behov kommer vi att upprepa att arbetet med att analysera problemet och ta fram ett bra beslutsunderlag är viktigt. Det måste göras ordentligt för att vi ska få en trovärdig plan för projektets framtid, något vi själva behöver vara säkra på sker eftersom vi tar över ansvaret den 1 juli.

Eftersom det bara är en informationspunkt tror jag att jag stannar där.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går vidare till frågan om utkast till slutsatser om utvecklingen av Sirenekontoren, en del av Schengens informationssystem. Där finns utkast till slutsatser utsända i utskick 2. Det förväntas beslut. Underlag i sak är utsänt.

Anf.  54  ULF HOLM (mp):

Vi anmäler avvikande mening. Den här punkten är ju en beslutspunkt. Jag anmälde inte avvikande mening på den förra punkten eftersom det bara var en informationspunkt.

Man skriver på slutet att det vad gäller de personella resurserna är en nationell bedömning. Anser Sverige att det ska ges mer resurser från Sverige till det här projektet i så fall?

Anf.  55  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Vi behöver inte tillföra mer. Det finns en kontaktpunkt i Sverige, och det är ju det som det handlar om. Det är inga svårigheter.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt men noterar avvikande mening från mp.

Vi går till nästa punkt som är en informationspunkt, Schengenutvärdering av Schweiz. Vi informerades i denna fråga den 20 februari. Sedan dess har de bland annat fått flyga fritt sedan några dagar tillbaka.

Anf.  57  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag hänvisar till det skriftliga materialet.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går inte vidare till VIS, för det ska vi ta upp med statsrådet Billström.

Under övriga frågor i den gemensamma kommittén kommer också att anmälas att kommissionens vice ordförande Barrot har varit i Amerika. Det har även anmälts under punkt 12, så det har vi behandlat men faktiskt inte sagt någonting om. Rent tekniskt är det också en Askfråga.

Härmed skiljs vi från rådsagendan med justitieministern.

Anf.  59  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag ber att få önska alla en glad påsk så småningom.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Tack detsamma! Lycka till på rådet!

Anf.  61  JOHAN LINANDER (c):

Jag bara undrar om det är andra regler i riksdagsordningen för EU-nämnden än för utskotten? I utskotten går ju andra partiers ersättare in om det inte är fullt vid bordet.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Nej, det ska vara samma regler. Det regleras av respektive arbetsordning, och i nämndens arbetsordning finns det en ersättarordning som innebär att man kan gå in från andra partier enligt invalsordning. Men vi tillämpar aldrig den, för det finns också en överenskommelse – den finns på pränt – om att vi låter varandras tomma stolar stå tomma. Urban Ahlin skulle alltså kunna sätta sig där eftersom han står först på invalsordningen, men vi har befäst att vi inte gör så.

2 §  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Tobias Billström

Återrapport från ministerrådsmöte den 26 och 27 februari 2009

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 6 april 2009

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar migrationsministern och hans medarbetare välkomna.

Vi ska börja med att gå tillbaka till återrapporten från rådsmötet den 26 och 27 februari. Den har vi delvis behandlat med justitieministern. I sådana här frågor som återkommer på det närmaste rådet försöker vi lägga diskussionen då.

Återrapporten är utsänd. Finns det något särskilt som migrationsministern vill lyfta fram i den?

Anf.  64  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Det är trevligt att vara här.

Återrapporten från RIF-rådet i Bryssel den 26 och 27 februari är sådan att för vår del inleddes mötet med ett antal presentationer. Kommissionen lade fram sitt förslag till stödkontor för asylsamarbete. Majoriteten av medlemsstaterna välkomnade ett initiativ på det området.

Vidare presenterade kommissionen en rapport om tillämpningen av det så kallade fria-rörlighetsdirektivet. Kommissionen samarbetar nu med medlemsstaterna i en expertgrupp inför utarbetandet av riktlinjer för framtida tolkning av domar som gett upphov till särskilda problem.

Quadrogruppen presenterade kort sin strategi för att bekämpa den olagliga invandringen i Medelhavsområdet. Flera medlemsstater uttryckte förhoppningar om att stödkontoret ska fylla en viktig funktion i detta arbete. Här kunde vi från svensk sida ge stöd till bedömningen att EU:s globala ansats är den givna ramen för ett förstärkt och fördjupat samarbete med ursprungsländerna och transitländerna runt Medelhavet.

Under lunchen diskuterades Guantánamo. Medlemsstaterna enades om att beslut om ett eventuellt mottagande av före detta fångar fortsatt ska fattas på nationell nivå. Vid RIF-rådet den 6 april kommer vi att få information om det besök i Washington som Tjeckiens inrikesminister Ivan Langer och kommissionens vice ordförande Jacques Barrot genomförde den 16 och 17 mars. Där diskuterades frågan om Guantánamo tillsammans med bland annat frågor om IT-brottslighet och viseringsfrågor.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Därmed lägger vi återrapporten till handlingarna och går in på information och samråd inför det kommande ministerrådsmötet. Jag anmäler att socialförsäkringsutskottet informerades av migrationsministern i går. A-punktslistorna hanteras numera utanför nämnden, och det känner migrationsministern väl till.

Då kommer vi till punkt 9 där det var överläggningar i socialförsäkringsutskottet i går med migrationsministern. Resultatet av dessa överläggningar var att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt, men det anmäldes avvikande meningar från s och v. Utdrag från det protokollet är utsänt i kanslikommentarerna i går. EU-nämnden har också hanterat frågan förut. Vi har informerats den 21 november och den 9 november förra året. Vi behandlade den i sak så långt tillbaka som i december 2007 då det fanns stöd för regeringens förhandlingsupplägg men avvikande mening från v.

När frågan tidigare har behandlats har det refererats till överläggningar i socialförsäkringsutskottet om blåkortsdirektivet, som delvis hänger ihop med den här frågan. När frågan behandlades den 29 januari förra året anmäldes avvikande meningar från s, v och mp. Även detta är ganska utförligt refererat i kanslikommentarerna eftersom det uppstod lite förvirring sist om vad som faktiskt hade förevarit.

Till sist ska jag också anmäla att ett utkast till det kompromissförslag som ska diskuteras, och som också nämndes i socialförsäkringsutskottet i går, har sänts ut till nämndens ledamöter. Jag antar att det också gick ut med kanslikommentarerna. Ni fick med mejlen i går eftermiddag i alla fall.

Anf.  66  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Det kommande rådsmötet den 6 april är ett rådsmöte där dagordningen för vår del är ganska tunn, men det finns en punkt. Det är kommissionens förslag till direktiv om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som lagligen vistas och arbetar i en medlemsstat. Det är behändigt förkortat till det så kallade ramdirektivet.

Det så kallade ramdirektivet var senast uppe till diskussion vid RIF-rådet i november förra året. Då gav det franska ordförandeskapet en lägesrapport. Jag har vid tidigare samråd med riksdagen nämnt att direktivförslaget presenterades i oktober 2007. Direktivet syftar främst till att åstadkomma tre saker. För det första handlar det om ett enhetligt ansökningsförfarande där ansökan om såväl uppehålls- som arbetstillstånd behandlas vid samma tillfälle och av samma myndighet. För det andra handlar det om ett kombinerat tillstånd, det vill säga att ett uppehålls- och arbetstillstånd ska utfärdas på samma sticker i passet. För det tredje handlar det om en gemensam uppsättning rättigheter för de personer som fått uppehålls- och arbetstillstånd i Europeiska unionen.

Direktivförslaget har förhandlats sedan oktober 2007, dock i skuggan av det så kallade blåkortsdirektivet. Förhandlingarna har fram till februari i år varit relativt odramatiska. Vi anser från svensk sida att direktivet bidrar till att skapa en mer rättvis och väl fungerande europeisk arbetsmarknad genom att skydda EU:s medborgare mot social dumpning och lönedumpning och tillförsäkra de personer som beviljats ett enhetligt tillstånd i enlighet med direktivet likabehandling inom ett antal områden.

Under hösten 2008 fick rådets rättstjänst frågan om det verkligen föreligger någon rättslig grund i fördraget för att anta regler om likabehandling för de personkategorier som direktivförslaget omfattar. I januari 2009 presenterade rådets rättstjänst sitt yttrande. Den huvudsakliga utstående frågan är vilka personkategorier som ska omfattas av direktivets tillämpningsområde. Ska direktivet anta ett bredare tillämpningsområde och omfatta samtliga kategorier arbetstagare som inte omfattas av någon annan gemenskapsrättslig särreglering eller ska det omfatta endast de kategorier arbetstagare som i enlighet med ramdirektivet beviljats uppehållstillstånd för arbete enligt en enhetlig ansökningsprocedur?

För att kunna nå framåt i förhandlingarna har det tjeckiska ordförandeskapet presenterat ett kompromissförslag som går ut på att direktivet ska ges ett snävare tillämpningsområde, det vill säga att det endast ska tillämpas på dem som beviljas ett enhetligt tillstånd i enlighet med direktivet. De medlemsstater som vill utsträcka tillämpningsområdet till att omfatta samtliga tredjelandsmedborgare som har beviljats uppehållstillstånd för arbete i EU kan göra det i sin nationella rätt.

Detta betyder alltså att Sverige fortsatt kan garantera samma nivåer av rättigheter till arbetstagare från tredjeland som vi gör i dag enligt vårt nationella system. Visserligen skulle regeringen ha föredragit att direktivförslaget skulle anta ett brett tillämpningsområde och omfatta samtliga tredjelandsmedborgare som har beviljats ett uppehållstillstånd för arbete i EU, men vi anser ändå att ett antagande av direktivet enligt kompromissförslaget är att föredra framför att inget direkt antas alls.

Ramdirektivet är ett viktigt första steg mot skapandet av ett gemensamt europeiskt system för arbetskraftsinvandring. Direktivet skapar ett enhetligt ansökningsförfarande och ett enhetligt tillstånd, vilket är något som många medlemsstater inte har i dag. Det garanterar också en viss nivå av rättigheter till de personer som beviljas ett kombinerat tillstånd. Förhoppningen är att medlemsstaterna vid RIF-rådet kan acceptera det tjeckiska ordförandeskapets kompromiss så att direktivförslaget kan antas så snart som möjligt.

Anf.  67  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Vi tycker i grunden att detta är ett väldigt bra ramdirektiv. Vi håller med den svenska regeringen och hade gärna sett ett bredare tillämpningsområde, men vi förstår också den nuvarande situationen. Om Sverige skulle vara det enda landet som tycker detta vill man kanske inte blockera det.

Samtidigt har vi två funderingar. Den första handlar om att man pratar om ett enhetligt ansökningsförfarande. Vad jag förstår är det en ganska teknisk process det handlar om. Det är den nationella lagstiftningen vad gäller beviljandet av arbets- och uppehållstillstånd som sedan gäller, det vill säga den lagstiftning om arbetskraftsinvandring som gick igenom i den svenska riksdagen förra året. Där har vi lite skilda åsikter när det gäller hur det ska hanteras.

Den andra funderingen handlar om den gemensamma uppsättningen av rättigheter som naturligtvis är någonting väldigt bra. Det är bra att människor som kommer från tredjeland och arbetar ska ha samma rättigheter som det egna landets medborgare. Vad jag förstår handlar det om att om det kommer människor hit till Sverige från tredjeland och arbetar är det den svenska modellen, det vill säga svenska kollektivavtal, som ska gälla. Jag vill gärna få det bekräftat av migrationsministern. Samtidigt står det i vissa delar att man ska ha samma rättigheter som unionsmedborgarna i EU. När vi pratar om svenska kollektivavtal och likabehandling är det ju så att utstationerad arbetskraft inte har samma rättigheter som den nationella lagstiftningen ger, nämligen att det är svenska kollektivavtal som gäller i Sverige. Det kan ju stå lite emot varandra. Det kan också vara så i samband med det här direktivet att medborgare från tredjeländer som kommer hit och arbetar kanske har bättre rättigheter än utstationerad arbetskraft från EU.

Därför funderar jag på vad det är som gäller när tredjelandsmedborgare kommer till Sverige och arbetar. Är det de svenska kollektivavtalen, den nationella lagstiftningen och den modell vi har här som gäller eller är det unionens regler som gäller? Vi tycker att detta är väldigt oklart.

Anf.  68  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Det är bra att vi är överens om behovet av det här ramdirektivet, för så tolkar jag Magdalena Streijffert. Men diskussionen handlar bara om det proceduriella och egentligen inte om något av det som Magdalena Streijffert tog upp. Det här handlar bara om diskussioner om vilka myndigheter som ska hantera det enhetliga ansökningsförfarandet. Det handlar om det proceduriella innehållet. Det innebär att även om man naturligtvis i andra sammanhang kan diskutera de här sakerna berör de inte det här ramdirektivet.

Magdalena Streijffert frågar också om kollektivavtal och så vidare, men det finns ingen sådan konflikt heller. Det här handlar inte om utstationerad personal inom EU. Det här handlar om tredjelandsmedborgare som kommer hit. Jag förstår precis vilken diskussion Magdalena Streijffert syftar på, men den hör inte hemma i det här sammanhanget.

Vi ska bara diskutera ramdirektivet och det enhetliga ansökningsförfarandet. Det är det som unionen ska ta ställning till.

Anf.  69  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Konsekvenserna av det här ramdirektivet handlar ändå om likabehandling. Om man kommer från tredjeland och jobbar i Sverige är det, vad jag förstår, de svenska kollektivavtalen som gäller. Jag fick inte riktigt svar på den frågan.

Anf.  70  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Det var precis det som riksdagen beslutade om i höstas, det vill säga att det alltid är vår nationella lagstiftning, som är baserad på kollektivavtal, som styr arbetskraftsinvandringen till Sverige. Om det var den frågan Magdalena Streijffert syftade på är svaret ett klart ja.

Anf.  71  MIKAEL CEDERBRATT (m):

Fru ordförande! Jag hade tänkt ställa två frågor. Den första frågan liknar den som har diskuterats nu. Jag läste med viss förvåning den avvikande meningen från delar av oppositionen, det vill säga Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Där argumenterar man egentligen på ett område som inte berörs i den här frågan och pratar om den svenska modellen och arbetsrätt. Den frågan behöver jag inte ställa eftersom den är utredd nu.

Jag tänkte ställa en lite enklare fråga. Vi diskuterar förfarandeprocedurer, stickers och sådant. Skulle ministern kunna beskriva vad som är skillnaden för den som det faktiskt berör om man har ett förfarande eller inte?

Anf.  72  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag har en likartad fråga. Jag förstår inte hur det berör den indiska medborgaren som erbjuds ett arbete i Spanien. Betyder det här ramdirektivet att han eller hon inte behöver åka till den spanska ambassaden utan kan ansöka på det tyska kontoret i Madras? Vad innebär det om man har olika tillämpningsområden i ett ramdirektiv? I vårt underlag står det: De medlemsstater som vill utsträcka tillämpningsområdet till att omfatta samtliga tredjelandsmedborgare. Vad betyder det i praktiken? Det kan ju inte vara enhetligt om inte personen i fråga vet om den medlemsstaten har gjort andra ändringar i sin nationella rätt.

Min andra fråga gäller något som jag inte riktigt hänger med på. Det kan bero på att jag inte har läst ramdirektivet tillräckligt. Jag hittar det inte i de utsända handlingarna.

Hur kan man garantera likabehandling och att det till exempel i Frankrike eller Portugal inte ska ske lönedumpning som migrationsministern sade? Han är ju trots allt inte migrationsminister i Frankrike utan i Sverige.

Jag förstår att vi har en svensk lag som ministern försöker säga inte förändras i och med detta beslut. Hur kan man vara så säker på tillämpningen i andra länder om man samtidigt låser upp för att tillämpningsområdet kan förändras i enlighet med enskilda medlemsstaters beslut? Jag hänger inte riktigt med på hur man kan garantera det på EU-nivå.

Anf.  73  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Till både Mikael Cederbratt och Ulf Holm som undrar vad syftet är med ramdirektivet och vad som är mervärdet med att genomföra detta vill jag säga att vi för det första ska komma ihåg att Europeiska unionen för första gången är satta att anta direktivförslag på arbetskraftsinvandringsområdet. Det är historia vi skriver med det här ramdirektivet. Det har inte funnits någonting tidigare på EU-nivå, på EG-nivå, i gemenskapsrätten som har hanterat detta. Vi skapar alltså minimiregler med utgångspunkt från ramdirektivet. Medlemsstaterna har ingen gemensam grund att bygga på, och då är ett antagande av ramdirektivet med snäva tillämpningsområden fortfarande ett framsteg.

Det som Ulf Holm lyfter fram – det är för övrigt en väldigt bra fråga – är hur man ska kunna gå vidare och fortsätta det här arbetet, för det avslutas ju inte på något vis bara för att vi antar ramdirektivet. Där är det ännu viktigare att vi som tror på bättre regler för arbetskraftsinvandring och fler vägar in till EU fortsätter arbetet med att skapa ännu bättre förutsättningar och ännu större likhet när det gäller de här frågorna.

Ramdirektivet tar inte upp lönedumpning av den anledningen att det bara, som jag sade i mitt svar till Magdalena Streijffert, handlar om de proceduriella reglerna. Varje land får sedan välja att attackera den enskilda frågan på det sätt som man tycker är bäst. Vi har valt att göra det genom att använda kollektivavtal och sätta upp en process som innebär att vi bygger safeguards, skyddsvakter, skyddsmurar eller vad man nu ska använda för uttryck, för att säkerställa detta. Andra länder använder sig av minimilöner eller andra system. Det är så det ser ut i Europeiska unionen. Alla arbetsmarknader arbetar på olika sätt för att undvika lönedumpning och exploatering av människor som befinner sig på dem.

Svaret är att ramdirektivet är ett första steg i den riktningen, men det handlar enbart om de proceduriella frågorna och inte om hela arbetet att bygga den gemensamma europeiska arbetskraftslagstiftningen, för så långt har vi inte kommit än. Men jag hoppas att vi kommer dit så småningom.

Anf.  74  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Självklart blir det ibland svårt för oss socialdemokrater, för vi tycker att ramdirektivet är bra men sedan ser vi också konsekvenser av det som vi inte alltid har samma åsikt om som den svenska regeringen, och därför behåller vi den avvikande meningen. Men den är också svag, och det syftar på tillämpningen och konsekvenserna av det och kanske inte själva ramdirektivet som det står just nu.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Då måste jag för ordningens skull fråga om den är svagare än i SfU i går eller ungefär samma.

Anf.  76  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Det är samma.

Anf.  77  ULF HOLM (mp):

Jag har ingen avvikande mening i den här frågan, för jag stöder arbetskraftsinvandring både i Sverige och på EU-nivå.

Det står i vårt underlag att det ska vara en gemensam ram av rättigheter för alla lagligt anställda tredjelandsmedborgare. Det måste på något sätt innebära att man sätter ett golv även för frågor kring löne- och arbetsvillkor som ska regleras.

Sedan tycker jag inte att jag riktigt har fått svar på hur det i praktiken ska gå till för dem från tredjeland att hålla reda på om de enskilda medlemsstaterna har ett utökat procedurförfarande eller inte.

Det kan inte bli enhetligt, utan det måste bli lite mer komplicerat för dem som ska ansöka om detta. Jag förstår inte riktigt hur det ska gå till rent praktiskt, även om jag stöder principen att det finns ett minimidirektiv där enskilda länder kan gå längre. Jag förstår inte hur det praktiskt ska gå till, och det löser vi kanske inte just i EU-nämnden, utan det får vi ta upp till diskussion i utskottet.

Anf.  78  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Det är möjligt att vi inte når ända fram, men jag tänker göra ett försök till att förklara vad som är skillnaden och vad som är den grundläggande frågan när man antar det här ramdirektivet. I artikel 12 under rubriken Right to Equal Treatment, i mina papper på s. 10, föreskrivs att ”working conditions, including pay and dismissal as well as health and safety in the workplace” ska vara en del av det här rättighetspaketet.

Man föreskriver alltså en rättighetsnivå i den här artikeln. Men, och nu kommer vi till den viktiga frågan, hur man uppnår detta skiljer sig åt från medlemsstat till medlemsstat. Vi väljer att arbeta med kollektivavtal i Sverige, och vi vill inte tvingas till att börja använda minimilöner. Det ligger inte i linje med hur den svenska modellen är konstruerad, utan vi använder kollektivavtal och överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer. Andra länder använder minimilöner som oftast förhandlas fram på politisk väg. Vi har valt väg i det här avseendet. För att inte tvingas till det här kommer det alltså fortsatt att finnas en skillnad på det viset.

Jag håller med om att detta naturligtvis förutsätter att den enskilda arbetstagaren på väg in i EU gör sig underrättad så som systemet ser ut i dag om förhållandena i det enskilda landet. Men det tycker jag är ett mindre problem än det faktum att vi med hjälp av ramdirektivet får en enhetlig procedur där bland annat arbets- och uppehållstillstånd beslutas av en och samma myndighet där vi har ett och samma förfarande för det i stället för att som i dag ha flera olika ansökningsprocedurer. I vissa fall har vi inte ens arbets- och uppehållstillståndet på en och samma sticker i passet utan det är olika myndigheter som hanterar detta. Det är det stora mervärdet av ramdirektivet, tycker jag.

Därmed tror jag att vi har rett ut frågan även om Ulf Holm som den varma tillskyndare av arbetskraftsinvandring som han och hans parti är naturligtvis har helt rätt i att vi inte är framme än vid det fullständiga systemet, för det finns ett antal hållplatser till på vägen som vi måste besöka innan vi har kommit fram.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Då kan nämnden gå till beslut om detta. Jag finner att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt men noterar den avgivna avvikande meningen från s, och jag noterar i sammanhanget också att Vänsterpartiets stol är tom. De har alltså inte haft tillfälle att framföra sin åsikt, men den framfördes i socialförsäkringsutskottet i går.

Det var punkt 9. Punkt 10 var justitieministerns , och sedan finns det lite grann under punkten Övriga frågor som rör migrationsministern. Även han är delvis berörd av att Jaques Barrot har varit i Amerika. Det var ingen som sade något om det till justitieministern, men jag anmäler det även här.

Det ska också vara ett globalt forum för migration och utveckling med information som den grekiska delegationen vill ta upp.

Vi har fått skriftliga underlag om de övriga frågorna, men är det något som migrationsministern vill säga om dem?

Anf.  80  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Nej.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Ingen av ledamöterna vill heller säga någonting om detta? Nej. Då kan vi bocka av hela punkt 12.

Vi kommer så till den gemensamma kommittén. Där är utestående punkten om VIS – en lägesrapport som förväntas. Den frågan informerades vi om den 20 februari, och när vi behandlade den i sak den 21 november förra året fanns det stöd för regeringens förhandlingsupplägg, men det anmäldes avvikande meningar från v och mp. Underlag är utsänt.

Anf.  82  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Jag har inte mer att säga än att vi på mötet den 6 april kommer att få en lägesrapport om VIS, det vill säga viseringsinformationssystemet, liksom vi fick vid rådet i februari.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Är det några övriga frågor i den gemensamma kommittén som vi inte har hört om? Jag finner inte så.

Är det någon som har någon fråga om den A-punkt på listan som rör migrationsministern? Jag finner inte så.

Då är vi klara med samrådet inför rådet med migrationsministern. Har han något mer att ta upp med oss?

Anf.  84  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Nej, jag tackar så mycket för möjligheten att komma hit och diskutera och önskar ordföranden och ledamöterna en trevlig helg och en glad påsk om vi inte ses innan dess.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Då vill jag innan migrationsministern reser sig önska detsamma och tillönska migrationsministern en särskilt trevlig helg och påsk med anledning av att han ganska nyligen har blivit pappa!

(Applåder)

Anf.  86  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Det är inte varje dag man får applåder här!

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi migrationsministern med medarbetare för i dag och önskar en trevlig helg och påsk.

Innehållsförteckning

1 §  Rättsliga och inrikes frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 1

Anf.  3  KRISTER HAMMARBERGH (m) 2

Anf.  4  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  5  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 2

Anf.  6  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  7  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 3

Anf.  8  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  9  HELENA BARGHOLTZ (fp) 4

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  11  HELENA BARGHOLTZ (fp) 4

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 5

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  15  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 6

Anf.  16  MARYAM YAZDANFAR (s) 6

Anf.  17  JOHAN LINANDER (c) 6

Anf.  18  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 6

Anf.  19  KRISTER HAMMARBERGH (m) 7

Anf.  20  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 8

Anf.  21  HELENA BARGHOLTZ (fp) 8

Anf.  22  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 8

Anf.  23  ANTI AVSAN (m) 8

Anf.  24  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 8

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  26  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 9

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  28  MARYAM YAZDANFAR (s) 9

Anf.  29  HELENA BARGHOLTZ (fp) 9

Anf.  30  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 9

Anf.  31  HELENA BARGHOLTZ (fp) 10

Anf.  32  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 10

Anf.  33  HELENA BARGHOLTZ (fp) 10

Anf.  34  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 10

Anf.  35  AGNETA LUNDBERG (s) 11

Anf.  36  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 11

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  38  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 12

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  40  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 12

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  42  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 13

Anf.  43  KRISTER HAMMARBERGH (m) 13

Anf.  44  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 13

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  46  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 14

Anf.  47  KRISTER HAMMARBERGH (m) 14

Anf.  48  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 14

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  50  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 14

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  52  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 16

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  54  ULF HOLM (mp) 16

Anf.  55  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 16

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  57  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 16

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  59  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 17

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  61  JOHAN LINANDER (c) 17

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 17

2 §  Rättsliga och inrikes frågor 18

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  64  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 18

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  66  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 19

Anf.  67  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 20

Anf.  68  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 21

Anf.  69  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 21

Anf.  70  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 21

Anf.  71  MIKAEL CEDERBRATT (m) 21

Anf.  72  ULF HOLM (mp) 22

Anf.  73  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 22

Anf.  74  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 23

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  76  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 23

Anf.  77  ULF HOLM (mp) 23

Anf.  78  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 23

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  80  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 24

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  82  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 25

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  84  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 25

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  86  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 25

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 25