1 § Transport och telekommunikation

Statsrådet Åsa Torstensson

Återrapport från ministerrådsmöte den 7 och 8 juni 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 1 och 2 oktober 2007

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet och medarbetare välkomna. Vi ska först diskutera återrapporten från rådsmötet i juni, och sedan ska vi gå in på information och samråd inför rådsmötet den 1 och 2 oktober. Välkomna.

Trafikutskottet informerades inför rådsmötet i tisdags. T-frågorna har varit där. Det finns inga E-frågor på agendan. Därför har de inte varit i något berört fackutskott.

Vi börjar med återrapport från rådsmötet den 7 och 8 juni, från vilket det är utsänt en återrapport. Det kom i utskicket nu i veckan. Om statsrådet vill lägga till något eller kommentera det är hon varmt välkommen att göra det nu. Varsågod.

Anf. 2 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag kan ge en kort återrapportering. Den 7 och 8 juni behandlades post-, telekom- och transportfrågorna. Dagordningen var diger, och flera frågor följs upp på nästa veckas möte. I dag rapporterar jag endast om post- och transportområdet, och jag återkommer till telekomområdet inför november månads ministermöte eftersom frågorna inte behandlas den här veckan.

I juni diskuterades postfrågan ingående tillsammans med flertalet andra medlemsstater. Jag uttryckte då mitt stöd för en liberaliserad marknad vid ett så tidigt stadium som möjligt. Frågan kommer att behandlas även denna gång, och jag ber att få återkomma under dagordningspunkt 3 där jag närmare redogör för det nuvarande förhandlingsläget.

På transportsidan gjordes framsteg i förhandlingarna om sjösäkerhetspaketet genom att tre politiska överenskommelser antogs. Det var överenskommelser om sjötrafikövervakningsdirektivet, hamnstatskontroller och direktivet om princip för utredning av sjöolyckor. De syftar alla till att med hjälp av olika åtgärder öka sjösäkerheten i gemenskapen.

På sjöfartssidan diskuterades även medlemsstaternas olika syn på frågan om inrättandet av en europeisk datacentral för identifiering och spårning av fartyg. Frågan tas också upp till beslut nästa vecka, och jag återkommer till den under punkt 10.

Galileoprojektet var aktuellt då som nu. Rådet enades om att avsluta förhandlingarna med den privata koncessionshavaren, och kommissionen åtog sig att göra sitt yttersta för att under september månad leverera underlag och uppgifter för att vi under hösten ska kunna besluta om projektets framtid. Jag återkommer till detta under punkt 4.

På luftfartssidan antogs bland annat en resolution om att det gemensamma bolaget Sesar kan etableras. Dessutom antogs rådsslutsatser som klargör hur gemenskapen avser att hantera luftfarten och klimatfrågan. Slutsatserna redovisas i ICAO denna vecka, och jag återkommer under punkt 8 om detta.

Vi antog slutsatser om energistrategi för transportsektorn. Slutsatserna sammanfattar vad vi vill uppnå på transportområdet för att komma till rätta med sektorns förhållandevis stora påverkan på klimatet. I slutsatserna betonas behovet av energieffektiviseringar inom samtliga trafikslag, en ökad andel förnybara drivmedel och beteendeförändringar.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen vad gäller det förra ministerrådsmötet.

Vi går in på information och samråd inför rådsmötet den 1 och 2 oktober. Det finns en blå agenda. Vi tar punkt 2, A-punktslistan, sist. Vi hamnar först på punkt 3, Posttjänster. Underlag är utsänt. Frågan har också varit uppe tidigare i nämnden. Det fanns stöd för regeringens position i juni. Frågan har också tidigare varit föremål för subsidiaritetsprövning i trafikutskottet. På agendan nu står en politisk överenskommelse, det vill säga för vår del en beslutspunkt.

Anf. 4 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Dagordningspunkten behandlar förslag till ändrat postdirektiv. Arbetet i rådsarbetsgruppen har bedrivits under både det tyska och det portugisiska ordförandeskapet. Vid många tillfällen har den svenska postmarknaden lyfts upp som ett utmärkt exempel på en konkurrensutsatt postmarknad med en samhällsomfattande posttjänst av hög kvalitet utan statlig finansiering. Vid rådsmötet är avsikten att nå en politisk överenskommelse.

Europaparlamentets synpunkter antogs med stor majoritet vid omröstningen den 11 juli 2007. Ändringsförslaget rörde bland annat social och regional hänsyn, finansiering av den samhällsomfattande posttjänsten, senarelagt datum för direktivets ikraftträdande samt vissa möjligheter till undantag för medlemsstater som vill skjuta upp liberaliseringen.

Följande viktiga frågor ska tas upp vid rådsmötet. För det första om express- och kurirtjänsterna ska omfattas av de samhällsomfattande posttjänsterna eller inte. För det andra om ett rimligt datum för postmarknadens öppnande, inklusive möjligheter för medlemsstater att omfattas av undantag och att få skjuta upp genomförandet.

Jag anser att jag i huvudsak kan ställa mig bakom kompromissförslaget, men jag har invändningar mot ett alltför framskjutet slutdatum tillsammans med ett vittomfattande undantag för vissa medlemsstater som skulle kunna medföra att postdirektivet som instrument förlorar i värde.

Jag ser ingen anledning att låta express- och kurirtjänsterna vara en del av det basutbud av posttjänster som staten garanterar tillgången till. De utgör till både utformningen och priset en helt annan typ av tjänster.

Vid mötet kommer jag att uttala att regeringen betraktar direktivet som ett värdefullt dokument genom vilket en inre marknad för posttjänster kan genomföras 2009 samtidigt som hänsyn eventuellt kan tas till vissa medlemsstaters behov av en något längre övergångsperiod.

Anf. 5 JACOB JOHNSON (v):

Tänk vad härligt det var när vi hade en fungerande statlig, rikstäckande post. Det var fina tider!

Jag instämmer inte alls i skrivningarna i rådspromemorian från Näringsdepartementet, där det bland annat sägs att ”en fullständig liberalisering av postsektorn är nödvändig också för att långsiktigt kunna garantera tillgång till samhällsomfattande tjänster av minst samma kvalitet som hittills”. Jag kommer att tänka på marknadsfundamentalistiska teorier och inte så mycket på den pragmatiska inställningen till hur vi ska sköta utökningen av våra samhällstjänster.

Jag anmäler avvikande mening.

Anf. 6 ORDFÖRANDEN:

Noteras.

Vill statsrådet kommentera? Det var mer ett inlägg.

Anf. 7 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag tror inte att det behövs. Vi har haft den diskussionen tidigare.

Anf. 8 ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende, och jag noterar avvikande mening från v. Det gällde punkt 3.

Punkt 4, Europeiska satellitnavigationsprogram. Det är en information som förväntas från kommissionen på rådet. Frågan är väl bekant för nämnden. Närmast informerades nämnden inför rådsmötet i juni. Den har även behandlats i samband med Europeiska rådets möte i juni under midsommarhelgen och på Ekofin i juli. Från Ekofin i juli finns protokoll utsänt än en gång i den del som berör Galileo – eftersom det var ett tag sedan sist. Uttalandet som antogs där och lades till handlingarna, från sex länder inklusive Sverige, är utsända i utskick 2, för er som inte hade det liggande framme allra senast. Det fanns med i mejlen i går och ligger nu på bordet. På rådet närmast är det information.

Anf. 9 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Vid rådsmötet den 8 juni antogs en rådsresolution som ledde till att förhandlingar med den tilltänkte koncessionären från den privata sektorn avbröts. Konsortiet som hade bildats för koncessionen kunde inte komma överens internt om en enskild förhandlingsrepresentant i form av vd. Konsortiet kunde inte heller åta sig att bära den kommersiella risken för programmet och mötte inte de tidsplaner som fastställts. Situationen blev alltmer ohållbar, och förhandlingarna fick därmed avbrytas.

Kommissionen uppmanades att inkomma med ett förslag till alternativ finansieringslösning för hur upphandlingarna för programmet bör se ut och en sund styrning av programmet för att tydliggöra rollskillnaden mellan parterna.

Europeiska rådet enades senare den 21 och 22 juni om att sträva efter ett integrerat beslut under hösten 2007. Kommissionen offentliggjorde förra onsdagen en rad förslag i syfte att nå dessa mål.

Förslagen ska ses som ett försök att uppnå ett integrerat beslut om programmets fortsättning där besluten om programmets utformning och finansiering ska länkas till varandra. Utan att veta vilken finansieringsram som föreligger går det inte heller att fastställa fortsättningen av programmet.

Förslagen kan delas in i tre delar med förklarande meddelanden, en förordning om genomförande av programmet under offentlig finansiering och slutligen ett förslag till en revidering av utgiftstaken i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin mellan rådet, kommissionen och Europaparlamentet.

Det är det sistnämnda förslaget, om en revidering av utgiftstaken i det interinstitutionella avtalet, som är mest kontroversiellt. Förslaget innebär i sak att man använder de medel som inte kommer att utnyttjas inom andra utgiftsområden för att finansiera Galileo och Egnos. Alltsomallt tillförs ytterligare 2,4 miljarder euro från EU:s budget innevarande budgetperiod. Till detta kommer 1 miljard euro som redan öronmärks.

Budgeteffekten av finansieringsformen blir att de medel som inte skulle användas i EU-budgeten förbrukas och att utnyttjandegraden blir nära nog 100 procent. Förslaget är därmed inte budgetneutralt utan innebär att pengar som skulle kunna gå tillbaka till medlemsstaterna används. För svenskt vidkommande innebär det en kostnad för ytterligare 620 miljoner kronor för budgetperioden 2008–2013.

Vid rådets möte nästa vecka avser ordföranden att ställa frågan till ministrarna om de anser att rådet bör fortsätta på den linje som kommissionen föreslår för att nå ett integrerat beslut under hösten 2007 i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i juni i år.

Som jag redovisade vid förra genomgången i EU-nämnden stöder regeringen en fortsättning av Galileoprogrammet under förutsättning att finansieringsfrågan får en tillfredsställande lösning. Regeringen anser att det förslag som kommissionen har presenterat i fråga om finansiering inte är tillfredsställande.

Regeringen anser att det är viktigt att hålla fast vid principen om att fatta ett integrerat beslut där såväl konsekvenserna av en revidering av utgiftstaken i det interinstitutionella avtalet som effekten av kostnadsökningen beaktas. Formerna för fortsättningen av programmet är avhängiga finansieringsfrågan, vilket innebär att alla delar i kommissionens förslag måste beredas parallellt och besluten måste länkas till varandra.

Finansieringsfrågan kan inte avgöras av transportministrarna utan måste hanteras av finansministrarna och allmänna rådet. Vi menar att det är viktigt att hålla fast vid principen om att programmet finansieras inom nuvarande långsiktiga budgetram. En revidering skulle innebära ett olyckligt prejudikat mot potentiellt långtgående budgetära effekter på andra områden.

Vid mötet nästa vecka avser jag också att efterlysa förtydligande om den långsiktiga kostnaden och riskbedömningen. Vi vet att det finns en krets medlemsstater som delar vår syn på kravet på budgetdisciplin. Vi kommer att samarbeta med dem för att ge uttryck för våra krav. Samtidigt har programmet högt strategiskt, politiskt och ekonomiskt värde för flera medlemsstater, som gett uttryck för det i flertalet slutsatser från Europeiska rådet.

Det här var långt, men jag tycker att det är viktigt att tala om helheten i ärendet.

Anf. 10 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Vi är denna gång, tillsammans med regeringen, skeptiska över hur finansieringen ska klaras. Det går allt raskare mot ett ekonomiskt haveri. Ministern säger att det är finansministrarna som ska sköta ekonomin. Hur tänker Åsa Torstensson agera vid det här mötet? Det finns alltid anledning att tala ekonomi även om man är kommunikationsminister.

Anf. 11 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Eftersom det är ordförandens mening att ställa frågan till ministrarna om vi ställer oss bakom det förslag som ordföranden har presenterat, kommer jag att säga, precis som jag har beskrivit, att om det här ska hanteras integrerat är det min mening att både programmets utveckling och finansiering måste hanteras samtidigt. När vi anser att det inte är budgetneutralt utan mycket tydligt budgetpåverkande är det Ekofin som ska ta del av detta och ta ansvar för finansieringen och därmed också hela frågan.

Anf. 12 PER BOLUND (mp):

Galileoprojektet är ett riktigt sorgebarn inom EU. Det är galopperande kostnader och som det ser ut nu ett okontrollerbart projekt. Vi är oroliga över att de kalkyler som har presenterats är orealistiskt låga och att kostnaderna kommer att skena i väg ännu mer framöver. Därför tycker vi att det är dags att ifrågasätta hela projektet. Sveriges linje skulle kunna vara att de länder som tycker att det är motiverat att gå in med så stora kostnader får göra det men att det inte blir ett gemensamt EU-projekt längre.

Vi ifrågasätter om det här verkligen kan betraktas som ett civilt projekt när det inte går att få med några privata företag över huvud taget. Då är det uppenbart att de civila värdena av projektet inte motsvarar kostnaderna. Då måste det vara andra värden som motiverar projektet.

Anf. 13 MARGARETA CEDERFELT (m):

Fru ordförande! Jag noterade att ministern säger att det måste finnas en budgetdisciplin. Med den diskussion som har varit ställer sig inte heller regeringen bakom att bryta den nuvarande ramen eftersom det kan vara prejudicerande. Jag noterade också att ministern säger att det är ett integrerat beslut. Jag tycker att det är bra att ministern är tydlig om den svenska ståndpunkten. Motiveringen om budgetdisciplin låter som ett bra ställningstagande.

Anf. 14 JACOB JOHNSON (v):

Jag har kanske inte läst handlingarna som jag borde ha gjort, men innebär liggande förslag att alla kostnader finansieras via EU och inga kostnader på privat väg?

Anf. 15 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag sade inledningsvis att det är flera delar i detta. Jag upprepar gärna det. Från svensk sida ser vi att det här är sammanhållet, det vill säga att både beslutet om den fortsatta utvecklingen av programmet och finansieringsbeslutet ska fattas tillsammans. Parallellt med detta har jag samma synpunkt som i tidigare frågeställningar. Jag måste också lyfta upp besked om ett underlag om den långsiktiga budgetpåverkan, det vill säga riskerna för det långsiktiga budgetåtagandet.

Den tredje frågan gäller den privata delen i detta. Det gäller historien bakom Galileo. Uppbyggnaden är det offentliga. Det är det offentliga som är diskussionen i dag eftersom det privata konsortiets åtagande bröt ihop. Privata aktörer står för den fortsatta driften.

Anf. 16 JACOB JOHNSON (v):

Vad finns det för garantier för driftskostnaderna? Kommer de privata finansiärerna? Vad händer om de inte tar sin del av driftskostnaden?

Anf. 17 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

I dagsläget är hela Galileoprojektet fortfarande i en pågående beslutsprocess. Utformning och finansiering för hela projektet är fortfarande inte löst. Kommissionen och ordförandeskapet frågar ministrarna hur de med anledning av förslaget ställer sig till att ta de reserver som i dag är outnyttjade i budgeten för EU. Det är där som vi från svensk sida kommer att markera att det handlar om att den gemensamma finansieringen ska vara prioriterad i den långsiktiga budgeten och inte i det som i dag är outnyttjade medel. Då är det inte budgetneutralt. Det är därför som vi hänvisar till att det är en finansieringsfråga som måste återgå till Ekofin.

Anf. 18 ORDFÖRANDEN:

Till Ekofin kommer vi att återkomma redan nästa vecka.

Anf. 19 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Det här är en fråga som har funnits några år. Jag välkomnar den budgetrestriktivitet som regeringen intar i det här läget. Nu befinner vi oss de facto i en helt ny situation som är helt känd. Det var den inte när vi behandlade frågan senast i juni.

All erfarenhet visar att när ett samverkansprojekt genomförs mellan politik och något privat eller korporativt bygger man alltid in någon form av annorlunda kontroll när man får in en annan aktör som också ska vara med i projektet. Min fråga är mer knuten till infrastrukturministern i den kompetens som innebär teknik etcetera. Kan man möjligen förutse att kompetensinflödet från den privata sidan blir mindre om det är bara politiken som ska dra i gång projektet än det skulle ha varit om det hade varit ett partnership i uppbyggandet av systemet? Vid sidan av ekonomin är det inte oväsentligt.

Anf. 20 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det går inte att göra den bedömningen. Vi ska ha i åtanke att de privata aktörerna hade svårt att inom sig komma överens och framför allt hitta en struktur på att som privata aktörer ta ansvar för projektets finansiering. Det var snarare där som de privata aktörerna fallerade.

Anf. 21 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Svaret var inte riktigt det jag frågade efter. Frågan gällde huruvida teknikinflödet i projektet i någon mån påverkas av att det bara blir politiken som kommer att driva det.

Anf. 22 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det går fortfarande inte att svara på det. Det är fortfarande samma intressenter, aktörer, som kommer att vara aktiva i Galileoprojektet, även om privata aktörer inte har del i det finansiella ansvaret.

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Jag tittar lite på Per Bolund. Du sade inte orden avvikande mening, men det var ändå andemeningen. Ska jag notera en avvikande mening från mp? Nej, vi gör inte det.

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Vi återkommer säkert i frågan. Vi ska samråda inför Ekofin nästa vecka och inför allmänna rådet veckan efter.

Vi lämnar punkt 4 och går vidare till punkt 5, Samlade åtgärder för säkrare vägar. Det är ett förslag till allmän riktlinje. Den frågan är ny i nämnden med en beslutspunkt nästa vecka.

Anf. 24 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Kommissionen har föreslagit en lagstiftning som ska gälla för de vägar som ingår i TEN-vägnätet. Det handlar om att i planering av vägprojekt ska effekter på trafiksäkerhet beskrivas liksom vilka övervägande som har gjorts i olika beslutssituationer. En särskild trafiksäkerhetsrevisor ska följa den fysiska planeringsprocessen för nya vägprojekt och tillse att trafiksäkerhetsaspekter beaktas. TEN-vägnätet ska kartläggas utifrån risker för olyckor och inspekteras regelbundet. Vid rådets möte förväntas vi ta ställning till ordförandens förslag till beslut om allmän inriktning.

Under arbetets gång har regeringen motsatt sig ett direktiv i frågan. Vi tycker att det är ett område där subsidiaritet bör gälla. Svenska metoder på området har genom åren varit framgångsrika, vilket vi kan se genom internationella jämförelser där vi har ett mycket lågt antal dödsfall i trafikolyckor.

Nu när frågan kommer upp i ministerrådet kan vi konstatera att det finns en majoritet för ett direktiv. Jag anser att insatser som bidrar till att förbättra och öka trafiksäkerheten i hela gemenskapen är viktiga. Jag avser därför att stödja förslaget men samtidigt göra en deklaration där jag redovisar skälen till att Sverige tidigare motsatt sig ett direktiv.

Anf. 25 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 6, Driftskompatibiliteten hos gemenskapens järnvägssystem. Den frågan har varit i nämnden inför förra transportministermötet. Då fanns det stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar i frågan.

Anf. 26 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Förslaget till rättsakt ingår som en del i paketet ”Att underlätta rörligheten för lokomotiv inom gemenskapen”. Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen under första halvan av 2007 och har nu förelagts rådet för beslut om allmän inriktning. Förslaget till rättsakt har behandlats inom ramen för programmet för förbättrad lagstiftning och syftar främst till att åstadkomma ett förbättrat förfarande för fordonsgodkännande. Ett järnvägsfordon måste i dag godkännas separat och på grundval av delvis icke harmoniserade nationella regler i varje land inom EES-området och som det är avsett att användas i.

Förslagets bestämmelser syftar till att ge bättre förutsättningar för dels harmonisering av nationella regler, dels samarbete kring förenklade och gemensamma bedömningsprocesser mellan EES-områdets behöriga nationella myndigheter. Förslaget innebär också en förenkling och visst förtydligande av EG-regelverket om järnvägens driftskompatibilitet. Jag avser att vid rådets möte godkänna den föreslagna allmänna inriktningen.

Anf. 27 BJÖRN HAMILTON (m):

Fru ordförande! Det här kan låta lite tekniskt – hur järnvägarna ska umgås med varandra över gränserna, så att säga. Det är så oerhört viktigt nu med tanke på klimatförändringar, miljöperspektiv och regeringens intresse och satsningar på att åstadkomma ett mer miljövänligt transportsystem i Europa. Järnvägarna är ett utmärkt miljömässigt transportsystem, men vi har hinder vid varje europeisk gräns. Jag skulle verkligen vilja understryka hur viktigt det är att det blir verklighet att samverka mellan de olika järnvägsförvaltningarna. Jag skulle vilja att regeringen inte bara godkänner detta utan också är drivande i frågan. Sverige har alltid legat lite före på järnvägssidan, det vill säga att hantera järnvägssidan på ett mer effektivt sätt. Det är viktigt att vi inte tappar den tätpositionen och att regeringen verkligen driver frågorna. Vi ska kunna åka tåg över gränserna på ett smidigt och effektivt sätt.

Anf. 28 PER BOLUND (mp):

Jag har en ganska teknisk fråga. Det har kommit till min kännedom att den teknik som man inom EU har valt för fjärrstyrning av inbromsning av tåg inte klarar av de låga temperaturer som vi ofta har här i Sverige på vintern. Driver Sverige frågan att förändra tekniken eller går det att driva att Sverige får ha kvar det system som finns i Sverige som klarar låga temperaturer parallellt med EU-systemet? Annars finns det en stor risk att vi får dyra rälsbrott i det svenska järnvägssystemet.

Anf. 29 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Det här är en så teknisk detalj att det rakaste svaret från mig blir att jag utgår från att så sker. Det är precis det som är i riktning med det som Björn Hamilton säger. Vi ska ständigt lyfta fram vikten av att vi har effektiva järnvägstransporter i EU, både personellt och framför allt godstransporter. Vi ska överföra mer gods till järnväg. Det är precis i linje med vad ni båda lyfter fram, och jag lyfter ständigt fram detta i de sammanhang jag deltar i som rör järnvägsfrågorna.

Anf. 30 ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 7, Säkerhet på gemenskapens järnvägar, är en allmän riktlinje och förslag till beslut. Frågan är ny i nämnden, men underlag är utsänt.

Anf. 31 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Ett förslag till rättsakt ingår också som en del av paketet för att underlätta rörligheten för lokomotiv i gemenskapen. Förslagen har behandlats i rådsarbetsgruppen under första halvan av 2007 och har nu förelagts rådet för beslut om allmän inriktning.

Förslaget till rättsakt har behandlats inom ramen för programmet för bättre lagstiftning och syftar framför allt till att ge bättre möjligheter för infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag att hantera sitt säkerhetsansvar när de använder fordon som ägs eller underhålls av andra aktörer.

Jag avser att vid rådets möte godkänna den föreslagna allmänna inriktningen.

Anf. 32 ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 8, som handlar om yttre förbindelser. Det är information på en punkt och beslut på en annan, så vi tar dem en i taget. A är information om resultatet från det 36:e mötet i det som enkelt uttryckt kallas för ICAO.

Anf. 33 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Under den här punkten ska kommissionen och ordförandeskapet informera om resultatet från generalförsamlingen i ICAO – FN:s organ för civil luftfart. En viktig fråga på dagordningen handlar om miljön.

I de rådsslutsatser som rådet antog i juni i år förbinder sig medlemsländerna att göra sitt yttersta för att det inte ska träffas några överenskommelser inom ICAO som förhindrar EU att inkludera flyget i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter.

Regeringen anser att det är mycket viktigt att ICAO fortsätter sina ansträngningar att minska utsläppen av växthusgaser från flyget och att inga överenskommelser träffas som hindrar gemenskapen från att inkludera det internationella flyget i det europeiska systemet för utsläppshandel.

Anf. 34 ORDFÖRANDEN:

Utsläppsrättsfrågan som sådan har varit uppe i nämnden tidigare, i juni. Då fanns det majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf. 35 TOBIAS KRANTZ (fp):

Fru ordförande! Jag läser en sak i den kommenterade dagordningen som också statsrådet var inne på. Det gäller detta med att medlemsstaterna har förbundit sig att göra sitt yttersta för att det inte ska träffas några överenskommelse som gör att EU inte kan inkludera flyget i det europeiska systemet med utsläppshandel.

Jag skulle vilja be statsrådet göra en bedömning av om den ståndpunkten är hotad i det internationella sammanhang som frågan tas upp i – luftfartsorganisationen. Jag blev inte riktigt på det klara med det när jag läste texten i övrigt. Vad gör statsrådet för bedömning av om huruvida ståndpunkten är hotad?

Anf. 36 PER BOLUND (mp):

Det verkar som om EU:s linje att införa handelssystem för flyget kärvar ganska rejält inom ICAO. Då måste man fundera på vilka alternativ man har till det förslaget. Det skulle vara intressant att höra vad regeringen driver som ett alternativt förslag. Jag hoppas att regeringen inte står bakom att man inte gör någonting åt flygets klimatpåverkan.

Jag undrar också om EU:s målsättning att fördubbla flygplatskapaciteten, vilket ju leder till kraftigt höjda utsläpp av koldioxid från flyget. Ställer sig regeringen bakom den idén?

Anf. 37 ORDFÖRANDEN:

Kapacitetsfrågan återkommer på punkt 9. Vi håller oss till ICAO för stunden.

Anf. 38 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! I utgångsläget ser det ut som om det finns en bred uppslutning i frågan om behovet av gemensamma åtgärder för att på miljöområdet rikta in sig speciellt på klimatfrågan.

USA intar ståndpunkten att handel med utsläppsrätter är en fråga för varje enskild nation eller region. Det är situationen i nuläget. Det innebär att EU som sådant, om det hela nu går i linje med det resonemang som USA för, är berett att reservera sig i frågan. EU-länderna har alltså ett fortsatt gemensamt förhållningssätt.

Anf. 39 ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara notera att detta för dagen är en informationspunkt.

Anf. 40 JACOB JOHNSON (v):

När det gäller det europeiska systemet för utsläppshandel och inkludering av flyget anser vi att det ska vara en separat bubbla.

Anf. 41 ORDFÖRANDEN:

Det är noterat.

Anf. 42 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag vill understryka att också vi vill att man ska arbeta på det sättet med tanke på den elintensiva industrin, som annars skulle kunna komma att bli illa utsatt: Flyget går, men industrin får lägga ned. Hur ser ministern på det?

Anf. 43 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag måste ställa frågan om ifall vi här ska ta diskussionen och debatten om handel med utsläppsrätter, separata bubblor och så vidare. Den inkluderas inte i ärendet, som är en information om förhandlingarna som sker i ICAO. Jag måste ställa den följdfrågan till ordföranden: Är det meningen att vi ska övergå till en allmän diskussion om utsläppshandel?

Anf. 44 ORDFÖRANDEN:

Nej, skälet till att jag nämnde att vi hade den diskussionen i juni är just att då stod den stora frågan på dagordningen. Det här handlar bara om 8 a – information från ICAO. Vi försöker hålla oss till det; det är mycket riktigt.

Anf. 45 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Då är egentligen bara min följdfråga: Vad var frågeställningen i övrigt, om vi nu inte ska ta en diskussion om handel med utsläppsrätterna?

Anf. 46 ORDFÖRANDEN:

Det är en bra fråga. Frågan berörs naturligtvis av detta. Men jag ville understryka att nämnden i dag inte ska fatta beslut om generella åsikter om bubblor etcetera eftersom den frågan har varit uppe i nämnden tidigare. Självfallet berörs den även av resultaten från mötet. Men vi försöker ändå hålla oss till de resultaten och till att ställa frågor om det. Men jag förstår naturligtvis att de berör utsläppsrättsfrågan.

Anf. 47 CARL B HAMILTON (fp):

Jag sitter bland annat i den parlamentariska klimatberedningen, och jag har följt de internationella diskussionerna. Jag tycker att man kan se det ungefär så här: USA och ett antal andra länder har sin ståndpunkt klar. De vill inte ingå i ett bindande avtal. Där står vi i dag. USA driver denna linje, bland annat vid det möte som pågår i denna stund i USA.

Å andra sidan har vi Europeiska unionen, som har sin ståndpunkt. De här två ståndpunkterna kommer att förenas – det har USA gått med på – i en FN-ledd förhandling som ska gå i mål i Köpenhamn hösten 2009, förhoppningsvis.

Organisationen ICAO i all ära, men det är inte den som kommer att avgöra hur det blir i förhandlingen och om det hela lyckas eller inte. Det är en del av den större förhandlingen, och det handlar om utsläppsrätter och länders suveränitet.

Hur man än gör är det icke desto mindre så att systemet med utsläppsrätter för flyg i Europa kommer att införas 2011. Det gäller inrikesflyg och flyg inom Europa, så det här kan ju bara röra de flighter som går till och från EU-området. Jag tror som sagt att man ska se det här som en delförhandling i en större förhandling.

Anf. 48 PER BOLUND (mp):

Just det, men vi måste ju också som land reagera på den information som kommer. Jag återkommer med min fråga.

Om nu USA går emot och förhindrar handeln med utsläppsrätter måste man fundera över vilka alternativ som finns. Ett alternativ som har varit uppe är möjligheten att ta ut en skatt på flygbränsle på internationella plan. Frågan är om Sverige inte borde lyfta upp att EU-kommissionen driver det som ett alternativt förslag eftersom det första förslaget verkar falla.

Anf. 49 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Återigen får vi information om läget i ICAO-förhandlingarna. Det är det som jag informerar om här, och vilken ingång vi kommer att få på bordet. Den exakta informationen har jag naturligtvis inte här och nu.

Bara för att tydliggöra handeln med utsläppsrätter kontra bubblan vill jag säga att kommissionens förslag är att inkludera flygsektorn i EU:s befintliga system för handeln med utsläppsrätter. Alla medlemsstater, inklusive Sverige, stöder det tillvägagångssättet. Jag tror att jag har sagt detta vid ett flertal tillfällen tidigare.

Anf. 50 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i denna fråga och övergår till punkt 8 b, Utkast till beslut från rådet med flera angående förhandlingar med Kanada. Detta är däremot en beslutspunkt.

Anf. 51 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Under den här punkten ska rådet behandla ett förslag om att ge kommissionen ett mandat om att inleda luftfartsförhandlingar med Kanada. Det övergripande målet med förslaget är att stärka samarbetet med Kanada på luftfartsområdet och att skapa ömsesidiga fördelar genom att öppna luftfartsmarknaden mellan EU och Kanada. Ett avtal med Kanada om ett öppet luftfartsområde skulle enligt kommissionen bland annat kunna bidra till att Lissabonmålen uppnås. Det skulle undanröja den legala osäkerhet som i dag vidlåder de bilaterala luftfartsavtalen med Kanada.

Enligt det föreslagna förhandlingsdirektivet ska avtalet bland annat innehålla stränga krav på flygsäkerhet och luftfartsskydd, säkerställa flexibilitet för EU att vidta åtgärder på miljöområdet och ge båda sidors flygbolag rätt att etablera sig på motpartens territorium.

Ett gemenskapsavtal kommer att ersätta medlemsländernas bilaterala luftfartsavtal med Kanada. Jag avser att stödja kommissionens mandatförslag.

Anf. 52 JACOB JOHNSON (v):

Enligt handlingarna sägs det att ett omfattande gemenskapsavtal med Kanada skulle stimulera tillväxten i luftfartssektorn. Det kanske inte är det första man tänker på i dessa tider. Kommissionen verkar inte hänga med riktigt. Jag ställer mig frågande till det här. Det är väl i och för sig bra att ha ett avtal, men jag ställer mig mycket frågande till att man ska ha det just för att stimulera tillväxten.

Anf. 53 PER BOLUND (mp):

ICAO:s regelverk förbjuder att man tar ut en skatt på internationella transporter generellt Däremot är det klart möjligt att man har bilaterala avtal mellan länder och regioner där man tar ut en skatt på flighter. Därför anser jag att Sverige ska driva på för att man i förhandlingarna också förhandlar in ett avtal om att man får ta ut skatt på flygets klimatpåverkande utsläpp.

Anf. 54 MARGARETA CEDERFELT (m):

Om jag har förstått rätt kommer det i det kommande gemenskapsavtalet att bli en betoning på säkerhet, just som ministern sade. Vad jag förstår inkluderar det perspektiv som flygledning etcetera. Det måste ju vara oerhört positivt att kunna höja just säkerhetsaspekten.

Men miljön kommer också att ingå, om jag har förstått det hela rätt. Genom gemenskapsavtalet ökar förutsättningarna för att arbeta på ett mer integrerat sätt när det gäller EU–Kanada. Stämmer detta?

Anf. 55 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag börjar med den sista frågan, som handlar om miljö. Flera av de andra frågeställarna kom ju också in på detta. En av de viktiga frågorna är naturligtvis miljöfrågan och att ha fokus på den. Som direkt svar på frågan om beskattning av flygbränsle kan jag säga att avtalet inte kommer att förhindra beskattning av det.

I övrigt innehåller avtalet och en överenskommelse med EU många frågor med särskilt fokus på klimatfrågan. Det gäller luftkvalitet och flygbuller. Som jag sade ges flygbolag från båda sidor rätt att etablera sig på motpartens territorium. Det handlar om att skapa förutsättningar för ett ökat utbyte mellan EU och Kanada på ett positivt sätt för att också stimulera handel och utveckling.

Anf. 56 PER BOLUND (mp):

Jag noterade också att det står att man inte ska förhindra skatt på flygbränsle. Det är en väldig skillnad mellan att inte förhindra och att aktivt införa något. Frågan är om inte Sverige kan gå in och argumentera för att vi ska införa en sådan skatt just för att motverka det som Jacob Johnson var inne på – att man faktiskt ökar flygaktiviteten och därmed klimatpåverkan i dessa tider när klimatdebatten är het.

Anf. 57 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det avtal som jag beskriver är också det avtal som jag avser att ställa mig bakom. Det innehåller att man inte ska förhindra beskattning av flygbränsle.

Anf. 58 PER BOLUND (mp):

I så fall vill jag anmäla en avvikande mening till protokollet.

Anf. 59 JACOB JOHNSON (v):

Det gäller också mig.

Anf. 60 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande meningar från v och mp.

Vi går vidare till punkt 9 – ”En handlingsplan för kapacitet, effektivitet och säkerhet på Europas flygplatser”. Det ska antas slutsatser på denna punkt; det är alltså en beslutspunkt.

Anf. 61 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Kommissionen har under året satt fokus på flygplatser och de kapacitetsproblem som finns på många håll i Europa. I januari presenterades ett flygplatspaket som består av tre delar: ett förslag till direktiv om flygplatsavgifter, en rapport om tillämpningen av marktjänstdirektivet samt ett meddelande om en handlingsplan för flygplatskapaciteten i Europa.

I handlingsplanen lyfter kommissionen upp pågående aktiviteter för området och redogör för de initiativ som planeras under kommande år. Det finns egentligen inga enskilda nyheter i handlingsplanen, utan syftet är snarare att strukturera åtgärderna och skapa en helhetsbild för hela problemområdet. Handlingsplanen har diskuterats, och nu finns ett förslag till slutsatser på rådets bord.

Jag tycker att utkastet till rådsslutsatser är bra. Sverige har fått gehör för synpunkter under arbetets gång. Det gäller bland annat texter som tar sikte på att miljödimensionen fullt ut ska beaktas vid överväganden som påverkar flygplatskapaciteten. I slutsatserna rekommenderas också att planering av ny flygplatsinfrastruktur görs koordinerat med planering av andra trafikslag för att främja en trafikslagsövergripande ansats och ett integrerat effektivt transportsystem som helhet.

Min bedömning är att rådsslutsatserna bör antas enligt förslaget.

Anf. 62 PER BOLUND (mp):

Nu återkommer jag till den fråga som jag har försökt ställa förut. Jag vill gärna ge beröm för den svenska ståndpunkten – att man ska försöka föra över transporter från flyget till andra transportslag. Inom Europa finns det stora möjligheter att göra det.

Men just därför vill jag ifrågasätta den målsättning som finns om att fördubbla flygplatskapaciteten inom EU och fråga om regeringen verkligen ställer sig bakom den. Vore det inte bättre att försöka föra över flyget till andra transportslag än att öka aktiviteten?

Anf. 63 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Diskussionen om fördubblad flygkapacitet är kommissionens egen bedömning. I meddelandet om flygkapaciteten finns det inga beslut i rådet om detta.

Däremot vet vi att ökad efterfrågan på flyg medför kapacitetsproblem. Det är till stor del detta som vi måste åtgärda. Det är därför vi har rådsslutsatserna.

Anf. 64 PER BOLUND (mp):

Det var inte riktigt något svar på frågan. Ställer ni er bakom förslaget eller inte? Har regeringen inte tagit ställning än? Avser man att säga ja till förslaget till kommissionen eller kommer man att säga nej?

Anf. 65 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Det är fortfarande så att detta är kommissionens bedömning. Det finns inget i ett beslut som handlar om att fördubbla flygkapaciteten. Rådsslutsatserna har till uppgift att ta sig an det ökade trycket och de ökade kapacitetsproblem som finns inom flyget – därav rådsslutsatserna. De är till för att möta detta.

Anf. 66 ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 10 – Inrättande av ett europeiskt uppgiftscentrum med mera. Frågan var uppe i nämnden i juni, och det fanns då stöd för regeringens då redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. I början på nästa vecka ska det antas en resolution. Underlag är utsänt.

Anf. 67 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! FN:s sjöfartsorganisation IMO håller på att inrätta ett system för att kunna övervaka fartyg med satellit. Systemet ska framför allt användas för att skydda fartyg mot brottsliga handlingar. Från svenskt håll vill vi se ett bredare användningsområde, till exempel inom sjöräddning och miljöskydd. Det är något vi har fått stöd för inom EU.

TTE-rådet uppdrog i juni åt kommissionen att klargöra förutsättningarna för att inrätta en europeisk datacentral. Kommissionen har inte kunnat klargöra alla utestående frågor eftersom man är beroende av beslut som kommer att fattas av IMO.

När frågan var uppe i TTE-rådet i våras hade USA erbjudit sig att delvis finansiera en internationell datacentral med placering i USA. Vad som har hänt sedan dess är att USA har dragit sig tillbaka från sitt förslag. Oklarheter med internationella lösningar har inneburit att stödet för en europeisk datacentral har ökat.

Sverige har ställt en rad krav i rådsarbetet. Vi har bland annat fått stöd för en tydligare beskrivning av hur datacentralen ska finansieras. Det råder stora skillnader mellan hur stor användning medlemsstaterna kommer att ha av LRIT. Kuststaterna vid Medelhavet och Atlanten kommer att ha stor nytta av systemet. Sverige och andra Östersjöstater har därmed ett väl fungerande övervakningssystem via radiokanalerna, nämligen AIS. Vi har i nuläget inget behov av LRIT-information. Dessa skillnader måste återspeglas i finansieringen.

Regeringen vill att Sverige stöder sjösäkerhetsarbetet i andra delar av EU, bland annat genom att öka sjötrafikövervakningen för att komma till rätta med högriskfartyg. Därför har vi varit med om att ta fram en rättvis kompromiss. Den innebär att medlemsstaterna gemensamt finansierar inrättande, drift och underhåll av datacentralen. De finansierar också sjösäkerhetsbyrån Emsas åtaganden. Vidare finansieras IMO:s minimikrav på fyra LRIT-signaler per fartyg och dygn gemensamt. Om någon stat vill ha information utöver detta ska den däremot stå för de kostnaderna själv. Rådsslutsatserna innebär också att EU kommer att utveckla synergieffekter mellan LRIT och det befintliga Safeseanet och AIS.

Mot bakgrund av det ovanstående söker regeringen stöd för att Sverige stöder rådsresolutionen om en LRIT-datacentral.

Anf. 68 ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 11 – övriga frågor. Först har vi information från kommissionen om urval och tillståndsgivning med mera. Det andra är presentation av kommissionen om en grönbok om statstransporter. Vi tar ärenden i klump. Båda dessa är informationspunkter även i nämnden. Om statsrådet vill kommentera får hon gärna göra det.

Anf. 69 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Punkten avser information från kommissionen i fråga om beslut om en samordnad urvals- och tillståndsprocess för mobila satelliter i andra gigahertzbandet. Syftet med förslaget är att harmonisera formerna för tilldelning av radiofrekvenstillstånd för mobila satellittjänster.

Vi har stött initiativet i en rådsarbetsgrupp och på kommitténivå. Vi tycker att det är ett bra förslag. När mobila satellittjänster lanseras i kommersiell skala förväntas de medföra både innovation, större flexibilitet och förbättrat tjänsteutbyte för europeiska konsumenter. Detta gäller alltså punkt 11 a.

Anf. 70 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i denna punkt och går vidare till 11 b.

Anf. 71 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Under Övriga frågor kommer frågan om grönboken om stadstransporter att tas upp. Kommissionen har redan i början av året aviserat att man avser att ta fram en grönbok om stadstransporter under hösten 2007. Grönboken antogs i kommissionskollegiet den 25 september, och kommissionen kommer att presentera den vid rådsmötet.

Anf. 72 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag har bara en fråga om grönboken, som vi ju kommer att arbeta med i riksdagen. När kommer den att översättas till svenska?

Anf. 73 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag tror att det är riksdagens ansvar.

Anf. 74 ORDFÖRANDEN:

Kanslichefen tar gärna reda på detta och återkommer till nämnden i frågan.

Anf. 75 MARGARETA CEDERFELT (m):

Fru ordförande! Jag kan se att det finns fördelar med en grönbok om den handlar om att inspirera och utbyta erfarenheter för att kunna uppnå effektiva och bättre transporter. Jag tycker också att regeringens ståndpunkt är oerhört värdefull; subsidiaritetsprincipen ska gälla fullt ut så att vi inte får någon form av gemensam europeisk lagstiftning. Förutsättningarna för trafiknätet är ju så olika inom Europa. Jag tolkar regeringens ståndpunkt just så.

Anf. 76 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag kan bara ställa mig bakom de synpunkterna. Jag tror att det är viktigt att se att gemenskapens roll här är just att inspirera. Å andra sidan har också regeringen stora ambitioner och visioner om att skapa bra förutsättningar för hållbara städer. Där ingår naturligtvis hållbara transportsystem.

Anf. 77 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Vi är nu klara med Övriga frågor. Kvar på den blå agendan finns A-punktslistan. Där har det kommit tillägg som jag vet att kanslichefen vill kommentera. Eller vill statsrådet säga någonting med anledning av A-punkterna?

Anf. 78 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag kan inte säga något med anledning av detta.

Anf. 79 Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Vi har dragit ut en preliminär A-punktslista för detta råd. Det förekommer några punkter som ni också kan hitta på den A-punktslista som vi skickade ut i måndags och som Statsrådsberedningen sammanställer.

Anf. 80 ORDFÖRANDEN:

Som vanligt är det så att rådet är rådet; det är inte bara TTE-frågor som står på listan. Vi kan ändå konstatera att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i dessa ärenden.

Vill statsrådet prata med nämnden om något annat inför rådsmötet?

Anf. 81 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Nej, jag vill bara önska trevlig helg.

Anf. 82 ORDFÖRANDEN:

Tack – då gör vi detsamma. Vi tackar så mycket för i dag och önskar lycka till på rådsmötet.

Innehållsförteckning

1 § Transport och telekommunikation 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 4 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 2

Anf. 5 JACOB JOHNSON (v) 3

Anf. 6 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 7 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 3

Anf. 8 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 9 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 3

Anf. 10 SUSANNE EBERSTEIN (s) 5

Anf. 11 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 5

Anf. 12 PER BOLUND (mp) 5

Anf. 13 MARGARETA CEDERFELT (m) 5

Anf. 14 JACOB JOHNSON (v) 6

Anf. 15 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 6

Anf. 16 JACOB JOHNSON (v) 6

Anf. 17 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 6

Anf. 18 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 19 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 6

Anf. 20 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 7

Anf. 21 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 7

Anf. 22 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 7

Anf. 23 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 24 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 7

Anf. 25 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 26 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 8

Anf. 27 BJÖRN HAMILTON (m) 8

Anf. 28 PER BOLUND (mp) 8

Anf. 29 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 9

Anf. 30 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 31 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 9

Anf. 32 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 33 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 9

Anf. 34 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 35 TOBIAS KRANTZ (fp) 10

Anf. 36 PER BOLUND (mp) 10

Anf. 37 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 38 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 10

Anf. 39 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 40 JACOB JOHNSON (v) 10

Anf. 41 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 42 SUSANNE EBERSTEIN (s) 11

Anf. 43 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 11

Anf. 44 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 45 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 11

Anf. 46 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 47 CARL B HAMILTON (fp) 11

Anf. 48 PER BOLUND (mp) 12

Anf. 49 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 12

Anf. 50 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 51 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 12

Anf. 52 JACOB JOHNSON (v) 12

Anf. 53 PER BOLUND (mp) 13

Anf. 54 MARGARETA CEDERFELT (m) 13

Anf. 55 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 13

Anf. 56 PER BOLUND (mp) 13

Anf. 57 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 13

Anf. 58 PER BOLUND (mp) 13

Anf. 59 JACOB JOHNSON (v) 13

Anf. 60 ORDFÖRANDEN 14

Anf. 61 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 14

Anf. 62 PER BOLUND (mp) 14

Anf. 63 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 14

Anf. 64 PER BOLUND (mp) 15

Anf. 65 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 15

Anf. 66 ORDFÖRANDEN 15

Anf. 67 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 15

Anf. 68 ORDFÖRANDEN 16

Anf. 69 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 16

Anf. 70 ORDFÖRANDEN 16

Anf. 71 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 16

Anf. 72 SUSANNE EBERSTEIN (s) 16

Anf. 73 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 16

Anf. 74 ORDFÖRANDEN 16

Anf. 75 MARGARETA CEDERFELT (m) 16

Anf. 76 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 17

Anf. 77 ORDFÖRANDEN 17

Anf. 78 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 17

Anf. 79 Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 17

Anf. 80 ORDFÖRANDEN 17

Anf. 81 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 17

Anf. 82 ORDFÖRANDEN 17

Fredagen den 28 september 2007

EU-nämndens uppteckningar