Fredagen den 28 november 2003

EU-nämndens uppteckningar 2003/04:12

1 §  Transport, telekommunikation och energi (transport)

Statsrådet Ulrica Messing

Rapport från ministerrådsmöte den 9 oktober 2003

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 5 december 2003

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Härmed förklaras EU-nämndens sammanträde den 28 november 2003 öppnat.

Innan vi går in på föredragningslistan vill jag meddela att vi har två nya som ledamöter, nämligen Göran Lennmarker och Lars Lindblad. Vikarie för Karin Pilsäter är Christina Berlin, som dock inte är här i dag.

Under transportpunkten kommer Susanne Lindstedt från trafikutskottet att närvara.

Vi går nu in på dagordningen. Statsrådet Ulrica Messing med medarbetare hälsas välkomna till EU-nämndens sammanträde.

Vi gör som vanligt. Således börjar vi med en rapport från ministerrådsmötet den 9 oktober. Därefter går vi in på information och samråd. Varsågod, statsrådet!

Anf.  2  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Tack, fru ordförande! Jag tänkte först få säga några ord om det allra senaste ministermötet – den 20 november – som jag deltog i. Det var ett tele- och IT-ministermöte. Vi diskuterade bara telefrågor. En av de stora sakerna som hände på det mötet var att vi kunde fatta beslut om inrättandet av en nät- och informationssäkerhetsbyrå.

EU-parlamentet hade vid sin första läsning så sent som dagen före vårt rådsmöte röstat för förslaget. Nu är vi alltså överens om uppdraget för den här byrån där man kommer att starta sin verksamhet redan vid årsskiftet, vilket sker i Bryssel. Vi har avsatt pengar för byrån och ungefärligen preciserat hur stor den ska vara – 35–41 anställda. Sedan kommer beslutet om placering av själva byrån, men den startar alltså sin verksamhet redan vid årsskiftet. Det gör man, som sagt, i Bryssel.

Vi är väldigt glada över detta beslut. På rådsmötet var det jag från Sverige samt mina kolleger från Grekland respektive Estland som deklarerade att vi väldigt gärna står som värd för denna myndighet. När det beslutet tas får vi fortsätta att vara aktiva i den diskussionen.

Vi hade också en lunchdiskussion om hur vi ser på läget just nu för arbetet med IT- och telekomfrågor, alltså hur vi ser på konjunkturen i allmänhet. Man kan nog säga att det rådde ganska bred samstämmighet om att det ser ljusare ut nu än det gjorde för något år sedan, även om det alls inte är fråga om samma all time high som tidigare. Vi är nu mer optimistiska och ser ljusglimtar i varje enskilt medlemsland. Det har liksom vänt i lågkonjunkturen när det gäller IT och telekom. Vi pekade på en rad olika områden där vi ser att detta gett resultat. De diskussioner som vi hade vid lunchen ska sedan föras vidare till toppmötet i december.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi får tacka för den redogörelsen.

Vi går vidare till dagordningens punkt 3 om föroreningar orsakade av fartyg och införandet av påföljder, inbegripet brottspåföljder, för föroreningsbrott.

Anf.  4  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Nästa punkt på dagordningen tänkte jag inte kommentera. Det gäller en lägesrapport där kommissionen kommer att berätta lite grann om arbetet med påföljder för föroreningsbrott. Där har jag alltså inga speciella kommentarer.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Detta var senast uppe den 3 oktober, så det är ingen ny fråga.

Anf.  6  BÖRJE VESTLUND (s):

Den här frågan behandlades samtidigt i RIF-rådet. Intressant i sammanhanget är att det beträffande den svenska ståndpunkten spretar ganska rejält när det gäller RIF-rådet och TTE-rådet. Jag skulle vilja ha en kommentar här. Kanske skulle man från svensk sida ha samma uppfattning när det gäller just brott som rör föroreningar från fartyg.

Anf.  7  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Jag måste säga att det, såvitt jag så här långt i beredningen vet, inte är några stora skillnader mellan oss. I dagsläget handlar det om tre utestående frågor. Där har vi deklarerat en svensk ståndpunkt. Det handlar då om frågor om straffrätt, om havsrättskommissionen och om FN:s havsskyddskonvention. Där har vi nu arbetat fram en svensk linje, så nu hoppas jag att det inte ska spreta.

Anf.  8  BÖRJE VESTLUND (s):

Då ska det också stå så. Det gör det nämligen inte, i alla fall inte i de handlingar som sänts till EU-nämnden.

Anf.  9  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Jag tar med mig det medskicket och kollar detta ordentligt.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det även fortsättningsvis finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg i frågan.

Vi går vidare till dagordningens punkt 4 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå.

Anf.  11  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Fru ordförande! Kommissionen har föreslagit en ändring av den förordningen som inrättar den europeiska sjösäkerhetsbyrån EMSA. Förslaget, som i dag för första gången behandlas här i EU-nämnden, har sin utgångspunkt i det som hände vid Prestigeolyckan – oljetankfartyget.

Kommissionen har under en lång tid arbetat med frågan om hur vi ska kunna profilera arbetet med att ha en beredskap för att den här typen av olyckor inte ska kunna hända igen och om vad vi behöver göra gemensamt. Nu har man kommit fram till en ändring i förordningen. Det går då främst ut på att EMSA:s verksamhetsområde ska utvidgas och att det ska omfatta tre nya områden: bekämpning av föroreningar, sjöfartsskydd och utbildning av sjöfolk.

Dessa tre frågor finns det nu en majoritet för. Några har varit tveksamma till att vi ska ha en gemensam uppfattning om detta med sjöfartsskydd. Men alla har varit positiva till det vidgade uppdraget att vi måste arbeta med utbildning av sjöfolk. Vi är nämligen överens om att det inte räcker att bara ställa större krav på fartygen. Vi måste också ställa krav på utbildad och fräsch personal.

Från svensk sida föreslås att vi ska ställa oss bakom de förslag som nu har presenterats. Det innebär att byrån inte ska ha några operativa arbetsuppgifter när det gäller att försöka bekämpa terroristhandlingar och den typen av verksamhet. Vi tror att det skulle vara omöjligt att bygga upp en gemensam flotta som ständigt är beredd att göra saker. Vad det nu handlar om är att vi måste ha en beredskap för att hjälpa varandra på ett mycket tydligare sätt. Vi måste ha gemensamma riktlinjer för vad som ska göras och för vem som ska göra vad.

Att ha en gemensam byrå som ständigt ligger ute till havs beredda att agera vid eventuella olyckor verkar helt enkelt vara att dåligt använda pengar. De förslag som vi nu kan diskutera på mötet tycker vi således är bra.

Anf.  12  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Fru ordförande! Först och främst vill jag säga att jag stöder regeringens ståndpunkt i nämnda tre frågor. Jag tycker att det är bra att EMSA inte ska ha egna fartyg för oljebekämpning eller terroristbekämpning. Att vi ska avvakta detta med sjöfartsskydd tycker jag också är mycket bra. Jag stöder alltså regeringen där.

Vidare var det positivt att höra ministern poängtera hur viktigt det är att vi får denna myndighet till Sverige. Grekland och Portugal och även Frankrike, där presidenten själv väldigt aktivt gått in, vill ha denna myndighet till sitt land. Detta tror jag att vi måste ha i åtanke.

Jag vill alltså verkligen stödja ministern när det gäller att se till att vi får denna myndighet. Sverige är faktiskt ett av de bästa länderna i världen på sjösäkerhet, miljöhänsyn och kvalitet. Vi har en otroligt bra utbildning, och de som utbildas i Sverige inom området är mycket eftertraktade. Vi har skolor som ligger långt framme, och vi har klassificeringsföretag som hör till de bästa i världen. Vi har alltså oerhört mycket som talar för att det är i Sverige som den här myndigheten ska ligga, inte i något sydeuropeiskt land. Vi har ju så lång tradition som sjöfartsnation.

Vi har både sjöfartsnäringen och sjöfartsredarna, alltså både Sjöfartsverket och näringen, bakom oss. Dessa i sin tur har arbetat så att både Norge och Danmark stöder oss här. Finland stöder oss inte. De vill ju själva ha en myndighet av något slag. Det är således mycket som talar för att vi ska agera väldigt kraftfullt, speciellt som vi nu vet att också Frankrike vill ha den här myndigheten. Eftersom Italien nu innehar ordförandeskapet vore det kanske en fördel för Sverige att skjuta på detta tills Irland har ordförandeskapet, för då har vi kanske större chans att få den här myndigheten.

Anf.  13  MARGARETA ANDERSSON (c):

Fru ordförande! Jag kan i mångt och mycket instämma i det som Annelie Enochson sade här. Det är viktigt att vi följer regeringens förslag och att det arbetas i enlighet med de riktlinjer som ministern höll fram här, liksom att vi arbetar väldigt aktivt för att få den här myndigheten, som är en viktig myndighet. Det är alltså väldigt betydelsefullt – inte minst för säkerheten i Östersjöområdet eftersom Östersjön är ett väldigt känsligt hav – att vi får den här möjligheten att påverka.

Anf.  14  ANDERS G HÖGMARK (m):

Fru ordförande! Jag kan i allt instämma i den svenska ståndpunkten. Det är utomordentligt viktigt att betona detta med utbildning av besättningarna samt kontrollen i sammanhanget. Har man aldrig sett is är det väldigt svårt att hantera issituationen i Östersjön och Finska viken, med de konsekvenser som det kan bli. Därför är detta oerhört angeläget.

Statsrådet var inne på att det finns en tendens att bara tala om utrustningen på båtarna och att besättningen också är en del i det hela.

Det är helt uppenbart att det inte ska vara en stående flotta som ska åka runt, utan det förutsätts här en intensiv samverkan och övning. De olyckor som varit är goda exempel på att man inte är speciellt övad. Det finns således väldigt mycket att göra i det avseendet.

Vidare gäller det att ha många goda argument för att myndigheten lokaliseras till Sverige. Det är klart att också länder vid Medelhavet har en lång sjöfartstradition – de gamla grekerna och så vidare – så det är kanske inte ett bärande argument. Det finns väldigt mycket kompetens. Jag tror att det är viktigt att bygga allianser för att kunna få gehör för denna ståndpunkt.

Sammanfattningsvis kan jag säga att jag tycker att regeringens position är bra.

Anf.  15  BÖRJE VESTLUND (s):

Också från vår sida instäms det i regeringens ståndpunkt. Jag skulle kunna instämma i allt som Anders G Högmark sade i det här sammanhanget men får väl också själv utveckla resonemanget med några ord.

Under en lång tid har vi diskuterat det hårda kapitalet inom sjöfartsskyddet när det gäller båtar och utrustning, men vi har nästan inte med en enda stavelse berört sjöfolkets utbildning. Det är väldigt bra att den saken kommer upp.

Vi har haft ett resonemang om att det är så viktigt att ha en samordning framför allt när det gäller föroreningar. Ofta har vi i Sverige fört en debatt om att Sverige får ta hand om föroreningar från fartyg som inte ens varit på svenskt vatten – föroreningar som ändå drabbar svenska kuster. Mot den bakgrunden är det viktigt att byrån får en ordentlig och samordnande roll så att man kan hantera dessa frågor. I övrigt instämmer vi i den svenska ståndpunkten.

Anf.  16  KARIN THORBORG (v):

Jag ska inte upprepa vad övriga här sagt. Också vi stöder den svenska ståndpunkten. Men i frågan om sjöfartsskydd skulle jag vilja ha en sakupplysning. Vi skulle ju vänta med detta. Men vilka uppgifter skulle sjöfartsskyddet innebära? Någonstans står det om rent polisiära uppgifter. Jag skulle vilja ha en närmare förklaring om vad detta med sjöfartsskydd innebär. Vad skulle det alltså innebära att syssla med de uppgifterna?

Anf.  17  ULF HOLM (mp):

I princip har jag samma fråga som Karin Thorborg.

Anf.  18  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Fru ordförande! Jag behöver inte kommentera vad Annelie Enochson och Margareta Andersson sade. Vi har samma uppfattning. Jag tycker att det här är en oerhört angelägen sak.

Helt kort kan jag dock nämna att vid senaste mötet då transportministrarna träffades visade det sig att nio länder hade anmält intresse för just den här byrån, och det är nog alla länder som har vatten – om man tänker efter. Det finns alltså ett otroligt tryck där.

Jag är väldigt glad över den breda uppslutning vi här har från den svenska sjöfartsnäringen – rederinäringen och många andra. Det är klart att vi har en både lång och stolt tradition på området. Därför tycker jag att vi ska argumentera väl för byrån.

Jag delar Anders G Högmarks uppfattning om vikten av utbildning och är väldigt glad över att det när vi började diskutera frågan på ministermötet kändes som en ny fråga. Vi hade inte diskuterat den tidigare. Det hela var på något sätt känsligt. Men i dag när vi ska gå till beslut finns det en fullständig enighet om att det här ofta är avgörande. Detta är viktigt.

På Karin Thorborgs fråga kan jag svara att det på olika sätt handlar om arbetet med att bekämpa terrorism och brottsliga handlingar. Där har alla länder i dag olika system och kulturer. Där ligger i dag ett ansvar till exempel på vår kustbevakning när det gäller att kunna agera. Som flera av er varit inne på måste vi självklart bli bättre på att hjälpa varandra. Det får inte vara vattentäta skott mellan nationer, oavsett om det är landgräns eller vattengräns mellan länderna. Jag tror att de flesta tycker att det i en tid då vi skickar SMS över hela jordklotet är orimligt att vi inte kan faxa till varandra när det händer en oljekatastrof. Detta är oacceptabelt. Därför är de beslut som vi nu ska ta viktiga.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går vidare till dagordningens punkt 5 om överflyttning av last- och passagerarfartyg.

Anf.  20  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Här handlar det helt enkelt om att genomföra förenklingar när det gäller förfarandet vid omregistrering av fartyg inom unionen. Detta arbete har haft hög prioritet under det italienska ordförandeskapet. Vi tycker att det är positivt att man nu underlättar registrering av fartyg, både administrativt och ekonomiskt. Det blir både billigare och enklare genom de rutiner som nu föreslås.

Det betyder inte att man ställer mindre krav på nationella regler när det gäller arbetsrätt eller arbetsmiljörelaterade frågor. Där är det lika hårt som tidigare. Men just i den administrativa delen när man flyttar fartyg mellan register ska man nu förenkla. Detta ligger väl i linje med det arbete som vi gjort på en rad andra politikområden mellan medlemsländerna.

Anf.  21  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Fru ordförande! Jag stöder regeringens åsikt om att man ska förenkla när det gäller att flytta fartyg mellan register i unionen. Däremot vill jag lyfta fram en annan sak som har att göra med detta och där jag tror att det är bra om regeringen tar ett initiativ. Det gäller då detta med bekvämlighetsflagg, ett angränsande område, och att det ska bli en skärpning både i Östersjön och i hela Europa. Jag tror att det är bra om vi så att säga visar framfötterna här och markerar att det måste till skärpningar på området – gärna ihop med till exempel Finland.

Anf.  22  KARIN THORBORG (v):

Precis det tänkte också jag fråga om. Jag vet inte riktigt vilka följder det här kan få för bekvämlighetsflaggade fartyg och om de i längden kommer att beröras. Här är det fråga om nu aktuella EU-länder. Men tänk om Cypern någon gång i framtiden kommer in i EU! På Cypern finns det ju väldigt många bekvämlighetsflaggade fartyg. Jag skulle också vilja föra upp frågan om bekvämlighetsflaggade fartyg på dagordningen.

Anf.  23  BÖRJE VESTLUND (s):

Såvitt jag förstår har detta inte med bekvämlighetsflagg att göra, även om den frågan är nog så viktig. Från vår sida instämmer vi i regeringens ståndpunkt.

Anf.  24  MARGARETA ANDERSSON (c):

Jag har en fråga som mer är en sakfråga. Ganska många fartyg har under den senaste tiden flaggats in i Sverige. Kommer det att påverka tendensen att återföra fartyg till svensk registrering i stället för till annan registrering? Jag undrar alltså hur det ser ut på det området.

Anf.  25  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Precis som Börje Vestlund sade berör de här förslagen över huvud taget inte detta med bekvämlighetsflagg eftersom det bara är ett samarbete mellan EU:s medlemsländer. Frågan om bekvämlighetsflagg är ändå aktuell. Där har vi all anledning att vara aktiva och fortsätta diskussionen. Jag tar med mig Annelie Enochsons och Karin Thorborgs synpunkter.

Ja, Margareta Andersson, vi tror att den positiva inflaggning till Sverige som varit under en tid kommer att fortsätta. Det här blir ytterligare en förenkling i det arbetet. Det välkomnar vi.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går vidare till dagordningens punkt 6 om det transeuropeiska transportnätet.

Anf.  27  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Kommissionen presenterade i oktober ett förslag som genomgått en snabb behandling i rådsarbetsgruppen. Man har ännu inte nått enighet där. I dag diskuteras frågan i Coreper. Därför vet vi just nu inte vilka frågor som fortfarande är utestående inför vårt rådsmöte.

Vad vi nu vet är att det när Coreper sitter ned vid bordet är ett antal frågor som de har identifierat, till exempel om passagerartransporter ska ingå i sjömotorvägskonceptet och om listan över prioriterade projekt ska utökas. I huvudsak stöder Sverige den inriktning som kommissionen har presenterat. Vi är positiva till förslagen om ett samordnat förfarande beträffande de gränsöverskridande projekten.

Vi har ju haft en del synpunkter på delar av förslaget. Just nu ingår vi i en blockerande minoritet mot förslaget om startstöd. Vår utgångspunkt är helt enkelt att TEN ska stödja infrastrukturen, inte driften. Där finns det ett antal länder som är intresserade av att pengarna också kan användas till att stödja färjelinjer inom unionen. Vi tycker alltså att det är viktigt att poängtera att TEN handlar om infrastrukturen, inte om driftbidragen – det är två olika saker.

Vidare tycker vi att det är viktigt att försöka hålla nere antalet prioriterade projekt. Det finns ju alltid en vilja att försöka få in så många projekt som möjligt. Men ju fler vi får in, desto mindre pengar får vart och ett av projekten. Vi tycker också att det är bra att det nu finns en lista med prioriterade projekt och att dessa ska vara tillräckligt mogna för att kunna startas senast år 2010. Då är det naturligtvis roligt för Sverige att vi på den här listan har fått med den nordiska triangeln och sjömotorvägar i Östersjön bland föreslagna projekt. Dessutom har vi väldigt starkt argumenterat för att förbindelsen över Fehmarn bält ska med – en viktig bro också för svenskt näringsliv.

Vi hade också föreslagit att Haparandabanan skulle föras in på listan. Men när Van Miert-gruppen presenterade sina prioriterade projekt konstaterade man att Haparandabanan inte var tillräckligt stor för att uppfylla de kriterier som det ansågs att TEN skulle arbeta utifrån. Vi tycker ändå att vi ska fortsätta att argumentera ett tag till eftersom Haparandabanan inkluderar en spårviddsväxlare, något som när det gäller svensk-finska gränsen är oerhört viktigt för den nordiska dimensionen. Därför tycker vi att Haparandabanan ska läggas till i bilaga 3.

Finansministrarna har diskuterat nivån på stöd till TEN-projekten. Tidigare har det varit fråga om maximalt 10 %, men nu har finansministrarna enats om att man kan gå upp till 20 %. Vi får väl se vilka effekter det kan få.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Vi kanske också kan ta dagordningens punkt 6 b om ett europeiskt initiativ för tillväxt – en informationspunkt.

Anf.  29  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Här handlar det om de snabbstartsprojekt som man har försökt att flytta fram så att de kommer ännu tidigare. För svensk del har vi fått med Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm som snabbt prioriterade projekt – projekt som kan starta tidigare än resterande projekt på den lista som kommissionen ska föreslå. Detta tycker vi är bra. Utifrån vår nationella planering är vi beredda att fortsätta arbetet med de två projekten.

För svensk del återstår fortfarande en del prövningar. Men det här är också i ett nationellt perspektiv väldigt prioriterade infrastruktursatsningar. Vi skulle ha gjort dem även om de inte hade kommit med på snabblistan. Men det är klart att vi välkomnar att de nu finns med där.

Anf.  30  CARL B HAMILTON (fp):

En uppgift för EU-nämnden är ju på något sätt att ha en överblick över regeringens positioner. I den här frågan är olika ministrar hela tiden ute och talar, även i EU-nämnden. Vi har ju haft finansministern och utrikesministern här och nu också Ulrica Messing. Men även herr statsministern har varit här. Han har en annan position, vilken han redovisat i kammaren. För att understryka att det statsministern säger verkligen är annorlunda ska jag citera vad han den 13 november sade i riksdagens kammare:

”Vi har aldrig varit några särskilt varma anhängare av det transeuropeiska nätverket. Det är mycket av politisk reklam. Det presenteras som någonting som ska lyfta Europas ekonomi. Jag tror inte ett ögonblick på det. Det kan vara bra ändå, men att nu driva fram några stora infrastrukturprojekt fram till 2010 som egentligen inte innehåller några särskilt stora nya EU-pengar kan komma att kosta mer än det smakar.”

Vidare säger statsministern: ”Det används av finansministrar eller premiärministrar ute i Europa som vill visa extra kraftfullt sinnelag vid just den tidpunkten. – – – Vi ska göra vårt ändå, därför att det är i allra högsta grad motiverat utifrån svenska utgångspunkter.”

Som jag uppfattar det har statsministern en mycket mer negativ syn på dessa projekt än vad statsrådet här har. När vi frågade utrikesministern om samma sak sade hon att det självklart är statsministern som bestämmer. Jag antar att Ulrica Messing instämmer i det. Således får väl Ulrica Messing antingen avgå eller också göra upp om detta med statsministern.

Min fråga är helt enkelt: Vad är regeringens position?

Anf.  31  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Fru ordförande! Det är mycket bra att regeringen i infrastrukturen tar in även isbrytningen. Också Anders G Högmark var inne på den saken. Att detta nu kommer med som en del av infrastrukturen känns bra eftersom vi här uppe i Sverige är ganska speciella när det gäller att ha is.

Också när det gäller den nordiska triangeln och Haparandabanan intar vi samma hållning som regeringen.

Sedan vill jag lyfta fram följande. När frågan om EU:s vitbok var uppe i trafikutskottet diskuterades bland annat Östersjöperspektivet. Man framhöll att det är viktigt att också skapa nya transportkorridorer. Bland annat talade man om järnvägsfärjor – kanske något att ta med sig när man går vidare.

När det gäller punkt 6 b om ett europeiskt initiativ för tillväxt och att regeringen vill ha både Citybanan i Stockholm och Citytunneln i Malmö vill jag från vårt håll uttrycka en tveksamhet. Vi är positiva till den nordiska triangeln. Men vi är inte helt övertygade om att Citytunneln behövs på nämnda vis, utan man kan nog bygga om på annat sätt. Vi vill således ha en markering om att det finns andra projekt som borde prioriteras.

Anf.  32  ANDERS G HÖGMARK (m):

Rent allmänt kan det väl sägas att det som Carl B Hamilton citerade från kammaren utgör en ganska god klangbotten, men det skapar definitivt problem när det gäller att förstå vad som är regeringens ståndpunkt. Ordföranden brukar sammanfatta och fråga om det finns stöd för regeringens uppfattning. Mot den bakgrunden är det väldigt bra att få denna kartlagd med många inlägg från olika statsråd.

När det gäller punkt 6 a kan vi bara konstatera att vi i stort sett tycker att det är en riktig linje. Viktigt är också att faktiskt se till att man får system i den infrastruktur som redan finns. Kanske är det mer spektakulärt att investera i stora fysiska saker. Men exempelvis beträffande järnvägsnätet, något som vi senare återkommer till, är det otroligt viktigt att systemen fungerar.

I fråga om punkt 6 b har en treårsgräns satts för ett antal projekt, bland vilka Citytunneln och Mälartunneln är aktuella. Frågan är: Vilken finansiell kapacitet har regeringen när det gäller att se till att den här treårsgränsen klaras? I här utsänt material antyds att en mer exakt tidsplan dock måste anstå tills regeringen i vinter beslutat om Banverkets långsiktiga investeringsplan.

Vad har man över huvud taget för planeringsberedskap, tillåtlighet? Bedömer statsrådet att det finns möjligheter att inom treårsgränsen rymma en start av exempelvis Mälartunneln, eller är det så att planerade överläggningar – som man kan tycka både si och så om – med Stockholmsregionen hindrar er att bli färdiga inom treårsperioden?

Anf.  33  ULF HOLM (mp):

Delvis har jag samma fråga som Carl B Hamilton eftersom också jag noterade vad statsministern sade i kammaren om just detta. Jag fann mig plötsligt vara på samma sida som Göran Persson i en fråga som denna, vilket inte är det vanligaste för en miljöpartist.

Jag är alltså starkt kritisk till alla de här projekten. I det underlag som vi fått står det att antalet prioriterade projekt utifrån Sveriges budgetrestriktiva hållning ska hållas begränsat. Frågan är vilka projekt vi vill ta bort.

Här är det också fråga om förhandlingsläget. Jag kan anta att det inte är det enklaste förhandlingsläget. Finns det något stöd för den svenska linjen, att det ska vara färre projekt – om vi nu ska ha några projekt över huvud taget? Jag vet inte vad regeringens ståndpunkt är men jag uppfattar detta så att man vill begränsa antalet projekt. Vilket stöd finns det bland kolleger när det gäller detta, och hur har Sverige i så fall lagt upp förhandlingslinjen här? Beträffande vilka länder söker man stöd och så vidare?

Sedan har jag också en annan fråga. Det är väldigt viktigt att man tar miljöhänsyn när man diskuterar dessa frågor. Det ska finnas ordentliga konkreta miljökonsekvensbeskrivningar av alla projekten. Man brukar inom EU säga att det är viktigt för EU. Jag tror mer på Sveriges regerings linje att det är viktigt för Sverige att hålla en hög miljöprofil i EU. Därför bör Sverige verkligen betona att man kan se ett mervärde som är positivt också för miljön.

När det gäller punkten b har jag i princip samma invändning som Annelie Enochson från Kristdemokraterna. Citytunneln hör inte precis till mina favoritprojekt. Men den åsikten är väl känd så jag behöver inte säga mer om den här.

Anf.  34  MARGARETA ANDERSSON (c):

Fru ordförande! Också jag har hört statsministern uttrycka åsikter om projekten. Jag kanske inte uppfattade honom så negativt, men det är alltid bra med ett förtydligande.

Det viktigaste är att använda de befintliga systemen på ett intelligent sätt. Jag tycker att ERTMS-systemet är något av det allra viktigaste. Vi ser i dag att tågtrafiken hindras. Man har en massa olika tekniska och även lagstiftningsmässiga problem som gör att det blir svårare än vad det behöver vara.

Citytunneln hör inte heller till mina favoritprojekt. Men det behövs en vettig trafiklösning i Malmö eftersom vi nu har bron över Öresund. Det är också oerhört viktigt att man hittar en lösning för Citybanan i Stockholm. Där upplever jag snarare att det är problem i Stockholmsregionen än att hitta pengar och annat. Hur går det med de förhandlingarna i regionen?

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Det är en nationell fråga. Nu diskuterar vi EU-nivån.

Anf.  36  MARGARETA ANDERSSON (c):

Det är i varje fall en fråga som bör hanteras på ett så effektivt sätt som möjligt.

Anf.  37  BÖRJE VESTLUND (s):

Jag är glad över att regeringen har en så pass nykter ståndpunkt. Man behöver inte komma särskilt långt utanför landets gränser för att förstå att det är på gränsen till nästan lite religiös stämning när man diskuterar detta bland många av de transportministrar och transportpolitiker som finns ute i Europa.

Det är också positivt att man kan presentera tydliga projekt i snabbstartsprocessen och att man kan ligga så långt framme att det kan bli verklighet. Det tycker jag är väldigt bra. Det andra jag vill understryka är ERTMS-projekten. De är viktiga för att vi lyfta fram detta även ur miljösynpunkt.

Anf.  38  LENNART HEDQUIST (m):

Statsrådet nämnde att det fanns planer på att öka bidragsnivån från 10 % till 20 %. Jag skulle vilja veta vilken position Sverige har i det hänseendet. Vilken påverkan har en sådan förändring på volymen projekt? Hur skulle en sådan förändring därutöver påverka de projekt som statsrådet nämnde för svensk del?

Anf.  39  KARIN THORBORG (v):

När det gäller TNT är det en god tanke att göra förbindelserna mellan länderna lika bra som inom länderna. Men detta tror jag utvecklas till en prestigesatsning av enorma mått. I grunden är jag lite skeptisk till programmen. Tillväxteffekterna är högst tvivelaktiga.

Beträffande riktlinjerna har jag redan tidigare sagt att man måste få in rejäla avstämningar mot miljömålen. Är förslagen effektiva, eller gör de miljöpolitiken dyrare?

När det gäller de två projekten i snabbstarten håller vi verkligen med om att Citybanan i Stockholm är högst prioriterat. Men vi är mer skeptiska till Citytunneln i Malmö.

Anf.  40  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

En del av er hade frågor om statsministerns svar vid frågestunden i kammaren. Jag kan bara konstatera det som också andra av er varit inne på. Man gör det lätt för sig om man vill få det att framstå som att TEN är den enda lösningen i den lågkonjunktur som medlemsländerna varit i och är i. Det är inte TEN-projekten som själva vänder utvecklingen. Däremot är det ingen tvekan om att infrastrukturen är oerhört viktig för företagens utveckling både inom ett land och också mellan länder. Jag vill inte göra det mer komplicerat än så.

När man tittar på de listor som har lyfts fram ibland kan man naturligtvis säga att det på de listorna finns inslag av nationell politik. Man kan inte med stor emfas hävda att bron mellan Sicilien och Italien är oerhört tillväxtfrämjande för resten av regionen. Det är klart att det också här finns projekt som man skulle kunna vara tveksam till. Det betyder inte att det inte ändå är ett viktigt arbete. Vi måste binda ihop medlemsländerna mer. Detta är en del av det.

Jag tar med mig det Annelie Enochson lyfte fram om nya transportkorridorer med järnvägsfärjor. Vi har inte diskuterat det så här långt. Men jag tar med mig det i det fortsatta arbetet.

På Anders G Högmarks fråga om vi klarar det nationella åtagandet kan jag säga att båda projekten som nu är utpekade som snabbprojekt har kommit långt i planeringen. Regeringen har redan fattat beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken för Citytunneln i Malmö. Banverket kommer inom kort att lämna in en ansökan om tillåtlighetsprövning också för Citybanan i Stockholm, eller Mälartunneln, inom några månader. Kärt barn har många namn. Vi måste någon gång reda ut vad den heter. Vi ligger långt framme. I januari fattar regeringen beslut om de nationella planerna. Vi fördelar då 364 miljarder kronor till vägar och järnvägar. Vi klarar de nationella åtagandena.

På Ulf Holms fråga vilka projekt vi vill ta bort kan jag säga att min statssekreterare Jonas Bjelfvenstam har varit med i Van Mierts arbetsgrupp. Vi har under hela resans gång varit oerhört tydliga med att vi måste orka prioritera. Annars blir det inte den effekt som vi skulle önska oss så småningom. Eftersom vi har en budget fastlagd för hur mycket pengar som får användas till TEN finns det också ett intresse från fler länder än Sverige att hålla nere antalet projekt som man stoppar in.

Det är inte bara vi som är budgetrestriktiva utan också andra länder är det. Det har varit en ganska konstruktiv och bra diskussion om att hålla nere antalet prioriterade projekt. Däremot är Sverige det enda land som har drivit frågan om miljökonsekvensbeskrivning i TEN. Det har vi ändå lyckats få in. Nu finns det med i förslaget. Men det är vi som har drivit den frågan.

På Lennart Hedquist fråga om hur vi har ställt oss till förslaget om att gå från en medfinansiering i TEN på 10 % till 20 % kan jag säga att vi har ställt oss bakom det. Vi tror att det är viktigt. Det är en väldigt stor skillnad om man kan få 20 % från kommissionen i stället för 10 % när man gör stora investeringar.

Flera av er har varit inne på liknande frågor. Jag hoppas att jag har besvarat dem alla.

Anf.  41  CARL B HAMILTON (fp):

Jag tycker inte att statsrådet har besvarat frågan om vad regeringens position är. Det är trivialt att säga att infrastruktur är viktigt. Det är trivialt att säga att TEN-projekten inte är enda lösningen och att vi inte ska göra det så märkvärdigt.

Det är oklart vad regeringens position är. Statsministern har en avvisande och mycket negativ position där han säger att vi både kan ha och mista projekten. Vi kommer ändå att genomföra dem på nationell nivå.

Som Börje Vestlund tidigare sade har detta i andra länder utom i Sverige närmast religiös karaktär. Det är så. Just mot den bakgrunden är det väldigt intressant och viktigt om statsministern har en helt annan position, det vill säga om Sverige har en helt annan position än den som är förhärskande bland transportministrar i övriga Europa.

Det går inte att smita undan det med de triviala utsagorna. Vi kan inte stödja regeringens position eftersom vi inte vet vad den är.

Anf.  42  ANDERS G HÖGMARK (m):

Fru ordförande! I det material som gått ut konstateras: Regeringen välkomnar förslaget till snabbstartsprogram. Vi konstaterar att ett framgångsrikt genomförande ytterst beror av de berörda medlemsländernas engagemang.

Min konkreta fråga till statsrådet är: Är statsrådet beredd att i överläggningarna nere i EU säga att Sverige kommer på allt sätt att säkerställa att vi kan ha möjlighet att starta Mälartunneln – om det nu heter Mälartunneln – inom tre år? Det handlar om planberedskap och finansiell kapacitet.

Är statsrådet beredd att inför EU-nämnden markera den viljeyttringen och att detta är regeringens position? Det är lite grann det vi ska ta ställning till när ordföranden sedan sammanfattar. Har vi kapacitet finansiellt och planmässigt? Kommer regeringen att kunna utlova detta för att också kunna säkerställa att man kommer inom ramarna för programmet?

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Innan jag ger ordet till Ulf Holm vill jag säga följande. Vad vi ska göra i dag är att vi ska upprepa beslutet från den 3 oktober vad gäller stöd för det fortsatta arbetet. Vi kommer inte i dag att skiljas från frågan för all framtid, utan den kommer tillbaka. Det är en upprepning av det tidigare beslutet.

Anf.  44  ULF HOLM (mp):

Du sade att vi ska upprepa samma beslut vi har fattat tidigare. Det är inte sagt att nämnden kommer fram till det. Det som nu är frågan är om det finns stöd för regeringens fortsatta förhandling. Jag börjar allteftersom diskussionen fortsätter luta mot att man nu från vår sida i varje fall kan stödja regeringens position.

Däremot är jag fortfarande intresserad av de prioriterade projekten. I den redovisning vi har fått tidigare – jag kommer inte ihåg till vilket EU-nämndssammanträde vi fick listan – fanns en lång rad projekt som i varje fall jag tycker väldigt illa om. Du menar nu att det försvinner bort projekt från listan allteftersom och har gjort så även till dags dato. Listan kommer att bli avsevärt kortare när den väl presenteras inför rådsmötet. Är det så jag ska uppfatta ditt svar på frågan?

Jag hoppas att jag uppfattat rätt att regeringens linje är att man ska stödja transportsystemet ERTMS och miljösäker sjöfartstrafik. I så fall kan jag stödja det upplägget. Det måste vara prioriterat med tanke på miljöhänsyn. Jag avvaktar med att ge stöd tills jag får höra svaret.

Anf.  45  LENNART HEDQUIST (m):

Jag har en kompletterande fråga angående medfinansieringen. När jag nu hör att regeringen stöder förslaget att gå upp till 20 % är min kompletterande fråga: Vad innebär det för volymen? Ska det ske en fokusering på färre objekt, eller hur menar man att de ökade kostnaderna ska täckas inom ramen för kommissionen?

Anf.  46  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Carl B Hamilton kommer tillbaka till frågan. Det kanske är så att vi inte kommer att bli överens eftersom Carl B Hamilton inte gillar mitt svar. Då får jag ha respekt för det.

Sverige är aktivt som medlem inom EU. Vi har varit konstruktiva i arbetet med TEN-projekten. Vi har deltagit i Van Mierts arbetsgrupper. Från början fanns det hundra projekt inskickade från medlemsländerna. Vi har varit med i förhandlingarna och prioriterat ned dem till 29. Nu är vi beredda att vara med och förhandla ned dem till ytterligare färre projekt så att de projekt som finns med på listan ska få lite mer pengar.

Vi tror att infrastruktursatsningar är en del av de tillväxtfrämjande åtgärder som vi behöver vidta i unionen. Men de är inte den enda delen. Det tycker jag att statsministern var alldeles klar över. Vi måste också delta lika konstruktivt som vi har deltagit i TEN-arbetet i de förhandlingar som nu pågår om strukturfonderna och i de förhandlingar som pågår om statsstödsreglerna och väldigt mycket annat.

Jag är övertygad om att alla de delarna är oerhört viktiga för EU-ländernas möjligheter att vara den offensiva tillväxtregion som Lissabonstrategin och Göteborgsagendan slog fast. Därför tycker jag inte att vi ska göra det enkelt för oss och stämma in i den kör som tror att TEN är den enda lösningen.

Det är en del av lösningen. Men det behövs också väldigt mycket andra saker. Därom är vi helt överens i regeringen. Om någon har tolkat oss som att vi prioriterar det på olika sätt kan jag dementera det. Det är en del av lösningen. Det är inte den enda lösningen. Lika konstruktiva som vi har varit i detta arbete ska vi fortsätta att vara i de andra arbetena.

Anders G Högmark frågade om vi nu ställer oss bakom den lista som blir resultatet och att det förpliktigar en del när det gäller de nationella pengarna. Svaret är ja. Det gör det. I dag är 29 projekt utpekade. Vi är glada över att vi har fått med några av de svenska projekten på den snabbprioriterade listan. När sedan beslutet fattas får vi se om de fortfarande finns kvar där. Jag hoppas det.

Vi kommer också att driva frågan om ERTMS för att stödja det som Ulf Holm pekade på. Det är oerhört angeläget.

Lennart Hedquist frågade om det kan finnas anledning att tro att det kommer mer pengar till budgeten. Det vill jag inte utesluta i slutänden. Men framför allt vill jag understryka att det fortsätter diskussioner om de 29 prioriterade projekten. Där är det möjligt att det kommer att landa på än färre än de 29 som är utpekade i dag.

Anf.  47  ANDERS G HÖGMARK (m):

Fru ordförande! En förutsättning för att Moderata samlingspartiet ska stämma in i detta och att vi ställer oss bakom regeringens linje är att vi får ett klart besked om att man inte bara ska se om några av dessa projekt finns kvar av de 29 utan att man genom ett aktivt agerande och snabb tidigareläggning kan komma med.

Det brukar alltid vara så, fru ordförande, att om man i sådana här sammanhang snabbt kan tala om att man kan komma igång – och det inte bara verbalt, utan att man kan visa på de praktiska förutsättningarna planmässigt och finansiellt – brukar man också ha möjlighet. Då levandegör man och realiserar tillväxtfilosofin.

Min fråga är helt enkelt: Är bedömningen att vi inom tre år kan starta Mälartunneln? Är det regeringens linje, som sedan också kan bli föremål för en officiell bekräftelse i kammaren?

Anf.  48  BÖRJE VESTLUND (s):

Jag tror att vi ska vara tacksamma i den här nämnden och i riksdagen för att det finns personer som ifrågasätter hur vi ska klara finansieringen på nationell nivå. Finns det pengar i EU-systemet som kan betala mer än 10 % till projekten? Jag vill påstå att den debatten är vi i total avsaknad av när det gäller EU:s transportpolitiker. De tycker att det bara är att tuta och köra. Det finns inget ifrågasättande av detta.

Detta är den nyktra linje vi bör eftersträva i just de här projekten. Det är inte en speciellt nykter linje man driver ute i Europa. Det måste jag säga efter att ha lyssnat på ett antal företrädare, och ordförandelandet utmärker sig särskilt.

Anf.  49  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Jag välkomnar också en nykter debatt, som Börje Vestlund underströk. Det är klart att vi alltid måste vara beredda att ställa oss frågan: Orkar vi med detta själva?

När det gäller de projekt som nu finns föreslagna på den så kallade snabblistan kan vi när vi jämför hur långt vi har kommit i de nationella planerna och det nationella arbetet se att vi ligger väldigt långt framme jämfört med en del andra projekt som också finns med på snabblistan.

Om vi får behålla de utpekade projekten på snabblistan förpliktigar det. Jag och regeringen tycker att vi ska vara oerhört glada om vi kan få hjälp från EU med medfinansiering. Då ska vi också göra vårt allra yttersta för att alla de prövningar som återstår ska hålla de tidsplaner som krävs.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Jag tänker göra en sammanfattning. Vad gäller punkt a blir det en upprepning av tidigare stöd för regeringens redovisade upplägg i de fortsatta förhandlingarna. Vad gäller punkt b, som kallas för snabblistan, ska det vara en debatt. Det är en information som vi har fått. Det ska vi inte fatta något beslut om. Är det rätt uppfattat?

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det vad gäller punkten a finns ett stöd för regeringens fortsatta upplägg i de kommande förhandlingarna. När det gäller punkten b tackar vi för informationen.

Vi går vidare till punkt 7.

Anf.  51  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Detta är en fråga som jag vet att EU-nämnden känner till. Det handlar om slot-förordningen. Det är de regler som styr fördelningen av flygbolagens ankomst- och avgångstider i unionen.

De texter som vi nu ska fatta beslut om ligger väl i linje med det som kommissionen tidigare har föreslagit. Det handlar i stort sett om en teknisk uppdatering av ett tio år gammalt regelverk.

Jag kan också säga att kommissionen redan nu har aviserat att man under 2005 kommer att påbörja arbetet med nya förslag som tar sikte på att utforma ett mer marknadsbaserat angreppssätt för tillhandahållandet av slot-tider. Man vill till exempel titta på om vi ska ha ett förfarande med handel och auktioner med slot-tider i framtiden.

Det är sådana frågor som kommer att börja debatteras 2005. Det vi nu ska fatta beslut om handlar i stort sett om en teknisk uppdatering av den gamla lagen.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går vidare till punkt 8 om de yttre förbindelserna på luftfartsområdet.

Anf.  53  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det är en ren informationspunkt där kommissionen kommer att berätta för oss om hur förhandlingarna går med USA på luftfartsområdet. Där har jag inget att tillägga just nu.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen. Vi går vidare till punkt 9.

Anf.  55  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Vi ska diskutera ett direktiv som har som syfte att införa ett driftskompatibelt elektroniskt vägtullssystem inom gemenskapen. Vi ser hur alltfler länder utarbetar egna system för olika typer av vägtullar. Vi vet att det kan försvåra våra möjligheter både som privatpersoner men också som näringsidkare att färdas inom unionen.

Det som kommissionen nu vill börja med är helt enkelt att utarbeta ett gemensamt system där vi har som ambition att bilindustrin ska arbeta fram en så kallad liten låda som så småningom ska vara standard i alla moderna bilar och som automatiskt känner av de system som kan finnas i de europeiska länderna för att göra resan enkel och lite billigare.

Detta är en väldigt teknisk fråga där vi måste samarbeta mycket med fordonsindustrin. Tanken är att använda den teknik och det kunnande som finns inom unionen för att också bli offensiva i arbetet med vägtullar.

Anf.  56  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Fru ordförande! Detta är lite grann en teknisk soppa där typiskt nog varje land gör sina egna modeller. Vi här i Sverige har också på gång lite olika modeller. Vi håller på att utreda kilometerskatt, vi har systemet för Öresundsbron, vi har Västra Götaland med vägavgifter, och vi har Stockholm med trängselavgifter, och så vidare.

Det är därför viktigt att vi i Sverige nu ser till att vi får ett enhetligt system så att det stämmer med EU så att vi inte plussar på alla de problem som finns. Vi ska försöka att hålla den linjen att vi en gång ska ha ett gemensamt system i hela EU.

Anf.  57  KARIN THORBORG (v):

Jag håller med om det. Det är väldigt viktigt att man genomför standardiseringar som gör det möjligt att exempelvis ta ut kilometerskatt, och så vidare. Jag vill uttrycka lite förvåning. Jag undrar om det är realistiska tidsplaner direktivet redovisar vad gäller satellitpositioneringssystem. De ska vara obligatoriska så tidigt. Jag undrar om det är realistiskt.

Anf.  58  ANDERS G HÖGMARK (m):

Fru ordförande! Alla erfarenheter tillbaka i tiden visar att just standardisering av olika slag är det som driver fram utvecklingen och ökar välstånd och rörlighet på alla sätt. Det är en utomordentligt bra position. Det finns all anledning att driva det. Att vi sedan dessutom själva har teknik och tekniskt intressanta lösningar gör det ju ännu bättre. Det är bra.

Anf.  59  BÖRJE VESTLUND (s):

Jag instämmer också i regeringens position. Det gäller i synnerhet när rådsarbetsgruppen kommit fram till att man måste ha en samexistens för teknikerna men att man ändå förordar en satellitlösning efter år 2012. Det systemet känns mycket tryggare.

Min konkreta fråga är: Kommer man att ha det i åtanke för de systemen som vi just nu investerar i eller kommer att investera i runtom i vårt land? När man har resonemang med framför allt Stockholms stad är det lite grann av grabbarnas julafton. De talar väldigt mycket teknik. Det är väldigt mycket olika saker man har hittat runtom i världen.

Jag skulle vara tacksam om vi skulle kunna komma in i detta på en gång så att vi inte behöver byta system här i Stockholm, på Öresundsbron eller någon annanstans där vi tillämpar olika typer av vägtullssystem.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Blir det grabbarnas teknik eller blir det samordning?

Anf.  61  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Vi ska göra allt vi kan för att samordna redan från början och dra erfarenheter av de system som andra europeiska länder har byggt upp för att försöka hämta hem det vi tror ligger så nära det gemensamma som möjligt.

Här är jag precis som Anders G Högmark optimistisk. Vi är väldigt långt framme i Sverige när det gäller just den här typen av teknik. Det tycker jag att vår svenska fordonsindustri men också Vägverket och andra som blir involverade i det ska dra nytta av.

Sedan till frågan som Karin Thorborg tar upp om tidsplanen är realistisk. Det är lite för tidigt att säga det än. Vi ska gå in i arbetet med den utgångspunkten att det ska gå så fort som möjligt. Vi får se om det är möjligt enligt det förslag som kommissionen har pekat på.

Det är ingen tvekan om att just enhetliga system och att hitta nya standardiseringar driver utvecklingen framåt på ett positivt sätt. Det kanske är trögt i början. Men jag tror att det också kommer att ske väldigt mycket sedan inom ganska kort tid.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går vidare till punkt 10 om avgifter för tunga godsfordon.

Anf.  63  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det handlar om avgifter på tunga lastbilar för användning inom en viss infrastruktur. I dag är det så att det finns ett förbud mot att ta ut avgifter för fordon som väger över 12 ton på andra vägar än just motorvägar. Det kan tyckas rättvist när man tittar på det vid en första anblick. Men om man tänker efter lite krånglar det till det ibland.

Det finns en risk när vi sätter ut avgifter på motorvägarna att man ändrar beteendemönster i trafiken. Förslaget handlar helt enkelt om att vi måste titta på om vi också ska kunna ta ut avgifter på andra närliggande vägar så att man inte flyttar den tunga trafiken från en motorväg till en väg som till exempel inte är byggd för att bära tunga fordon. Man ska kunna ha ett helhetstänkande helt enkelt när man inför avgifter.

Vi tycker att det är ett viktigt arbete. Vi kommer att vara konstruktiva i det. Vi tycker att kommissionens förslag uppfyller de önskemål som vi har haft.

Anf.  64  MARGARETA ANDERSSON (c):

Fru ordförande! Jag tycker att det som statsrådet sade nu om att få ett helhetsgrepp på frågan är oerhört viktigt. Det syns redan i dag att vissa tunga fordon flyttar över till vägar som inte är byggda för det. Det är ur både miljösynpunkt och trafiksäkerhetssynpunkt väldigt olyckligt. Jag vill verkligen understödja det arbetet.

Anf.  65  KARIN THORBORG (v):

Jag tycker att regeringens ståndpunkt är väldigt bra i alla stycken. Jag kan bara önska lycka till. Det framför allt att hela vägnätet måste omfattas av kilometerskatten. Det måste vi driva väldigt hårt från Sverige.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Vill statsrådet ta emot hyllningen och kommentera detta? Kan vi gå till beslut? Jag kan konstatera att det finns ett stöd för det vidare upplägget som regeringen har redovisat.

Vi kan gå vidare till punkt 11 om ett öppet system.

Anf.  67  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

I dag har sex av EU:s medlemsländer körförbud för tunga lastbilar under vissa helgtimmar. Det förslag till direktiv som finns inför mötet som vi nu ska diskutera är något som kommissionen har arbetat med sedan våren 1998. Det handlar helt enkelt om att vi ska försöka närma oss varandra i synen på helgförbudet. Målet är att det så småningom inte ska finnas kvar.

Det är en viktig fråga för oss eftersom svenskt näringsliv lever på export. Vi vet att en del lastbilschaufförer ibland blir fast i Tyskland, Frankrike eller Österrike en helg och inte kan åka hem trots att man håller reglerna om dygnsvila. Detta förslag är ett steg i rätt riktning.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet. Vi går vidare till punkt 12 om trafiksäkerhet. Såvitt jag har förstått är det informationspunkter. Har statsrådet någonting att tillägga där?

Anf.  69  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Jag kan bara kort säga att vi på punkt 12 b tycker att det är viktigt att man för första gången inom kommissionen gör ett gemensamt åtgärdsprogram för att öka trafiksäkerhet. Vi har i Sveriges riksdag haft ett sådant program under flera år där vi har satt upp mål för hur många färre olyckor vi vill se i trafiken. Jag tror att det är ett viktigt mål. Då får man också anstränga sig när man bygger nya vägar och nya transportsystem för att tänka också i trafiksäkerhetsperspektiv i det arbetet.

Detta är ett relativt nytt arbete. Nu börjar vi precisera det i gemensamma program och gemensamma mål. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet.

Anf.  70  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Fru ordförande! När det gäller punkt a tycker jag att det är positivt att man börjar diskutera chip på körkort. Det är just med tanke på att se till att sådana som är rattonyktra och har alkohol i kroppen inte kan köra. Jag har en fråga där. Kan man ta in alkolås i diskussionen också? Det hör lite grann ihop med frågan om chips på körkort.

Anf.  71  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill skicka med ministern att det är viktigt när man diskuterar trafiksäkerhet att ta med frågan om barn och trafik. Det är en fråga vi i Sverige har drivit under lång tid. Det är viktigt att den kommer med på olika sätt – speciellt när man diskuterar trafiksäkerhet.

Anf.  72  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Annelie Enochson frågade om alkolås. Det hör inte ihop med chipet, men däremot finns det med som en punkt i programmet för ökad trafiksäkerhet. Det är tack vare att vi har drivit frågan från Sveriges sida. Vi vill att det ska bli en gemensam ambition inom hela unionen. Det finns med. Likadant finns det tydliga markeringar om barn och trafiksäkerhet, inte minst i stadsmiljöer – skolor, idrottsanläggningar och så vidare.

Anf.  73  KARIN GRANBOM (fp):

Jag har en fråga om Veronadeklarationen, punkten i. Där står att det ska tas en aktiv roll för att motarbeta uttryck i populärkultur eller i – det är på engelska, jag översätter – reklam som går emot en säkerhetsorienterad kultur.

Hur ska det komma till uttryck? Vad menar man med detta?

Anf.  74  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Fru ordförande! Nu måste någon av mina medarbetare svara. Jag kan inte svara på den frågan.

Anf.  75  Departementsrådet Per Björklund:

Tanken är att man ska försöka motarbeta reklam som t. ex. tar sig uttryck i att framhäva att bilar går att köra extremt fort och så vidare. Det har vi tillämpat i Sverige under lång tid. Vi har bland annat jobbat med att försöka få frivilliga avtal med bilbranschen.

Anf.  76  KARIN GRANBOM (fp):

Kan det stå i motsats till vår yttrandefrihet som vi värnar starkt?

Anf.  77  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Nej, det tror jag inte. Vi har tydliga regler för hur reklam får utformas. Där kan jag inte se några problem.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för informationen.

Vi går vidare till punkt 13, som också är en informationspunkt. Har statsrådet något att säga? Nej. Vi tar emot den information vi har fått.

Vi går vidare till punkt 14, Övrigt. Det är också informationspunkter. Har statsrådet något att tillägga?

Anf.  79  ANDERS G HÖGMARK (m):

Jag har en fråga under punkten b, Fastställande av planer för nödhamnar. Hur pågår arbetet? Vad är Sveriges bidrag i de diskussionerna?

Anf.  80  BÖRJE VESTLUND (s):

Jag har en fråga om det nyligen nedröstade hamndirektivet. Vad kommer att hända nu rent konkret? Kommer man att fortsätta arbetet i kommissionen eller har man lagt ned det för en tid för att återkomma långt senare?

Anf.  81  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

När det gäller arbetet om nödhamnar ska kommissionen ge oss en lägesrapport över vilka åtgärder som så småningom ska vidtas för att leva upp till de planer som finns.

Vi har själva tyckt att vi ska ställa större krav på hamnarnas ansvar. Det blev uppenbart i fråga om olyckan med Prestige. Det blev också en väckarklocka för många andra att det måste ingå i arbetet. Det handlar om att inrätta ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafiken gemensamt för oss alla så att vi kan följa de fartyg som är ute till havs. Det är en lägesrapport över hur långt man har kommit.

Angående Börje Vestlunds fråga vet vi ännu inte riktigt vad kommissionen planerar. Vi kan bara gissa. Jag gissar att de kommer tillbaka så småningom med något bitvis reviderat förslag. Det har vi inte fått någon riktig information om.

Anf.  82  ANDERS G HÖGMARK (m):

Är tanken att man ska peka ut ett stort antal nödhamnar utmed Europas kuster levande? Har Sverige pekat ut några på sitt territorium?

Anf.  83  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det kan jag tyvärr inte svara på. Är det någon annan som kan det? Vi återkommer gärna skriftligt.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för den informationen.

Finns det någon A-punktslista? Är det någonting som är kontroversiellt eller som vi bör känna till?

Anf.  85  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det finns ingen sådan lista.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statsrådet och medarbetare. Vi önskar er en trevlig helg.

2 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sociala frågor)

Statsrådet Berit Andnor

Rapport från ministerrådsmöte den 20 oktober 2003

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 1–2 december 2003

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar statsrådet Berit Andnor med medarbetare välkomna till EU-nämnden.

Vi ska börja med de sociala frågorna. Som vanligt börjar vi med en rapport från ministerrådsmötet den 20 oktober, och därefter går vi in på information och samråd. Varsågod, statsrådet.

Anf.  88  Statsrådet BERIT ANDNOR (s):

Vid ministerrådet den 20 oktober var frågan uppe igen om att modernisera och förenkla i EG-förordningen 1408/71. Den gången antog rådet en allmän riktlinje om de kapitel som gäller förtidspensioner och familjeförmåner. När det gäller kapitlet om arbetslöshetsförmåner kunde man däremot inte anta någon allmän riktlinje. Jag återkommer senare till den frågan eftersom den ännu inte är löst.

Ministerrådet antog även en allmän riktlinje när det gäller förslaget om att förenkla införandet och användandet av det europeiska sjukförsäkringskortet. Ministerrådet ställde sig också bakom ett yttrande från Kommittén för social trygghet som gällde kommissionens meddelande om att förstärka den sociala dimensionen i Lissabonstrategin. Slutligen antog rådet slutsatserna som ordförandeskapet presenterat om tillräckliga och stabila pensioner.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner rapporten.

Vi går in på dagordningen. Vi börjar med punkt 4.

Anf.  90  Statsrådet BERIT ANDNOR (s):

Jag kommer att kommentera punkterna 4, 5, 7 och 8.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Det har vi på vår lista också. Där är vi överens. Vi börjar med punkt 4.

Anf.  92  Statsrådet BERIT ANDNOR (s):

Vi är nu inne i ett slutskede när det gäller att modernisera och förenkla reglerna om samordningen av de sociala trygghetssystemen. De senaste två månaderna har man tittat på förordningen i dess helhet. Man har tittat över samtliga sakområden i förordningen. Europaparlamentets ändringsförslag efter första läsningen har också behandlats.

Den fråga man ställer sig är vad som skiljer den nya förordningen från den nuvarande. Jag tänkte nämna några av punkterna. Låt oss komma ihåg att det framför allt handlar om att förenkla och modernisera denna förordning. Det är själva syftet. Till detta kommer också att förordningen har anpassats bättre till de bosättningsbaserade socialförsäkringssystemen genom att skapa möjligheter för flexibla lösningar på en rad olika områden.

Man har utökat personkretsen, och den omfattar nu även icke förvärvsarbetande personer och tredjelandsmedborgare. Det innebär i sig att den text som har funnits tidigare har förenklats betydligt.

Förmåner vid sjukdom och möjligheterna att söka planerad vård i ett annat medlemsland har också anpassats till den rättsutveckling vi har haft inom området. Vi har också fått en bättre betalningsbalans för sjukvårdskostnader för pensionärer som har bosatt sig i ett annat medlemsland än det pensionsutbetalande landet.

Förtidspension av arbetsmarknadsmässiga skäl omfattas nu av förordningen.

Förenklingar i kapitlet om familjeförmåner har också gjorts. Samtidigt har vi undantagit underhållsstödet från samordningsreglerna.

Det finns också regler som förenklar möjligheterna till återkrav av socialförsäkringsavgifter och felaktigt utbetalade förmåner mellan medlemsstaterna.

Det som återstår att göra gäller frågan om försäkringsförmåner när det gäller arbetslöshetssituationerna. I rådsarbetsgruppen den 24 och 25 november enades delegationerna i princip om att i artikel 8, som reglerar tillämplig lagstiftning, ska klargöras att samtliga försäkringsförmåner för en arbetslös gränsgångare ska överföras till bosättningslandet. Till det görs ett tillägg till artikel 58 som rör arbetslöshetsförmåner för gränsgångare med innebörden att återbetalningsperioden om tre månader ska förlängas till sex månader när personen under de senaste två åren har arbetat som anställd eller egenföretagare i arbetslandet under minst tolv månader.

Det här är de flesta medlemsstaterna, inklusive Sverige, överens om och positiva till. Vi förväntar oss att det här ska antas i Coreper i dag, men det är ännu inte avgjort.

I kapitlet om arbetslöshetsförmåner har Luxemburg begärt särskilda övergångsregler när det gäller frågan om arbetslöshetsersättning till gränsgångare.

Det som sedan återstår är att medlemsstaterna antecknar sina särskilda tillämpningar i de bilagor som finns till förordningen. Innan den nya förordningen kan träda i kraft behöver det också finnas en tillämpningsförordning. Vi förväntar oss att kommissionen lägger fram ett förslag till en ny sådan förordning under våren. Sedan är avsikten att bägge förordningarna ska kunna träda i kraft tillsammans. Den uppgift vi har från kommissionen är att det kan komma att dröja till 2006. Även om vi nu kan säga att vi förhoppningsvis kommer att bli slutligt överens om 1408 dröjer det till 2006.

Anf.  93  PER BILL (m):

Fru ordförande! Jag börjar med att be om ursäkt för att jag inte kan alla detaljer i dessa system. Jag har inte suttit i socialförsäkringsutskottet.

Min första kommentar är ändå att det känns som att vi är sent ute. Jag vet inte om det är regeringen jag ska kritisera eller maskineriet i EU. Det är tråkigt att sådant här inte är på plats i samband med utvidgningen. Det skulle kunna göra utvidgningen mer harmonisk.

Hur avser ni att hantera frågorna om barnbidrag och föräldrapenning? Skulle det inte kunna finnas fördelar att inte bara underhållsstöd utan också barnbidrag och föräldraförsäkringen undantas från samordningsreglerna för att vi ska kunna ha så fri rörlighet som det bara går och ta de stora fördelar som detta ger både moraliskt och ekonomiskt?

Anf.  94  CARL B HAMILTON (fp):

Min fråga är lite längs samma spår som Per Bill. Statsministern har talat om social turism och risken för att sociala välfärdssystem överutnyttjas. Man kommer hit och arbetar inte tillräckligt mycket men drar ändå nytta av systemen.

Har det här förslaget och den här diskussionen något sammanhang med diskussionen beträffande övergångsregler? Hänger den ihop med den här diskussionen?

Anf.  95  ULF HOLM (mp):

Jag skulle vilja veta vilka konsekvenser denna förordning får för Sverige. Det finns inte redovisat.

Anf.  96  Statsrådet BERIT ANDNOR (s):

Fru ordförande! Låt mig säga att Per Bill är i gott sällskap. Det är svårt för oss alla att ha alla detaljer i huvudet. Det är ett mycket omfattande arbete som har pågått. Det är en modernisering och förenkling av förordning 1408 som har pågått sedan 1998. Under det år jag har varit ansvarig för frågorna har jag varit här ett par gånger och redogjort för de etappsteg som har tagits. Det har skett på detta sätt under ganska lång tid.

Det här har ingenting med utvidgningen att göra. Det är två helt olika saker som lyfts fram vid bordet. Jag redovisar här för det moderniserings- och förenklingsarbete som sker av 1408. Det har ingenting att göra med den diskussion som nu finns på olika fronter kring konsekvenserna av utvidgningen. Den frågan bereds inom Regeringskansliet just nu. Det finns en förordning 1408 i dag. Nu pratar vi om att modernisera, förenkla och anpassa förordningen efter den utveckling som har skett under senare år i förhållande till rättsutvecklingen, men också de förenklingar som har skett utifrån att vi låter den omfatta icke förvärvsarbetande och tredjelandsmedborgare.

Den fråga som har lyfts upp av både Per Bill och Carl B Hamilton rör utvidgningen. Det är ingenting som berör det vi pratar om här.

Ulf Holm frågade vad det här innebär för Sverige. För oss innebär det, som för alla andra medlemsstater, att vi får en enklare förordning att hantera oss emellan. Det är en fördel. Den reglerar att den fria rörlighet vi har ska fungera också i praktiken. När vi alla rör oss över gränserna ska våra rättigheter följa med oss. Hur det ska gå till regleras i 1408. Det är alla typer av förmåner som finns inom det sociala området och vad gäller arbetslöshetsersättningar.

Anf.  97  PER BILL (m):

Fru ordförande! Då kan man vända på det hela och säga att det är bra att 1408 kommer upp nu. Kanske skulle 1408 ha moderniserats lite tidigare. Då kunde utvidgningen kanske ha flutit på ännu bättre och haft en större folklig förankring.

I TV har man på senare tid fått höra att barn som över huvud tagit aldrig har satt sin fot på svensk mark är berättigade till barnbidrag. Det har upprört många människor, och tyvärr gör en del den felaktiga slutledningen att rörligheten ska begränsas i stället för att begränsa omfattningen av bidragssystemen.

Det moderata förslaget är att försöka titta på om inte de två systemen skulle kunna undantas från samordningsreglerna.

Anf.  98  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Fru ordförande! Jag blir något förbluffad när jag hör ministern säga att det här har inget med utvidgningen att göra. Jag vill stämma in i vad Per Bill säger angående att man har jobbat ända sedan 1998 för att få ordning på 1408. EU är väl ändå en flexibel organisation? Att tio nya medlemsstater kommer in måste få konsekvenser för de olika trygghetssystemen. Självklart hör de två frågorna ihop. Det måste man beakta när man går vidare med 1408.

Anf.  99  ULF HOLM (mp):

Du säger att det bara är fråga om förenklingar och moderniseringar. Jag tycker att det verkar vara avgörande stora skillnader när man lägger till icke förvärvsarbetande personer och tredjelandsmedborgare. Det måste innebära en väsentlig förändring av förordningen utifrån hur den var tidigare. Jag kan inte få in att det skulle vara en liten förenkling. Jag försökte tränga igenom dessa papper. Jag har läst dem till andra EU-ändringar. Det är ingen lätt materia att tränga igenom, framför allt när det gäller vilka effekter det blir fråga om.

Det är klart att det måste bli en effekt. Om vi kan åka till ett annat EU-land och ta med oss våra trygghetssystem måste det omvända gälla för andra personer från andra EU-länder som kommer till Sverige. Det måste ha någon effekt ekonomiskt och i praktiken. Det är det jag har svårt att tränga igenom och bringa klarhet i. Vad är det konkret som kommer att förändras? Det är kanske jag som är fruktansvärt dåligt påläst och inte förstår, men i så fall, om det blir en sådan förordning, vill jag uppmana till att på lätt svenska förklara vad detta innebär även för oss riksdagsledamöter som inte sitter i det berörda utskottet. Detta är jättesvårt.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Jag tycker att vi har höga förväntningar på EU. Det låter bra.

Anf.  101  Statsrådet BERIT ANDNOR (s):

Fru ordförande! Förordning 1408 har funnits inom Europeiska unionen sedan 1971! Den reglerar vad som händer när man flyttar mellan länder. Eftersom vi har fri rörlighet inom Europeiska unionen ska vi kunna flytta. Förordningen finns sedan 1971. Det här arbetet har pågått sedan 1998. När Sverige blev medlem i Europeiska unionen den 1 januari 1995 köpte vi detta. Det kan inte vara någon nyhet för EU-nämndens ledamöter vilka regler som gäller inom Europeiska unionen.

Jag upprepar att det här har ingenting med utvidgningen att göra. Det är två helt olika saker. Den här regleringen är inget nytt. Den är ingenting som måste vara på plats för att Europeiska unionen utvidgas med 10 medlemsländer nu. 1408 fanns när Sverige blev medlem i Europeiska unionen. Den reglerar de sociala förmånerna mellan länderna. Det ingick i konceptet när vi blev medlemmar i Europeiska unionen. Det är inget nytt. Det som händer nu är att förordningen sedan 1998 har moderniserats, förenklats och uppdaterats i förhållande till den rättsutveckling som har skett under åren.

I den allmänna debatten inför en utvidgning av unionen blir det tydligt att hela diskussionen kommer upp om vad detta innebär konkret för de nya medlemsländerna. Det kommer upp på bordet igen. Men jag vill understryka att det är en helt annan diskussion än att det finns en förordning som styr de sociala förmånerna.

Det kan naturligtvis vara på sin plats att ha en kunskapsgenomgång av 1408. Det kan inte jag bedöma. Det kan nog var och en av oss bedöma …

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Det föreslår jag att man tar i ansvarigt utskott.

Anf.  103  Statsrådet BERIT ANDNOR (s):

Ja, just det.

Vi kan inte ensidigt göra ändringar i 1408.

Anf.  104  ULF HOLM (mp):

Jag tror att det föreligger något missförstånd. Jag tror inte att någon vid det här bordet har ifrågasatt 1408! Jag tycker att det är ett jättebra system. Det verkar jättebra i det stora hela. Jag vet att den finns sedan 1971. Jag visste att den ingick när vi gick med i EU. Det har ingen vid det här bordet ifrågasatt.

Det vi har svårt att förstå – nu pratar jag plötsligt för hela nämnden, jag har i alla fall svårt att förstå – är vad förändringarna innebär konkret för förordningen för oss som enskilda medborgare. Vad innebär de rent rättsligt? Det är det som i varje fall jag har svårt att …

Anf.  105  ORDFÖRANDEN:

Den informationen har utskottet fått. Inför det här mötet har utskottet haft en information om detta. Den informationen finns på rätt nivå. Vi kan inte förvänta oss att alla frågor och all information ska finnas i EU-nämnden. Vi har ett system uppbyggt på att det är utskotten som har sakansvaret.

Anf.  106  ULF HOLM (mp):

Jag är medveten om det, men du begär som ordförande att jag ska samråda till regeringens upplägg. Om jag inte lyckas läsa igenom papperen och förstå måste jag få ställa en enkel fråga. Men den var tydligen inte så enkel. Jag kommer att godkänna detta, men jag måste få fört till protokollet att jag inte har förstått de praktiska konsekvenserna i Sverige.

Anf.  107  LENNART HEDQUIST (m):

Då antas den modernisering av 1408 som har föredragits här. Men samtidigt kommer regeringen rimligen mycket snart att få ta ställning till – precis som statsrådet antydde – vad som ska hända i samband med utvidgningen om man under en övergångstid på två år ska låta de nationella reglerna gälla eller om EU-reglerna ska gälla fullt ut omedelbart. Mot bakgrund av behovet av modernisering av de svenska socialförsäkringarna föreligger förmodligen ett starkt behov av att låta de nationella reglerna gälla under en övergångstid.

Avser den svenska regeringen att anmäla detta till EU-kommissionen?

Anf.  108  Statsrådet BERIT ANDNOR (s):

Fru ordförande! Jag är ledsen om Ulf Holm missuppfattar mig. Jag var angelägen om att få klara ut att detta inte är något nytt. Förordning 1408 finns. Den fanns med i samband med att Sverige blev medlem i Europeiska unionen.

Vi har kontinuerligt till EU-nämnden rapporterat hur arbetet har fortskridit. Det måste framstå klart för oss alla att detta har varit ett mycket omfattande arbete. Det har pågått sedan 1998. Såsom tidigare ledamot av EU-nämnden erinrar jag mycket bestämt att vi vid ett flertal tillfällen har fått delredovisningar av hur arbetet har fortgått och redogörelser för de olika kapitlen. Det är på det sättet arbetet har bedrivits. Man har gått igenom kapitel för kapitel i förhandlingar ända sedan 1998.

Nu står vi framme vid att detta arbete är slutfört. Jag hade inte förberett mig för att göra en totalredovisning av alla artiklarna i 1408, men det skulle naturligtvis kunna låta sig göras. Det här är det sätt på vilket arbetet har bedrivits under årens lopp. En avrapporteringen har skett kontinuerligt. Ställningstaganden har också gjorts kontinuerligt i detta arbete.

Det här innebär konkret att det blir lättare att administrera 1408 tack vare den förenkling som har skett. Personkretsen har ökat. Vi har fått en bättre betalningsbalans när det gäller sjukvården, det vill säga vem som ska betala för pensionärer som blir sjuka. Det är fråga om pensionärer som inte bor i det land som betalar ut pensionen utan de som har valt att bosätta sig i ett annat medlemsland. Där har vi fått en bättre betalningsbalans. Det är huvuddragen av de effekter som detta för med sig.

Sedan går jag till frågan om utvidgningen och den eventuella anmälan. Jag måste be att få återkomma i denna fråga. Frågan bereds inom Regeringskansliet.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Då kan jag sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet i ärendet.

Vi går vidare till punkt 5 om handikappåret.

Anf.  110  Statsrådet BERIT ANDNOR (s):

Fru ordförande! Det italienska ordförandeskapet har med anledning av det europeiska handikappåret presenterat rådsslutsatser. Syftet bakom detta är framför allt att lyfta fram erfarenheterna från handikappåret. Jag ställer mig helt bakom de här slutsatserna.

Jag vill för nämnden också nämna att kommissionen har presenterat ett så kallat meddelande den 30 oktober med rubriken ”Lika möjligheter för personer med funktionshinder – en europeisk handlingsplan”. Detta meddelande innehåller mer framåtblickande och konkreta förslag om hur man på EU-nivå kan bygga vidare på erfarenheterna från handikappåret. Riksdagen kommer inom kort att få del av en faktapromemoria om det här meddelandet.

Anf.  111  HILLEVI LARSSON (s):

Det är väldigt bra att uppmärksamhet riktas på de här frågorna. Däremot tror jag inte att alla är överens om vad man menar med handikapp eller funktionshinder. Man kan göra den definitionen väldigt vid. Man kan inte minst påminna om psykiska funktionshinder. Det är en väldigt stor grupp av människor som har olika typer av psykiska funktionshinder. Det syns många gånger inte på ytan och är ofta väldigt tabubelagt. Jag vill bara fråga om man har diskuterat någon sådan definition och om den svenska definitionen överensstämmer med EU:s definition.

Anf.  112  Statsrådet BERIT ANDNOR (s):

Låt mig bara instämma i Hillevi Larssons funderingar. Det är självklart så att medlemsstaternas handikappolitik varierar mellan länderna. Detta är ett område som tillhör den nationella beslutssfären och som på intet sätt kan bli föremål för gemensamma beslut. Det är klart att vi har i grunden helt olika syn på frågan om vad som ska innefattas i begreppet funktionshinder. Vi har också olika uppfattningar om hur handikappolitiken bör utformas.

Det som jag tycker är värdefullt är att vi under det europeiska handikappåret har fått upp en diskussion som jag tror kan vara mycket fruktbar i det längre perspektivet om funktionshinder och hur vi gemensamt ska kunna förbättra situationen för människor med funktionshinder. Men det är klart att vi i grunden har mycket olika uppfattningar.

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet. Vi går vidare till punkt 7 delvis.

Anf.  114  Statsrådet BERIT ANDNOR (s):

Det här är ett ärende som jag delar med i första hand Hans Karlsson. Det gäller indikatorer som ska vara statistiska underlag för oss att ta del av när det gäller uppföljningen av Lissabonstrategin. Det rör inte bara Hans Karlsson utan också andra ministerkolleger. I flera rådskonstellationer diskuterar man de här indikatorerna.

För att följa upp den sociala sammanhållningen föreslår man att tre huvudindikatorer ska ingå i listan. De omfattar risk för fattigdom, långtidsarbetslöshet och regional sammanhållning. Vad gäller social sammanhållning är de svenska synpunkterna mycket väl omhändertagna, och jag kommer för min del att kunna stödja slutsatserna vid rådet.

Anf.  115  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Fru ordförande! Jag har en liten fråga till statsrådet. Jag tycker att genderfrågor är väldigt viktiga. Jämställdhetsfrågor implementeras i alla sammanhang. Jag ser att de inte finns med bland de här sju punkterna om sysselsättningsstrategi. Det är viktigt att vi har en mycket stark inriktning på sysselsättning för kvinnor. Denna är alldeles för låg överallt i hela Europa.

Anf.  116  Statsrådet BERIT ANDNOR (s):

De målsättningar som har lagts fram och som har beslutats när det gäller jämställdhet och kvinnors sysselsättning är en viktig fråga, som naturligtvis finns med. Hur det exakt ser ut på indikatorfronten i det sammanhanget kan jag tyvärr inte svara på utan jag tror att den diskussionen rör sig inom Hans Karlssons område. Mina tjänstemän här instämmer i det.

Anf.  117  ORDFÖRANDEN:

Den frågan återkommer då säkert senare.

Jag kan konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i den sociala delen.

Vi går vidare till punkt 8.

Anf.  118  Statsrådet BERIT ANDNOR (s):

Det gäller ett förslag om inrättande av en kommitté för social trygghet. Den är i huvudsak, som man säger, förfaranderättslig och innebär att den rättsliga grunden för kommittén ändras från artikel 202 till artikel 144 i Nicefördraget. Det innebär också att kommitténs uppgifter och status inte påverkas av den här ändringen.

Anf.  119  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Jag vill bara fråga om det finns något kontroversiellt på någon A-punktslista.

Anf.  120  Statsrådet BERIT ANDNOR (s):

Det vet vi inte. Vi har ännu inte fått del av den listan.

Anf.  121  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi statsrådet och hennes medarbetare för att ni kom hit. Jag önskar er en trevlig helg.

Anf.  122  Statsrådet BERIT ANDNOR (s):

Tack så mycket. Vi önskar er detsamma.

3 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (konsumentfrågor)

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Rapport från ministerrådsmöte den 2–3 december 2002

Rapport från informellt ministermöte den 21 november 2003

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 1–2 december 2003

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar jordbruksminister Ann-Christin Nykvist med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Det gäller nu konsumentfrågor. Som vanligt börjar vi med en rapport från ett ministerrådsmöte, den 2–3 december 2002. Sedan går vi vidare med information och samråd.

Anf.  124  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Konsumentfrågorna finns i två rådskonstellationer: i konkurrenskraftsrådet och i det så kallade EPSCO-rådet. Jag ska som nämnts återrapportera från den 2–3 december 2002. Det har inte varit något möte i det här rådet under 2003. EU-nämnden har fått en skriftlig återrapportering från mötet i december.

Det som var uppe vid mötet för snart ett år sedan var rådsslutsatser rörande kommissionens konsumentpolitiska strategi för 2002–2006. Kommissionen redogjorde också för sina ambitioner utifrån ett danskt initiativ att utveckla en kunskapsbas. Det gäller att samla statistik som är av intresse inom konsumentpolitiken. Det lämnades också information om nätverket för tvistlösningsorgan, det så kallade EEJ-Net.

Jag ska också berätta att vi har haft ett informellt ministermöte den 21 november i Rom. Det mötet hölls enligt en modell som etablerades när Sverige hade ordförandeskapet i EU. Den innebär att man först har ett möte en dag med konsumentorganisationer och att ministrarna sedan har sitt möte och även kan få information om vad som har diskuterats i kretsen av konsumentorganisationer.

Man kan säga att det i Rom fördes en allmän diskussion om konsumentpolitik och konsumentskydd inom unionen. Man betonade betydelsen av en bra konsumentpolitik för att få en fungerande inre marknad och behovet av att ha en harmonisering på hög konsumentskyddsnivå för att få ett förtroende från konsumenternas sida.

Det fanns också kommentarer kring fördraget, och det uttrycktes synpunkter om att man borde ha ett tydligare stöd för konsumentpolitiken i fördraget. Det som man då talar om är den gamla artikel 153, som nu är artikel 132. Det här är något som vi har aktualiserat från svensk sida och som EU-nämnden har fått information om i annat sammanhang.

Anf.  125  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag skulle bara vilja ställa en fråga angående mötet med konsumentorganisationerna. Hur var de svenska konsumenterna företrädda?

Anf.  126  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

På det möte som föregick ministermötet deltog på konsumentområdet paraplyorganisationen Sveriges Konsumentråd och även Konsumenter i Samverkan.

Anf.  127  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen. Vi går vidare på dagordningen. Jordbruksministerns första punkt är punkt 2, men såvitt jag förstår har den blivit en A-punkt. För att alla ska veta var någonstans vi är vill jag säga att det gäller den punkt som heter Det konsumentpolitiska finansiella ramverket.

Anf.  128  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag skulle vilja fråga om det här får några konsekvenser för Sverige. Det framgår inte av det papper som vi har fått. Det står där att det finns pengar för den verksamhet som bedrivs av europeiska konsumentorganisationer som är företrädda. Jag undrar om det finns några möjligheter för de svenska organisationerna att ansöka om pengar för olika projekt.

Anf.  129  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Svenska konsumentorganisationer kan liksom andra ansöka om projektstöd. Det finns alltså utrymme för att få stöd för specifika projekt. I övrigt finns det en medfinansiering av nätverket för tvistlösning, men det påverkar ju inte direkt konsumentorganisationerna. Vid sidan av det nationella stödet till konsumentorganisationer kan man alltså få EU-projektstöd.

Anf.  130  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare på punkt 11 på dagordningen, Konsumenttjänsters säkerhet.

Anf.  131  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det handlar här om antagande av en resolution om konsumenttjänsters säkerhet. Man kan här konstatera att den svenska produktsäkerhetslagen omfattar också tjänster. Det som nu hanteras på unionsnivå är i relation till det nya produktsäkerhetsdirektivet. Här dras det en slutsats att det i alla medlemsländer finns någon typ av mer eller mindre omfattande reglering av konsumenttjänsters säkerhet, men här bedömer man att man har ett behov av att öka kunskapen på området och inleda ett informationsutbyte. Det gäller också att ta ställning till om det behövs en gemenskapsreglering på det här området. Man lyfter vidare fram prioriterade områden som turism, sport och fritid. Det finns ett papper från kommissionen om detta. Det som rådet gör är att den uppmanar kommissionen att utveckla ett ramverk för datainsamling när det gäller tjänsters säkerhet, att hitta mekanismer för informationsutbytet mellan medlemsstaterna, att överväga om man behöver Europastandarder och även att undersöka behovet av ett gemenskapsinitiativ.

Resultatet ska presenteras av kommissionen senast den 31 december 2004. Från svensk sida har vi varit pådrivande på produktsäkerhetsområdet. Vi tycker att det har landat bra med den resolutionstext som ger dessa uppmaningar till kommissionen. Vi tycker att det är bra med en prioritering av turism, fritid och sport. Det överensstämmer mycket väl med de svenska uppfattningarna.

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till punkt 12, Samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen.

Anf.  133  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det ska här föras en riktlinjedebatt om förslag till förordning om konsumentskyddsarbete. Det handlar framför allt om administrativt samarbete mellan konsumentmyndigheterna. Förslaget förhandlas för närvarande i rådsarbetsgruppen. Arbetet befinner sig i ett inledningsskede, men ministrarna ska föra en riktlinjedebatt.

Det gäller ett förslag som kom i juli från kommissionen. Tanken är att det ska förbättra kontrollen och efterlevnaden av de lagar som gäller och att det ska byggas upp ett nätverk för samarbete mellan de nationella konsumentmyndigheterna.

Vad som inte omfattas av det här förslaget är sådant som omfattas av privaträttsligt, straffrättsligt och civilrättsligt samarbete.

Ordförandeskapet har ställt ett antal frågor till rådet. Den första frågan var om tillämpningsområdet är tillräckligt. Det är här viktigt att vi tydligt fastställer kriterierna för samarbetet mellan medlemsstaterna, att vi förbättrar kvaliteten på marknadskontrollen och att vi också ger viktig information om hur gemenskapsreglerna tolkas och tillämpas. I stort menar vi väl att det här är lämpliga avvägningar.

Samtidigt har vi betonat att man inte får göra det här för krångligt och att det blir en rimlig intresseavvägning mellan den information som kommissionen behöver för att det här ska fungera och det som medlemsstaterna måste rapportera. Det finns en väldig ambition hos kommissionen, och det är bra, men det får inte bli ett för tungt system för medlemsstaternas konsumentmyndigheter.

Vi har också fått en fråga om befintliga nationella system är tillräckliga. Vi anser från svensk sida att det med hänsyn till gränsöverskridande marknadsföring, gränsöverskridande handel och även en växande inre marknad finns behov av sådana här regler för administrativt samarbete mellan konsumentmyndigheterna. Vi menar att en formalisering av det här samarbetet är nödvändig, trots att det för närvarande finns en del nätverk mellan de nationella konsumentmyndigheterna. Vi menar att det här är rätt väg att gå.

En tredje fråga gäller befogenheterna inom det europeiska nätverket. Det handlar väldigt mycket om på vilken nivå man ska lägga de här uppdragen. Vi menar att det är viktigt att det är offentliga tillsynsmyndigheter som får uppdraget.

Vi har också markerat att det är viktigt att det som vi kan kalla den ansökande tillsynsmyndigheten, den som vill ha hjälp, inte berövas möjligheterna att agera om den inte kan få hjälp från andra nationella konsumentmyndigheter. Vi markerar att man måste fortfarande ha kvar den nationella möjligheten att agera om det inte är så att man kan få stöd av andra tillsynsmyndigheter.

Anf.  134  CHRISTINA AXELSSON (s):

Också jag tycker att det är viktigt att man formaliserar det här nätverket. Ju fler varor som är fria och skickas mellan länder, desto större behov finns det av att konsumenterna har starka rättigheter. Vad jag skulle vilja fråga är om det har diskuterats någonting om öppenheten i det här. Det är också viktigt att enskilda konsumenter kan ta del av det som man inspekterar, kommer på och så vidare, så att man har en möjlighet att ta till sig det som kommer fram i de administrativa nätverken.

Anf.  135  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Fru ordförande! Jag har en fråga om problemområde 1 när det gäller förslagets tillämpningsområde. Berör detta Internethandel, eller har det privat- och civilrättslig status?

Anf.  136  ULF HOLM (mp):

Det är nog nödvändigt att man har något mer formaliserat. Det kan till och med jag hålla med om, även om nätverk alltid är trevliga. Jag skulle vilja veta: Vilken åsikt har Konsumentverket, som väl är det organ som ska handha det här och som väl sysslar dagligdags med de här frågorna? Det står också att vissa medlemsstater inte gillar det här. Finns det en risk att de stoppar förslaget om att uppmana kommissionen att ta fram det här?

Anf.  137  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Christinas Axelssons fråga om öppenhet har varit uppe till diskussion. Det finns en artikel 12 i förslaget, och vi har från svensk sida markerat att det är mycket viktigt att det finns en öppenhet. Vi har erinrat om vår syn på det här enligt den svenska offentlighetsprincipen och vår sekretesslagstiftning. Det har alltså markerats från svensk sida, och detta är givetvis en fråga som vi bevakar.

Ja, Internethandel omfattas av det här förslaget. Det är sådant som är direkt civilrättsligt i relationen mellan enskild företagare och konsument liksom det som är straffrättsligt som inte omfattas, men allt det marknadsföringsrättsliga omfattas av förslaget.

Ulf Holm frågade om Konsumentverkets inställning. Konsumentverket är positivt inställt till det här förslaget. Man kan där känna en oro inför det som jag lite grann markerade, att det kan bli ett alltför ambitiöst system där man behöver lägga ned alltför mycket resurser på att förmedla data till kommissionen, där man inte riktigt känner sig säker på att det är data som behövs. Vi markerar från svensk sida att man ska ha en balans i den informationsplikt som den nationella konsumentmyndigheten har. Det är alltså föremål för diskussion.

Anf.  138  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Jag kan konstatera att det finns ett stöd för regeringens upplägg fortsättningsvis i den här frågan.

Vi går nu till punkt 18 på dagordningen, som handlar om närings- och hälsopåståenden om livsmedel.

Anf.  139  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det gäller ett förslag till en ny förordning, och vi ska få en lägesrapport. Det är ett förslag som omfattar reklam, märkning och presentation av närings- och hälsopåståenden, alltså en mycket aktuell fråga. Regeringen välkomnar kommissionens förslag till en ny förordning på det här området, och vi är också positiva till att produktspecifika hälsopåståenden först måste genomgå en vetenskaplig bedömning inom ramen för EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Det är inte acceptabelt att vi får vilseledande reklam, märkning och olika typer av presentationer på det här området. Vi menar att det här är ett viktigt och angeläget område också i förhållande till det arbete vi bedriver när det gäller folkhälsa. Vi är alltså positiva till det här.

Det är en tid kvar innan vi kan få en förordning i kraft. Vi bedömer att det sker tidigast någon gång under 2005. Vi är i ett inledningsskede i detta arbete.

Anf.  140  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Fru ordförande! Det här handlar om närings- och hälsopåståenden om livsmedel, men jag vill ändå lyfta fram frågan om datummärkning, inte minst med tanke på de senaste diskussionerna som har förts i medierna. Också det har att göra med hälsan. Det måste finnas en tydlig märkning i Sverige, men den behöver också synkroniseras med märkningen ute i Europa. Jag vill höra vad ministern säger om detta.

Anf.  141  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Frågan om datummärkning har varit väldigt aktuell under de senaste dagarna i pressen. Det finns inom EU ett märkningsdirektiv som är antaget. Inom EU har vi alltså ett system som vi ska tillämpa. Det handlar då också om att tillsynsmyndigheterna arbetar med de här frågorna.

Såvitt jag känner till förekommer det vissa andra typer av märkningar, bland annat i USA, som kan krångla till det hela lite grann. Det beror på i vilken ordning man sätter in årtalet. Man kan vända på ordningen och använder kanske inte hela beteckningen – inte 2003 utan bara 03. Vid en snabb blick på det här i butiken kan det vara svårt att förstå vad märkningen står för.

Det är inte acceptabelt att det här är krångligt upplagt för konsumenterna. Vi måste här hemma titta på vad vi kan göra i vår tillämpning av detta. Jag tror också att konsumenterna genom att klaga i sina butiker kan påverka så att vi får ett bättre system. Att man uppmärksammar detta har betydelse.

För min del handlar det både om att det ska vara en lättillgänglig datummärkning och att det ska vara lätt att hitta datummärkningen på produkten. Otydligheter i båda dessa moment gör att man ibland inte tar sig tid i butiken att ta till sig informationen.

Anf.  142  HILLEVI LARSSON (s):

När vi ändå var inne på detta vill jag fråga: Vad händer om det inte alls har gjorts någon datummärkning? Jag upplever alltför ofta att så är fallet. Är det över huvud taget förbjudet att importera de varorna in i EU? Finns det möjlighet att sätta in en datummärkning vid gränsen?

Jag tycker att det här är ett problem. Jag har ibland insett att jag har ätit chips eller godis som har varit ett år eller så för gamla. Man kan känna det på att de är för hårda.

Anf.  143  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Hillevi Larsson sätter mig lite grann på det hala. Jag tror inte att jag har alla regler i märkningsdirektivet klara för mig. Vi har dock en inre marknad med ett fritt flöde av varor. Att göra någon specifik kontroll vid gränsen tror jag inte är möjligt utan vi får lägga ett ansvar på våra tillsynsmyndigheter att ha ögonen på det här.

Jag misstänker att vissa produkter är undantagna, men jag har inte möjlighet att nu redovisa vilka undantag som finns. Det är dock ett begränsat antal produkter som är undantagna. Jag har förstått att det ser ganska bra ut på mejerisidan. Det förekommer en del goda omdömen i de undersökningar som gjorts i medier under den allra senaste tiden.

Anf.  144  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg i de fortsatta förhandlingarna.

Vi kommer vidare in på övriga frågor. Jordbruksministerns frågor är d och e. Det är informationer om sådant som vi har haft uppe förut. Ingen begär ordet.

Vi tackar för den lämnade informationen. Jag undrar om det finns någon A-punktslista.

Anf.  145  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag har ingen A-punktslista med mig.

Anf.  146  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar då jordbruksministern och hennes medarbetare för att ni har kommit hit och önskar er en trevlig helg.

4 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättningsfrågor)

Statsrådet Hans Karlsson

Rapport från ministerrådsmöte den 20 oktober 2003

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 1–2 december 2003

Anf.  147  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Hans Karlsson med medarbetare välkomna till EU-nämnden.

Vi börjar som vanligt med en rapport från ett ministerrådsmöte, den 20 oktober. Därefter går vi över till information och samråd.

Anf.  148  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Jag ska inleda med en mycket kort återrapport från rådsmötet den 20 oktober. Jag vill påminna om att vi har skickat en skriftlig återrapport från rådsmötet.

Rådet kunde då enas om en politisk överenskommelse beträffande direktivförslaget om att skydda arbetstagare för exponering av elektromagnetiska fält. Vi kunde också anta en resolution om odeklarerat arbete. Den ska ses som en referensram för arbetet mot odeklarerat arbete inom sysselsättningsstrategin.

Vi hade också en debatt om kommissionens meddelande om immigration, integration och sysselsättning. Jag återkommer till frågan senare eftersom rådsslutsatser beträffande samma ämne står på måndagens dagordning.

Rådet antog dessutom en resolution om åtgärder för att bekämpa människohandel.

I dag tänker jag samråda om dagordningspunkterna 6, 7 och 9 och om lunchdiskussionen. Dagordningspunkt 3 om bemanningsföretag utgår från dagordningen. Dagordningens punkt 10, tillväxtinitiativet, ska behandlas vid lunchen.

Anf.  149  ORDFÖRANDEN:

Jag lämnar först ordet fritt med anledning av den rapport som vi har fått. Eftersom ingen begär ordet kan vi godkänna den. Vi går då direkt in på punkt 6 om invandring.

Anf.  150  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Kommissionen presenterade i juni ett meddelande om invandring, integration och sysselsättning, vilket Europeiska rådet i Thessaloniki ställde sig bakom. Meddelandet diskuterades i EPSCO-rådet den 20 oktober med sikte på att anta rådsslutsatser vid det nu aktuella mötet.

I förslaget till rådsslutsatser välkomnas kommissionens meddelande. Vidare framhålls, med beaktande av medlemsstaternas kompetens på området, vikten av kontinuerlig debatt om de aktuella frågorna.

I förslaget framhålls också att samordning bör ske i förhållande till relevanta diskussioner rörande rättsliga och inrikes frågor.

Slutligen lyfts bland annat sysselsättningsstrategin fram som ett viktigt redskap för att nå framgång i arbetet samtidigt som kommissionens avsikt att presentera en årlig rapport om invandring som ett sätt att stärka samordningen mellan pågående relevanta processer välkomnas.

Sverige kan stödja förslaget till rådsslutsatser, och några diskussioner om förslaget förutses inte.

Anf.  151  ORDFÖRANDEN:

Den här frågan var senast uppe på EU-nämnden den 17 oktober.

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till punkt 7.

Anf.  152  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Rådet ska anta gemensamma slutsatser kring kommissionens meddelande om strukturindikatorer inför nästa års syntesrapport.

Sysselsättningskommmittén har tillsammans med Kommittén för ekonomisk politik, Kommittén för social trygghet samt miljöarbetsgruppen enats om ett utkast till gemensamma slutsatser.

I tisdags diskuterade EU:s finansministrar utkastet.

Strukturindikatorerna är de indikatorer som mäter framsteg i relation till Lissabonstrategin.

Nytt för i år är en kortlista bestående av 14 av de 42 indikatorerna. 7 av indikatorerna i kortlistan relaterar till sysselsättningsstrategin.

Jag avser att i stort stödja utkastet till slutsatser som är mera resultatinriktat och i stort sett ger en god balans mellan Lissabonstrategins olika delar.

Indikatorerna som relaterar till sysselsättningsstrategin är bra och relevanta och går i linje med vad vi från Sveriges sida har drivit.

Jag avser att stödja förslaget om kortlista eftersom ett färre antal indikatorer på ett enklare och tydligare sätt för fram det politiska budskapet och synliggör hur medlemsstaterna ligger till i relation till Lissabonmålen. Samtidigt kommer jag att värna om att övriga indikatorer finns tillgängliga för allmänheten och att de ligger till grund för kommissionens bedömning av ländernas framsteg, vilket redan betonats i de gemensamma slutsatserna.

Anf.  153  KARIN THORBORG (v):

Vi fick höra att det var bra och relevanta indikatorer. Men jag saknar faktiskt en indikator som jag tycker är väldigt viktig. Det står ingenstans på denna kortlista om andelen kvinnor i förvärvsarbete. Vi från Sverige borde föra fram genderfrågorna och att även kvinnorna ska finnas med i denna statistik. Jag tror att andelen kvinnor i förvärvsarbete är en väldigt viktig indikator på hur vi går framåt.

Anf.  154  CARL B HAMILTON (fp):

Jag instämmer med den föregående talaren, särskilt som vi nu har infört jämställdhet som ett av unionens mål, det vill säga grundläggande värderingar i det nya konventsförslaget. Det har varit en gemensam ståndpunkt i den konstitutionella diskussionen från Sveriges riksdag. Det vore alltså relevant och önskvärt.

Jag skulle vilja ställa en fråga om begreppet sysselsättningsgrad. Hur hanterar man där sjukfrånvaro och förtidspensioner?

Anf.  155  ANDERS G HÖGMARK (m):

Mina frågor anknyter ganska mycket till detta. Finns det någon mer indikator än denna om jämställdheten och om kvinnlig förvärvsgrad som Sverige har fått släppa? Det är väl rimligt att tro att vi har fått släppa den eftersom vi inte har tagit upp den.

Jag har en annan fråga som anknyter till Carl B Hamiltons fråga om hur man behandlar sysselsättningsgraden när det gäller sjukdom och annat.

Anf.  156  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

När det gäller kvinnorna och förvärvsfrekvensen har jag förstått det som att det redovisas. Den allmänna sysselsättningsgraden är delad mellan män och kvinnor, så man kommer att se den kvinnliga förvärvsfrekvensen i den indikatorn. Men jag ska för säkerhets skull be Cecilia Palm som är detaljinsatt att komplettera mitt svar i fråga om detta.

Anf.  157  Departementssekreterare CECILIA PALM:

Det som Hans Karlsson sade om att sysselsättningsgraden är nedbruten på kvinnor och män stämmer. Många av dessa indikatorer är nedbrutna på kvinnor och män.

Det ställdes också en fråga om det fanns fler indikatorer på jämställdhetsområdet som vi har släppt. I den långa listan av strukturindikatorer finns det även en indikator för löneskillnader mellan kvinnor och män med. Den indikatorn är av tekniska skäl inte lämplig att föra in i kortlistan eftersom den baseras på data från 1998. Men Sverige driver att man ska fortsätta att utveckla den här indikatorn. Sedan finns det även en indikator om barnomsorg som håller på att utvecklas. Den ska också förbättras och på sikt inkluderas. Den här kortlistan ska i princip ligga fast i tre år. Men när en ny relevant indikator kommer kan den komma att inkluderas.

Anf.  158  MARGARETA ANDERSSON (c):

Jag har en fråga om vad regional spridning i sysselsättningsgrad innebär, och vilka regioner man använder för att jämföra.

Anf.  159  CARL B HAMILTON (fp):

Jag vet inte om vi fick något svar på frågan om sysselsättningsgrad och hur man hanterar sjukfrånvaro och förtidspensioner.

Anf.  160  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Nej, det är sant, Carl B Hamilton, att vi glömde det. Jag ska be Cecilia Palm att försöka svara på den frågan.

Anf.  161  Departementssekreterare CECILIA PALM:

Sysselsättningsgraden räknas fram på samma sätt som den gör när man räknar fram den svenska sysselsättningsgraden. Det som skiljer är att man på EU-nivå även inkluderar dem som är 15 år.

När det gäller sjukfrånvaron frågade man de personer som deltog i den här intervjuenkäten, arbetskraftsundersökningen, om de ansåg sig vara sysselsatta, arbetslösa eller ingetdera, det vill säga om de ansåg sig stå utanför arbetskraften.

Många som är långtidssjukskrivna och har varit det under en längre tid och inte anser sig ha någon anställning att gå tillbaka till hamnar utanför arbetskraften och inkluderas inte i detta. Och förtidspensionerade inkluderas inte, utan de står utanför arbetskraften.

Det är tekniskt svårt att räkna fram regionala skillnader. För att inte gå in på detaljer har man tittat på variationen av en viss koefficient. Det är väldigt svårt att förstå. Men arbete pågår nu med att ta fram en ny indikator för detta som gör det lättare att förstå, vilket gör att det också blir politiskt mer gångbart, det vill säga att man kan föra fram det lättare i debatten.

De regioner som man har tittat på är de så kallade NUTS–II-regionerna. För Sveriges del tror jag att det innebär att det är bara tre regioner. Jag är inte helt säker på det här. Men den indikatorn håller på att utvecklas. Och när den nya indikatorn som är lättare att förstå och tolka kommer har man för avsikt att inkludera den i kortlistan och ersätta den här.

Anf.  162  ANDERS G HÖGMARK (m):

Oaktat vad man kan tycka om val av indikatorer är det i alla fall nödvändigt att man mäter ungefär samma sak länderna emellan.

Min fråga är: Är statistiken så pass utvecklad nu att det är en rimlig grad av att man mäter samma företeelser, så att det fångar in detta?

Anf.  163  ORDFÖRANDEN:

Mäter vi samma saker, statsrådet?

Anf.  164  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Jag låter för säkerhets skull Cecilia Palm svara även på detta.

Anf.  165  Departementssekreterare CECILIA PALM:

Det är naturligtvis ett högt uppställt mål att data ska vara jämförbara mellan länder. Men i fråga om vissa indikatorer bör arbetet fortsätta för att man ska säkerställa detta.

Jag tittar snabbt igenom vilka indikatorer som relaterar till sysselsättningsgraden. Just när det gäller dessa indikatorer är data jämförbara mellan länder.

Jag kan inte riktigt svara på hur det är i fråga om övriga indikatorer eftersom jag inte är inriktad på dem. Det gäller miljö etcetera.

Jag vet att det är problem att tolka indikatorn för godstransportvolym. Om godstransportvolymen ökar, är det positivt eller negativt? Där pågår arbete med att ta fram indikatorer för att lättare kunna tolka detta.

Anf.  166  ORDFÖRANDEN:

Vi får vara hoppfulla när det gäller att vi ska kunna jämföra detta.

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 9 om den årliga uppföljningen av Beijingplattformen.

Anf.  167  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Sedan 1999 pågår en successiv utveckling av indikatorer för att följa upp insatser inom de tolv kritiska områden som finns angivna i handlingsplanen från FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing, allmänt kallad Beijingplattformen. Hittills har rådet antagit indikatorer inom fyra områden: kvinnor och beslutsfattande, främst inom politiken, förena förvärvsarbete och föräldraskap, löneskillnader mellan kvinnor och män samt våld mot kvinnor.

Det italienska ordförandeskapet har inriktat sig på området kvinnor och beslutsfattande, framför allt inom den ekonomiska sfären. Till rådsmötet den 1 december presenteras bland annat nio indikatorer på området. Dessa indikatorer avser insamlande av data om kvinnor och män i ledande positioner på Riksbanken, på Finansdepartementet, inom fackliga organisationer på övergripande nivå, inom arbetsgivarorganisationer på övergripande nivå samt inom de 50 största börsnoterade företagen.

Regeringen stöder förslaget till indikatorer och diskuterar för närvarande med SCB om hur dessa indikatorer ska användas nationellt.

Anf.  168  KARIN THORBORG (v):

Det är väldigt bra att man under väldigt många år har arbetat med dessa frågor. Men egentligen har det inte hänt så mycket. Det är jätteviktigt att man jobbar med dem här också.

Det italienska ordförandeskapet har i 13 punkter angett ett förslag till vad Europeiska rådet ska göra. Jag tycker att det är alldeles för allmänna ordalag. Det finns inga direkta mål. Det sägs: Vi uppmärksammar, vi understryker, vi uppmanar, vi erinrar och så vidare. Jag hade hoppats på att man i stället skulle ha haft specifika mål som man ska kunna uppnå inom en viss tidrymd.

Jag upplever att allt detta är till intet förpliktigande. Jag skulle vilja att vi drev på så att man helt enkelt hade mål som skulle uppfyllas under en viss tidrymd.

Anf.  169  KARIN GRANBOM (fp):

Jag ställer mig frågande till att ett av syftena i detta förslag är att öka kvinnorepresentationen i Europaparlamentet. Det är för all del lovvärt. Men jag undrar hur detta konkret ska gå till. Valet är ganska snart. Hur kommer vi att få se att detta konkret verkställs?

Anf.  170  MARGARETA ANDERSSON (c):

Vi hade en jämställdhetsdebatt i riksdagen med bland annat statsrådet Mona Sahlin. I ett replikskifte kom vi fram till att man också skulle diskutera vilka mönster och vilka normer som råder och kanske gå lite djupare i dessa diskussioner. Finns det någon liknande diskussion inom EU att man ska gå ytterligare ett steg och inte bara ha dessa ganska ytliga indikatorerna utan gå längre in i dessa frågor?

Anf.  171  ULF HOLM (mp):

Jag kan instämma med de föregående talarna om att detta är väldigt allmänt hållet. Om man jämför med det som vi diskuterade i kammaren häromdagen var det mycket mer konkret där.

Hans Karlsson kanske ska föreslå kvotering på ministerrådsmötet eftersom Mona Sahlin nu börjar ställa sig positiv till det – om man nu ska tala om att man ska föreslå kvotering i de 50 största börsnoterade företagen, i deras bolagsstyrelser och så vidare.

Detta är alltså så allmänt hållet att alla kommer att godkänna dessa indikatorer. Då förs ju inte arbetet framåt.

Jag tror att Hans Karlsson ska fundera på att lägga fram lite mer konkreta förslag till ministrarna så att då får någonting att bita i. Tyvärr är det förmodligen bara män som sitter vid det bordet. Det kan Hans Karlsson gärna få kommentera.

Anf.  172  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Jag måste dessvärre be Monica Silvell, som följer detta arbete dagligen, att hjälpa mig med svar på detta.

Anf.  173  Departementssekreterare MONICA SILVELL:

Jag kan bara instämma i att dessa 13 punkter är vagt hållna. Det var detta som det italienska ordförandeskapet klarade av att komma fram till, om man ska vara väldigt krass.

När det gäller valet till Europaparlamentet enades man på ett ministermöte i Syrakusa om att man skulle ha ett mål på 30 %, vilket är ett väldigt svagt mål. Det är bara Grekland och Italien som inte har uppnått det än. För oss innebär det ingen skillnad eftersom vi har fler än 30 % kvinnor i Europaparlamentet.

Det ställdes en fråga om huruvida det pågår några diskussioner inom EU om att gå djupare när det gäller jämställdhetsintegrering. Kommissionen har ett arbete som pågår. Man jobbar med sitt femte handlingsprogram, och man beviljar pengar till olika projekt. Men tyvärr lyckas man kanske inte heller riktigt inom kommissionen att följa upp att man ska tillämpa jämställdhetsintegrering.

Jag kan bara instämma i kritiken.

Anf.  174  ORDFÖRANDEN:

Är det inte 31 % kvinnor i dag, och så är målet 30 %?

Anf.  175  Departementssekreterare MONICA SILVELL:

Nej, jag tror att det är 26 % i dag, och det är Grekland och Italien som drar ned det.

Jag är inte helt säker på dessa siffror.

Anf.  176  ORDFÖRANDEN:

De siffror som jag har är att det är 31 % kvinnor. Då tycker jag att det verkar vara en lägre ambitionsnivå om man går ned till 30 %. Men det är möjligt att det kan skifta beroende på hur man räknar.

Anf.  177  Departementssekreterare MONICA SILVELL:

Kommissionen har sagt att man för att komma till rätta med detta och få in fler kvinnor ska ha rundabordssamtal med de olika medlemsstaterna för att på det viset försöka påverka och se till att andelen kvinnor ska bli större.

Anf.  178  ULF HOLM (mp):

Jag tror att de olika siffrorna i Europaparlamentet beror på om man räknar in vad man tror att ansökarländerna kommer att bidra med. Där är kvinnorepresentationen tyvärr ännu lägre än i både Grekland och Italien. Det säger en del.

Anf.  179  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare. Såvitt jag förstår är punkt 10 om ett europeiskt initiativ för tillväxt struken. Stämmer det?

Anf.  180  Departementssekreterare TIM BROOKS:

Punkt 10 är struken. Vid lunchen ska Wim Koks rapport och detta tillväxtinitiativ behandlas.

Anf.  181  ORDFÖRANDEN:

Har statsrådet något att informera om detta?

Anf.  182  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Jag tänkte informera om det som jag tänker reflektera över eller möjligen säga på lunchen eftersom detta är en ganska omfattande rapport och som jag kan tänka mig föranleder mycket diskussion.

Vid lunchdiskussionen kommer Wim Koks rapport att debatteras. Rapporten presenterades i onsdags och har sin grund i Europeiska rådets beslut vid vårtoppmötet i mars i år att inrätta en högnivågrupp för sysselsättning ledd av Wim Kok. Gruppen fick i uppdrag att identifiera sysselsättningspolitiska utmaningar och komma med konkreta reformåtgärder. Rapporten kommer att diskuteras och hanteras vid ett flertal tillfällen fram till vårtoppmötet 2004, bland annat vid det sociala toppmötet som äger rum dagen före Europeiska rådet i december. Rapporten kommer också att utgöra underlag till den gemensamma sysselsättningsrapporten inför vårtoppmötet nästa år.

Wim Koks grupp har valt att fokusera på fyra områden: ökad anpassningsbarhet, ökat arbetskraftsutbud, investeringar i humankapital samt effektivare genomförande av reformer. Dessa fyra områden ligger väl i linje med sysselsättningsstrategins mål och intentioner. I rapporten betonas balansen mellan flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden, det vill säga hur man skapar en arbetsmarknad som kan svara upp mot förändringar i ekonomin och hållbara trygghetssystem som främjar arbetskraftsutbud, sysselsättning och tillväxt.

I rapporten lyfts såväl goda exempel som landspecifika rekommendationer fram. I rapporten konstateras att Sverige har uppnått alla EU:s sysselsättningsmål, och det pekas på en öppen och dynamisk näringslivsstruktur. Sverige lyfts fram som ett gott exempel inom forskning och innovationer och för en väl fungerande social dialog.

Sverige har fått rekommendationerna att fortsätta sänka arbetsgivaravgifterna för låginkomsttagare, underlätta för småföretag att utvecklas, se över skatte- och bidragssystemen, få fler sjukskrivna tillbaka i arbete, fortsätta att arbeta för bättre integration av invandrare, minska andelen som lämnar skolsystemet i förtid samt öka tillgången på kompetensutveckling för lågutbildade.

Jag välkomnar den här rapporten och de fyra områden som man har valt att fokusera på. Dessa fyra områden belyser väl de viktigaste utmaningarna och problemen som EU-länderna har att tackla framöver. Jag hoppas och tror att rapporten kommer att få stor betydelse för att fördjupa debatten inom unionen kring tillväxten och sysselsättningsproblematiken.

Anf.  183  KARIN THORBORG (v):

När jag lyssnade till redogörelsen slogs jag av att det inte var några nya förslag som presenterades. Vad exakt är det nya i den här rapporten som ska lösa sysselsättningsproblemen i EU? Man har ju jobbat i många månader, men såvitt jag förstod var detta inte något nytt.

Anf.  184  ANDERS G HÖGMARK (m):

Det är ganska naturligt att statsrådet tar till sig det goda men bara lite en passant nämner det som är en uppmaning eller en hemläxa för Sverige. Min fråga är: Hur kommer man konkret att ta itu med det här arbetet på utbudssidan – med bättre integration, med skatter och bidrag och låginkomsttagarna som är sällsynt högt beskattade etcetera? Detta är inga nya påpekanden, utan det har i skilda rapporter i olika sammanhang redovisats ungefär samma kritiska synpunkter. Regeringen väljer väldigt sällan att göra någonting i fråga om dessa saker. Men har man nu blivit så stimulerad att man börjar ta tag i detta?

Anf.  185  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Den fråga som Karin Thorborg ställde föreställer jag mig att vi från flera länder kommer att ställa. Jag tror att det finns länder som är ganska besvikna på den här rapporten. Jag tycker inte att vi har anledning att vara det. Den här rapporten fokuserar på något som är väldigt väsentligt och som är någonting som vi i Sverige har goda erfarenheter av, och vi har också lyfts fram som ett gott exempel, nämligen att vi förmår ha ett flexibelt arbetsliv med hänsyn till både människors behov av trygghet i anställning och i arbetsliv och produktionens behov av rationalitet. Det är inget som präglar alla länder inom Europa. Det finns länder som har väldigt stela arbetsmarknader. Vi har anledning av att vara med och peka på behovet av ökad flexibilitet utan att för den skull fördärva tryggheten för enskilda människor i anställningen. Det kommer att vara en diskussion som jag är beredd att ta med anledning av den här rapporten.

[>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<] Vi har hittat lösningar på sådana frågor som vi möjligen inte är alldeles ense om politiskt i Sverige, men vi har ändå förmått att skapa ett dynamiskt arbetsliv och näringsliv i Sverige. Jag kan tänka mig att andra länder inte är så imponerade av att det lyfts fram. Jag kommer att göra det i anslutning till den här rapporten.

Beträffande Anders G Högmarks frågor är det sant att vi får dessa rekommendationer utifrån sysselsättningsindikatorerna. Vi får också samma frågor i EU-nämnden, och det blir ungefär samma svar. Det är inte sant att vi inte gör någonting. Vi gör någonting på alla dessa områden. Jag tror att jag av tidsskäl avstår från att räkna upp det som görs. Möjligen kan jag säga att vi blir stimulerade både av det beröm som Sverige får och av den kritik i form av rekommendationer som vi får. Det stimulerar oss att gå vidare med det roliga politiska arbete som det innebär att förbättra ett samhälle på alla områden.

Anf.  186  ULF HOLM (mp):

Jag kanske har uppfattat statsrådet fel. Men när han talade om förslaget om en flexibel arbetsmarknad uppfattade jag att han sade att han tyckte att det var bra. Men såvitt jag förstår går det faktiskt ut på att man ska kunna säga upp människor lättare. Det kan ju inte utifrån ett svenskt perspektiv vara bättre. I Sverige har vi i stället diskussioner om att det är för lätt för företag som flyttar utomlands och så vidare att säga upp människor. Jag skulle gärna vilja ha ett litet klargörande i fråga om detta. Så enkel tycker jag nämligen inte att den frågan är.

Anf.  187  ANDERS G HÖGMARK (m):

Jag är imponerad över statsrådets flexibilitet. Det kan liknas vid att vissa butiker har två skyltfönster. Rapporten hade lite grann omdömet att det skulle vara mer kapitalism. Och det innehållet har man givetvis tagit kraftfullt avstånd från. Sedan bejakar regeringen ett antal andra synpunkter här. På något sätt agerar man lite tvåfaldigt, och det ger inget riktigt vederhäftigt intryck.

Min fråga är: Vad konkret är de viktigaste punkterna som riksdagen kommer att få se propositioner om för att leva upp till en del av de saker som påpekas och som har påpekats vid flera tillfällen? Det tyder på att vi inte riktigt har gjort den hemläxan. Sedan finns det saker som vi i Sverige är duktiga på, och det tycker jag att vi kan ta till oss.

Anf.  188  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Ulf Holm, jag ser inget skäl till att vi i Sverige med anledning av den här rapporten behöver göra några förändringar när det gäller anställningstryggheten. I Sverige är det möjligt, vilket det naturligtvis också ska vara, att säga upp människor på grund av arbetsbrist eller personliga förhållanden. Det har vi ganska flexibla regler för. Det är många som inte tycker det här i Sverige. Men jämfört med flera andra länder har vi tillgodosett både arbetsgivares behov av flexibilitet i produktionen och de anställdas behov av trygghet och förutsägbarhet.

Det här är ingen rapport som föranleder oss i Sverige att göra någonting. [>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<]

Anders G Högmark, jag ägnade ungefär en tredjedel av den här rapporten åt att redovisa de rekommendationer som Sverige har fått och som föranleder förändring. Jag tyckte snarast att jag hade en övervikt av det negativa i rapporten när rapporten och rekommendationerna till Sverige om Sverige är så pass goda. Jag tyckte att jag överbetonade det som möjligen är det negativa. Sverige tillsammans med de andra tre nordiska länderna utgör det goda exemplet i Europa på praktiskt taget alla områden. Sedan får vi också rekommendationer på några områden.

Jag tänker inte räkna upp alla områden och redovisa regeringens hela politik. Men ett område som jag för min del tar allvarligt på är att vi är för dåliga på och att det går för långsamt att möjliggöra för invandrare att komma ut på arbetsmarknaden. Vi är dåliga på det. Det måste vi bli bättre på. Det är dessutom mitt ansvarsområde. Därför tar jag till mig det i allra högsta grad och påtar mig gärna att med Anders G Högmark framöver diskutera behovet av ytterligare åtgärder.

Anf.  189  ORDFÖRANDEN:

Då går vi över på punkten 23 a, b och c som gäller informationer. Har statsrådet något att tillägga?

Anf.  190  Statsrådet HANS KARLSSON (s):

Nej, jag har inget att tillägga.

Anf.  191  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för den information som vi har fått. Finns det någon A-punktslista?

Anf.  192  Departementssekreterare TIM BROOKS:

Det har inte kommit någon A-punktslista ännu. Men vi håller kontakt under eftermiddagen.

Anf.  193  ORDFÖRANDEN:

Då får vi tacka statsrådet med medarbetare för att ni kom hit, och vi önskar er en trevlig helg.

Vi andra ajournerar för lunch, och vi återsamlas kl. 12.45.

5 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (hälso- och sjukvård)

Statsrådet Morgan Johansson

Rapport från ministerrådsmöte den 2 juni 2003

Rapport från informellt ministermöte den 5–6 september

Rapport från ministerrådsmöte den 20 oktober 2003

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 1–2 december 2003

Anf.  194  ORDFÖRANDEN:

Vi återupptar det ajournerade sammanträdet.

Jag vill hälsa statsrådet Morgan Johansson med medarbetare välkomna till EU-nämnden.

Som vanligt börjar vi med rapporter. Det är rapporter från ministerrådsmötet den 2 juni och från det informella ministerrådsmötet den 5–6 september samt rapport från ministerrådsmötet den 20 oktober. Efter det går vi vidare till information och samråd.

Anf.  195  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Från rådsmötet den 2–3 juni kan jag rapportera att det träffades en politisk överenskommelse om direktivet om vävnader och celler. Det syftar till att fastställa höga säkerhets- och kvalitetsnormer för mänskliga vävnader och celler för att man ska kunna garantera en hög hälsoskyddsnivå. Vi återkommer till den frågan under punkt 16. Jag säger inte mer än så nu, men det träffades alltså politiska överenskommelser vid det mötet.

Vi diskuterade också frågan om patienters rörlighet. Det redogjordes för den högnivåprocess som tillsattes efter beslut av hälsorådet i juni 2002 samtidigt som olika inlägg gjordes.

Från Sveriges sida underströk vi särskilt att samarbetet på det här området måste bestämmas av politiska beslutsfattare och inte av EG-domstolen. Vi kan inte överlämna frågorna som rör patienters rörlighet till EG-domstolen, utan det är politiska beslutsfattare som måste ha avgörandet. Bakgrunden till det är förstås den oro vi har för att få en marknadsstyrd hälso- och sjukvård i Europa och ett systemskifte när det gäller sjukvården. Hälso- och sjukvården kan inte förutsättningslöst underkastas den inre marknaden. Detta är ju också, som ni vet, föremål för diskussioner nu mellan regeringarna i IGC-förhandlingarna.

Sedan talade vi om läkemedelspaketet. Också det återkommer vi till senare. Vi enades om en politisk överenskommelse kring läkemedelsförordningen och direktivet om humanmedicinska läkemedel. Diskussionen fokuserades nästan helt på hur lång dataskyddsperioden ska vara, alltså hur länge det enskilda företaget ska kunna skydda sina data om ett läkemedel.

Vi poängterade vikten av att nå en överenskommelse, men vi ifrågasatte om en kortare dataskyddsperiod skulle medföra lägre kostnader för läkemedel. Det är inte riktigt säkert att det blir så, utan det kan snarare bli så att företag väljer att ta ut forskningskostnader under en kortare period. Därmed stiger läkemedelskostnaderna.

Det var de frågor av intresse som avhandlades under det rådsmötet.

Om vi går vidare i tiden hölls en informell hälsoministerkonferens i Milano 5–6 september. Där rapporterades om högnivåprocessen och om patienters rörlighet. Kommissionen introducerade också ett förslag om ett europeiskt smittskyddscentrum, vilket fick stöd i generella ordalag. Man kan säga att den processen har påskyndats med anledning av SARS-epidemin i våras. Då aktualiserades frågan om en bättre samordning kring det europeiska smittskyddet.

Vi från Sveriges sida gav vårt stöd i generella ordalag till inrättandet av ett smittskyddscentrum. Vi återkommer också till det under en av dagordningspunkterna. Vi signalerade att Sverige skulle kunna ha goda förutsättningar att hysa en sådan myndighet om det blir aktuellt.

En annan stor fråga vid ministerrådsmötet i Milano gällde hälsosamma livsstilar generellt sett. Vi fokuserade på tobak, övervikt, alkohol och ett antal andra faktorer som rör hälsan. Vi från Sverige valde att fokusera hela vårt inlägg på alkoholfrågorna. Jag gjorde ett ganska skarpt inlägg där jag uppmanade kommissionen att återkomma med det uppdrag den fick under vårt ordförandeskap, nämligen att ta fram en gemenskapsstrategi för att minska de alkoholrelaterade skadorna i Europa.

Vi har nu en gemensam utveckling i Europa. Många länder – inte bara vi – noterar ett ökat drickande generellt bland befolkningen, men framför allt bland unga människor. Vi tog också upp andra frågor som har samband med alkohol, till exempel alkohol och trafik, alkohol och graviditet, alkohol på arbetsplatserna.

Vi berörde också skattefrågorna och påpekade det orimliga i att ha en situation där norrmän handlar i Sverige, svenskarna handlar i Danmark, danskarna handlar i Tyskland och tyskarna hänvisar till låga priser i Tjeckien. Denna nedåtgående skattespiral ställer till väldiga problem för oss.

Vi tryckte på för att kommissionen ska ta fram den beställda strategin. Inför det irländska ordförandeskapet fortsätter vi att lyfta fram alkoholfrågorna, och vi har faktiskt lyckats att få upp dem på dagordningen.

Slut på rapporter.

Anf.  196  ORDFÖRANDEN:

Vi har ljudproblem, så det vore bra om ni försökte att prata lite tydligare.

Anf.  197  HILLEVI LARSSON (s):

Jag tycker att det var väldigt bra att du påtalade den nedåtgående spiralen med katten på råttan, råttan på repet och så vidare.

Jag undrar bara om vi fick något medhåll i den frågan. De länder som har sänkt sina skatter på grund av att deras grannländer i sin tur sänkt skatterna – till exempel Danmark – borde ju hålla med oss. Finns det några möjligheter att få gehör för detta och få till stånd rimliga minimiskattenivåer inom EU?

Anf.  198  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Nu är det inte hälsorådet som hanterar skattefrågorna, utan det är finansministrarna. Men självklart är det av stor betydelse vad hälsoministrarna har att säga i en sådan fråga.

I höstas träffade jag Frits Bolkestein som har hand om punktskattefrågorna. Han underströk då att han för egen del inte har några bekymmer med en höjd skattenivå generellt sett. Det viktiga för att den inre marknaden ska fungera är att man har ungefär gemensamma regler. De väldigt olika skattenivåerna när det gäller alkohol medför ju en störning i den inre marknaden eftersom det uppstår sådana problem som jag beskrev innan med katten på råttan, råttan på repet och så vidare.

Frits Bolkestein sade också att han i ett tidigare skede hade försökt att genomdriva en höjning av minimiskatterna på öl, vin och sprit, men av kända skäl stötte han då på patrull på framför allt vinsidan. Då sade vi att för Sveriges sida är det viktigaste just nu att driva frågan om spritskatterna eftersom det är där som skillnaderna i skattenivåer är som störst.

Fick jag medhåll på mötet? Ja, det fick vi av en lång rad länder. Vi fick stöd främst av Irland, vilket är särskilt viktigt eftersom man kommer att ta över ordförandeskapet. Naturligtvis fick vi stöd av Finland. Från Tyskland gjordes ett inlägg där alkoholpolitikens vikt markerades. När vi sedan ska diskutera slutsatserna, som kommer upp som en senare punkt, är alkoholen en av de punkter som togs fram först av ordförandeskapet. Också Italien markerade alkoholpolitikens vikt.

Förra veckan hade jag ett möte med den franska hälsoministern. Också han var villig att diskutera hur vi i sak ska gå vidare med alkoholpolitiken i Europa. Slovenien – som är både Medelhavsland och ett land som är på väg in i EU – var också väldigt tydligt i sina ståndpunkter.

Jag tror att det finns möjligheter att komma fram här om vi ligger i och är beredda att fortsätta att behålla den ledning som vi har haft i dessa frågor. Jag vet att kommissionen kände av det som vi sade vid den tidpunkten och den kritik som framfördes för att man inte har tagit fram en gemensam strategi under åren sedan det svenska ordförandeskapet 2001.

Anf.  199  ORDFÖRANDEN:

Då går vi över till punkt 13 om hälsosam livsstil.

Anf.  200  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Jag har egentligen inte så mycket att tillägga än vad jag nyss sade – vikten av att vi markerar alkoholfrågorna. Tobaken är, som ni vet, en fråga som det har varit mycket lättare att arbeta med på europeisk nivå. Alkoholen har det varit lite svårare med, men jag tror att vi kommer att kunna …

Anf.  201  ORDFÖRANDEN:

Då lämnar jag ordet fritt för ledamöterna att ställa frågor.

Anf.  202  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Det är bra att ministern kämpar så hårt som han gör mot alkoholen, som har sina konsekvenser. Jag vill bara ta upp en sak som står i det papper som vi fick när det gäller rekommendationerna, slutsatserna. Under den allra sista punkten står det att man ska uppmuntra tillverkare och andra berörda kommersiella företag att genom sin produktion, marknadsföring och därmed förknippad verksamhet vid behov medverka till ansträngningar för att främja en hälsosam livsstil.

Jag skulle önska att man hade mycket kraftfullare ord, framför allt när det gäller annonsering av alkohol. Kunde det på något sätt komma in så skulle det vara där. Kunde ministern driva det lite hårdare, som jag vet att han innerst inne vill? Det tror jag vore positivt för oss och den hälsosamma livsstilen.

Anf.  203  MARGARETA ANDERSSON (c):

Diskuteras även jordbruksstödet till tobaksproduktionen, som ju har varit uppe ett antal gånger i den svenska riksdagen, på hälsoområdet?

Anf.  204  KARIN THORBORG (v):

Jag noterade med väldigt stor tillfredsställelse vad Sverige har gjort i den här frågan. Jag hade tänkt ställa några frågor, men jag fick svar från ministern. Fattade jag rätt att det här är en möjlig ingång för oss att driva hårdare krav i fråga om tobak och alkohol, inte bara när det gäller bruket utan också när det gäller handeln? Det är jätteviktigt att vi driver dessa frågor i alla forum som vi kan.

Jag blir lite nyfiken på Danmarks reservation i det här sammanhanget. Vad gäller den reservationen? Den danska delegationen lämnade en parlamentsreservation. Vad är det som de tycker är fel i det här? Det skulle vara intressant att höra.

Anf.  205  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vad jag skulle vilja ta upp är vikten av en bra skolmat. Vi fick en rapport häromdagen där man har mätt hur 11-åringarna äter i skolan. Det visade sig att 25 % av dem ratade maten i skolan. Det här är allvarligt.

Jag vill höra om man tar upp skolmaten och barns fetma i den här rapporten.

Anf.  206  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Jag börjar bakifrån med Christinas Axelssons fråga. Barns fetma finns med i slutsatserna. Det är en gemensam oro som vi känner och som har föranlett ett uppdrag till Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet att ta fram underlag för en handlingsplan i Sverige.

Skolmaten nämns inte explicit, men barns hälsosituation och nutritionsfrågorna över huvud taget tas upp. Det skiljer sig väldigt mycket mellan länderna hur strukturerna ser ut.

Danmarks reservation är bara en parlamentsreservation. Man har inte haft möjlighet att samråda med sitt parlament innan. Det finns så att säga ingen substans i den.

Finns det en ingång här till att ändra synen på alkohol också vad gäller handeln? Ingångar finns naturligtvis alltid, men vår linje är att vi inte ska betrakta alkohol som vilken vara som helst. Det är en vara där det ibland behövs speciella möjligheter att reglera på olika sätt. Det har vi delvis fått ett genomslag för eftersom vi har undantag för Systembolaget och möjlighet till detaljhandelsmonopol. Det finns alltid konflikter i olika former med kommersiella intressen som har gjort det svårt att driva frågan offensivt. Men jag tror att vi alla känner av att något måste göras i Europa.

[>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<]

Jordbruksstödet till tobaksodling har inte hanterats av oss utan hanteras inom ramen för jordbruksförhandlingarna. Där är Sveriges linje sedan länge känd.

Alkoholreklam tog jag upp i mitt inlägg vid konferensen i Milano. Det är en av de punkter där vi borde kunna komma fram till en gemensam syn. Här finns alltså en gränsöverskridande problematik. Ta bara en sådan sak som att vi nu faktiskt har alkoholreklam i TV i Sverige, men programmen sänds inte från Sverige utan från Storbritannien. Orsaken är att det inte stämmer med svensk lagstiftning. Det är ett gränsöverskridande bekymmer. Här finnas ett problem som EU skulle kunna ta upp. Inom ramen för den strategi som vi vill dra fram är också reklamfrågorna viktiga att peka på, till exempel begränsningarna av reklam riktad till barn och unga och också hur den ska utformas.

Uppfattningen att skrivningen om krav på tillverkare var för svag kan man dela. Samtidigt är detta frågor som vi måste arbeta med på nationalstatsplanet. Jag tror att det finns modeller för att på olika sätt få med tillverkarna. Vi har faktiskt ganska goda relationer här i Sverige till alkoholproducenterna. Jag känner av från en del håll att dessa också är beredda att ta ett ökat ansvar för förebyggande insatser i vårt land.

Anf.  207  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till punkt 14 som handlar om cancerscreening.

Anf.  208  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Jag har inga ytterligare kommentarer.

Anf.  209  TOBIAS KRANTZ (fp):

Jag har egentligen inga större synpunkter i sak på detta; jag tycker att den ståndpunkt som Sverige intar verkar rimlig. Däremot vill jag möjligen med en dåres envishet peka på att det här är en fråga som rimligtvis avgörs bättre på medlemsstatsnivå än på europeisk nivå.

Anf.  210  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Vi är nöjda med den skrivning som finns.

Anf.  211  ORDFÖRANDEN:

Jag kan då sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 15, som handlar om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar.

Anf.  212  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Jag nämnde i förbigående i samband med rapporterna att det nu är på väg förslag till en förordning för inrättande av ett europeiskt centrum. Det har varit en diskussion om vilket mandat som detta ska ha, hur styrelsen ska se ut och hur den rådgivande kommittén ska sättas samman. Här har vi från svensk sida när det gäller centrumets mandat stannat på att man ska begränsa det till att röra smittsamma sjukdomar inklusive frågan om bioterrorism. Vi vill också att sjukdomar med okänd ursprung ska hanteras där.

Det rör sig inte om någon överflyttning av kompetens mellan medlemsstaterna och EU. Det är ganska viktigt att markera. Det här är ett organ för samråd och samordning för att understödja det samarbete som redan finns på smittskyddsområdet.

Vi har också haft en diskussion om möjligheterna att, där det är möjligt, ha ett förenklat förfarande för att utvidga mandatet. Det har en del medlemsstater drivit. Det har vi motsatt oss och sagt att om mandatet ska utvidgas måste frågan gå tillbaka till ministerrådet som fattar beslutet.

Den tredje frågan gällde styrelsens sammansättning. Det har varit en diskussion om hur stor styrelsen ska vara. Nu har man, inte helt oväntat, landat på att alla medlemsstater ska vara representerade. Annars har det alltid varit en diskussion om hur en styrelse kan fungera med över 25 medlemmar, men så får det vara. Det här är ganska rimligt när det gäller ett nystartat organ.

Anf.  213  MARGARETA ANDERSSON (c):

Jag tycker att det är ett bra förslag. Min fråga handlar om personlig integritet. Vi har diskuterat i riksdagen hur man ska hantera människor som är hivsmittade och har andra allvarliga smittsamma sjukdomar. Kommer det att på något sätt påverkas av den här överenskommelsen? Hur hanterar man det här? Det kan bli rent fysiskt gränsöverskridande, så att någon flyttar från det ena landet till det andra.

Anf.  214  ULF HOLM (mp):

Jag är mest bekymrad av att det finns en risk för dubbelarbete. Hur kan det här begränsas så att man verkligen bara har samordnande uppgifter och inte börjar konkurrera med medlemsstaternas egna forskningar? Jag tycker att det verkar finnas en viss risk för att den här byrån sväller till och med innan den har startats. Även om Sverige och rådet säger att om det blir större ska det vara ett nytt mandat är frågan: Var går gränsen? Det tycker jag är väldigt oklart, i alla fall från det vi har fått se i dessa papper.

Anf.  215  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Jag börjar med det sista. Risken att det sväller har vi också sett. Vi har därför velat begränsa det till smittsamma sjukdomar som ju till sin karaktär är gränsöverskridande. Allmänna hälsofrågor ska man nog inte lyfta in i den här myndigheten. Det finns i alla fall inte några argument för att göra det i dagsläget. Därför har vi velat ha den här begränsningen. Det finns de som har velat gå längre, till exempel från kommissionens sida. Vi har sagt att vi stannar vid detta: Smittsamma sjukdomar inklusive bioterrorism, som också kan vara av gränsöverskridande karaktär.

Risk när det gäller personlig integritet togs upp. Möjligheten att utöka samordning påverkar inte alls den lagstiftning som vi har på området, alltså smittskyddslagen och landstingens verksamhet för att begränsa smittspridning av olika slag. Jag tror inte att man behöver befara några sådana effekter av den här nyordningen. Vi ska komma ihåg att vi faktiskt haft ett smittskyddssamarbete i Europa under en ganska lång tid tidigare. Nu formaliserar man det och stagar upp det på ett annat sätt än vad det har varit tidigare.

Det finns också ett behov av någon form av samordning på det här området. När vi får en krissituation, som under våren då vi fick ett SARS-utbrott, gäller det att dels handla ganska snabbt, dels komma överens om hur vi ska agera från de olika nationalstaternas sida. Då kan det vara bra att få det här genomlyst och analyserat av experter inom ramen för ett samarbete. Det är nog inte sista gången vi får se sådana situationer.

Anf.  216  ORDFÖRANDEN:

Då kan jag sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 16 på dagordningen, som handlar om en riktlinjedebatt om kvalitets- och säkerhetsnormer.

Anf.  217  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Det är inte säkert om det blir en riktlinjedebatt, och jag berörde detta inledningsvis. Det är oklart om det här kommer att behandlas på rådet – vi får se. Det beror bland annat på att Europaparlamentets behandling fortfarande pågår. Här har man från vissa håll valt att lyfta in frågor som egentligen har med detta att skaffa. Man kan nästan tro att det är påven som är i aktion. Vad man har lyft in är etiska överväganden om hur långt forskningen får gå på embryon, mänsklig kloning och sådant. Det har egentligen inte med detta att göra. Men det är en väldigt intressant fråga att överväga.

Europaparlamentet kan eventuellt komma att landa på en position där man vill förbjuda vad man kallar somatisk kärnöverföring. Man utgår från ett mänskligt ägg som är obefruktat för att på det sättet utvinna stamceller för att sedan kunna ta fram vävnader. Det finns ett väldigt hårt motstånd från en rad länder att förbjuda den typen av forskning, däribland från Sveriges sida. Men där finns en etisk fråga som de fortfarande har velat driva. Vi har sagt att det här egentligen inte har med det här ärendet att göra, men de som vill driva frågan har tagit chansen att hänga på den.

Anf.  218  ORDFÖRANDEN:

Skulle det bli ett ärende lär frågan komma tillbaka?

Anf.  219  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

I så fall, ja.

Anf.  220  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Vi får hoppas att det inte bara är påven som står för etiska värderingar. Jag har några frågor.

Den första gäller det som står i papperet från Regeringskansliet på s. 107 om svenska ståndpunkter. Det står att mänskliga vävnader omsätts på den europeiska marknaden. Hur omfattande är denna marknad?

Det står längst ned om institutionernas ståndpunkter. Man säger att enligt detta förslag ska klonade mänskliga embryon and human-animal-hybrid embryos inte finnas med. Förekommer det human-animal-hybrid embryos? Det känns lite oroväckande.

Min tredje fråga handlar också om det som står på s. 107 längst ned. Jag skulle vilja veta regeringens ståndpunkt när det gäller mänskliga embryon. Det här är frågor som …

Anf.  221  ORDFÖRANDEN:

Vi har inte ståndpunktsdiskussion nu. I så fall får du vänta till utskottsbehandling eller tills frågan kommer tillbaka.

Anf.  222  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Ja, men det handlar om svensk ståndpunkt.

Anf.  223  ORDFÖRANDEN:

Men vi ska inte sammanfatta det på det stället. Vi ska inte fatta något beslut om det i dag.

Anf.  224  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Jag ville ändå fråga om det som står på papperet. Jag tycker att det berör det vi diskuterar just nu.

Anf.  225  PER BILL (m):

Jag kanske har en annan synvinkel. Jag tycker att den svenska positionen är mycket bra, och vi stöder den fullt ut. Det är väldigt viktigt att det inte halkar in några sådana frågor som inte hör hemma i detta ärende. Det finns många länder, framför allt katolska länder, som gärna skulle vilja få in den här typen av förbudsklausuler och någon typ av europeisk etik. Det är absolut ingenting som gynnar Sveriges forskning. Det är alldeles utmärkt att alltid hålla dessa frågor borta från huvudärendet för att göra det så rent och snyggt som möjligt.

Anf.  226  ULF HOLM (mp):

Själva syftet är gott. När man börjar läsa om vilka konsekvenser detta få blir man lite chockad över hur mycket det här kommer att påverka. Jag är mest intresserad av att höra om ni har börjat göra en konsekvensanalys av detta i detta skede då man har en viss inriktning på vad det kan komma att landa på – man vet det efter parlamentets första läsning och så vidare. Funderar ni på att Sverige ska införa starkare skyddsåtgärder än vad som skrivs i förslaget? På ett ställe står det att det är ett direktiv, och sedan står det att det en ramlag. Jag vet inte riktigt hur det är tänkt – om ett land kan stänga av vägen för hela området eller om det bara gäller skyddsåtgärderna. Det får ni gärna kommentera.

Anf.  227  TOBIAS KRANTZ (fp):

Det är en liten aspekt som jag egentligen skulle vilja fortsätta att uppmärksamma statsrådet på. Tidigare gick en del av förslaget ut på att det skulle finnas ett förhandsgodkännande av annonser. Det har tagits bort i det förslag som nu föreligger. Det skulle strida mot svensk grundlag. Jag ska bara uppmana statsrådet med tanke på att den här behandlingen inte är klar att verkligen bevaka den frågan ordentligt i de överläggningar som kommer att ske framöver.

Anf.  228  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Jag ska be Birgitta Wittorp att svara på frågorna om marknaden – hur omfattande den kan tänkas vara och om det förekommer den typ av kloning som Annelie Enochson nämnde.

Anf.  229  Ämnesrådet BIRGITTA WITTORP:

Jag kan inte tyvärr säga hur omfattande marknaden är. Men den omfattar sådant som brosk, hornhinnor. Det finns en mängd olika användningsområden för vävnader och celler. Det förekommer också inom Sverige, och man överför den här typen av ämnen, alltså vävnader och celler, över nationsgränserna. Precis som när det gäller organ försöker man hitta det man behöver genom att byta med varandra.

Hur stor den här marknaden är kan jag inte säga. Det finns också en kommersiell marknad som håller på att utvecklas på det här området. Det är oerhört viktigt att man får de här säkerhetsreglerna så att man inte överför smittämnen och sådant mellan människor. Det är väldigt viktigt. Det är inte bara en nationell fråga utan också en fråga mellan de olika medlemsstaterna.

Human-animal-hybrid embryos och mänskliga embryon som produceras genom kloning är det ingen som vet omfattningen av. Det påstås ibland att det pågår en del forskning på det här området, men vi vet inte. Det ändringsförslag som finns på den här punkten är framför allt att förebygga en sådan utveckling i framtiden. I dag känner vi inte till att det skulle pågå den här typen av forskning någonstans. Det är av rädsla för att det här skulle kunna komma i framtiden som man gör detta.

Starkare skyddsåtgärder – det gäller alla åtgärder för att få en hög kvalitet och säkerhet för de här produkterna. Alla sådana åtgärder kan man göra starkare i Sverige. Det är ett minimidirektiv som man kan anta enligt nuvarande artikel 152. Man kan besluta om en viss gemensam nivå, men sedan kan man alltid överskrida den. Det går alltid att skapa starkare skyddsåtgärder.

Själva tanken är att man ska besluta nationellt vilka tekniker man vill använda. Det är någonting som är upp till de enskilda medlemsstaterna att bestämma om det är av etiska skäl eller andra skäl som man vill använda olika tekniker. Det kan finnas olika behov av skyddsnivå. Det är väldigt bra att medlemsstaterna kan besluta detta själva.

Förhandsgodkännande av annonserna är en fråga som Sverige är väldigt medvetet om. Det är vi som har drivit fram i den gemensamma ståndpunkten att man inte ska ha ett sådant krav. Det ska vara upp till varje land att besluta individuellt vilken typ av reglering man vill ha. Man är fullt medveten om att det här är en grundlagsfråga i Sverige, vilket kräver två beslut med val emellan. Även om det skulle införas skulle det ta tio år innan vi hade kommit så långt att vi skulle kunna införa det. Det är alltid väldigt olyckligt så fort man börjar lämnar förslag som påverkar grundlagsfrågor.

Man är från andra medlemsstater oerhört medveten om att det här är en fråga som är viktig för oss. Än så länge finns det inga som helst planer på att skapa några andra förutsättningar. Det enda som har diskuterats är att man skulle kunna behöva anmäla det här från företagens sida om de tänker göra någon typ av annonsering. Så långt kan man gå, för det strider inte mot svensk grundlag.

Anf.  230  ANNELIE ENOCHSON (kd):

I morse när jag tittade på TV hörde jag ordföranden i Donatorföreningen uttala sig. Han säger att organ är en bristvara men att man inte vill en handel så som det förekommer i vissa delar av övriga världen. Så säger han att det kan hända att det i framtiden kommer att bli så att om man donerar ett organ får man fri sjukvård resten av sitt liv.

Så sades det i TV. Därför vill jag gärna ta upp detta. Det här var för mig en ganska allvarlig sak. Om man är i en oerhört trängd ekonomisk situation och sjukvården i Sverige bara rasar, kan man tycka att man kan donera ett organ och få fri sjukvård. Frågan är: Var går gränserna? Jag ville bara flagga för detta som sades i morse.

Jag fick inget riktigt svar om mänskliga embryon. Om inte ministern kan svara nu kommer vi att ha en stamcellsdebatt senare. Jag vill gärna höra regeringens åsikt om detta.

Anf.  231  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Att man skulle få fri sjukvård om man donerar organ skulle vara en fullständigt bisarr konstruktion. Det skulle strida mot en lång rad principer för hur vi hanterar människor och vilka rättigheter människor har. Något sådant ser jag absolut inte framför mig.

När det gäller stamceller väntar vi alla med att ha den diskussionen till lite senare. Vad man kan säga är att ingen av oss är intresserad av att ha en ordning där vi tillåter reproduktiv kloning av människor. Det är den skräckbilden vi ser framför oss. Det är naturligtvis fullständigt uteslutet för oss. Där har gränserna gått för länge sedan. Men återigen: Det här har egentligen inte med det vi nu behandlar att göra därför att …

Anf.  232  ORDFÖRANDEN:

Precis, jag föreslår att vi återkommer till den diskussionen.

Vi tackar för informationen inför riktlinjedebatten.

Vi går vidare till punkt 17, Revidering av internationella hälsoreglementet.

Anf.  233  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Jag har inte så mycket att säga. Vi har några utestående frågor, men …

Anf.  234  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi låta ledamöterna ställa frågor.

Underlaget har skickats ut.

Eftersom ingen har några frågor kan jag sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till nästa punkt som är punkt 19 på dagordningen, Medicintekniska produkter.

Anf.  235  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Jag har inga ytterligare kommentarer på den punkten.

Anf.  236  ORDFÖRANDEN:

Vi gör samma sak där. Jag lämnar ordet fritt med anledning av det material vi har fått.

Ingen begär ordet utan sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till punkt 20 om läkemedel och utmaningar.

Anf.  237  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Inte heller här något ytterligare …

Anf.  238  ORDFÖRANDEN:

Då hänvisar vi till det skriftliga materialet, och jag lämnar ordet fritt.

Ingen begär ordet. Då kan jag konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 21 om traditionella växtbaserade läkemedel.

Anf.  239  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Inget ytterligare att säga.

Anf.  240  ORDFÖRANDEN:

Men här är det fråga om information. Vi ska ändå på något vis ange stöd för det fortsatta arbetet, eller hur? Det behövs inte.

Vi kan tacka för den skriftliga information vi har fått.

Sedan går vi vidare till punkt 22.

Anf.  241  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Det var det jag nämnde som hastigast inledningsvis, läkemedelspaketet. Vi får se om den punkten kommer upp formellt. Det kan hända att den bara kommer upp under lunchen. Vi har haft en diskussion om just dataskyddsperioden för originalläkemedel. Då har vår linje varit att vi vill bibehålla en lång dataskyddsperiod.

I övrigt vill vi gärna inta en flexibel attityd i diskussionerna för att kunna få fram en uppgörelse. Men vi får se om frågan ens kommer upp. Det är inte säkert.

Anf.  242  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns ett stöd för regeringens fortsatta arbete.

Vi går vidare till övriga frågor. Där har vi punkt 23 f, g och h. F gäller den europeiska strategin för miljö och hälsa.

Anf.  243  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Jag har ingenting annat att säga där heller än det som är utskickat.

Anf.  244  ORDFÖRANDEN:

Vi kan då gå vidare till g, som gäller kampen mot malaria. Det är också skriftlig information.

Anf.  245  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Inte heller här har jag något att lägga till.

Anf.  246  ORDFÖRANDEN:

Sedan har vi fått uppgift om att det ska vara en ny punkt som heter h och som ska gälla partnerskap om hälsa och socialt välbefinnande. Det ska vara information från Sverige.

Anf.  247  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Ja, det är det. Och det är med anledning av att vi för tre veckor sedan blev ordförande i Partnerskapet för den nordliga dimensionen av EU, som handlar om socialt välbefinnande och folkhälsa. Eftersom vi kommer att vara ordförande i två år kommer vi bara att försöka se till att så många europeiska medlemsländer som möjligt kan vara med i den.

Det handlar i botten om, ska jag säga, bland annat att samordna de insatser som de europeiska medlemsstaterna gör, mycket i förhållande till Ryssland, när det gäller sådant som hivsituationen, bekämpningen av tbc och en lång rad andra framför allt biståndsinsatser. Det är ett nätverk som är ganska stort. Förutom norra delen av Europa finns också Ryssland med naturligtvis, liksom USA och Kanada. Det gör att vi känner ett särskilt ansvar för att informera övriga medlemsländer om hur vi tänker gå vidare med det.

Anf.  248  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Det låter väldigt spännande. Det kanske är en punkt som kommer tillbaka.

Anf.  249  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s):

Det kommer det att vara. Det här är faktiskt det som Paavo Lipponen en gång startade, alltså den nordliga dimensionen av EU, som sedan fullföljdes av Norge. Sedan ville både Finland och Norge att vi skulle ta på oss ordförandeskapet de första två åren. Och vi jobbar nu som bäst för att försöka göra någonting riktigt bra av det.

Anf.  250  ORDFÖRANDEN:

Nu har vi tagit oss igenom föredragningslistan. Då undrar jag bara om det finns några A-punkter som vi borde känna till.

Anf.  251  Departementssekreterare FREDRIK MOEN:

Vi har ännu inte fått något besked från UD om A-punktslistan, så vi vet inte vilka frågor som kommer upp.

Anf.  252  ORDFÖRANDEN:

Det är bra. Vi vill i alla fall ha det fört till protokollet.

Jag vill tacka statsrådet med medarbetare för att ni har kommit hit och önska er en trevlig helg.

Vi går vidare till punkt 6 som numera heter Konkurrenskraft.

6 §  Konkurrenskraft – inre marknad, industri och forskning (forskning)

Statssekreterare Agneta Bladh

Rapport från ministerrådsmöte den 26 november 2003

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 3 december 2003

Anf.  253  ORDFÖRANDEN:

Jag vill hälsa statssekreterare Agneta Bladh med medarbetare välkomna till EU-nämnden.

Vi gör som vanligt att vi börjar med en rapport från mötet den 26 november. Därefter går vi vidare till information och samråd.

Anf.  254  Statssekreterare AGNETA BLADH:

Fru ordförande! Vid det tidigare mötet var det två beslutspunkter som hade tagits upp här i EU-nämnden. Den ena handlade om stamceller. Där vill jag informera om att det inte blev några beslut. Det blev en lunchdiskussion, och det är därför vi återkommer i dag.

Den andra rörde ITER, som nämnden också har fått en redovisning av tidigare. De två länder som var aktuella för att vara Europas kandidat, nämligen Spanien och Frankrike, hade gjort upp på det sätt som var i linje med EU-nämndens beslut, nämligen att stödja Frankrike. Så Europas kandidat är Frankrike. Dock ska Spanien involveras på något administrativt sätt. Det blev antagligen kompromissen. Det återstår att se hur.

Det är min rapport.

Anf.  255  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Det lät också väldigt positivt.

Det finns ingen fråga med anledning av rapporten utan vi godkänner den och går vidare till information och samråd.

Anf.  256  Statssekreterare AGNETA BLADH:

Trots mycket kort varsel och faktiskt stor osäkerhet om vad som kommer att hända har vi nu velat återkomma till nämnden i frågan om stamcellsforskning. Vi har ju haft den frågan uppe i nämnden vid flera tillfällen tidigare.

Vid den senaste diskussionen i nämnden den 21 november bad vi att få godkänt av nämnden för att gå med på kommissionens förslag som innebär att endast stamceller som producerats före den 27 juni 2002 får användas i forskningsprojekt som finansieras av EU. Det var ett kompromissförslag och stred mot vår principiella ståndpunkt. Men det var ett sätt att möjliggöra finansieringen av denna typ av forskning i EU över huvud taget och inte stödja en blockerande minoritet med länder som är motståndare till denna typ av forskning. Det var också det stöd vi hade från EU-nämnden till det här ministerrådsmötet.

Vid rådsmötet den 26 november beslöt ordförandeskapet att inte ha en formell diskussion utan man föredrog återigen att ha en lunchdiskussion. Efter den diskussionen kom det fram att flera länder inte kan acceptera den kompromiss som kommissionen hade föreslagit. Det är det första ingångsvärdet.

Det andra ingångsvärdet är att sedan nämnden träffades förra gången har parlamentet röstat ja till kommissionens kompromiss. Man har i princip godkänt texten men har önskat några tillägg och förtydliganden. Dessa förslag har nu kommissionen tagit hänsyn till och skickat ut ett nytt förslag. Det är det som sändes över till nämnden i går eftermiddag.

Vi ser inga svårigheter med att acceptera de här små ändringarna i kommissionens text. Men det är inte det här dokumentet som föranleder en ytterligare diskussion i EU-nämnden, utan det kom under lunchdiskussionen vid rådsmötet för några dagar sedan fram nya tankar om stamcellsforskningen där det inte finns något förslag ännu. Det är alltså en oerhört stor osäkerhet. Det kan bli det förslag som nämnden har sett, men det kan också komma ett helt nytt förslag. Om det vet vi ingenting i dag. Det enda vi kan säga om det är att det i så fall går mer mot förbud mot denna forskning över huvud taget.

Vår principiella position har ju haft stöd av Storbritannien, Finland och Danmark samt några andra länder. Vid diskussionen om kommissionens förslag fanns det stort stöd bland annat från dessa länder just för att över huvud taget få möjlighet att bedriva stamcellsforskning med hjälp av EU-finansiering. Fortfarande är det ett mycket stort motstånd i vissa länder.

Lägets oklarhet och även ryckigheten i planeringen från det italienska ordförandeskapets sida gör det nödvändigt att ha en viss flexibilitet för oss i handläggningen av det här ärendet. Vår önskan är att av nämnden få stöd för att följa våra likasinnade länder Storbritannien och Finland och få möjlighet att lösa det här problemet på bästa sätt, baserat dels på regeringens politik, dels på nämndens tidigare ställningstagande.

Anf.  257  ORDFÖRANDEN:

Jag tänkte bara klargöra beslutsläget lite grann så att alla hänger med. Den 21 november, när vi hade den här frågan uppe senast, fanns ett stöd för regeringens redovisade upplägg. Vad det handlar om i dag är att vi ska gå vidare och fatta ett beslut. Vi ska alltså ha ett regelrätt samråd i dag. Men vad jag har förstått är det inga nya frågor i jämförelse med dem vi har diskuterat tidigare. Det har inte tillkommit någonting som vi i så fall skulle behöva belysa ytterligare utan det är fortfarande samma ståndpunkt som redovisades den 21 november. Är det rätt uppfattat?

Anf.  258  Statssekreterare AGNETA BLADH:

Ja, det är rätt uppfattat. Men läget är alltså ännu mer oklart. Vilka positioner Sverige kan tänkas komma att behöva inta beror ju på hur de olika länderna kommer att ställa sig. Vi vill ha en viss flexibilitet för att följa vår grundtanke.

Anf.  259  ORDFÖRANDEN:

Precis som du sade kommer vi inte att gå längre än vi har gjort tidigare, utan det är snarare så att man kommer att få backa för att uppnå en kompromiss.

Anf.  260  Statssekreterare AGNETA BLADH:

Sannolikt.

Anf.  261  ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att vi har klargjort beslutsläget.

Anf.  262  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Det här är svåra saker. Jag vet att vi hade frågan uppe den 21 november. Jag ville bara ställa ytterligare några frågor.

Det står att Portugal enligt muntlig information föreslår en ny text som innebär ett slags begränsning. Den texten har inte vi sett någonstans, men jag vill gärna se den när den väl kommer.

Sedan undrar jag lite grann över det som står i kommissionens rapport. Jag förmodar att det var den vi fick den 21 november. Okej. Det står bland annat att när man tog fram det sjätte ramprogrammet klarade man inte av att driva etikfrågorna i det här ärendet. Det är ju svåra frågor.

Jag har en fråga till er som jag har ställt en gång innan och helst ville ha ett svar från ministern, men jag vill gärna ha ett svar från dig: Var någonstans står regeringen i dag när det gäller mänskliga embryon? Jag vill gärna ha svar på den frågan.

Jag har även en fråga på grund av att det står att regeringens syn är av principiell natur, det vill säga subsidiaritetsprincipen måste råda. Samtidigt säger man att vi inte vill tillhöra de blockerande minoriteterna av förbudsförespråkare. Det innebär ju att om det finns en risk att vi hamnar bland dem kommer vi att stödja kommissionen. Och jag känner lite tvekan inför detta.

Jag gillar i och för sig inte att det står förbudsförespråkare, för det låter väldigt negativt. Jag menar, nej till dödsstraff är också förbudsförespråkare. Här betyder det bara att man har en annan åsikt än regeringen tydligen har.

Jag vill alltså veta regeringens ståndpunkt och även vad man grundar den ståndpunkten på när det gäller embryonala stamceller.

Anf.  263  ULF HOLM (mp):

Jag får tacka för att ni återkom till nämnden med den här frågan eftersom läget har ändrat sig. Det värdesätter jag verkligen.

Jag skulle mest vilja ge stöd åt regeringens ståndpunkt och ge den någorlunda fria händer, eftersom vi har diskuterat frågan tidigare. Vi har inte anledning att ändra åsikt. Kämpa hårt!

Anf.  264  ORDFÖRANDEN:

Det var väl ett bra tillrop så här på fredagseftermiddagen.

Anf.  265  PER BILL (m):

Fru ordförande! Vi är väldigt nöjda med hur regeringen har skött den här frågan. Det är skolboksmässigt i snabbhet att återrapportera, att driva svensk position och att vara klok.

Vi har inga som helst problem att ge er mandat att tillsammans med de andra kloka länderna, Storbritannien, Finland och Danmark, hitta den bästa tänkbara lösningen på detta. Ni har vårt fulla förtroende för detta.

Anf.  266  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Fru ordförande! Jag vill också uttrycka min tacksamhet över hur ni har drivit det här ärendet. Jag tycker att vi har fått bra information i nämnden. Jag förstår att ni i den här komplicerade frågan måste ha en viss flexibilitet. Det är helt uppenbart. Jag vill också ge mitt stöd till er linje.

Anf.  267  MARGARETA ANDERSSON (c):

Fru ordförande! Jag kan också instämma i stödet till förhandlingen. Det här är en fråga som man måste kunna hantera på mer än ett sätt. Det finns inte bara ett som är rätt. Jag litar på att regeringen sköter det här på ett bra sätt.

Anf.  268  TOBIAS KRANTZ (fp):

Fru ordförande! Jag skulle bara vilja säga att vi ju har diskuterat den här frågan tidigare i sak. Vi har inte ändrat uppfattning sedan senaste gången. Regeringen har stöd från vår sida när det gäller upplägget.

Anf.  269  Statssekreterare AGNETA BLADH:

Fru ordförande! Tack för det stöd som ni visar oss i den här frågan. Vi uppskattar det väldigt mycket.

Det ställdes en fråga om vad regeringen anser om mänskliga embryon, om jag uppfattade det hela rätt. Stamcellsforskning är ju tillåten i Sverige från överblivna embryon. Vi har ingen annan åsikt än att den forskning som nu är tillåten i Sverige bör kunna få ske också med finansiering av EU-medel.

Sedan vet kanske också nämnden att från den 1 januari kommer etikprövningsnämnder att lagligt införas i Sverige – sex regionala etikprövningsnämnder och en central där man kan överpröva. Det gör också att vi har en myndighetsstruktur och en legal struktur runt dessa frågor. Jag hyser stor förhoppning att det kan skötas på ett alldeles utmärkt sätt när det gäller forskningen.

Anf.  270  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Fru ordförande! Det råder oklarheter på det här området, upplever jag. När man säger att det är tillåtet att forska på embryon går man tillbaka till den lag som gällde 1991, och den lagen kom till på grund av provrörsbefruktning. Då visste man knappt om ordet stamceller.

Sedan dess har Kommittén om genetisk integritet och Gentekniknämnden med flera haft detta uppe. Vad man har sagt i olika reservationer och i olika diskussioner är att man ville lyfta upp denna fråga till riksdagen. Man ville alltså ha en proposition om detta för att kunna få en diskussion i det högsta beslutande organet i Sverige. För det är inte så klart att vi kan tillåta forskning. Bland annat har de tre juridiska fakulteterna i Lund, Uppsala och Stockholm sagt att det råder oklarhet om detta.

Jag vill reservera mig mot det som sägs nu och uttrycka en tveksamhet inför detta.

Anf.  271  Statssekreterare AGNETA BLADH:

Om jag förstår det hela rätt är det här ett lagkomplex som rör Socialdepartementets område till stora delar. Därför kan inte jag gå in i detalj på det.

Anf.  272  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Precis som flera ledamöter tidigare har gjort vill jag tacka för att ni kom hit och för att ni reagerade så snabbt. Det är föredömligt. Ni får hälsa hem med den frågan.

Därmed vill jag tacka statssekreteraren med medarbetare för att ni har kommit hit. Vi andra går vidare till punkt 7 på dagordningen, som handlar om konvergensprogrammet.

7 §  Konvergensprogrammet

Information av statssekreterare Jens Henriksson, Finansdepartementet

Anf.  273  ORDFÖRANDEN:

Jag vill hälsa statssekreterare Jens Henriksson med medarbetare välkomna till EU-nämnden för information om konvergensprogrammet.

Anf.  274  Statssekreterare JENS HENRIKSSON:

Fru ordförande! Tack för möjligheten att komma hit och redovisa den femte uppdateringen av det svenska konvergensprogrammet.

Jag ska börja med att säga att det känns lite som ett ödets ironi att jag sitter här just i dag, tre dagar efter det att jag var med vid Ekofin i Bryssel, ett möte som på vissa punkter faktiskt satte stabilitetspakten ur spel. Men som ni alla vet ska medlemsstater som deltar i valutaunionen utarbeta stabilitetsprogram, medan övriga medlemsländer ska utarbeta så kallade konvergensprogram. De här programmen är ett led i den gemensamma övervakning som sker av de offentliga finanserna. I programmen ska så kallade medelfristiga budgetmål anges. Alla länder har åtagit sig att eftersträva ett mål nära balans eller i överskott i de offentliga finanserna. Sedan bestämmer varje medlemsstat själv över det exakta budgetmålet.

De här programmen ska uppdateras årligen och lämnas in senast den 1 december. De granskas sedan av det som heter Ekonomiska och finansiella kommittén, där jag och Eva Srejber från Riksbanken är deltagare. Det görs på grundval av en bedömning av kommissionen. Därefter lämnas det till Ekofinrådet som avger ett yttrande som blir offentligt. Innan jag kom hit har jag också redovisat programmet i finansutskottet.

Uppdateringen av konvergensprogrammet har delats till er inför mötet. Som ni nog har sett är det inga nyheter i detta, därför att konvergensprogrammet bygger ju på den budgetproposition som regeringen har avlämnat till riksdagen. Den budgetpropositionen är en överenskommelse, som ni också vet, mellan den socialdemokratiska regeringen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. För Sverige är det en väldigt viktig princip att det vi skriver i konvergensprogrammet har en förankring i riksdagen, så att vi ger exakt samma budskap i Bryssel som vi ger hemma.

Uppdateringen består av åtta stycken avsnitt och ett appendix.

I avsnitt 2 redovisar man den ekonomiska politikens ramar och mål. I avsnitt 3 redovisar man den ekonomiska politiken. Avsnitt 4 innehåller prognoser och medelfristiga mål. I avsnitt 5 redovisar man det offentliga sparandet och även konsekvenser av budgetpropositionen för 2002, strukturella överskott och finanspolitikens effekter. I avsnitt 6 är det känslighetskalkyl och en jämförelse med föregående års uppdatering. Avsnitt 7 rör strukturpolitiken, medan man i avsnitt 8 tittar på demografiska utvecklingskonsekvenser för de offentliga finanserna på lite längre sikt.

Låt mig nu göra en liten kommentar. Jag tänker fatta mig mycket kort, för det är sent på eftermiddagen. Det är bättre att vi svarar på frågor.

Vad gäller den ekonomiska politikens ramar är det så att den inriktning och det budgetpolitiska mål som presenterades i konvergensprogrammet från 1998, som var det första enligt den nya processen med stabilitetspakten, ligger fast. Som ni vet ska de offentliga finanserna uppvisa ett överskott på 2 % av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Dessutom har vi utgiftstaken. Det var avsnitt 2.

Nu går jag över till avsnitt 3. Där pratar vi om den ekonomiska politiken. Då går vi igenom de förslag som har funnits i budgetpropositionen, och det finns utgiftsreformer på sammanlagt ca 11 miljarder kronor för 2003. Sedan görs en del besparingar och utfasning av program motsvarande 7 miljarder. Dessutom gör man en del skatteförändringar. De innebär minskade inkomster på ca 2 miljarder kronor.

Om vi därmed går över till avsnitt 4 om konjunktur och prognoser ser vi att BNP-ökningen i den här uppdateringen har reviderats ned ordentligt, med 1,1 procentenheter till 1,4 % av BNP för i år. Det är ju så att den internationella lågkonjunkturen har drabbat den svenska exportmarknaden betydligt hårdare än vad vi förutsåg i föregående års konvergensprogram. Vi förväntar oss att aktiviteten i den svenska ekonomin ökar nästa år när vi ser att det internationella konjunkturläget förstärks. Och BNP-tillväxten för nästa år väntas uppgå till 2 %, vilket även det är svagare än vi sade förut.

Man kan också konstatera att när man jämför med kommissionen och den så kallade konsensusprognosen på marknaden är detta ett konservativt antagande. Den svenska regeringen ligger lite lägre på tillväxten både för i år och nästa år än vad både EU-kommissionen och aktörerna på den finansiella marknaden tror.

I punkten 5, offentliga finanser, förväntar vi oss de närmaste åren att överskotten stiger från 0,2 % i år till 1,6 % av BNP 2006. Även om 0,2 % kanske inte är en jättestor marginal ner mot noll kan jag ändå konstatera att jämfört med många andra länder befinner sig Sverige i en fördelaktig position.

Sedan försöker vi göra en bedömning av hur väl vi ligger till mot målet på 2 % över en konjunkturcykel. Det är svårt att avgöra exakt hur vi ligger till, men vi har ett antal indikatorer. En sådan indikator är att det genomsnittliga överskottet sedan det här började gälla 2000 fram till periodens slut landar på runt 1,7 %, vilket känns lite rimligt. Det ska ligga lite under 2 % eftersom vi har en lågkonjunktur under perioden. Om ni tänker er en kurva som går upp och ned ska det även om det blir över vara lite mer.

Det är också så att om vi tittar på det så kallade strukturella offentliga finansiella sparandet, det vill säga när man försöker justera bort konjunkturen, ser vi att man i slutet av perioden ligger väldigt nära 2 %. Vi har därmed på ekonomspråk låtit de automatiska stabilisatorerna verka fullt ut samtidigt som vi också har fört en ganska expansiv finanspolitik för att på så sätt hjälpa penningpolitiken.

Avsnitt 6 är en jämförelse med det uppdaterade program vi lade fram för 2002. Där har de offentliga finanserna försämrats för såväl 2003 som 2004. Det beror i huvudsak just på nedrevidering av tillväxten.

I avsnitt 7, strukturpolitik, redovisas strukturpolitiken inom de områden som efterfrågas, det vill säga arbetsmarknad, utbildningssatsningar, skattepolitik och inom området vård, omsorg och hälsa. Syftet här är att beskriva budgetkonsekvenserna av strukturpolitiken.

Slutligen när det gäller avsnitt 8, de offentliga finansernas uthållighet, har Sverige varit ett av de pådrivande länderna för att vi ska introducera sådana här saker och titta på lång sikt, eftersom de långsiktiga effekterna av de demografiska förändringarna på de offentliga finanserna är ganska stora. Där har vi samma redovisning som vi har i budgetpropositionen på det här området.

Med det, fru ordförande, stannar jag och lämnar dörren öppen för frågor.

Anf.  275  MARGARETA ANDERSSON (c):

Fru ordförande! Det här är ju, som du sade, en uppdatering av konvergensprogrammet efter budgetredovisningen. Där har vi lite andra åsikter från oppositionspartierna. Bland annat är vi lite oroliga för statens finanser och de underliggande flödena, hur arbetsmarknaden redovisas. Vi vill gärna ha till exempel arbetade timmar som ett nyckeltal i konvergensprogrammet.

Men frågan som jag egentligen kommer fram till är: Hur kommer det som hände för några dagar sedan med stabilitetspakten, som nu kanske blir ännu mer bräcklig än den har varit, att påverka Sveriges ekonomi? Vi kommer säkert inte att se några snabba förändringar, men hur ser man från regeringens sida på det här problemet?

Jag är den förste att beklaga att detta hände, för jag hade hoppats på ett annat utfall i valet om EMU. Men så blev det inte. Kanske man ska säga att det var tur.

Anf.  276  ANDERS G HÖGMARK (m):

Jag kan inledningsvis instämma i de frågeställningar som Margareta Andersson tog upp. Sedan vill jag ta upp något annat med anledning av att jag har det som hände för några dagar sedan i färskt minne. Det har tidigare varit en uppfattning från Finansdepartementet och regeringen om att detta med att vara med eller inte vara med betyder så lite. Den uppfattningen har vi fått höra finansministern uttrycka vid flera tillfällen, och vi kan nu konstatera att vi, om vi hade varit med, kunde ha bildat en blockerande minoritet. Då är frågan om den officiella doktrinen har ändrats med anledning av timad händelse. Det är det första.

Sedan är det det andra. Bortsett från vad man tycker om det här med disciplin och inte disciplin innebär nu Frankrikes och Tysklands ovilja att följa stabilitetspakten, enligt keynesiansk modell, att köpkraft läcker ut via skattesänkningar och annat. Då är min fråga: Har man gjort något försök att beräkna de positiva konsekvenserna i form av påspädning av köpkraft ute på kontinenten?

Med det är det inte sagt att jag uppskattar att man har gjort avsteg från det här, men det kan vara intressant att se om man har gjort några försök till beräkning av detta.

Anf.  277  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Fru ordförande! Jag måste ställa en fråga till Jens Henriksson – nu när vi har en man här som är duktig på detta.

Vi har hört ett antal prata om stabilitetspakten och ”om vi hade varit med”. Då undrar jag något. Vi är ju med i stabilitetspakten, för vi har sagt ja till EMU:s första och andra steg. Det är det tredje steget som vi har sagt nej till. Stabilitetspakten sade vi ja till 1998 eller när det var.

Jag skulle gärna vilja ha ett klarläggande. Då kanske vi får höra sanningen i detta rum.

Anf.  278  ORDFÖRANDEN:

Varsågod, statssekreteraren! Det var i och för sig lite frågor till ministern, men jag tror att du klarar det.

Anf.  279  Statssekreterare JENS HENRIKSSON:

Jag ska försöka, men låt mig börja med att säga att ministern i sedvanlig ordning kommer att avrapportera det här. Det jag säger nu är alltså inte en avrapportering, men jag tar mig ändå friheten att berätta lite.

Jag börjar faktiskt bakifrån, med Annelie Enochsons fråga. Så duktig är jag inte på just det här, men vad det handlar om är att Europa stod inför ett vägval. Det fanns två vägar att gå. Den ena vägen var att gå innanför pakten. Den andra vägen var att gå utanför pakten.

Pakten styrs enligt fördraget av en paragraf. Ni kan titta i den gula boken, så ser ni 104. 104 är den paragraf där detta behandlas.

Då har man först 104:7. I 104:7 säger man att ett land som har ett alltför stort underskott ska ges en rekommendation. Detta får alla EU-länder vara med och rösta om. Efter fyra månader ser man om landet har uppfyllt rekommendationen. Då ställer man frågan enligt 104:8: Har landet uppfyllt rekommendationen? Då får alla EU-länder vara med och rösta.

Nu börjar det bli jobbigt, därför att i 104:9 säger man: Har ni inte uppfyllt rekommendationen måste ni göra det. Det är också ett implicit vitesföreläggande. I 104:11 kommer det då påföljder för de länder som inte har uppfyllt det här.

Det var den här processen som vi såg framför oss för Frankrike och Tyskland. Det kom ett förslag från kommissionen enligt 104:8 – man menade: Ni har inte följt rekommendationen – och 104:9 – man menade: Ni måste vidta ett antal åtgärder. Det var den ena vägen.

Vad som hände på Ekofinmötet var att man ställde frågan: Ska vi rösta om detta? Nu är det så att det är väldigt sällan omröstningar. Men då var det åtta länder som ville att vi skulle rösta om det förslag som kommissionen hade lagt fram vad gällde 104:8 och 104:9, det vill säga bötesvägen, inom pakten.

Det var Sverige, Danmark, Österrike, Holland, Finland och Spanien plus Belgien och Grekland. De länderna var åtta länder, så åtta länder ville rösta.

Då sade man: Nu ska vi rösta. Då blev frågan enligt 104:8: Har de uppfyllt rekommendationen? Då röstade de här åtta länderna och sade: Nej, vi tycker inte att de har uppfyllt rekommendationen. Men för att en sådan ska gå igenom krävs det en kvalificerad majoritet. En kvalificerad majoritet var inte de här åtta länderna ihop. Man kan då säga att detta blockerades av en blockerande minoritet bestående av de länder som inte röstade, det vill säga Italien, Tyskland, Storbritannien och länderna beträffande 104:8. Hänger ni med, eller går jag för snabbt fram?

Okej, nu har vi konstaterat att den rekommendationen inte gick igenom. Då fanns det även ett förslag avseende 104:9. När det gäller 104:9 får Sverige inte vara med och rösta. Tankegången är nämligen att de länder som är med i euroområdet ska kunna få böter. De länder som står utanför ska vara med i samma process men ska inte kunna få böter. Det är liksom skillnaden, så Sverige fick inte vara med och rösta här. Då röstade samma länder, det vill säga Österrike, Holland, Spanien och Finland plus Belgien och Grekland, och sade: Ja, vi vill lägga fram det här förslaget. Men det blockerades också, så det gick inte igenom.

Då halade den italienska ordföranden fram ett papper. Man kan säga att detta papper hade nästan exakt samma lydelse som 104:9. Skillnaden var att det var ett åtagande av rådet. Det är en väldig skillnad mellan att gå via ett formellt förfarande och att bara säga: Vi åtar oss att göra någonting. Det ena kan leda till böter inom pakten, och det andra innebär liksom bara att man säger att man ska göra någonting.

Då lades detta papper fram. Då var frågan: Vilka får rösta på detta? Det blev en stor debatt där man ställde sig frågan: Vilka får vara med och rösta? Då trädde rådsjuristerna in och sade: Grundprincipen är att man tittar på papperet och ser hur det är skrivet, och så tittar man på vilken paragraf det hänger ihop med. Det visade sig att det hängde ihop med 104:9, eftersom det var nästan exakt samma text. Då fick Sverige inte vara med och rösta.

Då frågade man: Vilka länder stöder detta? Alla länder utom Holland, Österrike, Finland och Spanien stödde detta. Det blev då 20 röster mot och 40 för. Därmed gick detta igenom.

Hade Sverige varit med i euroområdet hade det blivit 24 – eller kanske 25 – mot 40. Därmed hade det varit en blockerande minoritet. Då hade man inte låtit dem själva ta det här lilla åtagandet utanför pakten, utan då hade frågan troligen skickats upp till toppmötet.

Förlåt detta långa och krångliga svar.

Anf.  280  ORDFÖRANDEN:

Det är alldeles utmärkt.

Anf.  281  Statssekreterare JENS HENRIKSSON:

Man kan då säga: Handlade det om att gå innanför pakten med påföljande böter? Nej, det blev inte så, utan det var liksom ett åtagande. Så Sverige hade haft påverkan.

Då ska jag också försöka svara på Anders G Högmarks och Margareta Anderssons frågor om konsekvenserna av detta.

Vi har inte gjort några beräkningar på detta. Det finns tre olika typer av konsekvenser. Det finns säkert keynesianska effekter i termer av att man ökar efterfrågan. Det är en effekt. Den andra effekten är att det påverkar Europeiska centralbanken. Europeiska centralbanken har nu skrivit ett yttrande över detta som är ganska skarpt, till och med för att komma därifrån. Euro är ju också en flytande valuta. Det innebär att penningpolitiken har en ganska stor påverkan, och man har ett stort ansvar för konjunkturen. Genom att höja räntan kan det, trots att man har bränt på lite finanspolitiskt, verka åt andra hållet. Den tredje effekten gäller förtroendet. Det är klart att det påverkar förtroendet hos de enskilda medborgarna och företagen. Därmed finns det en risk.

På kort sikt tror jag snarare att riskerna är lite större än de positiva följderna. Sedan kan man säga, om vi nu backar lite, att det här till en början är lite för konnässörerna. Det handlar ju om 104:8-vägen eller rådskonklusionsvägen. Men på längre sikt kan det ha betydelse. På kort sikt var det ingen större skillnad. Det var proceduren som var det viktiga inte substansen.

Förlåt detta långa svar …

Anf.  282  ORDFÖRANDEN:

Jag tror att det var bra. Jag tror att vi allihop har funderat. Helt plötsligt fick vi besked om vad som händer när Sverige inte är med. Jag tror att vi allihop tycker att det här var en bra genomgång.

Är det någon som har en följdfråga? Nej, det är det inte. Då får vi tacka statssekreteraren med medarbetare för att ni kom hit den här sena fredagseftermiddagen och önska er en trevlig helg.

Anf.  283  Statssekreterare JENS HENRIKSSON:

Tack så mycket, och trevlig helg!

Innehållsförteckning

1 §  Transport, telekommunikation och energi (transport) 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  BÖRJE VESTLUND (s) 2

Anf.  7  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 2

Anf.  8  BÖRJE VESTLUND (s) 2

Anf.  9  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 2

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  11  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 3

Anf.  12  ANNELIE ENOCHSON (kd) 3

Anf.  13  MARGARETA ANDERSSON (c) 4

Anf.  14  ANDERS G HÖGMARK (m) 4

Anf.  15  BÖRJE VESTLUND (s) 4

Anf.  16  KARIN THORBORG (v) 5

Anf.  17  ULF HOLM (mp) 5

Anf.  18  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 5

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  20  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 6

Anf.  21  ANNELIE ENOCHSON (kd) 6

Anf.  22  KARIN THORBORG (v) 6

Anf.  23  BÖRJE VESTLUND (s) 6

Anf.  24  MARGARETA ANDERSSON (c) 6

Anf.  25  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 7

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  27  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 7

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  29  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 8

Anf.  30  CARL B HAMILTON (fp) 8

Anf.  31  ANNELIE ENOCHSON (kd) 9

Anf.  32  ANDERS G HÖGMARK (m) 9

Anf.  33  ULF HOLM (mp) 9

Anf.  34  MARGARETA ANDERSSON (c) 10

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  36  MARGARETA ANDERSSON (c) 10

Anf.  37  BÖRJE VESTLUND (s) 11

Anf.  38  LENNART HEDQUIST (m) 11

Anf.  39  KARIN THORBORG (v) 11

Anf.  40  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 11

Anf.  41  CARL B HAMILTON (fp) 12

Anf.  42  ANDERS G HÖGMARK (m) 12

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  44  ULF HOLM (mp) 13

Anf.  45  LENNART HEDQUIST (m) 13

Anf.  46  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 13

Anf.  47  ANDERS G HÖGMARK (m) 14

Anf.  48  BÖRJE VESTLUND (s) 15

Anf.  49  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 15

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  51  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 15

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  53  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 16

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  55  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 16

Anf.  56  ANNELIE ENOCHSON (kd) 16

Anf.  57  KARIN THORBORG (v) 16

Anf.  58  ANDERS G HÖGMARK (m) 17

Anf.  59  BÖRJE VESTLUND (s) 17

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  61  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 17

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  63  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 18

Anf.  64  MARGARETA ANDERSSON (c) 18

Anf.  65  KARIN THORBORG (v) 18

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  67  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 18

Anf.  68  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  69  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 19

Anf.  70  ANNELIE ENOCHSON (kd) 19

Anf.  71  CHRISTINA AXELSSON (s) 19

Anf.  72  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 19

Anf.  73  KARIN GRANBOM (fp) 19

Anf.  74  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 20

Anf.  75  Departementssekreterare GÖRAN ROOS 20

Anf.  76  KARIN GRANBOM (fp) 20

Anf.  77  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 20

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  79  ANDERS G HÖGMARK (m) 20

Anf.  80  BÖRJE VESTLUND (s) 20

Anf.  81  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 20

Anf.  82  ANDERS G HÖGMARK (m) 21

Anf.  83  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 21

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  85  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 21

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 21

2 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sociala frågor) 22

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  88  Statsrådet BERIT ANDNOR (s) 22

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  90  Statsrådet BERIT ANDNOR (s) 22

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  92  Statsrådet BERIT ANDNOR (s) 22

Anf.  93  PER BILL (m) 23

Anf.  94  CARL B HAMILTON (fp) 24

Anf.  95  ULF HOLM (mp) 24

Anf.  96  Statsrådet BERIT ANDNOR (s) 24

Anf.  97  PER BILL (m) 25

Anf.  98  ANNELIE ENOCHSON (kd) 25

Anf.  99  ULF HOLM (mp) 25

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  101  Statsrådet BERIT ANDNOR (s) 25

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  103  Statsrådet BERIT ANDNOR (s) 26

Anf.  104  ULF HOLM (mp) 26

Anf.  105  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  106  ULF HOLM (mp) 26

Anf.  107  LENNART HEDQUIST (m) 27

Anf.  108  Statsrådet BERIT ANDNOR (s) 27

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  110  Statsrådet BERIT ANDNOR (s) 28

Anf.  111  HILLEVI LARSSON (s) 28

Anf.  112  Statsrådet BERIT ANDNOR (s) 28

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  114  Statsrådet BERIT ANDNOR (s) 28

Anf.  115  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 29

Anf.  116  Statsrådet BERIT ANDNOR (s) 29

Anf.  117  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  118  Statsrådet BERIT ANDNOR (s) 29

Anf.  119  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  120  Statsrådet BERIT ANDNOR (s) 29

Anf.  121  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  122  Statsrådet BERIT ANDNOR (s) 29

3 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (konsumentfrågor) 31

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  124  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 31

Anf.  125  CHRISTINA AXELSSON (s) 31

Anf.  126  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 32

Anf.  127  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  128  CHRISTINA AXELSSON (s) 32

Anf.  129  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 32

Anf.  130  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  131  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 32

Anf.  132  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  133  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 33

Anf.  134  CHRISTINA AXELSSON (s) 34

Anf.  135  ANNELIE ENOCHSON (kd) 34

Anf.  136  ULF HOLM (mp) 34

Anf.  137  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 34

Anf.  138  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  139  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 35

Anf.  140  ANNELIE ENOCHSON (kd) 35

Anf.  141  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 35

Anf.  142  HILLEVI LARSSON (s) 36

Anf.  143  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 36

Anf.  144  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  145  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 36

Anf.  146  ORDFÖRANDEN 36

4 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättningsfrågor) 37

Anf.  147  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  148  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 37

Anf.  149  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  150  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 37

Anf.  151  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  152  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 38

Anf.  153  KARIN THORBORG (v) 38

Anf.  154  CARL B HAMILTON (fp) 38

Anf.  155  ANDERS G HÖGMARK (m) 39

Anf.  156  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 39

Anf.  157  Departementssekreterare CECILIA PALM 39

Anf.  158  MARGARETA ANDERSSON (c) 39

Anf.  159  CARL B HAMILTON (fp) 39

Anf.  160  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 39

Anf.  161  Departementssekreterare CECILIA PALM 40

Anf.  162  ANDERS G HÖGMARK (m) 40

Anf.  163  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  164  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 40

Anf.  165  Departementssekreterare CECILIA PALM 40

Anf.  166  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  167  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 41

Anf.  168  KARIN THORBORG (v) 41

Anf.  169  KARIN GRANBOM (fp) 41

Anf.  170  MARGARETA ANDERSSON (c) 41

Anf.  171  ULF HOLM (mp) 42

Anf.  172  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 42

Anf.  173  Departementssekreterare MONICA SILVELL 42

Anf.  174  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  175  Departementssekreterare MONICA SILVELL 42

Anf.  176  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  177  Departementssekreterare MONICA SILVELL 43

Anf.  178  ULF HOLM (mp) 43

Anf.  179  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  180  Departementssekreterare TIM BROOKS 43

Anf.  181  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  182  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 43

Anf.  183  KARIN THORBORG (v) 44

Anf.  184  ANDERS G HÖGMARK (m) 44

Anf.  185  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 44

Anf.  186  ULF HOLM (mp) 45

Anf.  187  ANDERS G HÖGMARK (m) 45

Anf.  188  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 45

Anf.  189  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  190  Statsrådet HANS KARLSSON (s) 46

Anf.  191  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  192  Departementssekreterare TIM BROOKS 46

Anf.  193  ORDFÖRANDEN 46

5 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (hälso- och sjukvård) 47

Anf.  194  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  195  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 47

Anf.  196  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  197  HILLEVI LARSSON (s) 48

Anf.  198  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 49

Anf.  199  ORDFÖRANDEN 49

Anf.  200  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 49

Anf.  201  ORDFÖRANDEN 49

Anf.  202  ANNELIE ENOCHSON (kd) 50

Anf.  203  MARGARETA ANDERSSON (c) 50

Anf.  204  KARIN THORBORG (v) 50

Anf.  205  CHRISTINA AXELSSON (s) 50

Anf.  206  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 50

Anf.  207  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  208  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 51

Anf.  209  TOBIAS KRANTZ (fp) 51

Anf.  210  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 51

Anf.  211  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  212  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 52

Anf.  213  MARGARETA ANDERSSON (c) 52

Anf.  214  ULF HOLM (mp) 52

Anf.  215  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 53

Anf.  216  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  217  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 53

Anf.  218  ORDFÖRANDEN 54

Anf.  219  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 54

Anf.  220  ANNELIE ENOCHSON (kd) 54

Anf.  221  ORDFÖRANDEN 54

Anf.  222  ANNELIE ENOCHSON (kd) 54

Anf.  223  ORDFÖRANDEN 54

Anf.  224  ANNELIE ENOCHSON (kd) 54

Anf.  225  PER BILL (m) 54

Anf.  226  ULF HOLM (mp) 54

Anf.  227  TOBIAS KRANTZ (fp) 55

Anf.  228  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 55

Anf.  229  Ämnesrådet BIRGITTA WITTORP 55

Anf.  230  ANNELIE ENOCHSON (kd) 56

Anf.  231  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 56

Anf.  232  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  233  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 57

Anf.  234  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  235  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 57

Anf.  236  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  237  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 57

Anf.  238  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  239  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 57

Anf.  240  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  241  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 57

Anf.  242  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  243  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 58

Anf.  244  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  245  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 58

Anf.  246  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  247  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 58

Anf.  248  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  249  Statsrådet MORGAN JOHANSSON (s) 58

Anf.  250  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  251  Departementssekreterare FREDRIK MOEN 59

Anf.  252  ORDFÖRANDEN 59

6 §  Konkurrenskraft – inre marknad, industri och forskning (forskning) 60

Anf.  253  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  254  Statssekreterare AGNETA BLADH 60

Anf.  255  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  256  Statssekreterare AGNETA BLADH 60

Anf.  257  ORDFÖRANDEN 61

Anf.  258  Statssekreterare AGNETA BLADH 61

Anf.  259  ORDFÖRANDEN 61

Anf.  260  Statssekreterare AGNETA BLADH 62

Anf.  261  ORDFÖRANDEN 62

Anf.  262  ANNELIE ENOCHSON (kd) 62

Anf.  263  ULF HOLM (mp) 62

Anf.  264  ORDFÖRANDEN 62

Anf.  265  PER BILL (m) 62

Anf.  266  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 63

Anf.  267  MARGARETA ANDERSSON (c) 63

Anf.  268  TOBIAS KRANTZ (fp) 63

Anf.  269  Statssekreterare AGNETA BLADH 63

Anf.  270  ANNELIE ENOCHSON (kd) 63

Anf.  271  Statssekreterare AGNETA BLADH 64

Anf.  272  ORDFÖRANDEN 64

7 §  Konvergensprogrammet 65

Anf.  273  ORDFÖRANDEN 65

Anf.  274  Statssekreterare JENS HENRIKSSON 65

Anf.  275  MARGARETA ANDERSSON (c) 67

Anf.  276  ANDERS G HÖGMARK (m) 67

Anf.  277  ANNELIE ENOCHSON (kd) 67

Anf.  278  ORDFÖRANDEN 68

Anf.  279  Statssekreterare JENS HENRIKSSON 68

Anf.  280  ORDFÖRANDEN 69

Anf.  281  Statssekreterare JENS HENRIKSSON 69

Anf.  282  ORDFÖRANDEN 70

Anf.  283  Statssekreterare JENS HENRIKSSON 70