1 § Ekofin

Finansminister Pär Nuder

Återrapport från ministerrådsmöte den 14 mars 2006 samt information om informellt ministermöte den 7 och 8 april 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 5 maj 2006

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Så hälsar vi finansministern med medarbetare välkomna. Vi börjar som vanligt med en återrapport.

Anf. 2 Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag har inga kommentarer utöver de skriftliga som har överlämnats till nämnden.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Då det inte finns några frågor från ledamöterna godkänner vi återrapportern och går vidare på kommande ministerrådsmöte. Om jag är rätt underrättad är punkt 3 om stabilitets- och tillväxtpaktens tillämpning struken.

Anf. 4 Finansminister PÄR NUDER (s):

Det stämmer, samt punkt 7.2 om uppförandekod för företagsbeskattning.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Då går vi direkt in på förberedelserna inför Europeiska rådets möte.

Anf. 6 Finansminister PÄR NUDER (s):

Som nämnden redan har uppmärksammats på ska de flesta ministerråden lämna bidrag till EU:s hållbarhetsstrategi inför Europeiska rådets möte i juni. Bidragen sker i form av svar på tre identiska frågor som ställts till samtliga berörda rådskonstellationer. Nämnden har tidigare informerats om själva hållbarhetsstrategin och också om de övergripande svenska ståndpunkterna.

Jag förutser ingen mer substantiell diskussion vid mötet om Ekofinrådets bidrag eftersom det finns en stor samstämmighet om innehållet i utkastet.

Jag tycker att det är ett bra utkast som ligger på bordet och som väl belyser några för svensk del viktiga aspekter, exempelvis att beslut som har konsekvenser för hållbar utveckling måste analyseras bättre med stöd av konsekvensanalyser och bättre uppföljningar, vikten av en fortsättning av en internationell klimatpolitik efter 2012 och att alla relevanta utsläppsländer bör vara med och dela på bördan av utsläppsreduktioner. Åldrandet och dess konsekvenser för välfärdssystemen samt energipolitiken behöver lyftas fram som frågor där det finns möjligheter till synergieffekter mellan politikområden.

Från svensk sida har vid framtagandet av Ekofins bidrag också framförts betydelsen av att länken mellan hållbarhetsstrategin och Lissabonstrategin bör stärkas, att det finns stora frågor som tas upp i bägge strategierna och att den tredimensionella ansatsen också bör främjas i Lissabonstrategin.

Jag tycker att vi har fått bra gehör för detta.

Med tanke på att det inte lär bli en substansdiskussion om själva Ekofinbidraget har ordförandeskapet aviserat en diskussion om en av de frågor som också nämns i Ekofins bidrag, nämligen handeln med utsläppsrättigheter.

Anf. 7 KARIN THORBORG (v):

Det finns ju en vitbok för energi, som kom ungefär samtidigt. Jag ville bara kontrollera att hållbarhetsstrategin inte går på tvärs med vitboken för energi och att dessa harmoniseras på något vis. Det är viktigt att bevaka så att dessa två går hand i hand och att de inte är i motsats till varandra utan helst drar utvecklingen framåt.

Anf. 8 AGNE HANSSON (c):

Det var ungefär samma områden jag tänkte på. En av punkterna i strategin, punkten fem, tar upp klimatförändringarna och vikten av att vi har en utveckling som ger oss säker energi, står det till och med i rubriken.

Jag har en fråga där. Man har lite olika uppfattningar på sina håll om vad som är säker energi. En del motiverar utifrån miljöpolitiska skäl en fortsatt utbyggnad av kärnkraften, en olönsam verksamhet som kommer att belasta tillväxten. Det är naturligtvis oerhört viktigt att en sådan vacker rubrik om uthållig tillväxt och energi täcker in också förståelsen för att man inte ger sig på ett av de största hoten för en uthållig tillväxt på sikt.

Jag vill bara ställa frågan om den diskussionen har funnits. Vad ska man lägga in i detta, och vad läser Sveriges regering och finansministern in i det?

Anf. 9 PER BILL (m):

Herr ordförande! Jag tror inte att vi ska ha en energipolitisk diskussion här kanske just nu, men eftersom ni ska diskutera handeln med utsläppsrätter vore det väldigt bra om den handeln kunde få lite mer stabilitet och fungerade bättre. I förrgår var fluktuationen på utsläppsrätterna över 10 euro, mellan det högsta och det lägsta priset. Detta lär ha berott på att det fanns fler utsläppsrätter i något land – om det var Nederländerna eller Frankrike. Det är inte bra ifall man har den typen av variationer. Vi tycker alla att utsläppsrätterna har blivit för dyra, men det viktigaste måste ändå vara att se till att vi får en bättre fungerande marknad med större säkerhet för marknadens aktörer. En liten kommentar om det kanske vi kan få.

Anf. 10 Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag kan börja med det sistnämnda. Det här är som sagt en diskussion som har annonserats av Österrike. Vi vet ännu inte hur de vill lägga upp diskussionen. Men det jag särskilt skulle vilja framhålla i en sådan diskussion är samspelet mellan utsläppshandel och andra styrmedel och hur handeln fungerar i praktiken samt de konkurrensnackdelar som riskerar att uppstå för EU:s industrier via exempelvis höjda elpriser och hur de kan begränsas. Det är det jag tänker ta upp, i den mån jag över huvud taget gör något inlägg.

I övrigt ser jag inga motsättningar mellan det som sägs i vitboken om energi och bidraget från Ekofin. Det här är vårt bidrag till Europeiska rådet. Där ska allting sedan jämkas samman. Det är där som kompromisserna får ske. Men i det bidrag som vi skickar till rådet finns inga sådana motsättningar.

Anf. 11 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Preliminärt budgetförslag för 2007.

Anf. 12 Finansminister PÄR NUDER (s):

Utifrån den övergripande diskussion om riktlinjerna för den kommande budgeten för 2007 som rådet hade i mars kommer kommissionen att presentera ett preliminärt budgetförslag som antas den 3 maj. Budgetåret 2007 är det första i det nya finansiella perspektivet 2007–2013. Dessutom har rådet, parlamentet och kommissionen kommit överens om ett nytt institutionellt avtal om budgetdisciplin och budgetproceduren för perioden. Denna överenskommelse presenterade statssekreteraren Lars Danielsson för nämnden den 7 april.

Det preliminära budgetförslaget återkommer till Ekofinrådet-budget för ställningstagande i en första läsning den 14 juli.

Sverige verkar för att de rådsslutsatser som Ekofin antog i mars får genomslag i den slutgiltiga budgeten. Det innebär i korthet budgetdisciplin och behov av marginaler för oförutsedda händelser. Dessutom betonade rådet för 2007 särskilt vikten av att kommissionen tillsammans med medlemsländerna fastställer realistiska betalningsanslag för strukturfonderna, att kommissionen presenterar realistiska prognoser för jordbruksutgifterna, betydelsen av tillräckliga marginaler under taken, särskilt för yttre förbindelser, så att oförutsedda händelser kan mätas samt behovet av ökad effektivitet inom EU:s administration. Ökad effektivitet genom besparingar, rationaliseringar och omorganisationer borde leda till högre produktivitet och bli en viktig signal till EU-medborgarna.

Anf. 13 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Nästa punkt är Finansiella tjänster. Blir det en gemensam dragning eller tre olika?

Anf. 14 Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag tar dem alla i ett sammanhang om det är okej.

Det första ärendet handlar om att kommissionen har konstaterat att gränsöverskridande företagsaffärer inom den finansiella sektorn släpar efter utvecklingen inom varusektorn. Det är också konstaterat att det kan finnas olika hinder för finansiella företag att växa över gränserna genom uppköp, fusion eller liknande. Rådsslutsatserna gäller kommissionens upplägg för det vidare arbetet på tre områden.

Det första området är en mer samordnad och enhetlig tillsyn rörande både den löpande tillsynen och tillstånd vid exempelvis företagsköp.

Det andra området syftar till att undanröja eventuella onödiga hinder för att välja bästa möjliga företagsform.

En fråga som aktualiserats är hur momsregler tillämpas inom finansiella koncerner.

Ett tredje område av mer långsiktig karaktär är hur en bättre integration av finansiella tjänster riktade mot hushåll och mot mindre företag kan drivas på.

Från svensk sida finns all anledning att stödja arbetet. Vi ser från utvecklingen i Östersjöområdet att en ökad finansiell integration är en viktig del i en politik för mer konkurrenskraftiga finansiella institut och marknader.

Det andra ärendet avser den av kommissionen publicerade vitboken för finansiella tjänster där man stakar ut färdriktningen för arbetet inom området de närmaste fem åren. Rådet ska anta slutsatser angående vitboken. I förslaget till rådsslutsatser välkomnas kommissionens övergripande strategi som innebär att man konsoliderar lagstiftningsarbetet och lägger fokus på att genomföra redan beslutad lagstiftning samt att man arbetar med att förbättra existerande regelverk. I slutsatserna välkomnas även kommande arbete för att öka integrationen inom konsumentsektorn, till exempel avseende gränsöverskridande betalningar, samt arbetet med att göra tillsynen över sektorn mera enhetlig.

Jag stöder förslaget till rådsslutsatser. Det är viktigt att det omfattande arbete som påbörjats med integrationen av de finansiella marknaderna får avslutas innan alltför omfattande nya lagstiftningsinitiativ tas.

Så har vi det tredje och sista delärendet. Där är det så att vi medlemsstater befinner oss i slutskedet av att genomföra EU-kommissionens handlingsplan för en integrerad finansmarknad i EU, financial services action plan. I detta skede ligger fokus på att säkerställa en likartad och effektiv tillämpning av finansmarknadsdirektiven i medlemsstaterna. På Ekofinmötet den 5 maj ska rådet således anta slutsatser om hur tillsynen av finansiella företag och marknader ska fördjupas och utvecklas inom de närmaste åren, inte minst i syfte att minska regleringsbördan för företagen. Det finns ett behov av ytterligare samordning och harmonisering av tillsynen över finansiella företag och koncerner, inte minst inom banksektorn. Detta kräver en mer utvecklad form av tillsyn.

Från svensk sida kan vi ställa oss bakom utkastet till slutsatser, som vi tycker ger en politisk tyngd till det viktiga kommande arbetet med att uppnå en ökad samsyn kring tillsynen inom EU.

Anf. 15 LENNART HEDQUIST (m):

Herr ordförande! Det vore bra om finansministern gentemot protokollet kanske kunde konkretisera något vad de här tre punkterna innebär för företag i Sverige och hur vi som medborgare kommer att uppleva dem.

Anf. 16 Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr ordförande! Eftersom detta är statsrådet Österbergs sakansvar i vardagen ber jag att någon av hans experter träder fram och svarar på ledamotens fråga. Det är en bra fråga.

Anf. 17 Departementssekreterare JOHAN FALLENIUS:

Vi är ju tre handläggare här som har sakansvaret för de olika bitarna. Vad gäller vitboken för finansiella tjänster kan jag nämna att de konsekvenser som kommer att komma ut för svenska företag är någonting vi inte kommer att se än på ett tag eftersom detta stakar ut arbetet för de närmaste fem åren, de initiativ och det arbete som man avser att utföra. De konsekvenserna kommer vi alltså som sagt inte att se än på ett tag.

Anf. 18 Ämnesrådet MAGNUS PETRELIUS:

Man kan möjligtvis tillägga att integrationen i Östersjöområdet och Norden ju har gått mycket snabbare än i Kontinentaleuropa. Många av dessa åtgärder är mycket riktade mot, låt säga, EU söder om Norden och Östersjön.

Dock finns det exempel på konkreta frågor. Momsfrågorna kan till exempel beröra Nordeas planer på att bilda europabolag och alltså övergå från en dotterbolagsstruktur till en filialstruktur i Norden. Då vill man få bort de här reglerna om moms som i vissa fall utgår på icke-finansiella tjänster inom en koncern och på det sättet få en effektivare hantering av verksamheten. Där kan man alltså se direkta möjliga effekter av det arbete som nu görs.

Anf. 19 Kanslirådet GABRIELLA JOHANSSON:

Jag kan också nämna att konvergensarbetet med den finansiella tillsynen i EU bland annat syftar till att utveckla formerna för samarbete mellan tillsynsmyndigheterna. Trots att vi har genomfört en rad direktiv där det finns samarbetskrav måste vi ändå från politiskt håll driva på frågan. Syftet är förstås att de företag som har gränsöverskridande verksamhet inte ska drabbas av olika tillsynsmyndigheters olika varianter på rapportering och så vidare. Det syftar alltså till att skapa ytterligare harmonisering vad gäller rapportering in till tillsynsmyndigheter samt ansvar för och befogenheter över tillsynen.

Anf. 20 LENNART HEDQUIST (m):

Jag förmodar att om en företagare skulle läsa det som står i det här papperet beträffande finanstillsynen är det en sak som vore särskilt intressant. Det står nämligen att tillsynen behöver effektiviseras så att kostnaden för tillsynen minskar, och sedan står det att regleringsbördan minskar för företagen. I vilken utsträckning kan ni se att något konkret kommer fram där som skulle kunna verka för de svenska företagen?

Anf. 21 Kanslirådet GABRIELLA JOHANSSON:

Till exempel har man sagt att man vill att tillsynsmyndigheterna ska utveckla arbetet med att delegera tillsyn. När man har gränsöverskridande koncerner och det är flera tillsynsmyndigheter inblandade vill man alltså i större utsträckning kunna utnyttja samarbetet genom att delegera uppgifter till hem- respektive värdmedlemsstat. På så sätt kommer också företagen att slippa granskas på olika sätt och på olika nivåer från olika tillsynsmyndigheter.

Anf. 22 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går till punkten om skatter.

Anf. 23 Finansminister PÄR NUDER (s):

Det finns bara ett skatteärende, initiativet till ett så kallat momspaket. Det österrikiska ordförandeskapet vill ha en diskussion om hur man ska konstruera ett momspaket som kan antas omfatta följande fyra direktivförslag: beskattningsland för moms avseende tjänster, en enda kontaktpunkt för fullgörande av momsskyldigheter vid gränsöverskridande handel, one stop shop, förlängning av den temporära ordningen avseende elektroniska tjänster från tredjeland samt en effektivare återbetalningsordning av moms till utländska företagare, det så kallade nya åttonde direktivet.

Ett utlovat skriftligt material från det österrikiska ordförandeskapet har ännu ej inkommit. Vi är dock i huvudsak positiva till initiativet och uppskattar att ordförandeskapet nu tar upp frågorna i ett sammanhang för att på så sätt effektivisera beredningen av förslagen. Syftet med initiativet är att på ett bättre sätt tillgodose beskattning i konsumtionsledet och att förenkla företagens administrativa börda i samband med handel över gränserna. Det är angeläget att riktlinjer nu ges för det fortsatta arbetets inriktning.

Anf. 24 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Nästa punkt är Färdplanen för intern budgetkontroll.

Anf. 25 Finansminister PÄR NUDER (s):

Bakgrunden till färdplanen för intern kontroll är att revisionsrätten ännu inte har kunnat lämna en revisionsförklaring för huvuddelen av EU:s budget. Flera medlemsstater, däribland Sverige, har vid flera tillfällen påtalat behovet av kraftfulla åtgärder från kommissionens sida för att komma till rätta med de problem och brister som revisionsrätten uppmärksammat i sina granskningar.

Ett viktigt steg i rätt riktning togs av kommissionen då man i juni 2005 presenterade en färdplan där syftet var att diskutera och finna lämpliga lösningar som på sikt leder fram till en förstärkt intern kontroll av EU:s medel och i förlängningen en ren revisionsberättelse från revisionsrätten. Under hösten 2005 behandlades kommissionens förslag till färdplan bland annat av Ekofinrådet, som antog slutsatser i ärendet. I början av året antog så kommissionen en åtgärdsplan som närmare preciserar vilka åtgärder man kommer att vidta under 2006 och 2007, och det är denna plan som kommer att presenteras vid kommande Ekofinmöte. Någon efterföljande debatt kring åtgärdsplanen kommer dock inte att ske vid mötet.

Sveriges position är att vi fäster stor vikt vid en korrekt och effektiv användning av EU:s medel. Vi är också positiva till det åtgärdsarbete som kommissionen inlett. Sverige anser vidare att det är nödvändigt att stärka internkontrollen och då främst på de områden där det finns ett delat förvaltningsansvar mellan kommissionen och berörd medlemsstat. Det är viktigt att medlemsstaten tar sitt ansvar och bidrar till en förbättrad intern kontroll.

Anf. 26 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Övriga frågor? Inga? A-punkter? Inga? Då tackar vi finansministern med medarbetare. Trevlig helg!

Innehållsförteckning

1 § Ekofin 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Finansminister PÄR NUDER (s) 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 4 Finansminister PÄR NUDER (s) 1

Anf. 5 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 6 Finansminister PÄR NUDER (s) 1

Anf. 7 KARIN THORBORG (v) 2

Anf. 8 AGNE HANSSON (c) 2

Anf. 9 PER BILL (m) 2

Anf. 10 Finansminister PÄR NUDER (s) 3

Anf. 11 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 12 Finansminister PÄR NUDER (s) 3

Anf. 13 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 14 Finansminister PÄR NUDER (s) 4

Anf. 15 LENNART HEDQUIST (m) 5

Anf. 16 Finansminister PÄR NUDER (s) 5

Anf. 17 Departementssekreterare JOHAN FALLENIUS 5

Anf. 18 Ämnesrådet MAGNUS PETRELIUS 5

Anf. 19 Kanslirådet GABRIELLA JOHANSSON 5

Anf. 20 LENNART HEDQUIST (m) 5

Anf. 21 Kanslirådet GABRIELLA JOHANSSON 6

Anf. 22 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 23 Finansminister PÄR NUDER (s) 6

Anf. 24 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 25 Finansminister PÄR NUDER (s) 6

Anf. 26 ORDFÖRANDEN 7

Fredagen den 28 april 2006

EU-nämndens uppteckningar