Fredagen den 27 september 2002

EU-nämndens uppteckningar 2001/02:43

1 §  Transport, telekommunikation och energi

Statssekreterare Gun Eriksson och statssekreterare Claes Ånstrand

Rapport från ministerrådsmöte (transport och telekommunikationer) den 17 och 18 juni 2002

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 3 och 4 oktober 2002

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Då förklarar jag EU-nämndens sista sammanträde för den här perioden för öppnat. Vi kommer väl också att säga några ord om det senare på dagordningen.

Vi ska nu behandla den nya rådskonstellationen, som handlar om transport, telekommunikation och energi. Vi ska börja med transportdelen. Jag hälsar statssekreterare Gun Eriksson med medarbetare välkomna hit. Du ersätter Björn Rosengren som har fått medgivande att vara på annan ort i dag.

Vi börjar som vanligt med en återrapport från tidigare rådsmöte – det var rådsmöte den 17 och 18 juni. Vi brukar få en muntlig återrapport. Den brukar vara ganska summarisk. Sedan finns det tillfälle att ställa frågor om den. Varsågod!

Anf.  2  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Tack så mycket! Då går vi direkt på transportfrågorna som var den 17 juni. Det största resultatet uppnåddes på sjötransportområdet. Där enades rådet om två direktivförslag. Det första handlade om att höja säkerheten för ro-ro-passagerarfartyg, och det innebär att fartygen ska vara konstruerade så att de inte kantrar trots att en viss mängd vatten har trängt in på däck. Det andra handlar om ändringar i befintliga säkerhetsbestämmelser för passagerarfartyg, och det innebär att Stockholmsöverenskommelsen också ska gälla på nationella – inte bara internationella – farvatten. I det förslaget finns också åtgärder för en ökad tillgänglighet för passagerare med funktionsnedsättningar.

En annan stor fråga gällde hamndirektivet. Där var Sverige inne på en annan linje än det som blev beslutet. Vi röstade nej, och jag tror att nämnden väl känner bakgrunden till det. Det handlade ju om att reglera tillträdet till marknaden för hamntjänster. Sverige hävdade att bara stuveriarbetare, fartygets egen personal och egen utrustning skulle kunna användas, men vi fick inte majoritet för det förslaget. Därför röstade vi nej.

På landtransportområdet uppnåddes en politisk överenskommelse om direktivet om obligatorisk användning av bilbälte i alla fordon som väger mindre än tre och ett halvt ton. Det var transportsidan.

När det gäller telefrågorna, som behandlades den 18 juni, var det en debatt om handlingsplanen för e-Europe. Den handlingsplanen fick ett stort stöd och blev sedan också antagen vid toppmötet i Sevilla.

Några politiska överenskommelser ingicks också. Det handlade om IDA-programmet som har pågått sedan 1999 och som har som syfte att främja inrättandet och användningen av transeuropeiska nät för elektroniskt datautbyte mellan förvaltningar. Det antogs också riktlinjer om de transeuropeiska telenäten, och ett meddelande om övergången till det nya Internetprotokollet IP version 6 godkändes.

Telefrågorna återkommer inte denna gång, utan de återkommer först i december.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Tack för den muntliga återrapporten. Ordet är fritt med anledning av den. Då lämnar vi den delen av dagordningen och går över till kommande rådsmöte när det gäller transportfrågorna. Det skulle inte komma upp något om telekom den här gången?

Anf.  4  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Nej.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Okej, då börjar vi med transporterna. Varsågod!

Anf.  6  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Tack! Jag tänkte kommentera punkterna 5, 6, 9 och 10. Sedan svarar vi naturligtvis på frågor som nämnden har också runt de andra ärendena.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

För ordningens skull kanske vi ska följa dagordningen från början. Vi kan då ta det gemensamma europeiska luftrummet. Det är en lägesrap- port. Det är ingen beslutspunkt, men jag lämnar ordet fritt om det är någon av ledamöterna som har några frågor med anledning av detta. Det är det inte. Då lämnar vi den punkten. Vi kommer då till punkt 4, som också är en lägesrapport, om slots för flygtrafiken.

Anf.  8  BIRGITTA WISTRAND (m):

Ordförande! Jag skulle gärna vilja höra något om den svenska ståndpunkten. Det står ju här att det gäller att effektivisera kapacitetsutnyttjandet på flygplatser och att konkurrenssituationen på flygmarknaden ska främjas. Det låter ju bra, men vad betyder det? Är vi för att man ska sätta olika priser på slot-tiderna, eller hur kommer vi att förhandla kring det här förslaget? Det är ju ganska kontroversiellt. Vad betyder de här vackra orden?

Anf.  9  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Det här arbetet är helt i sin linda. Därför är det svårt att säga någonting om hur diskussionen kommer att föras. Förutom de två punkter som togs upp gäller det också de regionalpolitiska intressena, som också är en del i det här.

Jag lämnar över ordet till Lars Österberg om han vill kommentera något mer.

Anf.  10  Kanslirådet LARS ÖSTERBERG:

När det gäller det här med att främja konkurrensen handlar det bl.a. om att göra det lättare för nytillträdande flygbolag att komma in och få slots. Det är ju en del i det konkurrensunderlättande arbetet.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Birgitta Wistrand har fått svar på sina frågor. Det här är, som sagt, ingen beslutspunkt nu. Det är en lägesrapport. Vi lämnar den och går över till ärende 5. Där ville du göra en särskild föredragning. Varsågod!

Anf.  12  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Tack så mycket! Det här är en riktlinjedebatt, och den här frågan har inte tidigare varit uppe i nämnden. Det handlar om införande av gemensamma regler om kompensation och assistans till flygpassagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar. Det är en gammal förordning från 1991 som ska ersättas, och det finns då några nyheter.

Den första innebär att det system som tidigare har varit gällande, nämligen att man har möjlighet att välja ut vilka passagerare som ska nekas ombordstigning, ska ersättas av ett system som innebär att samtliga passagerare ska tillfrågas om de mot viss ersättning kan avstå från att följa med på flygningen. Det handlar alltså om överbokning, när inte alla får plats. Den andra är att man föreslår att vi ska höja de här ersättningarna väsentligt. Och förordningen ska utvidgas till att omfatta också kraftiga förseningar och inställda flygningar. Den ska också omfatta charterflygningar.

Den svenska inställningen är att vi är positiva till det här förslaget. Vi tycker att det innebär en rimlig skyddsnivå för passagerarna samtidigt som det ger flygsektorn goda förutsättningar.

Ordförandeskapet vill åstadkomma en gemensam ståndpunkt som kan antas på transportrådet i december. Därför har man skickat ut tre frågor till medlemsstaterna för kommentarer.

Den första frågan gäller om vi tycker att de som har köpt paketresor ska omfattas. Vi har gjort den bedömningen att det bör vara så, eftersom det när man står på flygplatsen inte spelar så stor roll vilken typ av resa man har köpt – man har ju köpt en resa för att komma iväg någonstans.

Den andra frågan gäller ersättningsnivåer, och förslaget är att det ska finnas tre olika nivåer beroende på avstånd. Vi har konstaterat att det finns skäl att höja ersättningarna, eftersom de har legat stilla sedan 1991, och att de här nivåerna, nämligen 300, 600 och 900 euro, skulle kunna göra att det blir en bra balans när det gäller att tillgodose både resenärernas och flygbolagens intressen. Man ska veta att ordförandeskapets förslag ligger långt under de nivåer som kommissionen har föreslagit.

Den tredje frågan handlar om ersättning och assistans bör utgå till passagerare när en flygning ställs in mindre än två veckor före den angivna avgångstiden. Vi har kommit fram till den ståndpunkten att vi tycker att det är en väl rigid regel. Givetvis ska flygbolaget så fort som möjligt informera om man tänker ställa in en flygning och erbjuda ett alternativ. Det är det som är det viktiga för konsumenten. Vi är lite tveksamma till att de förslag som ligger skulle kunna åstadkomma detta. Det viktiga är tidig information och att det finns möjlighet till ett alternativ. Det skulle innebära att vi skulle arbeta för en annan skrivning.

Anf.  13  GUNILLA WAHLÉN (v):

Jag tycker att förslaget i sig är bra, att man går igenom det här. Det finns liksom en ansats att ta till vara konsumenternas intresse när man har funderat på hur det här ska utformas.

Jag undrar om det här med ersättningsnivåer och avstånd ska vara oberoende av om man passerar någon nationell gräns. I Sverige har vi ju väldigt långa avstånd. Flygningar mellan Stockholm och Luleå är alltid väldigt långa. Blir det speciella regler för det som kallas för inrikesflyg och det som kallas för någonting annat? Likaså undrar jag om de här reglerna gäller för bolag som har sitt säte i Europa oavsett vart de åker. Det verkar vettigt att paketresor ska ingå i det här.

Anf.  14  REYNOLDH FURUSTRAND (s):

Jag tycker också att det sett ur ett konsumentperspektiv kanske är bra att man gör den här typen av åtgärder. Men jag har en fundering; det är en tanke som slår mig. Finns det en risk för att det här kan bli prejudicerande, så att det också kan gälla tågresor och bussresor i framtiden?

Anf.  15  AGNE HANSSON (c):

Herr ordförande! Jag tycker också att det är bra att man faktiskt ger sig in på att reglera det här. När det gäller paketresor vill jag ge mitt stöd till att man driver linjen att de ska ingå. Jag tycker också att det är vettigt att verka för en annan skrivning när det gäller den tredje frågan. När det gäller ersättningsnivåerna ser jag det kanske som allra viktigast i fråga om internationella flygningar. Jag vill nog hävda att det är viktigt att det är ganska höga ersättningsnivåer. Det förekommer ju en tendens att vissa flygbolag medvetet överbokar, och det går ut över konsumenterna. Det förfarandet ska verkligen bromsas – det är ju icke konsumentvänligt. Jag vill alltså hävda att man ska ta till de här ersättningarna på ett sådant sätt att man får bort de konsumentovänliga beteendena hos starka flygbolag.

Anf.  16  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Jag ber att få överlämna detaljerna till Lars Österberg.

Anf.  17  Kanslirådet LARS ÖSTERBERG:

Först gäller det frågan om de olika ersättningsnivåerna. De är oberoende av nationsgränser och enbart, i det förslag som ligger, avståndsrelaterade. När det sedan gäller frågan om vilka bolag som ska omfattas av detta är förslaget att det ska gälla EG-lufttrafikföretag, alltså sådana flygbolag som har en s.k. operativ licens utställd av ett medlemsland. Det är alltså i princip gemenskapens flygbolag.

Frågan om det här kan ha någon prejudicerande effekt för andra transportslag är en fråga som undandrar sig min bedömning. Det här gäller flyget och inget annat. När det sedan gäller ersättningsnivåerna är det fråga om en markant höjning jämfört med vad som gäller i dag. Det handlar i princip om 100 % och mer än det.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att man kan sammanfatta detta med att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i ärendet. Då går vi över till ärende 6, som du också särskilt ville föredra. Varsågod!

Anf.  19  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Tack så mycket! Det här är en favorit i repris, om uttrycket tillåts. Det handlar om flygförsäkringsfrågan. Den här gången gäller det en lägesrapport om situationen, och det kan bli en s.k. lunchdiskussion. Det är två delar. Det gäller de statliga garantierna i samband med flygförsäkringar, och det handlar om det globala fondsystemet.

Som nämnden väl känner till har Sverige avslutat systemet med försäkringsgarantier eftersom det nu finns marknadslösningar. Det enda EU-land som har följt oss i spåren är Danmark. Luxemburg var inne i det här systemet en mycket kort tid, bara en månad, så det är alltså tre EU-länder som inte har statliga garantier.

I enlighet med vad riksdagen har uttalat har regeringen arbetat för att övertyga de andra att gå samma väg. Av det följer naturligtvis att vi fortsatt måste vara negativa till och motsätta oss ytterligare förlängningar av det här garantisystemet inom EU, eftersom förlängningarna allvarligt kan störa den marknadsutveckling som pågår. Det är också ur ett konkurrensperspektiv angeläget att de olika bolagen får samma förutsättningar.

Om kommissionen sanktionerar ytterligare förlängning vill vi med emfas hävda att premierna bör höjas, så att de kommer i nivå med de premier som marknaden tar ut. De indikationer vi har fått är att kommis- sionen inte avser att förorda någon förlängning efter den 31 oktober, som nu gäller, men osvuret är bäst.

När det gäller den andra delfrågan har FN:s flygorgan ICAO utarbetat ett förslag till en global försäkringsfond, och den fonden förutsätter i ett uppbyggnadsskede på minst tre år statliga garantier. Argumentationen från Sveriges sida bör vara densamma, nämligen att det finns marknadslösningar. Därför är vi i princip motståndare till varje projekt som skulle innebära en återgång till statliga åtaganden.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Det bör väl också uppmärksammas att det här ärendet kommer upp på finansministrarnas möte. Det finns också på den dagordningen.

Ordet är fritt med anledning av genomgången av lägesrapporten. Då lämnar vi den punkten. Ärende 7 är också en lägesrapport. Jag lämnar ordet fritt om det är någon som har någon synpunkt på det. Det är det inte. Vi har ärende 8, transittrafiken över Alperna, ett gammalt kärt ämne. Vi lämnar det och kommer då in på ärende 9 som du också särskilt ville föredra. Varsågod!

Anf.  21  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Tack så mycket! Det gäller Marco Polo, och där har Sverige drivit tre frågor. Det handlar om att effektiviteten ska vara ett urvalskriterium när man väljer projekt, att tröskelvärdena för att man ska kunna få bidrag ska sänkas och att budgeten ska vara i nivå med nuvarande program. Det som föreslås är en väsentlig höjning.

Vi kan konstatera att vi har blivit tillgodosedda när det gäller effektiviteten. I effektivitetsbegreppet ligger miljöpåverkan, överflyttning av transporter från väg till järnväg osv.

När det däremot gäller tröskelvärdena innebär de förslag som nu ligger att Sverige i princip inte skulle kunna få till projekt som skulle kunna få stöd. Det innebär också att mindre, alltså små och medelstora, företag skulle utestängas från de här projekten. Av de skälen har Sverige drivit frågan om ett sänkt tröskelvärde.

Budgetsituationen är sådan att den långsiktiga budgeten överskrids inom det här utgiftsområdet. Därför har vi sagt att 23 miljoner euro per år, som kommissionen har föreslagit att man ska anslå, är en alltför hög nivå jämfört med den nivå på 7 miljoner euro som det tidigare programmet PACT innebar.

Det finns kanske möjlighet till en kompromisslösning för att få till stånd en överenskommelse, men vi har hållit den här linjen och sagt att vi, om vi får ned tröskelvärdena, möjligen kan acceptera att budgetdelen går upp, men den ligger på en för hög nivå för närvarande.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Får jag då bara ställa en fråga. Du nämner de här tröskelvärdena. Missgynnas vi i Sverige av de höga tröskelvärdena, så att det bara blir stora projekt på kontinenten som kan komma i fråga? Jag vet inte om du kan vara lite mera konkret. Det kunde vara intressant att höra er bedömning.

Anf.  23  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Det är naturligtvis inte bara Sverige men bl.a. Sverige som miss- gynnas, eftersom vi oftast inte har sådana stora projekt.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Vi har haft uppe frågan förut. Då har regeringen fått stöd för sitt upplägg inför de fortsatta förhandlingarna, och jag konstaterar att det stödet finns kvar efter den redovisning som är gjord i dag. Vi går då vidare till de transeuropeiska transportnäten. Varsågod!

Anf.  25  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Ordförande! Får vi backa dagordningen och göra en kommentar om nekad ombordstigning?

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Vilket ärende är det?

Anf.  27  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Det är punkt 5.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Javisst, varsågod!

Anf.  29  Kanslirådet LARS ÖSTERBERG:

Herr ordförande! Jag beklagar att jag gav ett med sanningen inte helt överensstämmande svar på en fråga som kom om tillämpningsområdet för den föreslagna förordningen om ersättning vid nekad ombordstigning. Förordningen ska gälla vid alla flygningar från en flygplats inom gemenskapen, alltså oberoende av var flygbolaget hör hemma.

Jag beklagar att jag svarade lite för snabbt och fel första gången.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Då har vi fått ett fullödigt svar. Tack för det! Då går vi framåt igen till ärende 10. Varsågod, Gun!

Anf.  31  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Tack, herr ordförande! Då gäller det riktlinjerna för transeuropeiska transportnätet.

Det förslag som finns från kommissionen innebär en ändring av riktlinjerna. Syftet är att eliminera svåra flaskhalsar både när det gäller trängsel och glesbygdsproblematik. En satsning på järnvägar för godstransporter och snabbtåg ska prioriteras. Och det gäller krav på strategiska miljöbedömningar.

Jag tror att den s.k. Essenlistan med prioriterade projekt är bekant för nämnden. På denna Essenlista med 14 projekt är tre redan färdiga. Nu är frågan hur den här listan ska kunna förändras. Att de tre redan färdiga projekten ska tas bort från listan lär det inte bli någon diskussion om, men frågan är hur många förändringar man ska göra. Kommissionen har föreslagit att sex nya projekt ska läggas till, bl.a. Fehmarn bält, och två av projekten föreslås bli utvidgade.

Till saken hör också att en mer genomgripande revision av de här riktlinjerna ska göras år 2004. Det har inte gått att få någon enighet kring detta. Nu finns det ett kompromissförslag från Coreper, och texten i artiklarna om de strategiska miljöbedömningarna stämmer med de svenska ståndpunkterna. Därför borde vi kunna acceptera det.

När det gäller Essenlistan finns det ett kompromissförslag som innebär att man bara skulle komplettera med ett nytt projekt, nämligen ett projekt som rådet har tagit beslut om, Galileo. Mitt förslag är då att vi i första hand ska vidhålla det stöd som vi tidigare har gett till kommissionens förslag om att få in flera nya projekt, bl.a. Fehmarn bält, och i andra hand, eftersom vi inte vill låsa den här frågan, ska ställa upp på ordförandeskapets kompromiss som innebär att bara Galileo tillförs.

Det finns också ett följdförslag om att man ska inrätta en högnivågrupp med representanter från medlemsländerna och observatörer från kandidatländerna för att förbereda den större revisionen. Det bör Sverige stödja.

Anf.  32  GUNILLA WAHLÉN (v):

TEN-T är jag inte så insatt i. Finns transporter mellan Umeå och Vasa med i TEN-T, eller jobbar vi för att de ska komma med i det här?

Sedan har jag en fråga som är lite mer övergripande. Är TEN-T och Marco Polo, som båda handlar om transporter och förbättringar för miljön, samordnade på något sätt så att Marco Polo-projekt finns inom TEN-T-tanken när man jobbar fram de här projekten?

Anf.  33  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Det är två olika system som förvisso kan samverka men inte nöd- vändigtvis behöver göra det.

De svenska projekten ber jag Kerstin Lokrantz att kommentera.

Anf.  34  Departementssekreterare KERSTIN LOKRANTZ:

Om Umeå och Vasa kan jag säga att kusthamnar för två år sedan lades till TEN-nätet men inte vattenvägar över Östersjön. Inre vattenvägar ingår i TEN, men några sådana har vi inte i Sverige.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar som sammanfattning att det finns stöd för regeringens redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i ärendet.

Vi går vidare. Galileo kommer förresten upp som en lägesrapport.

Anf.  36  GÖRAN LENNMARKER (m):

Jag vill bara ställa en fråga. Det pågår ju en debatt om Galileo som naturligtvis kommer att fortsätta. Finns det någon anledning att från svensk horisont utvärdera den debatten? En del menar att det är en teknisk lösning som kanske inte är den bästa och att det finns bättre alternativ för att uppnå samma sak. Finns det någon form av försök till utvärdering av den här debatten vid någon tidpunkt, antingen från Sveriges sida eller från EU självt?

Anf.  37  GUNILLA WAHLÉN (v):

Jag instämmer i föregående fråga men har en fråga till.

Finns det någon risk att det här systemet kan användas för militära ändamål, att militären över huvud taget kan köpa in sig eller köpa tjänster från det här systemet?

Anf.  38  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Det gjordes ett omfattande utvärderingsarbete innan beslutet fattades. Bedömningen hittills har varit att det inte har hänt så mycket sedan dess. Det är alltså färska utvärderingar. Det är fråga om månader eller halvår sedan de gjordes. Naturligtvis kan man göra en ny utvärdering, men det förefaller inte relevant så här snabbt.

Det arbete som pågår och substansen i meddelandet från kommissionen är att man håller på att inrätta det gemensamma företaget. Man belyser lyser systemets säkerhet, man definierar tjänsterna och man tittar på frekvenserna, dvs. frekvensplanen och reservationen av de frekvenser som man kommer att behöva. Dessutom handlar det om relationen med tredjeländer.

När det gäller den militära delen bestämmer naturligtvis de som är med i projektet vem som ska få använda systemet, till vem man vill sälja tjänster. Jag har inget minne av att det någonsin har varit uppe, men jag kan inte utesluta det utan att ta reda på vad som skett.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Tack för den informationen! Vi har haft Galileo uppe många gånger. Såvitt jag har förstått har knuten varit finansieringen och inte det tekniska systemet som sådant.

Då kommer vi över till energifrågorna och det tror jag inte är ditt bord.

Anf.  40  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Det finns en punkt 14 också om trafiksäkerhet.

Jag hade inte tänkt föredra den, men bakgrunden är att två av medlemsstaterna tog ett initiativ för att ändra ett direktiv om backspeglar. Frågan som nu är uppe gäller omständigheterna kring eftermontering. Man är alltså enig om att detta ska införas i nyproducerade lastbilar. Det man nu pratar om är frågan om eftermontering.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Detta gäller alltså lastbilar.

Anf.  42  Statssekreterare GUN ERIKSSON:

Ja. Det är för att man ska kunna backa med större säkerhet.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Det här är ett presentationsärende. Men vi fick reda på vad det gäller.

Med det är vi klara med din del av dagordningen. Vi tackar för det.

Vi ska nu gå över på energifrågorna.

Vi återupptar våra överläggningar. Jag hälsar statssekreterare Claes Ånstrand med medarbetare välkomna hit för att diskutera frågor som ska upp under energidelen av det nya sammansatta rådet. Men innan dess ska vi ha en sedvanlig återrapport från tidigare rådsmöte.

Anf.  44  Statssekreterare CLAES ÅNSTRAND:

Jag tänkte göra en liten kort återrapport från det möte som hölls den 7 juni. Även på det mötet diskuterades den inre marknaden för el och gas, och det spanska ordförandeskapet försökte komma överens med rådet om vissa politiska riktlinjer för det fortsatta arbetet med direktiven. Men man kan väl säga att den diskussionen misslyckades. Det är därför som frågan kommer upp igen under det danska ordförandeskapet. Det kommer jag tillbaka till lite längre fram.

Däremot nådde vi fram i en del andra frågor, t.ex. frågan om ett transeuropeiskt nät inom energisektorn. Där ställde sig rådet bakom kommissionens förslag till riktlinjer. Det träffades också en politisk överenskommelse om biodrivmedelsdirektivet där man bestämde sig för indikativa mål, vilket vi accepterade med glädje.

Den fråga där man hade den största diskussionen gällde det nya regelverket för statligt stöd till kolindustrin. Det har som ni vet sin bakgrund i utgången av Kol- och stålfördraget. Sverige har där verkat för en linje som innebär en successiv nedtrappning, men framför allt att man sätter ett slutdatum för det här stödet.

Det förslag som man slutgiltigt bestämde sig för, dvs. den kompromiss som kom till stånd, var betydligt mindre restriktiv än vi skulle ha önskat att den var. Därför lade vi faktiskt ned vår röst när den här frågan diskuterades. Vi gjorde tillsammans med Belgien en deklaration där vi uppmanade kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder så att fördragets statsstödsbestämmelser inte åsidosätts när förslaget ska hanteras.

Det är väl det jag kan säga om mötet den 7 juni.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Jag lämnar ordet fritt med anledning av den muntliga återrapporten.

Då lämnar vi den och kommer in på dagordningspunkterna för nästkommande rådsmöte. Jag antar att det är ärende 12.

Anf.  46  Statssekreterare CLAES ÅNSTRAND:

Just det. Jag tänkte kommentera ärende 12 lite grann. Det handlar om den inre marknaden för el och gas. För direktivförslag om olje- och gasberedskap, som gäller punkterna 13 a och b, tänkte jag inte i dag redovisa någon ståndpunkt. Det här är en första officiell presentation av förslaget. Vi har inte ens fått det skriftligt ännu så det är lite svårt att prestera några synpunkter på det. Det är en fråga som vi får återkomma till.

Men om jag går till punkt 12, som ordföranden har pekat ut som den punkt vi ska ta upp, kan jag säga att danska ordförandeskapet nu vill försöka påskynda den segdragna förhandlingen om sista etappen i el- och gasmarknadsdirektiven som gäller öppnandet. Det gör man genom att lyfta det s.k. inremarknadspaketet till en politisk riktlinjedebatt redan den 4 oktober, alltså i nästa vecka. Man hoppas på det sättet kunna lösa upp ett antal politiska låsningar i den här frågan så att man skulle kunna nå en överenskommelse på det ordinarie rådsmötet för energiministrarna som ska hållas den 25 november. Syftet är alltså att bädda för 25 november-mötet.

Det finns en hel del frågor som naturligtvis fortfarande är utestående och som kan diskuteras på ett sådant möte. Därför har medlemsländerna nu försökt att strukturera sig lite så att man inte breder ut sig alltför mycket utan faktiskt kan få det att rulla mot ett beslut den 25 november. Då har man bestämt sig för att fokusera på rättslig och funktionell åtskillnad, skydd av slutförbrukare och allmännyttiga tjänster inklusive ursprungsmärkning, tillträde till gaslager och marknadsöppning. Där är väl bara att konstatera att den rättsliga åtskillnaden och tidpunkten för marknadsöppning är de verkliga politiska knäckfrågorna av de nämnda frågorna.

Det förslag som det danska ordförandeskapet har ser vi inga problem med att stödja. Vi vill dock under det här mötet bevaka att direktiven inte försvagas i sak. Det gäller framför allt rättslig och funktionell åtskillnad.

Det är klart att frågan om en snar tidpunkt för marknadsöppning också när det gäller hushållskunderna – företagskunderna finns det redan en tidpunkt för – är en viktig fråga för Sverige. Som ni vet är det vissa medlemsstater som både motsätter sig kravet på rättslig åtskillnad och på olika sätt vill försena marknadsöppningen.

Jag tänkte inte i detalj gå in på det utan det är bättre att ni via frågor försöker få klarhet i det ni tycker är oklart i den frågan.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Vi har ju behandlat det här ärendet tidigare i flera omgångar, och vi har fått skriftlig information. Det ska nu göras en politisk överenskommelse. Det är den vi ska ta ställning till.

Det här verkar vara självklara saker. Jag konstaterar då att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Därmed har vi löst den delen. Sedan skulle vi få lite information om oljesidan: oljeprodukter och naturgas.

Anf.  48  GUNILLA WAHLÉN (v):

Jag vill ta upp punkt 13a. Nu vill man harmonisera våra beredskapslager. Jag är ju ingen vän av deras regler. Jag har funderingar omkring det här. Jag vet att Sverige inte har intagit någon ståndpunkt men vissa frågeställningar bör klargöras.

Är det inte i grunden en nationell angelägenhet att skydda de lager man har i beredskap för kris? Det kan gälla gasmasker, det kan gälla läkemedel och det kan också gälla energi. Om man sätter upp regler för att vi ska ha en lagerhållning som ska gå från 90 till 120 dagar och man kommer fram till några kompromisser, kan inte det innebära att Sverige mot sin vilja måste bygga nya oljelagerrum och ha nya system som inte passar vårt system? Finns det inte risk för att man då bygger fast ett oljeberoende som vi i Sverige inte har tänkt bygga fast oss i? Vi kanske har tänkt ha ett beredskapslager på ett annat sätt. Hur tvingande har de tänkt sig att det här i förlängningen ska vara?

Går vi med på en tidsgräns för hur länge man ska kunna hålla olja, måste vi också gå med på de kostnader som det innebär att hålla de här oljelagren år ut och år in. De ska förvaltas, de ska grävas och de ska skyddas. Det kan bli enorma kostnader.

Anf.  49  Statssekreterare CLAES ÅNSTRAND:

Jag ska inleda, men jag ska be medarbetarna komplettera på den här punkten.

Utgångspunkten för ett sådant här förslag är naturligtvis att man på något sätt vill stärka gemenskapens olje- och gasberedskap. Det vill man göra inom ramen för något slags inremarknadskomplex. Det är riktigt som frågeställaren säger att det finns en risk för att man behöver öppna oljelager igen.

Vi får som sagt var titta närmare på hela förslaget. Det här har ju diskuterats tidigare av medlemsstaterna i anslutning till Gulfkrisen. Då avvisades förslaget efter flera års diskussioner. Men det är lite svårt att på den här punkten föregripa ett dokument som vi ännu inte har sett. Onekligen finns de här riskerna.

Anf.  50  Departementssekreterare KRISTINA SUNDHOLM:

Det här är en fråga som också brukar komma upp i samband med styrelsemötena i International Energy Agency. Varje gång man får en orolig situation i oljeprisutvecklingen kommer de här frågorna upp: om man ska utvidga lagren, hur man ska få använda lagren, om man via uppbyggnad av lager ska kunna påverka prisbildningen på världsmarknaden osv.

Sverige har alltid vidhållit den linje som är utgångspunkten även nu. De regler som vi har i dag och den lagstiftning vi har i dag har den inriktningen att man inte ska använda lager för att styra prisbildning och annat. Den måste vi stå fast vid. Om man skulle gå vidare på en sådan linje som föreslås här skulle det betyda genomgripande förändringar av svensk lagstiftning.

Anf.  51  GÖRAN LENNMARKER (m):

Det var just den frågan jag tänkte ställa. Är EU verkligen rätt organ för att föra just den här politiken? Precis som nämndes i det senaste inlägget är det väl en fråga för just IEA, som det organ som instiftades efter första oljekrisen heter. Då får man ändå med hela industrivärlden, som har stor efterfrågan, om man nu ska driva en sådan här politik.

Anf.  52  Departementssekreterare KRISTINA SUNDHOLM:

Anledningen till att frågan allt oftare reses inom EU är ju kommissionens initiativ för att skaffa sig en bild av den framtida försörjningstryggheten för EU. I samband med att man presenterade grönboken om försörjningstrygghet, som ni har behandlat i nämnden och i riksdagen och som vi naturligtvis kommer att fortsätta behandla i rådet på olika sätt, har man lyft fram just det här ”styrmedlet” som ett alternativ.

Merparten av länderna har ju avvisat en sådan inriktning. Diskussionen förs ändå hela tiden. Just att det här är en fråga för IEA framförs ofta i EU-kretsen, och IEA behandlar den också.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Tack för det!

Det här är ju information i dag. Som statssekreteraren sade har vi inte fått något skriftligt förslag ännu från kommissionen. Det föreligger inte i skriftlig form. Det är först därefter som man kan diskutera ordentligt.

Eftersom ni inte har något mer på dagordningen tackar vi för sam- rådet i dag.

2 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser

Utrikesminister Anna Lindh

Rapport från informellt ministermöte (allmänna frågor och yttre förbindelser) den 30 och 31 augusti 2002

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 30 september och 1 oktober 2002

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Vi fortsätter våra överläggningar. Jag hälsar utrikesminister Anna Lindh med medarbetare välkomna hit för samråd och information.

Vi gör som vanligt att vi börjar med en muntlig återrapport från det tidigare rådsmötet.

Varsågod!

Anf.  55  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Tack så mycket! Innan jag åkte till det informella utrikesminister- mötet i Helsingör var jag hos er. Då sade jag bl.a. att jag räknade med att punkten om utvidgning var en ren formaliapunkt där vi bara skulle diskutera tidtabellen.

Nu visade det sig att det blev en lite stökigare debatt än jag hade förutsett. Det oroade mig lite grann. Flera länder började plötsligt resa substansfrågor. Det visar också att när vi nu närmar oss utvidgningen kommer motståndet liksom mer upp i dagen.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Vi och ett par länder till markerade väldigt tydligt att vi tycker att vi måste hålla fast vid tidtabellen och att det inte kan komma i fråga att villkora utvidgningen med en jordbruksreform utan det är fråga om parallella processer. Det får inte försena utvidgningen.

Det visar ändå att det kommer att bli en del stökiga diskussioner under hösten.

Om Rumänien och Bulgarien betonades att de ska förstå att de kommer med så småningom och att det är viktigt att man ökar insatserna för dem under tiden. Det var också diskussion om man i Köpenhamn ska sätta ett datum för när de kommer att kunna se sitt eget mål.

Motsvarande diskussion fördes om Turkiet men i helt andra termer. När det gäller Turkiet ville inget medlemsland nu se ett måldatum. Det var mycket stor osäkerhet om det fanns någon sådan möjlighet i Köpenhamn heller. Däremot var man mycket mån om att inte ge negativa signaler till Turkiet före valet eftersom det skulle kunna påverka det turkiska valet negativt.

Vi diskuterade också Irak. Där var den minsta gemensamma nämnaren att vi skulle gå via FN och säkerhetsrådet. Jag tyckte att det var bra att vi ändå fick en uppslutning kring FN och säkerhetsrådet.

Vi diskuterade ICC. Till det kommer jag tillbaka senare under dagordningen.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Vi lämnar den punkten och går in på dagordningen för mötet den 30 september. Vi brukar ta A-punkterna i slutet så vi kan hoppa över dem nu.

Anf.  57  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Jag har inga kommentarer vare sig vad gäller resolutioner från Europaparlamentet eller läget i andra rådsformationer utan går direkt på förberedelser för Europeiska rådet i Bryssel. Tanken är ju att när vi kommer till Bryssel ska vi komma överens om allt som är utestående för att kunna ge kandidatländerna ordentliga bud och förhandla färdigt till Köpenhamn.

Det vi ska diskutera nu på måndag är dels en del institutionella frågor som ska avgöras i Bryssel, dels fortsätter diskussionen om budgeten.

De institutionella frågorna är framför allt hur man ska hantera Nicefördraget som träder i kraft den 1 januari 2005 och gäller 27 medlemsländer kontra det som händer när tio kandidater eventuellt blir medlemmar redan 2004, vilken tröskel som ska gälla för kvalificerad majoritet, hur man ska fördela platser i parlamentet, vilken ordförandeskapsrotation man ska ha osv.

Ordförandens förslag, som vi tycker är bra – det här är väldigt tekniska frågor – har varit att man när det gäller kvalificerad majoritet ska lägga sig så nära dagens tröskel som möjligt, att man ska tilldela de nya medlemsstaterna extra platser i parlamentet enligt samma princip som man har i dag, att man ska följa den tidigare fastlagda ordförandeskapsrotationen till år 2006 och att man ska fortsätta att ha en kommissions- ledamot per medlemsstat upp till 30, precis som det är sagt tidigare. Det finns väl inget särskilt uppseendeväckande i det.

Exakt hur Europaparlamentsplatserna ska fördelas blir en senare fråga. Det kommer i förhandlingen med respektive land. Det här gäller bara den preliminära fördelningen.

När det sedan gäller budgetfrågorna har ordförandeskapet tagit fram de tekniska utgångspunkterna för att beräkna hur det ser ut för respektive kandidatland så att man nu kan börja diskussionen om direktstöd, regionalstöd, alltså strukturfonderna, och eventuell budgetkompensation. Som vi har sagt tidigare är det här en fråga om att det man förlorar på gungorna får man ta igen på karusellen, dvs. får man inte direktstöd i den utsträckning man vill ha kan man få en viss budgetkompensation därför att det då är orimligt att man betalar full medlemsavgift. Det finns också anledning att gå in och titta lite grann på kvoterna, t.ex. för kandidat- länder.

Från svensk sida har vi ingen anledning att ändra oss när det gäller hur vi har ställt oss i budgetfrågorna. Vi kommer självklart att se till att vi fortsätter att hålla tidtabellen. Vi har till skillnad från vad en del medier har sagt inte sett att vi har några problem med kandidatländerna för att vi säger att vi inte vill ge dem fullt direktstöd. De är också medvetna om att vi är öppna för att t.ex. diskutera kvoter, budgetkompensation och annat i stället för fullt direktstöd.

Anf.  58  GÖRAN LENNMARKER (m):

När det gäller direktstöden är det rätt position den svenska regeringen har. Det viktiga är dock, tycker jag, att man ska kunna se det tillsammans med eventuell rabatt på medlemsavgiften. Det är inte av snålhet utan av systemskäl som vi inte vill ha direktstöd. Vi har ännu inte diskuterat frågan om rabatterna, men jag tror att det är viktigt att man de facto ser detta tillsammans.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Får jag bara ställa en fråga som gäller de institutionella frågorna. Du nämnde att till dess Nicefördraget, om det ratificeras av samtliga medlemsländer, träder i kraft om ett antal år ska man om det kommer in nya medlemsländer ha en viktning då det gäller den kvalificerade majoriteten. Kommer det förslag som nu diskuteras att skilja sig från den viktning man har i Nicefördraget? Där är det tre faktorer som finns med i bilden. Är det en annan typ av viktning som man nu diskuterar?

Anf.  60  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Nej, det är fortfarande samma principer. Den kvalificerade majoriteten blir 72,27. I dag tror jag att den är 71,26. Det är så nära som det går. 90 röster behövs för att blockera om det är fråga om en minoritet. I dag tror jag att det är 87. Det ligger väldigt nära dagens siffror.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Det var kanske inte riktigt det jag efterfrågade. I Nice byggde man in att det var en kvalificerad majoritet, men man skulle också ta hänsyn till antalet länder och befolkning. Nu talas det ibland i konventsarbetet om att man ska ha system med dubbla majoriteter.

Anf.  62  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Förlåt mig! Nuvarande ordning gäller fram till Nicefördraget. Efter Nicefördragets ikraftträdande gäller de principer som vi beslutade i Nice. Det som är aktuellt gäller bara för det här året. Det enda man ändrar för det här året är procentsiffran för kvalificerad majoritet. Det bygger helt på det gamla. Efter 2005 träder Nicefördraget i kraft och då gäller det nya.

Jag håller fullständigt med, Göran Lennmarker. Rabatten på medlemsavgiften är det jag kallar för budgetkompensation. Det är precis samma tanke som Göran Lennmarker har.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd i nämnden för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i detta ärende.

Vi går vidare.

Anf.  64  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Vi kommer att få information om konventets arbete, men det är bara en informationspunkt där man inte förväntar sig någon diskussion. Jag har inte tänkt redogöra närmare för det. Jag vet att flera här deltar i det arbetet.

Översvämningarna i Europa blir inte en beslutspunkt nu utan det blir beslut den 21 oktober. Vi vet ännu inte om det kommer upp någon diskussion. Det finns alltså enighet om att man ska kunna finansiera akuta insatser vid större naturkatastrofer. Man har talat om ett belopp på 1 miljard euro. Vi har tyckt att det är viktigt att man har så precisa kriterier som möjligt, att man t.ex. också ansluter sig till kriterier som finns i FN för katastrofer och att man sätter tydliga ekonomiska gränser så att det verkligen måste handla om en stor ekonomisk katastrof för hela landet innan man går in med den här fonden.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Men detta beslut skjuts upp?

Anf.  66  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Beslutet ska inte fattas förrän den 21 oktober.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Men det här kommer att vara enligt artikel 308, den s.k. gummiparagrafen. Är det så? Delvis har jag hört.

Anf.  68  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Jag tittar på mina medarbetare. Det är både enligt artiklarna 268–280 och 308.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Men man är överens om detta nu?

Anf.  70  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Ja, precis.

Anf.  71  GÖRAN LENNMARKER (m):

Jag vill bara ställa en kontrollfråga. Det innebär väl ändå att det ska ske inom ramen för det finansiella perspektivet till 2006 och inom budgetområde 3 eller vad det heter?

Anf.  72  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Ja, det har hittills varit utgångspunkten i diskussionerna, och det är vad vi också har eftersträvat.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Vi lämnar frågan för i dag, så får den nytillträdda nämnden så småningom fatta beslut i denna fråga.

Vi går vidare till frågan om yttre förbindelser.

Anf.  74  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Där börjar vi med kommissionens meddelande om handel och utveckling. Det är en diskussionspunkt.

Där kan man allmänt säga att det är bra att kommissionen har gjort ett sådant här meddelande. Det handlar om hur man ska hantera handelspolitik och biståndsinsatser och kopplingen där emellan. Vi kommer därför att ge det här ett stöd. Hade det varit utformat på svenskt initiativ hade vi haft mycket tydligare exempel på hur man verkligen offensivt kan använda handelspolitiken och WTO-förhandlingarna för att främja utvecklingen i u-länderna.

Vi skulle ha velat att man lyfter upp frågan om onödiga handelshinder. Vi vill efterlysa att man blir tydlig på när man kan inrätta en ombudsman, som vi har föreslagit från svenskt håll och som ska hjälpa u-länderna med export. Vi kommer att framföra det, men här kommer nog den främsta insatsen att vara att över huvud taget försvara det här gentemot de länder som förmodligen kommer att kritisera det.

Anf.  75  WILLY SÖDERDAHL (v):

Det låter bra att man försöker låta handeln och biståndet samverka för utvecklingsländernas fromma. Det jag undrar över är hur mycket jordbruk och fiske, som ju är grundläggande för att man ska komma vidare, finns med i de här tankarna. Det återkommer under punkt 12, hållbar utveckling, en uppföljning från Johannesburg. Jag har samma undran där.

Nu har jag hört rykten att Frankrike och Tyskland har slutit något slags bondfred om att man ska bibehålla den jordbrukspolitik som vi har i EU. Det i sin tur har upplevts som ett hinder för utvecklingen i tredje världen.

Min fråga är egentligen: Hur får vi med de områdena också i det här?

Anf.  76  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Vid det här stadiet kommer det inte upp. Vi menar jordbruket när vi t.ex. skriver om onödiga handelshinder. Det lär inte vara sant att Tyskland och Frankrike har gjort en uppgörelse, så som det har stått i tidningarna. Säkert kan vi aldrig veta, men våra uppgifter är att det inte är sant. Tyskarna förnekar, men man kan aldrig veta ändå. Däremot finns det inte med här, för det är alldeles för kontroversiellt för att de skulle ha kunnat ta med det här.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Det här är ett ärende där det inte ska fattas något beslut nu utan i november då slutsatser ska antas. Då kan vi lämna det för dagen.

Vi har kommit in på stålfrågan, också en gammal bekant.

Anf.  78  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Stålfrågan är en A-punkt. Det är samma beslut som förra gången, vilket vi tycker är bra, att man skjuter på beslutet om tullhöjningar.

I EU–Schweiz-frågan ska vi anta slutsatser. Tanken är att man ska försöka sätta en press på Schweiz för att nå framsteg när det gäller förhandlingar om skatt på sparande. Ska vi kunna gå vidare på de andra samarbetsområdena krävs att Schweiz gör insatser för att gå vidare på det här området. I sak har ni chansen att diskutera det med Bosse Ringholm, som ju kommer hit senare i dag, för det här ska också upp på Ekofinmötet.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Innan vi fattar beslut vill jag bara säga att jag noterar med tillfredsställelse att vi har fått en särskild promemoria över en sammanfattning av rådsslutsatserna, någonting som vi har begärt. Det är alltid lättare att läsa. Det vi också skulle önska är att få lite mera preliminära svenska ståndpunkter. Vi vet att det är bråttom, men det kan vara lättare att förstå det hela om man får med det.

Med detta konstaterar jag när det gäller ärendet EU och Schweiz att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går till punkt 12, uppföljningen av Johannesburgmötet.

Anf.  80  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Jag kan säga rent allmänt att vi får väldigt sen information. Jag tycker att det danska ordförandeskapet på många sätt gör ett väldigt bra jobb. Däremot är de sena med informationen, och det innebär också att vi blir väldigt sena till nämnden. Vi får också förändrad information i väldigt sent skede.

Uppföljningen av Johannesburgmötet kommer att bli en A-punkt, dvs. ingen diskussion, men den återkommer i november. Vi kommer eventuellt från svensk sida att antingen muntligt eller i protokollet stryka under hur viktigt det är att vi verkligen diskuterar ordentligt uppföljningen av Johannesburg. Men på det här mötet är den uppsatt som en A-punkt.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Då tar vi den i samband med A-punktslistan, för då ligger den där.

Anf.  82  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Frågan om Kaliningrad har varit en diskussionspunkt men har blivit en beslutspunkt, och där är det viktigt att vi får en position och når resultat innan det ska vara ett toppmöte mellan EU och Ryssland den 11 november. I korthet kan man säga att vi här har haft en konflikt mellan å ena sidan EU och Litauen som tycker att det är viktigt att man följer Schengenakin så att Litauen kan bli en fullvärdig medlem av EU och Schengen och å andra sidan Ryssland som har krävt sin visumfrihet. Ryssland har satt in väldigt starka påtryckningar mot ett antal medlemsländer i EU.

Nu har kommissionen lagt fram ett förslag som vi tycker är bra. Men jag tror att det finns risk för att flera medlemsländer kommer att fortsätta att framföra mera ryska krav. Men det här är bra, det här innebär att man skulle kunna ha det vi har efterlyst från svensk sida, en riktig flexibilitet, Facilitated Transit Documents, en förenklad multipelvisering som innebär att man ska kunna resa ofta och snabbt och i princip fritt.

Man säger att man ska fortsätta att studera de ryska tågen, men att man ska göra det efter år 2004 när Litauen är med. Jag skulle helst ha velat lägga de här ryska idéerna om plomberade tåg på skräphögen på en gång. Men här har Putin drivit på väldigt hårt, och det finns ett antal medlemsländer som t.o.m. vill sätta prioritet på det här och utreda det redan nu och gå vidare med de plomberade tågen.

Ryssland har också tagit upp vikten av att man får en långsiktig viseringsfrihet mellan EU och Ryssland. Där tycker vi att det är viktigt att man inte blandar ihop det här med diskussionen om Kaliningrad. Vi måste hantera Kaliningradfrågan för sig och inte blanda ihop den med de långsiktiga frågorna.

Anf.  83  GÖRAN LENNMARKER (m):

Det här är en viktig fråga. Jag tycker i allt väsentligt att regeringen har en rätt position, att hålla reda på de olika komponenterna. I grunden måste Litauen vara ett fullvärdigt medlemsland som bestämmer över sitt territorium på samma sätt som Sverige bestämmer över sitt. Vi kan inte pressa Litauen på denna punkt. Därför tycker jag att det är en alldeles korrekt hållning som Sverige har. I EU måste vi verkligen hålla tungan rätt i mun, samtidigt som vi önskar att ryssar ska kunna resa utan att ruinera sig själva. Jag tror att det här nu har fått den bästa möjliga lösningen.

Den långsiktiga frågan om visumfrihet för Ryssland bör man ta upp. Det intryck man får i dag är att ryssarna reser i alla fall hej vilt, de finns överallt, både i Gamla stan och i Monte Carlo. Jag kan föreställa mig att den frågan faktiskt ska kunna gå att lösa. Det finns element från Ryssland som vi inte vill ha, men det är väl de som har råd att betala vad som helst för att komma hit. Så frågan om de elementen löser varken visum eller höga avgifter. Det är mera inom rättsliga och inrikes frågor som den delen måste tacklas.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går över till EU:s nya grannländer.

Anf.  85  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det här är en fråga där både Storbritannien och vi från svensk sida, jag och Leif Pagrotsky, har lämnat underlag till kommissionen, som sedan har arbetat vidare och presenterat ett gemensamt förslag den 7 augusti. Det handlar om hur vi ska arbeta med de nya grannländerna. Man ska arbeta politiskt, ekonomiskt, på rättsområdet och på EU:s olika samarbetsområden.

Det här tycker vi är ett bra förslag som väldigt mycket utvecklar det som vi har varit inne på från svensk sida. En utestående fråga är hur man ska göra med Ryssland. Det finns olika uppfattningar om huruvida man ska ha med Ryssland direkt i detta som ett av alla grannländerna eller om man ska hålla Ryssland helt utanför eller hitta en särskild länk till Ryssland. Det är väl ändå vettigt att ha en särskild länk till Ryssland, eftersom Ryssland är ett nytt grannland och avgörande för flera av de andra länderna.

Den diskussionen lär väl fortsätta, och det är bra om kandidatländerna får vara med och diskutera detta. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Den här frågan återkommer så småningom. Jag skulle vilja skicka med till utrikesministern att jag hade tillfälle att i veckan lyssna på Europarådets diskussioner. Där var det ett gemensamt möte mellan Europarådets parlamentariska församling och Europaparlamentet. Det kom fram ganska starka önskemål om att man även ska utnyttja Europarådet i diskussioner med grannländerna. Det tror jag skulle vara av värde. Det står ingenting om det i Patten–Solana-papperet. Men är inte det ett viktigt instrument att utnyttja Europarådet i kontakterna med Ryssland, och kanske även med Ukraina?

Anf.  87  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Absolut. Framför allt är det viktigt att EU, som i sina relationer med de andra länderna har diskuterat mänskliga rättigheter och liknande, också ser till att man alltid samordnar sådana frågor med Europarådet. Det tror jag är viktigt att stryka under.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Då lämnar vi den punkten för dagen och går över till Internationella brottmålsdomstolen.

Anf.  89  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Här ska vi anta slutsatser, tror vi, men här har det varit en lite besvärlig utveckling. Det drog jag förra gången jag var i nämnden. Vår utgångspunkt har varit att det är viktigt att ha en gemensam EU-uppfattning. När vi diskuterade det här på mötet i Danmark för någon månad sedan började det ganska oroväckande med att Storbritannien sade att man ville ha möjlighet att sluta ett eget avtal med USA. Italien kom till mötet och frankt förklarade för alla journalister att man definitivt skulle sluta egna avtal.

När vi sedan hade diskussionen på ministernivå på själva mötet accepterade både Storbritannien och Italien att man skulle försöka hitta ett EU-förfarande. Danmark fick i uppdrag att försöka hitta något slags gemensam EU-lösning. Det är viktigt att vi hittar ett sätt att gå vidare på, för kandidatländerna är väldigt trängda och är ofta utsatta för väldigt hårda påtryckningar att sluta avtal med USA. Rumänien har redan gjort det. Därför vill vi ge dem någonting så att de känner att de har någonting att stå på.

Det Danmark har tagit fram är det de kallar för guiding principles. Det som måste uppfyllas är att det inte får förekomma straffrihet, utan den som har begått brott ska straffas. Man ska utreda, åtala, straffa när det gäller misstänkta brott. Det får inte vara någon reciprocitet. Det får bara handla, som i det här fallet, om amerikanska personer, inte om andra medborgare eller det land som sluter avtal. Det får bara handla om militär personal. USA har begärt ett allmänt undantag.

Såvitt vi kan bedöma kommer inget av det här, framför allt inte det sista, att ske. När det gäller straffriheten säger USA att de accepterar den, men de accepterar absolut inte begränsningen i personkretsen.

Vi tycker att det skulle vara bra om vi kunde enas omkring det här så att man fick det väldigt tydligt att det inte kan urholka Romstadgan. Framför allt har Sverige, Tyskland och Nederländerna varit väldigt bestämda på att inte sluta egna avtal. Men här finns en uppluckring i EU-kretsen, och både Storbritannien och Italien fortsätter att tala om att sluta egna avtal. Även andra länder verkar tyvärr benägna att eventuellt sluta egna avtal. Vi hoppas att vi ska kunna fortsätta att hålla ihop EU på denna punkt därför att det kommer att ge ett väldigt konstigt intryck av den gemensamma utrikespolitiken ifall man inte har en enig position.

Anf.  90  GÖRAN LENNMARKER (m):

Den springande punkten är väl det som står på sista raden, nämligen att vi i riksdagen har ratificerat detta, och därmed har vi ett regelverk som Sveriges riksdag redan har godkänt. Det innebär väl att vi inte kan göra någonting som undergräver detta regelverk?

Anf.  91  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Nej, det är vår uppfattning också. Tyskland har precis samma förbehåll som vi. Vi har sagt att vi har fattat beslut om detta i riksdagen, vi kan inte ingå sådana här avtal. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Vi vet inte. Vi får se hur diskussionen går på måndag. Det kanske bästa vi kan åstadkomma just nu är att skjuta upp det för att vinna tid och att ändå fortsätta att diskutera och undvika att det spricker upp helt.

Anf.  92  KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp):

Jag har egentligen samma fråga. Sverige måste naturligtvis stå fast här. Sedan tycker jag att de här signalerna är väldigt oroväckande. Det verkar som att hela tanken med ICC kommer att undergrävas ganska rejält om det blir på det sättet. Kandidatländerna har också en svår sits.

Jag har ingenting ytterligare att tillföra mer än att Sverige absolut måste stå fast och driva det här så att inte ICC blir en vingklippt domstol.

Anf.  93  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

De som framför allt har varit väldigt principfasta är, förutom Sverige, Tyskland och Holland. Domstolen ligger ju i Holland. Det är naturligtvis också vår linje att stå fast.

Anf.  94  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag vet inte om det kan hjälpa här, men vi vill också ge vårt stöd åt att Sverige verkligen står fast och driver denna fråga.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Den här frågan var också uppe på Europarådets parlamentariska församling, där det var en särskild debatt i frågan. Det antogs en resolution som var bra. Där gjordes det inlägg av slokörade rumäner bl.a. Jag tror att det är väldigt viktigt att hålla fast vid dessa ståndpunkter.

Jag konstaterar att det finns en majoritet i nämnden för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkten Västra Balkan.

Anf.  96  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Vi kommer bl.a. att diskutera Makedonien. Makedonien har genomfört val under ordnade former, och det ser ut att ha gått bra hittills i regeringsbildandet. De ska också ha en ny särskild representant. Jag har sagt det tidigare i nämnden. Det är tyvärr en ganska snabb omsättning för de särskilda representanterna. Det finns förslag på en belgisk kandidat.

Vidare kommer vi att diskutera Bosnien och anta slutsatser. Bosnien ska hålla val den 5 oktober. Det är viktigt att man inför valen får en signal om att vi från EU:s sida tycker att de har gjort framsteg och att de i huvudsak har uppfyllt sin roadmap. Det är ett stöd till de icke-nationalistiska partier som har försökt att uppfylla samarbetet med EU. Däremot kommer man inte att lova dem stabiliserings- och associeringsförhandlingar, eftersom man inte tycker att de riktigt kommit så långt.

Arbetet med en ny konstitution för Serbien och Montenegro fortsätter. Det är valkampanjer i både Serbien och Montenegro, vilket gör att förhandlingarna just nu är svåra och ligger mer eller mindre på is. Vi vet själva hur det är under sådana förhållanden, fast de har det lite värre än vad vi har.

Anf.  97  GÖRAN LENNMARKER (m):

Jag har bara en fråga: Hur går det med ersättaren till LeRoy?

Anf.  98  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det blir belgaren, den särskilda representanten. Det finns ett förslag om att LeRoy ska sluta och ett förslag om en belgisk representant som ersätter LeRoy.

Anf.  99  GÖRAN LENNMARKER (m):

Svenskarna har alltså dragit sig tillbaka?

Anf.  100  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Tyvärr, ja, vi gjorde en försöksomröstning på Coreper nu i veckan.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Det ska alltså antas slutsatser och ett förhandlingsmandat, och jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi lämnar punkten Västra Balkan och går till Mellanöstern.

Anf.  102  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Läget är, som vi alla har kunnat se, väldigt allvarligt. Bara en liten illustration. Vi blev uppringda här i dagarna som gick och ombedda att hjälpa till för att få in mat och vatten och få hjälp med att transportera bort sopor från Arafats anläggning. Det är inte bara förnedrande, det är fullständigt absurt, att man ska behöva ringa andra länders utrikesministrar för att få hjälp med sophanteringen. Det är inte klokt.

Det har fattats en ganska skarp resolution i FN:s säkerhetsråd, men vi har inte sett något riktigt resultat av det än. En väldigt allvarlig följd av den senaste upptrappningen är att de försök som pågick på den palestinska sidan till reformering – den palestinska regeringen hade ju avgått, och tanken var att den skulle arbeta hårt med administration och reformering fram till de palestinska valen i januari – kom sig av helt under sådana här förhållanden.

Hoppet är fortfarande kvartetten. De hade möte förra veckan i New York och ska ha ett nytt möte i slutet av oktober. De arbetar utifrån det som är EU:s roadmap, som det danska ordförandeskapet tog fram och som är väldigt bra. Tanken är att man ska fortsätta arbetet utifrån den för att upprätta en palestinsk stat till augusti 2005.

Ett ytterligare nytt inslag är att det under nuvarande förhållanden inte går att hålla den internationella konferens som man diskuterade från början. I gengäld håller man kvartettmötena med parterna och med arabländerna. Tanken är också att man ska ha en givarkonferens före årets slut. Man har en ministerkonferens för givarländerna för att diskutera den akuta humanitära och ekonomiska situationen för palestinierna. Det är också ett sätt att få de berörda att mötas på ministernivå.

Anf.  103  GUNILLA WAHLÉN (v):

Det som hänt den sista tiden är verkligen ett bakslag med tanke på den ljusning som kom i våras, som nu helt kommit av sig och blivit ett mörker igen. Jag tycker att man nu är i ett mycket sämre läge än vad man var innan, eftersom man inte gått framåt åt rätt håll utan gått tillbaka.

Min fråga är: Var går gränsen för vad Israel får göra? När har de överträtt alla gränser? För min del tycker jag att de redan har gjort det i och med det som hände i april och maj.

Man träffar folk från Israel på forskarkonferenser, i universitetsvärlden, inom olika branscher där det fortfarande finns ett utbyte mellan olika länder, och vi har olika avtal och forskningsavtal med dem. De israeliska myndigheterna försöker jobba på i sin vardag. Det som har tagit skada av detta är turistindustrin i Israel, liksom näringslivet. Vad gör egentligen Sverige för att säga att nu har gränsen uppnåtts? Vad ska man göra när man har bestämt sig för att gränsen är uppnådd? Man är väldigt förtvivlad i Palestina. Jag har träffat talmannen som frågade: Vad gör ni i EU? På vilket sätt stöder ni oss? De håller på och håller på, men det händer ingenting. Det blir bara värre.

Hur ska man kunna förbereda val om presidenten sitter utan egen försörjning? Hur ska han då kunna styra ett demokratiskt land, och hur ska han bygga upp situationen för framför allt barnen? Barnen kan inte gå i skola och ha en normal barndom.

Anf.  104  GÖRAN LENNMARKER (m):

Det finns anledning att understryka att det är en mycket märklig situation, där Arafat märkligt nog stärks i relation till de demokratiska krafterna på den palestinska sidan. Det verkar nästan om ett sabotage mot den idé som man trodde Israel i viss mening kunde omfatta.

Jag noterar en annan sak, nämligen att i den nya amerikanska säkerhetsdoktrin som presenterades stod det också en palestinsk stat 2005. Det är tydligen enighet inom kvartetten att år 2005 ska vara måldatum för detta, för övrigt även stopp för bosättningarna.

Anf.  105  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det är sant att det finns en enighet om 2005, men jag förstår inte riktigt hur vi ska komma dit under de här förhållandena. Vår linje har varit att det är viktigt att man håller fast vid valen, även om det på ett sätt är orimligt att ha val med de här utgångspunkterna. Men skjuter man på valen då skjuter vi återigen hela processen framför oss. Egentligen är det i det här läget bättre att stå fast så länge som möjligt vid att valen ska genomföras i januari under nästan vilka förhållanden som helst. Det går inte att skjuta på processen längre.

Vad gör man när gränsen är nådd? Det är vad FN:s säkerhetsråd redan har sagt, att gränsen är nådd. De har varit väldigt bestämda i sina krav på israeliskt tillbakadragande. Men det är FN, inte Sverige, som ska se till att FN:s resolutioner genomförs, men FN har uppenbara problem här. Det går bara genom ett väldigt tydligt gemensamt internationellt agerande och genom ett amerikanskt agerande och en större amerikansk press. USA lät bli att lägga in ett veto när resolutionen antogs. Det uppfattades som så att man ändå var med och satte en press på Israel, men det krävs nog att man aktiverar sig ännu mer för att få ett ordentligt resultat.

Anf.  106  GUNILLA WAHLÉN (v):

Det här med demokratiska val är riktigt. Om man tittar efteråt, när valet väl är genomfört, och frågar sig om det har skett under demokratiska former ser man att det inte finns förutsättningar för att det ska kunna ske under demokratiska former. Oavsett vad resultatet blir så blir det några som kan överklaga och säga att det inte skedde under demokratiska former när inte politiker, de som ställer upp till valet, kan resa mellan olika orter inom sitt eget land, när inte väljarna kan träffa de olika politikerna, när de inte kan få reda på saker utan risk för att bli skjutna. Det står en grupp, och då säger man att de inte får ha politiska diskussioner. På så sätt kommer Israel att bestämma reglerna för hur valarbetet och det fria valet ska gå till. Hur ska man kunna rösta utan att känna sig hotad?

Anf.  107  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det är en helt riktig fråga. Å andra sidan, att skjuta på valen är att skjuta på hela processen. Det Israel vill är att man skjuter på valen därför att de inte vill ha en palestinsk stat år 2005, de vill skjuta upp hela processen. Jag håller precis med om problematiken att ha valen, men det är ändå bättre att försöka fortsätta processen. Annars kan Israel helt och hållet bestämma tidpunkten för valen genom att det inte hålls några val innan Israel drar sig tillbaka. Därmed är det Israel som avgör när det blir val. Vill Israel inte ha val och upprättandet av en ny demokratisk palestinsk administration drar man sig aldrig tillbaka, så blir det aldrig heller någon ny palestinsk administration.

Anf.  108  KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp):

Jag håller helt med om att det är viktigt att valen hålls och att man ligger fast vid tidpunkten. Min fråga är: Hur mycket förberedelse finns det för en internationell närvaro under valprocessen när det gäller valobservatörer och över huvud taget att se till att det går korrekt till?

Anf.  109  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

EU kommer att sända många valobservatörer. Om det sedan kommer att beslutas om något slags internationell närvaro från FN för att också garantera säkerheten har inte diskuterats. Det är väldigt osäkert. Jag tror inte att man kommer att få igenom ett sådant beslut i FN. Jag kan hålla med om att det skulle behövas, men jag tror inte att de får igenom ett sådant beslut.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att vi kan konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går över till Zimbabwe, som är en diskussionspunkt.

Anf.  111  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Zimbabwe är en ganska sorglig diskussionspunkt – det har ni väl alla sett. Läget har bara försämrats. Dessutom har man en hotande svältkatastrof. Det är lokalval nu i dagarna – den här helgen – som på något sätt är ännu mer förutbestämt och manipulerat än vad presidentvalen var.

Vi har redan skärpt sanktionerna. Den stora huvudvärken just nu är hur man ska hantera det möte mellan EU och SADC som skulle ske i början av november. Där skulle den zimbabwiske utrikesministern egentligen delta – bjudas in att delta i detta möte mellan EU och SADC. Samtidigt har vi enligt våra sanktionsregler visumförbud för honom. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

De diskussioner som förs nu gäller ifall man ska skjuta upp mötet, om man i stället ska försöka ha det på tjänstemannanivå eller om man ska försöka ha ett trojkamöte.

Det återstår att se, och det beror väl också lite grann på vad SADC-länderna själva gör på de möten som de har under de närmaste dagarna och vilka signaler de skickar.

Jag har alltså tyvärr inget färdigt förslag till nämnden i dag. Detta är väl fortfarande bara en diskussionspunkt, eller hur? Förmodligen kommer vi att försöka hitta något slags lösning, men det beror trots allt lite grann på vad vi har fått för reaktioner.

Anf.  112  GÖRAN LENNMARKER (m):

Om man får ge ett tips, herr ordförande, så är det att om ministern får komma hit så måste det ske på ett sådant sätt att det inte kan bli en propagandaseger hemma. Men det går väl att fixa till. Jag noterar att de inte reste till Nigeria just för att det inte skulle bli en propagandaseger, så det kan man väl ordna.

Anf.  113  KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp):

Jag har också en spontan reaktion på detta. Jag tror att det är viktigt att man ändå försöker få mötet till stånd och att utrikesministern från Zimbabwe kan delta. Annars stänger man den möjligheten.

Jag tror att det är bättre att komma in på någon form av undantag när det gäller den här regeln med reseförbudet om man ska vara realist och tro att det ändå kan bli en viktig diskussion med utrikesministern närvarande. Är han inte det så blir det naturligtvis lite konstigt.

Anf.  114  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Vår linje har tidigare varit – helt i linje med vad K-G Biörsmark säger – att vi från svensk sida ska försöka få mötet till stånd därför att det är så farligt att bryta dialogen mellan Europa och södra Afrika. Men då skulle man göra mänskliga rättigheter till en viktig punkt på dagordningen – i linje med vad Göran Lennmarker säger. På så sätt markerar man verkligen detta. Det får inte bli någon propagandaseger för dem.

Samtidigt säger oppositionen att oavsett om ni gör det eller inte så kommer det att kunna göras en propagandaseger hemma av det faktum att ministern ändå får åka. Man behöver ju inte informera om under vilka former osv. som mötet sker.

Det finns rätt olika uppfattningar om detta också i medlemsländerna, så jag är glad om jag har ett ganska öppet mandat att försöka hitta något. Jag tror att vi har ungefär samma utgångspunkter för att hitta något slags rimlig väg.

Anf.  115  ORDFÖRANDEN:

Vi kan sammanfatta detta med att säga att regeringen har stöd för det redovisade upplägget inför de fortsatta förhandlingarna.

Då går vi över till nästa fråga, som gäller Berlin-plus – eventuellt, som det står här.

Anf.  116  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Ordförande! Ja, Berlin-plus kommer upp igen. Jag kan egentligen inte på något sätt se att det hela verkar ha rört sig framåt sedan alla de tidigare gånger vi har tagit upp Berlin-plus.

Anf.  117  ORDFÖRANDEN:

Så det är status quo där.

Anf.  118  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Vi har två nya dagordningspunkter också.

Först har Italien begärt att den s.k. EIB:s lånefacilitet för Medelhavsområdet ska tas upp. Som ni kanske minns så ville spanjorerna under sitt ordförandeskap inrätta en Euromedbank. Sedan blev det inte en bank, utan det blev i stället lånemöjligheter i EIB. Nu vill alltså Italien se till att man använder detta och anslår mycket mer extra pengar till det.

Vi har samma uppfattning som vi har haft tidigare, nämligen att det ska vi inte alls göra. Framför allt ska man inte se till att ta pengar från andra områden, utan de pengar som det gäller ska tas från de pengar som redan finns i Medaprogrammet.

Den andra punkten gäller Elfenbenskusten, där man har en väldigt allvarlig situation. Den är kanske lite allvarligare än vad vi trodde de första dagarna. Särskilt allvarligt är att det inte finns någon som har tagit på sig ansvaret för upproret, som verkar pågå i stora delar av landet och vara mycket välorganiserat. Det finns inte riktigt någon att förhandla med just nu.

Frankrike har varit aktivt i diplomatin för att få till stånd ett eld upphör. Vi kommer att få rapporter både från Frankrike och andra om deras bedömning av läget.

Anf.  119  ORDFÖRANDEN:

Det senare var mer av en diskussion och information, men det första ärendet var en beslutspunkt. Där redovisade utrikesministern en ståndpunkt som överensstämmer med den ståndpunkt som har behandlats tidigare här. Jag konstaterar därför att det finns majoritet för den.

Då har vi A-punktslistan kvar. Det är alla de A-punkter som redovisats tidigare och även den tillkommande A-punkten. Jag tar dem i en klump.

Anf.  120  WILLY SÖDERDAHL (v):

Herr ordförande! Det gäller förbindelserna med Armenien, Azerbajdzjan och Georgien, som finns bland de här punkterna.

I dag finns en konflikt, bl.a. på grund av Nagorno-Karabach, som inte är löst. Turkiet och Azerbajdzjan har tillsammans blockerat handeln med Armenien. Bl.a. är det därför som man har stängt olje- och energitillförseln och startat det kärnkraftverk som ligger i Armenien. Det är ju i sig en fara.

Jag undrar över en sak. Man tar ju upp förbindelserna mellan Armenien, Azerbajdzjan och Georgien – och det är väl bra och okej. Men tar man då också upp Turkiets roll i denna situation? Utan den blir det ju bara mycket ord kring att vi ska utveckla handel och vad vi nu ska göra, men så länge blockaden finns där och så länge Turkiet ger sitt stöd så kommer det inte att hända någonting. Tvärtom gäller att om man kan häva detta så kommer handel osv. att kunna bli någonting helt annat i hela detta område med de tre länderna.

Frågan är egentligen: Finns Turkiets roll med över huvud taget i de här diskussionerna? Annars tycker jag att man borde ta upp den.

Anf.  121  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Turkiets roll tas inte upp när man träffar de här länderna, för dem träffar man var för sig. De kommer att träffa trojkan var för sig. Då diskuteras bara deras roll och relationer med EU, för det blir ett sätt att stärka dem. Det gäller inte minst t.ex. Armenien och samarbetet med EU.

Turkiet och Turkiets roll i regionala konflikter tas upp i EU:s dialog med Turkiet. Sven-Olof Petersson säger här att det har tagits upp i de diskussioner som har förts med Turkiet.

Här sitter man ju ensam med de respektive länderna, och då tar man inte upp ett tredjeland. Då tar man inte upp Turkiet.

Men det är viktigt att man ser alla de regionala kopplingarna. Detta har varit något som vi har prioriterat från svensk sida. Vi har sagt att det är viktigt att EU engagerar sig mer och går in mer så att man inte överlämnar antingen till regionala starka aktörer som Turkiet eller till USA och Ryssland att vara de enda som agerar. De ska känna att de ändå har ett starkt EU-engagemang. Det är ju viktigt för deras möjligheter att söka sig en egen väg.

Anf.  122  WILLY SÖDERDAHL (v):

Det låter bra att man tar upp det. Det kanske inte ska göras här – det vet inte jag – men det är viktigt att man ser helheten. När man pratar om handel och utveckling gäller t.ex. att järnvägen till Europa från Armenien är blockerad. Då pratar vi om handel, men det blir ingenting av det. Man måste se det i ett större sammanhang, och det är viktigt att man trycker på vid de tillfällen när det är möjligt att göra det.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Då tar vi alla A-punkterna i en klump. Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt. Med det är vi klara med samrådet med utrikesministern och tackar för det.

Anf.  124  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Får jag då passa på att tacka nämnden? Jag hoppas att jag ser många av er i framtiden. Jag vet att jag inte kommer att se några av er just i det här sammanhanget i framtiden, t.ex. ordföranden. Jag tackar nämnden, och inte minst nämndens ordförande, för att väldigt bra samarbete. Tack ska ni ha!

Anf.  125  ORDFÖRANDEN:

Det är ganska många som kommer att lämna nämnden. Vi har en lista på dem. Det är t.o.m. lika många som antalet ordinarie ledamöter i nämnden. Vi får väl se vad som sedan händer framöver.

Jag vill också passa på att tacka för samarbetet med utrikesministern och Utrikesdepartementet under de här åren.

3 §  Ekofin

Finansminister Bosse Ringholm

Rapport från dels ministerrådsmöte (Ekofin) den 12 juli 2002, dels informellt ministermöte (Ekofin) den 6–7 september 2002

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 8 oktober 2002

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar finansministern med medarbetare välkomna hit för information och samråd.

Som brukligt är, börjar vi med en muntlig återrapport från tidigare rådsmöten, ett rådsmöte den 12 juli och ett informellt ministermöte den 6–7 september.

Anf.  127  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag tänkte inte närmare kommentera de skriftliga rapporterna. Ni har också fått en skriftlig rapport om Fiscalisprogrammet, när det gäller rådets skriftliga beslut på det området. Om det finns frågor svarar jag naturligtvis på dem.

Anf.  128  ORDFÖRANDEN:

Det finns inte några frågor, och vi lämnar den dagordningspunkten.

Vi går då in på rådsmötet den 8 oktober.

Anf.  129  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag kommer inte själv att delta på mötet den 8 oktober, eftersom vi hoppas kunna presentera nästa års statsbudget här i riksdagen. Det blir statssekreterare Sven Hegelund som kommer att leda den svenska delegationen.

Det har inte skett några ändringar i den kommenterade dagordning som ni har fått förut. Eftersom det är lite tid fram till den 8 oktober får det bli en preliminär presentation, eftersom det fortfarande pågår en del beredningsarbeten, kanhända en del under nästa vecka. Vi har inte heller fått det slutgiltiga mötesunderlaget.

Det är framför allt skattepaketet som nu kommer att diskuteras, eftersom vi kommer in i slutvarvet. Det finns en lägesrapport om läget i förhandlingarna med tredjeland om åtgärder likvärdiga dem som finns i sparandedirektivet.

Mycket av rapporteringen kommer att handla om förhandlingarna med Schweiz. Utrikesministern har tidigare i dag redogjort för den slutsatstext som föreslås antas av utrikesministrarna vid rådets möte den 30 september, och sedan är det alla övriga pågående förhandlingar mellan EU och Schweiz.

Jag har också tidigare redogjort för att förhandlingarna med Schweiz om skatt på sparande inte har kommit så långt som vi hade hoppats på. Förhandlingarna försenades under våren därför att Schweiz länge vägrade att inleda förhandlingar på sparandeområdet innan det fanns ett mandat för förhandlingar på övriga områden. Nu har förhandlingarna pågått sedan i somras. Det har hållits ett stort antal möten mellan kommissionen och Schweiz, men de har ännu inte lett till det resultat som vi har hoppats på.

Vid de rapporteringar som hittills lämnats av kommissionen, vid föregående Ekofinråd den 12 juli och det informella Ekofinmötet i Köpenhamn i september, har kommissionen utgått från ett informationsutbytessystem, som är själva grunden i sparandedirektivet. Schweiz har å andra sidan sett som sin utgångspunkt att man ska ha en källskatt med en s.k. intäktsdelning. Vi har fått rapporter om att de från schweizisk sida inte är främmande för informationsutbyte i vissa fall, där det är fråga om skattebrottsliga förfaranden. Något utrymme för ett automatiskt informationsutbyte har Schweiz dock inte medgett.

Kommissionen väntas också rapportera om läget i förhandlingarna med övriga länder. Vid det informella Ekofinrådet begärdes från flera håll att kommissionen ska återkomma med en utförlig rapport vid nästa möte nu i oktober. Det är det löfte vi har fått av kommissionen. Jag antar att det också kommer att diskuteras hur man går vidare just i de förhandlingarna.

Anf.  130  ORDFÖRANDEN:

Det här är en diskussionspunkt i dag. Den kommer inte att vara uppe på rådet för några beslut, utan det är en orienterande diskussion om läget.

Finansministern ska också ta upp energiskatten.

Anf.  131  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Vi stöder det arbete som pågår med att få till stånd gemensamma bestämmelser om energiskatt. Europeiska rådet har vid möten i Barcelona och Sevilla under våren och sommaren uppmanat Ekofinrådet att anta ett energiskattedirektiv före årets slut.

På mötet nu är det meningen att man ska diskutera de politiskt känsliga frågorna. En viktig fråga för Sverige är hur reglerna utformas så att vår energiintensiva industris internationella konkurrenskraft kan bibehållas. Frågan om dieselbeskattning har varit svår att lösa inom ramen för det här förslaget till energiskattedirektiv. Det föreslås nu ett särskilt direktiv, en gemensam skattesats för tung trafik. Det ger också möjligheter att höja dieselskatten för privatbilism utan att göra motsvarande höjning för den yrkesmässiga trafiken.

Sverige stöder möjligheten att dela upp dieselskatten på en yrkesmässig och en privat del. En gemensam skattesats inom EU för tung trafik är däremot en alltför långtgående åtgärd för att Sverige ska kunna stödja den. Med en skattenivå som inte kan överskridas försvåras bl.a. miljöstyrningen. Därför tycker vi att det borde räcka med en höjd minimiskattenivå för att förbättra konkurrensförutsättningarna för just den tunga trafiken.

Anf.  132  HARALD NORDLUND (fp):

Förutom att det kan finnas frågor kring miniminivåerna och inriktningen, där vi menar att inriktningen måste vara så höga miniminivåer som möjligt, vill jag fråga när det gäller en eventuell uppdelning av dieselbeskattningen: Har man kommit så långt när det gäller beskattningen av tyngre fordon att man diskuterar på vilket sätt det skulle ske? Talar man t.ex. i termer av kilometerskatt för lastbilar?

Anf.  133  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Agneta Bergqvist kan berätta om hur arbetsgruppen har hanterat de här frågorna.

Anf.  134  Departementsrådet AGNETA BERGQVIST:

I somras kom det ett förslag från kommissionen om ett dieselskattedirektiv. Grundtanken i det är att man skiljer dieselskattenivån för privat bruk och för yrkesmässigt bruk. Man har också fastlagt dels en gemensam skattenivå för den tunga trafiken, dvs. över 16 ton, dels en minimiskattenivå för annan dieseltrafik.

Det här har än så länge bara behandlats på ett rådsarbetsgruppsmöte, och det kommer att vara uppe på ett högnivåmöte på måndag.

Hela det här förslaget om dieselskattedirektiv är alltså en viktig del av energiskattedirektivet. Det är troligen inte möjligt att nå en uppgörelse om energiskattedirektivet om man inte först kommer överens om dieselbeskattningen.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Därmed kan vi lämna energiskatterna.

Vi har då behandlat punkten 3.

Vi kommer till punkten 4, Effektivisering av de årliga ekonomiska och sysselsättningspolitiska samordningsprocesserna.

Anf.  136  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Vi kommer att ha en fortsatt diskussion om en strömlinjeformning av de ekonomisk-politiska processerna. Det gäller de allmänna riktlinjerna, sysselsättningsstrategin och Cardiffprocessen. Dagordningspunkten är en uppföljning av det mandat som Europeiska rådet gav ministerrådet och kommissionen vid vårtoppmötet i Barcelona. Arbetet syftar till att förenkla och effektivisera det ekonomisk-politiska samarbetet och lägga större vikt vid uppföljningen av redan fattade beslut.

Diskussionen i Ekofin äger rum mot bakgrund av ett meddelande från kommissionen. Kommissionen föreslår en tydligare tidsmässig uppdelning mellan politisk vägledning och utarbetande av riktlinjer under våren i ett s.k. riktlinjepaket. Under hösten ska det handla om genomförande uppföljning i ett s.k. genomförandepaket. Dessutom anser kommissionen att processerna bör göras mer långsiktiga, att uppföljningen bör få en större roll i samarbetet.

Vi tycker från svensk sida att det är viktigt att de ekonomisk-politiska processerna strömlinjeformas, förenklas och effektiviseras. Det är inte minst viktigt med tanke på Lissabonmålet och utvidgningen. Det är också nödvändigt att fokusera ytterligare på genomförande och uppföljning, som kanske är den allra viktigaste frågan. Därför stöder vi förslagen om mer långsiktighet och en tidsmässig uppdelning i samarbetsprocessen. Mer tid får då ges också åt uppföljning av den förda politiken. Även konkurrenskraftsrådet och rådet för sysselsättning kommer att diskutera de här frågorna under hösten. Det finns därför skäl att återkomma till nämnden senare.

Anf.  137  ORDFÖRANDEN:

Det här är också en diskussionspunkt. Vi lämnar den för dagen.

Vi går då över till sysselsättningsstrategin.

Anf.  138  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det här ska ju synkroniseras med övriga processer. Dessutom ska sysselsättningsstrategins innehåll ses över. Strategin har utvärderats, och utvärderingen ligger till grund för den framtida sysselsättningsstrategins utformning. Utvärderingen visar att 10 miljoner nya jobb har skapats sedan samarbetet initierades 1997. Arbetskraftsutbudet har ökat med 5 miljoner.

Förändringarna på arbetsmarknaderna i Europa har delvis varit strukturella. Samtidigt är det osäkert hur mycket av dessa förändringar som är resultat av sysselsättningsstrategin. Det står däremot klart att medlemsstaterna har förändrat sin politik i riktning mot målsättningarna i sysselsättningsriktlinjerna, och det är en positiv utveckling.

Vi ska också ha en första diskussion om den framtida strategins utformning mot bakgrund av ett meddelande från kommissionen, och sedan kommer den upp samma dag för en diskussion i rådet för sysselsättning.

Vi verkar från svensk sida för en bred syn på sysselsättningspolitiken, att den ska bibehållas, i syfte att öka sysselsättning och skapa fler och bättre jobb. Det är flera politikområden som måste samverka här. De framtida riktlinjerna bör fokusera på ett antal nyckelområden, exempelvis arbetskraftsutbud. Vi vill gärna se en förenkling av riktlinjerna, att de begränsas i antal och att de riktas framför allt mot Lissabonmålen, så att det är lättare att följa upp dem. Det är viktigt att man har medel på nationell nivå också för att kunna följa upp Lissabonmålen.

Anf.  139  WILLY SÖDERDAHL (v):

Det står i våra handlingar under Budgetära konsekvenser att ”sysselsättningsstrategin genomförs genom de åtgärder som presenteras i vårpropositionen och budgetpropositionen”. Det är inte i sak, utan mer om form jag har en fråga.

Om jag har förstått det rätt förs det en diskussion bl.a. i Europaparlamentet där man vill att sysselsättningsstrategin, för att man ska få ett övergripande synsätt, också ska presenteras för de nationella parlamenten som en speciell fråga och diskuteras i respektive parlament som en sak. Då befäster man också de nationella parlamentens roll i sysselsättningsstrategin.

Jag undrar: Har det förts några diskussioner även på rådsnivå om att man skulle göra på det här sättet, som har lyfts upp i Europaparlamentet? Har regeringen i Sverige funderat på det?

Anf.  140  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är en fråga som ännu inte har tagits upp i ministersammanhang. Vi har inte fört någon sådan diskussion. Det är möjligt att den dyker upp, med tanke på att den har funnits i Europaparlamentet. Än så länge har inte den frågan väckts.

Anf.  141  ORDFÖRANDEN:

Jag kan upplysa att den har kommit upp i samband med konventsarbetet, där det har gjorts ett ganska stort nummer av den från en del håll. Det här är ingen märkvärdig fråga för Sverige, eftersom kommissionens alla papper ju går till riksdagen med kommentarer från regeringen. En s.k. faktapromemoria ska ju upprättas då det gäller förslag från kommissionen. Vi har sedan samrådet i EU-nämnden, och det är också möjligt för fackutskotten att reagera på faktapromemorian.

Jag vet att vissa länder och en del Europaparlamentariker menar att det skulle vara förnämligt om kommissionen vände sig direkt till de nationella parlamenten. Jag tror att utvecklingen kommer att gå dithän att kommissionen generellt kommer att skicka sina förslag även till parlamenten i fortsättningen.

Anf.  142  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag kan bara påminna om att vi varje vår presenterar vår nationella sysselsättningsplan, och den hanteras ju både här och i riksdagen i övrigt. Vi har ju en genomarbetad process på det här området. Andra länder har ju inte hunnit lika långt, så jag kan förstå diskussionen mot den bakgrunden.

Anf.  143  ORDFÖRANDEN:

Det här ärendet kommer ju upp senare i år, och sedan ska det tas beslut i början av nästa år, så EU-nämnden får ju fortsätta att behandla det här så småningom. Då går vi till ärende 6, som också är en rapport- och diskussionspunkt.

Anf.  144  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Ekonomiska och finansiella kommittén fick i våras ett uppdrag av Ekofin att mot bakgrund av den snabba finansiella utvecklingen ge förslag till en bättre anpassad kommittéstruktur för finansiell reglering, tillsyn, rådgivning och stabilitet. Ekofinrådet har under hand informerats om arbetet, och nu ska en slutlig rapport redovisas. Förslaget innebär att de principer och arrangemang som numera finns på värdepappersområdet, det som betecknas Lamfalussyordningen, nu överförs till bank- och försäkringsområdet. Det innebär att nuvarande kommitté inom bank och försäkring föreslås omformas och ingå i den nya kommittéstrukturen. Enligt direktivet om nya finansiella konglomerat, dvs. bank och försäkring, föreslås även att en konglomeratkommitté inrättas.

En viktig fråga är att ta hänsyn till centralbankernas roll och hur de ska vara representerade på bankområdet. Det föreslås att centralbankerna ska ingå i bankkommittén på tillsynsnivå. Den nationellt ansvariga tillsynsmyndigheten ska då ha voteringsansvaret, dvs. Finansinspektionen för vår del. För att stärka policy- och rådgivningsfunktionen mot Ekofin föreslås att nuvarande Financial Service Policy Group ersätts och omformas till en ny kommitté benämnd Financial Policy Committee. I den ska sitta nationella representanter på hög nivå för finansministerierna, och ordföranden ska hämtas från ett medlemsland. Stabilitetsfrågor ska diskuteras av EFK, Ekonomiska och finansiella kommittén, som är det centrala organet för Ekofin. Det föreslås också att nya Financial Policy Committee med lämpliga representanter från andra kommittéer ska bereda frågor om stabilitet just för EFK.

Vi är i huvudsak från svensk sida positiva till de förslag som EFK nu kommer att presentera. Det finns delade meningar bland medlemsländerna på en del punkter, men i stort sett tror jag att den struktur som nu föreslås vinner stöd.

Frågan om behovet att upprätta en särskild kommitté för finansiella konglomerat är kanske ännu inte avgjord. Vi har ju hyst viss tveksamhet till behovet av just en sådan kommitté. En annan fråga är ju hur de allt viktigare stabilitetsfrågorna på bästa sätt ska hanteras. Där behövs ett brett forum samtidigt som det måste vara både praktiskt och effektivt. Vilka olika representanter och experter som den föreslagna Financial Policy Committee ska kunna samla för att diskutera och bereda stabilitetsfrågor kan kanske behöva mer eftertanke.

Det som ligger närmast nu är att Ekofin kan enas kring ett förslag i huvudsak, även om inte alla detaljer låses. Sedan får EFK ge klartecken att gå vidare och konsultera Europaparlamentet och även olika intressenter på marknaden innan man slutgiltigt kan fastställa organisationen.

Anf.  145  GÖRAN LENNMARKER (m):

Jag vill understryka det sistnämnda. Vad jag förstår bedrivs en fackdebatt om delar av det här. I alla fall den som läser Financial Times ser att det ibland finns diametralt skilda ståndpunkter. Jag kan själv inte riktigt ta ställning till de olika idéer som förs fram, men det viktiga är väl just att man har en ordning där man har en möjlighet att konsultera branschen, branscherna eller hur man nu ska beteckna det här, så att man har ett förslag som är förankrat. Vissa saker kanske man inte kan förankra, för det finns väl olika ståndpunkter, men frågor bör beredas på ett noggrant sätt.

Anf.  146  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag kan instämma i att det är viktigt att det sker i noggrann beredning. Sedan tror jag att det ligger i sakens natur att det finns konflikter. Det finns ju olika intresseområden, och alla är inte lika glada över att bli bevakade, kontrollerade och rapporterade som de kanske kommer att bli med det här effektivare systemet. Det är ju avsett att kunna ge ett lite bättre resultat i fortsättningen vad gäller den finansiella tillsynen, och en del har väl kanske dansat på egen hand utan att ha varit tillräckligt kontrollerade, så jag kan förstå att de ibland sparkar bakut. Det har jag också sett i medier exempelvis.

Anf.  147  ORDFÖRANDEN:

Finansministern har ju redovisat vissa upplägg och allmänna preliminära ståndpunkter. Vi kan sammanfatta detta med att konstatera att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i detta ärende.

Då kommer vi över till ärende 7.

Anf.  148  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det står på dagordningen som en falsk B-punkt som handlar om makrofinansiellt stöd. Det blir väl ingen diskussion, men det substantiella innehållet i ärendet är däremot intressant. Det är alltså makrofinansiellt stöd till tredjeländer. Det gives framför allt från Ekofin till länder i Central- och Östeuropa, delar av det forna Sovjetunionen, under en tioårsperiod nu. Liknande stöd ges också genom en del andra gemenskapsprogram när det gäller exempelvis Balkan och Medelhavsländerna.

Efter ett långt förberedelsearbete är det moget för en rådsbehandling. Det finns, kan man säga, tre komponenter i det här. Den första är att det är önskvärt med en enklare och snabbare behandling av den här typen av stöd, dvs. att de följer de principer som Ekofin tillämpar. Den andra är att man sett över villkor och regler, och det har skett en viss vidgning av kretsen av stödberättigade länder som nu föreslås. Den tredje är att en eventuell ändring av reglerna för garantireserven har prövats. Det är en reserv som är en budgetmässig konstruktion för att sätta gränser för omfattningen av utlåningen. Där är slutsatsen att det för närvarande inte behövs någon ändring av reglerna.

Vi har från svensk sida velat främja en sådan här enklare hantering och därför kunnat acceptera att reglerna blir mer enhetliga, också i form av en ramförordning. Detta förutsätter naturligtvis att Ekofinrådet inte förlorar sin ställning i den här typen av ärenden. Vi har verkat för att utlåningsverksamheten ska hållas begränsad och strikt och hålla sig till överenskomna principer, och vi har ju som ni vet också varit skeptiska till att utvidga länderkretsen till fler länder kring södra och östra Medelhavet, framför allt eftersom det inte har funnits en efterfrågan om detta. Men vi har ändå som en del av en kompromiss fått se det här som en möjlighet. Man får pröva detta i fortsättningen.

Anf.  149  ORDFÖRANDEN:

Det är alltså rådsslutsatser som ska antas. Vi har hört regeringens ståndpunkt, och jag konstaterar att det finns en majoritet för den.

Vi går över till flygbolagsförsäkringar, som vi också hade samråd om på förmiddagen.

Anf.  150  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Ja, det är ju en långkörare också. Alla vet ju vad som hände den 11 september förra året. Vi gick då in och erbjöd statliga försäkringsgarantier. Jag vill erinra om att rådet redan förra hösten för nästan ett år sedan, den 16 oktober, uppmanade till en snabb och gemensam återgång till den kommersiella försäkringsmarknaden. Det har tyvärr tagit mycket lång tid att återgå till denna.

Nu finns det ju marknadslösningar tillgängliga för flygbranschen, och Sverige har då avskaffat systemet från den 1 juli i år. Min bestämda uppfattning är att systemet med statliga garantier nu snarast bör avslutas inom hela gemenskapen. Det finns flera skäl till det. Det föreligger en konkurrenssnedvridning nu inom gemenskapen – vi har olika regler i olika länder vilket innebär att en del får statligt stöd medan andra inte får statligt stöd – och det är bra om vi kan upphöra med detta så fort som möjligt. Dessutom motverkar statliga garantier försäkringsmarknadens fortsatta utveckling.

Om kommissionen ändå skulle anse att viss ytterligare förlängning av de statliga garantierna är förenlig med statsstödsreglerna och i övrigt motiverad tycker jag att det är viktigt att man tar ut marknadsrelaterade premier, som kan påverka avvecklingen av det här systemet så fort som möjligt. Vi vill naturligtvis, med tanke på att vi har gått före från svensk sida, särskilt trycka på detta att det är angeläget att premierna motsvarar dem som tas ut på marknaden i övrigt. Om en medlemsstat tar ut för låga premier för sina garantier är det, tycker jag, en form av statligt stöd som inte kan vara förenlig med fördraget. Därför tycker jag att kommissionen bör ta sitt ansvar när nu medlemsstaternas representanter i en särskild ad hoc-grupp för flygförsäkringar inte lyckats ena sig om vilken nivå på premierna som ska vara möjlig på marknaden. Därför kommer vi att agera på det sätt som vi har gjort hela tiden, nämligen att försöka sätta punkt för de statliga åtagandena för flygbranschen – ju fortare desto bättre.

Anf.  151  ORDFÖRANDEN:

Det här har ju varit föremål för riksdagsbehandling ett flertal gånger, och finansministern har nu redovisat en klar och tydlig svensk ståndpunkt. Det är ingen skillnad mot de ståndpunkter som har intagits tidigare.

Jag konstaterar då att det finns en majoritet här i nämnden bakom den ståndpunkten.

Vi går vidare till Ryssland.

Anf.  152  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Ordförandeskapet har lagt in en diskussion om Ryssland på agendan. Det är ett tillfälle att ventilera ekonomiska och finansiella frågor inför det toppmöte som ska hållas mellan EU och Ryssland den 11 november.

Den ryska ekonomins utveckling har varit god de senaste åren. I år beräknas en tillväxt på runt 4 %. Det största frågetecknet för rysk ekonomi är oljeprisets svängningar, den globala ekonomiska utvecklingen och den nationella reformprocessen. För en uthållig hög tillväxt krävs det konsekvent genomförda reformer som tillåter en mer diversifierad ekonomi. Ekofin lär också understryka vikten av fortsatt sunda statsfinanser och att man klarar sina skuldåtaganden.

Som ni läst i den kommenterade dagordningen har det svenska EU-ordförandeskapets initiativ för ett ökat samarbete med Ryssland gett konkreta resultat. I juli i år hölls en givarkonferens för den nordliga dimensionens miljöpartnerskap. Flera multilaterala finansieringsinstitutioner har via partnerskapet ökat sina miljöinvesteringar. Förra veckan beslutade exempelvis Europeiska investeringsbankens styrelse om två projekt i Ryssland där banken ska medverka i upprustning av reningsverk både i S:t Petersburg och Kaliningrad, och det är ett direkt resultat av det som vi har drivit från svensk sida.

När det gäller de konkreta frågorna vid toppmötet mellan EU och Ryssland söker utrikesministern samråd med nämnden i de frågorna.

Anf.  153  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går till utvidgningen, som vi också hade uppe med utrikesministern här på förmiddagen.

Anf.  154  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det gäller förhandlingen om utvidgningens finansiella ram, och den är nu inne i ett intensivt skede. Under hösten kommer främst de budgetära knäckfrågorna att behandlas. Det handlar om direktstödet till jordbruket, nivån för struktur- och regionalstöd och frågan om eventuell budgetkompensation till de nya medlemsländerna. Här har ordförandeskapet gjort framsteg om en teknisk metod för beräkning av kandidatländernas nettopositioner. Detta föregriper dock inte ett ställningstagande om huruvida budgetkompensation kommer att betalas ut eller inte. Ordförandeskapets mål är att enas om en gemensam EU-ståndpunkt vid Europeiska rådet i Bryssel i höst.

Vår position inför Bryssel har inte ändrats vad gäller de budgetrelaterade frågorna i utvidgningsförhandlingarna. Vi tycker att det är mycket viktigt att på ett ansvarsfullt sätt hantera utvidgningens kostnader, och vi har ju tyckt länge att det var alldeles för hög nivå på kommissionens förslag från januari. Det innehöll också en del direktstöd, som vi ju helst vill ska fasas ut från hela EU. Jag hoppas att vi kan få stöd från flera andra medlemsstater för den uppfattningen. Vi har ju hittills haft stöd av många som tycker som vi, dvs. att det ska vara en ganska stram hållning i de här budgetfrågorna.

Anf.  155  GÖRAN LENNMARKER (m):

En springande punkt är ju om man kan växla direktstöd och rabatt på medlemsavgiften. Vilka nivåer har det danska ordförandeskapet skissat på när det gäller rabatt på medlemsavgiften, som vi själva hade under de första fyra åren? Jag tänker framför allt på de nya kandidatländerna från Östeuropa.

Anf.  156  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag har ingen information om det, och jag tror inte heller att det finns något förslag från ordförandeskapet än så länge i alla fall.

Anf.  157  GÖRAN LENNMARKER (m):

I grunden vore det väl en orimlighet om de ska bli nettobetalare till EU med tanke på den mycket svaga finansiella och allmänna situation de befinner sig i. Enligt en del beräkningar skulle det framstå som så om man inte vägde in rabatt på medlemsavgiften. Men vi får återkomma till det när det finns underlag.

Anf.  158  ORDFÖRANDEN:

Vi hade som sagt var den här frågan uppe med utrikesministern också, och då fanns det stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Det handlade då framför allt om att växla direktstöd mot andra typer av stödinsatser så att man skulle kunna komma ur ett system som man har med jordbrukssubventioner som inte är så modernt i dagens läge.

Anf.  159  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Då har jag en övrig fråga. Eftersom jag utgår från att det här är det sista tillfälle då jag får möta i varje fall EU-nämndens ordförande under den gångna mandatperioden, och eftersom vi nu går in i en ny mandatperiod, vill jag gärna framföra ett stort tack till ordföranden för ett gott samarbete och ett gott stöd för det gemensamma arbete som vi har haft som jag tycker har varit mycket framgångsrikt.

Anf.  160  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket! Jag vill också framföra mitt tack till Finansdepartementet för samarbetet under de här åren.

4 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Statsrådet Mona Sahlin

Rapport från ministerrådsmöte (sysselsättning och socialpolitik) den 3 juni 2002 samt informellt ministermöte den 11–13 juli 2002

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 7 och 8 oktober 2002

Anf.  161  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar statsrådet Mona Sahlin med medarbetare välkomna hit. Vi ska nu diskutera frågor under den nya rådskonstellationen med en mängd tidigare råd som nu ska rymmas under en samlingsrubrik här.

Vi börjar som vanligt med återrapporter, och vi ska då ha återrapport från det möte som ägde rum den 3 juni och den 11–13 juli då det var ett informellt ministermöte.

Anf.  162  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Tack, herr ordförande! Jag ska göra en kort återrapport från de här mötena, och jag börjar med rådsmötet den 3 juni. Rådet kunde enas om en allmän riktlinje, om direktivförslaget för förordning och stadga för de europeiska kooperativen och också om förnyad konsultation av Europaparlamentet om båda dessa två rättsakter. Sedan kunde vi också uppnå en politisk överenskommelse om förslag till ändring av direktivet som handlar om skydd mot exponering för asbest i arbetet. Nuvarande gränsvärden är på 0,3 respektive 0,6 för olika slag, och nu blir det en skärpning med det nya värdet 0,1, så det är en betydande framgång.

När det gäller förslaget om att förenkla och modernisera reglerna i de s.k. 1408/71 om samordningen av systemen för social trygghet hade det spanska ordförandeskapet en målsättning att man skulle kunna anta det när det gäller de två första avdelningarna. Men Tyskland kunde inte lyfta bort sin reservation, så det var först vid Coreper den 19 juni som det kunde antas. Däremot ställde sig rådet bakom en allmän riktlinje när det gällde förslaget om att utvidga förordningen 1408 till att gälla också medborgare från tredjeland, vilket har varit viktigt.

När det gäller det informella ministermötet i Kolding den 11–13 juli var det danska ordförandeskapets tema ”Social inclusion through social dialogue and partnership”. Det var tre huvudfrågor: den sociala dialogen, investeringar i mänskliga resurser och kampen mot fattigdom och social utslagning. Man kan väl säga att det var en betydande enighet om framför allt vikten av att utveckla den sociala dialogen och hitta bättre sätt att få tydliga bidrag från parterna för att uppnå Lissabonstrategin.

Sedan var det också diskussioner om kampen mot fattigdom och om de nya mål som ska ligga till grund för de nya nationella handlingsplanerna som ska utarbetas under nästa år.

Anf.  163  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Jag lämnar ordet fritt med anledning av den muntliga återrapporten från de två rådsmötena. Vi lämnar den och går över till dagordningen för rådsmötet 7–8 oktober. Du börjar väl från början? Varsågod.

Anf.  164  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Jag tänkte kommentera punkterna 3, 4 och 8 mycket kort. Vad gäller punkt 3 antar jag att min kollega finansministern har sagt en hel del om den, så jag behöver inte säga så mycket om den. Vad jag tycker möjligen kan vara viktigt att kommentera är att hela strukturen för samarbetet om den ekonomiska politiken har blivit ganska splittrad och uppdelad. Det är väldigt viktigt att man nu försöker förenkla och fokusera så att inte hela arbetet går ut på att årligen omarbeta strategierna utan i stället koncentreras på hur de här processerna ska samordnas.

Anf.  165  ORDFÖRANDEN:

Vi hade en diskussion med finansministern om detta. Samtidigt är den här frågan uppe för första gången, kan man säga, och det kommer att ske en fortsatt behandling eftersom besluten om sysselsättningsstrategin ska fattas i början av nästa år, så vi lämnade det som en diskussionspunkt med finansministern.

Anf.  166  WILLY SÖDERDAHL (v):

Enligt Lissabonslutsatserna betonas både den ekonomiska tillväxten, den sociala integrationen och full sysselsättning som överordnade mål. Jag funderar bara lite om det finns någon risk att den sociala processen blir mer innehållslös och att man fokuserar på annat i stället, så att den inte kommer med. Den är också viktig i Lissabonslutsatserna.

Anf.  167  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Ärligt talat tycker jag att av det man har kunnat se hittills av diskussionerna, framför allt förstås i det råd som jag har jobbat med och kan mest, har de sociala frågorna snarast fått en ökad betydelse och spelar en allt större roll, också när man tittar på sysselsättning och den ekonomiska strategin. Jag förstår bakgrunden till frågan, men så här långt tycker jag inte att det finns anledning att känna oro.

Vi går över till ärende 4. Det handlar om ett förslag till direktiv om arbetsvillkor för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Kommissionen presenterade förslaget i mars i år, och Europaparlamentet kommer att behandla det en första gång nästa vecka.

Direktivet handlar om en icke-diskrimineringsprincip. Enligt den får en uthyrd arbetstagare inte behandlas på ett mindre förmånligt sätt än de som redan är anställda i de företag som använder bemanningsföretag. De grundläggande arbetsvillkor som ska vara likartade är t.ex. arbetstid, semester, lön och arbete som utförs av gravida och ammande kvinnor, och detta syftar till att förhindra diskriminering.

Sverige ställer sig positivt till det här direktivförslaget så här långt, men – det kan vara viktigt att säga – vi arbetar för att direktivet ska tillåta avvikelse genom kollektivavtal, vilket ju är en känd ståndpunkt från svensk sida, så att inte arbetsmarknadens parters självständighet urholkas.

Anf.  168  MIKAEL ODENBERG (m):

När kan man räkna med att den här frågan kommer att bli föremål för ett ställningstagande?

Anf.  169  Departementssekreterare TIM BROOKS:

Det var ursprungligen uppe som en politisk diskussion, men det har det inte blivit i och med den utveckling som skett i rådsarbetsgruppen. Det kanske blir utrymme för någon typ av diskussion vid rådsmötet i december, men i dagsläget är det omöjligt att säga när det kommer upp som en beslutspunkt.

Anf.  170  MIKAEL ODENBERG (m):

Jag ska villigt erkänna att jag inte har total ordning på mina papper för närvarande, men det här ärendet har ju seglat runt i periferin under en längre tid, och vi har väl aldrig riktigt fått grepp om vad de här förslagen de facto innebär. Det är möjligt att jag har slarvat bort någon faktapromemoria på vägen, men det är väl viktigt att vi får ett fullödigt underlagsmaterial. Anledningen till att jag är angelägen om det är förstås att vi känner en viss skepsis inför ärendet. Så sent som i våras biträdde vi ju regeringens förslag om en lagstiftning som syftade till att implementera EU-beslut som ska förhindra diskriminering av deltidsanställda arbetstagare och visstidsanställda arbetstagare, men där är det lite enklare diskrimineringsfrågor. Där handlar det om att man ska ha någon sorts grundläggande likabehandling av människor som är anställda med lite olika kontraktsformer hos samma arbetsgivare.

Här handlar det om något helt annat, nämligen om att garantera någon sorts likabehandling av arbetstagare som är anställda hos helt olika arbetsgivare, låt vara att den ena arbetsgivaren hyr ut arbetskraften till en andra. Det är klart att med en ovarsam utformning av ett sådant diskrimineringsförbud – det tror jag i och för sig att regeringen är fullt medveten om – kan man rigga ett dråpslag för hela bemanningsbranschen. Det är alltså en grannlaga uppgift att utforma ett sådant här regelsystem. Det gör att vi är angelägna att noga överväga alla konsekvenser som ett sådant här beslut så småningom kan få. Mer än så behöver jag väl inte säga i dag, eftersom det här bara en muntlig lägesrapport.

Anf.  171  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Det är ju bara en muntlig lägesrapport, som sades här. Det finns all anledning att återkomma till en mer fördjupad diskussion när vi närmar oss ett ställningstagande. Just begreppet diskriminering har också vi uttryckt en viss skepsis till att använda i det här sammanhanget, bl.a. mot bakgrund av det som frågeställaren tog upp.

Det finns en promemoria som du kan läsa när du hittar dina papper så småningom. Men vi kan väl återkomma till frågan inför nästa rådsmöte.

Anf.  172  ORDFÖRANDEN:

Första läsningen sker i Europaparlamentet nu, och så småningom kommer ett nytt beslut att fattas i rådet. Det är ju då som de skarpa besluten fattas i EU-nämnden. I och med det tycker jag att vi kan lämna frågan för dagen.

Ärende 5, om elektromagnetiska fält, har vi haft uppe här några gånger tidigare. Det är en information från ordförandeskapet. Vi kan lämna också den frågan för dagen.

Nästa ärende är lägesrapporten om kampen mot fattigdom och social utslagning.

Anf.  173  HARALD NORDLUND (fp):

Om jag har förstått det rätt har en stötesten i de här resonemangen varit bl.a. definitionen av begreppet fattig. Den svenska definitionen har inte varit exakt densamma som flertalet länders i Europa. Hur tacklar man detta? Eller är det en överdrift att det är ett problem?

Anf.  174  Departementssekreterare MAISOUN JABALI:

Det har, precis som du säger, funnits flera olika begrepp för att definiera fattigdom. Just nu arbetar man inom en indikatorgrupp med att ta fram olika indikatorer som kan hjälpa till i det här arbetet, så för närvarande har man faktiskt lämnat definitionsdiskussionen.

Anf.  175  ORDFÖRANDEN:

Ärende 7 är också en muntlig lägesrapport. Vi lämnar. Sedan kommer vi till ärende 8, som du ville ge en liten föredragning om.

Anf.  176  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Tack, herr ordförande! Jag ville bara nämna lite kort, eftersom det ska vara en diskussion på den här punkten om kön och marginalisering. Diskussionen ska tas upp som ett bidrag inför arbetet med de nationella handlingsplanerna. Ordförandeskapet vill ha tre frågor belysta i samband med debatten: först och främst hur medlemsstaterna planerar att stärka jämställdhetsperspektivet i nästa omgång av nationella handlingsplaner, om vi anser att en s.k. guide med goda exempel skulle vara användbar och slutligen frågan om hur medlemsstaterna kan bidra till att samla information om sambanden mellan kön och marginalisering. Det är till viss del samma frågeställning som togs upp här tidigare. Här gäller det att hitta så bra mätmetoder och statistiskt underlag att man verkligen kan se vad i marginaliseringen som har könsaspekter.

Vår inställning är dels att det är viktigt att lyfta fram jämställdhetsperspektivet också i vår egen handlingsplan nästa gång, dels att kunna redovisa relevant könsuppdelad statistik och vilka åtgärder som riktar sig till män respektive kvinnor. Vi tror också att samordningsmetoden lämpar sig väldigt väl just för att utveckla metoder för jämställdhet. Likadant är det viktigt, som jag sade, att samla in information och statistik om sambanden. Jag vill bara nämna det, eftersom det ska vara en öppen diskussion om detta på rådet.

Anf.  177  ORDFÖRANDEN:

Då lämnar vi den frågan och kommer in på ärende 10. Jag vet inte om du är inläst på det. Det är väl egentligen ett annat departement som har hand om det.

Anf.  178  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Jag hade inte tänkt säga något om det, för det finns ju inte någon annat ställningstagande från regeringens sida än det som har redovisats tidigare av Lars Engqvist.

Anf.  179  ORDFÖRANDEN:

Det här är ett gammalt ärende som vi har haft uppe i nämnden åtskilliga gånger. Nu är det tydligen en ny förhandlingsrunda, och det är väl därför som ärendet kommer upp på dagordningen igen.

Anf.  180  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Som regeringens enda rökare kanske jag ska avstå från kommentarer på den punkten.

Anf.  181  ORDFÖRANDEN:

Vi har också fått ett särskilt papper om det. Jag kan då formellt konstatera att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i ärendet.

Därmed har vi gått igenom dagordningen. Vi tackar för det.

Innehållsförteckning

1 §  Transport, telekommunikation och energi 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN: 1

Anf.  2  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN: 2

Anf.  4  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN: 2

Anf.  6  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN: 2

Anf.  8  BIRGITTA WISTRAND (m): 2

Anf.  9  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 3

Anf.  10  Kanslirådet LARS ÖSTERBERG: 3

Anf.  11  ORDFÖRANDEN: 3

Anf.  12  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 3

Anf.  13  GUNILLA WAHLÉN (v): 4

Anf.  14  REYNOLDH FURUSTRAND (s): 4

Anf.  15  AGNE HANSSON (c): 4

Anf.  16  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 4

Anf.  17  Kanslirådet LARS ÖSTERBERG: 4

Anf.  18  ORDFÖRANDEN: 5

Anf.  19  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 5

Anf.  20  ORDFÖRANDEN: 5

Anf.  21  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 6

Anf.  22  ORDFÖRANDEN: 6

Anf.  23  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 6

Anf.  24  ORDFÖRANDEN: 6

Anf.  25  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 6

Anf.  26  ORDFÖRANDEN: 6

Anf.  27  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 7

Anf.  28  ORDFÖRANDEN: 7

Anf.  29  Kanslirådet LARS ÖSTERBERG: 7

Anf.  30  ORDFÖRANDEN: 7

Anf.  31  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 7

Anf.  32  GUNILLA WAHLÉN (v): 8

Anf.  33  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 8

Anf.  34  Departementssekreterare KERSTIN LOKRANTZ: 8

Anf.  35  ORDFÖRANDEN: 8

Anf.  36  GÖRAN LENNMARKER (m): 8

Anf.  37  GUNILLA WAHLÉN (v): 8

Anf.  38  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 8

Anf.  39  ORDFÖRANDEN: 9

Anf.  40  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 9

Anf.  41  ORDFÖRANDEN: 9

Anf.  42  Statssekreterare GUN ERIKSSON: 9

Anf.  43  ORDFÖRANDEN: 9

Anf.  44  Statssekreterare CLAES ÅNSTRAND: 9

Anf.  45  ORDFÖRANDEN: 10

Anf.  46  Statssekreterare CLAES ÅNSTRAND: 10

Anf.  47  ORDFÖRANDEN: 11

Anf.  48  GUNILLA WAHLÉN (v): 11

Anf.  49  Statssekreterare CLAES ÅNSTRAND: 11

Anf.  50  Departementssekreterare KRISTINA SUNDHOLM: 11

Anf.  51  GÖRAN LENNMARKER (m): 12

Anf.  52  Departementssekreterare KRISTINA SUNDHOLM: 12

Anf.  53  ORDFÖRANDEN: 12

2 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser 13

Anf.  54  ORDFÖRANDEN: 13

Anf.  55  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 13

Anf.  56  ORDFÖRANDEN: 14

Anf.  57  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 14

Anf.  58  GÖRAN LENNMARKER (m): 15

Anf.  59  ORDFÖRANDEN: 15

Anf.  60  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 15

Anf.  61  ORDFÖRANDEN: 15

Anf.  62  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 15

Anf.  63  ORDFÖRANDEN: 15

Anf.  64  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 15

Anf.  65  ORDFÖRANDEN: 16

Anf.  66  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 16

Anf.  67  ORDFÖRANDEN: 16

Anf.  68  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 16

Anf.  69  ORDFÖRANDEN: 16

Anf.  70  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 16

Anf.  71  GÖRAN LENNMARKER (m): 16

Anf.  72  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 16

Anf.  73  ORDFÖRANDEN: 16

Anf.  74  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 16

Anf.  75  WILLY SÖDERDAHL (v): 17

Anf.  76  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 17

Anf.  77  ORDFÖRANDEN: 17

Anf.  78  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 17

Anf.  79  ORDFÖRANDEN: 18

Anf.  80  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 18

Anf.  81  ORDFÖRANDEN: 18

Anf.  82  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 18

Anf.  83  GÖRAN LENNMARKER (m): 19

Anf.  84  ORDFÖRANDEN: 19

Anf.  85  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 19

Anf.  86  ORDFÖRANDEN: 19

Anf.  87  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 20

Anf.  88  ORDFÖRANDEN: 20

Anf.  89  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 20

Anf.  90  GÖRAN LENNMARKER (m): 21

Anf.  91  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 21

Anf.  92  KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp): 21

Anf.  93  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 21

Anf.  94  WILLY SÖDERDAHL (v): 21

Anf.  95  ORDFÖRANDEN: 21

Anf.  96  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 22

Anf.  97  GÖRAN LENNMARKER (m): 22

Anf.  98  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 22

Anf.  99  GÖRAN LENNMARKER (m): 22

Anf.  100  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 22

Anf.  101  ORDFÖRANDEN: 22

Anf.  102  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 22

Anf.  103  GUNILLA WAHLÉN (v): 23

Anf.  104  GÖRAN LENNMARKER (m): 23

Anf.  105  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 24

Anf.  106  GUNILLA WAHLÉN (v): 24

Anf.  107  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 24

Anf.  108  KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp): 25

Anf.  109  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 25

Anf.  110  ORDFÖRANDEN: 25

Anf.  111  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 25

Anf.  112  GÖRAN LENNMARKER (m): 26

Anf.  113  KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp): 26

Anf.  114  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 26

Anf.  115  ORDFÖRANDEN: 26

Anf.  116  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 26

Anf.  117  ORDFÖRANDEN: 26

Anf.  118  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 26

Anf.  119  ORDFÖRANDEN: 27

Anf.  120  WILLY SÖDERDAHL (v): 27

Anf.  121  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 27

Anf.  122  WILLY SÖDERDAHL (v): 28

Anf.  123  ORDFÖRANDEN: 28

Anf.  124  Utrikesminister ANNA LINDH (s): 28

Anf.  125  ORDFÖRANDEN: 28

3 §  Ekofin 29

Anf.  126  ORDFÖRANDEN: 29

Anf.  127  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 29

Anf.  128  ORDFÖRANDEN: 29

Anf.  129  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 29

Anf.  130  ORDFÖRANDEN: 30

Anf.  131  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 30

Anf.  132  HARALD NORDLUND (fp): 30

Anf.  133  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 31

Anf.  134  Departementsrådet AGNETA BERGQVIST: 31

Anf.  135  ORDFÖRANDEN: 31

Anf.  136  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 31

Anf.  137  ORDFÖRANDEN: 32

Anf.  138  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 32

Anf.  139  WILLY SÖDERDAHL (v): 32

Anf.  140  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 32

Anf.  141  ORDFÖRANDEN: 33

Anf.  142  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 33

Anf.  143  ORDFÖRANDEN: 33

Anf.  144  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 33

Anf.  145  GÖRAN LENNMARKER (m): 34

Anf.  146  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 34

Anf.  147  ORDFÖRANDEN: 34

Anf.  148  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 35

Anf.  149  ORDFÖRANDEN: 35

Anf.  150  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 35

Anf.  151  ORDFÖRANDEN: 36

Anf.  152  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 36

Anf.  153  ORDFÖRANDEN: 36

Anf.  154  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 37

Anf.  155  GÖRAN LENNMARKER (m): 37

Anf.  156  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 37

Anf.  157  GÖRAN LENNMARKER (m): 37

Anf.  158  ORDFÖRANDEN: 37

Anf.  159  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 38

Anf.  160  ORDFÖRANDEN: 38

4 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 39

Anf.  161  ORDFÖRANDEN: 39

Anf.  162  Statsrådet MONA SAHLIN (s): 39

Anf.  163  ORDFÖRANDEN: 39

Anf.  164  Statsrådet MONA SAHLIN (s): 40

Anf.  165  ORDFÖRANDEN: 40

Anf.  166  WILLY SÖDERDAHL (v): 40

Anf.  167  Statsrådet MONA SAHLIN (s): 40

Anf.  168  MIKAEL ODENBERG (m): 40

Anf.  169  Departementssekreterare TIM BROOKS: 41

Anf.  170  MIKAEL ODENBERG (m): 41

Anf.  171  Statsrådet MONA SAHLIN (s): 41

Anf.  172  ORDFÖRANDEN: 41

Anf.  173  HARALD NORDLUND (fp): 42

Anf.  174  Departementssekreterare MAISOUN JABALI: 42

Anf.  175  ORDFÖRANDEN: 42

Anf.  176  Statsrådet MONA SAHLIN (s): 42

Anf.  177  ORDFÖRANDEN: 42

Anf.  178  Statsrådet MONA SAHLIN (s): 42

Anf.  179  ORDFÖRANDEN: 43

Anf.  180  Statsrådet MONA SAHLIN (s): 43

Anf.  181  ORDFÖRANDEN: 43