Fredagen den 27 oktober 2006

EU-nämndens uppteckningar 2006/07:5

1 §  Ekofin

Finansminister Anders Borg

Återrapport från ministerrådsmöte den 10 oktober 2006

Information och samråd inför ministermöte den 7 november 2006

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Godmorgon! Klockan är halv tio. EU-nämndens sammanträde är härmed öppnat.

Vi går in på punkten om Ekofin och hälsar finansminister Anders Borg med medarbetare välkomna till detta samråd inför Ekofinmötet som ju är först den 7 november. Vi ska erinra oss att vi nu ligger nästan två veckor före. Det beror på att nästa vecka är plenifri. Det gör att vi i den meningen har ärenden som ibland kommit osedvanligt kort in på ärendelistan. Redan under nästa vecka kommer en del att ske. Jag säger detta bara för att erinra om att det är vi i riksdagen som vill ha den här tidigareläggningen. Det får, tror jag, viss effekt också på dagordningspunkterna. Vi får väl återkomma mer till detta.

Först har vi en återrapport. Finns det någon som har synpunkter på återrapporten från finansministermötet den 10 oktober? Har finansministern något att säga till sitt försvar?

Anf.  2  Finansminister ANDERS BORG (m):

Låt mig börja med att säga att det var väldigt intressant och även spännande att delta på detta mitt första Ekofinmöte. Det är en otroligt viktig krets för oss, inte minst eftersom vi tillhör de länder som står utanför eurosamarbetet. Samtidigt tänkte jag passa på att säga att det är väldigt roligt att få vara här. Jag hoppas på att kunna ha ett mycket omfattande samarbete; det ska vi ju ha. Men låt mig också säga att vi vid det här tillfället är i den sitsen att vi senare kan behöva komplettera det material ni har fått med anledning av att det löpande inkommer saker inför nästa Ekofinmöte.

Som en avrapportering kan jag väl nämna att det var ett antal viktiga frågor som var uppe. Ni har sett avrapporteringen kring det. När det gäller Europeiska investeringsbanken till exempel valde vi att hålla fast vid den hållning som den svenska regeringen tidigare haft. Det tror jag har varit bra. Jag ska väl också säga att samma sak gäller frågan om administrativa bördor, även om vi valde att trycka lite extra på den frågan därför att det är centralt att få ned regelbördan i alla länder, även i Sverige.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Det finns tydligen inga frågor om återrapporteringen.

Vi går raskt vidare. Vi brukar ta A-punktslistan sist, så vi går direkt till punkt 3 om ekonomisk förvaltning och revisionsrättens årsrapport 2005.

Lars Heikensten, vår man i revisionsrätten, kommer om två veckor att ge information direkt till nämnden i anslutning till en lunch som vi tänkt ordna med honom. Han kommer då att gå igenom det som ni sett och som har skickats ut. Har finansministern något att tillägga eller dra ifrån i den delen vad gäller den här rapporten?

Anf.  4  Finansminister ANDERS BORG (m):

Nej, det här är bara ett rent informationsärende. Ni kommer att ha anledning att ställa många frågor till Lars Heikensten när han är här kring den här rapporten. Vi ska ju inför mötet i mars 2007 återkomma i en mer ordnad och detaljerad form till rapporten.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Läs igenom materialet till den 7 november, om 14 dagar! Det är mycket värdefullt att gå igenom sådana här rapporter. Vi avslöjar ju EU:s inre liv.

Vi går vidare till punkt 4 om lägesrapporten 2006 och EU:s statistiska styrning.

Anf.  6  Finansminister ANDERS BORG (m):

Som många av er säkert vet har vi under en lång tid haft problem med statistiken inom EU-området. Den har varit ofullständig relativt hur det varit i länder som Sverige, Holland och England som är mer välstrukturerade. Det här har till och med haft politiska implikationer, som ni väl känner till i fallet Grekland. Därför är det väldigt bra att man nu har haft ett arbete för att förbättra kvaliteten, omfattningen och jämförbarheten i den här statistiken. Det arbetet har nu drivits vidare. I det här fallet gäller det till exempel att vi nu äntligen börjar komma mot mer samlade arbetsmarknadsstatistiska uppgifter kring löner, sysselsättning och arbetslöshet, vilket naturligtvis är av stort värde för den ekonomiska politiken.

Vi tycker att det här är av stort värde och har också själva gjort en kraftfull förstärkning i budgeten vad gäller den ekonomiska statistiken. Det man möjligtvis kan tillägga är väl att det också är viktigt i den svenska positionen att vi understryker att man inte därmed ska skapa ökade statistiska bördor för näringslivet. Vi tycker att detta är ett centralt arbete och att man också börjar ta sig framåt på viktiga punkter här.

Anf.  7  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Det är inte bara kvaliteten som naturligtvis måste förbättras och som det är oerhört viktigt att man arbetar med, utan det är också så att man måste prioritera vilken statistik. Man kan ju till slut få hur mycket statistik som helst. Det blir då så mycket att man inte kommer att ha någon användning för den.

Jag undrar därför om finansministern har några tankar om vilken typ av statistik Sverige borde arbeta för, just för att de delarna ska vara de mesta och de bästa.

Anf.  8  JACOB JOHNSON (v):

Jag har en fråga om skrivningarna om kommissionens förslag om att stärka det europeiska statistiska systemets oberoende, integritet och tillförlitlighet. Just när det gäller oberoende och integritet undrar jag om det har någon implikation för det svenska statistiska systemet och vilken det i så fall är.

Anf.  9  Finansminister ANDERS BORG (m):

Prioriteringarna är, tyvärr, rätt enkla att göra därför att det på så centrala områden har funnits brister. Nu har vi för första gången i ett senare ärende här fått ordentligt jämförbara uppgifter om de offentliga finanserna. Det är ett sådant område som det är väldigt prioriterat att man kommer fram med.

Vi har haft en harmoniserad statistik för inflationen, och det har varit bra. Men vi har inte haft det på hela arbetsmarknadsområdet, och vi har inte haft det på hela nationalräkenskapsområdet. Det är naturligtvis så att om Sverige inom ramen för Lissabonprocessen och i andra sammanhang prioriterar arbetet för att uppnå full sysselsättning är inte minst arbetsmarknadsstatistiken viktig. Dock finns det säkert många andra prioriteringar som man kan göra, inte minst utifrån de frågeställningar som Sverige i andra sammanhang har framhållit om jämställdhet, miljövärden och sådant. Men i första hand måste vi nog prioritera den grundläggande statistiken om hur ekonomin fungerar och hur det går med att jobben är på plats. Det måste vara den första prioriteringen.

När det gäller den svenska statistiken gör vi bedömningen att det inte påverkar den roll vi har i dag för svensk statistik. Då ska man väl också säga att även om vi under det senaste året haft lite problem med AKU-statistik och sådant är svenska statistiska data generellt sett mycket omfattande och av mycket hög kvalitet jämfört med andra länders.

Jag ska inte orera om detta – det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat – men bara en sådan sak som att vi inte har kunnat göra ordentliga produktivitetsjämförelser inom Europaområdet därför att det inte funnits en fullständig statistik för arbetade timmar har varit oerhört problematiskt. Därför är det bra att man prioriterar det här arbetet.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns en majoritet bakom regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till punkt 5 om de offentliga finansernas hållbarhet.

Anf.  11  Finansminister ANDERS BORG (m):

Även detta är en väldigt viktig punkt för Sverige och naturligtvis också för Finansdepartementet. Vi får en första redovisning i rapporten från kommissionen om den långsiktiga stabiliteten i de offentliga finanserna. Det är första gången vi får jämförbar statistik. Den innehåller fortfarande brister, och det finns en hel del osäkerhet i den. Det är ändå ett steg framåt. Det görs också beräkningar långsiktigt för de åldersberoende utgifterna, vilket är helt avgörande för att man ska klara en långsiktig uthållighet.

Det rapporten visar är tyvärr lite problematiskt. Resultaten visar att man skulle behöva budgetförstärkningar på uppemot 3,5 % inom EU-området som helhet för att uppnå offentlig hållbarhet. Gör man inte det kommer vi att landa på en samlad skuldnivå för EU-området på 180 % år 2050. Det är naturligtvis mycket allvarligt om man får en sådan utveckling.

De slutsatser som dras i rapporten är sådana som det för mig, för regeringen och för – föreställer jag mig – hela den svenska politiska majoriteten är enkelt att ställa sig bakom. Det handlar om att minska den offentliga skuldsättningen, om att öka sysselsättningen och produktiviteten och om att reformera pensionssystemet, sjukvården och äldreomsorgen.

Man kan väl också lägga till att granskningen visar att Sverige, tack vare de överskottsmål vi har, ligger väl till här. Den lilla lilla synpunkt man kan lägga till när det gäller Sverige är att detta dock förutsätter att vi alla lägger stor vikt vid att hålla fast vid grunderna i reformeringen av pensionssystemet eftersom det är det som blir avgörande för att vi klarar den långsiktiga uthålligheten i kommissionens bedömning. Det är alltså väldigt centralt att grunddragen i pensionsreformen består, för annars skulle förmodligen även vi komma ut sämre ur den här jämförelsen.

Kommissionen ger en typ av omdöme som skulle kunna indikera att man borde genomföra stora ofinansierade skattesänkningar. Jag kan väl säga att det har vi inga planer på att göra.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

180 % av bnp som skuldsättningsgrad förefaller vara en ren fantasisiffra. Kan det verkligen vara korrekt att det samlade EU om jag vet inte hur många år framåt skulle ha en så hög skuldsättningsgrad?

Anf.  13  JACOB JOHNSON (v):

Det gäller en lite allmän fråga. Här är det prognoser för tiden fram till år 2050, på decimaler. Vilken trovärdighet har sådana här prognoser?

Anf.  14  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag börjar med Göran Lennmarkers frågeställning. Ja, det är naturligtvis så att det inte är fråga om fantasier. Snarare är det ett mardrömsscenario man ser för den ekonomiska ekonomin, för eurons utveckling och för räntenivåer i Europa om man skulle få en sådan skuldutveckling.

Det gjordes en ordentlig genomarbetning av känsligheten i de offentliga finanserna för något eller några år sedan från kommissionens sida. Man ser att det är två faktorer som är helt avgörande. Den ena faktorn är utformningen av pensionssystemen. Vi har ett stabilt pensionssystem. Det är rätt få andra europeiska länder som har det, vilket är ett avgörande problem.

En annan sak som noteras i de här studierna är att de är helt drivna av arbetskraftsdeltagande. Produktivitetsförändringar spelar nästan ingen som helst roll. De påverkar ju både lönesättning och skatteinkomster för offentlig sektor, så det man får in i skatteintäkter åker ut i löner så att säga. Att få upp arbetskraftsdeltagandet och att ha ordning på sitt pensionssystem är de avgörande faktorerna. Det är där som rätt många av de europeiska länderna har betydande brister.

När det gäller prognoser för tiden fram till år 2050 ska man väl egentligen inte se det här som just en prognos utan som en avancerad konsekvensberäkning. Man lägger in långsiktiga stabila värden för tillväxten. Det som gör att de faktiskt är lite bättre än normala konjunkturprognoser är att det svåra i en ekonomi är att förutse vad tillväxten blir nästa år och året därpå. När det gäller vad det under långa perioder blir i genomsnitt vet vi att tillväxttalen ligger något mer stabilt. För Sverige låg de strax under 2 % under 1980-talet, och nu ligger de väl strax över 3 % och har gjort det under de senaste tio åren.

Det är alltså allvarliga konsekvensberäkningar, och inte minst känslighetsanalysen bör man känna en viss osäkerhet inför. Det vore naturligtvis bra om EU-länderna generellt kunde bidra till att lösa problemet med att öka stabiliteten i de offentliga finanserna.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet bakom regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går nu till punkt 6 om beskattning. Det gäller en miniminivå för alkoholhaltiga drycker och direktiv om skattefri införsel. Men det är väl skattesatsen man förhandlar om?

Anf.  16  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är en helt riktig bedömning att det är skattesatsen, inte alkoholhalten, som man förhandlar om.

Det är här fråga om att Ekofinrådet nu ska ange en politisk inriktning till följd av kommissionens förslag om minimiskatter. Som ni säkert känner till handlar det om att göra en inflationsuppräkning av minimiskattenivåerna. De behöver tas upp med 31 % givet hur länge de har legat stilla. Det här råder det naturligtvis inte enighet om i Ekofinkretsen.

Den svenska linjen är tydlig. Vi anser att man bör ha höga miniminivåer. Det finns en allmän uppslutning i det svenska systemet om att det finns betydande negativa effekter av bruket av alkohol. Ska vi ha skattebaser av olika slag som vi värderar, så vill vi kanske ha låga skatter på dem som arbetar och höga skatter på att förstöra sin kropp med alkoholmissbruk. Däremot är detta inte en vitt spridd uppfattning i det europeiska forumet. Här håller det finska ordförandeskapet på att hitta olika kompromisslösningar för att göra övergångslösningar.

Vår hållning i de här diskussionerna kommer naturligtvis att vara att vi i största möjliga mån stöttar ordförandeskapet för att nå en lösning där man får miniminivåer som ligger så bra som möjligt. Detta kommer att vara en infekterad diskussion. Jag tror att ni alla kan föreställa er hur gränslinjerna ser ut mellan olika länder där.

Anf.  17  CATHERINE PERSSON (s):

Jag skulle vilja ställa en fråga om just miniminivåerna. När det gäller vinet är det 0. Problemet är att 31 × 0 blir 0. Vilken hållning har regeringen i den frågan?

Anf.  18  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag har en liknande fråga. Finns det några möjligheter att över huvud taget få en diskussion om nollgränsen för vin?

Sedan vill jag göra medskicket att jag naturligtvis önskar att finansministern gör ett inlägg och klargör den svenska positionen framför allt i ett folkhälsoperspektiv.

Anf.  19  ULF HOLM (mp):

Herr ordförande! Jag har ungefär samma fråga. Beslut ska ju tas med enhällighet. Då är det intressant att veta hur många allierade vi har för vår ståndpunkt jämfört med vad Spanien och de andra länderna kan dra ihop och vad effekten kan bli. Det handlar också om övergångsreglerna där jag antagit att Sverige inte vill ha övergångsregler. Där får vi förmodligen också ge oss, för det krävs väl enhällighet även i den frågan. Och tror du att det blir ett beslut nu eller att detta kommer att dras i långbänk?

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Här i EU-nämnden kan man vara öppen om andra länders position. Vi hemligstämplar detta. Vi ska inte via EU-nämnden berätta hur andra länder ställer sig. Men inom EU-nämndens ram kan man alltså vara mycket öppen.

Anf.  21  JACOB JOHNSON (v):

Också jag vill uttala mitt stöd för en miniminivå avseende skatten på vin, alltså högre än 0 % – så hög som möjligt.

Anf.  22  Finansminister ANDERS BORG (m):

Tyvärr är det så att Sverige förhållandevis inte har så väldigt många starka allierade. I de nordeuropeiska länderna finns det en förståelse och en mycket svagare sådan inte minst i de vinproducerande länderna vid Medelhavet. De ser ju vin som ett livsmedel.

Jag kan naturligtvis i enlighet med de frågor som här rests av Catherine Persson, Sven Gunnar Persson och Ulf Holm samt i enlighet med Jacob Johnssons konstaterande göra ett inlägg på temat att Sverige anser att man bör ha höga miniminivåer och att detta rimligen också kan omfatta vin. Jag ska dock inte ge några överdrivna föreställningar om entusiasmen och uppslutningen bakom den svenska hållningen i frågan.

Naturligtvis eftersträvar vi inte övergångsregler, men det är viktigt att vi försöker föra det här framåt. Det finska ordförandeskapet gör ett allvarligt försök där. Vi får alltså helt enkelt backa upp dem i försöken att hitta en så restriktiv hållning. Jag ska självfallet redogöra för den svenska linjen när det gäller folkhälsofrågorna, möjligtvis med tillägget att det är bättre att ha låga skatter på arbete och höga på alkohol än tvärtom.

Anf.  23  CATHERINE PERSSON (s):

Jag skulle bara vilja ha ett förtydligande från finansministern. Betyder det att det är folkhälsoperspektivet som är det viktiga och att regeringen släpper livsmedelsperspektivet? Det är ju en ganska tydlig skillnad i dag i EU.

Anf.  24  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är vår hållning att man bör se detta som en folkhälsofråga. Det är inte den gängse hållningen bland alla EU-länder, men ändå.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Därmed tror jag att vi kan sammanfatta det så att det finns en majoritet bakom regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till nästa skattepunkt som gäller moms och punktskatter, direktiv om skattefri införsel.

Anf.  26  Finansminister ANDERS BORG (m):

När det gäller den resandeinförsel som vi talar om är det fråga om tredjelandsproblematiken. Den drabbar inte Sverige eftersom vi inte har något land där detta är ett allvarligt problem, givet hur beskattningen av både tobak och alkohol ser ut i Norge.

Det här är viktigt inte minst för Finland därför att de har fått in en ölgräns i detta som är central för deras möjligheter att upprätthålla sin alkoholpolitik. Frågeställningen kommer att bli komplicerad. Det finns länder som har flaggat upp här. De tycker att de här reglerna är för tuffa. De vill ha högre gränser. Men det finns också länder som anser att det ska vara särskilda gränser för om man går eller åker bil över gränser. Det ska alltså finnas en regel för om man åker med flyget och en regel för om man åker bil – detta, antar jag, utifrån en allmän ambition att krångla till regelverket och begränsa effektiviteten i samhällsekonomin. Den svenska linjen här är väldigt tydlig.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Nämligen att stödja förslaget. Det måste nog sägas så att vi förstår.

Anf.  28  Finansminister ANDERS BORG (m):

Ja, den svenska linjen är att stödja förslaget och att också stödja arbetet med att nå fram med de här gränserna och undvika att man justerar upp gränserna eller inför ytterligare komplicerande undantag. Det här kommer att vara en komplicerad förhandling. Var vi i slutändan landar är alltid svårt att veta.

Vår hållning måste vara att vi till att börja med vill ha enhetliga gränser, inte höjda gränser och inga komplicerande särregler. Som ni säkert förstår kommer det inte heller på den punkten att finnas en bred enighet.

Anf.  29  ULF HOLM (mp):

Herr ordförande! Finansministern sade ”inga höjda gränser”. Men jag uppfattar att huvudförslaget går ut på höjda gränser. Kanske var det en felsägning.

Jag kan acceptera att det blir höjda gränser. Det gör jag inte med glädje, men från Tullverkets arbetssituation kan det vara acceptabelt; det är liksom inget konstigt.

Det som är intressant är det här med flygtrafiken. Där finns också en diskussion om att flygbolagen inte vill ha taxfree. Den diskussionen lär väl komma in också i detta, från terroristbekämpningssynpunkt och så vidare.

Jag är inte den som är jättelycklig över taxfreehandeln. För mig får den gärna avskaffas så att man i stället kan handla när man kommer fram. Det verkar vara mer praktiskt. Hur ställer sig regeringen i den frågan?

Anf.  30  CATHERINE PERSSON (s):

Också jag skulle vilja ha ett förtydligande i frågan om höjningar; det blir faktiskt en höjning. Men sedan skulle jag vilja vidga frågan lite grann. Det finns ju statsråd i regeringen som tidigare har uttryckt att man vill ha en generell sänkning av införselkvoterna och som har sagt att man måste obstruera lite mer gentemot EU. Jag skulle därför vilja höra om det är regeringens hållning att generellt försöka få till stånd en sänkning av införselkvoterna och då inte bara från tredjeland.

Anf.  31  HILLEVI ENGSTRÖM (m):

Min fråga gäller egentligen samma sak som Ulf Holms. Förslaget om en höjning från två liter till fyra liter hoppas jag att regeringen ställer sig bakom. Och kommer frågan om att kunna köpa alkohol när man kommer till ankomstflygplatsen över huvud taget upp?

Anf.  32  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag börjar med Ulf Holms frågeställningar. Jag slarvade lite grann med formuleringen. Det är en höjning från 175 euro till 300 euro som ligger i detta förslag, men det är också så att flera länder vill göra ytterligare höjningar utöver dessa 300 euro. Till exempel har det från några länder diskuterats att ha en högre gräns, 350 euro, för dem som åker bil över gränserna. Andra länder har helt enkelt velat ha en generell ytterligare höjning. Vår hållning är att vi vill ha den så begränsad som möjligt.

Vad gäller flygtrafiken är jag lite osäker på vilka kommentarer jag ska ge i det sammanhanget. Det är en mer generell frågeställning som vi kanske ska återkomma till.

När det gäller de generella införselkvoterna ska man väl notera att den här regeringen i regeringsförklaringen lagt fast att vi vill verka för en restriktiv alkoholpolitik inom EU-området. Jag vill inte göra några ytterligare reflexioner kring vad det betyder för kvoter med mindre än att detta har grundligt beretts.

Ja, vi kan acceptera den gräns för import av vin där det föreslås en ökning från två liter till fyra liter – detta som en del av det här kompromissförslaget. Jag kan samtidigt säga att för dem som är för en restriktiv alkoholpolitik har det, åtminstone från Finlands sida, uppfattats som en framgång att man har fått in kvotgränsen på öl. Det finns alltså både för- och nackdelar. Det är som vanligt med kompromisser.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattar att regeringens linje är att stödja kommissionens förslag – bara så att vi är klara över den saken.

Anf.  34  Finansminister ANDERS BORG (m):

Regeringen stöder kommissionens förslag, i likhet med de flesta medlemsstaterna, men det kommer också att finnas diskussioner om tillägg.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Men samtidigt måste vi veta vad nämnden ska sluta upp bakom. Det är därför som jag var lite angelägen om att just kunna dra konklusionen att det finns en majoritet bakom regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare. Tydligen finns det en ny skattefråga därutöver, om jag nu förstått saken rätt. Harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter, har jag fått meddelande om.

Anf.  36  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi har ytterligare tre frågor. Det gäller då dels lågmomsförsöket, dels ett ärende kring elektroniska tidningar och dels omvänd skattskyldighet – ett ärende från Storbritannien.

Jag börjar med lågmomsförsöket. Det här är välbekant för er. Det finns en möjlighet för vissa länder att arbeta med låg moms, naturligtvis i ambitionen att skapa sysselsättning i branscher där höga momssatser kan bidra till att begränsa sysselsättningen. Kommissionen har ansett att det egentligen är mer effektivt att sänka arbetsgivaravgifter för sådana branscher än att sänka momssatser därför att det mer direkt påverkar efterfrågan. Man har ändå accepterat det här försöket.

Nu gjordes det en utvidgning av det, som ni vet. I alla fall fanns det en möjlighet för olika länder att anmäla sitt intresse. Sverige valde att inte göra det. Vi berörs alltså inte av det här beslutet. Regeringen motsätter sig därför inte förslaget till beslut från kommissionens sida.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Gäller detta det franska förslaget om sänkt moms?

Anf.  38  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag ska dra alla tre sakerna på en gång.

Fransmännen har rest frågan om elektroniska tidningar. Det gäller då moms på tidningar som är nedsatt. Man har inte haft den möjligheten vad gäller elektroniska tidningar.

Fransmännen vill resa frågan om att det ska vara möjligt att ha det även där och om att få till stånd en diskussion om det. Jag är lite osäker på om man kommer att vilja ha en sådan diskussion, men fransmännen kommer att vilja ta upp den frågan.

Den tredje punkten är att britterna har problem med momsbedrägerier i handeln med elektroniska produkter, enkannerligen mobiltelefoner, och har därför begärt att få en omvänd skattskyldighet.

Sverige berörs inte av beslutet, och vi motsätter oss inte heller det beslutet utan har förståelse för britternas synpunkter. Det finns andra länder som har synpunkten att om man nu undviker att ha det här momsfusket i Storbritannien finns risken att det flyttar till andra länder. Jag tycker ändå att det, om det här är ett allvarligt problem och britterna finner detta som en väg från det, är rimligt att vi inte på något sätt motsätter oss det.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Här har vi bara ett muntligt underlag. Det beror, som sagt, på att vi ligger en vecka tidigare.

Anf.  40  ULF HOLM (mp):

Jag har vad som mest är en kunskapsfråga. Det gäller moms på elektroniska tidningar. Ni menar att det när man går in på Aftonbladet och har den här tilläggstjänsten är 25 % moms på den, medan det är bara 6 eller 12 % moms – hjälp mig! – när man köper tidningen i tidningskiosken och att man där vill ha samma nivå. Är det rätt uppfattat?

Anf.  41  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag är lite osäker på hur det förhåller sig med det här, så jag ska vara lite försiktig. Men jag tror att det är så att när man tittade på frågeställningen från början såg man att det finns olika typer av tidskrifter på Internet. Det kan röra sig om allt ifrån marknadsinformation till specialtidskrifter och så vidare. Då valde man att helt enkelt inte klassificera dem som det. Det finns ju tidskrifter på Internet som man betalar moms för direkt. Det kan förmodligen också vara så. Vi har i Sverige situationen att när man prenumererar på våra morgontidningar så kan man också få dem i fullständig form på Internet. För dem som bor på landsbygden är det ett sätt att få tidningarna när de inte annars kommer.

Jag vet faktiskt inte om det finns olika momssatser på det här. Jag tror att vi kommer att få en första, preliminär diskussion. Jag tror också att man både från kommissionens och flera medlemsländers sida inte kommer att vara beredda att nu göra annat. Jag har fått uppfattningen att man helt enkelt är skeptisk till den franska hållningen.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Som jag uppfattar det är detta tre distinkt skilda frågor. Därför tänkte jag konkludera var och en av dem.

Den första frågan är den om lågmomsförsök. Det berör inte Sverige, men Sveriges regering har ingenting emot att man har den möjligheten. Här finner jag att det finns en majoritet bakom den ståndpunkten.

Den andra frågan är moms på elektroniska tidningar. Även där uppfattar jag att den svenska regeringens inställning är att man ska kunna ha den möjligheten.

Anf.  43  Finansminister ANDERS BORG (m):

Den svenska hållningen måste nog där vara att vi först låter fransmännen redogöra för vad de har tänkt sig så att det blir en ordentlig beredning av ärendet. Sedan får vi återkomma till EU-nämnden med ett förslag till beslut och ett förslag till den svenska hållningen i frågan. Än så länge är det så oklart. Fransmännen har signalerat att de vill ta upp detta, men det är fortfarande oklart exakt vad det är de avser och hur det skulle implementeras.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Okej – då ser vi det som en informationspunkt först, och sedan får finansministern komma tillbaka till nämnden i den delen.

Den tredje frågan är britternas önskan att kunna ta bort momsen eller slå om …

Anf.  45  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det var frågan om omvänd skattskyldighet på moms; det är samma fråga som vi har diskuterat på byggsidan. De vill göra det på vissa elektroniska produkter för att stoppa momsbedrägerier.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Där är regeringens linje att det skulle kunna vara okej ur svensk synpunkt. Men det påverkar inte Sverige – i alla fall inte direkt. Därmed finner jag att det finns en majoritet bakom regeringens ståndpunkt just i den frågan.

Det är viktigt att vi vet vad vi beslutar om i nämnden. Det kan ju vara svårt ibland just när det är muntliga föredragningar.

Då går vi vidare. Punkt 7 är tillbakadragen – Lånefacilitet för investeringar och partnerskap mellan Europa och Medelhavsområdet. Är det rätt uppfattat?

Anf.  47  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är rätt uppfattat.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Har finansministern någon mer fråga innan vi går in på A-punkter? Om så inte är fallet går vi över till A-punkterna.

Anf.  49  Finansminister ANDERS BORG (m):

Lågmomsförsöket var en A-punkt.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Ja, men jag undrar om det finns övriga A-punkter som är kända vid den här tidpunkten.

Anf.  51  Finansminister ANDERS BORG (m):

Nej.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Därmed är vi klara med hela föredragningslistan.

Anf.  53  ULF HOLM (mp):

Det finns en punkt i dagordningen som heter Ministermöte med Eftaländerna. Vad kan dölja sig bakom en sådan punkt?

Anf.  54  Finansminister ANDERS BORG (m):

Den är till för att föra en diskussion om energifrågorna.

Anf.  55  ULF HOLM (mp):

Vet vi någonting mer om det i så fall? Gäller det Ryssland?

Anf.  56  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi får återkomma i det ärendet.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Det är förmodligen Norge, som ju är en stor energileverantör till EU. Norge är nämligen en del av Efta.

Anf.  58  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag har också en fråga om det här med frukostdiskussionen om den ekonomiska situationen. Vad kommer finansministern att ta upp där?

Anf.  59  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det kommer framför allt att vara en redovisning från euroländernas möte kvällen innan som Juncker gör. Jag har inte i dag någon specifik anledning att ta upp något särskilt problem där, utan vi får lyssna på vad de redogör för. Det kommer säkert att vara en spännande diskussion om var yenen står, vart euron är på väg och så vidare. Det är naturligtvis mycket viktigt och intressant, men det är kanske inte frågor som primärt berör oss som inte är medlemmar. Jag har ännu inte för avsikt att ta upp någon fråga där. I sådana fall får jag återkomma till nämnden.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Vad euron står i vet vi varje dag, så det behöver vi inte ha hjälp av finansministern med.

Därmed är vi klara med föredragningslistan och tackar finansministern med medarbetare för detta.

2 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO-Arbetstidsdirektivet)

Statsrådet Sven Otto Littorin

Information och samråd inför extra ministerrådsmöte den 7 november 2006

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Vi har kommit in på punkt 2 – Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor. Detta är ett ministerrådsmöte som återigen ligger först den 7 november, så vi ligger väsentligt tidigare än vad vi normalt gör. Men det hänger på riksdagen själv eftersom vi har en plenifri vecka nästa vecka.

Med detta hälsar jag arbetsmarknadsministern med medarbetare välkomna.

Anf.  62  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m):

Tack så mycket! Det är trevligt att få vara här. Det är min debut i de här sammanhangen, så jag hoppas att jag gör rätt.

Jag tänkte ta upp den punkt som kommer upp den 7 november på ministerrådsmötet. Det finska ordförandeskapet har inför rådsmötet presenterat ett kompromissförslag rörande arbetstidsdirektivet, som ju är den fråga som ska behandlas i Bryssel.

Som ni säkert känner till skapar vissa delar av direktivet rätt allvarliga problem på den svenska arbetsmarknaden, inte minst mot bakgrund av den pågående och påbörjade avtalsrörelsen. Därför är regeringens mening att vi vill se en snar överenskommelse för att lösa de problem som vi annars ställs inför.

För svensk del är det viktigt att frågorna om kompensationsledighet och jour löses på ett sätt som möjliggör verksamhet inom vården och andra berörda sektorer samt att de förslagen och frågorna kan regleras genom kollektivavtal.

Det finska ordförandeskapets kompromissförslag, som det nu jobbas på, ger Sverige möjlighet att reglera frågorna om jour och kompensationsledighet på det sätt som vi behöver. I klartext innebär det att det åter blir en möjlighet att reglera de här frågorna i kollektivavtal. Det var ju möjligt före domstolens praxis när det gällde Simap och Jaeger.

När det gäller den ganska känsliga frågan om opt out är den bärande tanken i kompromissen att medlemsstaterna inte ska kunna använda sig av alla möjligheter till flexibilitet som finns i direktivet. Alla medlemsstater ska kunna använda sig av de nya flexibla reglerna om jour- och kompensationsledighet. De medlemsstater som vill använda sig av opt out ska dock inte samtidigt kunna använda sig av möjligheten att i lag kunna fastställa en tolvmånaders beräkningsperiod vad gäller veckoarbetstid.

I den närmare tillämpningen av opt out föreslås ett antal begränsningsregler och skyddsregler – däribland ett absolut högsta tak på 60 timmars arbetstid i veckan. Det klargörs också att opt out är ett undantag och att huvudregeln i EU är och förblir att arbetstagare arbetar maximalt 48 timmar i veckan.

Det införs också en översynsklausul enligt vilken medlemsstater som använder sig av opt out till kommissionen ska rapportera hur de använder sig av den. Medlemsstaterna ska se över och ompröva användandet av opt out med syfte att gradvis avskaffa den. Det är sedan upp till varje medlemsstat att själv besluta om och när en opt out ska avskaffas nationellt.

Sverige använder sig, som ni vet, inte av opt out eller i lag fastställd tolvmånaders beräkningsperiod varför förslaget i just den här delen inte kommer att påverka Sverige rent praktiskt.

Den möjlighet att i kollektivavtal fastställa en tolvmånaders beräkningsperiod som används i Sverige kommer att kvarstå oförändrad. Det finns dock stora skillnader mellan hur olika medlemsstater har valt att reglera sina arbetsmarknader. Även om undantagsregeln inte används i Sverige har regeringen förståelse för att vissa medlemsstater som reglerar sin arbetsmarknad på annat sätt än vi har ett behov av att använda sig av opt out.

Förslaget ter sig sammantaget från svensk utgångspunkt som rimligt. Det återstår att se om vi kan vinna acceptans i alla läger och att det här blir den kompromiss som bryter låsningen i rådet. Jag kommer att göra allt vad jag kan för att det ska bli så.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Bara för att vara tydlig: Det innebär alltså att regeringen står bakom det finska kompromissförslaget.

Anf.  64  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m):

Ja, det gör det.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Då är vi klara när det gäller den delen.

Anf.  66  CATHERINE PERSSON (s):

Jag vill bara ha ett förtydligande. Betyder det alltså att om det skulle bli andra kompromissdiskussioner är regeringen inte beredd att kompromissa bort möjligheten till kollektivavtal på tolv månader?

Anf.  67  HILLEVI ENGSTRÖM (m):

Jag har en fråga när det gäller inaktiv jourtid – alltså den tid som man till exempel sover på arbetsplatsen. Är det även så om man har jour i hemmet? Vad är det som skiljer? I många kollektivavtal skiljer man på jour, som är det man gör på arbetstiden, och beredskap, som man har i hemmet. När man träder in i tjänst börjar sedan timmarna ticka. Hur ska man tolka det här med inaktiv jourtid?

Anf.  68  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag har en fråga om regeringens ståndpunkt när det gäller elvatimmarsregeln. Där har det blivit så att om den skulle tillämpas fullt ut på svensk arbetsmarknad kommer framför allt kvinnor, eftersom det är de som arbetar inom vården, att få delade turer när man har dygnetruntarbetstid. Det här är en väldig tillbakagång. Där undrar jag vad regeringen tänker göra.

Anf.  69  JACOB JOHNSON (v):

Det är en ganska komplicerad avtalsmateria att ta ställning till, och det finns en process mot Europaparlamentet också. Men jag anser att vi bör stå kvar vid den tidigare hållningen, att inte stödja möjligheten till opt out.

Anf.  70  JOHAN LINANDER (c):

När man läser det här känns det som att det blir ganska krångligt. Eftersom vi tidigare haft ett ärende på det här mötet, återrapport från Ekofinmötet den 10 oktober där det står att vi ska minska de administrativa bördorna med 25 % till 2010, känns det inte som att detta är ett led för att minska de administrativa bördorna. Det är väl bra att det blir en snar lösning, men samtidigt bör man tänka på att vi faktiskt inte ska lägga på ytterligare problem för de företag som kan beröras av detta.

Anf.  71  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m):

Hillevi Engström frågade om inaktiv jourtid. Beredskap omfattas inte, är det sagt mig.

Susanne Eberstein frågar om elvatimmarsregeln. Den är inte föremål för behandling i den här förhandlingen.

Sedan hade vi frågan om opt out och synpunkten att vi inte borde ha möjlighet till opt out. Det här är en diskussionspunkt och en förhandlingsposition. Vi är i grunden av åsikten att det här borde vara föremål för en subsidiaritetsprincip när det gäller arbetstidsdirektivet. Samtidigt är det så att om vi inte når framgång med den här förhandlingen, hamnar vi i ett läge där vi över huvud taget kommer att vara väldigt illa ute i den här situationen och inte kan hantera jourtider och kompensationsledighet på det sätt som vi bedömer vara helt nödvändigt, det vill säga i kollektivavtal. Därmed hamnar vi i en väldigt besvärlig situation.

För att få den här kompromissen till stånd och lämna det osäkra läge som vi har nu inför avtalsrörelsen bedömer jag att det är helt nödvändigt att se till att få en så bred överenskommelse som möjligt där vi också har en möjlighet till opt out.

När det gäller Johan Linanders synpunkt om den administrativa bördan är väl egentligen slutsatsen densamma som i den förra frågan, att i och med att vi når en kompromiss som det finska ordförandeskapet har förhandlat fram, kommer vi tillbaka till den ordningen att vi löser det här genom kollektivavtal och inte huvudsakligen genom lagstiftning. Det tycker jag är bra.

Anf.  72  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag är väl medveten om detta, men det är en väldigt viktig fråga. Det är en väldig oro på arbetsmarknaden. Därför var min fråga om och hur regeringen kommer att agera i den här frågan.

Anf.  73  Kanslirådet HELENA LARSSON:

Tidigare fanns det en EG-spärr i lagstiftningen. När vi genomförde arbetstidsdirektivet fick man avtala genom kollektivavtal, men en spärr infördes så att man inte fick avtala om sämre regler än de som följde av arbetstidsdirektivet. Sedan kom EG-domstolens praxis, Jaeger och Simap, där EG-domstolen uttalade vad man ansåg vara arbetstid. Den rättspraxisen måste vi följa i Sverige.

Rättsläget förändras egentligen inte alls nu när de här nya reglerna för kollektivavtal ska träda i kraft, utan i praktiken skulle det här ha skett redan. Det är ingen tillbakagång som sker nu.

Anf.  74  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Ja, men det intressanta med rättspraxisen är att man kan kämpa för att ändra reglerna så att man kan få en ändring och en förbättring. Man behöver inte bara luta sig bakåt och säga att det här är rättspraxis, och nu kan vi aldrig mera göra någonting. Det är därför jag undrar om regeringen har funderat över frågan eller om vi ska ta den vid någon senare gång.

Anf.  75  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m):

Herr ordförande! Det är i grunden det vi gör nu genom att få till stånd den här överenskommelsen och det som ligger här. Det innebär att vi överprövar och går vidare bortom Simap och Jaeger och får till stånd en annan ordning, såvitt jag förstår.

Anf.  76  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Det gäller inte elvatimmarsregeln utan det andra.

Anf.  77  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m):

Elvatimmarsregeln har, om jag förstått det rätt, gällt i tio års tid i rättspraxis. Är det inte så?

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Är det så att den har gällt i tio års tid och att vi inte har tillämpat den? Är det så vi ska uppfatta det?

Anf.  79  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m):

Ja, det är så vi ska uppfatta det.

Anf.  80  CATHERINE PERSSON (s):

Vi behöver inte diskutera vad som har varit, det vet vi, i alla fall en del av oss, och vad vi har tillämpat eller inte tillämpat. Det intressanta är, precis som ministern sade, att ni inte skulle diskutera elvatimmarsfrågan. Sedan sade ni att det är den ni ska lösa.

Frågan är: Är det så att ni ändå kommer att ta upp elvatimmarsfrågan i det här sammanhanget?

Anf.  81  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m):

Nej, i grunden är det så att elvatimmarsfrågan har funnits, om jag förstått det rätt, i rättsakterna i ungefär tio års tid. Det vi inte specifikt kommer att ta upp i förhandlingarna är att omförhandla denna regel. Däremot genom överenskommelsen går vi bortom Jaeger och Simap, och därmed kan frågan lösas genom kollektivavtalen. Det är så man ska tolka det. Vi tar inte specifikt upp diskussionen, men frågan kommer att kunna lösas i och med den nya överenskommelsen, alltså själva grundproblemet kommer att kunna lösas.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Men regeringens själva grundposition är alltså att stödja det finska ordförandeskapets kompromissförslag.

Eftersom ingen fler har begärt ordet tänkte jag sammanfatta med att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Anf.  83  ULF HOLM (mp):

Jag vill göra en faktakoll. Det betyder i så fall att denna regering inte ändrar den tidigare regeringens grundinställning, utan man bara anpassar sig till ordförandeskapets nya försök att lösa och få igenom ett förslag. Är det så man ska uppfatta det?

Anf.  84  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m):

Ja, det är faktiskt så man ska uppfatta det.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Det ändrar inte min sammanfattning, oavsett hur det förhåller sig i den delen. Därmed är vi klara med den enda punkten. Är det något annat arbetsmarknadsministern vill framför i nämnden inför mötet den 7 november. Det finns flera frågor som kommer upp vid det här rådsmötet men som inte berör arbetsmarknadsministern.

Anf.  86  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m):

Det här är den enda frågan.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Rådet i sig har flera frågor, men de berör inte arbetsmarknadsministern. Därför ska vi inte störa honom med dessa frågor.

Anf.  88  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m):

Det är ingen fara. Jag vill tacka. Jag var lite nervös, det ska jag villigt erkänna, för jag har aldrig suttit i det här sammanhanget förut. Det här är ett bra forum, och jag kommer gärna tillbaka och svarar på fler frågor vid annat tillfälle.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Därmed tackar vi arbetsmarknadsministern med medarbetare.

Innehållsförteckning

1 §  Ekofin 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister ANDERS BORG (m) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Finansminister ANDERS BORG (m) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Finansminister ANDERS BORG (m) 2

Anf.  7  SUSANNE EBERSTEIN (s) 2

Anf.  8  JACOB JOHNSON (v) 3

Anf.  9  Finansminister ANDERS BORG (m) 3

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  11  Finansminister ANDERS BORG (m) 3

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  JACOB JOHNSON (v) 4

Anf.  14  Finansminister ANDERS BORG (m) 4

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  16  Finansminister ANDERS BORG (m) 5

Anf.  17  CATHERINE PERSSON (s) 6

Anf.  18  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 6

Anf.  19  ULF HOLM (mp) 6

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  21  JACOB JOHNSON (v) 6

Anf.  22  Finansminister ANDERS BORG (m) 6

Anf.  23  CATHERINE PERSSON (s) 7

Anf.  24  Finansminister ANDERS BORG (m) 7

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  26  Finansminister ANDERS BORG (m) 7

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  28  Finansminister ANDERS BORG (m) 7

Anf.  29  ULF HOLM (mp) 7

Anf.  30  CATHERINE PERSSON (s) 8

Anf.  31  HILLEVI ENGSTRÖM (m) 8

Anf.  32  Finansminister ANDERS BORG (m) 8

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  34  Finansminister ANDERS BORG (m) 9

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  36  Finansminister ANDERS BORG (m) 9

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  38  Finansminister ANDERS BORG (m) 9

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  40  ULF HOLM (mp) 10

Anf.  41  Finansminister ANDERS BORG (m) 10

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  43  Finansminister ANDERS BORG (m) 10

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  45  Finansminister ANDERS BORG (m) 11

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  47  Finansminister ANDERS BORG (m) 11

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  49  Finansminister ANDERS BORG (m) 11

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  51  Finansminister ANDERS BORG (m) 11

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  53  ULF HOLM (mp) 11

Anf.  54  Finansminister ANDERS BORG (m) 11

Anf.  55  ULF HOLM (mp) 12

Anf.  56  Finansminister ANDERS BORG (m) 12

Anf.  57  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  58  SUSANNE EBERSTEIN (s) 12

Anf.  59  Finansminister ANDERS BORG (m) 12

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 12

2 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO-Arbetstidsdirektivet) 13

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  62  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m) 13

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  64  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m) 14

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  66  CATHERINE PERSSON (s) 14

Anf.  67  HILLEVI ENGSTRÖM (m) 14

Anf.  68  SUSANNE EBERSTEIN (s) 14

Anf.  69  JACOB JOHNSON (v) 15

Anf.  70  JOHAN LINANDER (c) 15

Anf.  71  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m) 15

Anf.  72  SUSANNE EBERSTEIN (s) 15

Anf.  73  Kanslirådet HELENA LARSSON 15

Anf.  74  SUSANNE EBERSTEIN (s) 16

Anf.  75  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m) 16

Anf.  76  SUSANNE EBERSTEIN (s) 16

Anf.  77  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m) 16

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  79  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m) 16

Anf.  80  CATHERINE PERSSON (s) 16

Anf.  81  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m) 16

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  83  ULF HOLM (mp) 17

Anf.  84  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m) 17

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  86  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m) 17

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  88  Statsrådet SVEN OTTO LITTORIN (m) 17

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 17