Fredagen den 27 november 2015

EU-nämndens uppteckningar 2015/16:18

§ 1  Rättsliga och inrikes frågor

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson

Återrapport från extra möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 9 november 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 3–4 december 2015

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet med medarbetare och statssekreterare. Vi börjar med RIF i dag, och det är många dagordningspunkter. Först ut är Morgan Johansson. Finns det någon muntlig återrapport utöver den skriftliga från den 9 november?

Anf.  2  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej, jag behöver inte tillägga något utöver det utskick ni har fått.

Anf.  3  MIKAEL CEDERBRATT (M):

Herr ordförande! De punkter som man nu förhandlar om är komplexa, och det är fullt förståeligt att det inte går så snabbt. De är dock avgörande för Sverige på lång sikt, och om man kan lösa dem påverkar det Sverige mycket.

Vilken strategi har regeringen för att så snabbt som möjligt få besluten i hamn? Vilka är våra bundsförvanter i Europa?

Anf.  4  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Vi har tydliga ståndpunkter i dessa frågor, till exempel när det gäller den permanenta omfördelningen och när det gäller att se till att hotspots inrättas. Vad är det du talar om i sak, Mikael Cederbratt? Jag hade tänkt att vi skulle börja med de rättsliga frågorna. Är det migrationsdelen du är ute efter?

Anf.  5  MIKAEL CEDERBRATT (M):

Ja, migrationsdelen i RIF.

Anf.  6  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Då uppfattade jag dig rätt. Vi har tydliga ståndpunkter där, men det har blivit svårare den senaste månaden. Ett exempel är att vi fick igenom ett temporärt beslut om en tvingande omfördelning för lite drygt en månad sedan. Där lyckades vi få kvalificerad majoritet. I slutändan hängde det på att vi lyckades övertala Polen att acceptera det.

Sedan dess har Polen bytt regering och har dessutom brutit mot den överenskommelse som den tidigare regeringen gick med på, vilket gör det svårare att få igenom den typen av beslut. Polen är ett stort land med många potentiella röster i ministerrådet. Men vi jobbar på med de tidigare bundsförvanter som vi har knutit till oss, och en av de viktigaste är naturligtvis Tyskland. Där finns också länder som Frankrike och ett antal andra stater såsom Italien och Grekland. Där behöver vi dra i samma riktning när det gäller omfördelning.

Det är svårare nu, men vi gör vad vi kan för att försöka få hem detta. Vi har dessutom kommissionen i ryggen, och jag kan berätta att kommissionären Dimitris Avramopoulos kommer till Sverige på måndag. Då ska vi diskutera alla utestående frågor, inte minst Sveriges situation och hur vi agerar nu i detta läge.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 3 om godtagandet av vissa officiella handlingar.

Jag vill påminna ledamöterna om den bilaga som ligger framför er på bordet och som kom nu i morse. Här framme har vi också ett 150–200 sidor långt dokument man kan läsa om man har lust. Det handlar mest om hur dokumenten ska vara utformade. Intresset för det är kanske inte jättestort, men dokumentet finns här i alla fall.

Anf.  8  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Syftet är att vi ska kunna nå en politisk överenskommelse om detta. Från Sveriges sida kan vi ställa oss bakom upplägget. Vi ser att förordningen kommer att ha en begränsad påverkan på svensk rätt. Jag var här i våras och redogjorde då utförligt för förhandlingarna. Frågan togs upp i civilutskottet i går. I övrigt ber jag att få hänvisa till det skriftliga materialet.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4 om straffrättsliga bestämmelser – SEFI-direktivet eller PIF, som det kallas på engelska.

Även här ligger det handlingar på bordet. De kom i morse.

Anf.  10  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Detta är ingen beslutspunkt utan en lägesrapport om hur det går med trilogförhandlingarna om SEFI-direktivet. Det innehåller krav på kriminalisering av bedrägerier och annan bedrägerirelaterad brottslighet som riktar sig mot unionens finansiella intressen.

Medlemsstaterna förväntas inte redovisa någon ståndpunkt. Jag ber att få hänvisa till det skriftliga materialet. Frågan togs upp i justitieutskottet i går, också för information.

Anf.  11  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Konsekvenserna framöver kan bli långtgående, beroende på hur det hanteras och hur diskussionerna går. Det kom upp en fråga i justitieutskottet i går om domen och om man kunde redogöra exakt för vad rättsfallet innebär och vilken fråga som är avgjord. Det klarlades då att det var ett italienskt företag men inte mycket mer än så. Eftersom detta får konsekvenser för vår skatterätt fortsättningsvis skulle vi känna oss lite tryggare om vi kunde få en kort redogörelse om detta.

Anf.  12  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Den dom Krister Hammarbergh syftar på är den så kallade Tariccodomen, som kom tidigare i höst. Den stökar till förhandlingarna mellan rådet och parlamentet därför att den berör huruvida momsbedrägerier också ska vara en del av paketet. Rådets ståndpunkt är att vi inte ska gå så pass långt, medan parlamentet kanske kommer att driva en annan linje.

Jag vill gärna lämna ordet vidare till Anna-Carin Svensson, som kan ge en mer utförlig beskrivning. För EU-nämndens del är detta bara en lägesrapport om hur diskussionerna går. Det är ingen beslutspunkt. Du kanske kan fylla i lite, Anna-Carin.

Anf.  13  Departementsrådet ANNA-CARIN SVENSSON:

Jag är internationell chefsförhandlare på Justitiedepartementet. Jag är inte säker på att ni vill ha en jättelång redogörelse för domen, för det är väldigt komplicerat.

Jag ska börja med att erkänna att jag hade fel i går. Taricco är inte ett företag utan en farbror. Domen handlar om ett flertal personer som åtalades vid italiensk domstol för att ha bildat och organiserat en liga i syfte att begå brott mot mervärdesskattelagstiftningen. Det fanns en massa komplikationer runt det.

Hela domen handlar om italienska preskriptionsbestämmelser, och det är en otroligt stor härva. I en mening säger domstolen att SEFI-konventionens bedrägeribestämmelser även omfattar momsbedrägerier. Det är alltså en mening i domen som får konsekvenser för förhandlingarna. Detta är vad det handlar om utan att gå in mer i detalj.

Vi måste ta ställning till detta i de fortsatta förhandlingarna, men jag tror inte att det är nödvändigt att gå in på det i detalj. Vi kan naturligtvis skicka över referenser till en sammanfattning av domen. Den finns för övrigt på e-juridikportalen, som vi talade om i går i justitieutskottet och civilutskottet.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Det kan vara viktigt att veta, eftersom det har varit förhandlingar där vi har antagit att momsen inte skulle ingå. Om momsen nu ingår finns det kanske andra förändringar man skulle vilja göra i dokumentet. Det kan vara viktigt för oss att se, så det vore tacksamt om det kunde skickas över.

Anf.  15  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Det är viktigt. Jag har tyvärr en känsla av att detta lär återkomma när det blir lite mer skarpt. Den enda fundering jag har i dag, även om det bara är information gällande den svenska ståndpunkten, är att vi redan nu säger att det är svårt att vidmakthålla den tidigare uppfattningen. Det kanske är så, men vår utgångspunkt måste rimligen vara att vi vill hålla momsen och momsbedrägerierna utanför EU-rätten.

Vi kommer till ytterligare ett ärende senare med nästa minister när det gäller Eppo. Det hänger ihop.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag ser fram emot kommande dom från EU-domstolen med Krister Hammarbergh versus the Commission.

Anf.  17  MARTIN KINNUNEN (SD):

Vi i Sverigedemokraterna vill upprepa den avvikande mening vi har sedan tidigare, det vill säga att vi motsätter oss en harmoniserad straffrätt på detta område. Vi tycker att de befintliga regler vi har i brottsbalken i dag borde räcka.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Det är dock svårt att ha en avvikande mening på en informationspunkt. Men nu vet vi att ni tycker så, och när det blir beslut tar vi hänsyn till det.

Anf.  19  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag vill bara tillägga att rådets uppfattning fortfarande är att momsen inte ska omfattas. Det är också vår uppfattning. Bekymret är att domstolen stökar till förhandlingarna. Så fort rådet eller kommissionen kommer med någon ny information är det klart att vi kommer tillbaka hit, men vi har ingen anledning att flytta vår position i dag.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Precis, och vi har stöd i rådet för vår position.

Anf.  21  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Jag vill bara ge ett medskick. Vi kanske ska förtydliga den svenska ståndpunkten framöver, eftersom man när man läser kan få bilden att bedömningen ser ut på ett annat sätt.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Domstolen har sin makt, och den kanske man måste ta hänsyn till. Men vi återkommer till hur rådet ska lösa konflikten mellan rådets åsikt och domstolens dom. Det får vi anledning att återkomma till.

Vi övergår till dagordningspunkt 6, Verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden, som sambehandlas med dagordningspunkt 7, Förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap.

Anf.  23  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Kommissionen presenterade de två förslagen till förordningar om makars respektive registrerade partners förmögenhetsförhållanden 2011. Förslagen har behandlats i RIF-rådet vid tre tillfällen. Vid det senaste tillfället i december förra året beslutade man att lägga förhandlingarna på is fram till utgången av 2015. Syftet var att ge medlemsstaterna en chans att reflektera över tänkbara kompromisser i ett par synnerligen känsliga frågor som rör synen på samkönade äktenskap och partnerskap.

Luxemburg har under hösten hållit ett antal bilaterala möten med bland andra Sverige. Resultatet av detta arbete är att ordförandeskapet nu har presenterat förslag till en politisk överenskommelse. Det är i nuläget oklart om det blir någon diskussion om själva förslaget. Vid behov kommer vi att använda oss av de ståndpunkter som jag kommer att redogöra för i det följande och som är förankrade i civilutskottet.

Regeringens allmänna bedömning är att det finns ett stort praktiskt behov av gemensamma internationellt privaträttsliga regler i fråga om de förmögenhetsrättsliga verkningarna av äktenskap och partnerskap. Båda förslagen omfattar samkönade par. Lösningarna är i stor utsträckning lika för äktenskap och partnerskap. Regeringen är därför positiv till förslagen.

I onsdags var det möte i Coreper. Det ser ut som om en stor majoritet av medlemsstaterna kan stödja en överenskommelse. Som ni vet krävs dock enhällighet på familjerättens område, och det finns några medlemsstater som fortfarande har problem med förslagen.

Bland annat föreslog två medlemsstater dels att man endast skulle gå fram med förordningen om makar, dels att samkönade äktenskap helt skulle undantas från förordningens tillämpningsområde i vissa medlemsstater. Vi anser att det inte kan komma i fråga. De två medlemsstater som förde fram dessa förslag var Polen och Ungern.

Jag vill särskilt kommentera ett par artiklar. För det första har vi under förhandlingsarbetet haft invändningar mot att en domstol kan avsäga sig sin behörighet om domstolslandets lag inte erkänner äktenskapet eller partnerskapet. Det har visat sig att flera medlemsstater anser att en sådan artikel är nödvändig för att över huvud taget kunna acceptera förordningarna. Vi har därför inte fått gehör för våra invändningar.

I gengäld har dock artikeln utformats så att de par som får sin talan avvisad kan hitta en alternativ domstol snabbt och säkert. Det har också införts en klausul som innebär att artikeln ska ses över inom fem år. Mot bakgrund av dessa förutsättningar bedömer regeringen att Sverige kan acceptera förslaget i denna del.

För det andra har regeringen tillsammans med ett par medlemsstater verkat för att en domstol inte ska kunna avstå från att erkänna eller verkställa ett avgörande enbart med hänsyn till att domstolslandets lag inte erkänner äktenskapet eller partnerskapet i fråga. En sådan uttrycklig skrivning har visat sig mycket problematisk för medlemsstater utan samkönade civilstånd.

Vår strävan har dock resulterat i en artikel med innebörden att en domstol inte får vägra att erkänna eller verkställa ett avgörande på ett sätt som strider mot principen om icke-diskriminering i EU:s stadga.

Regeringen bedömer att i och med denna artikel uppnås i stor utsträckning det som vi velat, nämligen att även samkönade par får sina bodelningshandlingar erkända och verkställda. Vår bedömning är därför att Sverige kan acceptera förslagen också i denna del. Dessutom innefattar den översynsklausul som jag tidigare nämnt även denna artikel.

Slutligen vill jag nämna att vi tillsammans med Finland pläderat för ett undantag för våra nordiska regler på området. Det har funnits ett stort motstånd mot detta. Vi är därför glada att vi i vart fall lyckats få igenom ett undantag som motsvarar undantaget i arvsförordningen, nämligen för våra enkla och snabba regler om erkännande och verkställighet.

Regeringen gör sammantaget bedömningen att Sverige kan ställa sig bakom den politiska överenskommelsen om förslagen och att förordningarna kommer att vara till stor nytta för många europeiska par. Förslagen är resultatet av ett utdraget och svårt kompromissarbete. Därför är det helt avgörande för den svenska ståndpunkten att alla andra medlemsstater också ställer sig bakom förslagen.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt när det gäller både punkt 6 och punkt 7.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Övriga frågor. Finns det någon övrig fråga som ministern vill ta upp?

Anf.  25  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej, herr ordförande.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 14, Övriga frågor. Finns det någon övrig fråga där som ministern vill ta upp?

Anf.  27  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej, jag vill bara hänvisa till det skriftliga materialet.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 17, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, elevutbyte, avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete och au pair-arbete.

Anf.  29  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Detta gäller också en politisk överenskommelse. Kommissionen presenterade förslaget om ett student- och forskardirektiv i mars 2013. Förslaget innebär att gällande direktiv för studerande och forskare har omarbetats och ersatts av ett nytt sammanslaget direktiv. Direktivet omfattar även elevutbyte, praktik, volontärarbete och au pair-arbete. Syftet med det nya direktivet är att göra EU mer attraktivt för personer från tredjeland som genom sin kompetens kan bidra till den ekonomiska utvecklingen.

Förhandlingar med Europaparlamentet inleddes i mars i år, och nu har man nått en överenskommelse. Syftet med behandlingen är att nå en politisk överenskommelse i rådet inför ett antagande av direktivet.

Sverige välkomnar att en överenskommelse om direktivet nu kan nås. Det är angeläget att öka EU:s attraktionskraft för studenter och forskare från tredjeland. Det är därför positivt att direktivet innehåller en möjlighet att stanna kvar i en medlemsstat efter avslutade studier eller forskning för att söka arbete eller starta ett företag.

Direktivet innehåller också bestämmelser som ska underlätta rörlighet inom EU för studenter och forskare.

Sverige har i förhandlingarna förespråkat att direktivet ska utformas på ett sätt som ökar möjligheterna att komma till EU för att studera, forska eller arbeta. En annan profilfråga för Sverige har varit att förhindra att tredjelandsmedborgare som kommer till EU utnyttjas.

Student- och forskardirektivet utgör också en viktig del av EU:s samlade och mer långsiktiga åtgärder på migrationsområdet. Att EU skapar direktiv som underlättar laglig migration från tredjeland gynnar både medlemsstaterna och migranter.

Vad jag förstår var det en överläggning i socialförsäkringsutskottet om detta i går.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 18, Förslag till Europarlamentets och rådets förordning om inrättande av en omplaceringsmekanism vid kriser.

Anf.  31  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Detta är en lägesrapport. Ordförandeskapet avser att vid RIF-mötet avge en rapport kring läget i förhandlingarna. Vi förutser alltså ingen debatt eller förhandling vid själva mötet.

Som ni känner till lade kommissionen den 9 september fram ett förslag om en förordning om att etablera en permanent omplaceringsmekanism som ska kunna aktiveras vid kris. Till skillnad från de tillfälliga omplaceringsbesluten om totalt 160 000 personer med behov av internationellt skydd innebär förslaget en permanent ram för omplaceringsåtgärder. Syftet är att EU på ett mer strukturerat sätt ska kunna fördela ansvaret för asylsökande rättvist mellan medlemsstaterna i en akut situation där en eller flera medlemsstater är utsatta för ett stort migrationstryck. Kommissionen föreslås ges befogenhet att aktivera mekanismen.

Fördelningen ska ske med hjälp av en fördelningsnyckel. En medlemsstat kan under vissa förutsättningar avstå från att delta i omplaceringen mot att man ger ett finansiellt bidrag.

Rådet har hittills hunnit med en första behandling av förslaget. Många medlemsstater anser att det är för tidigt att diskutera kommissionens förslag och att man i stället bör avvakta genomförandet av de tillfälliga omplaceringsbesluten samt den pågående utvärderingen av Dublinförordningen.

Regeringen välkomnar kommissionens förslag och grundtanken om solidaritet. Det är viktigt att ta ett samlat europeiskt ansvar för migrationssituationen. EU:s medlemsstater måste agera solidariskt och hjälpa varandra när asylsystemen är under stort tryck. Den gemensamma migrationspolitiken bör utvecklas på ett sätt som innebär en jämnare fördelning av asylsökande inom EU genom att alla länder tar sitt ansvar och därmed ger flyktingar skydd.

Ett korrekt genomförande av det gemensamma asylsystemet är en mycket viktig form av solidaritet. En permanent mekanism för omplacering som snabbt kan aktiveras vid behov kan bli en viktig form av just solidaritet. Det kan dock behövas en fördelningsmekanism som omfattar alla asylsökande, även när det inte är en krissituation, och som inte ger avkall på den individuella asylprövningen.

Regeringen anser att en anpassning av den fördelningsnyckel som ligger till grund för omplaceringen kan behöva göras med hänsyn till medlemsstaternas ansträngningar på asylområdet.

Anf.  32  MIKAEL CEDERBRATT (M):

Herr ordförande! Jag tackar statsrådet för detta. Detta är ingen överläggning, men detta är en otroligt viktig fråga. Det som har diskuterats är fördelningsnyckeln och hur man viktar de olika sakerna. Framför allt har man diskuterat vad en medlemsstat tidigare har gjort. Det ligger till grund för ungefär 10 procent av hur man fördelar.

Jag tror att det har skett en viss förändring i den svenska ståndpunkten. Man har tagit bort ordet viss i samband med en anpassning till fördelningsnyckeln. Jag är lite osäker på om det är bra eller dåligt.

Men jag tycker att det är viktigt att det tydligare framgår av den svenska ståndpunkten att vi inte kan acceptera att det som vi har gjort tidigare i fråga om att hjälpa asylsökande inte ska få en större tyngd. Skulle det ha varit en överläggning om denna skrivning hade vi anmält en avvikande mening.

Anf.  33  MARTIN KINNUNEN (SD):

Ordförande! Jag tackar ministern för detta. Vårt partis inställning är att vi inte ska ha några gemensamma kvoter och att Dublinförordningen ska tillämpas strikt.

När det gäller fördelningsnyckeln som är mycket skev undrar jag hur >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<ser på den. Vet ministern vad >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<inställning till denna fördelningsnyckel är? Jag undrar om jag kan få lite information om detta.

Anf.  34  CAROLINE SZYBER (KD):

Ordförande! Jag vill från Kristdemokraternas sida, precis som Mikael Cederbratt gjorde, lyfta fram vikten av att man också väger in det ansvar som medlemsstaterna har tagit även tidigare. Det är ett medskick till den kommande diskussionen i och med att det inte är något samråd. Men jag tror att det är mycket viktigt att det spelar in.

Anf.  35  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag konsulterade en av mina medarbetare här när det gäller>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<.

Detta är en förhandling som har blivit svårare till följd av de politiska förändringarna i Europa på senare tid. Men vi driver på.

Om Europa på lång sikt ska kunna klara denna situation, och då talar vi inte bara om krissituationer utan också om normala situationer, tror jag att vi måste få till stånd en ordning där man kan fördela detta på ett rättvist sätt. Men det sitter långt inne hos många medlemsstater.

Vi lyckades med den temporära insatsen för några månader sedan. Vi måste nu se till att den verkligen implementeras, att det fungerar och att folk faktiskt omplaceras. Där går det också trögt. Det är en del av bakgrunden till att vi är så aktiva både i rådet och gentemot kommissionen. Här handlar det nämligen mycket om att kommissionen fortsätter att driva på detta.

Nu är detta en lägesrapport. Jag önskar att detta hade gått snabbare och att vi skulle kunna få ett beslut så fort som möjligt. Men, som sagt, det har suttit långt inne.

När det gäller fördelningsnyckeln har Sverige ungefär 2 procent av EU:s befolkning, 10 miljoner av 500 miljoner. Enligt fördelningsnyckeln ska vi ta emot 3,72 procent av dem som omfördelas. Varför ska vi ta emot en större andel i förhållande till vår befolkning? Jo, det beror på att vi har en så pass mycket högre bnp än genomsnittet, och det driver upp fördelningsnyckeln.

Jag tycker också, precis som Mikael Cederbratt är inne på, att vi bör försöka få en förändring till stånd när det gäller fördelningsnyckeln. Det är därför som han har noterat att ståndpunkten har förändrats i fråga om ordet viss.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<skulle nog också vilja förändra den något. Men om detta skulle bli verklighet på riktigt skulle det innebära en sådan avlastning totalt sett för >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<att de nog kan acceptera själva läget. Det är inte en fråga som de driver särskilt hårt, skulle jag vilja säga.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 19, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer.

Anf.  37  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Även på denna punkt avser ordförandeskapet att avge en rapport om läget, och ingen diskussion förväntas.

Kommissionen presenterade den 9 september ett förslag om en förordning om en gemensam lista över säkra ursprungsländer. Som ni vet har frågan varit upp tidigare. Bakgrunden är att när migrationsagendan presenterades i maj annonserade kommissionen att man ville stärka bestämmelserna i asylprocedurdirektivet när det gäller säkra ursprungsländer.

Europeiska rådet bekräftade i juni behovet, och rådet för rättsliga och inrikes frågor antog därefter den 20 juli slutsatser.

Kommissionen har alltså under hösten föreslagit att EU antar gemensamma regler för att upprätta en lista över säkra ursprungsländer. Förslaget syftar bland annat till att bidra till ett mer harmoniserat förfarande och ökad effektivitet i asylärenden som är uppenbart ogrundade.

Kommissionen föreslår att länderna på västra Balkan ska sättas upp på den gemensamma listan. När det gäller asylansökningar från personer från dessa länder är det en grupp där det absoluta flertalet redan i dag får avslag, men antalet asylansökningar utgör ändå en noterbar andel av det totala antalet asylansökningar.

Kommissionen har i sitt förslag även lagt till Turkiet som man menar bör ingå i listen eftersom det är ett kandidatland.

Regeringen välkomnar förslaget till en förordning som upprättar ett system med säkra ursprungsländer. En gemensam lista medger ett påskyndat förfarande för uppenbart ogrundade ansökningar. På så sätt ökar EU:s ansvar för att bereda skydd till personer som har behov av skydd. En gemensam lista bör omfatta länderna på västra Balkan men inte Turkiet.

Det är viktigt att ett system med en förteckning över säkra ursprungsländer inte ersätter en rättssäker och individuell prövning.

Anf.  38  MIKAEL CEDERBRATT (M):

Jag vill bara meddela statsrådet att vi från moderat håll ställer oss bakom kommissionens förslag. Det skulle alltså bli en avvikande mening om det var en överläggning.

Anf.  39  TINA ACKETOFT (L):

Jag vill meddela att vi i Liberalerna ställer oss bakom regeringens förslag. Vi är glada över att man bevakar Turkiet, precis som tidigare, trots att situationen nu är som den är.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Jag välkomnar det första uttalandet här från partiet med det nya namnet Liberalerna.

Anf.  41  MARTIN KINNUNEN (SD):

Jag vill också påpeka mitt partis linje, det vill säga att vi tycker att Turkiet också bör omfattas av listan över säkra länder. Dessutom skulle vi vilja inkludera en lång rad andra länder, vilket vi har meddelat tidigare i EU-nämnden.

Anf.  42  JOHAN HEDIN (C):

Vi delar regeringens ståndpunkt här och tycker inte att Turkiet ska omfattas av denna lista.

Anf.  43  CAROLINE SZYBER (KD):

Det är en mycket svår fråga, och jag tror att det viktigaste medskicket på både denna punkt och den andra är att saker och ting inte bara gäller på papperet utan också i verkligheten. Just nu känns det nästan som om det är EU:s största problem.

Jag tycker att den svenska regeringen gör ett mycket stort och bra arbete. Men jag hoppas också, som sagt, att ordet implementeras är det viktigaste framgent. Det gäller både den förra frågan och den här framöver att dessa säkra länder också lever upp till det som vi kräver. Det tror jag är det absolut viktigaste.

Anf.  44  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag tror inte att jag behöver kommentera detta så mycket i övrigt. Detta är bara en lägesrapport, och ståndpunkterna är väl kända.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Vill ministern ta upp något under punkt 20, Övriga frågor.

Anf.  46  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 23, Migration.

Anf.  48  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Syftet med denna punkt är att återigen ge en lägesrapport sedan framför allt det extrainsatta RIF-rådet den 9 november samt följa upp de åtgärder som har vidtagits under hösten med anledning av migrationskrisen.

Regeringen anser att det är viktigt att ta ett samlat europeiskt ansvar för migrationssituationen. EU:s medlemsstater måste agera solidariskt och hjälpa varandra när asylsystemen är under stort tryck.

I enlighet med den ståndpunkten och migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna den 23 oktober har regeringen fattat två viktiga beslut. Det första är beslutet att begära omfördelning enligt det rådsbeslut om 120 000 asylsökande som antogs av rådet den 22 september. Det andra är ett beslut att ansöka om pengar ur asyl-, migrations- och integrationsfonden.

Det är centralt att få kontroll över situationen med migrationsflödena och värna grundläggande principer när det gäller asylrätt och human behandling av flyktingar längs rutten.

Vidare är det viktigt att stärka mottagningskapaciteten hos de medlemsstater som utsätts för stort tryck för att motverka risk för humanitära kriser samt motverka de stora sekundära rörelser som noteras mellan länderna längs med rutten.

Det är också viktigt att genomföra de beslut som antagits gällande den interna omfördelningen och vidarebosättning, precis som Caroline Szyber poängterade om implementering.

Det operativa stödet genom bland annat hotspots måste komma igång. Utöver verksamheten i hotspots måste kapaciteten stärkas hos aktuella länder så att registrering kan ske vid alla yttre gränser, inte enbart där hotspots har upprättats. Vi vill uppmana alla medlemsstater att agera solidariskt och bistå med personal och utrustning till Frontex och Easo. Det är också viktigt att stärka samarbetet med Turkiet som spelar en central roll i sammanhanget.

Vi välkomnar att ordförandeskapet har aktiverat krishanteringsverktyget IPCR och prövat på arbetet med att ta fram en samlad lägesbild.

Diskussionen på detta rådsmöte blir allmänt hållen och kommer att inledas med en lägesrapport om de möten som hållits, de beslut som fattats och de åtgärder som vidtagits. En diskussion om vilka åtgärder som bör vidtas framöver utgör också en väsentlig del av mötet.

Det är troligt att diskussionen kommer att fokusera på genomförandet av de antagna åtgärderna när det gäller intern omfördelning av asylsökande inom EU samt arbetet med att få igång hotspots i Italien och Grekland.

Medlemsstaternas bidrag till Frontex och Easo som verkar i dessa hotspots understiger fortfarande avsevärt de behov som dessa myndigheter har identifierat. Samtidigt fortsätter inströmningen av asylsökande och migranter via västra Balkan att ligga på en hög nivå. Den senaste tiden har flera båtolyckor med dödlig utgång ägt rum till havs.

Det krävs därför större politisk press på medlemsstaterna att leverera enligt de åtaganden de gjort på stats- och regeringschefernas möte i Europeiska rådet i september, oktober och november. Som jag nämnde inledningsvis i dag kommer också ansvarig kommissionär till Sverige på måndag för att vi ska diskutera de här frågorna vidare.

Anf.  49  MIKAEL CEDERBRATT (M):

Herr ordförande! Det här är en lång svensk ståndpunkt, och jag har inga synpunkter på det som står i den svenska ståndpunkten.

Däremot är jag lite undrande av det skälet att en bidragande orsak till Sveriges nuvarande situation är ju att Dublinförordningen de facto inte fungerar, och även om man här pratar om intern omfördelning tycker jag att det hade blivit en alldeles perfekt svensk ståndpunkt om man hade nämnt Dublinförordningen och kanske haft lite synpunkter på hur den fungerar. Det kan vara ett medskick till statsrådet.

Anf.  50  MARTIN KINNUNEN (SD):

Jag vill påpeka Sverigedemokraternas linje som är att vi borde fokusera lite mer på att helt enkelt stänga gränserna så att vi kan stoppa den situation vi har i dag och avvisa personer som kommer till Sverige till det land som de senast kommer ifrån samt att Dublinförordningen måste fungera och tolkas strikt. Det tycker vi borde vara regeringens linje.

Anf.  51  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Dublinförordningen ska ju ses över, och ett sådant arbete är vidtaget i EU.

När det gäller diskussionen om att Dublinförordningen ska tolkas strikt ska man veta att det är ju det land som man kommer till som ska utreda vilket land som är det första asyllandet. Det är det som gäller för många av dem som kommer till Sverige. Då måste vi först ta hand om de personerna och sedan utreda om de är registrerade någon annanstans. Om de är registrerade någon annanstans avvisar vi dem till det land där de är registrerade.

Vi har alltså aldrig sagt från svensk sida att vi inte ska tillämpa Dublinförordningen. Tvärtom, vi har sagt att så länge vi har Dublinförordningen så tillämpar vi den, och vi avvisar människor tillbaka till de ställen där de har registrerats först.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 25, Övriga frågor. Finns det några sådana under ministerns ansvarsområde som han vill ta upp?

Anf.  53  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej, jag behöver inte tillägga någonting.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar så mycket och önskar lycka till på mötet! Trevlig helg!

§ 2  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Anders Ygeman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 8–9 oktober 2015

Återrapport från extra möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 20 november 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 3–4 december 2015

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Välkommen statsrådet Ygeman med medarbetare. Finns det något muntligt att tillägga till den skriftliga återrapporten från mötet den 8–9 oktober och extramötet den 20 november?

Anf.  56  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Tack, herr ordförande! Nej, det gör det inte. Jag återkommer lite till detta under dagordningspunkten om inrikes säkerhet och terrorism men inte under den här punkten.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi gå rakt in på dagordningspunkt 5, Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten.

Anf.  58  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten, partiell allmän riktlinje, är en gammal klassiker.

Det är tyvärr fortfarande oklart exakt vad som kommer att läggas fram i ministerrådet den här gången. Förhandlingar pågår fortfarande. Vi får ändå utgå från att vi för tredje gången ska uttala oss om vissa artiklar och om dessa i princip kan godtas eller inte. Troligen rör det sig om artiklarna 17–23, 28 a och eventuellt 36.

I juni i år kom de flesta medlemsstater i princip överens om de första 16 artiklarna, och i oktober fanns en liknande acceptans för ytterligare några artiklar, artiklarna 24 - 28, 29 - 33 och 35. Men det blev inget beslut om en allmänna inriktning om artiklarna, något som ordförandeskapet egentligen hade velat.

Den är gången handlar det, troligen, framför allt om Eppos kompetens och behörighet, alltså mer i detalj om vilka brottsutredningar Eppo ska hantera och vilka utredningar som ska hanteras av de nationella myndigheterna.

Vi har fått igenom mycket av det vi ville i förhandlingarna. Det mesta är acceptabelt. Men det finns artiklar som vi ännu inte kan ta ställning till. Vilka brott Eppo ska handlägga är beroende av ett direktiv som fortfarande förhandlas. Bland annat därför kommer vi inte att kunna ta ställning i den delen. Vi kan för närvarande inte heller ta ställning på grund av att förhandlingar pågår.

Möjligen lyfts frågan om EU-domstolens roll i prövningen av Eppos beslut. Förhandlingar pågår fortfarande om frågan. Vi får återkomma med vår inställning inför ministerrådet, om det blir aktuellt.

För mer detaljerad information får jag hänvisa till det skriftliga underlaget.

Så snart vi vet säkert vad som ska presenteras vid ministerrådet kommer vi att återkomma till er i EU-nämnden. Och jag vill återigen understryka, speciellt för dig Krister Hammarbergh, att det i nuläget inte handlar om ja eller nej till Eppo – så mycket står helt klart redan nu – däremot att vi inte motsätter oss vidare förhandlingar. Jag kommer att vara tydlig med att vi ännu inte tagit ställning till förslaget. Vi inväntar en helhetsbild när förhandlingarna kommit längre.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Tonfallet kommer inte att uppfattas i uppteckningarna, men det är uppenbart att statsrådet har uppfattat att det finns en tydlig majoritet i nämnden som är mycket kritisk och tveksam till denna åklagarmyndighet.

Anf.  60  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Jag tackar för tydligheten. Jag tog inte upp den tidigare punkten, men jag ser fram emot att den här tydligheten framgår tydligt i de kommande uppteckningarna.

Anf.  61  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag måste säga att det är positivt att vi har ledamöter i nämnden som faktiskt läser uppteckningarna från ministerrådet. Det är vi tacksamma för.

Anf.  62  JOHAN HEDIN (C):

Även Centerpartiet vill uttrycka gillande för denna tydlighet.

Anf.  63  TINA ACKETOFT (L):

Herr ordförande! Som vanligt har vi olika åsikter om detta. Vi tycker tvärtom att det är viktigt att vi får till stånd ett bredare samarbete, då helst i form av en gemensam åklagarmyndighet.

Anf.  64  MARTIN KINNUNEN (SD):

Jag vill upprepa vår inställning rörande detta. Vi motsätter oss Eppo i sig och därmed även att Eppo ska inrättas och ges befogenheter.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med oliklydande avvikande meningar anmälda från Sverigedemokraterna och Liberalerna.

Finns det något att säga om dagordningspunkt 8, Övriga frågor?

Anf.  66  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Nej, vi vet inte vad som ska tas upp över huvud taget.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 10, Migrationskrisen: aspekter av det rättsliga samarbetet och kampen mot främlingsfientlighet.

Anf.  68  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

I oktober lyfte RIF-rådet frågan om den rättsliga responsen i samband med migrationskrisen. Särskilt betonades frågan om främlingsfientlighet.

Vi förväntar oss nu information om hur dessa frågor tagits hand om hittills. Ordförandeskapet kan komma att dra muntliga slutsatser efter diskussionen. Inget rättsligt bindande dokument eller uttalande ska antas eller göras.

Regeringen välkomnar informationen om uppföljningen av den tidigare diskussionen. Vi välkomnar också en allmän diskussion om responsen gentemot dem som utnyttjar migrationskrisen i kriminella syften och om förebyggande insatser mot främlingsfientlighet.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Kampen mot hattal på nätet.

Anf.  70  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr ordförande! När jag föredrog det här ärendet i justitieutskottet i går bad jag om ursäkt för den möjligtvis haltande översättningen. Det engelska hate speech blir på svenska en blandning av hatbrott och det som inte är kriminellt i Sverige. Det är lite svårigheter med översättningarna här, men ni får ha överseende med att vi befinner oss i det svenska språkets utmarker.

Vi vill ha ett bra samarbete med de tjänsteleverantörer som finns. Vi är inte tillsammans med dem som vill kunna släcka ned material lagstiftningsvägen, för det förbjuder svensk grundlag. Däremot kan vi tänka oss att vara med på att rapportera material som strider mot en tjänsteleverantörs användarvillkor för att uppmärksamma den på att det finns sådant material och att den därmed kan ta bort det i överensstämmelse med de användarvillkor som finns.

Vi vill att det här arbetet sker med stor respekt för grundläggande rättigheter, tryck-, yttrande- och informationsfrihet.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Jag kan bara lägga till en kommentar. Vissa av de här tjänsteleverantörerna har ju nästan en monopolliknande ställning och får därmed en ganska stor makt över vad som får sägas och inte får sägas, så det är viktigt att det finns en fortsatt möjlighet även i sådana situationer för människor att uttrycka sig utom ramen för ett visst företags åsikt om vad som är yttrandefrihet och inte. Det gäller alltså att hitta en bra lösning på det här så att det inte begränsar de bitar som inte är kriminella i Sverige i alla fall.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, Att säkerställa en effektiv straffrätt i den digitala tidsåldern. Här vill jag påminna er ledamöter om att ni ska ha två papper på bordet som inkom i morse och att den svenska ståndpunkten är något justerad.

Anf.  72  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag har ett gigantiskt långt förslag på saker som jag ska säga till er här. Vill ni ha den långa eller den korta versionen?

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Vi tar den korta versionen och ställer sedan frågor om vi saknar något i statsrådets redovisning, och så vet vi att ni hade förberett någonting mycket långt och fint.

Anf.  74  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det här handlar helt enkelt om möjligheten att säkra bevisning elektroniskt. Det är huvudpunkten, och där finns det problem. Framför allt handlar det om EU visavi USA och att möjligheten att använda rättshjälpsbegäran går alldeles för fort. Det tas också upp en del lösningar: att införa ett system för brådskande hantering av ansökningar om rättslig hjälp och att ta fram regelverk för samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter och operatörer.

Frågan är upptagen som en lägesrapport på dagordningen. Men vi ministrar förväntas ange vilken eller vilka frågor som jag nu nämnt som bör prioriteras i det fortsatta arbetet.

Till att börja med vill jag säga att det är positivt att ordförandeskapet har tagit fram det här dokumentet och beskriver vilka problem och utmaningar som finns på området.

När det gäller frågan om prioriteringar i det fortsatta arbetet tycker jag att frågan om en snabbare hantering av ansökningar om rättslig hjälp bör prioriteras. Sådana ansökningar kan ha stor betydelse för utredningar om gränsöverskridande brottslighet. Och som ni förstår vill vi, om vi exempelvis har någon som gromar eller någon som är pedofil, ha hjälp med identiteten på personen för att kunna använda oss av LEK, lagen om elektronisk kommunikation. Men om de tar exempelvis sju månader i USA eller Kanada att få igenom finns det inget material att arbeta med i Sverige, så då är den information som vi har fått från USA eller Kanada poänglös. Det är därför som det är så viktigt att få till ett snabbspår.

Sverige bör även framhålla vikten av att EU gemensamt agerar mot större företag och mot större länder, till exempel USA och Kanada. Det handlar i Kanada framför allt om Kik, som i dag är en i praktiken fri spelplats för gromning. Trots att företaget självt vill vara med har det inga rättsliga förutsättningar att vara det, eller byråkratin är för långsam i Kanada. Välj det uttryck som önskas!

Vi tycker också att Eurojust, som är EU:s byrå för straffrättsligt samarbete, är en framgångsrik plattform för att hantera flera av de problemområden som förs fram. Därför välkomnar vi särskilt initiativ som bygger på att utveckla och på lämpligt sätt dra nytta av detta samarbete.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Självfallet kommer de nya riktlinjerna att vara i enlighet med safe harbour-domen, misstänker jag.

Anf.  76  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Vi stöder regeringen. Det här är oerhört väsentligt om vi ska nå framgång, inte minst när det gäller de nya typerna av brottslighet.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning ifall det skulle bli en diskussion i frågan på rådet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 13, Bevarande av elektroniska uppgifter.

Anf.  78  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Datalagringsdirektivet som antogs 2006 har ogiltigförklarats av EU. Med anledning av det har det ställts ett antal frågor till medlemsländerna, till exempel om domstolen ska tolkas så att lagring av trafikuppgifter utan ett specifikt syfte fortfarande ska vara tillåten, om medlemsstaterna gemensamt ska hantera nya EU-initiativ eller om medlemsstaterna själva bör ta hand om detta och om kommissionen ska ta fram lagstiftning och, i så fall, inom vilken tidsram.

I Sverige har vi just nu fallet att Tele 2 har överklagat den svenska lagstiftningen. Domstolen har hänskjutit det till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Därför tycker vi helt enkelt att det är för tidigt att svara på frågorna. Vi vill noggrannare analysera innan vi är beredda att svara på någon av de tre frågorna.

Anf.  79  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Vi kan väl ändå konstatera att Sverige snabbt gjorde sin hemläxa med den förra regeringen, och vad jag förstår följer nuvarande regering upp det. Men vi har analyserat vår rätt och får sedan avvakta utgången av det här målet.

Anf.  80  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Den svenska utredningen har kommit fram till att den lagstiftning som Sverige har antagit för att samla in den här typen av data överensstämmer med EU-rätten. Men den säger inte att datalagringsdirektivet gjorde det, för det har ju EU-domstolen upphävt.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Den som rättar hemläxan i detta fall är EU-domstolen, och deras svar på vår hemläxa kommer vi snart att få. När domen kommer vet vi med säkerhet besked. Till dess finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 14, Övriga frågor. Finns det några övriga frågor som statsrådet vill ta upp eller några frågor om dessa? Nej.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 15, PNR.

Anf.  82  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Den riktigt korta och ärliga versionen är att ingenting har hänt. Det finns en mycket längre version om ni vill höra den också. Men i praktiken har ingenting hänt.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Denna chockerande ärlighet imponerade på nämnden så mycket att jag inte finner att någon har begärt ordet. Därmed tackar vi för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 16, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens organ för samarbete och utbildning inom brottsbekämpning.

Anf.  84  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Förra gången förslaget till ny Europolförordning stod på agendan inför RIF-rådet var i juni 2014, då rådet antog en allmän inriktning. Sedan dess har det varit lågintensiva trilogförhandlingar om förslaget med Europaparlamentet för att nå samsyn om förslaget. Men det luxemburgska ordförandeskapet har haft som ambition att förhandlingarna ska kunna slutföras i höst.

Så sent som i går hade man ett förhandlingstillfälle i trilogen. Det måste ha gått väldigt bra, för med kort varsel, i går eftermiddag, presenterade man ett utkast till kompromissförslag i Coreper en stund senare. Enligt ordförandeskapet är detta det bästa kompromissförslag man kan uppnå.

Förslaget blev alltså klart i går kväll. Vi analyserar för närvarande alla delar av förslaget och avser därför att återkomma till riksdagen med skriftlig information om kompromissförslaget och ett förslag till svensk ståndpunkt.

Anf.  85  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Vi ser med spänning fram emot vad som har kommit fram. I de diskussioner vi haft i justitieutskottet har det inte funnits någon avvikande mening, men vi har ändå velat trycka på att det är de nationella parlamenten som ska ta del av de här vansinniga förslagen från Europaparlamentet vad gäller tillgång till hemlig information. Jag hoppas verkligen att detta är borta.

Jag vill i detta fall påminna om att syftet var att de nationella parlamenten från start skulle vara de som hade kontrollen av Europol. På något märkligt sätt har nu Europaparlamentet trasslat in sig i det hela och ska, vad jag förstår, ha hela makten och härligheten och dessutom gärna lite hemlig information som en del mindre seriösa ledamöter ska använda – jag vet inte hur.

Anf.  86  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Vi återkommer, helt enkelt.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då har vi dagordningspunkt 20, Övriga frågor återigen. Även denna gång antar jag att det inte finns någonting?

Anf.  88  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det stämmer.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Då kommer vi till dagordningspunkt 21, Kampen mot terrorism.

Anf.  90  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Vi hade ett extra RIF-råd i Bryssel i fredags förra veckan. Det som var glädjande då var att vi var överens om att stärka EU:s yttre gräns och att Sverige fick gehör för synpunkterna om att ha fler systematiska kontroller i SIS II och att kunna använda sig av biometriska data vid yttre gräns. Det gäller även vapenfrågan, vilket jag tänkte ta upp under nästa punkt. Det går framåt i de här diskussionerna. Det är en positiv anda, men det går fortfarande lite för långsamt, skulle jag säga.

Anf.  91  CAROLINE SZYBER (KD):

Herr ordförande! Jag tackar statsrådet för informationen. Jag undrar hur tidsplanen ser ut. Förra fredagen, när vi fick den här föredragningen på telefonmötet, kändes det som att detta kanske skulle kunna komma upp redan den 3–4 december. Nu ser det inte alls ut så. Hur ser tidsplanen ut?

Anf.  92  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

För gränsdelen?

Anf.  93  CAROLINE SZYBER (KD):

För respektive del. De verkar ta olika lång tid. Ungefär när tror man att det snarare blir förhandling om respektive del?

Anf.  94  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr ordförande! Jag kan återkomma angående vapnen. Nej, jag kan säga det redan nu. Där pratar vi om tre månader. Det första möte vi över huvud taget haft ägde rum i går, och det kommer att ske en presentation av kommissionens förslag på rådet, viskas det här till mig. Gränspaketet är planerat att presenteras den 15 december.

Anf.  95  JOHAN HEDIN (C):

Centerpartiets ståndpunkt i vapenfrågorna är känd sedan tidigare. Vi ser med tillförsikt på att regeringen jobbar hårt för att ta till vara det legala skyttets – jägares och sportskyttars – intressen i de här viktiga och angelägna frågorna.

Anf.  96  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Eftersom vi alla ska bikta oss vid det här tillfället passar jag på. Delar av det här välkomnar vi. Det gäller mycket viktiga krav som vi har ställt, framför allt om deaktiverade vapen och en del annat som innebär att människor som inte ska ha tillgång till vapen får tillgång till vapen. Sedan finns det vissa delar som vi måste kunna titta närmare på. Det gäller även vår egen interna lagstiftning. Man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt: att bekämpa illegala vapen men inte försvåra för det legala skyttet, vilket egentligen inte har någon påverkan alls på det vi vill få bort. Det finns alltså en del att göra vad gäller kommissionens förslag men också internt hemma i Sverige, vilket är en annan sång.

Anf.  97  CAROLINE SZYBER (KD):

Herr ordförande! Min tidigare fråga gällande tidsplanen rörde just det här. Det är viktigt att medskicken från Centerpartiet och Moderaterna, som Kristdemokraterna instämmer i, tas med under kommande möten. Men då vet vi att det är ungefär en tremånaderstidsplan. Min oro var att detta skulle komma upp ganska snart, den 3–4 december, och därför ville vi göra ett ännu tydligare medskick. Men det här är viktigt redan på den förberedande nivån. Det speglar skillnaden mellan lagliga och illegala vapen. Vi måste komma åt det på rätt sätt, utan att försvåra för den jägartradition som vi har i Sverige och en stor del av den sport som jakt också är.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Det vore tacknämligt om regeringen kunde ge en mer officiell tolkning av kommissionens förslag. En del som kontaktar mig är av uppfattningen att alla halvautomatiska vapen ska förbjudas. Men så som jag tolkar kommissionens förslag handlar det om att ta kategori 7 och flytta över från annex B till annex A, det vill säga de förbjudna områdena. Kategori 7 innefattar halvautomatiska vapen som påminner om militära vapen, och det är inte i huvudsak dessa som används inom sportskytte. En tydlighet om vad som egentligen är på gång tror jag att många oroliga människor i Sverige skulle uppskatta.

Anf.  99  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Precis det satte jag mig ned för att göra innan jag gick hit, men eftersom Morgan blev klar lite tidigare var jag tvungen att lämna det. Annars hade ni kunnat få en lite bättre föredragning.

Låt mig ändå säga att det finns väldigt många positiva delar i det som kommissionen har föreslagit. Vi får en gemensam miniminivå för deaktiverade vapen, och det har varit ett problem i Sverige att vi haft deaktiverade vapen som kommit att reaktiveras. Vi får regleringar av gasvapen och startpistoler, vilka framför allt oppositionen varit med och drivit fram. Vi får förbättrade regler när det gäller märkning och spårning. Också där har oppositionen bidragit positivt. I grunden är det positivt att vi får fram det så här fort också, så det är egentligen en stor seger för Sverige.

Sedan sitter vi just nu och analyserar de delar som skulle kunna beröra sportskytte och jakt med halvautomatiska vapen. Jag tror inte att det kommer att vara på den abstraktionsnivån. Jag kan nog ge ordföranden rätt. Vi kommer att få gå ned på nitty-gritty och kolla: halvautomatiska eller inte, det här är tillåtet, det här är inte tillåtet, den här vapentypen borde nog inte vara tillåten, den här borde vi kunna ha undantag för i Sverige och Finland och så vidare. Det är någonstans där vi kommer att vara. Vår ambition från regeringens sida är att samla ett brett stöd i Sveriges riksdag för den svenska ståndpunkten i den här frågan och kunna diskutera ned i allra minsta detalj.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 22, Förnyad strategi för inre säkerhet i Europeiska unionen (2015–2020).

Anf.  101  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det är den punkt jag pratade om under den förra punkten. Låt mig bara säga till dem av er som sitter i justitieutskottet att det är tänkt att vi den 8 december ska göra en fördjupad föredragning av vapenfrågan med informationspunkter och kunna sätta oss ned och borra i den, så att vi slipper göra det i det här sammanhanget.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Vi kan konstatera att det finns stöd för regeringens inriktning så som den har beskrivits i dokument och annat.

Vi går vidare till dagordningspunkt 25, och det är väl antagligen Övriga frågor.

Anf.  103  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Först kommer väl punkt 24? Jag skulle vilja säga några ord där.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Titta, dagordningspunkt 24 saknas på min lista! Tack så mycket, statsrådet! Det är alldeles sant. Dagordningspunkt 24 handlar om förvaltning av Schengensamarbetet.

Anf.  105  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det här borde vara en högintressant punkt på ministerrådet, eftersom Schengensamarbetet håller på att falla samman. Fem länder har infört inre gränskontroll. Fyra av dem kvarstår fortfarande. Men vi fick i går besked om att kommissionen troligen inte kommer att presentera någon rapport och att det återstår att se hur den här dagordningspunkten kommer att utveckla sig. Det är möjligt att man helt enkelt skjuter på den av det skälet.

Nu fick jag en viskning om något som inte fanns i mina anteckningar: Detta kommer i stället att presenteras den 15 december i samband med gränspaketet. Och det är faktiskt inte helt ologiskt. Därför kommer vi inte att behöva ha någon ståndpunkt här i dag. Det var för mig okänd information.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Om jag förstått statsrådet rätt utgår helt enkelt denna punkt.

Anf.  107  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Punkten kommer att finnas kvar på dagordningen, men det kommer inte att föras fram någon rapport eller någon ståndpunkt.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi helt enkelt för informationen.

Ytterligare en gång kommer vi till favoritpunkten Övriga frågor. Finns det någonting att säga denna gång?

Anf.  109  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Nej.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi så mycket och önskar lycka till på mötet och en trevlig helg!

Anf.  111  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Tack detsamma!

§ 3  Konkurrenskraft (inre marknaden och industri)

Statssekreterare Eva Lindström

Återrapport från extra möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 9 november 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 30 november 2015

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar Eva Lindström med medarbetare till EU-nämnden.

Finns det något att tillägga utöver den skriftliga återrapporten från den 9 november?

Anf.  113  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM:

Ni har fått återrapporten i skrift. Frågan är alltså snarare om nämnden har några frågor.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Undersökning av konkurrenskraften: Ekonomisk utveckling och integrering av konkurrenskraften i alla politikområden.

Anf.  115  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM:

Avstämning av konkurrenskraftsläget, så kallade competitiveness check-ups, är sedan förra KKR en återkommande punkt på dagordningen på konkurrenskraftsrådet. Dagordningspunkten omfattar en presentation från kommissionen om konkurrenskraftsläget i stort för unionen utifrån aktuell statistik och olika rapporteringar samt en hel del erfarenhetsutbyte om konkurrenskraft.

Regeringen instämmer i behovet av att konkurrenskraften integreras i berörda politikområden. Men regeringen understryker också att grunden för ett effektivt EU och samordning över politikområdena är väl fungerande samordning internt i medlemsstaterna. Med sådan samordning kan de olika rådskonstellationerna fokusera sina diskussioner inom respektive mandat- och ansvarsområde.

I likhet med vad regeringen anförde till nämnden inför KKR i oktober kvarstår regeringens syn på att det är viktigt att fortsätta arbetet för att investeringarna i det europeiska näringslivet ska öka. Det gäller även arbetet med att ställa om Europas ekonomi till att bli mer hållbart och långsiktigt konkurrenskraftigt. Det arbetet fortsätter. Detta kan åstadkommas bland annat genom att skapa långsiktigt goda ramvillkor, en fördjupad inre marknad, minskad administration och minskade onödiga bördor, stimulera forskning och innovation och genom att fortsätta omställningen till ett resurseffektivt och hållbart näringsliv.

Därtill anser regeringen att det är viktigt att värna fri och öppen handel samt motverka protektionistiska åtgärder, inte minst i ljuset av situationen i olika sektorer.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi kan gå vidare till dagordningspunkt 5, Strategin för den inre marknaden för varor och tjänster.

Anf.  117  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM:

En av Junckerkommissionens huvudprioriteringar är den inre marknaden. Därför lanserade kommissionen den 28 oktober en inremarknadsstrategi för varor och tjänster i form av ett meddelande. Fokus ligger på 22 åtgärder som ska hjälpa små och medelstora företag och nystartade företag att växa och expandera, på att främja innovation, på att låsa upp investeringar och på att stärka konsumenternas tillgång.

Vid konkurrenskraftsrådet på måndag kommer vi att ha en första diskussion om strategin. Regeringen avser att i stort välkomna kommissionens meddelande, som syftar till väl fungerande, gränsöverskridande handel med varor och tjänster för företag och konsumenter. Sådana åtgärder kan bidra till ökad tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning inom EU.

Regeringen avser också att säga att det på de områden där det är aktuellt är viktigt med balans mellan å ena sidan ”åtgärder för att förverkliga en inre marknad för varor och tjänster” och ”skyddet för arbetstagare, konsumenter och andra allmänna skyddsintressen” å andra sidan.

Inför mötet har ordförandeskapet ställt två frågor till oss. Den första rör vilka åtgärder i meddelandet som är viktigast för att skapa förutsättningar för företagen på den inre marknaden. För svenskt vidkommande har vi framfört att åtgärder på tjänsteområdet och den digitala marknaden har högsta prioritet, särskilt i de sektorer som har högst potential för tillväxt och gränsöverskridande handel inom EU.

För att säkerställa att åtgärderna verkligen uppnår sitt syfte är det samtidigt viktigt att det inte skapas nya regleringar och administrativa bördor som skulle kunna riskera att få till exempel en handelshindrande verkan.

Jag vill i sammanhanget passa på att förtydliga att inremarknadsstrategin tar upp åtgärder för att förbättra tjänstehandeln genom nya åtgärder som syftar till bättre tillämpning av tjänstedirektivet. Hälso- och sjukvårdstjänster är undantagna från direktivets tillämpningsområde och ingår således inte i strategin.

Den andra frågan rör vilka ytterligare initiativ som anses viktiga för att uppnå en fullt fungerande inre marknad. Här vill regeringen lyfta fram att det är viktigt att bland annat fokusera på efterlevnad och tillämpning av inre-marknad-regelverket.

Anf.  118  HANS ROTHENBERG (M):

Ordförande! Jag vill tacka för föredragningen.

På det stora hela är det bara att ställa sig bakom regeringens ståndpunkt. Men det finns en formulering som tyvärr är lite olycklig då den kan leda till olika tolkningar. Det är ska finnas en balans ”mellan åtgärder för att förverkliga en inre marknad för varor och tjänster och skyddet för arbetstagare, konsumenter och andra allmänna skyddsintressen”. Det verkar som att detta på något vis skulle vara motstridiga ambitioner.

Vi vill göra ett medskick om att ifall denna balans tolkas på det sättet får det inte på något vis gå ut över den inre marknaden för varor och tjänster försämras eller försvagas i sina ambitioner att utvecklas.

Anf.  119  TINA ACKETOFT (L):

Liberalerna instämmer i det. Jag tror att det är oerhört viktigt, speciellt i dessa dagar, att vi på alla sätt markerar var vi har sammanhållning och att vi snarare bygger ut förmågan än bygger in hinder.

Anf.  120  JOHAN HEDIN (C):

Jag delar uppfattningen att det är viktigt att vi jobbar hårt för att få till en fungerande inre marknad, även för tjänster. Det fungerar ganska väl för varor. Men det finns en enorm tillväxtpotential när det gäller tjänster. Och det är olyckligt att välfärdstjänster och vårdtjänster inte ingår i strategin.

Jag vill gärna ha ett medskick om att regeringen vidtar andra åtgärder för att föra in de diskussionerna i EU-sammanhang.

I övrigt instämmer jag i det som sagts om en trade-off mellan den inre marknaden och arbetstagare, konsumenter och allmänna skyddsintressen. De får inte stå i kontrast till varandra. Det ena är en förutsättning för det andra.

Anf.  121  ARON MODIG (KD):

Kristdemokraterna instämmer i det som Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet har framfört.

Anf.  122  MARTIN KINNUNEN (SD):

Sverigedemokraterna ser positivt på en stärkt konkurrenskraftig inre marknad genom handel med varor och tjänster. Vi vill dock belysa vikten av marknadsanpassning och likvärdiga arbetsvillkor. Vi vill poängtera att åtgärder ska resultera i reell tillväxt och konkurrenskraft samt att sysselsättningsåtgärder inte är någon form av kostnadsdrivande socioekonomiska projekt.

Vi vill även ta upp att detta inte får vare sig påverka kvaliteten på tjänster eller föranleda att nationella krav kan ställas på vissa typer av tjänster.

Anf.  123  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM:

Vad gäller första frågan om balans är utgångspunkten den att man respekterar de regler som gäller för arbetstagare och miljökrav. Utifrån det ska man naturligtvis sträva efter största möjliga och väl fungerande konkurrens. Det är utgångspunkten, och betydelsen av balans ligger i den.

I fråga om den andra kommentaren om vad inremarknads-strategin omfattar är det som sagt inom ramen för tjänstedirektivet. Hälso- och sjukvårdstjänster är undantagna. Jag kan också passa på att påpeka att skolan också är nationell kompetens och omfattas inte heller av strategin.

Anf.  124  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi kan gå vidare till dagordningspunkt 6, Bättre lagstiftning.

Anf.  125  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM:

Punkten om bättre lagstiftning togs i sista stund bort från dagordningen för konkurrenskraftsrådet den 1 oktober. Det luxemburgska ordförandeskapet har till konkurrenskraftsrådet nu den 30 november i stället bjudit in till ett erfarenhetsutbyte om hur bättre lagstiftning kan bidra till att förbättra den inre marknaden och öka tillväxten.

Kommissionen presenterade den 19 maj i år ett nytt förenklingspaket som i huvudsak innehåller ett meddelande som anger

• den övergripande inriktningen för arbetet med bättre lagstiftning

• en ny konsekvensutredningsnämnd

• ett nytt forum för arbetet med Refit

• en uppdaterad resultattavla för Refit

• ett utkast på ett reviderat interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning.

Regeringen välkomnar kommissionens förenklingspaket och att kommissionen har stärkt arbetet med bättre lagstiftning. För att öka tillväxten, sysselsättningen och få en mer effektiv inre marknad krävs det att all lagstiftning är ändamålsenlig, effektiv, anpassad till digitaliseringen och inte innebär onödiga bördor. Regeringen anser därför är det är viktigt att arbetet med Refitprogrammet fortsätter samt att kommissionen för en diskussion om nya mål för att minska regelbördor.

Den 28 oktober presenterade kommissionen en ny inremarknadsstrategi för varor och tjänster, som jag nyss redogjorde för under dagordningspunkt 5. Regeringen anser att det är viktigt i sammanhanget att ny lagstiftning som tas fram för EU:s inre marknad tar hänsyn till ny teknik och innovativa lösningar, så att nya affärsmodeller inte förhindras. Vi befinner oss i en föränderlig och globaliserad värld med globala värdekedjor, vilket gör att vi också behöver ett regelverk som inte begränsar möjligheten att exportera och importera insatsvaror inom den inre marknaden.

Regeringen anser även att arbetet med bättre lagstiftning inte ska underminera skyddsnivåer för till exempel konsumenter, miljö, hälsa eller arbetstagare. Det är viktigt, inte minst för den inre marknaden, att EU inte gör generella undantag för små företag utan i stället alltid följer principen: Tänk småskaligt först!

Det som är enkelt för ett litet företag är nästan alltid enkelt för ett stort företag. Men det är inte säkert att det är tvärtom.

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

När frågan var uppe med Mikael Damberg förra gången påpekade jag att det i bakgrundsdokumenten i kommissionens förslag finns ett par konkreta exempel på vilken typ av lagstiftningsförändringar man skulle vilja se. I den listan hittade jag flera ändringar som faktiskt skulle sänka skyddsnivåerna. Det gällde informationskraven i Reach, hur man godkänner pesticider med hormonstörande ämnen och ett par andra miljörelaterade frågor.

Det är viktigt att vi bevakar att denna förenklingsprocess inte används på ett sådant sätt att industrier, som ville försvaga annan lagstiftning, får en andra chans nu när de ansvariga förhandlarna kanske inte är samma personer eller samma utskott i parlamentet, om det hamnar i andra utskott. Man måste bevaka intressena här.

Damberg framförde det på förra mötet. Eftersom det inte blev någon diskussion hoppas jag att det nu förs fram att det är viktigt att bevaka att det faktum att man har en annan process för att förenkla lagstiftningen, än det kanske var när den skrevs, inte i sig får innebära förändrade krav för miljö, folkhälsa och arbetarskydd.

Jag ser inte att någon har begärt ordet. Jag finner då att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7 och ser om EU-nämnden kan ge rekommendationer till kommissionens rekommendation till rådets rekommendation om inrättandet av nationella konkurrenskraftsnämnder.

Anf.  127  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM:

Konkurrenskraftsrådet den 30 november kommer även att diskutera de rekommendationer om etablering av konkurrenskraftsnämnder som kommissionen har lagt fram till rådet. Frågan har varit föremål för överläggning i finansutskottet den 1 oktober.

Enligt kommissionens rekommendationer bör nationella konkurrenskraftsnämnder inrättas i euroländerna. EU-länder utanför euroområdet uppmuntras att inrätta liknande organ. Det kan således bli fråga om ett öppet samarbete som icke-euroländer kan delta i frivilligt.

Enligt rekommendationerna ska nämnderna utföra analyser av konkurrenskraftigt bredare perspektiv som ska omfatta faktorer som påverkar priser, konkurrenskraft, produktivitet och innovationskapacitet. Det är också sagt att nämnderna ska kunna ge relevant underlag till lönebildningsprocessen. De ska dock inte få inverka på arbetsmarknadernas parters autonomi eller rätt att sluta kollektivavtal. Skillnader i olika länders nationella system ska beaktas, och nämnderna ska vara oberoende.

Kommissionen ska underlätta samordning mellan de nationella nämnderna, i synnerhet för att säkerställa att euro- och EU-dimensionen beaktas i deras arbete. Nämndernas verksamhet ska ge bidrag till den europeiska terminen. Frågan är uppe som en diskussionspunkt på konkurrenskraftsrådet inför vidarebehandling i Ekofin. Inga beslut ska fattas på konkurrenskraftsrådet.

Allmänt kan man säga att regeringen anser att det är positivt med åtgärder för att förbättra konkurrenskraften, men vi anser också att det inte är helt tydligt hur just de här föreslagna nämnderna skulle bidra till det. Jag tycker också att det är viktigt att understryka att man ska inrätta nya organ bara om det finns ett tydligt och klart mervärde. Det är självklart också centralt att autonomin för arbetsmarknadens parter bevaras.

Anf.  128  HANS ROTHENBERG (M):

I denna punkt instämmer vi till fullo. Sverige har konkurrensverk och kommerskollegium. Det finns ett antal instanser som redan sköter de här detaljerna. Det här är precis en sådan överbyggnad som vi inte vill se att EU tar vägen till.

Vi har alltså som ett medskick att regeringens representanter också tydliggör Sveriges ståndpunkt i diskussionen.

Anf.  129  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag vill bara erinra nämnden om att vi har haft ett granskningsbetänkande i just detta ärende i finansutskottet. Vi hade också en debatt, och det fanns då en avvikande mening från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men det var en mycket bred uppslutning just kring regeringens ståndpunkt. Man kan säga att den var väldigt lik det som redovisades här. Ja, det finns poänger, framför allt att euroländerna har rätt att ha ett närmare samarbete. Men det ska inte bli så att det så småningom droppar ned till alla andra.

Det andra som vi påpekade var att alla 28 medlemsländer måste vara med vid förhandlingarna. Det får inte komma något till oss som vi inte har varit med om riktigt från början.

Anf.  130  EMMA WALLRUP (V):

Jag hoppade in lite snabbt eftersom Amineh Kakabaveh blev sjuk. Jag har därför inte fått med mig alla direktiv. Men som jag förstår det behöver vi inte anmäla avvikande mening eftersom det inte är någon beslutspunkt. I annat fall vill jag självklart lyfta fram den avvikande mening som vi har lämnat i finansutskottet.

Anf.  131  ORDFÖRANDEN:

Det är nu du har chansen.

Anf.  132  EMMA WALLRUP (V):

Då gör jag det, och hänvisar till vår avvikande mening i utskottet.

Anf.  133  MARTIN KINNUNEN (SD):

Jag hänvisar också till den avvikande mening vi hade i utskottet.

Anf.  134  ORDFÖRANDEN:

Vill statssekreteraren kommentera inläggen?

Anf.  135  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM:

Nej, jag håller med. Vi tycker att man ska vara lite försiktig med detta; det är väl det som är kontentan.

Anf.  136  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening från Sverigedemokraterna och en oliklydande avvikande mening anmäld från Vänsterpartiet.

Vi går till dagordningspunkt 8, Övriga frågor. Finns det någonting om dessa som statssekreteraren vill ta upp?

Anf.  137  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM:

Jag har inga kommentarer om det inte finns frågor. Då kan jag svara på dem.

Anf.  138  JOHAN HEDIN (C):

Jag vill bara göra medskicket att det som vi diskuterade på Anders Ygemans punkter, det vill säga vapenfrågorna, kommer igen även här. Där har vi en välkänd ståndpunkt om att det är viktigt att skilja ut bruket av illegala vapen från det reguljära bruket av legala vapen, som jägare och sportskyttar ägnar sig åt. Det är viktigt att regeringen ser till att man inte inskränker deras möjligheter att utöva sina verksamheter.

Anf.  139  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM:

Jag har inga kommentarer utöver att det bara är att konstatera att med utgångspunkt från händelserna i Paris har kommissionen begärt som en extra punkt att informera om det pågående arbetet. Det är ingen diskussion som förutses under denna punkt.

Anf.  140  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer att återkomma till den, som statsrådet Ygeman sa förut. Då tackar vi för detta.

§ 4  Konkurrenskraft (forskning)

Statsrådet Helene Hellmark Knutsson

Återrapport inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 28–29 maj 2015

Återrapport från informellt ministermöte den 20 juli 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 1 december 2015

Anf.  141  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar Helene Hellmark Knutsson hit. Innan vi börjar med dagordningen vill jag veta om det finns någonting muntligt utöver det skriftliga vi redan har fått om återrapporteringen från den 28–29 maj och det informella mötet den 20 juli.

Anf.  142  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Vi har ingenting att tillägga, utan det är det skriftliga som gäller. Om ni vill att jag säger någonting får ni ställa frågor.

Anf.  143  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar då att vi kan gå vidare till dagordningspunkt 9, Utkast till rådets slutsatser om forskningsintegritet.

Anf.  144  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Den första dagordningspunkten rör antaganden om rådsslutsatser för forskningsintegritet. Det är begreppet research integrity på engelska som används. Det omfattar flera olika men överlappande områden som forskningsetik, god forskningssed och forskningsfusk, som vi kallar oredlighet i forskningen.

Rådsslutsatserna betonar att god forskningssed och forskningsetik är grundläggande för att allmänheten ska ha ett högt fortsatt förtroende för forskningsprocesser och därmed deras resultat. Rådsslutsatserna betonar vikten av tydliga ramverk, processer och riktlinjer för god forskningssed och forskningsetik både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå.

Rådsslutsatserna lyfter fram att forskning på EU- och medlemsstatsnivå bör grundas på de sammanlagt åtta principer som listas i den europeiska uppförandekoden för forskningsintegritet. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom rådsslutsatserna.

Anf.  145  MARTIN KINNUNEN (SD):

Från Sverigedemokraternas sida avviker vi från regeringens linje. Vi tycker att detta ska fortsätta att vara en nationell fråga, och ingenting annat.

Anf.  146  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 10, Utkast till rådets slutsatser om främjande av jämställdhet i det europeiska forskningsområdet.

Anf.  147  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Antagande av rådsslutsatser om jämställdhet inom det europeiska forskningsområdet ERA är ett viktigt och prioriterat område för regeringen. Vi anser att det är glädjande att man nu tar fram ambitiösa rådsslutsatser inom detta område och att det är viktigt att tillsammans med likasinnade medlemsstater och kommissionen betona att det här krävs aktiva åtgärder för att åstadkomma en jämställd akademi och jämställdhet inom forskningen.

Ett viktigt argument för att driva jämställdhetsfrågorna inom området forskning och högre utbildning är att forskningens kvalitet och förnyelse främjas om kvinnor och män bereds lika möjligheter att bedriva forskningen.

I förhandlingar om rådsslutsatserna har vi framgångsrikt tillsammans med likasinnade drivit flera områden som vi har erfarenhet av på nationell nivå, till exempel mål för jämnare könsfördelning bland professorer och behovet av åtgärder för att säkerställa en jämställd fördelning av forskningsmedel. En annan skrivning som vi också har drivit i förhandlingarna är betydelsen av att man har ett jämställdhetsperspektiv i internationella samarbeten.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Sverige ställer sig bakom rådsslutsatserna.

Anf.  148  MARTIN KINNUNEN (SD):

Vi vill anmäla en avvikande mening. Vi ställer oss frågande till ERA, och vi motsätter oss all form av kvotering gällande bidrag. Vi menar att kompetens måste gå före kvotering. Vi är oroade, och vi ser att detta kan vara direkt vetenskapsfientligt. Vi tycker att urvattnandet av utbildningssystemet bör upphöra.

Anf.  149  ORDFÖRANDEN:

Min personliga kommentar är att jag önskar att kommissionen har en något modernare syn på kvinnor i vetenskap än vad deras kampanj It´s a Girl Thing! för några år sedan hade. Det finns en video som jag kan rekommendera er att titta på om ni vill få ett gott skratt åt en otidsenlig syn på kvinnor och forskning som kommissionen hade i sin kampanj. Jag hoppas att kommissionen har lärt sig av erfarenheterna och uppdaterat sin syn på kvinnor och vetenskap.

Anf.  150  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Vi står som sagt bakom detta, och jag vill understryka att det verkligen inte handlar om kvotering när det gäller rekryteringsmål för professorer. Detta är ju någonting som vi också jobbar med på nationell nivå. Det handlar även om att jämställdhetsintegrera all verksamhet, till exempel att fördela forskningsmedel så att det inte görs könsbundna prioriteringar av forskningsmedel. Det är enbart meritering och excellens som man bedömer. Det är också det som föreslås inom ERA-området.

Anf.  151  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Utkast till rådets slutsatser om den rådgivande strukturen för det europeiska forskningsområdet.

Anf.  152  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Nästa dagordningspunkt rör också ett antagande av rådsslutsatser för den rådgivande strukturen inom det europeiska forskningsområdet ERA. Det är som sagt ett strategiskt projekt inom forskning och innovation som har pågått i över ett decennium.

Det övergripande syftet med ERA är att skapa de bästa förutsättningarna för forskning och innovation i Europa. Man talar om ett enat forskningsområde med ett fritt flöde av forskare och vetenskaplig kunskap i Europa.

Inom EU finns flera olika grupper som arbetar med olika delar av ERA och med policyutveckling och implementering av de olika prioriteringar som finns inom ERA. I rådsslutser från tidigare i år rörande de rådgivande strukturerna för ERA fastslogs att Erac, en EU-grupp med övergripande ansvar för ERA, skulle arbeta vidare med ERA-gruppens mandat och koordinering.

De rådsslutsatser som har jobbats fram av Erac bygger på det arbete som de har gjort sedan dess. Där betonas Eracs koordinerande roll och ansvar för hela den rådgivande strukturen för ERA och för processer och avstämningar med rådet. Det tydliggörs också hur viktigt det är med god nationell samordning för arbetet i de ERA-relaterade grupperna. Det är dessa grupper som har särskilt ansvar för de olika ERA-prioriteringarna och för implementeringen av ERA:s färdplan.

Även här föreslår regeringen att Sverige ställer sig bakom rådsslutsatserna.

Anf.  153  MARTIN KINNUNEN (SD):

Som tidigare har sagts avviker vi från regeringen i den här frågan. Vi vänder oss mot ERA-projektet och dess utformning.

Anf.  154  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt samt en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, Europeiska fonden för strategiska investeringar Efsi. Det är en gammal favorit i repris för denna nämnd.

Anf.  155  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Ordförandeskapet har tagit initiativ till ett åsiktsutbyte vid nästkommande KKR om Efsi. Det är en viktig del av Junckers investeringsplan och hur det ska främja investeringar i forskning, utveckling och innovation.

Ordförandeskapet har inför rådsmötet tagit fram ett underlag där de framhåller vikten av att Efsi kan användas för att stödja utvecklingen av ERA, det vill säga det europeiska forskningsområdet, eftersom investeringar i forskning och innovation enligt makroekonomiska studier har en positiv inverkan på produktivitet och tillväxt.

Regeringen stöder den målsättning som har gjorts för Efsi som bland annat omfattar långsiktig tillväxt och ökad konkurrenskraft och där lån kan möjliggöras till projekt med hög potential men med högre risk än vad marknaden är beredd att investera i.

Exempel på sådana projekt inom forskning och innovation kan vara utveckling och konstruktion av forskningsinfrastrukturer. Regeringen ser positivt på att Efsi används för projekt med bäring på forskning och innovation och välkomnar de ansträngningar som kommissionen genomför för att öka kunskapen om hur detta kan uppnås. Regeringen anser dock fortfarande att det behöver tydliggöras ännu bättre hur olika typer av forsknings- och innovationsaktörer kan utnyttja Efsi.

I de frågor som ordförandeskapet har sänt ut inför åsiktsutbytet finns frågor bland annat om lån och andra finansiella instrument som kan ersätta bidrag för att stödja forskning och innovation. Regeringen anser här att det handlar om kompletterande instrument, där grundforskning och marknadsnära tillämpad forskning har helt olika förutsättningar att attrahera kapital. Öppna utlysningar med bidrag till den mest excellenta grundforskningen, som sker inom Horizon 2020 och de nationella programmen, kan inte ersättas med andra finansieringsformer, till exempel lån, eftersom de sällan har någon direkt finansiell avkastning att förvänta på kort sikt, i alla fall – det ska man understryka.

Regeringen välkomnar alltså möjligheten att utbyta åsikter om hur Efsi kan användas för forskning och utveckling och för innovation men anser att detta behöver tydliggöras och, när det gäller finansieringsstrukturen, att man inte kan ersätta öppna utlysningar med till exempel lån.

Anf.  156  JOHAN HEDIN (C):

En klok person sa en gång att staten är en dålig kapitalist och en usel entreprenör. Det kanske stämmer.

Jag vill göra ett medskick att det är viktigt att regeringen tar hänsyn till den viktiga gränsdragningen mellan vad staten ska göra och vad företagen ska göra.

Det finns nämligen alltid en risk att man ägnar sig åt vad som på engelska kallas att pick winners. Man tror att en viss teknik är så himla bra för framtiden att man satsar på den, och genom att man gör den satsningen tränger man implicit undan andra initiativ som kanske hade varit ännu bättre.

Det är alltså viktigt att man har generella villkor och beaktar teknikneutralitet så att inte politiska lösningar blir felaktigt gynnade till förfång för andra.

Anf.  157  ARON MODIG (KD):

Jag tycker att Centerpartiet förde fram kloka synpunkter nu.

Jag har också en fråga om den första delen av regeringens ståndpunkt.

Som ordföranden inledde med att säga var den här frågan uppe flera gånger under våren, senast den 12 juni.

Tittar man på regeringens ståndpunkt i dag ser man skillnader. Formuleringarna återkommer, men det är en hel del som har tagits bort, bland annat att Efsi är ett viktigt komplement till de åtgärder som vidtas på nationell nivå.

När vi hade möte i EU-nämnden den 12 juni fanns det tillägg som betonade vikten av strukturreformer för att stärka konkurrenskraft och tillväxt samt bidra till en hållbar utveckling.

Följande avsnitt fanns också: Det är bra att planen fokuserar på att stimulera privata investeringar. Regeringen stöder ambitionen att förbättra investeringsklimatet genom bättre lagstiftning och enklare regler samt fördjupning av den inre marknaden, särskilt den digitala inre marknaden. Av vikt är även att fortsatt verka för en öppen och fri världshandel.

Jag undrar helt enkelt om statsrådet har en kommentar till att de här delarna har tagits bort från ståndpunkten.

Anf.  158  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Tack så mycket för båda synpunkterna! Jag delar dem.

Jag tror att Sverige har en specifik syn på just det här. Jag tycker att det är tydligt, och vi kommer att vara tydliga med att det inte får ske marknadsundanträngningar utan att detta ska gälla sådant som har potential men kanske för hög risk för att det ska gå att hitta en marknadsfinansiering av det.

När det gäller de övriga frågorna är de frågeställningarna inte med i det vi har fått från ordförandeskapet, utan det handlar specifikt om forsknings- och innovationsdiskussioner. Men vi har inte ändrat uppfattning bara för att de inte är med. Det är min kommentar till det.

Det här är mer specifikt inriktat på hur vi ska kunna få fram regler från kommissionen om hur forskning och innovation ska kunna använda Efsi.

Anf.  159  BÖRJE VESTLUND (S):

Det finns anledning att påminna om att det under behandlingen av Efsi i finansutskottet riktades kritik mot att man finansierade Efsi delvis med medel från Horizon 2020.

Det är väl positivt att man nu tar upp en diskussion om forskningen och att man inte bara tog pengarna utan att man nu är beredd att föra tillbaka pengarna i form av investeringar i just forskning.

Det här tror jag är viktigt. Man måste se det på det sättet också så att man kan ta lite grann av udden från den kritik som har kommit, inte minst från det här parlamentet.

Anf.  160  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Jag håller helt med om det. Det har funnits en viss oro över att man har tagit pengar från Horizon 2020.

Nu ska det sägas att det man har minskat ned på är den marknadsnära forskningen, som alltså har koppling direkt till företag och innovation.

Jag tycker att det är jättebra att vi nu har en diskussion om hur vi ska se till att säkerställa ett regelverk så att vi förstår hur vi ska använda Efsi i stället för den här typen av finansiering. Men man har så långt det har varit möjligt skyddat grundforskningen, så den har inte påverkats av Efsi. Det är svårare att se där.

Däremot vill jag säga att även forskningsinfrastruktur, som Sverige investerar mycket i nu, ska vara föremål för Efsi. Det tycker jag också är bra.

Anf.  161  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 13, Övriga frågor. Finns det någonting här som statsrådet vill ta upp?

Anf.  162  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Ni får fråga.

Anf.  163  ORDFÖRANDEN:

Jag ser inte att vi har några frågor.

Då tackar vi så mycket för samrådet och önskar lycka till på mötet. Ha en trevlig helg!

Anf.  164  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Tack detsamma till hela nämnden!

§ 5  Möte mellan EU:s stats- och regeringschefer och Turkiet den 29 november 2015

Departementsrådet Mikaela Kumlin Granit och planeringschef Ola Henriksson

Information

Anf.  165  ORDFÖRANDEN:

Då kommer vi till dagens sista dagordningspunkt, som handlar om mötet mellan EU:s stats- och regeringschefer och den turkiska statschefen.

Jag välkomnar enhetschef Mikaela Kumlin Granit och planeringschef Ola Henriksson hit.

Anf.  166  Departementsrådet MIKAELA KUMLIN GRANIT:

Tack för att vi får komma hit och informera om det här toppmötet, som Europeiska rådets ordförande har kallat till nu på söndag eftermiddag! Det är det första toppmötet i sitt slag eftersom alla EU:s 28 stats- och regeringschefer är inbjudna.

Bakgrunden är förstås den akuta flyktingsituationen men också Turkiets roll i den eftersom det är en sådan stor del av flyktingströmmarna som kommer därifrån.

Det finns också en annan orsak till mötet, nämligen den allt starkare insikten inom Europa att Turkiet är ett allt viktigare samarbetsland när det gäller många andra utmaningar, inte minst utrikes- och säkerhetspolitiskt men också när det gäller energifrågan och handel och ekonomi.

Man kan säga att det finns två huvudsakliga mål för det här toppmötet.

Det första är självklart det migrationspolitiska. Det kommer Ola att gå in på lite mer i detalj. Tanken är att på något sätt komma fram till en sorts överenskommelse på migrationsområdet som är grundad på den handlingsplan som har förhandlats fram mellan kommissionen och Turkiet. Målet är i korthet att EU med sin starka politiska och finansiella position kompletterar sina handlingsplaner med starka åtaganden från Turkiets sida för att på något sätt komma åt flyktingströmmarna och åtgärda orsakerna bakom dem.

Det andra målet för mötet är att det ska ses som ett avstamp för en intensifierad relation med Turkiet också på bredden. Man ska också titta på att institutionalisera det här lite mer på det sättet att man kanske har fler toppmöten och en mer strukturerad dialog på det utrikespolitiska området men även på energi- och handelsområdet.

Det är viktigt att komma ihåg och framför allt finns det anledning för oss från svensk sida att bejaka att det här ska grunda sig på den så kallade EU-närmandeprocessen. Det är inom den ramen och inom processerna för utvidgningen som vi kommer åt hela utvidgningspaketet och även den normbaserade relation som vi eftersträvar, inte minst på området demokrati och mänskliga rättigheter.

Det mest knepiga blir förstås finansieringen. Där har nu kommissionen gått ut och gjort ett åtagande att ha en fond på 3 miljarder för att bekosta de här bitarna. Hur den fonden kommer att se ut i praktiken och vilka komponenter eller nationella bidrag som kommer att komma in där återstår att se. Det är mer en avsiktsförklaring, som antagligen kommer att komma i samband med toppmötet.

Huvudpoängen är som sagt själva migrationsfrågorna. Jag överlämnar åt Ola att tala om dem.

Anf.  167  Planeringschef OLA HENRIKSSON:

Jag ska bara säga några ord om situationen i regionen.

I Syrien finns 6 ½ miljon internt fördrivna och 13 ½ miljon personer i behov av humanitärt stöd. I Libanon finns 1,1 miljoner syrier och i Jordanien 630 000. I Turkiet finns mellan 2 miljoner och 2,3 miljoner syrier.

Vi har under hösten sett en ökande ström in i Europa via Turkiet på den så kallade västra Balkanrutten. Sedan årsskiftet har 620 000 människor kommit in i Grekland, och de flesta av dem har som bekant rest vidare uppåt i Europa. Som ett exempel registrerades under perioden 1 till 21 november 45 000 personer. I dagsläget är det en inströmningstakt på ungefär 4 500 personer från Turkiet.

Den här rutten har övertagit den centrala Medelhavsrutten som den stora inströmningsrutten i Europa. På den rutten har det i år kommit 143 000, varav 10 000 registrerades den 1 till 21 november.

Till Sverige har det som ni säkert känner till kommit ungefär 133 000 asylsökande till och med förra veckan, varav 29 000 barn utan vårdnadshavare, 44 000 syrier, 30 000 afghaner och 16 000 irakier. Nämnvärt är att av de 30 000 afghanerna var ungefär 18 000 ensamkommande barn.

Som Mikaela sa har man kommit överens om en handlingsplan för att hantera migrationsfrågor mellan EU och Turkiet. Det är tre sätt man vill agera på. Det första är att hantera grundorsakerna, det andra är stöd till syrier och det tredje är samarbete med Turkiet för att bekämpa irreguljär migration.

När det gäller stöd till syrierna gäller det de syrier som finns i Turkiet men även stöd till Libanon och Jordanien. Här ser man ekonomiskt stöd till Turkiet och till relevanta humanitära organisationer, och man ska göra en gemensam behovsbedömning. Man talar också om stöd till vidarebosättningar, det vill säga till de EU-stater som kan tänka sig att vidarebosätta från Turkiet. Från turkisk sida talas det här om lagstiftning, registrering, dokumentering men också stöd till syrier bland annat vad avser utbildning. Det finns ju många barn i dessa grupper, och de behöver naturligtvis gå i skolan.

När det gäller den irreguljära migrationen tänker man sig från EU:s sida att man ska informera om de risker som är förknippade med detta. Man ska också stödja Turkiet i kampen mot smuggling och i samarbetet kring återvändande. Man ska ge stöd till samarbete med andra länder och informationsutbyte, och man ska ge stöd till Turkiet för att landet ska uppnå de krav som finns i viseringsfrihetsdialogen. Jag ska säga några korta ord om den sedan.

Från Turkiets sida åtar man sig att öka kapaciteten för att öka samarbetet med Grekland och Bulgarien. Man ska jobba med återtagande, och man ska jobba med att genomföra den vägkarta som finns för viseringsfrihet. Man ska även bekämpa organiserad brottslighet, jobba med informationsutbyte och samarbeta med Frontex och Europol. På det migrationspolitiska området är en stor fråga när det gäller Turkiet just vägen mot viseringsfrihet för turkiska medborgare, kopplat till den vägkarta man har kommit överens om liksom det återtagandeavtal som har ingåtts mellan EU och Turkiet.

De stora delarna i vägkartan handlar om dokumentsäkerhet och migrationskontroll, eller på engelska migration and border management. Man talar om allmän ordning och säkerhet samt fundamentala rättigheter, som är en viktig del i vägkartan. Det ska man nu jobba för, och vi ser framför oss att detta kommer att vara en av de frågor man diskuterar på toppmötet. Hur ska Turkiet kunna få viseringsfrihet? Det gäller naturligtvis under förutsättning att landet uppfyller de krav EU-sidan har ställt. Vi inbillar oss också att man kommer att tala om de finansieringsdelar Mikaela var inne på.

Det var i korthet vad jag tänkte säga.

Anf.  168  LAWEN REDAR (S):

Jag har en informationsfråga. Den Syrienstrategi vår regering har antagit bygger väldigt mycket på resiliens i närliggande områden, och jag funderade lite på det i det här sammanhanget. Kommer det i förhandlingarna att finnas med en diskussion om långsiktiga lösningar för de flyktingar som befinner sig på plats? Det handlar om att i samband med den här typen av samtal se om man kan bygga resiliens i de bostadsområden flyktingarna bor i. Vad jag har förstått är det långt ifrån så att den stora andelen befinner sig i flyktingläger, utan de har faktiskt flyttat in i vanliga bostadsområden där det eventuellt saknas skola, avloppssystem, sanitet och annat.

Min fråga gäller alltså hur man kan hitta långsiktiga lösningar för dem som befinner sig på plats.

Anf.  169  Planeringschef OLA HENRIKSSON:

Jag kan försöka svara på frågan. Det man talar om i handlingsplanen när det gäller Turkiet är att EU ska ta fram nya ekonomiska medel. Man ska då ge stöd direkt till Turkiet, men man ska också ge till de humanitära organisationerna. På turkisk sida ska man som jag nämnde inledningsvis se på situationen för syrierna. Det finns alltså naturligtvis en intention från EU:s sida att bygga på detta och försöka få en bättre situation för de syrier som befinner sig i Turkiet. Utbildning är såklart en viktig del i det, och möjligheten att arbeta är en annan viktig del.

Anf.  170  ORDFÖRANDEN:

Då är informationsärendet avslutat. Vi tackar så mycket för informationen och önskar tjänstemännen en trevlig helg!

Anf.  171  PATRIK BJÖRCK (S):

Jag vill bara framföra min tacksamhet till ordföranden, som har skött mötet effektivt och på ett bra sätt i dag. Min tacksamhet gäller även de ministrar och tjänstemän som har varit här. Jag hoppas och tror att det är så här EU-nämndens möten kan fortsätta vara – snabba, effektiva och precisa.

Anf.  172  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket för det! Vi avslutar mötet. Trevlig helg!

Innehållsförteckning

§ 1  Rättsliga och inrikes frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 1

Anf.  3  MIKAEL CEDERBRATT (M) 1

Anf.  4  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 1

Anf.  5  MIKAEL CEDERBRATT (M) 1

Anf.  6  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 2

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  10  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 2

Anf.  11  KRISTER HAMMARBERGH (M) 3

Anf.  12  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 3

Anf.  13  Departementsrådet ANNA-CARIN SVENSSON 3

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  15  KRISTER HAMMARBERGH (M) 4

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  17  MARTIN KINNUNEN (SD) 4

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  19  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 4

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  21  KRISTER HAMMARBERGH (M) 4

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  23  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 5

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  25  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 6

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  27  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 6

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  29  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 6

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  31  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 7

Anf.  32  MIKAEL CEDERBRATT (M) 8

Anf.  33  MARTIN KINNUNEN (SD) 8

Anf.  34  CAROLINE SZYBER (KD) 8

Anf.  35  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 9

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  37  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 9

Anf.  38  MIKAEL CEDERBRATT (M) 10

Anf.  39  TINA ACKETOFT (L) 10

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  41  MARTIN KINNUNEN (SD) 10

Anf.  42  JOHAN HEDIN (C) 10

Anf.  43  CAROLINE SZYBER (KD) 10

Anf.  44  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 11

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  46  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 11

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  48  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 11

Anf.  49  MIKAEL CEDERBRATT (M) 12

Anf.  50  MARTIN KINNUNEN (SD) 12

Anf.  51  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 12

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  53  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 13

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 13

§ 2  Rättsliga och inrikes frågor 14

Anf.  55  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  56  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 14

Anf.  57  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  58  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 14

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  60  KRISTER HAMMARBERGH (M) 15

Anf.  61  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 15

Anf.  62  JOHAN HEDIN (C) 15

Anf.  63  TINA ACKETOFT (L) 15

Anf.  64  MARTIN KINNUNEN (SD) 15

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  66  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 15

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  68  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 16

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  70  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 16

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  72  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 17

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  74  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 17

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  76  KRISTER HAMMARBERGH (M) 18

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  78  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 18

Anf.  79  KRISTER HAMMARBERGH (M) 18

Anf.  80  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 18

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  82  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 18

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  84  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 19

Anf.  85  KRISTER HAMMARBERGH (M) 19

Anf.  86  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 19

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  88  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 19

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  90  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 20

Anf.  91  CAROLINE SZYBER (KD) 20

Anf.  92  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 20

Anf.  93  CAROLINE SZYBER (KD) 20

Anf.  94  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 20

Anf.  95  JOHAN HEDIN (C) 20

Anf.  96  KRISTER HAMMARBERGH (M) 20

Anf.  97  CAROLINE SZYBER (KD) 21

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  99  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 21

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  101  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 22

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  103  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 22

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  105  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 22

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  107  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 22

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  109  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 22

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  111  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 23

§ 3  Konkurrenskraft (inre marknaden och industri) 24

Anf.  112  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  113  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM 24

Anf.  114  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  115  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM 24

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  117  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM 25

Anf.  118  HANS ROTHENBERG (M) 25

Anf.  119  TINA ACKETOFT (L) 26

Anf.  120  JOHAN HEDIN (C) 26

Anf.  121  ARON MODIG (KD) 26

Anf.  122  MARTIN KINNUNEN (SD) 26

Anf.  123  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM 26

Anf.  124  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  125  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM 27

Anf.  126  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  127  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM 28

Anf.  128  HANS ROTHENBERG (M) 28

Anf.  129  BÖRJE VESTLUND (S) 29

Anf.  130  EMMA WALLRUP (V) 29

Anf.  131  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  132  EMMA WALLRUP (V) 29

Anf.  133  MARTIN KINNUNEN (SD) 29

Anf.  134  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  135  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM 29

Anf.  136  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  137  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM 29

Anf.  138  JOHAN HEDIN (C) 29

Anf.  139  Statssekreterare EVA LINDSTRÖM 30

Anf.  140  ORDFÖRANDEN 30

§ 4  Konkurrenskraft (forskning) 31

Anf.  141  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  142  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 31

Anf.  143  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  144  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 31

Anf.  145  MARTIN KINNUNEN (SD) 31

Anf.  146  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  147  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 32

Anf.  148  MARTIN KINNUNEN (SD) 32

Anf.  149  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  150  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 32

Anf.  151  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  152  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 33

Anf.  153  MARTIN KINNUNEN (SD) 33

Anf.  154  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  155  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 33

Anf.  156  JOHAN HEDIN (C) 34

Anf.  157  ARON MODIG (KD) 34

Anf.  158  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 35

Anf.  159  BÖRJE VESTLUND (S) 35

Anf.  160  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 35

Anf.  161  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  162  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 36

Anf.  163  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  164  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 36

§ 5  Möte mellan EU:s stats- och regeringschefer och Turkiet den 29 november 2015 37

Anf.  165  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  166  Departementsrådet MIKAELA KUMLIN GRANIT 37

Anf.  167  Planeringschef OLA HENRIKSSON 38

Anf.  168  LAWEN REDAR (S) 39

Anf.  169  Planeringschef OLA HENRIKSSON 39

Anf.  170  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  171  PATRIK BJÖRCK (S) 39

Anf.  172  ORDFÖRANDEN 39