Fredagen den 27 mars

EU-nämndens uppteckningar 2025/26:33

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.

DOCX

PDF

§ 1 Jordbruks- och fiskefrågor

Landsbygdsminister Peter Kullgren

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 23 februari 2026

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 30 mars 2026

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Klockan är 8.30 och EU-nämnden inleder sitt sammanträde. Vi hälsar landsbygdsminister Peter Kullgren med medarbetare hjärtligt välkomna.

Vi ska ge oss in på jordbruks- och fiskefrågor och börjar med en återrapport från mötet den 23 februari.

Anf. 2 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Ordförande! Vi svarar på frågor om det skulle finnas.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Jag ser ingen som begär ordet. Vi tackar så mycket för informationen.

Vi ger oss in dagordningspunkt nummer 3, Vision för jordbruk och livsmedel: ett års genomförande.

Anf. 4 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Ordförande! Det har gått ett år sedan kommissionen presenterade sin vision för jordbruk och livsmedel. Vid rådsmötet kommer kommissionen att informera om hur arbetet med genomförandet fortlöper.

Regeringen har i linje med tidigare förankrad ståndpunkt en övergripande positiv syn på visionen. Särskilt det tydliga fokuset på ökad konkurrenskraft, lönsamhet och förenkling ligger väl i linje med målsättningarna i den svenska livsmedelsstrategin 2.0. Vi ser också positivt på att visionen kopplar samman dessa mål med miljö- och klimatarbetet. Sverige delar även kommissionens bedömning att levande och attraktiva landsbygder är en grundförutsättning för att uppnå visionens mål.

Regeringen noterar med tillfredsställelse att flera planerade insatser redan har påbörjats eller genomförts av kommissionen under det första året och välkomnar det fortsatta arbetet med denna inriktning. I det fortsatta arbetet är det viktigt att hela livsmedelskedjan inkluderas och att insatser främjar en robust primärproduktion som kan bidra till tryggad livsmedelsförsörjning och ökad beredskap. Regeringen anser att kommissionens aviserade initiativ kopplat till boskapssektorn, växtprotein och gödselmedel kan spela en viktig roll här.

För att insatserna ska få största möjliga effekt behöver kommissionens förenklingsambition genomsyra samtliga processer, från politikutvecklingen till genomförande och uppföljning. Det är centralt att minska administrativa bördor och att regler och stödformer blir mer användarvänliga för företag i hela livsmedelskedjan.

Regeringen anser att politiken så långt som möjligt bör vara marknadsorienterad. EU behöver också bibehålla sin frihandelsagenda. Handel och öppenhet gentemot omvärlden är avgörande för tillväxt och innovationskraft inom både jordbruks- och livsmedelssektorn.

Regeringen ser positivt på att den pågående översynen av djurskyddslagstiftningen framhålls i visionen. Detta är av stor betydelse för att säkerställa en god djurvälfärd och likvärdiga konkurrensvillkor. Regeringen är angelägen om att kommissionen fortsätter arbetet och att översynen genomförs fullt ut.

Regeringen pekar också på de stora möjligheter som bioekonomin erbjuder, bland annat genom att skapa nya arbetstillfällen och inkomster inom jord- och skogsbrukssektorerna för substitution av fossila produkter. Det är avgörande att den samlade politiken möjliggör att dessa möjligheter tillvaratas fullt ut. Eventuella hinder mot utvecklingen av en konkurrenskraftig bioekonomi behöver undanröjas.

Som svar på inspel från Socialdemokraterna på gårdagens möte i miljö- och jordbruksutskottet vill vi tydliggöra att förenklingsarbetet genomförs med bibehållet fokus på en hög skyddsnivå för både hälsa och miljö. I inledningen till ståndpunkten tydliggör vi även att regeringen ser positivt på att visionen ska bidra till miljö- och klimatarbetet. När det gäller en robust primärproduktion delar vi även uppfattningen om vikten att stärka vår försörjningsförmåga när det gäller centrala insatsvaror.

Avslutningsvis konstaterar vi, mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget, att det är av betydelse att EU fortsatt värnar en frihandelsagenda som bygger på att diversifiera handeln och knyta strategiska partner närmare EU.

Anf. 5 JYTTE GUTELAND (S):

Herr ordförande! Tack till landsbygdsministern för ståndpunkten, redogörelsen för den och för de delar jag uppfattade har inkluderats av det vi sa i går på miljö- och jordbruksutskottets möte om insatsvaror och skyddsnivån för hälsa och miljö. Det var två delar som jag uppfattade har inkluderats av det vi sa.

Socialdemokraterna anser att flera delar i ståndpunkten är bra. Det är bra att man, som vi uppfattar det, lyfter in klimat och miljö på ett tydligare sätt än tidigare. Vi uppfattar även att djurhälsa tas upp på ett ännu tydligare sätt, också med en tydlighet om att man vill att djurvälfärdslagstiftningen ska genomföras fullt ut, vilket ministern också påpekade nu. Alla de delarna är väldigt viktiga för oss socialdemokrater.

Vad gäller de tillägg vi tog upp vill jag ändå fråga en sak. I en annan ståndpunkt från regeringen som handlar om handelsdelen beskriver regeringen att det är viktigt att utveckla frihandelsagendan. Vi skulle vilja att man i den punkten också skriver om att utveckla och diversifiera. För oss handlar det om att samhället i dag ibland är ensidigt beroende av aktörer som ger ökad sårbarhet i en säkerhetspolitiskt svår tid. Vikten av att diversifiera mer är något som även kommissionen har pratat om. En diversifierad handel medför trygghet i den tid vi lever i. Vi från Socialdemokraterna vill fråga varför man inte tar med den delen.

Jag vill också fråga varför man inte väljer att ta med den del som handlar om ökade naturrisker. Det hade vi med i vår ståndpunkt. Om jag inte missuppfattade den muntliga redogörelsen fanns inte det med.

En rapport presenterades för två månader sedan av det brittiska regeringskansliet om den brittiska underrättelsetjänstens genomgång där det varnades för att naturrisker är ett säkerhetshot, framför allt när det handlar om frågor som rör försörjnings- och insatsvaror men också allmänt för livsmedelskedjan. Vår försörjningsförmåga hotas alltså om vi inte har en beredskap och resiliens mot de naturrisker som vi upplever i vår tid. Vi socialdemokrater undrar varför man inte vill ta med den delen i ståndpunkten.

Anf. 6 JACOB RISBERG (MP):

Jag tycker också att det har blivit bättre skrivningar om både miljö- och klimatfrågorna och djurvälfärden. I övrigt vill jag ändå hänvisa till tidigare avvikande ståndpunkter från Miljöpartiet i den här frågan.

Anf. 7 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Vi anser att mycket av det Socialdemokraterna framförde i går redan finns inom den här ståndpunkten eller tidigare ståndpunkter som vi har antagit. Just vad gäller diversifierad handel sa jag att det är av betydelse att EU fortsätter värna en frihandelsagenda som bygger på att diversifiera handeln och knyta strategiska partner närmare EU.

Nästan allt i vårt arbete nu andas robusthet och resiliens och handlar om att kunna klara av utmaningar, om det så är väder och klimat eller brist på insatsvaror. Mycket av det fokuset ligger där naturligt. Vi tycker att det ryms inom redovisade ståndpunkter från regeringen – men delar såklart oron.

Anf. 8 JYTTE GUTELAND (S):

Vi välkomnar de delar som tagits upp i ståndpunkten och kan också tycka att det som har med frihandeln att göra ligger i linje med det vi har sagt. Men jag vill ändå insistera på att detta med ökade naturrisker bör finnas med, eftersom det är en sådan enormt stor fråga. Kan det finnas möjlighet att även ta med den delen i vår ståndpunkt som handlar om naturrisker? Finns det något skäl till att just den delen inte är med?

Anf. 9 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Vi tycker att det ryms inom redovisade ståndpunkter – den här och många andra.

Anf. 10 JYTTE GUTELAND (S):

Då vill jag behålla den delen och tackar för övrigt innehåll i ståndpunkten.

Anf. 11 ANNA LASSES (C):

Ordförande! Vi står självklart kvar vid vår övergripande avvikande ståndpunkt när det gäller visionen för jordbruk och livsmedel.

Anf. 12 ORDFÖRANDEN:

Med avvikande ståndpunkter från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi kommer nu till dagordningspunkt 4, Handelsrelaterade jordbruksfrågor.

Anf. 13 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Ordförande! Kommissionen kommer vid mötet att uppdatera om aktuella handelsrelaterade jordbruksfrågor. Statssekreterare Janse informerade den 20 mars i EU-nämnden om förhandlingarna inom ramen för WTO:s pågående ministerkonferens i Kamerun. Jag svarar gärna på frågor om sådana finns på mina områden.

Vidare välkomnar regeringen handelsöverenskommelserna som nyligen slutits med Indien och Australien liksom kommissionens besked om att tillämpa Mercosuravtalet provisoriskt.

Därtill är det viktigt för regeringen att fortsätta agera utifrån EU-enighet i förhållande till USA.

Regeringen verkar fortsatt för handelsbegränsningar av fiskesektorn i Ryssland och Belarus.

Inom EU ligger nu fokus huvudsakligen på händelseutvecklingen i Mellanöstern, inklusive konsekvenserna för den globala gödselmarknaden. Regeringen följer frågan mycket noga.

Anf. 14 JYTTE GUTELAND (S):

Herr ordförande! Vi ställde frågor om Australien och är glada över att det nu också nämns i ståndpunkten. Men jag vill ändå ställa ytterligare en fråga, för vår skriftliga ståndpunkt är lite annorlunda mot det som nu redogörs för muntligt. Ska jag tolka det som att det muntliga gäller och att de formuleringar som fanns om USA här inte alls gäller?

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Det är det talade ordet som gäller. Vill landsbygdsministern kommentera?

Anf. 16 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Det talade ordet gäller.

Anf. 17 JYTTE GUTELAND (S):

Jag vill ändå fråga om USA och hur bedömningen är från landsbygdsministern. Tidigare pratade man ju om utmaningar visavi USA, och det är väl lite av ett understatement i förhållande till hur illa läget ser ut där. Det är väldigt bra att enighet från EU:s sida poängterades nu och i den skriftliga ståndpunkten, men det är ändå relevant, tycker jag, att veta hur landsbygdsministern resonerar kring handelsrelationen till USA, EU-enigheten och vad vi förväntas möta i förhållande till USA på handelsområdet.

Kan landsbygdsministern utveckla något om strategin i hur man ska hantera den alltmer lynniga handelspartnern USA?

Anf. 18 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Ordförande! Det jag kan konstatera här är i princip det jag har sagt: att det är viktigt att se till att vi får en EU-enighet. Primärt hanteras inte handelsfrågor ens på mitt område av jordbruksministerrådet, utan det är handelsministrarna som primärt har hand om de relationerna. Den 20 mars var förvisso inte handelsministern men väl statssekreteraren här och redogjorde för det, så jag hänvisar mer övergripande handelsfrågor och agendor till ansvarigt statsråd.

Anf. 19 MATILDA ERNKRANS (S):

Ordförande! Det känns som om man behöver följa upp den frågan, för faktum är att vi förra fredagen fick vetskap om att handelsministern inte är på plats när WTO förhandlar. Sverige representeras inte på ministernivå. När det gäller landsbygdsministerns såväl som svenska intressen är det en ganska avgörande fråga, som också står i den svenska ståndpunkten, att WTO inte har kunnat komma överens om en gemensam jordbrukstext.

Det är ju EU som förhandlar, men Sverige är en del av EU. Hur ser regeringen därför på det faktum att vi inte representeras på högsta nivå? Hade det gjort någon skillnad för att driva de här förhandlingarna i den riktning som Sverige vill? Om jag har förstått det rätt och regeringen inte har ändrat något vill ju både Sverige och EU gärna att WTO ska komma överens när det gäller jordbrukstexterna, naturligtvis med förbehållen att vi fortfarande kan ge till exempel miljöstöd inom vår gemensamma jordbrukspolitik.

Kan vi få en reflektion från regeringens sida med anledning av att Sverige väljer att inte representeras på högsta nivå?

Anf. 20 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Ordförande! Jag kan inte svara på prioriteringar som andra statsråd gör, men Sverige är ju representerat. Om jag minns rätt är det statssekreterare Janse som leder delegationen där, med reservation för att det kan vara någon annan. Men jag tror att det stämmer – ja.

Sverige är alltså helt klart representerat på hög nivå.

Anf. 21 JACOB RISBERG (MP):

Ordförande! Jag vill bara hänvisa till vår avvikande ståndpunkt även i det här läget.

Generellt känns det lite grann som om många av de frihandelsavtal som vi tecknar fram inte tar tillräckligt mycket hänsyn till just mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Dessutom missgynnar de i många fall små lantbrukare både i de länder som vi handlar med men även i Sverige. Just när det gäller Mercosuravtalet har det varit lite undflyende om vad detta kommer att få för effekter för våra svenska lantbrukare.

Med detta hänvisar jag alltså till tidigare avvikande ståndpunkt från Miljöpartiet.

Anf. 22 JYTTE GUTELAND (S):

Ordförande! Vi tycker att det som står om Ryssland och fisket är bra. Den delen är viktig, och därför vill jag bara kontrollera att det inte förändrats någonting, nu när vi fått en skriftlig, sedan en muntlig och det går fort.

När det ändras mycket mellan det skriftliga och det muntliga blir det mer utmanande för oss. Jag vill bara försäkra mig om att statsrådet inte sa någonting annat i den delen av den skriftliga ståndpunkten.

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

Statsrådet verkar bekräfta att den delen är oförändrad, stämmer det?

(Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD): Absolut.)

Då ska vi försöka sammanfatta. Jag tolkar det som att det finns en avvikande ståndpunkt från Miljöpartiet. I övrigt finns det stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går till dagordningspunkt 5, Energiomställningen inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektorer.

Anf. 24 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Ordförande! På rådsmötet kommer en bred diskussion om energiomställningen inom fiskeri- och vattenbrukssektorn att hållas, en fråga som blivit alltmer angelägen sedan covid-19-pandemin tydliggjorde sektorns sårbarhet.

Energiomställningen är avgörande för att stärka konkurrenskraften och säkerställa en robust produktion av hållbar sjömat. Samtidigt finns i dag lönsamhetsutmaningar i delar av fiskesektorn, vilket försvårar företagens möjligheter att genomföra de investeringar som krävs för omställningen.

Åtgärder som stärker lönsamheten är därför centrala. Det handlar om en hållbar fiskeförvaltning med stärkta och återhämtade fiskbestånd och en robust blå värdekedja som skapar stabila förutsättningar för företagen. Vidare krävs teknikutveckling. Stöd till innovation är centralt, och avståndet mellan nya lösningar och praktisk tillämpning behöver minska. Här kan till exempel samarbete med den angränsande sjöfartssektorn påskynda tekniköverföringen till fisket. Ytterligare möjligheter till investerings- och innovationsstöd till energiomställningen diskuteras nu inom ramen för den kommande långtidsbudgeten.

Jag ser fram emot att ta del av kommissionens färdplan för energiomställningen inom fisket och vattenbruket som ska presenteras under andra halvan av 2026.

Anf. 25 JYTTE GUTELAND (S):

Ordförande! Jag ogillar kraftigt att vara den som gnäller i formfrågor, men det är utmanande när man först lägger fram en skriftlig ståndpunkt där det finns substans och sedan tar upp någonting annat i den muntliga ståndpunkten.

Var är ETS 2 nu plötsligt? Det är min första fråga. Det är ändå någonting som står i vår ståndpunkt som jag inte hörde alls. Eller hörde jag fel? Det går inte heller att följa från det skriftliga till det som sägs, och om det då är substantiella förändringar behöver vi veta vad som är substantiellt förändrat.

Anf. 26 ORDFÖRANDEN:

Det är den skriftliga ståndpunkten som vi har som utgångspunkt, och om statsrådet sedan säger någonting annat som motsäger det, då motsägs det.

Är det så att statsrådet inte omnämner någonting som finns med i den svenska ståndpunkten ligger det alltjämt kvar.

Anf. 27 JYTTE GUTELAND (S):

Okej, men problemet här är ju att statsrådet läser som om han läser ståndpunkten. Det är en sak om man lägger till eller så, men man får en känsla av att meningar har försvunnit. Det är det som är bekymret.

Anf. 28 ORDFÖRANDEN:

Jag förstår. Det här är EU-nämndens sedan länge etablerade arbetsmetod, och regeringar av olika färg har agerat exakt på det här viset. Det är så vi arbetar. Vi förväntar oss inte att statsrådet läser upp hela den skriftliga ståndpunkten; det har vi aldrig gjort.

Jag förstår vad Jytte Guteland menar, men jag måste samtidigt muta in EU-nämndens arbetsmetod i detta – den är så som den är. Jag förstår problematiken; även den är väl etablerad. Men står det i den skriftliga ståndpunkten och inte motsägs av någonting som statsrådet säger så gäller det.

Vill statsrådet förtydliga i någon del?

Anf. 29 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Det kan jag göra, ordförande.

Den skriftliga ståndpunkten gäller. Jag har inte sagt någonting i mitt anförande här som ändrar någonting i den skriftliga ståndpunkten. Den och det talade ordet gäller.

Anf. 30 JYTTE GUTELAND (S):

Då så. Det är lättare, faktiskt, om det tillkommer än om man uppfattar att det blandas när man läser samtidigt som man lyssnar, för då undrar man om stycket är ändrat. Förstår ni vad jag menar? Det är en sak om statsrådet talar och så läggs det till någonting i en text som finns. Om texten verkar ändras när statsrådet talar funderar man om de ord som försvinner inte är med längre.

Jag lämnar det nu. I stället vill jag fokusera på ETS 2, för det tas nämligen upp i den skriftliga ståndpunkten. Jag skulle vilja höra hur det ser ut i fråga om den mer progressiva inriktningen från regeringens ståndpunkt. Vad finns det för stöd hos ministerkollegorna? Hur ser stödet ut i medlemsländerna? Är det här någonting som är på gång?

Det är svårt för oppositionen att följa hur diskussionerna har varit. Det är en delvis ny inriktning av ETS 2, och vi skulle vilja veta mer om vilka möjligheter som finns att få igenom detta, som föreslås från regeringen.

Anf. 31 JACOB RISBERG (MP):

Jag kan passa på att säga att jag inte har någon anledning till avvikande ståndpunkt som det ser ut nu.

Anf. 32 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Om jag börjar i det formella: Om vi ändrar i en ståndpunkt ska jag försöka göra det tydligt så vet vi det till nästa gång, så slipper vi formalia. Vi ska försöka få med det.

Är det de här kompensationerna som Jytte Guteland är ute efter när det gäller ETS 2? Jag har ganska svårt att säga exakt var övriga länder rör sig just nu. Vi vet att Sverige har valt att inkludera fler sektorer än vad andra länder har gjort och konstaterat att vi ska kompensera exempelvis jordbrukssektorn för det. Utredningar pågår kring hur en sådan kompensation ska ske, och det har vi inte på bordet än.

Anf. 33 JYTTE GUTELAND (S):

Vår fråga rör var stödet finns för att inkludera fiskeri- och vattenbruk i ETS 2. Finns det en majoritet för detta, eller kommer det att bli en utmaning även med de kompensatoriska delarna som statsrådet talar om?

Anf. 34 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

I grunden är det frivilligt för medlemsstaterna vilka sektorer man inkluderar. Vi har valt att inkludera både jordbruket och fisket. Det är inte ett EU-beslut, eftersom det är frivilligt. Det finns inget EU-beslut om att allt ska inkluderas, utan det väljer man nationellt.

Vi har valt den linjen. Jag kan inte och ska inte påverka hur andra medlemsländer gör det där, utan det är som sagt en frivillighet i det.

Anf. 35 MATILDA ERNKRANS (S):

Här skriver regeringen en ståndpunkt som statsrådet har med sig till rådet nästa vecka, och i den framgår tydligt att regeringen anser att fler sektorer, som fiske och vattenbruk, ska ingå i ETS. Jag lämnar det därhän. Det är fullt möjligt att tycka så, och vi kan också välja att göra så här hemma i Sverige.

Nu tar dock statsrådet med sig detta till rådet nästa vecka. Samtidigt var Sveriges statsminister här förra veckan, och han bedyrade att den svenska linjen är att driva på för ett bibehållet ETS. Hotet mot ETS är ju att ett antal andra länder driver på för en urvattning och en stor försämring av ETS.

Landsbygdsministern sätter sig nu vid bordet och vill aktivt driva på för detta i förhandlingarna; det här har vi ju inte sett förut. Gör han det för att stärka förhandlingsmöjligheterna och ETS på EU-nivå? Eller vad är strategin här? Man kan lite få känslan att detta snarare är en bakväg och skulle krångla till förhandlingarna ännu mer.

Jag skulle vilja få lite tydligare svar från statsrådet. Det känns som att han är lite svajig om varför det här står i ståndpunkten.

Anf. 36 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Ordförande! Det står i ståndpunkten att regeringen anser att även inkludering av fler sektorer, såsom fiske och vattenbruk, i EU ETS 2, kan möjliggöra en kostnadseffektiv prissättning av koldioxidutsläpp och fungera som kompletterande lagstiftning till åtgärdspaketet från kommissionen. Det är vår åsikt, men så som systemet hittills har varit utformat har de olika medlemsstaterna kunnat välja vad de har velat lägga till och dra ifrån.

Det här betyder inte att systemet som sådant är hotat eller att vi har en annan agenda än den som statsministern och jag har redovisat här.

Anf. 37 JACOB RISBERG (MP):

Nu blir även jag lite konfunderad. I sitt förra inlägg sa statsrådet tydligt att han inte vill och inte ska påverka hur andra länder agerar beträffande ETS. Därför undrar jag varför man lyfter upp det här i den svenska ståndpunkten.

Jag tycker att det här är jättebra och att det är ett gott exempel. Man kan mycket väl använda detta för att påverka andra länder att även inkludera det här i ETS.

Jag hoppas verkligen att statsrådet vill påverka andra länder att fortsätta följa Sveriges goda exempel i detta fall. Men om han varken vill eller ska påverka andra håller jag med om att det finns ett frågetecken inför att ståndpunkten ska vara med när det ändå är frivilligt.

Innehållsförteckning

§ 1 Jordbruks- och fiskefrågor

Anf. 1 ORDFÖRANDEN

Anf. 2 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 3 ORDFÖRANDEN

Anf. 4 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 5 JYTTE GUTELAND (S)

Anf. 6 JACOB RISBERG (MP)

Anf. 7 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 8 JYTTE GUTELAND (S)

Anf. 9 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 10 JYTTE GUTELAND (S)

Anf. 11 ANNA LASSES (C)

Anf. 12 ORDFÖRANDEN

Anf. 13 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 14 JYTTE GUTELAND (S)

Anf. 15 ORDFÖRANDEN

Anf. 16 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 17 JYTTE GUTELAND (S)

Anf. 18 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 19 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 20 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 21 JACOB RISBERG (MP)

Anf. 22 JYTTE GUTELAND (S)

Anf. 23 ORDFÖRANDEN

Anf. 24 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 25 JYTTE GUTELAND (S)

Anf. 26 ORDFÖRANDEN

Anf. 27 JYTTE GUTELAND (S)

Anf. 28 ORDFÖRANDEN

Anf. 29 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 30 JYTTE GUTELAND (S)

Anf. 31 JACOB RISBERG (MP)

Anf. 32 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 33 JYTTE GUTELAND (S)

Anf. 34 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 35 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 36 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 37 JACOB RISBERG (MP)

Anf. 38 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 39 ORDFÖRANDEN

Anf. 40 Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf. 41 ORDFÖRANDEN