Fredagen den 27 februari

EU-nämndens uppteckningar 2025/26:28

§ 1  Rättsliga och inrikes frågor

Migrationsminister Johan Forssell

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 9–10 december 2025

Återrapport från informellt ministermöte den 22–23 januari 2026

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 5–6 mars 2026

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Klockan har slagit nio. Solen lyser med sin frånvaro, men närvaro har vi av statsrådet Johan Forssell med medarbetare. Hjärtligt välkomna!

Vi ska ge oss in på rättsliga och inrikes frågor, och vi börjar med återrapporter.

Anf.  2  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande och ledamöter – gott att se er! I dag är vi så många här från Regeringskansliet att jag inte tänker presentera alla medarbetare vid namn. Jag konstaterar bara att vi har med oss medarbetare från både Justitiedepartementet och Socialdepartementet eftersom jag senare under dagen ska täcka upp lite gällande sjukvårdsfrågor. Ingen är mer förvånad än jag över det!

Jag börjar dock med återrapporteringen. Jag hänvisar till den skriftliga rapporten från det möte i RIF-rådet som ägde rum i början av december. Flera saker togs upp, bland annat solidaritetspoolen och fördelningen av den för i år. Jag svarar såklart gärna på frågor om det finns sådana.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor, och vi tackar så mycket för informationen. Fanns det fler återrapporter?

Anf.  4  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Ja, sedan var det en återrapport från det informella ministermötet på Cypern i slutet av januari. Där pratade vi om flera intressanta saker, bland annat återvändande till Syrien och Afghanistan. Det finns en skriftlig rapport även på den punkten, och jag hänvisar till den. Jag svarar dock självklart på frågor om det finns sådana.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen även på den punkten.

Vi går vidare till information och samråd inför mötet i rådet den 5–6 mars. Vi börjar med dagordningspunkt 3, Det övergripande läget i Schengenområdet, och mer specifikt 3 a, Schengenbarometern.

Anf.  6  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! Det här är som ni vet en återkommande punkt på dagordningen för våra möten i Schengenrådet. Det handlar om att följa upp läget i området och lyfta upp frågor som behöver diskuteras eller åtgärdas.

Även Schengenbarometern är en återkommande punkt. Barometern tas fram tre gånger om året, och vi förväntar oss att kommissionen vid mötet kommer att presentera denna rapport, som beskriver Schengenområdet utifrån ett antal olika indikatorer. Det handlar bland annat om situationen vid inre gräns och yttre gräns, om inre säkerhet och om migrationssituationen i unionen.

Vi välkomnar barometern; den ger en bra ögonblicksbild av situationen i EU. Vi förväntar oss ingen diskussion under den här punkten på mötet i RIF-rådet, utan den kommer i stället att föras under en senare punkt.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 3 b, Genomförandet av prioriteringarna för Schengenrådets cykel: incitament för frivilligt återvändande.

Anf.  8  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! Det cypriotiska ordförandeskapet har valt att fokusera på frivilligt återvändande som en del av genomförandet av prioriteringsområdena för Schengenrådscykeln. Det gäller för i år och även för 2025, alltså en tvåårsperiod.

Som jag precis nämnde fördes på det informella mötet i RIF-rådet på Cypern i januari en diskussion om hur olika incitament och olika typer av stöd kan bidra till mer av frivilligt återvändande bland personer som inte har asylskäl. Cyprioterna följer nu upp den diskussionen med mer fördjupande diskussioner. Det handlar om hur effektiviteten kan öka och hur fler kan återvända frivilligt. Det handlade till exempel om återintegreringsstöd och hur det kan användas på ett strategiskt sätt samt hur vi kan samordna arbetet mellan olika myndigheter och involverade parter.

Att det finns ett effektivt återvändande är väldigt centralt för att EU:s asyl- och migrationssystem ska fungera, och det är i sin tur avgörande för ett väl fungerande Schengenområde. Att de som har meddelats ett återvändandebeslut respekterar beslutet och självmant lämnar territoriet är både mer kostnadseffektivt och värdigare än verkställighet av besluten med tvång. Sedan är det naturligtvis avgörande och nödvändigt att ett avlägsnande vid behov kan ske just med tvång, för det ökar i sin tur det frivilliga återvändandet.

Olika särlösningar för regularisering av dem som en gång har fått avslag på sin asylansökan, till exempel den svenska gymnasielagen, underminerar däremot hela återvändandepolitiken och minskar incitamenten att lämna territoriet. Sådana lösningar ska undvikas både i Sverige och på europeisk nivå.

Regeringen har vidtagit och vidtar en rad olika åtgärder som stärker det svenska återvändandesystemet och incitamenten för frivilligt återvändande. Det handlar bland annat om att vi nu inför återvändandecenter, vilket sänder en tydlig signal om att asylprocessen är avslutad. Det underlättar också information och rådgivning om återvändande i ett tidigt skede av förfarandet. Vi har också sett till att ansvariga myndigheter samverkar med varandra i större utsträckning när det gäller återvändande, och vi vidtar även åtgärder för att motverka avvikande, såsom utökade möjligheter till kontroll och förvarstagande.

Ett väl avvägt återetablerings- och återintegreringsstöd till den som ska återvända, liksom kapacitetsstöd till tredjeländer som återvändandet ska ske till, bidrar till att skapa incitament för ett frivilligt återvändande. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att undvika missbruk och att stödet i stället blir en pullfaktor. Stöd till tredjeland får förstås inte heller utgöra ett villkor för att länder ska återta sina egna medborgare. När det gäller just återtagande har regeringen en kontinuerlig dialog om samarbetet med en rad prioriterade länder.

De här åtgärderna ger tillsammans resultat. Fler personer med återvändandebeslut lämnar Sverige, och en övervägande – samt ökande – andel gör det dessutom på frivillig basis. Det rör sig i dagsläget om närmare 80 procent. Jag välkomnar att vi diskuterar de här frågorna i rådet och utbyter erfarenheter med varandra om vad som faktiskt fungerar i praktiken.

Jag vill avslutningsvis nämna att kommissionen vid presentationen av Schengenbarometern med all sannolikhet också kommer att ta upp den nyligen antagna viseringsstrategin. Sverige har som ni vet varit pådrivande i arbetet för att kommissionen skulle presentera en sådan. För det fall det blir en diskussion om den – vi vet inte om det blir det – kommer vi att framhålla att vi välkomnar strategin och att den tar upp många viktiga aspekter som kommissionen och rådet måste arbeta vidare med.

För det fall det också skulle bli en diskussion om utfärdande av ryska Schengenviseringar avser jag att framhålla att det är viktigt att det sker restriktivt och att EU agerar gemensamt och ansvarsfullt då detta i slutändan även handlar om EU:s säkerhet.

Jag svarar gärna på frågor.

Anf.  9  ANNA LASSES (C):

Ordförande! Utan att påbörja någon större diskussion vill vi anmäla en avvikande ståndpunkt, trots att detta bara är en diskussionspunkt. Vi tycker nämligen att den återvändandepolitik som regeringen bedriver i stora delar inte är något att föredra, och vi tycker definitivt inte att det är något att driva på för inom EU.

Bland annat anser vi att återvändandebidraget är en vansinnig prioritering sett till storleken, och vi anser dessutom att det är ineffektivt. Vi anser även att den samverkan som nu sker mellan bistånd och migration inte är bra, av en massa olika skäl, och motsätter oss det. Inte heller användandet av Sida som mer eller mindre en återvändandemyndighet är något vi tycker ska exporteras till EU.

Anf.  10  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, statsrådet, för genomgången! Jag tackar också Anna Lasses för den avvikande ståndpunkten, som jag härmed instämmer i.

Jag har också en fråga gällande det här med särlösningar för regularisering av irreguljära migranter som har fått avslag på sin asylansökan. Jag tolkar det som att regeringen inte avser att göra någonting gällande det vi i Sverige nu kallar tonårsutvisningar, det vill säga tonåringar som har fått avslag på en egen ansökan. Eller hur ska det tolkas?

Anf.  11  REBECKA LE MOINE (MP):

Herr ordförande! Tack, ministern, för dragningen!

Jag instämmer till fullo i den avvikande ståndpunkt som Anna Lasses anmälde och vill gärna ansluta mig till den. Min fråga liknade dessutom den som Ilona Szatmári Waldau ställde, så jag instämmer helt enkelt i vad föregående talare sa.

Anf.  12  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! Jag tackar för frågorna, eller i vissa fall kommentarerna, och jag tänkte ta dem i tur och ordning.

När det gäller Centerpartiets inlägg tror jag att det möjligen skedde en förväxling mellan återvändandebidrag och återvandringsbidrag. Det är nämligen två olika saker, och det jag talar om här är återvändandedelen. Återvandringsbidraget är någonting annat; det handlar om personer som en gång har fått ett beslut om uppehållstillstånd medan den här punkten handlar om personer som har fått nej på sina asylansökningar men inte återvänder hem – det vill säga inte respekterar villkoren i en reglerad invandring, där det är myndigheter och domstolar som fattar beslut. Jag ser alltså detta som två olika saker.

Eftersom jag har fått frågan tidigare kan jag dock säga att vi alltid inspireras av goda förslag på vad mer vi kan göra för att undvika det bedrövliga skuggsamhälle vi har ärvt, där kanske uppemot hundra tusen människor lever i Sverige utan laglig uppehållsrätt. Men ärligt talat är det faktiskt väldigt många som också tittar på Sverige, för man ser att återvändandet ökar här – och då inte minst det frivilliga återvändandet. Det är väldigt viktigt inte bara för att värna asylrätten utan också för att undvika de inhumana situationer som följer i skuggsamhällets spår.

Jag går vidare till Vänsterpartiets inlägg. Nej, så ska man nog inte tolka det. När det gäller tonårsutvisningar är situationen faktiskt ytterst en effekt av den tillfälliga lag från 2016 som alla partier här i salen röstade för, och där bereder vi ett lagförslag. Detta är ju en lagstiftning som riksdagen har fattat beslut om, och vi bereder ett lagförslag som skulle kunna vara en permanent lösning för gruppen skötsamma ungdomar som har kommit till Sverige, studerar på gymnasium och så vidare.

I den här gruppen finns det också många enskilda fall som jag tror att vi alla blir berörda av men där man kanske inte alltid får ta del av alla fakta, så att säga. Här finns även personer som en gång faktiskt har fått nej på sina asylansökningar och inte respekterat ett utvisningsbeslut. Det är också viktigt att framhålla.

Vi arbetar alltså med ett sådant lagförslag nu. Jag är väldigt angelägen om att hitta en lösning och att den ska kunna träda i kraft så snart som möjligt. Det är dock viktigt att understryka att det här är lagstiftning och att all lagstiftning i Sverige gäller till dess att den ersätts av annan lagstiftning. Det innebär att det inte finns någon möjlighet för mig som minister att ringa en myndighet och säga åt den att sluta tillämpa en lag som de församlade riksdagsledamöterna – bland annat ledamöter i det här rummet – en gång fattade beslut om. Men vi arbetar med frågan, och vi återkommer så fort vi har förslag på en ny lagstiftning.

Jag har glömt Miljöpartiets fråga – eller var det kanske mer av ett instämmande? Ja, så var det.

Därmed uppfattar jag att jag har svarat på de frågor som har ställts. Ni får hojta till annars.

Anf.  13  ANNA LASSES (C):

Ordförande! Jag menade naturligtvis återvandringsbidraget. Jag ber om ursäkt och skyller på feberyra och tidigare influensa.

Jag står fast vid den avvikande ståndpunkten, med korrigeringen att det nu är rätt ord.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Förväxlingsrisken är ju uppenbar när det gäller dessa två begrepp; det är inte så konstigt.

Med en avvikande ståndpunkt från Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet finns det stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Genomförandet av interoperabilitet: reviderad färdplan för tiden efter 2026.

Anf.  15  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Ordförande! Genomförandet av interoperabiliteten har varit återkommande på RIF-råden. Anledningen har varit förseningar i arbetet med det nya in- och utresesystemet, EES. Det driftssattes slutligen den 12 oktober i fjol. Förseningarna har lett till att sluttiden för genomförandet av flera andra system och av interoperabiliteten dem emellan har fått flyttas fram till det andra kvartalet 2028.

Den sista delen av tidsplanen gäller driftssättningen av det reviderade viseringssystemet och dess integration med interoperabiliteten; det här är inte någon lätt svenska. Detta har hanterats separat. Den nya tidsplanen innebär att det reviderade VIS, som det nya viseringssystemet förkortas, ska driftssättas i flera faser. Det är denna tidsplan som ska presenteras och godkännas vid mötet.

Regeringen anser att de upprepade förseningarna är olyckliga. Det är viktigt att kunna realisera nyttan av utvecklingsarbetet så snart som möjligt, både för ökad säkerhet och för smidigare gränskontroll. En ny tidsplan måste dock vara realistisk och förutsägbar och även ge tillräckligt med tid för anpassning av de nationella genomförandena.

Förslaget till en ny tidsplan motsvarar det scenario som Sverige och majoriteten i denna styrelse har bedömt som genomförbart. Regeringen avser därför att stödja förslaget.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Övriga frågor och aktuella lagstiftningsförslag.

Anf.  17  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Detta är en informationspunkt, och vi avser att lyssna till informationen om någon sådan ges.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går vidare till dagordningspunkt 6, Migrationens yttre dimension.

Anf.  19  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Här händer det kanske lite mer. EU:s samarbeten och migrationspartnerskap med tredjeländer inom ramen för den externa dimensionen är föremål för diskussion även vid det här RIF-rådet.

I oktober och vid det informella RIF-rådet på Cypern i januari var temat, som jag nämnde, återvändandet till framför allt – inte bara – Syrien och Afghanistan. Det här är frågor som är högt prioriterade av den svenska regeringen.

Den här gången väntar vi oss en diskussion om viktiga transitländer till EU. Det cypriotiska ordförandeskapet har på förhand pekat på Libyen och Libanon som exempel på prioriterade länder. Det är viktigt att EU fortsätter att följa utvecklingen i Libyen, särskilt när det gäller förutsättningarna för de FN-organisationer som är på plats och det arbete som de utför mot irreguljär migration. Regeringen ger stöd till IOM:s och UNHCR:s arbete i landet med fokus på frivilligt återvändande och skydd.

Libanon är ett viktigt mottagar- och transitland för syriska flyktingar. Regeringen kommer att fortsätta stödja förutsättningarna för ett hållbart återvändande till Syrien från Sverige, EU och regionen. Libanon är också ett prioriterat land för återvändande från Sverige, vilket jag själv tog upp under mitt besök i Beirut i november i fjol.

Regeringen anser att EU:s samarbete med ursprungsländer, transitländer och stora mottagarländer är en central aspekt av migrationspolitiken. Parallellt med genomförandet av migrations- och asylpakten behöver mer göras för att minska den irreguljära migrationen till EU, effektivisera återvändandet och säkerställa skydd längs med migrationsrutterna.

Jag svarar gärna på frågor.

Anf.  20  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, statsrådet, för genomgången!

Jag vill börja med att upprepa vår vanliga avvikande ståndpunkt, det vill säga att vi inte står bakom EU:s nya asyl- och migrationspakt eller den migrationspolitik som växer fram vid sidan av pakten. Fokus bör ligga på säkra och lagliga vägar i stället för på det arbete med parallella spår som EU och regeringen nu bedriver vid sidan av asyl- och migrationspakten. Jag vill inte upprepa det jag har sagt de senaste gångerna utan hänvisar bara till det.

Jag vill också ställa en fråga. Den gäller framför allt Libyen, som har nämnts här. Vi vet ju att EU samarbetar med Libyen och ger ett väldigt stort stöd till Libyen för att landet ska stoppa migranter på Medelhavet. Libyen har också många läger.

Bara för en eller två veckor sedan kom FN med en rapport där väldigt hård kritik riktas mot EU:s samarbete med Libyen. Enligt rapporten har det europeiska stödet till libyska myndigheter bidragit till systematiska övergrepp på migranter, inklusive tortyr, sexuellt våld och slaveri. Det har i många år varit känt att man i Libyen kidnappar personer som söker ett bättre liv, torterar dem och pressar deras släkt på pengar.

Jag skulle vilja veta varför denna dimension inte finns med i regeringens förslag till ståndpunkt. Man måste verkligen diskutera vad samarbetet med Libyen innebär. Vad är vi beredda att göra för att inte få ett hårdare migrationstryck på Europa kopplat till de systematiska övergrepp som Libyen ägnar sig åt?

Anf.  21  ANNA LASSES (C):

Jag avvaktar, för jag skulle vilja höra svaret på Ilona Szatmári Waldaus fråga.

Anf.  22  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! Jag tackar ledamoten för frågan.

Från regeringens sida ser vi naturligtvis allvarligt på alla rapporter om övergrepp eller andra kränkningar mot migranter. Det gäller inte bara den här rutten; det gör egentligen ingen skillnad vilken rutt det gäller eller vilket land som är involverat.

De här rapporterna är förvisso inte helt nya – man kan säga att de har kommit nu igen. Från regeringens sida gör vi ingen annan bedömning än att vi har förtroende för att kommissionen följer upp dessa rapporter och tar tag i de problem som det har pekats på samt gör detta på ett klokt och bra sätt.

Jag vill också säga att dessa samarbeten är viktiga för att säkerställa många andra principer som är viktiga för oss, till exempel att ha en reglerad invandring. Det bygger på att motverka irreguljär migration och säkerställa att människor som inte har asylskäl återvänder hem.

Vi har förtroende för att det här kommer att ske, men vi kommer naturligtvis att följa det.

En annan del av det här är det jag talade om tidigare, nämligen att vi också vill säkerställa skydd längs med migrationsrutterna. Jag tycker att vi har fångat in detta i det som vi går in i diskussionen med.

Naturligtvis är det här en viktig fråga. Den är inte bara viktig för den svenska regeringen, utan jag är övertygad om att den också kommer att vara det för flera andra regeringar under denna diskussionspunkt.

Anf.  23  ANNA LASSES (C):

Ordförande! Jag tackar ministern för svaret.

Det här är verkligen en knepig fråga. Det är naturligtvis jätteviktigt att komma till rätta med problemen längs dessa rutter. Ministern vet ju att vi i Centerpartiet är oerhört kritiska till att man bland annat från svenskt håll har använt bistånd i de här sammanhangen för att mer eller mindre skriva avtal med länder för att de ska göra det som de borde göra. Detta är ett knepigt och snårigt område.

Centerpartiet vill absolut inte att EU ska göra som Sverige har gjort, och som jag vet att EU gör, och ha den här typen av avtal, där man använder biståndsmedel för att länder ska ta emot dem som vi anser inte ska finnas här. Jag vill nog ändå anmäla en avvikande ståndpunkt här för att motverka korrelationen mellan bistånd och migration.

Anf.  24  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Jag tackar statsrådet för svaret.

Som statsrådet säger har det hela tiden kommit rapporter från Libyen. Jag tror att jag under alla mina sju år här – och under två eller tre regeringar – regelbundet har ställt den här frågan om Libyen. Svaret har varit att EU jobbar med detta. Man utbildar till exempel den libyska kustbevakningen, och man har gjort väldigt mycket för att dessa övergrepp ska upphöra.

Ändå kom det för en eller två veckor sedan en rapport som säger att det inte är någon skillnad. Då måste ju EU fundera på vad man har gjort fel och om man verkligen ska fortsätta samarbetet med Libyen när inga av de åtgärder som man vidtagit har lett till några förbättringar för de flyktingar som hamnar i Libyens klor. Då krävs andra åtgärder från EU eller att man upphör med samarbetet.

Jag skulle vilja anmäla en avvikande ståndpunkt även här. Jag vill också instämma i att man inte ska använda bistånd som ett sätt att tvinga länder.

Anf.  25  REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Även vi från Miljöpartiet är väldigt kritiska till migrationspakten och till att fokuset väldigt mycket ligger på återvändande. Vi skulle vilja ha mer fokus på säkra vägar och värnande av rätten att söka asyl. Detta är någonting som vi haft som en avvikande ståndpunkt förut, och jag vill anmäla en sådan igen. Jag vill även betona att vi anser att bistånd främst ska användas för att bidra till fred och hållbar utveckling. Det ska inte utformas för att vara något slags påtryckningsmedel i migrationsfrågan.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Är den avvikande ståndpunkten gemensam för alla tre, eller är den olika i några delar?

Anf.  27  ANNA LASSES (C):

I just denna del är den likadan.

Anf.  28  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Jag skulle nog säga att den är gemensam när det gäller bistånd och migration. Sedan har Vänsterpartiet en egen vid sidan om.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Då vet vi – tack så mycket!

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en gemensam avvikande ståndpunkt från Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet samt ytterligare en från Vänsterpartiet.

Vi rör oss vidare till punkt 7 på rådsdagordningen, Genomförandet av migrations- och asylpakten.

Anf.  30  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! På dagordningen finns en återkommande punkt om genomförandet av migrations- och asylpakten. Detta är uppsatt som en lägesrapport.

Vi förväntar oss att kommissionen ger en uppdatering om det pågående genomförandearbetet och även informerar om den fleråriga asyl- och migrationshanteringsstrategi som nyligen presenterades. Eventuellt blir det en kortare diskussion; vi får se.

Jag kommer återigen att framhålla vikten av att alla medlemsstater genomför det som staterna kommit överens om. Kommissionens arbete och den återkommande uppföljningspunkten är därför viktiga saker. Det gäller att vi håller ögonen på att detta verkligen genomförs.

Överlag välkomnar regeringen kommissionens strategi, däribland det som handlar om vikten av ytterligare åtgärder för att motverka irreguljär migration och öka återvändandet.

Anf.  31  ÅSA ERIKSSON (S):

Herr ordförande! Från Socialdemokraternas sida har vi ingen annan åsikt. Jag vill bara förtydliga det som sades i utskottet när vi ställde frågor till statsrådet om genomförandet av pakten i Sverige. Statsrådet menade att det går enligt plan och att det är viktigt att det fortsätter så. Vi vill skicka med att det är av största vikt att samtliga medlemsstater genomför samtliga delar av asyl- och migrationspakten för att mottagandet ska bli hållbart och bra. Jag vill inte anmäla någon avvikande ståndpunkt utan vill bara tydliggöra att detta är av största vikt.

Anf.  32  ANNA LASSES (C):

Ordförande! Som bekant står Centerpartiet bakom migrationspakten. Men jag har en fråga. När det gäller den förenklade processen för de länder som nu kommer på listan för så kallade säkra länder, hur tänker man då kring exempelvis hbtqi-personer som kommer från länder där situationen är osäker även om de är så kallat säkra?

Anf.  33  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Jag tänkte bara upprepa vår avvikande ståndpunkt när det gäller EU:s asyl- och migrationspakt.

Anf.  34  REBECKA LE MOINE (MP):

Jag tänkte vara lika kort och bara upprepa att Miljöpartiet sedan tidigare har en avvikande ståndpunkt i denna fråga.

Anf.  35  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! Angående Åsa Erikssons kommentar har vi samma uppfattning, nämligen att det är viktigt att pakten genomförs. Det var inte enkelt att fatta beslut om den, och det är inte enklare att få den genomförd. Det finns ett antal länder som inte vill genomföra den, till exempel Ungern. Det finns också länder som fattar beslut som skapar risker för genomförandet av pakten. Ett aktuellt exempel är Spanien som har fattat beslut om en jättestor amnesti för personer som potentiellt sett kan skapa risker för säkerheten i hela området. Detta underminerar också den reglerade invandringen.

Kommissionen har pekat på vikten av att alla länder genomför pakten på ett korrekt sätt, och jag kommer att driva linjen att det EU har beslutat också ska genomföras. För svensk del är detta ingen fråga. Vi arbetar med detta just nu och kommer snart att lägga fram anpassningen av svensk migrationsrätt till EU-rätten. I några länder går det som sagt tyvärr trögare, men här är Sverige en tydlig röst för att de måste skärpa sig.

Så till Anna Lasse fråga om säkra länder och hbtqi-frågor. Ja, det blir snabbspår, och det är hela idén med förfarandet. Men man gör alltid en individuell bedömning, för även om 99 procent inte har asylskäl kan ju den sista procenten ha det. Förfarandet snabbar på processen. Det gäller även att kunna verkställa innan det har överklagats med mera. Men jag känner mig trygg med att modellen kommer att fånga upp de personer som har asylskäl. Man ska dock veta att de från dessa länder är försvinnande få, därav snabbspåret.

Jag uppfattade inga frågor från Vänsterpartiet och Miljöpartiet utan mer kommentarer.

Anf.  36  ANNA LASSES (C):

Jag hör vad ministern säger om att det ska göras en individuell bedömning. Men skulle Sverige kunna lyfta upp frågan om hbtqi-personer specifikt eftersom vi vet att det ofta är väldigt svårt för hbtqi-personer att få asyl även om de borde ha rätt till det? Kan Sverige driva på i EU för att säkra att de inte hamnar i kläm?

Anf.  37  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Jag har inte pekat ut någon specifik grupp, utan håller mig till linjen att det alltid ska göras en individuell bedömning. För en hbtqi-person kan det ju finnas andra faktorer, till exempel att man riskerar förtryck. Jag har sagt att det måste fortsätta göras individuella bedömningar. Så gör vi ju i Sverige på ett rättssäkert sätt med oberoende domstolar som fattar beslut.

Vi ska dock se den bredare bilden. Det här är länder där det är försvinnande få som har asylskäl, och man missbrukar ärligt talat asylsystemet när man söker asyl fast man inte har rätt till det utan gör det av andra syften.

För att summera: Jag har inte pekat på någon specifik grupp och tänker inte heller göra det. Jag tänker hålla mig till linjen att en individuell bedömning alltid ska se av rättssäkerhetsskäl.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Med avvikande ståndpunkter från Vänsterpartiet och Miljöpartiet konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Slutsatser om EU:s strategiska ram för narkotika.

Anf.  39  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! Inför rådsmötet har det cypriotiska ordförandeskapet presenterat ett utkast till rådsslutsatser om EU:s nya narkotikastrategi. Slutsatserna välkomnar strategin och föreslår att ett ramverk utformas för att genomföra den.

I slutsatserna redogörs kort för huvuddragen i EU:s narkotikastrategi, däribland att breda sektorsövergripande insatser behövs för att minska både utbud och efterfrågan av narkotika och för att uppnå ett bättre skydd för människors liv, hälsa och säkerhet.

Regeringen anser att slutsatserna är väl avvägda och avser att ställa sig bakom godkännandet av dem.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9, Europols framtid.

Anf.  41  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Bakgrunden till att Europols framtid kommer att diskuteras på mötet är att kommissionen förväntas presentera ett förslag till reviderad Europolförordning i juni. Ordförandeskapet har därför gett medlemmarna möjlighet att komma med inspel innan förslaget är lagt.

Diskussionen förväntas utgå från fyra olika frågor. Det handlar om hur Europols kapacitet för att behandla och utbyta data kan stärkas, samarbetet med andra EU-byråer och tredje parter, om Europols brottskatalog bör utvidgas till att också omfatta hybridhot och om Europols styrmodell bör förändras.

Regeringens ståndpunkt i denna fråga utgår från uppfattningen att mer behöver göras för att hålla jämna steg med utvecklingen av den gränsöverskridande brottsligheten, och regeringen välkomnar därför en översyn av Europolförordningen.

Sammanfattningsvis anser vi att det finns ett antal åtgärder behöver vidtas för att både öka och effektivisera Europols möjligheter att lagra, bearbeta och dela de stora mängder information som digitaliseringen av samhället för med sig. Även tillsynen av Europols verksamhet behöver bli mer ändamålsenlig.

Regeringen ser också att det finns ett mervärde i att ge Europol befogenhet att stödja medlemsstaterna i arbetet mot vissa brott som i dag inte omfattas av Europols brottskatalog. Det handlar framför allt om sabotage och brott mot luftfartslagen, till exempel drönarflygningar för att ta ett mycket aktuellt exempel.

Jag vill också nämna vikten av att Europol ges bättre förutsättningar att samla expertis och utveckla gemensamma verktyg inom områden som är kostsamma för medlemsstaterna att utveckla var för sig.

För att kunna fokusera på detta specialiststöd till medlemsstaterna anser regeringen att Europols resurser inte bör användas för att sända ut operativ personal till medlemsstaterna för att generellt stödja brottsbekämpningen. Sådan verksamhet är mycket kostnadsdrivande och tar fokus och resurser från det regeringen anser bör vara Europols kärnverksamhet, det vill säga informationsutbyte och utveckling av spetskompetens.

Slutligen bör inte Europols verksamhet regleras i detalj på förordningsnivå, utan metoder och organisation bör kunna anpassas på ett flexibelt sätt över tid, vilket är nödvändigt att göra i takt med att brottsligheten förändras.

Anf.  42  MATTIAS VEPSÄ (S):

Jag tackar statsrådet för föredragningen.

På ett övergripande plan instämmer vi i ståndpunkten och utgångspunkten för diskussionen.

I går hade vi två ärenden uppe på justitieutskottet. Det ena handlade om förordningens revidering och det andra om förberedelse för den diskussion vi nu pratar om. Vi tog då upp tre punkter, och jag tänker upprepa dem nu och se om vi kan komma lite längre och kanske bli överens.

Den första punkten handlar om att bekräfta vikten av att Europol fortsätter med teknikutveckling, och i ståndpunkten uttalas ett stöd för det. SVT:s Jakten om pedofilringar och pedofilnätverk visar att Europols arbete är centralt för att komma åt det övergreppsmaterial som finns online. Värt att säga är att ett av fem barn blir utsatta för sexuellt våld under uppväxten, en av tio tjejer utsätts för övergrepp och ett av fyra barn utsätts för gromning på nätet. Det är enorma mängder material som cirkulerar.

Jag vill därför skicka med att man inte får tappa bort det som redan i dag omfattas av brottskatalogen och det jobb som ska göras i dag.

En återkommande fråga i EU-nämnden är CSAM-förordningen. Vi vet att detta har diskuterats på alla olika ledder och att den tillfälliga lagen har förlängts. I det underlag man ska fortsätta arbeta med handlar om just teknikutveckling och att hålla jämna steg med brottsligheten – på ett sätt som balanserar integriteten men också kommer åt den grova brottsligheten. Vi vill upprepa att det är viktigt att ha med i diskussionen att man inte får tappa fart i teknikutvecklingen, och det finns också med i diskussionspunkterna.

Den andra punkten handlar om något vi tycker att regeringen missar i diskussionsunderlaget. Man pekar på Europols dubbla funktion, där en är att stötta medlemsstaterna. Men i diskussionsunderlaget pratar man också om EU-myndigheterna. Vi vet att den grova organiserade brottsligheten är gränsöverskridande, blir allt grövre och flyttar från den illegala sektorn till den legala. 86 procent av de mest våldsamma nätverken på europeisk nivå finns i den legala ekonomin. Det handlar om arbetslivskriminalitet, fusk med offentliga upphandlingar och otillbörlig påverkan på beslutsfattare.

Vi tänker att regeringen skulle kunna förtydliga sin utgångspunkt för diskussionen och lyfta in just vikten av att också samordna och stötta EU-myndigheterna. I går tog vi upp en liten myndighet, European Labour Authority, som skulle vilja ta del av information. I diskussionsunderlaget står det ju att man ska samla in och dela information mellan länder och EU-myndigheter. Vi saknar detta perspektiv och hoppas att vi kan få ett tydligt besked i dag om att detta kan ingå i diskussionen.

Den tredje och sista punkten är ett medskick om hur Socialdemokraterna tänker att man kan utveckla Europol. Här tycker jag mig se ett stöd mellan raderna, och på utskottets möte i går hörde jag att vi delade uppfattning med regeringen att Europol skulle kunna vara ett utvecklat polisiärt underrättelsecenter för insamling av information och teknikutveckling. Som statsrådet sa ska det inte handla om att utveckla den operativa verksamheten med fler poliser som ska skickas runt i Europa utan om utveckling på en på strategisk nivå, framför allt utifrån informationsperspektivet.

När det blir dags för en förhandling om Europolförordningen hoppas vi att Sverige kan vara tydligt i det som ska leda fram till förordningen. Vi vill alltså att regeringen tydligt uttrycker att Sverige vill se en utveckling där Europol blir mer av ett spetscenter för polisiär underrättelse.

Anf.  43  REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Nu har jag faktiskt en fråga, och den gäller att regeringen ser att det finns ett mervärde i att ge Europol vissa utökade befogenheter att inhämta information online där den geografiska jurisdiktionen över brottsligheten kan vara svårt att fastställa. Jag undrar om ministern kan utveckla detta lite.

Det finns ett stort värde i hur Europol kan jobba med dessa frågor, och Miljöpartiet välkomnar detta arbete. Det finns mycket bra i CSAM-förordningen, men där finns också Chat Control, som har varit väldigt problematiskt. Det handlar om att balansera integriteten, och Miljöpartiet är mycket kritiskt till att bryta kryptering. Det vore därför värdefullt om statsrådet kunde specificera vad det handlar om när man säger att man ska utöka dessa jurisdiktioner.

Anf.  44  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! Jag tackar för frågorna. Jag tar dem i tur och ordning och börjar med Mattias Vepsäs fråga.

Det är klart att inte minst de senaste dagarnas diskussion om övergrepp på nätet sätter fokus på vedervärdiga brott och väcker många frågor om brottsoffer, inte minst unga, men också om hur det här delas i realtid över nationsgränser på ett sätt som inte förekom för bara fem, tio år sedan. Det är klart att det för med sig ett antal frågor, inte minst kopplat till Europols verksamhet.

När det gäller revideringen av själva förordningen vill vi som sagt öka Europols möjligheter att både behandla och dela information. Det gäller faktiskt för alla brottstyper, inklusive den här typen av rent övergreppsmaterial eller vad man nu ska kalla det. Det är något som vi tar med oss och som jag också tycker att vi uttrycker.

När det gäller den andra frågan om samarbete med andra byråer ser vi från regeringens sida positivt på den typen av samarbeten. Men man ska nog inte beskriva det som att det inte sker i dag. Jag vet att det redan sker. ELA till exempel deltar redan i dag i vissa aktiviteter som jag vet att Europol gör inom till exempel arbetslivskriminalitet.

Det finns alltså kontaktytor. Vi utesluter definitivt inte att de behöver bli fler; det gäller bara att hitta rätt balans så att man hittar samarbeten om det som verkligen betyder något och kan göra skillnad utan att byråkratin sväller ut, för det är klart att med den begränsade mängd resurser som finns är det viktigt att man fokuserar där man verkligen kan göra skillnad. Det jag försöker uttrycka är väl att det är viktigt att den typen av samarbeten inte sker bara för samarbetets egen skull utan att det alltid sker där det finns ett behov och där det finns ett mervärde. Det är väl det som är vår inställning i detta. Jag tycker att ståndpunkten håller bra som den är, men det är något som vi tar med oss i diskussionen. Den slutar ju inte här, utan den är i allra högsta grad pågående. Vi kan fortsätta diskussionen om det, men så har vi resonerat kring det till dags datum.

När det gäller Miljöpartiets fråga finns det lite olika uppfattningar mellan våra partier, som nämndes här inledningsvis.

Jag får be att lämna över till en medarbetare.

Anf.  45  Kanslirådet KAROLINA GUSTAFSON:

Jag uppfattade att frågan handlade om skrivningen om att ge Europol möjlighet att inhämta mer information online för att fastställa jurisdiktion.

Det är en ganska begränsad fråga. Vad det handlar om är att det ibland är ganska svårt att fastställa vilken jurisdiktion ett brott som begås online tillhör. Man vet inte vilken nationalitet eller vilket land som brottet ska hänföras till, så det finns en risk att brott faller mellan stolarna eftersom ingen känner ansvar för frågan. Där ser vi att Europol skulle kunna ha en roll i att helt enkelt fastställa rätt jurisdiktion och se till att informationen överförs till berört medlemsland och egentligen inte mer än så.

Anf.  46  REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Jag tackar för svaret.

Ska jag tolka det som att det inte handlar om att bryta kryptering? Det är inte något förslag om det? Det är just det här med ”vissa utökade befogenheter” som jag är lite undrande över. Vad skulle de här befogenheterna kunna innebära?

Anf.  47  MATTIAS VEPSÄ (S):

Tack, statsrådet, för svaret!

Vi vill i diskussionen om Europols utveckling tydliggöra att vi tror på att det är viktigt med informationsdelning även om europeiska myndigheter. Jag förstår att det görs saker, jag vet att det görs saker, men jag vet också att det finns möjligheter att utveckla Europols samordningsfunktion. Det menar vi kanske inte behöver göra att byråkratin sväller. Det finns myndigheter i EU som har insamling av information och efterfrågar Europols information, men det finns en brist i dialogen om vilken information man har rätt att dela. Det är det vi vill komma åt.

Där blir det en avvikande ståndpunkt. Vi vill tydliggöra det.

På tredje punkten fick jag inget svar. Kan man så här tidigt i diskussionen lite tydligare peka ut Europols roll och utveckling som ett polisiärt underrättelsecenter och bli ännu tydligare i informationsdelen?

Anf.  48  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

När det gäller Europols roll är det så som jag sa inledningsvis. Vi ser framför oss att mer behöver göras men på rätt områden, alltså områden där det finns ett behov och där det finns ett mervärde. Det svåra här är ju inte att hitta på nya arbetsuppgifter eller nya strukturer. Det är vi ofta väldigt duktiga på på de här mötena.

Det ska också sägas att när vi har utvärderat Europol de senaste åren har vi sett att det finns en annan sida av det. Väldigt mycket görs, men man kan ibland ifrågasätta vad som egentligen blir resultatet och vad som sker i Europols regi som kanske hellre borde göras av medlemsstaterna själva.

Jag vill inte säga att det står i direkt motsats till det som Mattias Vepsä sa; jag vill bara säga att man ska vara lite försiktig med att skapa nya uppgifter, för de resurserna behöver tas någon annanstans ifrån.

När det gäller det som Mattias Vepsä säger här kopplat till teknikutvecklingen är hela AI-diskussionen något som finns här, även om det inte kom upp just nu. Det gör ju att väldigt mycket måste göras i en samordnande funktion. Vi utesluter inte det, men vi tycker att vi just nu inte riktigt är där vi kan säga att det här till 100 procent ska ledas av Europol. Vi vill invänta hur diskussionen kommer att gå på EU-mötet och se vad det finns för andra ståndpunkter.

Inriktningen från vår sida är klar: Europol ska bli mer av ett expertcenter, inte minst kopplat till teknikutveckling. Men exakt hur det ska vara utformat känner vi oss inte bekväma med att ta ställning till precis just nu. Vi tycker att den frågan är lite prematur.

När det gäller frågan om kryptering vet jag faktiskt inte. Vi tar inte ställning till det nu. Vi vet att den diskussionen finns, men den frågan står inte med i vår ståndpunkt. Vi får väl se vad diskussionen ger vid handen. Jag kan heller inte påminna mig att den har tagits upp till diskussion på EU-mötena tidigare. Det är min bild. Vi får se om den kommer upp. Gör den det kommer vi naturligtvis att behöva ta ställning till den, men vi har i dag ingen information om att den ska tas upp på RIF-mötet nästa vecka.

Anf.  49  REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Jag tackar för svaret.

Om det nu är så att det här kommer upp och det blir en diskussion vill jag göra medskicket att det är viktigt att balansera integritet och befogenheter.

Man kan kanske också ta med sig den diskussion som förts om chat control och lärdomar från den.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande ståndpunkt från Socialdemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 10, Den nuvarande geopolitiska miljöns inverkan på EU:s inre säkerhet: situationen i Syrien.

Anf.  51  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Ordförande! Syrien har ju varit en högt prioriterad fråga för EU:s inre säkerhet under många år. Landets leds sedan i mars i fjol av al-Sharaa, som har bildat en övergångsregering.

Syrien befinner sig sedan maktskiftet i en väldigt osäker övergångsperiod. Det finns tecken på sekteristiskt våld tillsammans med en pågående ekonomisk och humanitär kris. Många återvänder till Syrien från länderna i regionen samtidigt som det pågår omfattande förflyttningar inom landet.

Den senaste väpnade konflikten pågick under januari 2026. Den konflikten handlade om att övergångsregeringen och det kurdiska självstyret inte kom överens i förhandlingar som rörde det avtal som parterna ingick den 10 mars 2025. Avtalet handlade om att kurdiskt styrda områden i nordöstra Syrien skulle överlämnas till Syrien och att de kurdiska väpnade styrkorna, Syrian Democratic Forces, skulle införlivas i Syriens armé.

Den här konflikten bidrog till att tusentals människor flydde från områdena där striderna ägde rum liksom till bristande säkerhet i de förvar och läger där personer med koppling till terroristorganisationen Islamiska staten befinner sig. SDF, alltså de syriska trupperna, har haft kontroll över dessa olika förvar i flera år med stöd från den av USA ledda koalitionen mot Daish.

Ett avtal mellan parterna ingicks den 30 januari. Den syriska armén och statliga institutioner tar nu över administrationen av områden som tidigare styrts av den kurdiska administrationen. Tusentals anhängare till Islamiska staten har förts över från förvaren i nordöstra Syrien till Irak med stöd av USA.

Regeringen följer händelseutvecklingen mycket noga, inklusive genom EU och Sveriges deltagande i den globala koalitionen mot Daish där även Syrien och Irak är medlemmar.

Regeringen ser allvarligt på säkerhetssituationen och vilka konsekvenser den kan få för EU:s inre säkerhet. Regeringen kommer att fortsätta verka för en gemensam ansats med andra EU-medlemsstater och likasinnade. Hanteringen av utmaningar behöver koordineras med Irak, USA och den syriska övergångsregeringen samt förankras med övriga aktörer som verkar för att upprätthålla stabilitet och säkerhet i regionen.

Anf.  52  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Jag har en fråga om lägren som har övergivits och som många IS-medlemmar har kunnat fly från. Jag undrar om det finns kännedom om några svenska IS-anhängare som har funnits i lägren och som inte har förts över till nya läger utan i stället har flytt därifrån.

Jag vill också skicka med hur viktigt det är att i den här diskussionen ha med skydd av minoriteter i Syrien, till exempel den kurdiska minoriteten.

Anf.  53  ANNA LASSES (C):

Ordförande! Här står vi verkligen bakom regeringen.

Vi kan möjligen tycka att man ska betona ännu mer hur otroligt viktigt det är att vi verkligen tar en aktiv roll i EU när det gäller den här regionen och den här geopolitiska situationen. Men jag vet att utrikesministern jobbar mycket med detta, så det är bara ett medskick. Vi står bakom regeringen.

Anf.  54  KADIR KASIRGA (S):

Ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen!

Som framgår av texten och som vi hör från statsrådet är utvecklingen i Syrien väldigt oroande. Folken i Syrien har lidit mycket under inbördeskrigen. Miljontals syrier lever i exil, i flyktingskap och främlingskap, i grannländerna men också här i Europa.

Alla var glada när al-Assads regim föll, men frågan är om de som har kommit efter honom kommer att kunna bygga ett samhälle som bygger på demokratiska principer.

SDF, Syriska demokratiska styrkorna, har varit en mycket viktig allierad till den globala koalitionen mot Daish. Särskilt de kurdiska enheterna YPG och YPJ, Kvinnornas försvarsenheter, gjorde stort motstånd mot IS och det islamistiska kalifat man försökte bygga i de kurdiska områdena. Vi kommer alla ihåg motståndet i Kobane. Kurder gjorde motstånd och fick stöd från USA och även från EU, bland från Sverige, för att befria Kobane och al-Raqqa.

När det gäller de senaste striderna har vi sett att man har återerövrat al-Raqqa från de kurdiska styrkorna. Det första man gjorde var att hissa IS-flaggan. Det gjorde den syrisk-arabiska armén – det är oroväckande.

Nu kommer rapporter om lägren al-Hol och al-Roj. Där internerades 25 000–26 000 människor, men enligt uppgift är dessa läger tömda. Det finns alltså ingen kvar där. Vi vet sedan tidigare att det har funnits människor med anknytning till Sverige där. Frågan är vad regeringen vet om dessa människor och vart de har tagit vägen.

Det finns oroväckande uppgifter om att Syrien blivit ett tillhåll för alla möjliga jihadistiska rörelser runt om i världen. De samlas och har utbildningsläger där, och de blir en del av den syriska armén. Det finns verifierade uppgifter om att det finns 10 000 utländska jihadister där, dels från Tjetjenien och Uzbekistan, dels från olika arabiska stater. Dessa människor är i dag en del av den syriska armén.

Det är viktigt för EU och för oss i Sverige att vi på något sätt säkrar det politiska och ekonomiska stöd som vi har utlovat för att bygga upp Syrien. Det får inte bli så att pengarna går till terroristisk infrastruktur som kan leda till bomber mot oss i Sverige och Europa.

Jag tror att vi är överens om dessa saker. Det är viktigt att inte vara naiv, för de som styr i Damaskus i dag är inga duvungar. Det är samma islamistiska ideologi, bara under ett annat namn. Statsrådet får gärna reflektera kring det här. Jag vill gärna höra vad han tycker om detta medskick.

Anf.  55  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! Jag tackar för frågorna.

Jag börjar med Vänsterpartiets fråga om situationen i lägren. Där finns vissa osäkerhetsfaktorer, av enkelt insedda skäl. Vi i regeringen har kännedom om ett tiotal svenska män som antingen befinner sig i eller har befunnit sig i läger i nordöstra Syrien. Med läger menar jag i förvar eller i fängelse.

Vi har också kännedom om ett fåtal kvinnor och barn med koppling till Sverige som antingen befinner sig i eller har befunnit sig i dessa läger. Utöver detta finns ett antal individer som har kommit till Sverige efter att ha vistats i lägren. Den senaste siffran vi har är 41 barn och 18 kvinnor som har rest till Sverige. På frågan om hur många det möjligen är – jag säger möjligen då det finns osäkerhetsfaktorer – har regeringen information om ett tiotal svenska män.

Jag uppfattade inte riktigt någon fråga från Centerpartiet, så jag lämnar det.

Jag fick en fråga från Socialdemokraterna om utvecklingen, som jag kan kommentera i stort. Där finns lite olika delar, men jag kan börja med Daish. Jag får hänvisa till utrikesministern för en mer djuplodande analys, men jag kan säga så här: Ett ansvarsutkrävande för de fruktansvärda brott som har begåtts mot mänskligheten är helt centralt, och den svenska regeringen arbetar aktivt för att det ska ske.

Det handlar om att upprätthålla internationell lag. Det handlar också om offren och deras familjer och anhöriga och om att säkerställa att något liknande aldrig kan ske igen. Det här är inte något som vi bara säger, utan vi har bidragit med personal till den särskilda utredningsgrupp som nu arbetar med detta. Utredningsgruppens mandat har upphört – det gick ut för något år sedan – men regeringen är öppen för att stötta andra initiativ som kan leda till mer ansvarsutkrävande. Där finns några olika, såsom bevisinsamlingsmekanismen i FN:s regi. Det är vi naturligtvis öppna för.

Jag har själv varit i Syrien och träffat företrädare för den syriska regeringen. De har såklart en mängd olika frågor att hantera, men för vårt vidkommande har jag personligen lyft upp det faktum att den syriska regeringen måste utkräva ansvar för de brott som har begåtts tidigare av Daish. Där uppfattar jag att man är väldigt på.

Den nya syriska regeringen är inga duvungar, för att använda det begrepp som nämndes här, men i vågskålen ligger också att de inte är föremål för ekonomiska sanktioner eller terrorklassning, som vi haft uppe här ganska nyligen. Jag har också tryckt på att de måste respektera internationell rätt framöver, oavsett vad som skett tidigare. Detta är något som vi arbetar för, till exempel i våra diskussioner om hur svenskt bistånd ska ges men även i en mängd andra saker inom ramen för vår utrikespolitik.

Situationen är verkligen inte enkel. Det finns flera olika faktorer att tänka på här, både att utreda de brott som har begåtts och att situationen i landet ska förbättras. Man kan alltid diskutera om glaset är halvfullt eller halvtomt. Jämfört med den fruktansvärda situation som rådde tidigare, med Saydnaya-fängelset, som nu lyckligtvis har stängts, finns det ett antal positiva tecken. Det vill jag säga utan på något sätt underskatta problemen eller utmaningarna.

Med detta sagt är det bekymmersamt för inte minst kristna minoriteter. Jag besökte flera kyrkor under mitt besök i landet, och de vittnar om en oro. Regeringen tittar på hur biståndet kan användas för att stödja den typen av organisationer.

Sedan ska man veta att Sverige har egna intressen, till exempel att kunna utvisa syriska personer som har dömts för allvarliga brott ur vårt land. Det är ett väldigt starkt svenskt intresse för regeringen. Det handlar om ett hundratal personer. Då krävs samverkan kring till exempel mottagande. På sikt ska även personer som inte har beviljats uppehållstillstånd resa hem, i linje med en reglerad migrationspolitik. I dag är det ungefär hälften som får uppehållstillstånd.

Situationen är komplex, men jag tror att vi är helt eniga om flera delar, inte minst när det handlar om att stödja initiativ kopplade till ansvarsutkrävande för de fruktansvärda brott som har begåtts av Daish.

Kadir Kasirga bad mig att reflektera, och det är precis vad jag har gjort.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Dagordningspunkten utgår från två primära frågeställningar som ska diskuteras på rådet, och för tids vinnande finns det skäl att begränsa sig till dem.

Anf.  57  KADIR KASIRGA (S):

Tack för svaren och reflektionerna, statsrådet!

Det räcker inte att bara tänka på de brott som har begåtts under Daish, utan det är också viktigt att se att det har begåtts massakrer mot till exempel druser, alawiter och kurder under den nya övergångsregeringen, och även bombattacker mot olika kristna kyrkor i landet. Det är viktigt att man inte glömmer att kräva ut ansvar även av övergångsregeringen.

Syrien får inte bli ett tillhåll för islamistiska terrorister. Det finns tiotusentals jihadister där.

Anf.  58  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Tack för svaret!

När det gäller fråga 2, som handlar om vilket stöd EU kan ge till syriska myndigheter, vill jag återigen påpeka att det är otroligt viktigt att ta upp minoriteters rättigheter så att den frågan inte glöms bort när det gäller stödet till Syrien och vilka krav man ställer på Syrien för att kunna ge stöd.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Vill statsrådet säga något ytterligare?

Anf.  60  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Nej.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Övriga frågor, EU-agendan för att förebygga och bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism.

Anf.  62  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! Det är en informationspunkt. Vi avser att lyssna till den information som ges till oss.

Jag vill passa på att nämna att kommissionen har anmält en övrig fråga om situationen för ukrainska flyktingar i EU. Det särskilda sändebudet för Ukraina i EU, den tidigare kommissionären Ylva Johansson, väntas delta på mötet och informera om sitt uppdrag och hur arbetet går. Det har hållit på ett tag. En fortsatt EU-samordnad ansats för fördrivna personer från Ukraina är viktig, och det är bra att kommissionen och Ylva ska informera om sitt arbete.

Också Estland har anmält en övrig fråga för att informera om ett initiativ för att koordinera ett europeiskt svar på hur hoten mot EU:s inre säkerhet från ryska exkombattanter ska hanteras. Vi kommer att lyssna till den information som ges. Viss muntlig information har getts, men vi har inte sett så mycket konkret. Vi kommer att lyssna och se hur esterna tänker sig detta.

Jag kan svara på frågor.

Anf.  63  MATILDA ERNKRANS (S):

Ordförande! Det var intressanta övriga frågor, inte minst att det kommer att ges information om ukrainska flyktingar i EU. Det är mycket viktigt. Betyder det att massflyktsdirektivet kommer upp på agendan, och hur tänker Sverige agera då?

Anf.  64  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! Jag tackar för frågan.

Nej, jag tror inte att TPD kommer upp till diskussion, för vi har diskuterat det så mycket tidigare. Jag uppfattar att det är lite lagt åt sidan just nu. Det löper på till den 4 mars 2027, och kommissionen har tydligt och klart sagt att det inte kommer att bli någon förlängning.

Det handlar bland annat om situationen. Där består Ylva Johanssons arbete i att koordinera, då det ser lite olika ut i olika länder. Mycket av diskussionen, som möjligen inte kommer att tas upp under den här dagordningspunkten då det är en övrig fråga, har vi haft uppe tidigare. Det som återkommer är mer hur man ska koordinera olika nationella lösningar för gruppen ukrainare så att det inte ser alltför olika ut i de olika medlemsstaterna när det gäller möjligheten att få uppehållstillstånd även efter det att TPD har löpt ut. Det handlar om den diskussionen. Jag tror inte att TPD kommer att komma upp så mycket.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar så mycket för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, Förordningen om skydd för vuxna.

Anf.  66  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! Den här dagordningspunkten handlar om ett förslag till förordning om skydd för utsatta vuxna vid gränsöverskridande situationer. De som omfattas av förordningen är personer som på grund av nedsatt eller otillräcklig personlig förmåga inte kan tillvarata sina egna intressen.

Förslaget omfattar bland annat frågor om godmanskap och förvaltarskap. Grundtanken är att EU-gemensamma regler ska säkerställa att skyddet för utsatta vuxna upprätthålls och att deras rätt till självbestämmande respekteras i gränsöverskridande situationer.

Förhandling om detta har pågått i rådet sedan drygt två och ett halvt år, och i juni 2025 antogs en partiell allmän riktlinje, som Sverige ställt sig bakom. Riktlinjen omfattar de inledande fem kapitlen i förordningen, som bland annat handlar om tillämpningsområde, jurisdiktion samt erkännande och verkställighet av åtgärder.

Därefter har förhandlingen i rådet fortsatt avseende resterande delar av förordningen, som bland annat omfattar frågor om samarbete, elektronisk kommunikation och införandet av ett europeiskt företrädarintyg. Nu ska en allmän riktlinje för dessa delar antas.

Förordningen syftar ytterst till att uppnå en effektiv och rättssäker handläggning för personer som är bland de mest utsatta i samhället. Regeringen ser därför positivt på initiativet att skydda utsatta vuxna i gränsöverskridande situationer och välkomnar att man nu har nått en punkt i förhandlingen där en allmän riktlinje kan antas. Regeringen avser att ställa sig bakom förslaget till allmän riktlinje.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 13, Övriga frågor. Det är roligt att RIF-dagordningarna har så många övriga frågor, men nu är vi alltså på punkt 13 om övriga frågor, och det handlar om aktuella lagstiftningsförslag.

Anf.  68  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Detta är ännu en informationspunkt. Jag kommer återigen att lyssna till den information som ges.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Det låter rättrådigt. Vi tackar så mycket för den informationen!

Vi går vidare till dagordningspunkt 14, Rysslands anfallskrig mot Ukraina: kampen mot strafflöshet.

Anf.  70  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Det här är också en återkommande punkt på RIF-agendan. Den ser lite olika ut. Den här gången är det en lägesrapport, men den handlar om en väldigt viktig fråga. Det finns också ett skriftligt underlag som jag hänvisar till.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket för informationen!

Vi går vidare till dagordningspunkt 15, Advokaternas oberoende i Europa: EU:s roll och Europarådets konvention.

Anf.  72  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! På flera håll i världen ser vi att advokaters oberoende undergrävs. Det är en väldigt allvarlig utveckling som undergräver både rättsstaten och demokratin. Det cypriotiska ordförandeskapet har inför detta rådsmöte valt att lyfta upp frågan om advokaters oberoende i Europa och EU:s roll.

Europarådets konvention till skydd för advokatyrket antogs i mars förra året. Konventionen syftar till att stärka förutsättningarna för advokater att kunna utöva sitt yrke fritt och oberoende. Den fastställer minimistandarder för skyddet av såväl enskilda advokater som advokatsamfund. Sverige var också ett av de första länderna som undertecknade denna konvention när den öppnade för signering i maj förra året.

Kommissionen har bedömt att det finns EU-behörighet i vissa delar som täcks av konventionen. Därmed kan medlemsstaterna inte tillträda i dessa delar, utan det är då EU som tillträder för oss alla. Kommissionen har meddelat att man förbereder för EU-tillträde och att medlemsstaterna får signera, men inte ratificera, konventionen innan EU har tillträtt. Jag hoppas att ni hänger med!

Regeringen välkomnar en bred diskussion om stärkande av skyddet för advokaters oberoende. En fri och oberoende advokatkår är en grundsten i vår demokratiska rättsstat. Regeringen värnar om advokaters rätt att arbeta utan rädsla för hot och våld, och det är positivt med internationella initiativ i frågan.

Regeringen ställer sig bakom Europarådets konvention till skydd för advokatyrket, och det är naturligtvis viktigt att arbetet inom EU fortskrider så att medlemsstaterna kan tillträda den här konventionen så snart som möjligt.

Anf.  73  REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Det var faktiskt lite svårt för mig att hänga med. På dagordningspunkt 14 hade jag en kommentar, och jag undrar om jag kunde få möjlighet att ge kommentaren i efterhand. Det handlar om Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Vi gör så att vi avrundar den här dagordningspunkten först, och sedan möjliggör vi för Rebecka Le Moine att komma med en kommentar till dagordningspunkt 14.

När det gäller dagordningspunkt 15 om advokaters oberoende konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi återvänder snabbt till dagordningspunkt 14, Rysslands anfallskrig mot Ukraina: kampen mot strafflöshet.

Anf.  75  REBECKA LE MOINE (MP):

Tack, ordförande, för denna flexibilitet! Jag ville egentligen bara ge en kommentar. Det arbete som görs är verkligen välkommet och otroligt viktigt.

Jag har under lång tid varit i kontakt med Ukraina gällande de miljöbrott som begås. I en uppskattning från Ukrainas miljöministerium påpekas att miljöskadorna nu ligger på över 56 miljarder dollar. Man är mycket angelägen om att Ryssland så småningom ska ställas till svars och kunna kompensera, restaurera och sanera Ukrainas miljö.

Det finns mycket här som är bra, men jag skulle ändå vilja ta tillfället i akt att ännu en gång lyfta fram möjligheten att gå via Romstadgan och komplettera detta med ett femte brott, nämligen brott mot ekocidlagstiftning. Det här är ni säkert bekanta med, men jag vill aldrig missa en chans – även om jag nu nästan gjorde det – att lyfta fram detta. Jag hoppas att ni kan få framgång där, för det skulle behövas ett initiativ. Varje initiativ i den här frågan är väldigt viktigt.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Jag ska bara erinra om att det är en informationspunkt.

Anf.  77  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! Tack, ledamoten, för frågan! Vi har inte diskuterat det här, men den här frågan har diskuterats under en tid. Detta är ett brott som faller under ukrainsk nationell rätt. Det finns precis som sades också en möjlighet i Romstadgan att inkludera detta eller att åtala individer som har gjort detta.

Det här kräver ju att det finns en bred samsyn i frågan bland EU:s medlemsstater. Den finns inte i dag gällande att göra detta – inte just nu i alla fall. Om det skulle förändras skulle vi naturligtvis vara delaktiga i den diskussionen. Vi har inte uteslutit någonting alls, men det är i dag ganska uppenbart att den samsynen helt enkelt inte finns. Vi har då kanske valt att koncentrera våra insatser på flera andra viktiga frågor som rör Ukrainas framtid. Det finns fler som kommer att öppna – vi har tribunalfrågan och den typen av frågor också.

Det är väl där vi är i dag, men vi följer den här frågan väldigt noggrant. Om situationen skulle förändras eller vi skulle få tecken på att något är i rörelse är det klart att vi kommer att titta på detta igen.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Då har vi klarat av denna bit. Jag har redan tackat för informationen och tackar också för detta!

Vi flyger vidare till dagordningspunkt 17, som för omväxlings skull heter Övriga frågor.

Anf.  79  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Herr ordförande! Det är egentligen två frågor. Både a-frågan om rättsväsendets oberoende och b-frågan om Eurojustförordningen är uppsatta som övriga frågor. Båda dessa är informationspunkter, och jag avser att lyssna till den information som kommer att delges oss.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för den informationen!

Med detta tackar vi också statsrådet Johan Forssell med medarbetare för närvaro och deltagande vid dagens sammanträde i EU-nämnden. Vi önskar lycka till på rådet, och trevlig helg när det blir dags!

Anf.  81  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M):

Jag ber att få besvära nämnden – presidium, ledamöter och tjänstemän – om ett fortsatt trevligt möte och en trevlig helg så småningom!

§ 2  Rättsliga och inrikes frågor

Jämställdhetsminister Nina Larsson

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 5–6 mars 2026

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Vi är kvar på rättsliga och inrikes frågor, men vi har nu med oss statsrådet Nina Larsson med medarbetare. Hjärtligt välkomna!

Vi går raka spåret in på dagordningspunkt 16, Slutsatser om tillämpningen av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna 2026.

Anf.  83  Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Ordförande! Jag vill informera och samråda om dagordningspunkt 16. Det är en beslutspunkt, där rådet väntas godkänna rådsslutsatser om tillämpningen av rättighetsstadgan med fokus på halvtidsutvärderingen av genomförandet av EU:s strategi för stärkt tillämpning av rättighetsstadgan.

Vid RIF-rådet väntas slutsatserna godkännas. Rådet ska därefter ha ett erfarenhetsutbyte på temat med direktören för EU:s byrå för grundläggande rättigheter, Sirpa Rautio. Dagordningspunkten är en del av den årliga cykeln för uppföljning av rättighetsstadgans tillämpning.

Kommissionen presenterade sin rapport om halvtidsutvärderingen i december förra året, alltså 2025, och som svar presenterade ordförandeskapet den 8 januari ett utkast till slutsatser, som därefter förhandlats.

Utkastet till rådsslutsatser syftar till att lägga fram rådets ställningstaganden på området utan att vara rättsligt bindande. Utkastet lyfter fram vikten av fortsatta åtgärder för att stärka rättighetsstadgans tillämpning både i medlemsstaterna och inom institutionerna. Exempelvis framhålls behovet av systematiskt kunskapshöjande arbete, relevanta strukturer för arbetet och kontinuerlig uppföljning.

Svenska ståndpunkter återspeglas väl i utkastet. Det har bland annat tydliggjorts att arbetet är ständigt pågående och att det måste genomföras på ett effektivt sätt av alla berörda aktörer. På svenskt initiativ har även tillägg gjorts om förhållandet mellan respekt för stadgan och tillvaratagandet av unionens ekonomiska intressen samt att arbete för att stärka respekten för stadgan behöver ske inom ramen för EU:s externa relationer.

Regeringen avser att ställa sig bakom godkännandet av utkastet till slutsatser. Regeringen anser att det är angeläget att se respekten för rättighetsstadgan som en central beståndsdel i unionens strävanden att upprätthålla unionens grundläggande värderingar. Därför avser regeringen att lyfta fram att arbetet för att stärka stadgans tillämpning måste fortsätta i linje med EU:s strategi på området.

Halvtidsutvärderingen är välkommen och utgör ett tillfälle för unionens institutioner och medlemsstaterna att förnya sina åtaganden på området.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Jag har först en egen fråga. Den gäller om statsrådet bedömer att det i rådet finns en levande diskussion kring möjligheten att införa aborträtten som en del i rättighetsstadgan. Detta har ju varit uppe för diskussion, men jag upplever att det kanske har fallit bort lite grann ur samtalet.

Upplever statsrådet att det finns en sådan levande diskussion, eller är den frågan så att säga vilande i nuläget?

Anf.  85  AIDA BIRINXHIKU (S):

Vi har från Socialdemokraternas håll ingen annan uppfattning än att godkänna dessa slutsatser, men jag vill ändå ta tillfället i akt att fråga ministern hur regeringen arbetar för att säkerställa att medlemsländer som systematiskt brister i rättsstatliga principer faktiskt lever upp till stadgan.

Så sent som i går fastslogs det ju av domstol att Ungern gjort sig skyldigt till brott mot EU-rätten genom att försöka tysta regeringskritisk radio. På tal om Ungern vet vi också att det är ett land som blockerar nya sanktioner mot Ryssland och ökat stöd till Ukraina. Detta är ett allvarligt bakslag som vi behöver markera mot. Det vill jag föra till protokollet.

Min fråga är helt enkelt om regeringen, i ljuset av dessa slutsatser och det ministern själv lyfter fram om att det här arbetet är ständigt pågående, kommer att vidta några nya initiativ för att säkerställa att medlemsländer som systematiskt brister i rättsstatens principer lever upp till det stadgan förordar.

Anf.  86  Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Tack för frågorna! Jag börjar med aborträtten. Min bedömning är delvis att det är en levande diskussion, men medlemsländernas intresse av att föra denna diskussion varierar såklart. Det är en fråga som vi för svenskt vidkommande deltar aktivt i.

När det gäller frågan om på vilket sätt regeringen deltar i det pågående arbetet för att säkerställa stadgan är det i exemplet kopplat till Ungern ett område som vi driver mycket aktivt. Regeringen har vid upprepade tillfällen och i olika varianter drivit på för att tydliggöra Ungerns skyldigheter och för att kritisera Ungern i de delar man bryter mot stadgan. Det är ett prioriterat område för regeringen, och regeringen kommer fortsatt och precis som tidigare har skett att ställa sig bakom olika former av initiativ och kritik gentemot Ungern.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Med detta tackar vi statsrådet med medarbetare så mycket för deltagandet vid dagens sammanträde i EU-nämnden och önskar lycka till på rådet, och trevlig helg när det blir dags!

Anf.  88  Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Tack detsamma!

Innehållsförteckning

§ 1  Rättsliga och inrikes frågor

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  3  ORDFÖRANDEN

Anf.  4  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  5  ORDFÖRANDEN

Anf.  6  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  7  ORDFÖRANDEN

Anf.  8  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  9  ANNA LASSES (C)

Anf.  10  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  11  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  12  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  13  ANNA LASSES (C)

Anf.  14  ORDFÖRANDEN

Anf.  15  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  16  ORDFÖRANDEN

Anf.  17  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  18  ORDFÖRANDEN

Anf.  19  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  20  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  21  ANNA LASSES (C)

Anf.  22  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  23  ANNA LASSES (C)

Anf.  24  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  25  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  26  ORDFÖRANDEN

Anf.  27  ANNA LASSES (C)

Anf.  28  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  29  ORDFÖRANDEN

Anf.  30  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  31  ÅSA ERIKSSON (S)

Anf.  32  ANNA LASSES (C)

Anf.  33  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  34  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  35  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  36  ANNA LASSES (C)

Anf.  37  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  38  ORDFÖRANDEN

Anf.  39  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  40  ORDFÖRANDEN

Anf.  41  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  42  MATTIAS VEPSÄ (S)

Anf.  43  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  44  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  45  Kanslirådet KAROLINA GUSTAFSON

Anf.  46  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  47  MATTIAS VEPSÄ (S)

Anf.  48  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  49  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  50  ORDFÖRANDEN

Anf.  51  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  52  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  53  ANNA LASSES (C)

Anf.  54  KADIR KASIRGA (S)

Anf.  55  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  56  ORDFÖRANDEN

Anf.  57  KADIR KASIRGA (S)

Anf.  58  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  59  ORDFÖRANDEN

Anf.  60  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  61  ORDFÖRANDEN

Anf.  62  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  63  MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  64  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  65  ORDFÖRANDEN

Anf.  66  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  67  ORDFÖRANDEN

Anf.  68  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  69  ORDFÖRANDEN

Anf.  70  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  71  ORDFÖRANDEN

Anf.  72  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  73  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  74  ORDFÖRANDEN

Anf.  75  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  76  ORDFÖRANDEN

Anf.  77  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  78  ORDFÖRANDEN

Anf.  79  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

Anf.  80  ORDFÖRANDEN

Anf.  81  Migrationsminister JOHAN FORSSELL (M)

§ 2  Rättsliga och inrikes frågor

Anf.  82  ORDFÖRANDEN

Anf.  83  Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf.  84  ORDFÖRANDEN

Anf.  85  AIDA BIRINXHIKU (S)

Anf.  86  Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf.  87  ORDFÖRANDEN

Anf.  88  Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)