Fredagen den 26 september 2008

EU-nämndens uppteckningar 2008/09:2

1 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni

Återrapport från ministerrådsmöte den 9 och 10 juni 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte

den 2 oktober 2008

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Då börjar vi sammanträdet. Vi går in på föredragningslistan. Punkt 1 handlar om sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård, konsumentfrågor med mera i diskrimineringsdelen. Det är därför integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni sitter här. Vi ska börja med hennes delar av ministerrådsmötet den 9 och 10 juni från vilka återrapport är utsänd. Vill statsrådet säga något mer om det?

Anf.  2  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Jag kan säga kort att vi antog slutsatser om genomförandet av Pekingplattformen. Det handlade om uppföljningen av indikatorer när det gäller flickors situation och kvinnor i politiskt beslutsfattande.

Vi antog också slutsatser, som inte föregicks av någon debatt, om att avskaffa samhällets genusstereotyper.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och lägger den återrapporten till handlingarna.

Vi går in information och samråd inför det kommande rådsmötet. Det gäller punkt 3 på den agendan. Socialförsäkringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet har informerats om hela rådsagendan vid sina möten. I diskrimineringsfrågan har arbetsmarknadsutskottet också haft överläggningar den 17 september då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Underlag är utsänt, och det kom extra underlag av rätt relevant karaktär så sent som i går. Det är där själva diskussionsunderlaget finns. Titta på det! Det finns nog på bordet för er som inte har sett det på mejl tidigare.

Anf.  4  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

På den sociala agendan finns det två frågor som rör oss. Den ena handlar om romer, och den ska vi inte avhandla här i dag, och den andra handlar om direktivet om diskriminering som jag ska berätta lite mer om här i dag.

Det här direktivet är tänkt att vara ett komplement till de befintliga direktiv som ligger till grund för våra diskrimineringslagar. Kommissionens tanke är att individer ska erbjudas skydd på alla samhällsområden oavsett diskrimineringsgrund.

Det som blir nytt för oss i förhållande till den lag som träder i kraft den 1 januari nästa år är att direktivet tar upp att frågan om diskriminering på grund av ålder ska gälla på olika samhällsområden. Likaså ska tillgänglighetsfrågan, det som de kallar för rimliga anpassningsåtgärder, införas också i diskrimineringslagstiftningen.

Vi välkomnar direktivet. Vi var för ett brett direktiv, vilket det nu också blev, men vi är inte färdiga med våra ståndpunkter i alla delar. Vi tycker bland annat att det finns ett antal begrepp som behöver förtydligas. Det handlar delvis om detta med rimliga anpassningsåtgärder. Vad innebär det? Sedan finns det ytterligare ett begrepp som kallas för oproportionell börda. Det handlar om finansiering av tillgänglighet. Vem är det som ska finansiera detta? Man talar om att hänsyn ska tas till storlek, bransch, kostnader, nytta och så vidare. Vi anser att vi behöver få det än mer förtydligat innan vi kan landa i specifika slutsatser.

Det kommer att inledas förhandlingar på ett Epscomöte den 2 oktober där vi kommer att hålla en linjedebatt. Den debatten kommer framför allt att fokusera på fyra områden. Det handlar om vilken ambitionsnivå man ska ha med det här direktivet. Det efterfrågas också att vi berättar om våra erfarenheter från befintliga lagar i de olika medlemsländerna. Vi kommer att vilja få olika begrepp förtydligade och definierade. Vi kommer också att diskutera var gränsen mellan den nationella kompetensen och EU-kompetensen ska gå någonstans. Det är de fyra områden som debatten framför allt kommer att handla om.

Ordförandelandet Frankrike hade önskemål om att kunna fatta beslut om det här direktivet på Epscomöte i december, men jag tror att de planerna är lagda på is nu. Det är väldigt många länder som fortfarande har många frågor som de måste få svar på. Det betyder att processen skjuts fram. Det skulle till och med kunna bli så att det hela avslutas under vårt ordförandeskap.

Det var lite kort om direktivet och processen framåt.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Låt mig rama in var vi befinner oss. Vi förhåller oss till rådsmötet den 2 oktober. Där gäller en riktlinjedebatt. För vår del är det ett mjukt beslut. Vi ska känna av vad regeringen vill och vart den är på väg inför debatten. Skarpa ställningstaganden kommer sedan.

Anf.  6  LARS LILJA (s):

Fru ordförande! Statsrådet tog upp de två frågorna om tillgänglighet och åldersdiskriminering som vi kanske måste jobba lite grann med. Var och en inser att det vore fantastiskt bra om man kunde åstadkomma tillgänglighet, men det är definitivt inte kostnadsfritt. Ministern talar om en del åtgärder när det gäller tillgänglighet som Regeringskansliet jobbar med, men det känns inte som om åldersdiskrimineringen skulle vara ett ekonomiskt problem, utan här handlar det snarare om en viljeinriktning.

Jag vill ställa en fråga: På vilket sätt kommer vi i Sverige att jobba för att implementera det här direktivet på ett bra sätt? Då tänker jag framför allt på åldersdiskriminering. Man pratar om äldre, men det finns även en åldersdiskriminering när det gäller yngre personer. Våra regler gäller i arbetslivet men inte utanför. Då är min fråga: Hur ska vi komma vidare med den frågan också?

Anf.  7  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Tack för föredragningen, statsrådet! Jag tycker att vi ska välkomna det här direktivet. Det är trots allt ett minimidirektiv där länderna tillåts gå längre, men det finns ändå en hel del oklarheter. Jag kan förstå att Regeringskansliet inte kan säga exakt vad som gäller i dag, men frågan är hur vi utreder detta. Det gäller bland annat de frågor som Lars Lilja tog upp om åldersdiskriminering. Kommer Regeringskansliet att särskilt utreda vilken betydelse detta får i Sverige med tanke på den lagstiftning vi har?

Sedan finns det ett antal frågeställningar som ska tas upp på själva rådsmötet. Mina frågor är: Vilka är de svenska svaren? Vill Sverige att minimidirektivet ska ligga högre än vad som är föreslaget nu? Eller är regeringen nöjd med den nivå som finns i det här utkastet? Det är ganska väsentligt om det finns någon fråga där vi vill ligga längre fram eller inte.

Anf.  8  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

När det gäller frågan om hur vi jobbar med åldersdiskriminering vill jag säga att det framkommer tydligt i den proposition som riksdagen fattade beslut om och som kommer att träda i kraft den 1 januari att vi vill utreda frågan om åldersdiskriminering på andra områden. Där går vi hand i hand med direktivet.

Direktivet påpekar att det finns områden där ålder kan spela roll för bedömningen. Det handlar om banktjänster, försäkringar och annat. Där skriver de uttryckligen att det finns hänsyn som måste tas. Det kommer att innebära att en utredning i Sverige också måste ha det som utgångspunkt. Det handlar också om att se hur pass generellt man använder ålder i sin bedömning. Hur pass djupgående tänker man på hur man använder det begreppet i sin bedömning av de här tjänsterna som vänder sig till medborgarna? Jag kan tänka mig att banker, försäkringsbolag och så vidare kanske tar det för lättvindigt ibland och diskriminerar eller exkluderar människor från försäkringar eller gör dem för dyra av olika skäl som inte riktigt är relevanta. Där finns det anledning att utreda, och det aviserar vi i diskrimineringspropositionen.

Ulf Holm frågar vilken nivå vi vill ligga på. Vi ser gärna att det är ett minimidirektiv och att alla länder har friheten att gå längre. Vi ser gärna att det blir ungefär som de direktiv vi redan har som ligger till grund för de lagar som vi jobbar med. Det är också en fråga som kommer att diskuteras under den här linjedebatten. Sedan får vi se var vi landar, men utgångspunkten är att det ska vara komplement och följa de direktiv som redan finns i dag.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Svenska önskemål inför detta finns också i dokumentationen från arbetsmarknadsutskottet. Vi ska försöka att ta hänsyn till dem också.

Anf.  10  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag har en följdfråga. Jag har för mig att det var ett möte tidigare där det sades att ett medlemsland hade invändningar men inte ville blockera diskussionerna. Har det förändrats sedan dess? Finns det några länder som nu har meddelat att de kanske inte riktigt gillar inriktningen på direktivet?

Anf.  11  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Jag ska låta Tina Hammarstedt svara på det. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Jag vet inte om den linjen kommer att hålla hela vägen ut. Det är de som har haft lite svårt för detta. Tina Hammarstedt kanske kan kommentera det ytterligare.

Anf.  12  Departementssekreterare CHRISTINA HAMMARSTEDT:

Jag tror att det var ganska uttömmande som statsrådet sade. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Samtidigt har det inte lämnat konkreta ståndpunkter eller några detaljer. De har sagt att det kräver mycket mer överväganden. De är inte säkra på att de vill ha lagstiftning här.

Anf.  13  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag har en följdfråga. Visst måste direktivet innebära att ganska många medlemsländer måste höja sina minimikrav från dagens läge? Annars finns det ingen mening med att ha ett nytt direktiv. Eller har jag missat någonting?

Anf.  14  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

För vår del handlar det till exempel om man ska utvidga diskriminering på grund av ålder till alla samhällsområden. Det är klart att vi då höjer ambitionen. Om vi ska ha bristen på tillgänglighet som diskrimineringsgrund höjer vi ambitionen. Det är vad det handlar om för vår del.

Det finns många länder inom EU som inte har regelverk när det gäller till exempel frågan om tillgänglighet. Även om det är minimidirektiv innebär det för många av oss att vi måste komplettera våra lagar. De blir då mer långtgående än dagens befintliga.

Frågan är var direktivet ska vara någonstans. Ska direktivet helt plötsligt ha en hög nivå så att alla ställer sig på den nivån och att man inte får gå längre eller under? Det är vad vi försöker vara försiktiga med.

Vi vill gärna gå så långt vi själva bestämmer oss för. Men vi välkomnar förslag på att göra till exempel bristen på tillgänglighet till en diskrimineringsfråga och också utreda när det gäller ålder på vilket sätt man kan vidga det till andra samhällsområden.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Jag konstaterar i övrigt att såväl arbetsmarknadsutskottet som kanske även andra berörda utskott säkert kommer att hålla ett öga på den här frågan framöver, och i de andra fallen är det lite att uppfatta som en uppmaning.

Detta är egentligen den sista Sabuniska punkten på rådsagendan, om det inte är något annat statsrådet vill ta upp.

Anf.  16  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Som jag nämnde ingår också i den sociala agendan ett paket som handlar om romernas situation i Europa. Jag vill nämna det för EU-nämnden också därför att vi har jobbat ganska bra och länge med de frågorna inom ramen för Europarådet men inte inom EU. Det är ny en fråga som EU nu har börjat ta sig an.

Det kommer också där inte att handla om bindande direktiv av något slag. Det kommer att handla väldigt mycket om erfarenhetsutbyte för att se om vi når bättre nivåer när det gäller minskad diskriminering gentemot romer, att utbyta erfarenhet om romernas situation, de romska barnens situation i skolan och romernas situation på arbetsmarknaden.

Jag ville bara meddela det så att ni vet att det kommer att vara en fråga som nu också EU-kommissionen kommer att ta tag i och jobba vidare med.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Tack för den informationen. Är det någon som vill fråga om det? Det är det inte. Vi tackar statsrådet med medarbetare för i dag.

2 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 9 och 10 juni 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 2 oktober 2008

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Vi har fortfarande Epscoagendan framför oss. Det gäller närmast punkterna 6 och 7 samt en övrig punkt.

Vi säger välkommen till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson med medarbetare. Vi ska ta oss an socialförsäkringsfrågorna på Epscoagendan.

Jag ska säga även i detta svep, så att statsrådet vet det om inte annat, att socialförsäkringsutskottet har haft både information och i vissa fall överläggningar i de här frågorna tidigare. När det gäller överläggningar nämner jag det vid varje respektive punkt, så att man vet vad som har hänt i riksdagen.

Jag ska börja med att backa lite. Först har vi frågan om statsrådet vill säga någonting om sina punkter i återrapporten från rådsmötet den 9 och 10 juni. Det glömmer jag nästan alltid, men inte nu. Varsågod.

Anf.  19  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):

Fru ordförande! Det vill jag gärna göra.

Det senaste Epscorådet ägde rum den 9 juni i Luxemburg. Vid detta möte representerades regeringen av mig och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.

Vid mötet fattade rådet ett delbeslut om vissa tillämpningsbestämmelser till förordningen 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Beslutet gällde bestämmelser om återkrav av förmåner som har betalats ut felaktigt och om avräkning och bistånd vid indrivning.

Rådet fattade även ett beslut om innehållet i samtliga bilagor till förordningen 883/2004 som refererar till särskilda förhållanden i de olika medlemsstaterna.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporten till handlingarna och går in på information och samråd inför det kommande rådsmötet.

Det gäller först punkt 6 på föredragningslistan. Det är en beslutspunkt angående samordning av de sociala trygghetssystemen.

Där har det varit överläggningar i socialförsäkringsutskottet så sent som i förrgår. Jag kan inte göra mer än att vädja till nämndens ledamöter att ta hänsyn till det. Dokumentation om det är också utsänd. Det står i varje fall i kanslikommentaren att det där fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

Frågan har också i vissa delar behandlats i EU-nämnden förut den 4 juni då det också fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Nu är det tekniskt sett några andra delar av samma fråga som är känd både i nämnden och i socialförsäkringsutskottet.

Anf.  21  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):

Fru ordförande! De två sista avsnitten i tillämpningsförordningen till förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen har nu slutbehandlats i rådets arbetsgrupp för sociala frågor. Dessa avsnitt kommer att antas av ministrarna i en första överenskommelse vid Epscorådets möte den 2 oktober.

Ett av dessa avsnitt handlar om förmåner vid arbetsskada och arbetssjukdom samt om dödsfallsersättning. Enligt huvudförordningens regler om arbetsskada och arbetssjukdom ska den som arbetar i annan medlemsstat än den där han eller hon är försäkrad och som råkar ut för skador vid arbete eller vid arbetssjukdom få samma behandling som andra arbetstagare i denna medlemsstat. Behandlingen ska bekostas av medlemsstaten där han eller hon är försäkrad.

De tillämpningsbestämmelser som rådet ska anta behandlar medlemsstaternas administrativa samarbete när dessa regler tillämpas. De behandlar även proceduren för att diagnostisera och utreda var, när och hur en arbetsskada kan ha uppkommit för en person som har arbetat i flera medlemsstater. Tillämpningsbestämmelsen om huvudförordningens regler om dödsfallsersättning reglerar hur en sådan ansökan om sådan ersättning ska göras och vad den ska innehålla.

Det andra avsnittet som rådet ska anta innehåller övriga tillämpningsregler och regler för tillämpningsförordningens ikraftträdande. Dessa regler består bland annat om bestämmelser om medlemsstaternas samverkan avseende läkarundersökningar och administrativa kontroller. De innehåller även övergångsregler för införandet av elektroniskt utbyte av information mellan medlemsstaterna. Regeringen föreslår att Sverige stöder rådets beslut att anta dessa bestämmelser vid Epscorådet den 2 oktober.

Om det fortsatta arbetet med tillämpningsförordningen kan nämnas att det nu återstår för rådsarbetsgruppen för sociala frågor att behandla det förslag som Europaparlamentet har lämnat på tillämpningsförordningen.

Det franska ordförandeskapet har ambitionen att Epscorådet i december ska anta ett slutligt beslut om tillämpningsförordningen i sin helhet. Förhoppningen är att de båda förordningarna ska kunna börja tillämpas den 1 januari 2010.

Anf.  22  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Tack för föredragningen. Vi hade uppe frågan för samråd. Vi tycker att det är en bra ståndpunkt från regeringen. Men jag kom på en fråga som jag gärna skulle vilja ställa.

De som arbetar i Sverige har oftast kollektivavtal. Om du blir utskickad till Polen för att jobba för ett svenskt företag står det också ofta i kollektivavtalet vad som gäller om du blir skadad i det landet.

Är det någonting som fortfarande kan gälla även efter att man har fattat de här besluten?

Anf.  23  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):

Jag ber att få överlämna svaret.

Anf.  24  Kanslirådet LENA MALMBERG:

Jag har arbetat med förhandlingarna om de nya förordningarna. Jag kan börja med att säga att jag inte kan svara för kollektivavtalen i det här sammanhanget, men frågor om lagstiftningen kan jag svara på. Det är den som regleras i förordningarna.

En person som är utsänd från Sverige av till exempel ett svenskt byggföretag för att utföra något arbete i Polen omfattas av den svenska försäkringen fullt ut. Om man dessutom har kollektivavtalade rättigheter lägger sig inte förordningarna i, utan de ligger utanför.

En sådan person omfattas av svensk lagstiftning under arbetet. Om man skulle bli skadad i arbetet är det den svenska arbetsskadeförsäkringen som gäller. Det innebär i så fall att man kan få sjukvård.

Den vård man behöver akut får man på samma sätt som om man arbetar i Polen, det vill säga att man får sjukvård och annan vård som en annan person i motsvarande situation hade fått där. Men den ersätts av Sverige, eftersom det är den svenska försäkringen som gäller.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar med att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi vänder på bladet. Där står det Husmark Pehrsson även under punkt 7. Det gäller det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Härom informerades socialförsäkringsutskottet i går. Det har tillkommit ett uttalande från Tjeckien med flera angående ändrad finansiering i frågan.

Anf.  26  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):

Fru ordförande! Kommissionen föreslår att år 2010 utses till Europaåret för att bekämpa fattigdom och social utestängning. Beslutet fattas av parlamentet och rådet.

Att bekämpa fattigdom och social utestängning är ett av de centrala målen för EU och medlemsstaterna. Europaåret syftar till att komplettera den öppna samordningsmetoden för att stärka unionens och medlemsstaternas politiska åtagande att verka för att minska fattigdom och social utestängning.

Kommissionen föreslår sju temaområden för Europaåret. Områdena innehåller frågor som barnfattigdom, en inkluderande arbetsmarknad, brist på tillgång till utbildning, jämställdhetsaspekter på fattigdom, tillgång till basala tjänster, integrationsfrågor samt åtgärder för att möta behov hos personer med funktionsnedsättning och andra sårbara grupper.

Den föreslagna totala budgeten är på 17 miljoner euro. Det överensstämmer med den budget som avsattes för Europaåret för lika rättigheter år 2007. En kommitté föreslås biträda kommissionen vid genomförande av aktiviteter under Europaåret. Kommittén ska bestå av en representant för varje medlemsland och ledas av en representant för kommissionen.

Regeringen föreslår att Sverige stöder förslaget. Frågorna är viktiga i svensk politik särskilt med tanke på regeringens prioritering att bekämpa utanförskapet. Dessutom sammanfaller det väl i tiden med det svenska ordförandeskapet.

Eftersom Sverige planerar att anordna den åttonde rundabordskonferensen mot fattigdom och social utestängning i oktober 2009 finns det goda möjligheter till inspel inför ett Europaår för att bekämpa fattigdom och social utestängning 2010.

Regeringen avser att samarbeta med brukardelegationen för sociala utvecklingsfrågor när det gäller både rundabordskonferensen om fattigdom 2009 och vid genomförande av fattigdomsåret 2010.

Anf.  27  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Vi socialdemokrater är självklart för att bekämpa fattigdom och social utestängning, konstigt vore det annars. Det måste ske i sak på nationell nivå.

Vi tycker att PR- och utbildningskampanjer, enkäter och undersökningar är ett tämligen tandlöst sätt. Är statsrådet nöjd med ambitionsnivån?

Anf.  28  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag har lite samma fråga som föregående talare. Rent politiskt handlar det om att bekämpa fattigdom. Jag tycker att inriktningen på aktiviteter är konstig.

Ordföranden nämnde också att det var en ny fråga om finansieringen som hade kommit upp. Jag hittar inget papper om det, och ministern nämnde ingenting om det.

Oberoende av det har jag en fråga. Man har kommit fram till att 17 miljoner euro avsattes till arbetsåret för lika rätt. Om jag minns rätt var det två aktiviteter i Sverige under detta år. Frågan är om det har gjorts någon utvärdering. Tycker man att detta är lämpligt? Tycker man att det är bra? Är det rätt summa och rätt aktiviteter?

Om man har ett Europaår för lika rättigheter som har två möten i Sverige är jag inte så där jätteimponerad. Men det finns kanske någon utvärdering gjord som ligger till grund för att även detta ska ha 17 miljoner euro.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Såvitt jag förstod var det ett papper om att man tyckte att det här var bra, men där man undrade om gemenskapsfinansieringen inte kunde vara större och den nationella medfinansieringen mindre i andel.

I detta sammanhang anser vi – och ”vi” är då Tjeckien, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen och Slovakien – att det skulle ha varit motiverat att lämna ett bidrag ur EU-budgeten på mer än 50 procent till samfinansieringen. I praktiken skulle alltså vi betala mindre. Det papperet kom in i går, tror jag, och finns säkert på bordet. Det var också utsänt med kanslikommentarerna till nämndens ledamöter.

Anf.  30  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):

Jag börjar med frågan om innehållet. Planeringen har knappast kommit i gång ännu. Som jag sade kommer kommittén att handla om aktiviteter. En representant för varje medlemsland kommer att finnas med. Där finns alltså möjligheter att föra fram önskemål. Kommittén ska ledas av en representant för kommissionen. Arbetet har alltså knappast börjat; detta var mer tankar och förslag som kan komma upp och som kan vara aktuella. Men jag har hört budskapet.

När det gäller finansieringen lämnar jag över ordet till Johanna Möllerberg.

Anf.  31  Kanslirådet JOHANNA MÖLLERBERG:

Det uttalande som kom i går från sju medlemsstater handlar om andelen finansiering från EU-håll och andelen på nationell nivå. De sju länderna önskar en större del EU-medel det här året. Det svenska synsättet är att vi driver en budgetrestriktiv hållning, och vi tycker att 50-50 är ett rimligt finansieringsläge. Vi stöder alltså inte de sju länderna. Beslut fattas med kvalificerad majoritet i frågan.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Jag är snabb i huvudräkning, men det är för tidigt på morgonen. Vad innebär detta?

Anf.  33  Kanslirådet JOHANNA MÖLLERBERG:

Jag tror att de här länderna endast vill ha en anteckning till rådsprotokollet den 2 oktober.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

De vill alltså inte blockera något beslut?

Anf.  35  Kanslirådet JOHANNA MÖLLERBERG:

Nej.

Anf.  36  ULF HOLM (mp):

Ordförande! Jag väntar på svaret om ifall det har gjorts någon utvärdering av likarättsåret, och om det ligger till grund för det här.

Anf.  37  Kanslirådet JOHANNA MÖLLERBERG:

Jag vågar inte svara på det, men vi kan kolla upp det och återkomma. Jag tror att så har skett, men jag vågar inte svara.

Anf.  38  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Jag kan inte svara exakt för vad regeringen har gjort under den här tiden, men Carina Hägg har ju varit ansvarig här i riksdagen och har genomfört i alla fall åtta olika seminarier. Det har alltså pågått flera saker här i riksdagen, så riksdagen har varit engagerad.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Jag finner då sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

I mina noteringar står det Husmark Pehrsson på en övrig fråga – 8 b. Det gäller förordning 883, som vi pratade om ganska nyligen. I det här fallet är det en begäran från den ungerska delegationen med stöd av den belgiska om att få en lägesrapport i frågan.

Anf.  40  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):

Fru ordförande! Detta är bara information om att kommissionen kommer att berätta om hur arbetet med att upphandla tjänster för det elektroniska informationsutbytet fortskrider. Det är alltså en informationspunkt, och ingenting som ska beslutas om.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Det vet vi, men det kanske finns något att säga om saken i dag.

Anf.  42  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):

Nej, vi får se vad kommissionen kommer att göra, och det blir bara en redovisning av hur läget är för närvarande.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i den frågan. Rådsagendan är då genomgången för Husmark Pehrssons del enligt mina noteringar. Vi tackar för i dag och önskar trevlig helg och lycka till på rådet.

3 §  Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Återrapport från den 15 juli 2008

Återrapport från informellt ministermöte den 21–23 september 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 30 september 2008

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Denna punkt börjar med en återrapport från den 15 juli. Jag ska först själv säga två saker om denna punkt. Det ena är att redogörelsen är förtjänstfullt utförlig. Utan att röja statshemligheter för andra länder redogör den för vad som faktiskt hände på mötet och hur det politiska landet ligger när det gäller till exempel hälsokontrollen. Jag vill gärna framföra det. Vi skäller så ofta på er, så det är trevligt att framföra beröm när ni förtjänar det och det gör ni verkligen i det här fallet.

Apropå den utförliga redogörelsen för hälsokontrollen vill jag också uppmärksamma samtliga på att den punkten kommer tillbaka på rådsagendan. Vi kan försöka föra dagens debatt i den frågan där. Vi brukar göra så, för då behöver vi inte ha två debatter.

I och med detta har jag anmält att rapporten är utsänd och hälsar jordbruksministern välkommen.

Anf.  45  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Tack för det, och tack för de vänliga orden! Jag har inget utöver det skriftliga att tillägga, men svarar gärna på frågor.

Anf.  46  FREDRICK FEDERLEY (c):

Min fråga berör punkt nr 5 i återrapporten, förslag till rådets förordning om ändring av förordning nr 1290/2005 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken och så vidare.

Här har vi en diskussion där man på kommissionsnivå vill diskutera till exempel vad barnen ska äta i skolorna och vilka hälso- och kostprogram man ska ha för att motverka fetma. Det kan vara mycket väl lovvärt i alla sina detaljer, men i mina ögon är detta på sin höjd en nationell fråga. Man diskuterar också sockerhalten i juice och så vidare.

I mina ögon är detta en fråga där det skulle vara intressant att veta vilken regeringens hållning är. Jag tycker att det primärt på sin höjd är en nationell fråga. Gjorde Sverige någon markering, eller har vi någon avvikande uppfattning när det gäller att man kanske inte borde ha för detaljerade hälso- och kostprogram på EU-nivå? Jag vore tacksam för att få veta det.

Anf.  47  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

För det första är att notera att vid det här tillfället var det bara en presentation och ingen diskussion och än mindre några ställningstaganden.

För det andra kan vi konstatera att delar av problematiken kommer igen på det kommande rådet apropå skolfruktsprogrammet. Den inställning vi har i de här frågorna är att EU ska vara smalare men vassare, vilket vi som sagt återkommer till vad beträffar skolfrukten.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Om det inte finns fler frågor om återrapporten lägger vi den till handlingarna och tackar för informationen.

Vi går nu in på information och samråd inför det kommande rådsmötet den 30 september. Det har varit information och även återrapportering i miljö- och jordbruksutskottet med jordbruksministern själv så sent som i går. Jag ber er som vanligt att ta hänsyn till det, framför allt i de frågor där det har varit överläggningar. Jag nämner det i så fall när vi kommer till dem.

Det har tillkommit några övriga frågor. Det är en från Polen om jordbruksbudgeten och en från ett antal delegationer – däribland den svenska, tror jag. Den kommer från 16 olika länder. En fråga gäller blåtunga och en gäller en så kallad ”Flegtplan”, som lär beröra skogen. Det kan man hinna läsa in sig på på vägen dit – om man är specialist, i alla fall.

Vi börjar med agendan i övrigt. A-punkter och sådant brukar vi ta sist. Den första punkten är nr 3, frågan om distribution av livsmedel till de fattigaste. Detta är en informationspunkt. Föredragning och underlag är utsänt.

Anf.  49  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

EU har under den senaste tiden lanserat flera förslag för hjälp till behövande. Det gäller dels livsmedelshjälp till u-länder, dels hjälp till fattiga inom unionen. Båda dessa program ska finansieras via jordbruksbudgeten.

Jag tycker att de här båda sakerna är angelägna frågor. Men från svensk sida vill vi inte se en finansiering via den gemensamma jordbrukspolitiken eftersom vi tycker att jordbruksbudgeten bör minska.

När det gäller livsmedelshjälp inom EU tycker jag att Sverige bör argumentera för att socialhjälp och liknande saker är en nationell angelägenhet.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går till debatt om programmet om frukt i skolan. Det står ”offentlig debatt” på det blå papper som vi har fått ut. Jag har fått berättat för mig att det lär vara ett översättningsfel. Det borde stå ”riktlinjedebatt” för vår del. Det är alltså en diskussionspunkt där vi fattar beslut om förhandlingsupplägg men inte om de slutgiltiga detaljerna, för de föreligger ännu inte.

Frågan presenterades som sagt i juli. Detta nämndes på nämnden, och det samråddes därefter skriftligt om frågan. Det fanns då stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar med en kommentar från Socialdemokraterna om att det var viktigt att regeringen var tydlig med sin position. Det kommer de säkert att förtydliga alldeles strax.

Europaparlamentet har inte yttrat sig än. Där föreligger bara förslag. Underlag är utsänt.

Anf.  51  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Kommissionen presenterade som ni alla vet i juli ett förslag om att införa ett skolfruktsprogram på gemenskapsnivå. Förslaget innebär att medlemsstaterna ska kunna dela ut gratis frukt i skolorna till barn för att öka konsumtionen av frukt och grönsaker. Förslaget kommer att vara frivilligt att genomföra för medlemsstaterna. I rådet kommer vi alltså nu att hålla en riktlinjedebatt och ingenting annat.

Ordförandeskapet har ännu inte presenterat vilka utestående frågor som ska diskuteras i rådet. Men frågor som diskuterades i den särskilda jordbrukskommittén i förra veckan var bland andra frågan om ursprungsland och vilka produkter som ska omfattas. Dessa frågor kommer förmodligen att diskuteras även på ministerrådet.

För att minska ohälsan är det kanske viktigt att vi får ett sådant här program, men jag tycker att programmet i sig är fel väg att gå. Det bör inte vara en del av vare sig jordbrukspolitiken eller gemenskapspolitiken. För Sverige är det samtidigt viktigt att försöka påverka några av de utestående frågorna, till exempel att inte begränsa programmet till enbart EU-frukt, att inte inkludera onyttiga produkter eller att kringkostnader för till exempel transport och logistik inte ska täckas av gemenskapsbudgeten.

Vår inställning till det här programmet är alltså kritisk.

Anf.  52  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Nu försökte jag verkligen lyssna in om det är någon nyansskillnad sedan vi fick information i går. Nu säger jordbruksministern att det här är fel väg att gå. I handlingarna står det att Sverige är dock kritiskt. Betyder detta att man är emot förslaget? Det skulle jag gärna vilja höra.

I går fick vi reda på att det också kunde handla om förhandlingar när det gäller jordbrukspolitiken i stort. Jag tycker ändå att det är bra, eller inte bara bra utan att vi här i EU-nämnden ska få reda på vad som är regeringens ståndpunkt. Om det är viktigt att hemlighålla det finns det ju möjligheter att göra det i de dokument som kommer från EU-nämnden.

Jag skulle vilja ha reda på om ”fel väg att gå” och ”dock kritiskt” betyder att man är emot förslaget.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Det som vi har att förhålla oss till är dels regeringens angivna ståndpunkt i tal och skrift, dels upplägget inför fortsatta förhandlingar på det närmaste rådsmötet i frågan.

Anf.  54  JACOB JOHNSON (v):

Jag har en fråga. Jag tycker naturligtvis också att det här är fel väg att gå. Men det låter på jordbruksministern som att regeringens bedömning är att det här kommer att gå igenom på något sätt och att vi därför i andra hand bör framföra kritiska synpunkter på utformning, länder och så vidare. Jag skulle vilja ha ett svar på om det är regeringens bedömning att detta kommer att gå igenom även om Sverige i sak egentligen är emot det.

Anf.  55  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag börjar med frågeställningarna bakifrån. Min och Sveriges bedömning är att detta program kommer att gå igenom. För närvarande är det bara Tjeckien som vi vet är helt emot det. Möjligen kan vi övertyga Storbritannien, som till vissa delar är emot. Min bedömning är att det blir svårt, för att inte säga omöjligt, att nå upp till så många röster att vi kan blockera förslaget.

Om vi i ett tidigt skede säger att vi är emot förslaget och kommer att rösta emot, innebär det att vi blir ställda i ett hörn utan någon som helst påverkan på det som vi skulle vilja påverka nu när vi förmodar att förslaget ändå kommer att gå igenom. Det innebär till exempel att vi kan få täcka kostnader för transporter och logistik men också att vi får täcka kostnader för bearbetade produkter som innehåller socker eller andra sötningsmedel som vi brukar diskutera i andra sammanhang, bara för att ta några exempel. Därför tycker jag att vi bör ha ett förhandlingsutrymme, nu när vi tror att förslaget går igenom, för att göra det här så bra som möjligt. Annars är risken uppenbar, som jag ser det, för det finns så stora intressen i de här frågorna i Europa, att det blir än sämre än det förslag som ligger för närvarande.

Anf.  56  SOFIA ARKELSTEN (m):

Fru ordförande! Jag vill bara ge jordbruksministern stöd i den här frågan. Vi sitter ju här för att ge EU-nämndens åsikter och för att höra om regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Det som är nyckelfrågan är att det faktiskt blir en förhandling, för det är ingen i det här rummet, gissar jag, som tycker att det här är ett särskilt bra förslag. Men jag är väldigt glad att man försöker göra det mindre dåligt.

Jag förstår att det finns starka krafter i EU som vill få avsättning för det socker som de har producerat och fått bidrag för att producera. Och jag kan tycka att det är dåligt att man väljer att ge det till barnen i skolan. Det är helt galet egentligen. Därför tycker jag att det är viktigt att också slåss mot protektionismen, även om det bara skulle vara EU-frukt som omfattades, och fundera på det listiga i att använda sötningsmedel i syltprodukter till skolbarnen.

Jag vill ge jordbruksministern stöd inför de fortsatta förhandlingarna och hoppas att han kan åstadkomma något som inte är så dåligt.

Anf.  57  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag hade tänkt säga det som Sofia Arkelsten sade. Jag tycker att det är ett rimligt upplägg som jordbruksministern här har redovisat.

Anf.  58  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! När man läser underlaget är det alldeles uppenbart att det här är en marknadsfråga. Man har inte möjlighet att få avsättning för sin frukt och har här hittat en möjlighet.

Är det enligt jordbruksministern möjligt att åtminstone försöka baxa in detta under jordbrukssektorn? Nu har ju Europaparlamentet sagt att man ska skjuta till pengar i budgeten. Det skulle kunna vara ett sätt att de facto minska jordbruksbudgeten i någon mån. Dessutom lär det enligt ett polskt brev finnas pengar i interventionskassan. Det finns alltså de facto pengar, och då vill jag att skattebetalarna skyddas så mycket som möjligt.

Med tanke på jordbruksministerns öppenhet här är min bedömning att det här bör hemligstämplas. Annars lägger vi från svensk sida upp hela förhandlingstaktiken inför öppen ridå.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

De stenografiska uppteckningarna publiceras ett par veckor efter mötena av vissa skäl, inte bara praktiska. Men självklart hemligstämplar vi också när vi riskerar att röja bedömningar av andra länder. Det ska vi kunna hålla ordning på. Man ska kunna vara öppen här.

Anf.  60  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag kanske inte riktigt förstod Bengt-Anders frågeställning. Kommissionens förslag är att 90 miljoner euro från jordbruksbudgeten ska användas för det här ändamålet. Parlamentets förslag är att denna summa ska ökas till 360 miljoner euro, hör och häpna, men också från jordbruksbudgeten, alltså inte från någon annan budget. Man vill permanenta den enorma jordbruksbudgeten genom att införa den här typen av program, och då inte med 90 utan 360 miljoner euro, enligt de upplysningar jag har.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Jag undrar lite grann om tidshorisonten. Tanken är att det här, om det nu blir av, ska träda i kraft i augusti 2009. Om vi skulle använda förhandlingsupplägget att trilskas, sätta oss på tvären och säga att så här kan man inte göra, vilket vore förtjänstfullt, och det då skulle dra ut på tiden, hur tror jordbruksministern att frågan skulle påverkas av övergången från franskt till tjeckiskt ordförandeskap, med tanke på den tjeckiska inställningen i frågan? Det är också en politisk bedömningsfråga och en fråga om hur landet ligger.

Anf.  62  FREDRICK FEDERLEY (c):

Det är väl ingen tvekan om att jag, precis som ministern, tycker att det här är ett skruttförslag från början till slut. Jag inser också att man kan göra sig politiskt omöjlig om man målar in sig helt från början. Men ju mer kritisk man kan vara i de här diskussionerna, desto större utrymme måste det väl också finnas för de andra att faktiskt ge någonting tillbaka. Handlingarna visar också att vi har all anledning att prata med våra vänner i Europaparlamentet om vad man faktiskt pysslar med när det börjar närma sig 3 miljarder som man vill pytsa in.

Jag vill ge mitt stöd till ministern men också med den klara signalen att om det finns minsta utrymme att sparka och slå lite hårdare, så gör gärna det. Precis som när vi tidigare i nämnden har diskuterat saltintag på Europanivå och liknande frågor blir jag lite upprörd, för jag tror inte att det är på Europanivå som vi ska börja med detta, utan det ska man möjligtvis göra i skolorna på lokal nivå och på sin höjd på nationell nivå.

Ju mer kritik, desto bättre.

Anf.  63  CARINA OHLSSON (s):

Jag kan börja med att säga att politik är att vilja.

Här vill vi markera en avvikande åsikt, och det är av flera olika anledningar. Vi är principiellt emot den här typen av förslag när det gäller budget och nedskärningar för att genomföra den här typen av dåliga förslag. Och att servera sylt eller vad det kan bli på förskolorna exempelvis tycker vi är helt emot hälsofrämjandet. Att dela ut saker gratis kan ju inte främja fri konkurrens och till exempel import av rättvisemärkta bananer från Latinamerika.

Det är alltså av flera anledningar som vi tydligt vill markera att vi är emot förslaget. Därför följer vi upp den avvikande mening som vi anmälde i det skriftliga samrådet.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

I det skriftliga samrådet finns det en motivering med som ni inte gärna, för jag tycker att ni har fel, men om ni vill får ni upprepa den så att det tydligt framgår för läsaren.

Anf.  65  JACOB JOHNSON (v):

Jag kan eventuellt avstå från att anmäla avvikande mening. Men i så fall skulle jag vilja att ministern ändrar andrahandsyrkandet. Sverige ska inte bara vara kritiskt vad gäller förslaget till bearbetade produkter utan motsätta sig det. Att man kan behöva ha en förhandlingsöppning när det gäller olika krav kan jag förstå. Men man måste sätta ned foten någonstans, och ni har inte satt ned foten ordentligt någonstans. Jag vill åtminstone att ni motsätter er att de bearbetade produkterna ska innehålla socker och sötningsmedel. Annars anmäler jag avvikande mening.

Anf.  66  TINA EHN (mp):

Jag har lyssnat intresserat på diskussionen. Vi hade också frågan uppe i jordbruksutskottet i går. Det finns ju fördelar med både–och. Men jag skulle vilja ansluta mig till Jacobs ståndpunkt, efter att ha lyssnat på diskussionen, beroende på det svar vi kan få här och vad vi kan komma fram till.

Anf.  67  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Den generella utgångspunkten i mina EU-diskussioner är att EU ska bli och vara smalt men vasst. EU ska hålla på med väsentligheter. EU ska ägna sig åt stora frågor som är Europagemensamma och låta bli frågor som i många fall har skötts på ett bra sätt på den nationella eller kanske rentav den lokala nivån i Europas stater.

Vad händer tidsmässigt med den här frågan? Det finns alltså, som jag har försökt att redovisa, en överväldigande majoritet för att införa ett program av den här typen, vilket kommer att leda till att ingen kommer att vilja skjuta över frågan till nästkommande ordförandeskap.

Däremot finns det en påtaglig risk att de som vill fasa ut Sverige från till exempel hälsokontrollsdiskussionerna lägger in detta som en del i hälsokontrollen. Har vi då på förhand talat om vad som är vår inställning sitter vi i ett hörn också vad gäller de synnerligen viktiga hälsokontrollsförhandlingarna och ‑diskussionerna. Då kommer andra, som för det mesta inte vill samma sak som vi vad beträffar sådant som vi tycker bör hända i hälsokontrollen, att bestämma hur det ska bli i hälsokontrollen. Den sitsen vill inte jag att Sverige ska sätta sig i.

Varför har vi då det förhandlingsupplägg som vi har? Jo, det är för att uppnå precis det som Jacob Johnson och Tina Ehn är ute efter, nämligen att försöka, nu när vi är ganska säkra på att det här kommer att gå igenom, att ändå göra det så bra som möjligt, det vill säga att inte få med alltför, som vi tycker, skadliga produkter, till exempel alltför sötade produkter. Men det är alldeles självklart att om vi inte får igenom det heller kommer vi att ryta till och säga att vi röstar nej. Vi kanske blir ensamma, men då gör vi det ändå.

Men vi kan inte säga det på förhand, utan vi måste enligt min uppfattning, för att inte riskera att bli ställda åt sidan, ha vad vi kan kalla för en något öppnare förhandlingsingång och samtidigt i diskussionerna och förhandlingarna, som redan förut är gjort, markera att vi är kritiska. Underförstått, på EU-språk, betyder det att vi säger: Gör ni inte som vi tycker så är det klart att vi kommer att rösta emot den gången det blir allvar och omröstning av.

Men som sagt: Det stora hotet här tycker jag egentligen är att vi kan bli satta i en mörk del av lokalen utan påverkan på hälsokontrollen. Det vore allvarligt för Sveriges del.

Anf.  68  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag måste säga att det är väldigt svårt att förstå vad jordbruksministern egentligen menar. Men om man försöker dra ut konsekvenserna av det man ändå förstår är det så att när det finns en överväldigande majoritet för ett förslag ska Sverige sitta tyst och inte bråka. Det tror jag är en oerhört dålig strategi i EU, för det är precis det som gör att de andra länderna faktiskt plötsligt vinner i väldigt konstiga eller svåra situationer: De bråkar.

Förhandlingsupplägget, som vad jag förstår är att lägga sig platt, tycker vi är väldigt dåligt.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Så tror jag att det var få som uppfattade det. V och mp borde ju i sak vara nöjda med det som här redovisades. Men nu begär de genast ordet.

Anf.  70  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Med tanke på fru vice ordförandes inlägg här vill jag bara erinra om de erfarenheter vi fick den förra mandatperioden beträffande fiskepolitiken, då Sverige använde sig av den dogmatiska inställningen att säga blankt nej. Då blev vi direkt åsidosatta i förhandlingarna och satta längst ut i hörnet. Ingen lyssnade. Det gjorde att kvoterna inte förändrades någonting.

Nu, sedan alliansregeringen tillträtt och kom in i den innersta kretsen för att kunna påverka, ser vi också hur kvoterna på TAC:en har dykt.

Jag vill definitivt varna för den här inställningen. Inom EU handlar det jämt och ständigt om förhandlingar, och då går det inte att gå in med fullständigt förutbestämda uppfattningar och driva dem in absurdum. Man måste ha en viss fingertoppskänsla.

Jag vill bara med detta inlägg ge mitt stöd för jordbruksministerns upplägg i detta. Det tillvaratar de svenska intressena på det bästa sättet enligt min uppfattning.

Anf.  71  FREDRICK FEDERLEY (c):

Herr jordbruksministern är en klok man, och jag har full respekt för upplägget och resonemanget där ikring. Jag inser också att om vi gapar och skriker i varje fråga är det klart att vi inte får vara med runt samtalsbordet när de viktiga frågorna diskuteras, och det var vad jag uppfattade att jordbruksministern faktiskt sade. Är det så att jag måste göra en prioritering mellan att gapa och gorma i den här frågan och att göra det i den väsentliga frågan om hela kostymen för den europeiska jordbrukspolitiken, som har katastrofala följder internationellt för många fattiga länder och också i Europa, så är det klart att jag väljer att vi intar en tuffare och tydligare position där.

Jag tycker ändå att det finns tydliga formuleringar. Man säger att man är kritisk. Man har gjort markeringar, och man fortsätter göra markeringar. Man säger att Sverige vidare anser att denna fråga är en nationell angelägenhet enligt subsidiaritetsprincipen och så vidare. Därför kan jag inte tycka att det här på något sätt är att lägga sig platt. Då driver man någon typ av oppositionspolitik som inte har någonting med realpolitiken eller konsekvenserna att göra. Man är bara ute efter att vinna direkta politiska poäng, och det faller platt och gör att man helt tappar sin trovärdighet.

Anf.  72  AGNETA BERLINER (fp):

Jag vill bara säga att Folkpartiet stöder jordbruksministern i den strategi som han har redogjort för även om detta givetvis är helt absurt i sak, så att säga. Jag tror dock att det här är rätta sättet att gå fram och håller också med Fredrick Federley om att man nog får koncentrera sina fajter dit där de gör mest nytta. I det här fallet är det säkerligen att jobba för att krympa jordbruksbudgeten totalt.

Anf.  73  JACOB JOHNSON (v):

Eftersom jag uppfattade att jordbruksministern inte var beredd att skärpa hållningen vad gäller de bearbetade produkterna från att vara kritisk till att motsätta sig anmäler jag avvikande mening.

Anf.  74  TINA EHN (mp):

Jag anmäler också avvikande mening utifrån de grunderna.

Anf.  75  LARS TYSKLIND (fp):

Jag kan bara göra den kommentaren att jag inte förstår oppositionens inställning med de erfarenheter vi har av att förhandla. Jag tycker att jordbruksministern har visat resultat i många andra sammanhang. Jag vet inte vad man vill uppnå här.

Jag tycker faktiskt att jordbruksministern har sagt väldigt tydligt att Sverige är emot detta och kommer att arbeta emot det.

Anf.  76  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag måste upprepa att det vi ska ha på det kommande rådsmötet alltså är en riktlinjedebatt. Först därefter handlar det om att ta ställning. I denna riktlinjedebatt vill jag, med den kunskap vi har, få till ett så bra förslag som möjligt, det vill säga ett förslag som inte innehåller bearbetade produkter, som inkluderar alla produkter som möjligen kan importeras till unionen och att vi exkluderar kostnader för transporter, logistik och liknande saker.

Därför förvånar det mig också, som någon sade tidigare, att de avvikande meningarna är anmälda här. Det är ju inte vid detta tillfälle som vi de facto tar ställning, utan här försöker vi påverka förslag som komma skall. Tar vi ställning denna gång sätter vi oss i hörnet, och ingen kommer att bry sig om vad vi tycker, tänker och funderar över.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Därmed tror jag att debatten är avslutad. Jag konstaterar att vi har stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga men noterar avvikande meningar från s, v och mp.

Då har vi punkt 5, Hälsokontroll. Även det här är en fråga som inte slutligt avgörs nu utan för vår del är en diskussionsfråga. Det har varit överläggningar i miljö- och jordbruksutskottet vid flera tillfällen, tror jag säkert. Senast var det den 17 juni, då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. I nämnden har frågan behandlats åtminstone sex gånger i år, senast den 4 juli och därefter skiftligt. Då fanns det stöd för regeringens förhandlingsupplägg. Dessförinnan var frågan i nämnden den 18 juni, då det också fanns majoritet.

Riksdagen har antagit ett utlåtande om hälsokontrollen, minns ni, och på det har kommissionen hunnit svara. Jag vet inte om ni har sett det, för det gjorde de i somras. Det var ett ganska intressant svar där man tar riksdagens synpunkter på stort allvar. Det vill jag också bara säga.

Inför den debatt som ligger framför oss nu har det kommit frågor från ordförandeskapet. De föredrogs muntligen på miljö- och jordbruksutskottet när detta informerades om i går och har sedan också sänts ut i kanslikommentarerna.

Anf.  78  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförandeskapet har inte tagit upp några specifika frågor till behandling inför rådsmötet kommande vecka. Det kommer alltså inte att bli någon diskussion i själva rådet kring den här frågeställningen kommande vecka.

Däremot kommer ordförandeskapet och kommissionen att hålla trilateraler med ministrarna i samband med rådsmötet kommande vecka. Avsikten är att varje minister ska ges tillfälle att ta upp de tre viktigaste frågor som hon eller han vill se en lösning på i samband med hälsokontrollen.

Jag har för avsikt att för egen del lägga tyngdpunkten vad beträffar de här tre frågorna vid att vi får ytterligare förenklingar som vi anser är nödvändiga för att få till stånd en mätbar minskning av de administrativa kostnaderna och den administrativa bördan. Vidare kommer jag att betona vikten av att förslaget inte utvecklas i en riktning som gör avsteg från strävan efter marknadsanpassning. Jag kommer också att framhålla att Sverige ifrågasätter den del av förslaget som innebär att vissa djurstöd ska kunna undantas från principen om full frikoppling. Jag kommer slutligen att påpeka att miljö- och hållbarhetsaspekten inte bara ska ses som en del av landsbygdsprogrammet utan att även direktstöden och tvärvillkoren är viktiga verktyg inte minst vad gäller skyddet för den biologiska mångfalden. De här punkterna är alltså utan inbördes rangordning.

Anf.  79  FREDRICK FEDERLEY (c):

Jag tackar jordbruksministern för föredragningen. Jag delar hans uppfattning helt och hållet.

Jag funderar mer på hur det ser ut bland våra vänner ute i Europa och hur kontakterna knyts. Jag har ställt den frågan tidigare, men jag undrar om det har ändrat sig något. Är det fler som är beredda att gå på vår linje än tidigare? Det har pratats om informella möten med sådana som kan ligga nära oss i den här uppfattningen.

Det är en väsentlig och viktig fråga för oss EU-vänner och jordbruksvänner att vi får ordning på jordbrukspolitiken. Det är också viktigt för hela trovärdigheten för EU som projekt att man ägnar sig åt sådant som kanske är mera lämpat för EU-nivån än att reglera jordbruksmarknaden. Därför är det också viktigt att vi allierar oss med våra goda vänner som finns. Jag undrar om de har blivit fler.

Anf.  80  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Vi har etablerade diskussioner med ett antal av våra grannar och vänner som har åsikter som på det stora hela liknar de som vi står för. Vi är angelägna om att upprätthålla dem speciellt inför slutfasen nu och har faktiskt också intensifierat arbetet för att hålla kontakterna med dem så att vi kan påverka det som komma skall i reala termer och tal. Jag bedömer att vi kan tala oss samman på ett sådant sätt att vi har ett reellt inflytande över den kommande hälsokontrollen.

De länder som vi har i det vi har döpt till Stockholmsgruppen är Tyskland, alltså ett stort land, Storbritannien, ett annat stort land, våra vänner i Danmark och Holland, Lettland, Estland, Tjeckien och vi själva. Det blir en kombination av några större och några mindre länder som faktiskt, i de sammanhang där jag har varit med nu ett par år, har ett reellt inflytande över det som sker inom Europeiska unionen.

Därtill kan man konstatera att det under de senaste månaderna har inträffat en förändring som är påtaglig i ganska många länder, nämligen behovet av att skära i sin budget, vilket ju ofta inkluderar funderingar kring hur mycket man är beredd att lägga på det gemensamma Europasamarbetet också. Även detta gynnar ju vår sak, så att säga, och det gäller ofta länder som har ganska diametralt motsatta åsikter mot vad vi normalt har i de här sammanhangen. Mycket talar alltså just nu för att det så att säga går vår väg.

Anf.  81  TINA EHN (mp):

Under de diskussioner som vi har haft i jordbruksutskottet har det funnits en ganska enhetlig ställning i frågorna, och vi har känt att vi jobbar ganska bra med det här. I går hade vi också uppe frågan om regeringens ståndpunkt här. Det gläder mig i dag att jordbruksministern talar om att miljö- och hållbarhetsaspekten är en av de tre prioriterade frågor som kommer att lyftas fram under diskussionen, eller som jordbruksministern på något sätt kommer att driva. Det finns ju inte med i papperet, men det finns med i allt annat underlag när vi har diskuterat nya utmaningar och så. Jag stöder det till fullo.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att vi har stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Jag vänder på bladet, och där står det Cypern. Cypern vill ha undantag från statsstödsreglerna på grund av följderna av torkan. Underlag är utsänt även i den frågan – med kritiska ingångsvärden från regeringen.

Anf.  83  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Torkan på Cypern har varit svår och därför lett till långtgående konsekvenser för landets lantbrukare. Cypern är som vi vet ett litet land och därmed har man en liten ekonomi. Statligt stöd, lämnat för att främja det cypriotiska lantbruket i dess utsatta situation, bedömer vi inte påverkar den gemensamma marknaden.

Men vi tycker att Cypern borde använda sig av de ordinarie statsstödsreglerna för att ge ett statligt stöd till lantbrukarna om man bedömer det nödvändigt, vilket man har gjort. Det är dock viktigt att de cypriotiska lantbrukarna snarast möjligt får sitt stöd. Det står även klart att övriga medlemsstater kommer att antingen stödja ett godkännande eller avstå från att rösta. Därmed har jag kommit fram till att jag tycker att Sverige bör avstå från att rösta.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Anf.  85  KARL SIGFRID (m):

Vad är orsaken till att Cypern väljer att inte gå upp till kommissionen enligt praxis utan gå till ministerrådet i stället? Är det så att man tror att det finns större möjligheter att få ekonomiskt stöd den vägen?

Anf.  86  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det finns två skäl. Det ena skälet är att cyprioterna har gjort bedömningen att det skulle ta längre tid att gå den ordinarie vägen genom och över kommissionen. Det andra skälet är – man kan uttrycka sig diplomatiskt och säga att kommissionen kanske har en tveksamhet runt frågeställningen, vilket möjligen gör att det skulle ta ännu längre tid. Cypern har i stället vänt sig till kamraterna i unionen för att få det stöd man behöver för att få utbetala de här stöden. Därav följer delvis den tveksamhet vi har i denna fråga och som ni förstår av mina uttalanden.

Jag kan också meddela att det finns ett annat land som har uttryckt samma tveksamhet. Det är Danmark. De har bestämt sig för att avstå från att rösta, vilket i sig möjliggör utbetalning av stöden.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag en majoritet för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Jag kan apropå det nämna – det hade jag tänkt göra under övriga frågor – att den cypriotiske EU-nämndsordföranden har skrivit till mig och frågat vad vi tycker om det här. Det tänkte jag skicka svar på efter dagens sammanträde, då vi vet vad nämnden tycker. Det vet vi nu.

Vi ska nu prata om fiske, detta med anledning av torsken i Nordsjön. Här har det varit överläggningar i MJU den 17 juni, då det fanns en majoritet för regeringens ståndpunkt, men avvikande meningar avgavs från s, v och mp. Frågan var senast i EU-nämnden den 14 april, då som informationspunkt. Nu föreligger alltså en riktlinjedebatt, till vilken frågor har utsänts. De ska ha kommit nämndens ledamöter till handa i mejl i går eftermiddag. Det är sådant som alltid kommer in sent, men det ska ha gått ut med eller direkt efter kanslikommentarerna – i dem, tror jag.

Anf.  88  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Kommissionen presenterade i april ett förslag till översyn av torskåterhämtningsplanen för Nordsjön, eftersom den nu gällande planen inte var effektiv nog för att utvärdera beståndet. Det franska ordförandeskapet har nu lagt fram ett antal frågor till rådet i syfte att ge vägledning inför den fortsatta diskussionen i rådsarbetsgruppen. Regeringen är i huvudsak positiv till kommissionens förslag, så jag kommer i denna diskussion att försöka se till att förslaget inte urvattnas. Frågeställningarna är de som följer.

Den första frågan är: Hur bör det geografiska tillämpningsområdet för den reviderade planen fastställas? I denna fråga stöder Sverige kommissionens förslag.

Vilken skulle vara den lämpligaste minskningen av fiskdödligheten vid fiske? Det är den andra frågan. När det gäller denna fråga stöder Sverige den föreslagna målsättningen för fiskdödligheten i kommissionens förslag. Vi anser dock att det måste gå att ändra denna målsättning om torskbeståndet försämras. Vi anser att det är viktigt att återhämtningsplanen beslutas i samstämmighet med Norge, eftersom det rör sig om ett gemensamt torskbestånd, särskilt när det gäller nivåerna för TAC.

Den tredje frågan är vilka arrangemang som skulle vara lämpligast för att begränsa fiskeansträngningarna: referensperiod, fastställande av fiskeansträngningsgrupper och villkor för uteslutande av redskap som inte används för torskfiske. Under denna fråga vill jag understryka att jag starkt stöder nuvarande förslag på effort-system och även referensperioden för 2005–2007. Det är viktigt för oss att detta förslag kvarstår.

En mycket viktig fråga för Sverige i detta förslag gäller det svenska ristredskapet. I nuvarande förslag ingår den svenska risten i effort-regimen. Det kan vi inte stödja, eftersom den svenska risten är det enda vetenskapligt erkända redskap som inte fångar någon torsk som bifångst. Redskapet är därför också det enda redskap inom gemenskapen som i dag har obegränsat antal fiskedagar. Det vore kontraproduktivt att begränsa fiskeansträngningen för detta redskap.

Den fjärde och sista frågan är hur man kan främja hållbart och ansvarsfullt fiske. När det gäller denna fråga anser Sverige att ett sätt att främja hållbart fiske är att ge incitament för fiskare att övergå till mer selektiva redskap. I Sverige har, som jag nämnde tidigare, räk– och kräftristen obegränsat avtal havdagar på grund av att redskapen inte fångar någon torsk. Det är ett gott exempel.

Anf.  89  LARS TYSKLIND (fp):

Fru ordförande! Jag vill verkligen stödja ministern. Sverige är tydligt när det gäller ristredskap. Det är det bästa, det enda bra exemplet där forskare, fiskare och den politiska världen verkligen har lyckats med en process i samförstånd som lett till ett väldigt lyckat resultat. Det vore, som ministern uttrycker det, rent förödande om man sedan inte fick något positivt av detta. Det man kanske kan befara är att Sverige är så unikt i sammanhanget att man inte får någon förståelse för det.

Har ni någon aning om huruvida det finns någon risk för att vi inte skulle få förståelse för ristredskapet, trots att det måste frikopplas från återhämtningsplanen för torsk? Som jag sade förut vore det förödande för förtroendet i diskussionen på nationell nivå om man inte kan lösa detta.

Anf.  90  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag har en närbesläktad fråga. Vad finns det för relevant bakgrund till att man är skeptisk till detta? Enligt alla objektiva fakta är detta ett utomordentligt redskap för att selektera bort torsken. Det är väldigt svårt att förstå. Kan ni ge någon bakgrund? Om det är någon som ställer en fråga kan man möjligen försöka förklara.

Anf.  91  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

På den sista frågeställningen kring risten kan jag bara gissa och säga att det finns en betydande okunskap runt risten, mycket beroende på att vi är de enda som använder den typen av redskap. Vi har med hjälp av oss själva och fiskets organisationer försökt sprida kunskap om det här.

För att komma in på den första frågeställningen: Vi har tecken som tyder på att kommissionen har tagit till sig den kunskap som vi har att förmedla till dem. Kommissionen har under hand låtit förstå att man nog ska kunna tillgodose Sveriges önskemål, eftersom detta redskap har visat sig mycket framgångsrikt.

Anf.  92  JACOB JOHNSON (v):

Vid tidigare överläggning i somras anmälde vi avvikande mening i denna fråga. Bland annat uppfattade vi att det var en oklar skrivning vad gäller besluten kontra den vetenskapliga rådgivningen om kvoter. Vi anmälde att vi ville ha en formulering om att beslut om kvoter ska baseras på den vetenskapliga rådgivningen. Som vi har uppfattat den här handlingen framgår det inte helt tydligt hur regeringen ser på det. Men det är alltså vår åsikt att beslut om kvoter ska baseras på den vetenskapliga rådgivningen.

Anf.  93  TINA EHN (mp):

Jag tycker att det är väldigt bra och positivt att man inte vill urvattna förslaget. Det känns väldigt bra. Samtidigt är det en stor skillnad på maximal hållbar utvinning och att utgå från ekosystemansatser. Därför bör det finnas ett förtydligande framgent. Om man ska säkra bestånden och göra det möjligt för en återhämtning bör man framföra att kvoterna ska baseras på den vetenskapliga rådgivningen framgent. Jag avvaktar svaret.

Anf.  94  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Fru ordförande! För det första skulle jag vilja höra jordbruksministerns bedömning av möjligheten att uppnå minskningen av fiskeansträngningarna och skärpningen av återhämtningsplanen.

För det andra skulle jag bara vilja fråga om en detalj i den svenska ståndpunkten. Man vill harmonisera redskapen i Kattegatt och Skagerrak med dem i Nordsjön. Gäller det bara maskstorleken, eller gäller det också användningen av den typ av trål som gör att mer av småtorsken släpps igenom, den så kallade Bacomatrålen? Är det den man rekommenderar att alla ska ha?

Anf.  95  CARINA OHLSSON (s):

Från att vi hade mötet i miljö– och jordbruksutskottet och fram till nu har man på EU-håll, i kommissionen, sagt att EU:s fiskepolitik inte har varit bra. Trots den förträffliga förhandlingsteknik som man numera har i regeringen ser man inte någon återhämtning av vissa fiskarter. Det är inte förträffligt ur biologisk och ekologisk synpunkt, men möjligtvis vid förhandlingsbordet.

Jag ska ändå ge visst beröm. Det som jordbruksministern sade om fiskeredskap och selektivitet är det väldigt bra att man kommer att ta upp. Man ser till att inte urvattna förslaget och försöker driva det så hårt som möjligt.

Men jag skulle ändå vilja ta upp det här med att det ska baseras på den vetenskapliga rådgivningen. Jag skulle, precis som Jacob och Tina, vilja höra av jordbruksministern om man kommer att ta upp det i diskussionerna. Det tror jag vore väldigt bra.

Anf.  96  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! På Jacob Johnsons frågeställning, som jag smälter samman med Carina Ohlssons, svarar jag att det är så att kvotdiskussionerna vad beträffar Nordsjön kommer att äga rum i december månad, varför det i dag inte är läge att ta ställning till vilket ställningstagande vi ska göra inför de förhandlingar som är vid det tillfället. Det som vi ska ha nu är en diskussion om återhämtningsplanen för torsken, en riktlinjedebatt för detta, alltså inget fastställande av några kvoter eller tillåtligheter under kommande år.

Vad beträffar Tina Ehns frågeställning kommer jag i min talepunkt som vanligt – jag skulle vilja uttrycka mig så – att använda ett par ord som jag ofta använder när vi pratar om de här sakerna, nämligen ”ekosystem” och ”biologisk mångfald”. Jag försöker med envishet att inpränta de här orden bland mina kolleger, så att vi får en allmän acceptans för de här sakerna i Europa och kan utgå från dem när vi till exempel kommer i konkreta kvotförhandlingar och effort-ansträngningar.

Vad beträffar frågeställningarna från Sven Gunnar Persson kan jag säga att jag bedömer att vi i detta sammanhang kan få hjälp från vår granne Norge, som på det stora hela har lyckats förvalta sitt fiske på ett bra sätt.

De har stora kunskaper att bidra med på området. Det kan vara den lilla hjälp som vi behöver för att komma dit vi också vill komma, nämligen att få ett hållbart fiske som håller den biologiska mångfalden och ekosystemen på det sätt som vi vill ha. Det brukar hjälpa till när ett tredjeland, som nu Norge är i det här sammanhanget, har intressen och gör påpekanden och gör dem i riktning som vi också tycker är bra.

Vad beträffar Bacomatrålarna är tanken att vi ska kunna använda oss av de beprövade saker som vi har i andra vatten för att gynna en hållbar utveckling i det här vattnet.

Jag vill också nämna att vi kommer att ha, vilket vi kommer tillbaka till, en informell lunchdiskussion om det framtida hållbara fisket.

Anf.  97  CARINA OHLSSON (s):

Att drista sig till någon tolkning här vet jag inte om man ska göra, men ska de här diskussionerna om ekologiskt uthålligt fiske enligt jordbruksministern vila på en vetenskaplig grund? Om man ska vara lite hygglig här vill jag ha ett ja eller nej.

Anf.  98  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag får väl upprepa; jag brukar säga att utgångspunkten ju är vetenskapen – ja.

Anf.  99  TINA EHN (mp):

Jag ger mitt stöd absolut till att man driver frågor om ekosystemansatser och pratar om biologisk mångfald i alla frågor där det verkligen behövs. Det tycker jag är jättebra. Samtidigt tror jag att det är ganska viktigt att tydligt markera vad det handlar om, att man även framgent använder sig av beslut kring kvoterna så att de baseras på vetenskaplig rådgivning. Även om det inte direkt handlar om det så handlar det om det framgent.

Jag skulle vilja ha en avvikande mening där.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Jag finner stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga men noterar en avvikande mening från mp.

Därefter har vi punkten Protokoll om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien. Minnesgoda och trogna EU-nämndsbesökare känner igen den frågan. Vi har behandlat förr i EU-nämnden det avtal som skulle ha gällt från den 1 augusti. Det som har hänt sedan dess är dock att det varit en statskupp i Mauretanien, vilket har kullkastat läget. Det är väl därför, antar jag, som frågan kommer upp igen som informationspunkt.

Anf.  101  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Frågan kommer upp just som en informationspunkt, och det vill jag betona. Kommissionen äger frågan som fråga. Det är inte rådet som äger frågan. Det gör den med anledning av, som sades i inledningen, att det har varit en militärkupp i Mauretanien i augusti i år. På grund av den här militärkuppen har kommissionen beslutat att avvakta med betalningen för fiskeprotokollet för att undersöka om avtalet är legitimt. Kommissionen kommer, det bedömer vi är sannolikt, att informera om den senaste utvecklingen i denna fråga.

Jag kan bara stödja kommissionens arbete med att få klarhet i om villkoren är uppfyllda för att verkställa en utbetalning av ifrågavarande pengar. Jag stöder också att kommissionen för en fortsatt dialog med Mauretanien där en tydlig signal ges om nödvändigheten av att återinföra demokrati i landet.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Då har vi punkt 9, Övriga frågor. Där finns det alltså på den tryckta agendan WTO-förhandlingarna, lägesrapport. Den frågan är såvitt jag vet struken. Det har tyvärr inte hänt så mycket sedan sist.

Vi har punkten om en irländsk begäran om att diskutera klimatet, jordbruket och livsmedelsindustrin, en polsk om CAP-budgeten, en från flera länder om blåtunga, en om något slags ”Flegtplan” om skogen. Och sedan kan vi prata lite om lunchdiskussionen om fisket efteråt om anledning gives.

Det här är informationspunkter allihop, så jag ger ordet generellt till jordbruksministern. När det gäller det förtryckta, både den irländska och den polska begäran, är underlag utsänt till ledamöterna i förväg.

Anf.  103  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag kan bara säga vad beträffar den irländska begäran om jordbruket, livsmedelsindustrin och kampen mot klimatförändringarna på EU-nivå att ingen större diskussion väntas på den punkten Det gäller en önskan att jordbruksrådet diskuterar effekterna av klimatmålen på jordbrukssektorn. Jag har inte tänkt gå djupare in i den diskussionen på det kommande rådsmötet. Det är en diskussion som bäst behandlas av mina kolleger på miljörådet.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Vill jordbruksministern säga något om de andra övriga frågorna?

Anf.  105  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Blåtungan kan vi väl informera om eftersom det är en stor punkt.

Anf.  106  CARINA OHLSSON (s):

Den irländska punkten är en kombinerad fråga, och jag vet att ni inte ska göra något ställningstagande om den, en omröstning eller så. Men jag vill ändå flagga för den skrivning som finns i den svenska ståndpunkten, att Sverige stöder att till exempel generellt öka möjligheterna för medlemsstaterna att använda CDM-krediter. Det skulle vi vilja veta mer om. Vi kan inte ställa oss bakom en sådan ståndpunkt. Vi skulle vilja veta lite mer om det.

Det gäller flexibilitet, om medlemsstaterna ska kunna nå sina utsläppsmål. Man har skrivit att Sverige stöder till exempel en generellt ökad möjlighet för medlemsstaterna att använda så kallade CDM-krediter.

När man skriver så generellt, vad innebär det? Innan man på hemmaplan har kommit fram till en klimatproposition har vi lite svårt att veta vad det egentligen innehåller. Vi är lite tveksamma till att man gör sådana här generella uttalanden från svenskt håll.

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Det står i förslaget till svensk ståndpunkt på s. 10 att Sverige stöder en generellt ökad möjlighet för medlemsstaterna att använda CDM-krediter. Detta är, som Carina Ohlsson också påpekar, en information just i dag.

Jag hade tänkt fråga, nu när vi sitter här vid ett slutet möte och spekulerar om det politiska läget, om den irländska förfrågan har koppling till beteende i fråga om klimat- och energipaketet och möjligen även andra irländska bekymmer för ögonblicket. Finns det risk för att det här spiller över på andra rådskonstellationer?

Anf.  108  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Som vi ju allesamman känner till är Irland hårt klämt efter det ställningstagande som folket gjorde i Irland. Man försöker, det har jag noterat, att i många sammanhang, för att inte säga alla, för sina egna medborgare tala om förträffligheten med EU men också försöka hämta hem så många fördelar som bara är möjliga.

Vad beträffar vårt rådsområde har irländarna en helt annan inställning än vad vi har. Det gör att vi andra som har en annan inställning än irländarna ibland får hålla igen lite med tanke på hur vi annars skulle ha gjort våra ställningstaganden, av det skälet att irländarna sitter klämda av situationen och måste bevisa för sina egna att EU är bra och någonting att vara med i även fortsättningsvis. Det är alltså en betydande ökning av aktiviteterna ifrån irländarnas sida på alla områden för att det kanske någon gång under det kommande året ska leda fram till att man prövar frågan om Lissabonfördraget ytterligare en gång i det landet. Jag skulle kunna tänka mig att det är den irländska regeringens utgångspunkt, utan att jag vet det.

Vad beträffar den konkreta frågeställningen från Carina Ohlsson har vi funderingar till exempel om den svenska skogen, som jag hoppas nämnden väl känner till, och hur denna ska behandlas i de avtal som vi hoppas ska komma till stånd under det kommande året. Det är, som vi också känner till, en jättefråga för svensk del att skogen kommer med på ett bra sätt.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen på den punkten. Ska vi be jordbruksministern eller medarbetare nämna någonting om övriga övriga frågor?

Anf.  110  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag nämnde tidigare blåtungan, och jag tänkte inför övriga medlemmar notera att vi numera har den här sjukdomen även i vårt land. Jag tänkte också meddela dem att vi nu genomför omfattande provtagningar och vaccineringar och att vårt mål är att utrota den här sjukdomen.

Anf.  111  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Jag skulle vilja höra lite om den polska frågan som kom hit i går. Man vill göra gällande här att på något sätt använda de oanvända pengarna när det gäller interventionsöverskottet. Har ni hunnit göra någon bedömning av om det finns någon relevans i det och försöka vederlägga att det skulle vara helt okej enligt tidigare utsagor? Man hänvisar till olika utskott från den 19 juni och 27 maj. Denna fråga har, om jag förstår det rätt, inte kommit upp någon gång tidigare utan är en helt ny fråga. Vad gör ni för bedömning?

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Jag hör att det bläddras, och intresserade ledamöter kan titta i det ni fick i går eftermiddag. Med kanslikommentarerna kom från den polska delegationen ett papper med rubriken på engelska ”How to use the unspent CAP budget”. Det ska ni ha fått, och annars finns det på bordet.

Anf.  113  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Vi har inte hunnit färdiganalysera den begäran om diskussion som Polen har ställt till rådet. Men i de underhandsdiskussioner som vi har haft både på departementet och med några av våra grannar har vi kommit fram till att frågeställningen säkert kommit upp med anledning av en annan punkt som vi hade på dagordningen i dag, nämligen att använda ”överblivna”, eller icke-använda, pengar till att stödja fattiga länder och fattiga i unionen.

Vi emotsatte oss, som ni kommer ihåg från vår tidigare diskussion i dag, att pengar på den här sektorn används på det sättet. Är det så att vi får bekräftat att den polska begäran är i linje med den begäran som var uppe på nämndens sammanträde kommer vi säkert att emotsätta oss det också och i stället vilja använda pengar på det sätt som vi gjort någon gång tidigare, nämligen att minska medlemsavgiften för de medlemsstaterna i unionen.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat, och vi tackar för informationen i dessa frågor.

Sedan var det en nyhet för mig och för kansliet att ni ska ha en lunchdiskussion om fiske. Ståndpunkterna generellt om fisket är välbekanta för nämnden, men är det något särskilt att berätta om det får jordbruksministern gärna göra det.

Anf.  115  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är alltså en informell diskussion utanför rådsmötet, men jag vill ändå gärna upplysa nämnden om att den ska förekomma. Det franska ordförandeskapet har valt den kommande reformen av den gemensamma fiskeripolitiken som ämne för alltså en informell lunchdiskussion.

Jag välkomnar att vi får börja diskutera den här reformen redan nu. Det är en fråga som jag känner starkt för och också kommer att försöka påverka under det svenska ordförandeskapet genom att föra frågan framåt mot en hållbar gemensam fiskeripolitik.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen. Kvar på rådsagendan står godkännande av A-punktslistan. Det finns en preliminär sådan utlagd, men det är lite ändringar i den.

Anf.  117  FÖREDRAGANDEN Margareta Hjorth Ljunggren:

Vi har en trolig A-punktslista inför kommande rådsmöten. Punkterna 12, 13 och 14 antogs faktiskt redan i går på rättsliga och inrikes rådets möte. Det fick vi reda på i går och kunde därför inte ha något skriftligt samråd om detta.

Vi håller på att kolla upp det här med A-punktslistorna generellt sett på kansliet, och vi ska se om vi inte kan komma fram till ett annat sätt att arbeta med dem så att inte sådant här händer.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Än så länge är det rent tekniskt här och nu vi fattar beslut om alla möjliga sorters frågor.

Jag finner att det inte finns några frågor kring någon av punkterna, och därmed finner jag majoritet för regeringens ståndpunkt i dessa ärenden.

Vi är då klara med hela listan för jordbruksrådet. Vill jordbruksministern dela med sig av något ytterligare?

Anf.  119  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag trodde att jag var ombedd att berätta om det informella mötet i Annecy, men det kanske inte är så.

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Det borde vi ha gjort från början, men det hade vi faktiskt missat helt. Jordbruksministern får mycket gärna göra det. Det stod bara inte på den gula agendan.

Anf.  121  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Det informella jordbruksrådet under det franska ordförandeskapet hölls i Annecy den 23 september. Temat var CAP post 2013.

Förutom ministrarna deltog även ordföranden i jordbruksutskottet i Europaparlamentet, rapportören för hälsokontrollen och representanter för den europeiska bondeorganisationen.

Barnier, den franske jordbruksministern, öppnade mötet genom att presentera avsikterna med mötet och uppgav att mötet skulle ses som ett första avstamp i debatten om den framtida jordbrukspolitiken.

Fischer Boel, kommissionären, konstaterade att CAP kommer att behöva ändras i framtiden. Förändringsprocessen har dock redan börjat, och det kommer inte att finnas behov av någon mer grundläggande omarbetning. Fischer Boel ansåg att de framtida utmaningarna ligger i att producera mer livsmedel i världen, klimatfrågan och hur stor del av den gemensamma budgeten som ska gå till jordbruket. Fischer Boel ansåg att de frikopplade stöden fungerar bra som ett skyddsnät. Hon ansåg att marknadsorienteringen av jordbruket kommer att öka och pekade på att det är upp till rådet att besluta hur långt den ska gå. Kraven från samhället att jordbruket ska bidra till produktionen av kollektiva nyttigheter kommer att bli starka, och därmed kommer andra pelaren att växa relativt mer än den första.

Europaparlamentet, som alltså representerades av dess ordförande Parish, prisade de senaste årens reformer och direkt det arbete Fischer Boel gjorde som kommissionär, men också den tidigare kommissionären Franz Fischlers arbete.

Parish avslutade sitt anförande med att lyfta fram Europaparlamentets roll och förklarade att rådet tänker fatta beslut om hälsokontrollen bara några dagar efter att Europaparlamentet lämnat sitt yttrande. Det kommer att ställa höga krav på koordinering mellan Europaparlamentet och rådet. Parish ansåg att rådet redan nu bör agera som om medbeslutandeförfarandet redan tillämpas.

Den europeiska bondeorganisationen betonade vikten av en stark CAP för att möta de utmaningar jordbruket står inför. Under diskussionen som följde var det uppenbart att debatten om det framtida CAP ännu inte har startat i många medlemsstater. En klar majoritet av medlemsstaterna välkomnade dock att diskussionen om den framtida CAP inleds nu, och flera lyfte fram det faktum att jordbruksfrågorna har blivit mer centrala efter förra årets ökade efterfrågan och därmed prisuppgång. Ett antal något mindre reforminriktade medlemsstater underströk den första pelarens vikt, bitvis med referenser till fördraget.

Frågan om livsmedelssäkerhet och att den kommer att bli en viktigare fråga i framtiden togs upp i princip av alla medlemsstater.

Barnier underströk i sin sammanfattning vikten av att ha en genomgripande policydiskussion om medborgarnas förväntningar på CAP innan budgetdiskussionen inleds. Barnier ansåg att det fanns ett stort stöd kring att jordbruket står inför betydande globala utmaningar som måste kunna mötas med bland annat en stark CAP.

Barnier lyfte även fram att det finns ett mycket starkt stöd för vikten av livsmedelssäkerhet och att produktionen globalt måste öka. Höga krav måste ställas på de produkter som importeras till EU i syfte att inte snedvrida konkurrensen. Barnier konstaterade även att frågan om system för att skydda svaga regioner prioriteras av många.

Avslutningsvis konstaterade Barnier att det finns ett fortsatt starkt stöd för CAP och att den måste fortsätta diskuteras tillsammans med Europaparlamentet.

När det gäller budgeten finns det tydliga kopplingar till hur budgetfrågan för strukturfonderna bör behandlas.

Anf.  122  ORDFÖRANDEN:

En skriftlig variant på detta är nog redan på väg in till kansliet. Detta möte var ju bara häromdagen – det var därför jag missade det helt i början. Det stod på den reviderade dagordningen, Återrapport från informellt ministermöte den 21–23 september.

Anf.  123  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag vill bara veta om jordbruksministern gjorde något inlägg och vad det i så fall bestod av.

Anf.  124  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag gjorde ett inlägg där jag tog upp vikten av att ta sig an de nya utmaningarna, alltså klimatförändringarna, den ökade befolkningen i världen och att få i gång en jordbruksproduktion i den del av världen som har förutsättningar för det men i dag inte har någon stor jordbruksproduktion, delvis och bland annat beroende på att vi har dumpat mat från vår del av världen i den delen av världen.

Jag påpekade vikten av ökad, inte minskad handel och var ledsen över att de WTO-förhandlingar som vi inte fick diskutera tidigare i dag bröt samman på det sätt de gjorde under sommaren. Jag underströk dock samtidigt att det är viktigt att vi har en gemensam jordbrukspolitik men att den nog inte bör innehålla den summa pengar som den innehåller i dag. För att kunna utbyta varor och produkter med varandra är det viktigt att vi har likartade regler och sådant, speciellt eftersom vi hade många inlägg om livsmedelssäkerheten. Vi har mycket mat som i dag går över gränser och som ska gå över gränser, och då är det viktigt att vi har gemensamma regler och därmed en gemensam jordbrukspolitik.

Anf.  125  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger den avrapporteringen till handlingarna och är klara med jordbruksministern för i dag om det inte var något mer.

Anf.  126  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag tackar och önskar nämnden en trevlig helg!

4 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

Återrapport från ministerrådsmöte den 9 och 10 juni 2008

Återrapport från informellt ministermöte den 10 och 11 juli 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 2 oktober 2008

Anf.  127  ORDFÖRANDEN:

Vi säger välkommen till arbetsmarknadsministern och hans medarbetare och tar punkt 4 på föredragningslistan, det som förkortas Epsco.

Vi ska nu ge oss på arbetsmarknadsfrågorna där, och då ska vi först backa till det gångna Epscomötet den 9–10 juni. Från det är en återrapport utsänd och tidigare kommenterad både av Nyamko Sabuni och av Cristina Husmark Pehrsson, men vill arbetsmarknadsministern säga något särskilt får han göra det nu.

Vi brukar göra så här, och det vet arbetsmarknadsministern, att återkommande frågor som man jobbar länge med brukar vi lägga diskussionen om vid punkten närmast framför oss på rådsagendan. Är det något särskilt vad gäller just återrapporten som förtjänar att kommenteras, så gör det gärna nu!

Anf.  128  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Jag kan säga några snabba saker. Jag deltog på Epscorådet förra gången den 9 juni tillsammans med Cristina Husmark, och den stora frågan på vårt område var uppgörelsen om arbetstidsdirektivet och bemanningsföretagsdirektivet.

Där lyckades rådet nå en överenskommelse efter, som vi alla känner till, många års ganska segslitna förhandlingar. Det är klart att det var glädjande för oss att arbetstidsfrågan kunde nå en lösning, eftersom det för svensk del skulle innebära en återgång till rimligare regler beträffande jourtid och kompensationsledighet och inte minst ett större utrymme för parterna att komma överens om villkoren och avtal och reglera arbetstidsfrågorna på ett sätt som passar parterna.

Det var alltså glädjande. Nu pågår en förhandling med parlamentet, och jag hoppas naturligtvis att parlamentet ser fördelarna med den här överenskommelsen och att det yttrande som Europaparlamentet fattar beslut om i december kan ligga till grund för en överenskommelse mellan parlamentet, kommissionen och rådet.

På rådsmötet den 2 oktober kommer Frankrike att redogöra för läget i dessa förhandlingar. Detta är under en informell punkt, och inga diskussioner eller beslut förväntas i rådet.

På rådsmötet i juni antogs också rådsslutsatser om ungdomar samt om bättre implementering av utstationeringsdirektivet. Rådet nådde också en politisk överenskommelse om sysselsättningsriktlinjerna, som vi känner till.

Sedan sist har jag också varit på ett informellt ministermöte i Chantilly i Frankrike den 10–12 juli. Jag deltog där tillsammans med Bettina Kashefi som är statssekreterare på Socialdepartementet. Temat var kommissionens förnyade sociala agenda, och jag inledningstalade under rubriken ”Globalisering och klimatförändringar”.

Anf.  129  LARS LILJA (s):

Fru ordförande! Av återrapporten framgår också att det var ett möte mellan arbetsmarknadens parter. Föga förvånande var arbetstagarsidan lite orolig när det gäller ett mindre socialt Europa.

Vi konstaterar också att Viking, Laval och Rüffert diskuterades på det här mötet, och då undrar jag om ministern var med på mötet och gjorde något inlägg just när det gäller dessa för Sverige så viktiga frågor.

Anf.  130  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! I den första delen av det informella ministermötet där de sociala parterna deltog hade jag tyvärr ingen möjlighet att vara med. Däremot var Bettina Kashefi med vid det mötet och deltog även i diskussionen.

Däremot har jag fortsatt ha bilaterala diskussioner, inte minst med både kommissionen och trioländerna när det gäller de viktiga frågor som Lars Lilja tar upp. Det finns anledning att återkomma till det också när det gäller återrapportering om flexicurity-diskussionen, för där finns det en del kopplingar till just det här ämnet.

Anf.  131  ORDFÖRANDEN:

Skriftliga rapporter från bägge dessa finns utsända i era handlingar. Vi tackar för informationen och lägger dem till handlingarna.

Då går vi in på information och samråd inför rådsmötet den 2 oktober i arbetsmarknadsfrågorna. Punkten 4 om flexicurity är en fråga som har varit här förut, bland annat den 30 november förra året då det fanns stöd för regeringens då skarpa ståndpunkt men med avvikande meningar från s, v och mp. Det har varit överläggningar i arbetsmarknadsutskottet. Det var också ett tag sedan. Det var när frågan kom – den 13 november 2007 – då det också fanns stöd för regeringens ståndpunkt med avvikande meningar från mp, v och s. Det var överläggningar i socialförsäkringsutskottet i samma veva med ungefär samma resultat. Sedan dess har det jobbats vidare med frågan. Arbetsmarknadsutskottet informerades i veckan om sina frågor.

Vi får försöka hålla oss till vad som har hänt sedan dess och vad som är aktuellt nu för att respektera bland annat de berörda fackutskotten. Nu förväntas en diskussion.

Anf.  132  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! De punkter som berör mig på det kommande rådsmötet är bara diskussionspunkter och lägesrapportering. Det gör att det blir på ett lite annat sätt än när man har formella beslutspunkter. Men låt mig ändå redogöra lite grann för diskussionen och det som har hänt.

Flexicurity är som sagt en fråga som vi har diskuterat några gånger här i nämnden. Den kommer upp för diskussion igen vid rådsmötet den 2 oktober.

Som ni redan känner till gav rådet i samband med antagandet av principerna för flexicurity kommissionen i uppdrag att organisera det som man kallar för ett offentligt initiativ. Syftet var att främja en fortsatt diskussion om de gemensamma principerna utifrån medlemsstaternas egna förutsättningar.

I februari presenterade kommissionen initiativet Uppdrag för Flexicurity. Det var en delegation bestående av representanter för de franska och slovenska ordförandeskape, kommissionen och den europeiska arbetsmarknadens parter som fick i uppgift att diskutera principernas genomförande i medlemsstaterna samt att ta fram ett förslag på hur principerna bäst kan integreras inom ramen för Lissabonstrategin.

Fem medlemsstater utsågs som modelländer, och de besöktes inom ramen för detta uppdrag. Det var förutom Sverige Frankrike, Finland, Polen och Spanien. Vi arbetade ganska intensivt för att Sverige skulle bli ett av de länder som man besökte.

Vi tyckte att mötet med delegationen i Sverige var väldigt lyckat. Delegationen fick möjlighet att lära sig mer om den svenska arbetsmarknadens styrkor och utmaningar ur ett flexicurity-perspektiv, ett omställningsperspektiv. Delegationen fick också möjlighet att diskutera flexicurity med parterna på arbetsmarknaden. Besöket avrundades med en tämligen livlig paneldiskussion om just balansen mellan trygghet och flexibilitet på svensk arbetsmarknad. Jag tror att man fick en ganska spännande bild av svensk inrikesdebatt.

På rådsmötet kommer en kortfattad lägesrapport med ett antal centrala frågeställningar att presenteras. Jag förväntas senare, liksom övriga fyra ministrar som har tagit emot denna delegation, försöka sammanfatta diskussionerna från vårt möte med delegationen.

En fråga om jag särskilt kommer att betona på detta rådsmöte är vikten att få fler människor i arbete. Vi behöver omställning för dem som redan befinner sig på arbetsmarknaden, men vi behöver också sänkta trösklar för att möjliggöra för dem som ännu inte har kommit in eller som har hamnat utanför att komma tillbaka.

Avslutningsvis kommer en slutlig rapport att tas fram inför Epscorådet i december. Jag ser fram mot en fortsatt diskussion om hur vi kan förbättra respektive arbetsmarknad i EU. Det är klart att angelägenheten i den frågan ökar med tanke på de lite bistrare ekonomiska tiderna runt om i världen.

Anf.  133  LARS LILJA (s):

Fru ordförande! Jag tackar statsrådet för redogörelsen. Precis som det är sagt har vi dividerat den här frågan några gånger både i utskottet och i nämnden. När man läser förslaget till den svenska ståndpunkten – att man välkomnar en fortsatt diskussion om flexicurity – är just den ståndpunkten kanske inte så svår att acceptera.

Men med anledning av den, som statsrådet Littorin uttryckte det, spännande inrikespolitiska debatten om denna fråga kommer vi att fullfölja vår tidigare avvikande mening.

Anf.  134  FREDRICK FEDERLEY (c):

Fru ordförande! Jag tackar arbetsmarknadsministern för redogörelsen.

Har ministern någon idé om vad dessa preliminära slutsatser kan tänkas landa i? Jag funderar på om ministern har någon uppfattning om hur det franska ordförandeskapet i denna grupp har kommit att påverka detta. Jag känner mig väldigt sällan trygg när Frankrike har ett ordförandeskap någonstans vare sig det gäller jordbrukspolitik eller arbetsmarknadspolitik. Jag undrar om det har gett effekt också här och om min oro är befogad. Jag tror att ministern förstår åt vilket håll min oro lutar.

Anf.  135  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag tackar för föredragningen här.

Det har varit en lång diskussion, och vi har diskuterat detta ganska många gånger. Det som jag saknar i statsrådets redogörelse är hur omställningsmekanismen ska fungera bättre. Då kommer vi onekligen in på lite inrikespolitik, men jag hoppas att ordföranden har förståelse för det. Jag har en del synpunkter på hur omställningsförsäkringen fungerar i dag, det vill säga a-kassan.

Men jag är också, precis som Fredrick Federley, intresserad av hur andra länder agerar här. Det skulle vara väldigt intressant att veta det.

Jag tror inte att Littorin kommer att svara som jag vill. Därför kommer jag att anmäla avvikande mening, även om jag måste tillstå att jag tycker att regeringen har backat när det gäller inrikespolitik, det vill säga om a-kassan, och att man tillsätter en parlamentarisk utredning, precis som jag och Miljöpartiet vill.

Anf.  136  ORDFÖRANDEN:

Som Ulf Holm nästan erkänner är just utredningen om a-kassan kanske lite utanför nämndens område.

Anf.  137  JACOB JOHNSON (v):

Jag ska göra ett klarläggande. Precis som Lars Lilja har jag inte några invändningar mot förslaget till svensk ståndpunkt. Jag välkomnar fortsatt diskussion om flexicurity, men det är väl känt att Vänsterpartiet inte har samma uppfattning när det gäller avvägningen i sakfrågan som regeringen. För tydlighets skull vill jag också anmäla avvikande mening i sakfrågan.

Anf.  138  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Fru ordförande! Jag skulle bara vilja passa på att lyfta fram en sak. I debatten om flexicurity måste även kollektivavtalsmodellen finnas med eftersom det oftast är med den som man hanterar flexibiliteten på arbetsmarknaden, alltså att det är parterna som avgör hur flexibiliteten ska se ut. Jag tycker att det är viktigt att vi fortsätter att tala om den svenska modellen – att det är parterna som hanterar detta – och framför allt om omställningsförsäkringar. Vi ska fortsätta att driva att det är bra om parterna kan komma överens om olika typer av trygghetsavtal så att vi har snabba och effektiva omställningsprocesser på arbetsmarknaden.

Det handlar mer om att lyfta fram den frågan fortsättningsvis, vilket jag uppfattar att arbetsmarknadsministern redan har gjort.

Anf.  139  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Detta svar kan bli både långt och kort. Jag ska försöka hålla mig någonstans mittemellan.

Fredrick Federley frågade om utgångspunkten. Kommissionens utgångspunkt har, som vi tolkar den, varit just att inte fastna för en stor lösning som ska passa alla länder och omsättas i lagstiftning. Poängen har varit att lyfta fram fem konkreta exempel på hur det kan se ut och vilka lärdomar som man kan dra av det och vilka erfarenheter som man kan få av det. Där handlar det väldigt mycket om informationsspridning för att man bättre ska förstå.

Av just det skälet var det viktigt för mig att försöka få Sverige att bli ett av dessa fem länder för att kunna göra precis det som Désirée Pethrus Engström efterlyste, nämligen lyfta fram inte bara den svenska modellen med kollektivavtal och annat utan just våra omställningsavtal som jag försöker lobba för ska exporteras på olika sätt och vis. Det gäller inte minst gentemot våra franska vänner att vi berättar att vi kanske inte prompt behöver en stor globoliseringsfond med europeiska skattemedel utan att man faktiskt kan se till att parterna själva hanterar den frågan. Därmed får vi så att säga en partsägd globaliseringsfond skapad underifrån. De blev mycket intresserade av det. Det tycker jag att de har god anledning att vara. Erfarenheten i Sverige är att 85 procent av dem som har trygghetsavtal och som blir uppsagda aldrig kommer till Arbetsförmedlingen utan hittar annat genom omställningsavtalens försorg, och det är väldigt glädjande att det är på det sättet.

Jag vill bara påminna om att lite drygt 820 000 jobb förmedlades av Arbetsförmedlingen förra året. Det är inte samma sak som att säga att 820 000 personer har fått nytt jobb. Men det är ändå en väldigt god omsättningshastighet på svensk arbetsmarknad. Det kanske delvis är ett svar på Ulf Holms fråga. Vi vet att det är ungefär hälften av de jobb som byter händer under året som förmedlas av Arbetsförmedlingen i högkonjunktur. Det skulle ändå betyda att drygt en och en halv miljon jobb bytte händer förra året. Det är naturligtvis väldigt bra och glädjande, även om det i detta ingår vikariat, korttidsanställningar och annat. Men det är en väldigt stor omsättningshastighet på svensk arbetsmarknad.

Jag drar flera slutsatser. Den ena är att vi har en god omställningsförmåga för dem som är på arbetsmarknaden. Ett av de stora problemen har varit alla som inte är på arbetsmarknaden och som har svårt att ta sig in. Det har varit en utgångspunkt.

Sedan kan vi naturligtvis alltid diskutera vilken typ av åtgärder som ska vidtas, hur man ska hantera den situationen och agera. Men det går utanför det som vi ska ta upp här i dag.

När det gäller frågeställningarna om hur det ser ut i de andra länderna och vilket slutresultat som vi kommer att få av denna flexicurity mission tror jag att vi får avvakta till decembermötet, då vi får den formella återredovisningen, för att se vilka lärdomar som man kan dra av situationen i de andra länderna.

Men det är en oerhört spännande och intressant diskussion, och den kommer inte att avta i betydelse framöver.

Anf.  140  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Ministern nämnde globaliseringsfonden, och visst är det så att man ska ha en översyn av den? Sverige har väl aldrig använt sig av globaliseringsfonden? Vilka förändringar är på gång, och vilka är utsikterna för att vi minskar globaliseringsfonden ytterligare?

Anf.  141  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

En översyn av globaliseringsfonden är aviserad. Den bygger på flera olika saker. Vad jag förstår har den inte blivit utnyttjad på det sätt som man hade önskat från vissa, inte minst från kommissionen.

Vi har alltid haft en rätt skeptisk inställning till globaliseringsfonden. Nu konstaterar vi bara att vi med samma restriktiva grundinställning ska delta i detta översynsarbete. När det finns ett skarpt förslag får jag återkomma till nämnden och redovisa vår inställning. Men min grundinställning är att vi ska utgå från samma restriktivitet som vi gjorde den gången som fonden skapades.

Anf.  142  ORDFÖRANDEN:

Både riksdag och regering har yttrat sig om budgetöversynen. Den frågan kommer säkert tillbaka, men vi avslutar den för i dag.

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga men med avvikande meningar från v, mp och s.

Då gör vi över till punkt 5 om ett europeiskt företagsråd. Där vill jag uppmärksamma nämndens ledamöter på att det yttrande från Europaparterna som det hänvisas rätt mycket till sändes ut till oss i går eftermiddag, också med kanslikommentarerna. I underlaget tidigare i veckan hänvisades det till detta, men man kunde inte hitta det. Men nu har det kommit. Då vet ni det.

Ni ska också veta att arbetsmarknadsutskottet har haft överläggningar i själva huvudfrågan då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt med avvikande meningar från s och mp. Vänsterpartiet var inte där. De kan ha haft en liknande ståndpunkt, men det kan de tala om i dag i så fall. Om detta finns det ett protokoll. Jag ber er att gärna referera till det och inte göra om allting i dag. Det är inte meningen enligt riksdagsordningen, utan vi ska hålla oss till det som händer närmast på rådet och det som har hänt sedan sist. Det är en lägesrapport och för vår del en diskussionspunkt, alltså ett förhandlingsuppläggsbeslut.

Anf.  12 Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Som en del i det sociala paketet presenterade kommissionen den 2 juli ett förslag till ett reviderat direktiv om europeiska företagsråd. Det som kommissionen vill uppnå med dessa nya regler är att fler företagsråd ska inrättas och att det i större omfattning ska samrådas med företagsråden. Kommissionen vill också att vissa rättsliga oklarheter i de nuvarande reglerna undanröjs och att olika EU-direktiv om information till och samråd med arbetstagare ges en mer enhetlig utformning. Följaktligen innehåller direktivförslaget bland annat förtydliganden av vad som utgör gränsöverskridande frågor, mer utförliga definitioner av begreppen information respektive samråd samt vissa preciseringar av vilka skyldigheter företagen har för att företagsråd ska inrättas, hur det ska gå till, företagsrådens sammansättning med mera.

En omdiskuterad del i förslaget rör hur information och samråd i företagsrådet ska kopplas samman med information och samråd med nationella arbetstagarorgan. Regeringens uppfattning är att det är viktigt med ändamålsenliga regler för information och samråd i gränsöverskridande företag som ett komplement till motsvarande regler på den nationella nivån. Samtidigt ska framhållas att regelverket inte får leda till onödigt utdragna beslutsprocesser. Det måste vara utformat så att vårt nationella system för information och samråd med regler i MBL och i kollektivavtal fullt ut kan fortsätta att gälla.

Kommissionens förslag kan i de här avseendena förbättras något. Jag tänker särskilt på kommissionens förslag om kopplingen mellan information och samråd i företagsrådet och den nationella nivån.

En viktig omständighet är att de europeiska arbetsmarknadsparterna har lämnat ett gemensamt yttrande om vilka ändringar man vill se i kommissionens förslag, och det är det som var utsänt i går, om jag förstår det rätt. Det är mycket betydelsefullt. Det finns en stor samsyn mellan medlemsländerna om att det som Europaparterna gemensamt har kommit fram till bör utgöra en viktig utgångspunkt för en överenskommelse i rådet. Direktivet handlar om social dialog i gränsöverskridande företag. Då är det naturligt att man gör just det.

Det franska ordförandeskapet har som ambition att rådet ska kunna träffa en överenskommelse om direktivförslaget redan i december. Om det lyckas återstår naturligtvis att se, men med den samsyn som nu råder om betydelsen av partnernas yttrande verkar det inte alls osannolikt att det blir så.

På rådsmötet nu den 2 oktober kommer det franska ordförandeskapet att lämna en lägesrapport om hur det går med förhandlingarna, och det förväntas alltså inga beslut, troligtvis inte heller någon stor diskussion.

Anf.  143  LARS LILJA (s):

Fru ordförande! Precis som ordföranden sade hade vi överläggningar i arbetsmarknadsutskottet för drygt en vecka sedan, och vi tillfogade en protokollsanteckning. Den ligger till grund för vår avvikande mening i frågan i dag.

Anf.  144  ORDFÖRANDEN:

Den har också inkommit. Den är förd till protokollet.

Anf.  145  JACOB JOHNSON (v):

Vänsterpartiet anmälde inte avvikande mening i utskottet beroende på att vi tyvärr inte var närvarande. Vi kan ansluta oss till den avvikande mening som har formulerats av Socialdemokraterna och Miljöpartiet så här lite retroaktivt och i dag mer direkt.

Anf.  146  ULF HOLM (mp):

Jag tänkte att vi skulle vidhålla vår avvikande mening.

Jag har också en fråga. Ministern pratade allmänt om hur diskussionerna kommer att gå. Kommer ministern själv att göra något inlägg under diskussionen, och i så fall vilken fråga kommer ministern att lägga tyngdpunkten på?

Anf.  147  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

I den mån det blir en diskussion kommer jag att göra det. I så fall kommer jag att lägga tyngdpunkten på att försöka se till att de regler som finns på nationell nivå inte överprövas av det som blir på den europeiska nivån. Vi har ett väl etablerat system i Sverige som fungerar bra, och vi måste se till att det kan fortsätta att fungera på ett bra, smidigt och effektivt sätt.

Anf.  148  ORDFÖRANDEN:

Som ni hör av arbetsmarknadsministern är det inte riktigt säkert att det här är ett särskilt skarpt läge. Vi skulle nästan kunna anta det här som en informationspunkt. Men eftersom det finns så pass starka politiska uppfattningar väljer jag att sammanfatta med att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Då hittar vi vad vi tycker, och då kan vi notera de avvikande meningarna från s, v och mp.

Då är det inte punkt 6 eftersom vi tog upp den med Husmark Pehrsson utan 8 a, en övrig fråga angående lägesrapport om blåkort. Vi satt här senast förra veckan och diskuterade RIF-rådet, och vi känner oss nog hyggligt uppdaterade i frågan. Är det något som har hänt därefter som arbetsmarknadsministern vill berätta för oss?

Anf.  149  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Det är två övriga frågor som Ungern har tagit upp som är rena informationspunkter för oss. Det handlar dels om blåkortsdirektivet, dels om sanktionsdirektivet. Nu var det RIF-råd i går, och då diskuterades blåkortsdirektivet. Jag har försökt bringa lite klarhet på morgonkvisten i vad som egentligen hände. Med respekt för att jag inte är migrationsminister ska jag ändå försöka berätta.

Tydligen blev det ingen politisk överenskommelse om blåkortsdirektivet i går. Det handlade om att ett land, Tjeckien, hade en av sina tre tidigare reservationer kvar. Därför kommer det att gå tillbaka för överläggningar. Jag har inte fått mer information än så, men det verkar som att man kommer att lösa den sista reservationen i Coreper. Därför finns det goda förhoppningar om att det faktiskt blir ett beslut på nästa RIF-råd. Så har jag förstått det.

Anf.  150  ORDFÖRANDEN:

Är det något att säga om sanktionsdirektivet?

Anf.  151  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Nej. Jag har ingen information.

Anf.  152  ORDFÖRANDEN:

Det står inte heller i våra papper.

Anf.  153  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Vad gäller sanktionsdirektivet tror jag att man inte alls är överens bland medlemsländerna. Det kommer att ta längre tid. Men det var inte det som var frågan.

Jag tänkte fråga om blåkortsdirektivet. Vi i Socialdemokraterna har tidigare haft en avvikande mening i frågan. Det handlar om lönekriteriet. I första utkastet var det en minimilagstiftning som skulle gälla. Det är något som Sverige inte har. I andra utkastet var det fråga om 1,5 gånger medelinkomsten i landet. Vi har hela tiden sagt att det måste vara kollektivavtal och branschpraxis som ska gälla, och det måste stå i direktivet. Nu finns det med, och det är oerhört glädjande. Jag hoppas att det inte är det som Tjeckien har reserverat sig mot och fortsätter att vidhålla. Jag vill skicka med den borgerliga regeringen att det är bra att man har fått in kollektivavtal i direktivet och att man i fråga om andra direktiv och frågor fortsätter att föra fram den svenska modellen och kollektivavtal.

Anf.  154  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Jag tackar för det! Det var faktiskt en av de viktiga inspel vi hade, nämligen att se till att inte ställa till det eftersom det fanns skrivningar, precis som Magdalena Streijffert säger, om lagstadgade minimilöner och annat, genom att se till att det blev ett direktiv som kan fungera med den svenska modellen. Det var oerhört viktigt för oss. Jag håller med om att det är glädjande att vi lyckades med det.

Vad jag förstår handlar den reservation som kvarstår från Tjeckien snarare om övergångsregler och ingenting annat. Det verkar som att man kan lösa det rätt raskt i Coreper.

Anf.  155  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen i övriga frågor.

Kvar på Epscoagendan står godkännande av A-punktslistan. Men det gjorde vi nyss inför det närmaste rådet. Det kan vi faktiskt hoppa över. Då är vi klara med rådsagendan Epsco. Jag undrar om det är något mer arbetsmarknadsministern vill ta upp eller nämna. Nej. Då är vi klara med honom för i dag. Då tackar vi så mycket, önskar trevlig helg och lycka till på rådet.

Innehållsförteckning

1 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  LARS LILJA (s) 2

Anf.  7  ULF HOLM (mp) 3

Anf.  8  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 3

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  10  ULF HOLM (mp) 4

Anf.  11  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 4

Anf.  12  Departementssekreterare CHRISTINA HAMMARSTEDT 4

Anf.  13  ULF HOLM (mp) 4

Anf.  14  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 4

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  16  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 5

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 5

2 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 6

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  19  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m) 6

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  21  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m) 7

Anf.  22  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 7

Anf.  23  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m) 8

Anf.  24  Kanslirådet LENA MALMBERG 8

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  26  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m) 8

Anf.  27  SUSANNE EBERSTEIN (s) 9

Anf.  28  ULF HOLM (mp) 9

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  30  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m) 9

Anf.  31  Kanslirådet JOHANNA MÖLLERBERG 10

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  33  Kanslirådet JOHANNA MÖLLERBERG 10

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  35  Kanslirådet JOHANNA MÖLLERBERG 10

Anf.  36  ULF HOLM (mp) 10

Anf.  37  Kanslirådet JOHANNA MÖLLERBERG 10

Anf.  38  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 10

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  40  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m) 11

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  42  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m) 11

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 11

3 §  Jordbruk och fiske 12

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  45  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf.  46  FREDRICK FEDERLEY (c) 12

Anf.  47  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  49  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  51  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 14

Anf.  52  CARINA OHLSSON (s) 14

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  54  JACOB JOHNSON (v) 14

Anf.  55  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 15

Anf.  56  SOFIA ARKELSTEN (m) 15

Anf.  57  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 15

Anf.  58  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 15

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  60  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 16

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  62  FREDRICK FEDERLEY (c) 16

Anf.  63  CARINA OHLSSON (s) 16

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  65  JACOB JOHNSON (v) 17

Anf.  66  TINA EHN (mp) 17

Anf.  67  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 17

Anf.  68  SUSANNE EBERSTEIN (s) 18

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  70  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 18

Anf.  71  FREDRICK FEDERLEY (c) 19

Anf.  72  AGNETA BERLINER (fp) 19

Anf.  73  JACOB JOHNSON (v) 19

Anf.  74  TINA EHN (mp) 19

Anf.  75  LARS TYSKLIND (fp) 19

Anf.  76  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 20

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  78  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 20

Anf.  79  FREDRICK FEDERLEY (c) 21

Anf.  80  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 21

Anf.  81  TINA EHN (mp) 21

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  83  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 22

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  85  KARL SIGFRID (m) 22

Anf.  86  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 22

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  88  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 23

Anf.  89  LARS TYSKLIND (fp) 24

Anf.  90  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 24

Anf.  91  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 24

Anf.  92  JACOB JOHNSON (v) 24

Anf.  93  TINA EHN (mp) 24

Anf.  94  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 25

Anf.  95  CARINA OHLSSON (s) 25

Anf.  96  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 25

Anf.  97  CARINA OHLSSON (s) 26

Anf.  98  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 26

Anf.  99  TINA EHN (mp) 26

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  101  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 26

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  103  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 27

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  105  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 27

Anf.  106  CARINA OHLSSON (s) 27

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  108  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 28

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  110  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 28

Anf.  111  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 28

Anf.  112  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  113  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 29

Anf.  114  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  115  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 29

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  117  FÖREDRAGANDEN Margareta Hjorth Ljunggren 30

Anf.  118  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  119  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 30

Anf.  120  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  121  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 30

Anf.  122  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  123  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 31

Anf.  124  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 31

Anf.  125  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  126  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 32

4 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 33

Anf.  127  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  128  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 33

Anf.  129  LARS LILJA (s) 34

Anf.  130  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 34

Anf.  131  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  132  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 34

Anf.  133  LARS LILJA (s) 35

Anf.  134  FREDRICK FEDERLEY (c) 35

Anf.  135  ULF HOLM (mp) 36

Anf.  136  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  137  JACOB JOHNSON (v) 36

Anf.  138  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 36

Anf.  139  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 36

Anf.  140  ULF HOLM (mp) 37

Anf.  141  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 38

Anf.  142  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  12 Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 38

Anf.  143  LARS LILJA (s) 39

Anf.  144  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  145  JACOB JOHNSON (v) 39

Anf.  146  ULF HOLM (mp) 39

Anf.  147  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 39

Anf.  148  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  149  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 40

Anf.  150  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  151  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 40

Anf.  152  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  153  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 40

Anf.  154  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 41

Anf.  155  ORDFÖRANDEN 41