1 § Miljö

Statssekreterare Elisabet Falemo

Återrapport från ministerrådsmöte den 28 juni 2007

Återrapport från informellt miljöministermöte 31 augusti – 2 september 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 30 oktober 2007

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Klockan är 9.30 och jag förklarar sammanträdet öppnat.

Vi börjar med att välkomna Helen Lejon, föredragande i miljö- och jordbruksutskottet, och godkänner hennes närvaro.

Ni har haft information i miljö- och jordbruksutskottet i går och tidigare överläggningar i vissa sakfrågor. Om det berättar jag när vi kommer till de respektive frågorna.

Statssekreterare Elisabet Falemo med medarbetare hälsas välkomna för att informera och samråda inför rådsmötet den 30 oktober.

Jag kan inför punkt 2, justering av protokoll, redan nu säga till er ledamöter som har spring i benen att vi från och med nu stramar upp reglerna lite grann för hanteringen av de stenografiska uppteckningarna. Det är nämligen så att vi hemligstämplar en del information. Av det skälet ber jag lite mer explicit att ledamöterna lämnar kvar uppteckningarna på bordet. Det är inte meningen att man ska ta dem med sig härifrån. Därför är de numrerade och kommer att kallas in. Tänk på det, ni som går tidigt. Jag återkommer till den punkten senare.

Vi börjar nu med punkt 1, Miljö. Det är först två återrapporter som tidigare är utsända till nämnden respektive i utskick 2. Dessa får statssekreteraren gärna berätta lite mer om. Varsågod och välkommen!

Anf. 2 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Tack så mycket, fru ordförande! Vi ska börja med att återrapportera från miljörådsmötet den 28 juni som var under det tyska ordförandeskapet.

På junimötet antogs tre politiska överenskommelser.

Den första gällde direktivet för avfall, där Sverige har fått gehör för att förbränning ska räknas som återvinning. Ordförandens kompromiss innebar att undantag kan medges från avfallstransportförordningen så att ett enskilt land har vissa möjligheter att neka införsel av avfall, vilket var en viktig fråga för många länder.

En annan politisk överenskommelse från junimötet rörde prioriterade ämnen i vatten. Det är ett dotterdirektiv till ramdirektivet för vatten. Där fick Sverige igenom att man ska kunna övervaka prioriterade ämnen i biologisk materia, till exempel fisk, och i sediment och inte bara i vatten.

En annan fråga som är viktig för Sverige, och som godtogs, är att man ska ta hänsyn till gränsöverskridande föroreningar vid efterlevnaden av direktivet. Det gäller bland annat kvicksilver, som vi pratade om förra gången vi träffades.

Den tredje politiska överenskommelsen rörde exportförbud och säker lagring av metalliskt kvicksilver. Det är ett viktigt initiativ från EU inför kommande globala förhandlingar som Sverige välkomnar. Tyvärr har vi ännu för lite kunskap för att kunna enas om en säker metod för lagring av metalliskt kvicksilver. På svenskt initiativ enades därför miljöministrarna om att överlåta till avfallskommittén att fastställa regler för detta i ett senare skede. Därmed lyckades vi förhindra att EU nu binder upp sig vid en metod för lagring som senare kan visa sig otillräcklig.

Det antogs även rådsslutsatser om EU:s utsläppshandelssystem och om CO2-utsläpp från personbilar.

Vad gäller översynen av EU:s utsläppshandelssystem betonade regeringen att systemet ska omfatta fler gaser och sektorer och att tilldelningen måste vara restriktiv. Vi arbetar också för en så stor auktionering som möjligt från och med 2013.

Vad gäller CO2-utsläpp från personbilar kom vi överens om att det frivilliga avtalet med bilindustrin behöver ersättas med bindande lagstiftning. Regeringen stöder kommissionens föreslagna mål för minskning av CO2-utsläpp och förespråkar att åtgärderna ska sätta lika hård press på tillverkare av små bilar som av stora. Detta är också frågor som vi tidigare har haft överläggningar om med miljö- och jordbruksutskottet.

Slutligen antogs rådsslutsatser om det som ordförandeskapet kallade nya perspektiv för EU:s miljöpolitik och de kombinerade slutsatserna om grönboken om ekonomiska styrmedel, översynen av EU:s sjätte miljöhandelsprogram och resultatet från det informella ministermötet i Essen.

På junimötet informerade miljöministern om det informella klimatmötet vid Riksgränsen. Detta möte ingår i den så kallade Grönlandsdialogen, som syftar till att öka förståelsen för andra länders synsätt och förbättra möjligheten att komma överens i klimatförhandlingarna.

På junimötet redogjorde miljöministern också för konferensen i Saltsjöbaden, där alla länder runt Östersjön enades om ett ökat samarbete på alla nivåer för att bekämpa övergödningen. Med anledning av detta hade miljöministern med sig två burkar med alger och död botten från Östersjön som väckte stort intresse.

Anf. 3 CARL B HAMILTON (fp):

Min fråga rör egentligen inte junimötet utan en fråga som togs upp vid toppmötet på detta område men som statsministern inte ville kännas vid hade gjorts upp vid toppmötet.

Frågan ansluter till punkt 8 om utsläppshandel. Kommissionen har tidigare sagt, och det har diskuterats på rådsmöten, att man syftade till att lägga fram ett förslag om bördefördelningen på mötet den 5 december. Barroso framträdde sedan i någon egenskap, oklart vilken, vid toppmötet och sade att det hade skjutit fram till den 23 januari at the earliest. Då är min fråga: Hur framkom detta beslut? Var medlemsstaterna involverade i detta, eller var det ett ensidigt kommissionsbeslut?

Anf. 4 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Jag känner inte till något om det. Möjligtvis har Jessica Andersson någon kompletterande information från departementet.

Anf. 5 Departementssekreterare JESSICA ANDERSSON:

Nej, vi på Miljödepartementet som jobbar med utsläppshandel och klimatfrågor var lika frågande. Det här var en information som vi fick den offentliga vägen. Vi har inte blivit rådfrågade under ärendets gång.

Anf. 6 ORDFÖRANDEN:

Då återkommer vi rimligen till frågan. Vi fortsätter inte med den i samband med den här återrapporteringen, utan vi tackar för informationen och går vidare med återrapporten från det informella mötet under det portugisiska ordförandeskapet. Det var på grund av skiftet som jag ville skilja lite på frågorna.

Anf. 7 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Naturligtvis tar vi frågorna i tur och ordning.

Det är en ganska kort rapport jag har från det informella ministermötet i Lissabon den 1 september. Där var min kollega, statssekreterare Åsa-Britt Karlsson, ledare för den svenska delegationen.

Temat för mötet var vattenbrist och torka. Det resulterade i ordförandeskapsslutsatser som en förberedelse för de rådsslutsatser som nu föreligger för det kommande rådsmötet. Portugal har lyft upp frågan som en av deras viktigaste under ordförandeskapet.

I diskussionen i Lissabon framförde Sverige, liksom de flesta andra länder, att genomförandet av ramdirektivet för vatten är centralt och att det inte krävs ytterligare lagstiftning. Åtgärder kan däremot vidtas för att till exempel minska vattenförbrukningen inom jordbruket. Detta återkommer vi till under dagens punkter.

Anf. 8 ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporterna till handlingarna och tackar för informationen.

Vi går nu in på information och samråd inför det kommande rådsmötet. Som vanligt tar vi A-punktslistan sist och B-punkterna först.

Vi har först tre beslutspunkter angående klimatförändringar. Detta är förberedelse inför Balimötet. Här har miljö- och jordbruksutskottet dels fått information i går – det gäller alla punkter – dels haft överläggningar i sak den 15 februari, där det fanns stöd för regeringens hållning. Man arbetar också med ett yttrande över grönboken om klimatet. Den förväntas att debatteras den 29 november.

Mellan dessa punkter har det förstås hänt en del nytt, till exempel finns det nya slutsatsförslag. Det är därför som det blir en beslutspunkt och möjlighet till diskussion i saken även i dag.

Anf. 9 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Fru ordförande! Som ni säkert känner till hålls i december i år ett möte på Bali. Det är det trettonde partsmötet under klimatkonventionen och det tredje partsmötet under Kyotoprotokollet. Det är inför detta möte som EU:s miljöministerråd ska diskutera och anta slutsatser nästa vecka.

Det är naturligtvis väldigt viktigt att man kommer fram till en plan för förhandlingarna om framtidens klimatregim på Balimötet. Det som vi anser vara viktigt är att det finns en tidtabell för processen med delmoment och en slutpunkt.

EU har en mycket viktig roll för att få till stånd en global överenskommelse om en framtida klimatregim efter 2012. Sverige kommer ju att vara ordförande i EU hösten 2009, och då kan man förvänta sig att avgörande förhandlingar kan äga rum. Sverige är ett av de mest drivande medlemsländerna inom klimatområdet, och klimatfrågan är, som ni säkert känner till, mycket högt prioriterad av regeringen.

De slutsatser som ni har fått i förväg är redan etablerade positioner. Vi anser att de ger en bra bild av de frågeställningar som kan komma upp. Det finns glädjande nog en stor enighet kring dem. De bygger på ett antal element som man har identifierat som centrala. Jag kan hoppa över det här eftersom ni har fått det utdelat. Jag ska bara peka på några utestående punkter som vi deltar i diskussionerna kring.

Det är paragraf 14 när det gäller finansieringen, där det fortfarande diskuteras i vilken mån EU kan och bör säga något om finansiella åtaganden. Från vår sida ser vi inga problem med att göra principiella uttalanden om viljan att finansiera. Tvärtom är det säkert viktigt för att kunna få till stånd framgångsrika förhandlingar med alla ländergrupper. Men det är samtidigt viktigt att inte signalera att det bara är EU som ska betala åtgärder.

När det gäller paragraf 10 om utsläppsreduktioner finns det hos några länder en önskan om att man ska särredovisa EU-12, det vill säga de nya medlemsländerna. Det kan naturligtvis finnas intresse från dessa länder att visa sin situation och vilka minskningar som redan har gjorts. Men när vi förhandlar internationellt tycker vi att det är viktigt att vi har ett enat EU och ser på hela EU:s utsläpp och möjligheter.

Den tredje punkten gäller paragraf 19, samarbetet med ICAO och IMO. Det handlar alltså om flyg och sjöfart. Det finns en paragraf där EU uttrycker sitt missnöje med bristen på framsteg inom ICAO och IMO när det gäller att inkludera luft- och sjöfart i en framtida klimatregim.

Vi anser att skrivningen bör spegla den frustration som finns, men att man också måste balansera eftersom ICAO och IMO är jämbördiga FN-organ och det är viktigt att vi även i framtiden kan ha ett bra samarbete med dessa.

Anf. 10 CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Jag har en fråga som vi i och för sig också tog upp i går i utskottet men som jag ändå skulle vilja ha lite utvecklad.

Det är redan nu så att vi har tagit på oss ett större åtagande i Sverige än vad vi egentligen skulle behöva göra om vi skulle gå efter vad som är överenskommet inom EU. Jag undrar lite hur man ska balansera det både nu inför detta ministerrådsmöte men också inför Balimötet.

Det som nu till exempel kommit fram i det vetenskapliga rådet är att man säger att det egentligen inte räcker med det som står i paragraf 3 om att gå ned till 450 CO2-ekvivalenter utan man talar om 400 och så vidare.

Jag funderar lite på hur man ska förhålla sig både när man diskuterar inom EU, på Bali och här hemma nationellt under tiden vi väntar på en klimatproposition från regeringen.

Anf. 11 PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! För Miljöpartiet är den självklara ingångspunkten att EU måste försvara tvågradersmålet. Det måste vara den högsta prioriteten. Då måste man också vara beredd att ompröva tidigare slutsatser när forskningen går vidare. Det visar sig nu att 450 ppm koldioxid troligen inte räcker för att klara tvågradersmålet utan man måste ned till 400. Det borde vara den nivå som EU arbetar för. Det är inte vad man arbetar för i dokumenten vi ser.

Vi tycker att EU med hänsyn till de rön som har kommit också ska höja sina ambitionsnivåer för utsläppsminskningar. Vi vet att 20 procent inte räcker i minskning, utan man måste snarare hamna på 40 procent. Det är också den nivå som regeringens vetenskapliga råd har kommit fram till att man ska lägga sig på. Det är väl underbyggt att det är den ambition som krävs.

Vi anser också att man behöver ha ett långsiktigt mål som utgår från en bas per capita. I stället för att titta på EU som helhet måste man titta på utsläppen per capita. Vi tror också att det gör det lättare att komma fram till internationella överenskommelser, eftersom man då behandlar alla människor lika och det blir lättare att få med sig utvecklingsländerna.

Vi anser att EU och Sverige borde ta på sig ansvar för de utsläpp som vår konsumtion orsakar i utvecklingsländerna. Man borde därför ha ett mål från Sveriges och EU:s sida för att minska utsläppen i utvecklingsländer.

Vi anser också att man behöver inleda ett arbete inom EU för att man ska kunna skydda inhemskt produktion som är utsatt för miljökrav eller klimatkrav till exempel inom handelssystemet. Den utsätts i dag från en press från länder som inte har ett handelssystem och lika höga klimatkrav.

Man borde börja fundera på hur man kan förhindra att handelsöverenskommelser medför att vi inte kommer att kunna nå de klimatmål som vi sätter upp i Sverige och EU. Man måste börja fundera på om man kan införa någon form av klimattullar på de produkter som finns inom EU:s handelssystem och utsätts för konkurrens från länder som inte har liknande system.

Anf. 12 ORDFÖRANDEN:

Ska vi uppfatta det som en möjlig avvikande mening, detta är en beslutspunkt, eller ett medskick i största allmänhet?

Anf. 13 PER BOLUND (mp):

Det beror på vilket svar vi får.

Anf. 14 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Carinas fråga om förhållandet mellan egna åtaganden och det som man gör inom EU är ganska komplicerad. Det är väldigt viktigt att de målsättningar som vi sätter i Sverige inte blir ett skäl för andra länder att göra mindre.

Det är oerhört viktigt att det finns en stark press även inom andra länder att göra utsläppsminskningar. Det är naturligtvis en fråga som måste hanteras både internt när vi sätter våra klimatmål och i förhållande till EU.

I det här fallet är det oerhört viktigt att EU kan ha en stark röst i de kommande klimatförhandlingarna. Jag kan här glida över också till Per Bolunds frågor. Jag förstår att det finns många önskemål om att man ska gå betydligt längre. Det är också på något sätt en levande materia när det gäller de underlag som finns.

Sverige har också framfört rönen och slutsatserna från Vetenskapliga rådet kring 400 respektive 450 ppm. Vi hoppas naturligtvis att man tar till sig den kunskap som kommer fram under arbetets gång. Det är ännu några år till det är dags att göra själva överenskommelsen. Det är viktigt att man inte slår sig till ro utan har en hög ambition hela vägen.

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

I detta har Per Bolund fortfarande chans att instämma.

Anf. 16 PER BOLUND (mp):

Vi tycker nog att Sverige borde ändra sina slutsatser med anledning av det. Vi vill ha en avvikande mening.

Anf. 17 CARL B HAMILTON (fp):

Fru ordförande! Det är viktigt att EU-nämnden klarar ut var de politiska partierna står i fråga om stödet till regeringen. Jag måste ställa frågan till Miljöpartiet vad som är innebörden när Miljöpartiet har en avvikande mening.

Å ena sidan, precis som statssekreteraren här sade, säger ni att ni vill gå längre, ha strängare krav och att EU ska göra mer. Å andra sidan har ni ett grundläggande krav på att Sverige ska lämna Europeiska unionen. Ni säger nej till fördraget, där det talas om klimat, och ni vill över huvud taget ha EU som en svagare organisation.

Jag måste ställa frågan: Vilket är viktigast? Är det att bekämpa Europeiska unionen eller klimathotet i världen? Vad är svaret på den frågan? Vad är därmed innebörden i den avvikande mening som Miljöpartiet just har aviserat?

Anf. 18 ORDFÖRANDEN:

Carl B Hamilton vet att han och jag är ganska överens i sak. Vi ska inte ha hela den debatten här på nämnden i frågan om just dessa slutsatser på just denna punkt. Dock kan Per Bolund få kommentera detta en gång om han vill.

I beslutsprotokollet är i så fall det enda som står avvikande mening, vilket läses som att Per Bolund i största allmänhet motsätter sig regeringens position. Sedan får man läsa vad han har sagt i de stenografiska uppteckningarna så småningom. Alla vet att det är så det är.

Anf. 19 PER BOLUND (mp):

Jag tror att Carl B Hamilton känner till vårt ställningstagande. Det finns inget som hindrar att man inom EU arbetar så hårt som möjligt för att uppnå mål så länge man är med. Man kan ha en politik där man tycker till exempel att EU inte är tillräckligt långtgående i klimatfrågor och därför vill arbeta på andra sätt internationellt.

Jag ser inte någon motsättning mellan att ställa krav på ett aktivt arbete och att ha en grundläggande skepsis inför EU.

Anf. 20 ORDFÖRANDEN:

Den debatten får vi fortsätta med så småningom. Vill statssekreteraren tillföra något ytterligare på den här punkten? Nej. Är det någon annan vill yttra sig om just denna punkt? Nej. Vi är då redo att gå till beslut. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande mening från mp.

Vi går vidare till punkt 4, Vattenbrist och torka. Där ska det antas slutsatser. Om det är Coreper redan överens, varför det är en falsk B-punkt. Några länder förväntas vilja tala lite om det i varje fall. Därför måste jag fråga om statssekreteraren också vill göra det, men hon behöver inte.

Anf. 21 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Jag kan bara säga att regeringen anser att rådslutsatserna har en sådan utformning att de kan godtas. Även de andra medlemsstaterna har samma uppfattning. Vi kan kanske spara lite tid på den diskussionen.

Anf. 22 PER BOLUND (mp):

Jag vill bara göra ett medskick. Det är oerhört viktigt i arbetet att man ser över EU:s stödsystem. I dag är de utformade på ett sådant sätt att de faktiskt motarbetar målen och ambitionerna. Jag tänker på den gemensamma jordbrukspolitiken och Europeiska investeringsbanken som stöder projekt som går i motsatt riktning mot de mål som finns. Det måste man aktivt arbeta med inom ramen för projektet.

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

Ska jag uppfatta också det som en avvikande mening? Nej, det ska jag inte.

Då kan vi gå till beslut på den punkten. Det finns sammanfattningsvis en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi börjar på punkt 5 som är ett förhandlingsuppläggsbeslut, ett ganska mjukt sådant. Där finns det tidigare överläggningar i miljö- och jordbruksutskottet så sent som den 26 april. EU-nämnden fick en lägesrapport i frågan under övriga frågor i juni.

Sedan dess har det tillkommit två frågor som ligger till grund för den riktlinjedebatt som ska föras nästa vecka. Dessa är utsända under veckan.

Anf. 24 Statssekreterare ELSABET FALEMO:

Fru ordförande! Kommissionen har presenterat ett förslag till nytt bränslekvalitetsdirektiv den 16 februari. I det finns ett reduktionsmål för transportbränslenas livscykelutsläpp av växthusgaser per energienhet på 10 procent till år 2020. Det handlar om att man ska försöka effektivisera processerna kring till exempel transporter, utvinning och raffinaderier där ganska mycket energi används.

Under rådsförhandlingar har det kommit en hel del kritik bland annat från Sverige. Kritiken har det portugisiska ordförandeskapet tagit till sig, och man har tagit upp den politiska debatten på rådsmötet.

Regeringen anser att ett rätt utformat reduktionsmål av detta slag kan bidra till både att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn och att främja ett hållbart produktionssätt av såväl fossila som förnybara drivmedel.

Regeringen kan alltså acceptera ett reduktionsmål. Men för det krävs att förslaget först konsekvensanalyseras. Regeringen har ställt upp fyra punkter som ska svara på frågan vilka krav vi ställer.

Metoden för att kvantifiera utsläppen ska utformas på ett sätt som gör den enkel att tillämpa för företagen. Den ska vara rättvis för olika klimatförhållanden utan att främja produktionen inom EU framför importerade bränslen.
Hållbarhetskriterier för produktion av biobränslen ska införas i det kommande ramdirektivet för förnybar energi. Endast biobränslen som uppfyller dessa kriterier får användas för att uppfylla reduktionsmålet.
Reduktionsmålet ska samverka med de bindande EU-målen på energiområdet såsom biodrivmedelsmålet på 10 procent till år 2020.
Reduktionsmålet får inte försämra effektiviteten i EU:s handelssystem med utsläppsrätter och incitamenten att energieffektivisera.

Anf. 25 HILLEVI LARSSON (s):

Jag tänkte fråga när det gäller den andra punkten av de fyra punkterna som ni föreslår. Det gäller att hållbarhetskriterier för produktion av biobränslen införs och att det endast är biobränslen som uppfyller kriterierna som får användas för att nå reduktionsmålet. Är det inte risk med det när det gäller mer miljöovänliga bränslen? När man inte ställer några hållbarhetskrav alls på dem får de nästan en konkurrensfördel. Det tror jag är en risk.

Jag skulle även vilja ställa en andra fråga. Kommissionen föreslår att införa en paragraf. Det gäller revision av bränslekvalitetsdirektivet. Det skulle innebära att oljebolagen ska tvingas att minska koldioxidutsläppen. Man kallar det from well to wheel.

Minskningen av utsläppen skulle gälla alla drivmedel. Det skulle innebära att man kommer åt biodrivmedel som inte är så effektiva. Men det skulle också innebära att man kommer åt stenkol, tjärsand, oljeskiffer och sådant som är riktigt farligt för miljön. Nu när oljepriset är på väg upp kommer de nya bränslena på full front.

Avslutningsvis finns ett antal frågor inför riktlinjedebatten som ministrarna från alla länder nu ska svara på. Den första frågan är: Anser rådets medlemmar att Europeiska unionen bör slå fast en klar ambition att minska utsläppen av växthusgaser från bränslen och bränsleförsörjningskedjan och därför fastställa ett mål för minskningen av sådana utsläpp? Den andra är: Om svaret är ja, enligt vilka villkor kan ni godta att ett sådant mål införs i direktivet om bränslekvalitet?

Jag tänkte fråga om ni har förberett något svar på de frågorna och vad det i så fall går ut på.

Anf. 26 PER BOLUND (mp):

Vi stöder regeringens hållning att det behövs någon form av hållbarhetskriterier för biobränslen. Vi kan inte acceptera att man löser ett miljöproblem och sedan orsakar ett annat i andra ändan.

Däremot är det ett problem att det i dag inte finns några sådana certifieringssystem som regeringen efterlyser. Därför kanske man ska fundera på om man ska ha någon övergångsperiod när man signalerar att det kommer att komma sådana krav i framtiden inom en femårsperiod eller liknande så att systemen hinner utvecklas. Vi vill inte ha en situation där biobränslen på bred front slås ut från EU-marknaden.

Jag har en fråga när det gäller högre ångtryck, som också är en sak som ingår i förslaget. I dag ställer man från EU inga krav på vilka gränser för etanolinblandning det ska vara för att man ska tolerera ett högre ångtryck. Borde man inte precisera det så att man bara medger ett högre ångtryck om man har en inblandning som är över 5 procent som vi har i Sverige i dag, 5–10 procent? Annars medför en sådan reglering att man försvagar utsläppskraven generellt sett.

Det är en linje som vore bra att driva från Sveriges sida.

Anf. 27 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

När det gäller Hillevi Larssons frågor om våra svar på de här frågorna är de fyra punkter som jag räknade upp det svar som vi har på den andra frågan om vilka villkor vi har. Det här är ju en policydebatt, så det kommer naturligtvis att vara ganska mycket diskussioner innan det här är ett färdigt direktiv. Det är ju ganska komplicerade frågor att reglera. Därför är det här ett förslag som måste samordnas med andra styrmedel inom klimatområdet. Det kommer säkert att återkomma under kommande EU-möten.

Per Bolund ställde frågor om hållbarhetskriterier och högre ångtryck. Jag kan inte gå in i detalj i det. Det här är naturligtvis detaljer som måste klaras ut. Generellt sett är det ju bra om man inte har alltför detaljerade tekniska krav i den här formen av regleringar utan har generella styrmedel som gör att man väljer rätt teknik, den bästa tekniken och det bästa utnyttjandet.

Anf. 28 PER BOLUND (mp):

Vi tycker att frågan om inblandning av etanol och att man måste ställa krav så att den inte medför en generell sänkning av avgaskraven inom EU är så pass viktig att vi vill anmäla en avvikande mening i den delen.

Anf. 29 ORDFÖRANDEN:

Det är noterat.

Anf. 30 HILLEVI LARSSON (s):

Jag tänkte fråga om det jag läste upp om kommissionens förslag till ny paragraf. Är regeringen positiv eller negativ till det förslaget? Jag förstod inte riktigt. Jag uppfattade att man från Sveriges sida kanske inte är odelat positiv till det, som vi tycker låter väldigt bra.

Anf. 31 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

När det gäller den första frågan är det naturligtvis så att det beror på hur det slutliga förslaget kommer att utformas om vi är positiva till det. Men som en grundansats är vi positiva till att det här arbetet fortsätter och att vi får med de villkor vi ställer.

Jag tror att Martin Larsson vill säga något kompletterande som berör era frågor här också.

Anf. 32 Departementssekreterare MARTIN LARSSON:

Jag kan förtydliga en sak beträffande ångtrycket. Man hänvisar till en tabell där man har en så kallad ångtrycks-waver. Ångtrycket får öka i förhållande till nivån för etanolinblandning. Det finns alltså en koppling till inblandningsnivån. Jag uppfattade att det var det som efterfrågades.

Anf. 33 ORDFÖRANDEN:

Per Bolund ska strax få ordet, men jag konstaterar att Miljöpartiet redan har anmält avvikande mening.

Anf. 34 PER BOLUND (mp):

Det finns ju även metoder att på kemisk väg modifiera bensin så att den klarar nuvarande krav även med etanolinblandning, och då tycker vi att det är synd att man sänker avgaskraven, särskilt vid lägre inblandningsnivåer, under de 5 procent som Sverige redan blandar in i dag.

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Statssekreteraren avböjer att kommentera detta ytterligare. Då avslutar vi punkt 5. Nämnden är redo att gå till beslut. Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 6, EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling. Även detta är en riktlinjedebatt. Kompletterande material är utsänt i utskick 2 inklusive den rapport som kom lite sent – men den kom ändå.

Anf. 36 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Fru ordförande! Som sades kom det här materialet väldigt sent, så vi har inte hunnit göra några direkta ställningstaganden om det. Det handlar om strategin för hållbar utveckling, som antogs i juni 2006. Nästa uppföljning kommer att ske under det svenska ordförandeskapet, och då kan man tänka sig att vi kommer att lägga ganska mycket resurser och intresse på att denna andra uppföljning blir en bra uppföljning. Det är naturligtvis ganska svårt att göra en uppföljning efter så kort tid som den här har varit i kraft.

Miljörådet är det första råd som ska göra sitt inspel till uppföljningen, som ska göras av Europeiska rådet i december. Även andra råd kommer att diskutera det här, nämligen jordbruksrådet och transport- och energirådet.

Vi håller på att analysera framstegsrapporten, och just i dag kommer de frågor som ska vägleda diskussionen att diskuteras i Coreper.

Vi har inga färdiga ståndpunkter, men vi delar kommissionens slutsatser och bedömningar när det gäller de prioriterade områdena i strategin. Vi får återkomma om detta inför Europeiska rådets möte i december.

När det gäller de miljörelaterade utmaningarna, klimat och energi, transport, hållbar konsumtion och produktion, naturresurser samt globala utmaningar för att nå en hållbar utveckling, kan man nog vara enig med kommissionen om att fortsatta och nya ansträngningar och åtgärder är nödvändiga. Det verkar inte som om det finns så konkreta förslag i det som har framlagts nu.

När det gäller klimatavsnittet pekar man i allmänna ordalag på handelssystemet, att främja användning av förnybar energi och hållbar användning av biobränslen samt att utveckla anpassningsstrategier och planer. Däremot nämner man inte det kommande stora klimat- och energipaket som kommissionen arbetar med som en uppföljning av besluten på Europeiska rådet.

En annan viktig åtgärd som kommissionen håller på att utarbeta är en handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion. Inte heller detta arbete lyfts fram i kommissionens meddelande.

Jag kan därför tänka mig att vi kommer att framföra saker om detta i den diskussion som sker nästa vecka. Vi får återkomma med mer färdiga ståndpunkter vid ett senare tillfälle.

Anf. 37 ORDFÖRANDEN:

Då låter det ju som om det räcker alldeles utmärkt för nämnden i dag att ta emot den här informationen och sedan återkomma i samrådsform när det är skarpare läge, till exempel inför kommande rådsmöten och toppmöten. Det är min bedömning efter att ha hört det här.

Anf. 38 CARINA OHLSSON (s):

Vi kommer säkert att återkomma till det här vid flera tillfällen, men när det står att det är en riktlinjedebatt skulle jag ändå vilja ha ett svar.

Man kan se i den svenska ståndpunkten att det står att en EU-strategi för hållbar utveckling är viktig för Sverige. Men jag tycker att man får dubbla signaler från regeringen, så jag vill ändå ha ett förtydligande om det är så att det fortfarande är en högt prioriterad fråga att just jobba med hållbarhetsstrategin. Då menar jag alla tre dimensionerna och också de tre dimensionerna förenade. Det har varit en oerhört viktig fråga för oss socialdemokrater, och under det förra ordförandeskapet var det också en av våra allra viktigaste frågor.

Jag tycker att man får dubbla signaler, och jag känner oro för det här talet om ”vassare och smalare”. Jag vill veta att inte just hållbarhetsfrågorna lyfts bort, för jag tycker att det är frågor som det verkligen är viktigt att hålla fast vid.

Anf. 39 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Det är ingen tvekan om att regeringen tycker att det här är en oerhört viktig fråga, och det gäller då hållbarhet i alla dess bemärkelser, både sociala, ekonomiska och miljömässiga.

Just för att se till att detta verkligen får den tyngd i regeringens arbete som krävs i framtiden har det i den här frågan klargjorts att det är Statsrådsberedningen som har huvudansvar för det här. Sedan har naturligtvis vi på Miljödepartementet en stor del av ansvaret för att bidra i det arbetet.

Vi kommer att jobba med detta under ordförandeskapsåret mycket intensivt. Det är naturligtvis också viktigt att se till att det här är ett arbete som också ger konkreta resultat så att det inte bara blir arbetsgrupper och vackra ord som staplas på varandra utan så att man verkligen också kan plocka ned det här i den verklighet som vi lever i och som man lever i i olika europeiska länder. Här finns alltså naturligtvis mycket att diskutera för att se vad det finns för möjligheter att förstärka det här arbetet.

Men jag kan försäkra Carina Ohlsson och övriga om att regeringen är mycket målmedveten när det gäller hållbarhetsstrategin och även att försöka koppla ihop det här med Lissabonstrategin, som också är en av EU:s viktiga strategier för utveckling.

Anf. 40 ORDFÖRANDEN:

Då föreslår jag att vi gör så här: Eftersom det ändå är regeringsmålsättningar som har redovisats och dessa har mött frågor från oppositionen skulle jag vilja pröva frågan om det finns majoritet för att fortsätta arbetet med den inriktning som regeringen här har redovisat, för det är ändå en inriktning. Då får regeringen ett, inte luddigt, för all del, men ganska mjukt mandat inför det faktum att frågan ändå kommer upp på rådet nu och sedan återkommer. Någon riktning ska detta ju ändå följa.

Anf. 41 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Vi har ju egentligen inte fått någon ståndpunkt här utom allmän välvillighet att vi ska jobba hårt i frågan, och därför kommer vi inte att stå bakom det förslag som ordförande har. Men vi vet ju vår plats här – vi är nog i minoritet.

Vi menar att det här är en helt öppen information, och därför finns det ingen anledning att säga att det finns något mandat som vi skickar med.

Anf. 42 ORDFÖRANDEN:

Men då kan vi ju nöja oss med att tacka för informationen för i dag också, så slipper vi den prövningen med därtill hörande protokollsanteckningar och så vidare. Jag ser mig lite frågande omkring. Ja, då nöjer vi oss med att göra det i alla fall.

Anf. 43 PER BOLUND (mp):

Vi håller med Socialdemokraterna om att det är väldigt lite information som kommer här. Vi följer Socialdemokraternas exempel i det här fallet.

Anf. 44 ORDFÖRANDEN:

Vi gör då så att vi konstaterar att vi har fått den här informationen, och frågan återkommer. Då blir det inget mer än att vi tackar för det. Sedan återkommer vi i skarpare form när vi finner anledning till det.

Vi går så länge vidare till beslutspunkterna 7 a och 7 b, som jag avser att behandla i klump, angående genetiskt modifierad majs. Den här frågan har varit i EU-nämnden förut.

Genmajsen tar sig olika uttryck och har varit i nämnden i olika skepnader med anledning av olika råd, men just den här frågan var närmast här i december förra året, då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf. 45 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Fru ordförande! Det är alltså två omröstningar som handlar om nationellt förbud mot import och bearbetning av två genetiskt modifierade majssorter i Österrike som kommer att tas upp. Kommissionen föreslår att Österrike ska upphöra med de nationella förbuden.

Som ordföranden sade har det här varit uppe till omröstning tidigare. Båda gångerna var det en kvalificerad majoritet som röstade mot kommissionens förslag att häva förbuden. Enligt kommittéförfarandet får kommissionen lägga fram ett ändrat förslag till beslut, och det är det som kommissionen har gjort. Det här är tredje gången som samma fråga kommer upp.

Den förändring som har skett är att man har tagit bort frågan om nationellt förbud mot odling. Kvarstår gör alltså import och bearbetning.

Det finns naturligtvis en hel del att diskutera kring det här. Frågan har ju varit uppe även i miljö- och jordbruksutskottet vid flera tillfällen, och jag tror att även nämnden här är ganska väl insatt i det. Jag nöjer mig därför med att säga att vi vill rösta för kommissionens förslag.

Anf. 46 STAFFAN DANIELSSON (c):

Jag stöder regeringens position, men jag har några frågor. Det är viktigt att en sådan här fråga diskuteras, för det är ju en laddad fråga, framför allt i Europa.

Det finns ju många miljöhot i världen, och det här är en fråga som diskuteras, även om jag inte tror att det är en av de största.

Det handlar om växtförädling med en teknik som används i stora delar av världen, i USA, Latinamerika och Asien, men mycket restriktivt i Europa, som dock importerar mycket av det här.

Jag läser i handlingarna att Österrike befarar miljö- och även hälsorisker. Tydligen använder man begreppet kroniskt långsiktiga effekter som ger njur- och leverskador.

Är den här tekniken sådan, när man förädlar växter, att befolkningen får detta, då lever ju amerikaner, asiater och andra mycket farligt liksom även vi själva som importerar detta.

Man får då stöd av ett flertal EU-länder i denna sin oro.

Samtidigt, mot detta, gör den europeiska livsmedelsmyndigheten, Jordbruksverket, WTO-panelen och forskarna bedömningen att det inte finns några belägg för detta. Det är grunden till EU:s position.

Det här är också en handelsfråga. Alltså: Har vi olika bedömningar av det här kan vi inte längre handla fritt. Det som hände i går, eller i förrgår, var att president Sarkozy i Frankrike presenterade en stor miljöplan på en rad områden där Frankrike ska ta täten och där han bland annat lyfter upp GMO-tekniken som någonting att stoppa. Det är inte handelsrelaterat i hans argumentation, utan det är miljörelaterat.

Jag har några frågor. Den ena är om någon känner till det här med njur- och leverskador, hur Österrike har fått fram den kopplingen. Jag har svårt att greppa det.

Den andra frågan gäller, vilket står i papperen, att från och med december kan USA och några latinamerikanska länder möjligen börja införa handelssanktioner mot EU i den här frågan. Min fråga är: Har vi någon bedömning av vad som kan inträffa i form av handelsstörande strider inom några månader?

Den tredje frågan gäller det som kommissionen nu föreslår, att Österrike inte ska kunna förbjuda import och användning av produkter som är framtagna med den här växtförädlingstekniken men att inga lantbrukare i Österrike ska få odla detta. Öppnar man här för någon princip, att Europa tillåter import från och användning i andra länder som odlar detta men själv kommer att förbehålla sig möjligheten att förbjuda användningen på kontinenten? Det blir ju också en svår situation.

Det är stora frågor, men jag är intresserad av några korta kommentarer.

Anf. 47 PER BOLUND (mp):

Vi vill kraftigt ifrågasätta regeringens ställningstagande, precis som vi har gjort tidigare i den här frågan. Vi tycker att hela resonemanget bygger på en omvänd bevisbörda, att det är landet som ska bevisa att produkten är farlig i stället för att det är den producent som tar fram majssorterna som ska visa att den är säker. Det är självklart det som borde vara den rimliga hållningen.

Vi tycker att det finns stöd för Österrikes farhågor. Det finns skäl att ifrågasätta majsen. Till exempel har franska vetenskapsrådet vänt sig emot att man skulle tillåta den när EU hade det beslutet uppe en gång i tiden. Nu senast har Jordbruksverket och Naturvårdsverket tillsammans tagit fram en rapport som visar att ökad GMO-användning troligen skulle bryta mot de svenska miljömålen. Det gäller självklart även i andra länder.

Vi tycker att regeringens hållning är väldigt märklig och att man än en gång försöker tvinga på Österrike regler som man inte vill ha.

Vi har också sett att det finns brister i Efsas bedömningar, som bland annat Italien har påpekat i en kommande punkt.

Vi tycker också att det borde vara självklart att Sverige, som vill se sig som ett föregångsland på miljöområdet, värnar medlemsstaternas möjlighet att gå före när det gäller att skydda naturen, miljön och hälsan. Därför tycker vi självklart att man ska ställa upp bakom Österrikes krav i det här fallet.

Jag vill då anmäla en avvikande mening.

Anf. 48 ORDFÖRANDEN:

Noteras.

Anf. 49 CARINA OHLSSON (s):

Vi vill också följa upp det som vi har sagt tidigare och anmäla avvikande mening när det gäller den här frågan.

Man kan se långt tillbaka historiskt hur vi har hanterat den här frågan. Den förra regeringen lade ned sin röst med hänvisning till subsidiaritetsprincipen. Jag kan ställa upp på mycket av det som Per Bolund sade om den omvända bevisbördan. Man kan även hävda försiktighetsprincipen i det här fallet.

Vi tycker att regeringen skulle kunna rösta nej till det här förslaget eller i alla fall lägga ned sin röst för att ge möjligheter till länder som har tagit upp den oro som vi hör om här och som det ges uttryck för här i nämnden när det gäller skador och så. Det är svårt för oss att helt motbevisa det. Man märker att det finns en tveksamhet bland många forskare och myndigheter även i Sverige.

Vi anmäler avvikande mening.

Anf. 50 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

När det gäller njur- och leverskador har jag ingen information om det specifikt finns några studier som visar sådana i de här majsfrågorna.

Vad jag vet är att Österrike i går lämnade ett brev till Andreas Carlgren. Vi trodde att de kanske hade någon ny information. De lämnade information om att de har en studie på gång som ska presenteras den 20 november, och vi ser med spänning fram emot vilka nya rön de kommer fram med på dessa tre veckor. De har vid åtskilliga tillfällen beretts möjlighet att presentera studier som tyder på de problem som de hävdar finns. Det har granskats av Efsa, och även svenska myndigheter har tittat på de här underlagen.

Sedan kan man säga om omvänd bevisbörda att det inte är så att det gäller en omvänd bevisbörda. Tvärtom är det så att den som ska sätta en sådan här produkt på marknaden har en oerhört stor bevisbörda. Det är rigorösa undersökningar och tester som krävs för att över huvud taget få tillstånd att odla och använda de här grödorna. Det skulle vara intressant att se hur stora mängder dokument som finns om en gröda till exempel för att visa detta. Det är inte så att man bara får det godkänt, utan det krävs oerhört höga krav på det.

När det gäller handelssanktionerna är det svårt att bedöma om de kommer att träda i kraft, men det finns naturligtvis en möjlighet att de kommer att drabba olika länder eller alla länder inom EU.

När det gäller Per Bolunds fråga om att vi tvingar på Österrike något som de inte vill ha vill jag bara hänvisa till att det finns ett gemensamt regelverk, och vi tycker att alla länder ska följa det regelverk som man har kommit överens om inom EU.

Kommissionen har ändå i sitt modifierade förslag delvis gått Österrike till mötes, just när det gäller odlingsbiten, eftersom de har framfört riskerna för ekologiska skador som det viktiga problemet för dem. Vi tycker då att kommissionen har visat en vilja att gå dem till mötes i det här modifierade förslaget, och det gör att vi inte känner några problem att stödja kommissionens förslag i det här fallet.

Med det tror jag att jag har kommenterat CarinaOhlssons inlägg.

Anf. 51 LARS TYSKLIND (fp):

Jag ställer mig naturligtvis också bakom regeringens linje. Statssekreteraren har redan gjort en kommentar kring bevisbördan. De här företagarna och producenterna har faktiskt en fantastiskt stor bevisbörda, men den är gentemot hela EU och inte mot bara ett enstaka land. Att det skulle vara något slags omvänd bevisbörda stämmer inte.

Anf. 52 INGVAR SVENSSON (kd):

Jag hade också en fundering, fru ordförande, omkring det här med den omvända bevisbördan därför att min reflexion var mer logisk. Om nu ett land, till exempel Österrike, använder sig av undantagsbestämmelserna – förlåt en okunnig – ingår det då inte att de ska kunna ge skäl för att de använder sig av undantagsreglerna?

Anf. 53 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Jo, det är precis så det är. Det finns alltså en skyddsklausul i det här regelverket. För att man ska kunna använda sig av den skyddsklausulen ska man alltså presentera belägg eller motiv som styrker att man gör det. Det räcker alltså inte att man har en vilja att följa skyddsklausulen, utan man måste också presentera någonting.

Anf. 54 SOFIA ARKELSTEN (m):

Vi står naturligtvis också bakom regeringens ståndpunkter i det här. Jag tycker att mina allianskompisar på ett bra sätt har belyst vår syn på bevisningen och även Efsas roll i det hela.

Dessutom tänkte jag bara lyfta fram märkningsdirektivet, som gör att producenter ska märka produkter som är GMO så att kunder själva kan bestämma om de vill köpa eller inte.

Anf. 55 PER BOLUND (mp):

Vi tycker att man någonstans måste ta in att regelverket inte fungerar. Det här har varit uppe tre gånger, och det har blivit nedröstat varje gång. Uppenbarligen fungerar inte regelverket när en majoritet av medlemsstaterna säger nej till att följa upp det. Då måste man också ta hänsyn till att det kan komma upp nya rön under processens gång som gör att man måste börja ifrågasätta själva regelverket. Att i det läget, som vi ser det, tvinga på Österrike regler som de inte vill ha tycker vi är väldigt underligt.

Regeringen bibehåller den här linjen trots att den har fått en redovisning från Jordbruksverket och Naturvårdsverket som visar att man får en förlust av biologisk mångfald runt genmanipulerade grödor när man odlar dem och att det sker en spridning av de här generna även till vilda arter. Då måste man någonstans börja ifrågasätta sin hållning. Man kan inte hålla fast vid ett ställningstagande hur länge som helst bara för att man en gång har tagit det.

Anf. 56 ORDFÖRANDEN:

Statssekreteraren får gärna kommentera dessa inlägg, kan man väl kalla dem. Jag ska inte recensera, utan jag bara noterar att inläggen har gjorts och att avvikande meningar noterats från s och mp. Det är redan gjort. Är det något statssekreteraren vill tillägga?

Anf. 57 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Nej, tack, det är bra.

Anf. 58 ORDFÖRANDEN:

Då är nämnden redo att gå till beslut. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande meningar från s och mp.

Jag kan i det sammanhanget nämna, vilket jag kanske borde ha gjort i början, att det är möjligt att Vänsterpartiet hade noterat en avvikande mening. Det är naturligtvis också möjligt att de hade ställt upp bakom regeringen. Det får vi inte veta eftersom Vänsterpartiet inte har haft möjlighet att vara representerat i dag, inte ens genom några kolleger i fackutskott och annat. Det finns alltså ingen vänsterpartist på plats, och det ska jag säga någon gång under mötet så att det framgår av protokollet för den som undrar vad de tyckte. Det vet vi inte, och det beror alltså på att de inte är här. Nu vet vi det.

Vi går vidare till punkt 8, Övriga frågor, som det finns en hel hop av plus en till som inte står på den blå agendan, nämligen punkt k, Informellt ministermöte i Wien om kärnkraft och klimat, om jag är rätt underrättad. Det är en hel hop av frågor av varierande vikt och innehåll. Vi får börja med att be statssekreteraren göra ett svep över dessa, och sedan får vi höra lite vart det tar vägen. Ibland lyckas vi nämligen behandla sådant här i klump, ibland inte.

Anf. 59 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Ja, det är en lång rad övriga frågor. Det handlar i de flesta fall om information, och i vissa fall har vi ganska sparsamt med underlag.

När det gäller den första punkten, Näringslivet och biologisk mångfald, är det det portugisiska ordförandeskapet som vill lyfta fram den frågan, om jag minns rätt. Man kan naturligtvis på olika sätt engagera olika parter i samhället som bidrar till åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden, och det välkomnar vi.

När det gäller nästa fråga, Montrealprotokollet, kan jag berätta att jag själv var med i Montreal när det här förhandlades. Det har varit en väldigt framgångsrik förhandling. EU hade också en viktig roll här. Alla är väldigt nöjda med att man har lyckats ta åtskilliga steg framåt när det gäller minskningen av ämnen som förstör ozonskiktet. Det är alltså det som Montrealprotokollet handlar om. Man har firat 20-årsjubileum för Montrealprotokollet. Det är också ett internationellt avtal, som har visat sig mycket framgångsrikt. Det kan möjligtvis vara en del eftertanke när det gäller klimatförhandlingarna. Även Montrealprotokollet har haft mycket positiv effekt på att minska klimatpåverkande gaser.

När det gäller punkt c om sjätte ministerkonferensen Miljö för Europa deltog min kollega Åsa-Britt Karlsson vid den konferensen i Belgrad i oktober.

Sedan har vi punkt d när det gäller ICAO, luftfartsorganisationen. Det har vi redan berört lite grann. Där finns vissa problem. Det handlar om klimatåtgärder och hur de påverkar tredjeland.

EU vill alltså införa en möjlighet även i det internationella flyget. Där står EU tillsammans med ett antal europeiska länder, totalt 42, på en mycket progressiv linje som vi fortsatt kommer att jobba med.

När det gäller bekämpningsmedel är det här i linje med den svenska politiken om bekämpningsmedel. När det gäller små och medelstora företag och hållbar konsumtion och produktion har vi väldigt sparsamt med information, så det lämnar jag. Det kommer information under mötet. Däck, däckmontering och buller från däck har den nederländska delegationen begärt att få upp. Det är naturligtvis en viktig miljöfråga. Eftersom många fordon är gränsöverskridande kan det ju vara en bra fråga att ta upp i det här forumet.

Frågan om GMO och Efsa återkommer på begäran av den italienska delegationen. Där har ju Sverige också tidigare sagt att vi stöder att man har en öppnare process när det gäller Efsas granskning av GMO. Beträffande punkt i, om asätande fåglar, ser vi med spänning fram emot att få veta vad den spanska delegationen har att redovisa. Den sista punkt som står på listan är ökenspridning. Där har vi också sparsamt med information. Sedan kommer det en extra punkt om det här mötet i Wien, som handlar om kärnkraftens roll i samband med klimatförändringar med mera.

Anf. 60 ORDFÖRANDEN:

I dessa frågor informerades som sagt miljö- och jordbruksutskottet i går. Jag ska också påminna nämnden, och möjligen också statsekreteraren, om att information om den här ICAO-punkten även kom till nämnden inför transportministermötet härom veckan. Så de här punkterna är väl rätt välbekanta allihop. Men om någon vill lägga till något eller ställa en fråga går det förstås bra.

Anf. 61 PER BOLUND (mp):

När det gäller punkt e och punkt g, som handlar om bekämpningsmedel respektive däck och däckmontering, tycker ju vi att det är väldigt viktigt att enskilda medlemsländer måste få möjlighet att gå vidare när det gäller att ställa krav på miljöområdet. Så är inte fallet när det gäller bekämpningsmedel till exempel. Sverige har blivit påtvingat bekämpningsmedel som vi tidigare har tagit bort. När det gäller däck har vi tidigare blivit påtvingade att använda däck med HA-oljor fast Sverige ville ha bort dem ur sitt system. Det tycker vi är en orimlig hållning. Man borde ha en öppning till att från Sverige även kunna ställa krav på tystare däck, i det här fallet, och säkra bekämpningsmedel. Det gäller självfallet också andra länder.

När det gäller punkt k, om kärnkraft och klimat, tycker vi att Sverige ska ställa sig bakom de länder som har gjort ett upprop och stödja de förslag som de kommer med. Vi tycker att det är väldigt bra och genomtänkta förslag.

Anf. 62 ORDFÖRANDEN:

Då har vi det i de stenografiska uppteckningarna, men som Per Bolund också vet är det här informationspunkter i nämnden. Vill statssekreteraren kommentera Per Bolunds kommentarer så får hon göra det.

Anf. 63 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Jag noterar de här synpunkterna. Jag tror att det räcker. Eftersom det här är informationspunkter har jag inget mer att tillägga.

Anf. 64 ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen. Då backar vi på den blå listan till punkt 2, godkännande av A-punktslistan. Det finns en kort lista utsänd i utskicket inför det här rådet. Sedan har vi en lång lista liggande sedan förut från Statsrådsberedningen med veckans diverse troliga A-punkter. Denna ligger också på bordet. Den mejlades i går kväll och ligger på bordet. Där finns också tre antidumpningsfrågor som berör miljörådet. Detta är utsänt och utlagt. Vill statssekreteraren lägga till något till detta så får hon men det behövs naturligtvis inte.

Anf. 65 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Fru ordförande! Jag har inte sett den långa listan, utan vi har en preliminär lista som består av tre antidumpningspunkter. Vi har inte mer information än vad ni har, tror jag, i de frågorna.

Anf. 66 ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för det och går till beslut. Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i dessa ärenden. Då är vi klara med den blå agendan. Innan vi släpper ut statssekreteraren och hennes medarbetare frågar jag förstås om det är något övrigt hon vill dela med sig av till oss inför rådsmötet.

Anf. 67 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Nej tack, det är bra.

Anf. 68 ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi också och önskar lycka till på rådsmötet.

Innehållsförteckning

1 § Miljö 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Statssekreterare ELISABET FALEMO 1

Anf. 3 CARL B HAMILTON (fp) 2

Anf. 4 Statssekreterare ELISABET FALEMO 3

Anf. 5 Departementssekreterare JESSICA ANDERSSON 3

Anf. 6 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 7 Statssekreterare ELISABET FALEMO 3

Anf. 8 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 9 Statssekreterare ELISABET FALEMO 4

Anf. 10 CARINA OHLSSON (s) 4

Anf. 11 PER BOLUND (mp) 5

Anf. 12 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 13 PER BOLUND (mp) 5

Anf. 14 Statssekreterare ELISABET FALEMO 6

Anf. 15 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 16 PER BOLUND (mp) 6

Anf. 17 CARL B HAMILTON (fp) 6

Anf. 18 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 19 PER BOLUND (mp) 7

Anf. 20 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 21 Statssekreterare ELISABET FALEMO 7

Anf. 22 PER BOLUND (mp) 7

Anf. 23 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 24 Statssekreterare ELSABET FALEMO 8

Anf. 25 HILLEVI LARSSON (s) 8

Anf. 26 PER BOLUND (mp) 9

Anf. 27 Statssekreterare ELISABET FALEMO 9

Anf. 28 PER BOLUND (mp) 9

Anf. 29 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 30 HILLEVI LARSSON (s) 10

Anf. 31 Statssekreterare ELISABET FALEMO 10

Anf. 32 Departementssekreterare MARTIN LARSSON 10

Anf. 33 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 34 PER BOLUND (mp) 10

Anf. 35 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 36 Statssekreterare ELISABET FALEMO 10

Anf. 37 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 38 CARINA OHLSSON (s) 11

Anf. 39 Statssekreterare ELISABET FALEMO 12

Anf. 40 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 41 SUSANNE EBERSTEIN (s) 12

Anf. 42 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 43 PER BOLUND (mp) 12

Anf. 44 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 45 Statssekreterare ELISABET FALEMO 13

Anf. 46 STAFFAN DANIELSSON (c) 13

Anf. 47 PER BOLUND (mp) 14

Anf. 48 ORDFÖRANDEN 14

Anf. 49 CARINA OHLSSON (s) 15

Anf. 50 Statssekreterare ELISABET FALEMO 15

Anf. 51 LARS TYSKLIND (fp) 16

Anf. 52 INGVAR SVENSSON (kd) 16

Anf. 53 Statssekreterare ELISABET FALEMO 16

Anf. 54 SOFIA ARKELSTEN (m) 16

Anf. 55 PER BOLUND (mp) 16

Anf. 56 ORDFÖRANDEN 16

Anf. 57 Statssekreterare ELISABET FALEMO 17

Anf. 58 ORDFÖRANDEN 17

Anf. 59 Statssekreterare ELISABET FALEMO 17

Anf. 60 ORDFÖRANDEN 18

Anf. 61 PER BOLUND (mp) 18

Anf. 62 ORDFÖRANDEN 18

Anf. 63 Statssekreterare ELISABET FALEMO 19

Anf. 64 ORDFÖRANDEN 19

Anf. 65 Statssekreterare ELISABET FALEMO 19

Anf. 66 ORDFÖRANDEN 19

Anf. 67 Statssekreterare ELISABET FALEMO 19

Anf. 68 ORDFÖRANDEN 19

Fredagen den 26 oktober 2007

EU-nämndens uppteckningar